SVERIGEFÖRSÖKEN 2015
|
|
- Barbro Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2015 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps
2 mellansverige Försöksrapport 2015 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken.
3 Produktionsinformation: ISSN ISBN Bilder: Hushållningssällskapen, Jordbruksverket Layout: Kerstin Borg, Hushållningssällskapet Skaraborg Tryck: Svärd och Söner Tryckeri AB, Falköping Papper: Arctic Silk 4 mellansverige sverigeförsöken 2015
4 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till denna skrift. Delar av materialet i Försöksrapport 2015 är finansierat med medel ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Mellansvenska Försöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen och handeln i Mellansverige med syftet att på ett effektivt sätt ta fram underlag för rådgivningen till jordbruket i området. Det är de tre försöksorganisationerna Försök i Väst, Östra Sverige Försöken och Sveaförsöken som från och med 2001 beslutade att samarbeta för att ytterligare effektivisera försöksorganisationen. Tillgången till flera försök i en samlad rapport tillför mervärden för läsaren då flera försök ökar säkerheten i resultaten och ger också möjlighet att peka på regionala skillnader. Inom Mellansvenska Försökens område finns cirka 1,5 miljoner hektar åkermark vilket är något mer än halva Sveriges åkerareal. Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen Mellansvenska Försöken i januari 2016 Anna-Karin Krijger, redaktör Hushållningssällskapet Skaraborg Sverigeförsöken 2015 mellansverige 5
5 I n n e h å l l Innehåll...6 Statistiska begrepp...8 Priser och kostnader Förord Växtodlingsåret 2015 Försöksåret 2015 inom Östra Sverige Försöken Försöksåret 2015 inom Försök i Väst Försöksåret 2015 inom SVEA försöken Väder, temperatur och nederbörd i Mellansverige Växtnäring Kvävestrategi i höstvete Kvävestrategi i höstvete, komplettering Kvävestrategi i maltkorn Gödsling med S, P, K, N och B till åkerböna Mikronäring till höstraps Ogräs Utförande och tolkning av ogräsförsöken Bekämpning av örtogräs i höstvete, höst och vår Bekämpning av örtogräs i höstvete på våren Bekämpning av vitgröe och örtogräs i höstvete, höst och vår Tillväxtreglering av höstvete Bekämpning av tistel i vårsäd Bekämpning av örtogräs, speciellt pilört, i vårsäd Bekämpning av örtogräs i vårkorn Bekämpning av örtogräs i höstraps Bekämpning av örtogräs i oljelin Vall Vallsortprovning Vallsortprovning rödklöver Vallsortprovning timotej Vallsortprovning ängssvingel Vallsortprovning engelskt rajgräs Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Svavel- och kaliumgödsling till ekologisk blandvall mellansverige sverigeförsöken 2015
6 I n n e h å l l Sorter och odlingsteknik Sorter och odlingsteknik Höstvete Höstråg Rågvete Höstkorn Vårvete Vårkorn Vårkorn, tidiga sorter Havre Havre, tidiga sorter Ärter Åkerböna Majs Höstraps Höstrapssorter med klumprotrestistens Vårraps Oljelin Sorter i ekologisk odling Växtskydd Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Effekt och förändring hos fungicider i höstvete Referensförsök i höstvete Gulrost i höstvete Svampbekämpning i råg Svampbekämpning i vårvete Svampbekämpning i vårkorn Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn Referensförsök i vårkorn Svampbekämpning i höstkorn Utsädesmängd och DON i havre Sverigeförsöken 2015 mellansverige 7
7 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor ex. 1,2,3,4,5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 om det är små skillnader man letar efter kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i t.ex. ogräsförsök förekommer höga CV värden men det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans d.v.s. P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. Signifikansgrupper I vissa försök kommer signifikansgrupper redovisas. Bokstäverna används för att avgöra vilka led som är signifikant olika. Varje bokstav är en signifikans-grupp. Det led som har det högsta medelvärdet tillhör alltid signifikansgrupp a. Två led som inte har någon gemensam bokstav tillhör olika signifikansgrupper. De är därför signifikant olika. Men ett led (t ex 1)som tillhör grupperna b och c, och ett annat led (t ex 2) som bara tillhör gruppen b, är inte signifikant olika, för de ingår båda i signifikansgruppen b. Med hjälp av signifikansgrupperna är det lätt att snabbt se om två behandlingar är signifikant olika eller inte. 8 mellansverige sverigeförsöken 2015
8 Priser och kostnader 2015 Arbete (med egen maskinpark) arbetstimme för anställd, kr/h 245 kr/ha inkl bränsle & förare stubbearbetning 377 djupbearbetning (plöjningsfriodling) 500 plöjning 868 harvning 190 sådd 341 kombisådd 646 Precisionssådd s-betor/raps 598 Precisionssådd majs, inkl myllning 701 gödningsspridning 130 växtskydd bekämpningsarbete 163 tröskning Beräkningarna ovan grundas på: kr/h Traktor 100 kw 551 Traktor 120 kw 612 Traktor 180 kw (plöjnings friodling) 801 Stubbearbetning 5 m 3,3 ha/h 423 Djupbearbetning 4 m 2,4 ha/h 400 Plöjning 6 skär växelp 1,2 ha/h 430 Harvning 9 m 5,5 ha/h 433 Sådd 3300 l 6 m 3,7 ha/h 711 Kombisådd 4200 l 4 m 2,1 ha/h 712 Precisionssådd s-betor/raps 18-rad 843 Precisionssådd majs 8 rader 739 Gödningsspridare 4000l 24 m 7,5 ha/h 366 Växtskydd 3500l 24 m 7,5 ha/h 675 Tröskning 6,3m 220 kw 2,0 ha/h Insatsmedel Växtnäringsämne (Prisnivå höst 2013) kr/kg Kväve (50% N % N 34) 8,46 Fosfor ( P 20) 19,60 Kalium (Kalisalt) 7,35 CaO 0,50 Svavel (Axan - N 27) 1,63 kr/g Bor 0,20 Mangan (som MnSO4) 0,04 Produktpriser kr/kg Kalksalpeter 1,92 N 27 2,70 N 34 2,75 NS 24-6 "Sulfan" 2,77 NS 27-4 "Axan" 2,81 Urea prillad 3,96 MAP (N 12%, P 23%) 4,28 P 20 3,60 Kalimagnesia 3,71 Kaliumsulfat 5,47 Kalisalt 3,50 PK ,57 NPK promagna 5,60 NPK promagna 5,55 NK ,72 NPK ,03 NPK ,73 NPK ,67 NPK ,15 NPK ,74 NPK ,80 NPK ,42 NPK ,53 Probeta NPK 4,26 Produktpriser kr/enhet Enhet BOR ,08 l COMPLESAL S 61,60 l MANGANNITRAT ,84 l MANGANSULFAT 32 ERA 13,38 Kg MANTRAC PRO 57,62 l WUXAL MAJS 24,21 l WUXAL MIKROPLANT 58,75 l 10 mellansverige sverigeförsöken 2015
9 Ogräsmedel ALLY 50 ST ALLY CLASS 50 WG ARIANE S ATLANTIS ATTRIBUT TWIN BACARA BASAGRAN SG BETANAL POWER BETASANA DUO BETASANA SC BOXER BROADWAY BUTISAN TOP CALIBAN DUO CALLISTO CDQ SX CENTIUM 36 CS CHEKKER POWER ETHOSAT EVENT SUPER EXPRESS 50 SX FENIX FIESTA T FOCUS ULTRA FOX FOXTROT GALERA GOLTIX SC GRATIL HARMONY 50 SX HUSSAR KEMIFAM POWER KERB FLOW 400 LEGACY 500 SC LEXUS 50 WG MAISTER inkl MAISOIL MATRIGON 72 SG MCPA 750 MONITOR MUSTANG NIMBUS NUANCE 75WG REGLONE ROUNDUP FLEX ROUNDUP GOLD ST kr/enhet Enhet 121,00 Tablett 5,85 g 91,04 l 422,70 l 336,00 ha 414,03 l 891,16 l 230,56 l 123,43 l 71,56 l 138,28 l 1,80 g 498,53 l 1,19 g 467,24 l 4,49 g 1814,81 l 340,04 ha 274,08 l 361,17 l 6,89 g 282,94 l 305,35 l 168,13 l 292,48 l 319,44 l 1160,99 l 309,60 l 8,25 g 9,02 g 1,85 g 251,57 l 375,87 l 738,01 l 11,66 g 3,94 g 3,32 g 95,30 l 16,04 g 303,60 l 341,17 l 6,79 g 144,51 l 113,52 kg 105,85 l Ogräsmedel SAFARI 50 DF SELECT SENCOR SPITFIRE 180 SPITFIRE XL SPOTLIGHT PLUS STARANE 180 STARANE XL TITUS 25 DF TOMAHAWK 180 TORTRIL Svampmedel ACANTO ACROBAT MZ/WG AMISTAR ARMURE BARCLAY BOLT XL CANTUS COMET PRO CYMBAL 45 WG EPOK 600 EC FLEXITY FORBEL 750 INFINITO KAYAK KUMULUS DF MAXIM 100 FS MIRADOR MONCEREN 250 SL PRESTIGE FS 370 PROLINE RANMAN TOP(+0,75 L olja ) REVUS REVUS TOP SHIRLAN SIGNUM SPORTAK EW STEREO TERN 750 TILT 250 EC TOPSIN 70WG UPSTREAM kr/enhet Enhet 8,28 g 607,69 l 457,77 l 182,58 l 178,52 l 630,88 l 182,58 l 178,52 l 9,67 g 182,58 l 600,64 l 430,32 l 245,76 kg 448,66 l 664,22 l 238,26 l 918,43 kg 361,77 l 375,45 kg 774,60 l 802,14 l 377,08 l 230,86 l 242,88 l 128,65 kg 1058,69 l 394,57 l 350,68 l 874,58 kg 651,20 l 510,03 l 452,86 l 684,31 l 567,91 l 6,57 g 316,80 l 232,32 l 305,25 l 238,26 l 501,12 kg 1117,60 l Sverigeförsöken 2015 mellansverige 11
10 Priser och kostnader 2015 Insektsmedel AVAUNT BISCAYA FASTAC 50 KAISO SORBIE KARATE 2,5 WG MAVRIK 2F MOSPILAN PIRIMOR (endast dispens ärtor & bönor 2014) PLENUM 50WG STEWARD 30WG SUMI-ALPHA 5FW SLUXX SNIGEL TEPPEKI Tillväxtreglering CYCOCEL PLUS MODDUS 250 EC MODDUS START TERPAL TRIMAXX kr/enhet Enhet 867,86 l 553,80 l 123,33 l 0,35 g 212,61 kg 400,29 l 1004,04 kg 748,48 kg 1036,89 kg 3,12 g 213,79 l 83,07 kg 1,70 g 50,93 l 555,28 l 651,20 l 172,52 l 498,38 l Oljor & vätmedel VÄTMEDEL (Biowet) PG26N RAPSOLJA SUPER RENOL Utsäde Höstvete Vårvete Höstkorn Höstkorn Hybrid Vårkorn Råg linjesorter Råg Hybrid Havre Höstraps Linje obetad Höstraps Hybrid Oljelin Ärter Åkerböna kr/enhet Enhet 55,56 l 63,78 l 48,36 l 84,00 l 4,17 kg 4,46 kg 4,02 kg milj kärnor 4,16 kg 4,29 kg milj kärnor 4,38 kg 96,00 kg ,5 milj frö 15,50 kg 4,75 kg 5,12 kg 12 mellansverige sverigeförsöken 2015
11 Skördeprodukter Gröda kr/ton Kvalitetsreglering Vete Rymdvikt Falltal Protein Stärkelse Höstvete foder Höstvete. Sprit och stärkelsevete X X Höstvete. Kvarnvete X X X Vårvete. Kvarnvete X X X Korn Rymdvikt Protein Fullkorn Foderkorn 950 X Maltkorn, vår X X Maltkorn, höst - X X Råg och rågvete Rymdvikt Falltal Råg 970 X X Rågvete - X Havre Rymdvikt Fullkorn Foderhavre - X Grynhavre X Oljeväxter Avfall Oljehalt Raps/Rybs X X Oljelin - Ärter Foderärter - Åkerböna Foderåkerböna - Majs Kärnmajs - Sverigeförsöken 2015 mellansverige 13
12 Förord lennart johansson, Hushållningssällskapet Östergötland Sverigeförsöken, mål och verksamhet Gemensamt mål med verksamheten i de regionala försöken är att snabbt föra ut resultat från de regionala försöken till rådgivning och lantbrukare i respektive område. Mellansvenska försökssamarbetet utgörs av tre försöksregioner, Östra SverigeFörsöken, SVEAförsöken och Försök i Väst. Dessa tre regioner ingår i Sverigeförsöken tillsammans med Skåneförsöken och Animaliebältet som ger ut egna Försöksrapporter. Svensk Raps och SFO rapporterar resultat från sina försök med frö och oljeväxter i de regionala försöksrapporterna. Försöksresultat från Sverigeförsöken i hela landet och från alla regioner kan nu sökas under Allt som skrivits i de tre rapporterna är sökbart på år, område, gröda, författare, ämnesområde mm och även med länkar till enskilda resultat på SLU, Fältforsk. Ett nytt nordiskt datasystem NFTS, Nordic Field Trial System, för att hantera fältförsök och resultat används nu till huvuddelen i svenska officiella försök. Systemet utvecklas i samarbete mellan Danmark, Norge och Sverige. Det innebär bland annat att fältkort och resultatblanketter med utökad statistik har fått en ny utformning jämfört med tidigare. Se även kapitlet statistiska begrepp i inledningen. Finansiering av Sverigeförsöken Huvuddelen av basfinansieringen för de regionala försöken utgörs av medel från Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF. En ansökan görs inför varje verksamhetsår och medel till detta utgörs av en avgift på spannmål och förnödenheter. Parallellt med detta finns den ursprungliga modellen för insamling av medel direkt från handeln kvar och som är baserad på företagens omsättning. Även Hushållningssällskapen bidrar till basfinansiering av regionala försök. Därutöver ingår en omfattande provningsverksamhet där beställningar från företag och organisationer finansierar en stor del av detta. Basfinansieringen fördelas mellan regionerna efter en fördelningsnyckel baserat på växtodlingens omfattning i området. Organisation och verksamhetsstyrning Varje region har en försökskommitté som kartlägger behovet av vad som behöver utredas och lägger förslag till försök. Ett försöksprogram utformas i samarbete med respektive ämneskommitté utifrån de ekonomiska ramar som finns i varje region. Önskemål och förslag kan lämnas till dessa kommittéer om aktuella frågeställningar. Regionerna anordnar även fältvandringar, resor och konferenser under säsongen i respektive område. Inom varje ämnesområde finns en ämneskommitté under SLU Fältforsk där SLU har ordförandeskapet och regionen eller Hushållningssällskapen är sekreterare. Det finns åtta ämneskommittéer enligt tabellen nedan. Ämneskommittén är ett öppet forum för alla intresserade och inbjudan till möten och protokoll och övrig information finns på Via SLU, fältforsk sker en viss samordning och utbildning liksom kompetens inom datahantering, resultathantering och statistik. Ny organisation av Sverigeförsöken 2017 Inför höstutläggningen 2016 skall ett nytt system för upphandling av försök införas där SLF med branschrådet skall ange inriktningen på verksamheten med Hushållningssällskapens Förbund som mottagare. Genomförandet och organisering av verksamheten kommer att ske tillsammans med Hushållningssällskapen i landet. Beställningen kommer att läggas som ett 3-årigt fältförsöksprogram med årlig uppföljning. Finansieringen kommer även i fortsättningen att bestå utav avgiften på spannmål och förnödenheter, insamling av medel direkt från handeln och Hushållningssällskap samt provningsverksamheten med beställningar från företag. 14 mellansverige sverigeförsöken 2015
13 Basfinansiering Sverigeförsöken 2015 Stiftelsen Lantbruksforskning, SLF Berte Qvarn AB BM Agri Buttle Foder & Spannmål AB Gullviks (Br Berner) AB Johan Hansson AB Västerbottens Fodercentral Dalviks kvarn European Fertilizer (DLG) Farina AB Forsbecks AB Hörby Lantmän Kalmar Lantmän Ek. För. Knislingeortens Lagerhusförening Ek.För Kristianstadortens Lagerhusförenings Ek. För. Lantmännen Ek. För. Lovanggruppens Handelshus AB Slöinge Lantmän Skånefrö AB Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. För. Värmlant AB Hushållningssällskapen i: Stockholm-Uppsala-Södermanland Östergötland Väst Skaraborg Värmland Örebro, Prytz donationsfond Västmanland Dalarna-Gävleborg Ämneskommittér/Ämnesområde Ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig inom respektive område. Vatten Jordbearbetning Växtnäring odlingssystem/energi ogräs Vall/grovfoder Odlingsmaterial Växtskydd Helena Aronsson, SLU, Uppsala Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Vakant, SLU Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland Sofia Delin, SLU, Skara Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Göran Bergkvist, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Konsult Västerås Anders TS Nilsson, SLU, Alnarp Lars Danielsson, Hushållningssällskapet Konsult Uppsala Anne-Maj Gustavsson, SLU, Norrländsk jordbruksvetenskap Ola Hallin, Rådgivarna Sjuhärad Magnus Halling, SLU, Uppsala Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Konsult Västerås Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sverigeförsöken 2015 mellansverige 15
14 Försökskommittér Östra SverigeFörsöken Per Axelsson Magnus Emilsson Thomas Fahlgren Göran Gustafsson Bo Hellstedt Isac Svärd Lennart Johansson, ordförande Joakim Karlsson Johan Lagerholm Leif Persson Ann-Charlotte Wallenhammar Martina Jenderborn Lovang lantbrukskonsult, Vikingstad Spannmålsodlareföreningen, Vadstena Frö och Oljeväxtodlarna, Vikbolandet Växtskyddscentralen, Norrköping Agroetanol, Norrköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Östergötland, Linköping Hushållningssällskapet Konsult, Strängnäs Lantmännen växtråd, Norrköping Vallodlareföreningen, Glanshammar Hushållningssällskapet Konsult AB, Örebro Svenska Foder, Västerlösa Försök i Väst Johan Rydberg, ordförande Anna-Karin Krijger, sekreterare Sofia Delin Kristian Jochnick Erik Pettersson Magnus Olsson Emelie Wickström Bertil Hagsgård Göran Lindgren Ulf Hallén Karin Andersson LRF, Väse Hushållningssällskapet Skaraborg SLU, Lanna Länsstyrelsen, Lantbruksenheten, Uddevalla Lantmännen, Lidköping Svenska Foder, Lidköping Rådgivarna Sjuhärad Spannmålsodlarna, Grästorp Vallodlareföreningen Klässbol Frö-och Oljeväxtodlarna, Lidköping Ekologiska odlarna, Hushållningssällskapet Väst SVEA-försöken Anders Ericsson, ordförande Lars Danielsson, sekreterare Niclas Sjöholm Andreas Öhrman Henrik Bergman Emma Vendel Per Widén Katarina Börling Anders Lindgren Marcus Eriksson Hushållningssällskapet, Konsult, Västerås Hushållningssällskapet, Konsult, Uppsala Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Växtråd, Svenska Lantmännen, Enköping Hushållningssällskapet, Konsult, Dalarna-Gävleborg Svenska Foder Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Statens Jordbruksverk, Uppsala Hushållningssällskapet Konsult, Uppsala 16 mellansverige sverigeförsöken 2015
15 Försöksåret 2015 inom Östra Sverigeförsöken lennart johansson Hushållningssällskapet Östergötland Höstsådden 2014 präglades av gynnsamt väder med mycket bra etablering och lång tillväxt på hösten. Det var ovanligt varmt till mitten på december som följdes av några kalla dagar vid årsskiftet. Därefter kom det snö och några kalla några veckor i februari. Vårsådden startade i mitten på mars i Östergötland men blev utdragen och besvärlig på en del lerjordar. Det var mycket regn under hela växtodlingssäsongen och lägre temperatur och färre soltimmar än normalt medan augusti bjöd på bra skördeväder. Sammanfattningsvis var det en gynnsam växtodlingssäsong med höga medelskördar men låga proteinhalter. Gynnsamt väder vid höstsådden Vid höstrapssådden 2014 förekom en del regn men vädret stabiliserades och det var bra betingelser även till höstvetesådden. Detta medförde möjlighet till en stor höstsådd areal i hela området av såväl höstraps som höstsäd. Det var fortsatt varmt och en del regnväder till mitten på december och alla höstgrödor blev mycket väl utvecklade. Därefter följde en kort kall period mellan jul och nyår med lite snö som dock täckte grödorna och inte medförde några skador. av svalt och regnigt väder så utvecklingen bromsades upp för samtliga grödor under resten av växtodlingssäsongen. En del vårgrödor som blev sent sådda fick en sämre start på grund av det regniga och kalla vädret medan höstgrödorna utvecklades väl. Det var en kort period med varmt väder i månads-skiftet juni, juli men därefter blev det svalt och regnigt igen fram till augusti då ett omslag till högtryck och varmare väder fick grödorna att mogna. Skördeperioden blev senare än de föregående åren vilket medförde att tröskningen pågick hela september och även del lin och åkerbönor tröskas i oktober. Det blev en del liggsäd i höstvetefälten beroende på sort och kvävegödslingsstrategi. Årets skörd präglas av mycket höga skördenivåer men låga proteinhalter i såväl höstvete som maltkorn. Vallskörden var gynnsam medan majsen fick en mycket sen utveckling och ett sämre skördeutfall. Tidigt vårbruk och en regnig och sval växtodlingssäsong Året inleddes med fortsatt milt väder och endast några veckor med snö och minusgrader i februari. I Östergötland startade sådden i mitten på mars i gynnsamma lägen nära Vättern medan det egentliga vårbruket startade efter påsk i mitten på april. Vi fick en tidig start och utveckling på de höstsådda grödorna varför en hel del kvävegödsling förekom i mars. Under april var det relativt lite nederbörd så vårsådden var i stort sett avklarad i början på maj. Våren och försommaren präglades Sverigeförsöken 2015 mellansverige 17
16 Försöksåret 2015 inom Försök i Väst Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Sommaren 2014 avslutades med många regndagar under augusti. Lokalt kom mycket stora nederbördsmängder särskilt den 20 augusti. September bjöd på soligt och torrt väder och en stor areal höstraps (ca 8 500) och höstvete (ca ) etablerades. Första frosten inföll den 23 september men det var ett undantag. Fler kalla nätter dröjde i allmänhet långt in i oktober eller in i november. Varmt väder under dagarna medförde därför att medeltemperaturer också under fortsättningen av hösten låg mycket över det normala. Både november och december var milda med lite snö. Omkring 20 januari föll mer snö som gav ett snötäcke på några decimeter som låg kvar ungefär en månad. Såväl höstraps som höstsäd växten länge under den milda hösten och bestånden inför vintern var frodiga i många fält. Övervintringen var överlag god. När också mars och april var varmare än normalt innebar det att våren kom tidigt. Höstgrödorna såg fantastiskt fina ut i början av mars och då våren sedan blev varm övervintrade i stort sett allt. Ett undantag var rågvete som lokalt drabbades av angrepp av snömögel. Grödornas utveckling under vår och sommar Vårbruket kom igång i mitten av mars i en del områden och pågick några dagar. Efter ett avbrott på några veckor med regn kunde vårsådden återupptas en vecka in i april. I områden där inte hade varit tillräckligt upptorkat medförde nya omslag till ostadigt väder att vårbruket blev sent. I bland annat Dalsland och Bohuslän fanns det fält som inte såddes förrän första veckan i juni. På många håll tog vårsådden skada av regnen, särskilt på en del styva lerjordar som var bitvis vattenmättade. Tillväxten hos höstgrödorna kom igång tidigt. I höstrapsen började blomningen en vecka in i maj och sällan har vi skådat en så lång och vacker blomning. Många fält blommade i sex veckor. Den svala försommaren bromsade dock upp utvecklingen i höstgrödorna. Höstvetet var nästan 1-2 veckor senare i utvecklingen under hela juni. Vallen kom också igång sent och förstaskörden blev en vecka senare än vanligt. Men då det var en regnig och sval juni blev det stora återväxtskördar och många hade fått in tillräckligt med foder redan vid andra skörden. Det lite kallare vädret höll i sig under stora delar av juni. Första veckan av juli bjöd på sol och värme medan fortsättningen var som under en normal julimånad men med lite mer regn än normalt. När augusti blev både soligare och varmare än normalt var det en fin avslutning på sommaren som annars bara upplevdes som kall och regnig. Sjukdomar och insekter Generellt föll det lagom med regn under hela våren och försommaren. När det gäller höstraps så blommade den tidigt i april och diskussion fördes om bekämpningsbehov. Det rekommenderades bekämpning i riskfält och men i försöken som har legat i höstraps förekom inte några angrepp av bomullsmögel. Det blev inga stora problem med baggar beroende på att höstrapsen blommade tidigt när det var förhållandevis svalt. Höstgrödorna var frodiga på våren och det förekom tidiga angrepp av svartpricksjuka och då det fortsatte att regna under försommaren rekommenderades en hel del dubbelbehandlingar i år. Det kyliga vädret gjorde dock att tillväxten på svampen blev långsam och försöken visade sedan att det oftast räckte till med en högre engångsbehandling. Gulrost hittades först i rågvete där det blev ett stort bekymmer för en del ekologiska odlare som tvingades göra helsäd av grödan. I höstvete var det i sorterna Kranich och Olivin som gulrost framförallt förekom i. I flera av sortförsöken i höstvete och vårvete förekom stora angrepp av gulrost. Även i vårkornet förekom tidiga angrepp av kornets blad- 18 mellansverige sverigeförsöken 2015
17 fläcksjuka så en stor areal behandlades. Efter många regndagar under sommaren befarades att det fanns risk för angrepp av axfusarios i framförallt havre. Under vissa förhållanden kan då mögelgifter bland annat DON (deoxynivalenol) bildas. Sedan fem år tillbaka har svensk spannmålshandel i ett gemensamt branschprojekt provtagit och analyserat DON-halter i spannmål. Inte något år tidigare har problemen varit så små som under det gånga året. Lägre temperaturer än normalt under blomningsperioden kan vara en förklaring. Höga skördar av höstvete och höstraps Höstrapsen var grön länge och mognaden blev sen. Två veckor in i augusti började skörden. Avkastningen blev i många fall mycket bra. Det tog även lång tid innan andra höstgrödor var mogna. I tidiga vetesorter eller i ansträngda växtföljder var vattenhalten tillräckligt låg att veteskörden kom igång i mitten av augusti. I många fält var dock inte grödan mogen och ett flertal regnavbrott gjorde att veteskörden pågick länge. Skördenivån i höstvete blev överlag mycket hög men proteinhalterna var låga. I en del fält förekom problem med liggsäd. I tidigt sådda fält med åkerböna kom skörden igång i mitten av september. Avkastningen i vårsäd var varierande beroende på hur väl grödan hade utvecklats under våren. Även här är det stora problem med för låga proteinhalter. Hösten 2015 kantades av många regndagar i september så en stor del av höstbruket skedde in i oktober som sedan blev extrem torr. Knappt något regn föll. Men november blev mild och regnig så höstvetet har grott i det ibland lite grova bruket. Höstrapsarealen är lägre än förra året på grund av den sena skörden. Det har varit stor variation i uppkomst beroende på torka och snigelangrepp. Sverigeförsöken 2015 mellansverige 19
18 Försöksåret 2015 inom SVEA försöken Lars danielsson Hushållningssällskapet, HS Konsult Sådden hösten 2014 kunde göras under gynnsamma förhållanden. En lång och varm höst gjorde också att grödorna utvecklades positiv. Trots att snötäcket i princip uteblev så klarade i stort sett alla höstgrödor vintern och även vårvintern när man annars kunde befara kalla blåsiga nätter. Den långas våren gjorde dessutom att grödorna fick utvecklas i lagom takt vilket gynnade rotutvecklingen. Vårbruket blev inte extrem tidigt trots den milda vintern, det mesta såddes i normal tid. Relativt mycket regn gjorde att det blev ett uppehåll i vårbruket för många innan allt var sått. Våroljeväxterna minskade ytterligare och ersattes till en del av ärtor och åkerböna. Den vårsäd som var sådd före regnet drabbades på många håll av vätan. Sannolikt förlorades en hel del av den tillförda N-givan på de blöta delarna av skiftena. Kornet var den gröda som tydligast visade tecken på kvävebrist. Höstsäden som var väl utvecklad drog däremot nytta av nederbörden och fortsatte att utvecklas bra. Många kalla nätter under ogräsbekämpningsperioden gjorde det svårt att välja lämpliga tillfällen för behandling, på flera platser gav det också sämre ogräseffekter än vanligt. Vi hade för området en ganska långsam utveckling under slutet av maj och början av juni vilket var positivt. Svampangreppen blev heller inte speciellt stora utan kom in i bestånden relativt sent. Vallskörden påbörjades något senare än normalt, även det beroende av långsammare utveckling. Däremot blev det bra kvalite och stor mängd. Även 2:a och 3:e skörd var bra. Någon vecka in i augusti så inleddes skörden. Skördeutfallet blev volymmässigt riktigt bra med höga skördar av framförallt höstsäden och mer varierat av vårsäden. Däremot så var kvaliteerna inte vad man skulle önska, både höstvete och maltkorn hade proteinvärden som inte nådde upp till de önskvärda. På grund av den relativt sena skörden så saknades arealer för sådd av höstoljeväxter. Det som såddes var på många håll väldigt ojämnt, säkert både beroende på torra förhållanden men på sina håll även av skadegörare. Små arealer av höstsäd blev sådda i början av september efter den möjliga perioden blev vädret ostadigt och omöjliggjorde sådd. Det var inte förrän i månadsskiftet september- oktober som merparten av höstvetet såddes. En mild höst har hjälpt bestånden att etableras men allmänt är utvecklingen inte riktigt som man skulle önska. Vi får hoppas på en skonsam vinter är skonsam så att vi kan se fram mot goda skördar även mellansverige sverigeförsöken 2015
19 Väder i mars 2015 Temperatur Mars var en väldigt varm månad med stora temperaturöverskott. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Området fick som helhet i stort sett normala nederbördsmängder. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 21
20 Väder i april 2015 Temperatur April var fortsatt en varm månad. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd April var en nederbördsfattig månad med knappt hälften av normalvärden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 22 mellansverige sverigeförsöken 2015
21 Väder i maj 2015 Temperatur Maj var en månad då i stort sett hela området hade svalare temperatur än normalt. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Det var rikliga nederbördsmängder under maj månad i hela området. Mellersta och östra delarna hade upp till tre gånger den normala mängden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 23
22 Väder i juni 2015 Temperatur Årets första sommarmånad var kallare än normalt. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Juni bjöd på varierande avvikelser i nederbörd. De västra och centrala delarna fick under normalt och de östra delarna normalt. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 24 mellansverige sverigeförsöken 2015
23 Väder i juli 2015 Temperatur Området hade normala temperaturer under juli. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Juli medförde något större nederbörd än normalåret. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 25
24 Väder i augusti 2015 Temperatur Augusti bjöd på ett stort överskott i temperatur. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd Augusti var i hela området en torr månad. Från väldigt låga nederbördsmängder i öster till nära normala i de västligaste delarna. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd 26 mellansverige sverigeförsöken 2015
25 Väder i september 2015 Temperatur September gav också ett litet temperaturöverskott. Avvikelse medeltemperatur Nederbörd De centrala delarna av området fick högre nederbörd än normalt, i övriga delar nära normalvärden. Nederbörd i mm Procent av normal nederbörd Sverigeförsöken 2015 mellansverige 27
MELLANSVERIGE. Försöksrapport Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken.
MELLANSVERIGE Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet och Skåneförsöken. www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation: ISSN 1401-2561 ISBN
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2013
SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2013 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps www.sverigeforsoken.se MELLANSVERIGE Försöksrapport
Läs meranimaliebältet Försöksrapport 2014
animaliebältet Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation:
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2016
FÖRSÖKSRAPPORT SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2016 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps www.sverigeforsoken.se MELLANSVERIGE Försöksrapport
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2015
SVERIGEFÖRSÖKEN 2015 FÖRSÖKSRAPPORT animaliebältet Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg Blekinge, Gotland och Halland www.sverigeforsoken.se animaliebältet Försöksrapport
Läs merTack! Med resultaten och råden som presenteras i försöksrapporten önskar vi dig framgång med den nya växtodlingssäsongen 2013.
Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till årets försöksrapport 2012. Det gäller SLF och andra finansiärer, försöksvärdar, försökspersonal, andra samarbetspartners och inte minst ni
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2016
SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 FÖRSÖKSRAPPORT animaliebältet Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg Blekinge, Gotland och Halland www.sverigeforsoken.se animaliebältet Försöksrapport
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Läs meranimaliebältet Försöksrapport 2015
animaliebältet Försöksrapport 2015 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation:
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2017 ANIMALIEBÄLTET. Rapid FÖRSÖKSRAPPORT.
En tidig morgon går du ut på fältet som du sådde för några veckor sedan. Daggen ligger kvar i grödan. Du blir fuktig om dina stövlar. Spirande vårsäd är vacker att beskåda. Jorden har spänst, upp komsten
Läs meranimaliebältet Försöksrapport 2014
animaliebältet Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation:
Läs merFörsöksåret 2012/2013
Försöksåret 2012/2013 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1994 till 2013 1 Försöksåret 2013 Mars var kallt
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2013
SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT animaliebältet Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.sverigeforsoken.se animaliebältet Försöksrapport
Läs merTack! som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde försöksrapport. Halland 21 januari Erik Ekre, redaktör Illustr.
Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient
Läs merSVERIGEFÖRSÖKEN 2017
SVERIGEFÖRSÖKEN 2017 FÖRSÖKSRAPPORT MELLANSVERIGE Resultat från växtodlingsförsöken 2017 i Östra Sverige Försöken, Försök i Väst, Sveaförsöken och Svensk Raps www.sverigeforsoken.se MELLANSVERIGE Försöksrapport
Läs merVälkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare Dag 2 Dag 1
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2011 200 180 160 140 120 100 80 Dag 2 Dag 1 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Växtodlingsåret
Läs merVÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län
VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes
Läs merFörsöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2016 Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Antal försök i södra jordbruksdistriktet 1997 till 2016 1200 1000 Antal försök 800 600 400 200 0
Läs merVälkomna till 23:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 23:a ÖSF konferensen! Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-www.sverigeforsoken.se Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk Hitta försök-https://nfts.dlbr.dk
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: Henrik.Hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning
Läs merSKÅNEFÖRSÖK. Försöksrapport 2014
SKÅNEFÖRSÖK Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet, Mellansverige och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation: ISSN
Läs merSammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).
Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53
Läs merMedverkande i Animaliebältets försöksrapport
Tack alla finansiärer! Vi riktar ett stort tack till nedanstående företag som tillsammans bidragit med en miljon kronor till de regionala försöken. Ytterligare drygt en halv miljon har vi fått från Hushållningssällskapen.
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merVälkomna till 22:a ÖSF konferensen!
Välkomna till 22:a ÖSF konferensen! Men detta är den 30:e växtskyddsdagen i ÖSF-området Försöksplan, typ av försök E D-T S:a Sortförsök, odlingsmetodik L7-101 Sort-beh. i höstvete bas, 61/38 2 1 3 L7-101
Läs merAnalys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker
Analys av försäljning växtskyddsmedel och bakomliggande orsaker Växtskyddsrådet 4 mars 2016 Andrea von Essen och Cecilia Lerenius Jordbruksverket Riskindex växtskyddsmedel 1988-2014 Verksam substans Preparat
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merVad provas och hur? Vad provas inte?
Vad provas och hur? Vad provas inte? Björn Andersson, FältForsk, SLU Värdeprovning av jordbruksväxter Provning för intagning på svensk sortlista, s.k. VCU-provning (Value for Cultivation and Use). Försöken
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella försök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanla gt 18 försök i spannmål,
Läs merVäxtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)
Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merProtokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall
Protokoll fört vid skypemöte med arbetsgrupp Kvävegödsling till vall 2017-03-22 FÄLTFORSK:s ÄMNESKOMMITTÉ FÖR VALL OCH GROVFODER Medverkande: Anne-Maj Gustavsson, SLU Umeå, ämnesansvarig SLU, ordförande
Läs merSammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda under 2006 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2006 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merVälkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens
Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Välkomna till årets växtskyddsoch växtodlingskonferens Antal deltagare 2000-2013 200 180 160 140 120 100 Dag 2 Dag 1 80 60 40 20 0 2000 2001 2002
Läs merVäxjö Möte. Försöksåret Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne
Försöksåret 2018 Ronny Anngren, Hushållningssällskapet Halland Ulrika Dyrlund Martinsson, Hushållningssällskapet Skåne Torrt och varmt! Dränering Bevattning Läckage av växtnäring Läckage av bekämpningsmedel
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merAktuella försök 2015
Aktuella försök 215 Henrik Hallqvist SJV, Statistisk bearbetning: Robert Andersson SLU, Uppsala Ogräsförsök södra Sverige 215 Gräsogräs Höstvete L5-2424 Åkerven och örtogräsbekämpning höstsäd 2 försök
Läs merSPANNMÅL, MAJS OCH HÖSTRAPS 2016
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se AKTUELLA OGRÄSFÖRSÖK I SPANNMÅL, MAJS OCH HÖSTRAPS 2016 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten
Läs merAktuella ogräsförsök 2014
Aktuella försök 2014 Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp, Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Statistisk bearbetning: Lennart
Läs merVad är herbicidresistens?
Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merVäxtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete
Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete Anna-Karin Krijger HS Skaraborg Försök i Väst Sekreterare i Ämneskommitté Växtnäring Kväve till höstvete vid olika markförutsättningar Syftet är att skaffa
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål, majs och höstraps 2016
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål, majs och höstraps 2016 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten
Läs merFör transporter med personbil, lastbil etc. gäller ettdera av följande alternativ:
Transport av bekämpningsmedel m.m. Lantbrukare transporterar ibland produkter som är klassade som farligt gods. Då gäller Räddningsverkets föreskrifter ADR-S. För ej transportklassade preparat gäller Transport
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merKvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Per-Erik Larsson, Naturbruksskolan Uddetorp, Skara Uddevallakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i
Läs merHöstbekämpning av ogräs - möjlighet och risk
Regional Växtodlingskonferens, 2019, Brunnby Höstbekämpning av ogräs - möjlighet och risk Per Widén Möjligheter Säkerställa så lite konkurrens som möjligt: baldersbrå, våtarv, Minska risken för utvintring
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika
Läs merMinnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den
Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den 2015-05-13 Deltagare: Ordf. Magnus Halling, Björn Andersson, Nils Yngvesson, Anders Ericsson, Gunnel Andersson, Jannie Hagman,
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merEtt hot mot Mälardalens höstveteodling?!
Renkavle 2016-01-18 Ett hot mot Mälardalens höstveteodling?! Per Widén, Växtskyddscentralen Uppsala Sveakonferensen 2016 Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 %
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merInbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder
Institutionen för växtproduktionsekologi 2013-02-11 Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder Ämneskommittén är en mötesplats för alla intressenter inom området vall och grovfoder.
Läs merÖSF konferens Linköping 27 november 2014 Ogräs
ÖSF konferens Linköping 27 november 2014 Ogräs Per-Erik Larsson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Skara 036-15 81 14 Ogräsförsök 2014 i FIV, ÖSF och Sveaförsöken Försöksplan Plannr ADB RegionFörsöksplats
Läs merVäxtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Läs merSKÅNEFÖRSÖK. Försöksrapport 2016
SKÅNEFÖRSÖK Försöksrapport 2016 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Animaliebältet, Mellansverige och Norrlandsförsöken www.sverigeforsoken.se Produktionsinformation: ISSN
Läs merAktuella försök L5-810P Höstraps plöjt försök Västergötland 2016
216 12 14 Aktuella försök 216 Henrik Hallqvist SJV, Statistisk bearbetning: Robert Andersson SLU, Uppsala L5-81P Höstraps plöjt försök Västergötland 216 Örtogräs : Baldersbrå Snärjmåra Våtarv Viol Åkersenap
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merKlas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:
ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merSkörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter Den totala spannmålsskörden minskade med åtta procent
JO 19 SM 0502 Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter 2005 Preliminära uppgifter för län och riket Production of cereals, dried pulses and oilseeds in 2005 Preliminary data for counties and the whole
Läs merBibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete
Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen
Läs merAKTUELLA OGRÄSFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH MAJS
AKTUELLA OGRÄSFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH MAJS av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, HUSEC AB Bjärred, Robert Andersson SLU Uppsala. Sammanfattning och
Läs merAktuella ogräsförsök i spannmål och majs
Henrik Hallqvist, Jordbruksverket, Alnarp Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs Sammanfattning och
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merKnölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter
Regional växtodlingskonferens Brunnby 15 januari 2014 Karin Jahr, Växtskyddscentralen Uppsala Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter Icke registrerade
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merArbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Arbetssätt Ogräsharvning jobbar med jordtäckning: - torr finbrukad jord ska finnas
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merSimuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd
Simuleringar i MACRO-DB 4.1 för Åminne vattenskydd Datum 2017 03 27 Beställare: Region Gotland Uppdrag: Simulering av transport av bekämpningsmedel från fält till och. Handläggare: Bengt Viken växtodlingsrådgivare
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merJordbearbetningsstrategier
jordbearbetning Jordbearbetningsstrategier Lennart Johanson, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bengt Liljedahl, Väderstad-Verken AB Långsiktiga jordbearbetningsstrategier har diskuterats under
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merFÖRSÖKSRAPPORT SKÅNEFÖRSÖK. Jordbruksförsöksverksamhet i Skåne län Meddelande nummer 80 Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne
S V E R I G E F Ö R S Ö K E N 2013 FÖRSÖKSRAPPORT SKÅNEFÖRSÖK Jordbruksförsöksverksamhet i Skåne län Meddelande nummer 80 Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne w w w. s v e r i g e f o r s
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merOGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst
Läs merSammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).
Försök med ogräsbekämpning 2004 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merVetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Läs merAgrimarket- kryssning
Agrimarket- kryssning Viking Mariella 2.-4.12.2013 Aktuellt om höstraps: Sorter och odlingsteknik Med dubbelsådd- metod Jussi Peltonen Berner Oy Höstrapsodlingen väcker intresse 2012 Odlingsareal ca 1
Läs merÖkning av kväveupptaget även i nollrutorna
Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 23, 2015: Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna Den här veckan är det flera fält som har ett högre upptag i nollrutorna jämfört med tidigare veckor.
Läs merSammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).
OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se
Läs merNPKS till vårkorn med stigande fosforgiva
NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Slutsatsen från 25 under 3 år blir att vi till vårkorn bör använda NPKS istället för NPS även på lerjordar. Vi
Läs merAktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige
Aktuella försök i spannmål och majs i södra Sverige Henrik Hallqvist SJV, Mattias Zetterstrand Hushållningssällskapet Kristianstad Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson HS-M & Robert Andersson SLU, Uppsala
Läs merFörsöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad
Försöksåret 2014 Ett axplock ur fältförsöksverksamheten på Hushållningssällskapet Sjuhärad God Jul och Gott Nytt År önskar Hushållningssällskapet Sjuhärad och Rådgivarna i Sjuhärad Försök/växtodlingsåret
Läs mer