animaliebältet Försöksrapport 2015

Transkript

1 animaliebältet Försöksrapport 2015 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken

2 Produktionsinformation: ISSN ISBN Tryck: Print One Papper: Silk

3 I n n e h å l l Statistiska begrepp i försöksrapporten 4 Förord 5 Ämneskommittéer/Ämnesområde 6 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet 7 Adressuppgifter 8 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet Växtodlingsåret Temperatur och nederbörd 11 Växtnäring Kvävestrategi i höstvete 18 Ogräs Aktuella ogräsförsök Vall och grovfoder Vallsortprovning 47 Vallfröblandningar med ökad baljväxthalt 59 Fröblandningar med blålusern 68 Sortförsök i ensilagemajs 76 Ensilagemajs i Jönköping 80 Sorter och odlingsteknik Sortförsök i höstvete 82 Sortförsök i rågvete 92 Sortförsök i höstråg 96 Sortförsök i höstkorn 99 Sortförsök i vårkorn 102 Sortförsök i havre 112 Sortförsök i vårvete 118 Sortförsök i ärter 122 Höstraps 124 Vårraps 132 växtskydd Växtskyddsförsök i stråsäd Potatisbladmögel Skördeprodukter 165 Priser och kostnader Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 3

4 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelningar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. 4 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

5 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebältet! Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets Försöksrapport Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionala försöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och att resultaten kommer att användas av många. AB Hjalmar Möller AB Johan Hansson Agriväst AB Berte Qvarn AB BM Agri AB Buttle foder & spannmål AB Dalviks Kvarn AB DLA agro Sverige European Fertilizer (DLG amba) Farina AB Fodercentralen Fole kvarn Forsbecks AB Gullviks/Bröderna Berner Hörby Lantmän JHL-Järrestads Härads Lantmannaförening Kalmar Lantmän KLF - Kristianstadsortens Lagerhusförening Knislingeortens lagerhusförening Lantmännen (ink. SW Seed) Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö AB Slöinge lantmän Strängnäs Valskvarn Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens lagerhusförening VärmLant AB Yara AB Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och e-post. För ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Foto där inget annat anges: Erik Ekre. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets tjugoförsta försöksrapport. Halland 15 januari 2016 Erik Ekre, redaktör Illustr. Maria Henriksson Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 5

6 Ämneskommittéer/Ämnesområde Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom respektive ämnesområde., Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område: Vatten Helena Aronsson, Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ingrid Wesström, Jordbearbetning Vakant, Lennart Johansson, Hushållningssällskapet, Östergötland Växtnäring Sofa Delin, Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skara Odlingssystem Göran Bergkvist, Anders Ericsson, HS Konsult Ogräs Anders Nilsson, Lars Danielsson, HS Konsult Vall och grovfoder Bodil Frankow-Lindberg, Ola Hallin, Hushållningssällskapet Sjuhärad Odlingsmaterial (Sorter) Magnus Halling, Anders Ericsson, HS Konsult Växtskydd Erland Liljerot, Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Roland Sigvald, 6 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

7 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet Animaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken. Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för tjugoförsta året är ett samarbete med fältförsöken i Kalmar -Kronoberg-Blekinge, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Sverigeförsökens basfinansiering sker från den gemensamma växtodlingshandeln och Hushållningssällskapen, men bekostas till största delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel från SLF söks i en gemensam ansökan för alla regioner och beviljade medel Styrelsen 2015 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna Robert Ekholm, Kalmar Lantmän Björn Cedergren, lantbrukare, Kalmar Bengt-Owe Wetterholm, Lantmännen Gotland Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed fördela s efter handelns omsättning i respektive område. Därutöver medverkar och finansierar ett flertal växtodlingsföretag och Jordbruksverket egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat på Sverigeförsöken. se Resultaten finns lättillgängliga på en webbaserad plattform: Sverigeforsoken.se Syftet är att få ökad tillgänglighet till alla officiella försöksresultat i Sverige på en och samma hemsida. Här kan man enkelt söka resultat från regionernas försöksrapporter ända sedan 2002 och dessutom söka enskilda försöksresultat. Adjungerade: Anita Winblad, ekon.ansv. Kalmar-Kronoberg-Blekinge Anneli Lundkvist, Fältforsk, Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Frida Carlsson, Jönköping Emil Carlson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Bo Pettersson, Gotland Styrelsens sommarmöte på Torslunda Försöksstation, Öland Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 7

8 Animaliebältet Jönköpings län Försöksledare: Frida Carlsson , Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, Huskvarna Försöksutförare: Jan-Olof Storm , Försökshallen Riddersberg, Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/försöksutförare: Emil Carlson Hushållningssällskapet KKB, Torslunda Försöksstation, Skogsby 1063, Färjestaden Gotlands län Försöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson , Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, Visby Hallands län Försöksledare: Erik Ekre , Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga Försöksutförare: Magnus Håkansson , Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga 8 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

9 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2015 Areal höstsådd stråsäd, totalt hektar Källa: SJV , , ,0 5000,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Areal vårsådd stråsäd, totalt hektar Källa: SJV , , , ,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre Vårkorn Areal vall, majs och baljväxter, totalt hektar Källa: SJV , , , ,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Majs Ärt/bönor Vall Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 9

10 Växtodlingsåret 2015 Av Emelie Andersson, Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet Gotland, Emil Carlson, Hushållningssällskapet KKB, och Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Jönköpings län Våren började tidigt i mars och april efter en ovanligt mild och snöfattigt vinter. Kall väderlek med kraftiga regn försenade vårsådden som inte kunde slutföras förrän i maj. Grödorna utvecklades långsamt. Även juni var fuktig och kall vilket försenade första vallskörden, som gav hög skörd men med lägre kvalitet än normalt. I juli började värmen komma och augusti blev mycket varm. Tyvärr påverkade det torra vädret rapsens uppkomst nega tivt. Fördelen med det torra vädret var att det inte blev så storta problem med sniglar. Ensilagemajsen fick ett dåligt år och hann aldrig mogna ordentligt. Under september och oktober var det goda förhållanden för att tröska spannmålen som överlag gav högre skördar än normalt. Hösten blev mild, vilket gav höstsådden goda förutsättningar att bestocka sig. Gotlands län Växtodlingsåret var mycket speciellt med höga skördar och bra skördeförhållanden. Hösten 2014 var gynnsam för höstsådda grödor som klarade vintern bra efter en mycket mild och nederbördsfattig vinter. En tidig start på vårbruket som började i halva mars men som efter många regnavbrott under april och maj inte avslutades förrän i slutet av maj. Sommaren var sval med och regn i lagom mängder, det fina växtvädret varade fram till skörden då en långvarig period med värme och torka inleddes. Tröskningen började med höstkorn i slutet juli och avslutades i slutet av september då våroljeväxter och vårvete skördades på mulljordarna. Bra skördeförhållanden med få regnavbrott, avkastningen på spannmålen var hög, betydligt bättre än normalt. Vallarna gav en hög 1:a och 2:a skörd, medan 3:e skörden var låg pga av det torra vädret. Växtodlingsåret avslutades med bra förhållanden för sådd och skörd av potatis, majs och morötter. Kalmar, Kronoberg, Blekinge län Höstsådden 2014 etablerades under goda förhållanden och fördelaktigt väder gjorde att grödor na utvecklades väl. En mild och skonsam vinter medförde att de flesta höstsådda grödor klarade sig bra. Stor förekomsten av löss under hösten gjorde att höstkorn drabbades av rödsotvirus i framförallt tidigt sådda fält. Vårbruket startade i andra halvan av mars men avslutas inte förrän i slutet av april. Vårsådden var generellt inte klar förrän mitten på maj. Juni och juli var kalla och torra medan augusti bjöd på stabilt och bra skördeväder utan nederbörd. Totalt sett blev skördarna av både vall och spannmål normala eller över det normala på de flesta håll. Höstrapsen avkastade normalt men majsen under normalt. Höstrapsen etablerades i mycket torra jordar vilket resulterade i ojämna uppkomster. Höstsådden 2015 skedde något senare än normalt och under torra förhållanden vilket medförde att höstgrödorna på något tyngre jordar fick en ojämn uppkomst. Hallands län Hösten 2014 var gynnsam för höstsådda grödor som övervintrade väl efter en mycket mild och nederbördsfattig vinter. Det blev en tidig start på vårbruket som började i mitten av mars, men som efter många regnavbrott under april och maj inte avslutades förrän i mitten av maj. Höstsådda försök klarade sig utan någon utvintring men flera frostnätter i april påverkade bl.a. flera rågvetesorter. Maj och juni var kalla och grödor na fick en långsam tillväxt men vallarna gav trots detta höga första- och andraskördar med bra kvalitet. Spannmålsskörden startade ca två veckor senare än normalt och gav höga skördar men med låga protein halter i både höstvete och maltkorn. Det torra vädret under augusti och september påverkade tredje vallskörden. Majsen skördades mycket sent efter en svag utveckling under hela säsongen. Höstsådden 2015 kom igång senare än normalt men kunde utföras under bra förhållanden. 10 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

11 Väder i mars 2015 Avvikelse medeltemperatur mars månad Temperatur Mars var en varm månad med en medeltemperatur på över 3 grader över det normala i hela Animaliebältet. Nederbörd Nederbördsmängden varierade mella n mm, vilket är normalt för månaden i större delen av regionen. Nederbörd i mm mars månad Procent av normal nederbörd mars månad Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 11

12 Väder i april 2015 Avvikelse medeltemperatur april månad Temperatur Det varma vädret fortsatte under april och medeltemperaturen låg flera grader över det normala. Nederbörd Regionens västra del gavs normala nederbördsmängder medan övriga delar fick lägre än normalt. Nederbörd i mm april månad procent av normal nederbörd april månad 12 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

13 Väder i maj 2015 Avvikelse medeltemperatur maj månad Temperatur Maj var kallare än normalt och bara den östra sidan fick ett litet temperaturöverskott. Nederbörd Månaden gav hög nederbörd i hela Animalie bältet. Dubbla nederbördsmängde r mot normalt uppmättes i regionens centrala delar. Nederbörd i mm maj månad Procent av normal nederbörd maj månad Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 13

14 Väder i juni 2015 Avvikelse medeltemperatur juni månad Temperatur Även juni månad blev kylig och medeltemperaturen låg under det normala. Bara delar av den östra sidan fick normal temperatur. Nederbörd Mest normal nederbördsmängd uppmättes i området. Delar av Halland och Jönköping fick något under normal och den östra sidan fick över normalt. Nederbörd i mm juni månad Procent av normal nederbörd juni månad 14 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

15 Väder i juli 2015 Avvikelse medeltemperatur juli månad Temperatur Juli blev en normal månad i hela regionen men med ovanligt få soltimmar. Nederbörd Även nederbördsmässigt var juli normal men upplevdes som regnig genom ovanligt många regnvädersdagar. Nederbörd i mm juli månad Procent av normal nederbörd juli månad Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 15

16 Väder i augusti 2015 Avvikelse medeltemperatur augusti månad Temperatur Augusti blev varmare än normalt med 1-2 grader över normal medeltemperatur. Nederbörd Relativt små regnmängder föll under månaden i hela regionen. Endast i delar av Halland uppmättes normal nederbörd. Den östra sidan fick bara några regndagar och långt under normala mängder. Nederbörd i mm augusti månad Procent av normal nederbörd augusti månad 16 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2015

17 Väder i september 2015 Avvikelse medeltemperatur september månad Temperatur I september fortsatte det varma vädret och temperaturerna höll sig några grader över normalt månadsmedelvärde. Nederbörd Nederbörden blev normal eller strax under normal i Animaliebältet. Delar av södra och östra regionen fick under det normala. Nederbörd i mm september månad Procent av normal nederbörd september månad Sverigeförsöken 2015 ANIMALIEBÄLTET 17