animaliebältet Försöksrapport 2014

Transkript

1 animaliebältet Försöksrapport 2014 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige, Skåneförsöken och Norrlandsförsöken

2 Produktionsinformation: ISSN ISBN Tryck: Print One Papper: Silk

3 I n n e h å l l Statistiska begrepp i försöksrapporten 4 Förord 5 Ämneskommittéer/Ämnesområde 6 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet 7 Adressuppgifter 8 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet Växtodlingsåret Temperatur och nederbörd 11 Växtnäring Kvävestrategier i höstvete 18 Organiska gödselmedel i höstvete och havre 23 Ogräs Aktuella ogräsförsök Vall och grovfoder Sortprovning i olika vallarter 42 Vallsortprovning 47 Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel 59 Kvävegödslingsstrategi till blandvall 64 Sortförsök i ensilagemajs 72 Ensilagemajs i Jönköping 75 Sortförsök i kärnmajs 77 Sorter och odlingsteknik Sortförsök i höstvete 79 Sortförsök i rågvete 91 Sortförsök i höstråg 95 Sortförsök i höstkorn 98 Sortförsök i vårkorn 100 Sortförsök i havre 110 Sortförsök i vårvete 116 Sortförsök i ärter 120 Höstraps 122 Vårraps 130 växtskydd Växtskyddsförsök i stråsäd Potatisbladmögel Skördeprodukter 157 Priser och kostnader Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 3

4 Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelnigar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. 4 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

5 Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebältet! Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets Försöksrapport Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionala försöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och att resultaten kommer att användas av många. Berte Qvarn BM Agri AB Buttle foder & spannmål Dalviks Kvarn AB DLA Agro Sverige European Fertilizer AS Farina AB Fodercentralen Fole Kvarn Forsbecks AB Gullviks/Bröderna Berner Handels Aktiebolag AB Hjalmar Möller Hörby Lantmän JHL - Järrestads Härads Lantmannaförening AB Johan Hansson Kalmar Lantmän KLF - Kristianstadsortens Lagerhusförening Knislingeortens lagerhusförening Lantmännen Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö AB Slöinge lantmän Strängnäs Valskvarn Svenska Foder AB Södra Åby Lokalförening Tyringe/Ljungbyhed lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. för. VärmLant AB Yara AB Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och e-post. För ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Foto där inget annat anges: Erik Ekre. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets tjugonde försöksrapport. Halland 20 januari 2015 Erik Ekre, redaktör Illustr. Maria Henriksson Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 5

6 Ämneskommittéer/Ämnesområde Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom respektive ämnesområde., Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område: Vatten Helena Aronsson, Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ingrid Wesström, Jordbearbetning Johan Arvidsson, Lennart Johansson, HS Rådgivning Agri AB, Linköping Växtnäring Sofa Delin, Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skara Odlingssystem Göran Bergkvist, Anders Ericsson, HS Konsult Ogräs Anders Nilsson, Lars Danielsson, HS Konsult Vall och grovfoder Bodil Frankow-Lindberg, Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Odlingsmaterial (Sorter) Magnus Halling, Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Växtskydd Erland Liljerot, Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Roland Sigvald, 6 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

7 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet Animaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken. Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för tjugonde året är ett samarbete med fältförsöken i Kalmar -Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Sverigeförsökens basfinansiering sker från den gemensamma växtodlingshandeln och Hushållningssällskapen, men bekostas till största delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel från SLF söks i en gemensam ansökan för alla regioner och beviljade medel fördelas efter handelns omsättning i respektive Styrelsen 2014 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna Robert Ekholm, Kalmar Lantmän Björn Cedergren, lantbrukare, Kalmar Bengt-Owe Wetterholm, Lantmännen Gotland Roland Rodebjer, lantbrukare Gotland Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed område. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag och Jordbruksverket egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat på Sverigeförsöken. se För att göra resultaten mer lättillgängliga lanserades en ny webbaserad platt form 2014 : Sverigeförsöken.se Projektet som finansierats av SLF har till syfte att få ökad tillgänglighet till alla officiella försöksresultat i Sverige på en och samma hemsida. Här kan man enkelt söka resultat från regionernas försöksrapporter och dessutom söka enskilda försöksresultat. Adjungerade: Carina Sjögren, ekon.ansv. Kalmar-Kronoberg-Blekinge Björn Andersson, Fältforsk, Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Frida Carlsson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Bo Pettersson, Gotland Delar av styrelsen under sommarmötet på Gotland Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 7

8 Animaliebältet Jönköpings län Försöksledare: Frida Carlsson , Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, Huskvarna Försöksutförare: Jan-Olof Storm , Försökshallen Riddersberg, Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/Försöksutförare: Klas Eriksson Hushållningssällskapet KKB, Torslunda Försöksstation, Skogsby 1063, Färjestaden Gotlands län Försöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson , Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, Visby Hallands län Försöksledare: Erik Ekre , Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga Försöksutförare: Magnus Håkansson , Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, Eldsberga 8 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

9 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2014 Areal höstsådd stråsäd, totalt hektar Källa: SJV , , ,0 5000,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn Råg Rågvete Höstvete Areal vårsådd stråsäd, totalt hektar Källa: SJV , , , ,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd Vårvete Havre Vårkorn Areal vall, majs och baljväxter, totalt hektar Källa: SJV , , , ,0,0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Majs Ärt/bönor Vall Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 9

10 Växtodlingsåret 2014 Av Christoph Hochmuth, Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet Gotland, Klas Eriksson, Hushållningssällskapet KKB, och Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Jönköpings Län Hösten var mild och det föll lagom mycket regn. All höstsäd kunde sås i god tid och grödorna etablerade sig bra. Vintern blev snöfattig med mycket regn och milda temperaturer. Inga grödor drabbades av snömögel eller utvintringsskador. Vårbruket startade tidigare än normalt. I början av maj slog minusgrader till och hämmade framförallt vallar och tidigt sådd vårsäd. Efter första veckan i maj blev det varmt vilket gynnade uppkomst och tillväxt. Förstaskörden på vallarna togs i slutet av maj. Vallskörden blev kvantitativt mycket hög vilket medförde att proteinvärden och energivärden inte följde med skördemängden. Juni och juli bjöd på varmt och torrt väder som gav varieran de resultat i andra vallskörden. Däremot blev tredjeskörden större än normalt. Tidiga sorter och grödor kunde tröskas rela tivt tidigt men avbröts senare av en regnperiod. Avkastningsnivån på spannmål och vall var i stor sätt hög under Gotlands län Då hösten var gynnsamt, bättre än vad det hade varit på flera år, blev mycket höstsått En mild och nederbördsfattig vinter gjorde att höstsådda grödor klarade vintern bra. Våren kom igång tidigt, höstrapsen gödslades i början av mars och vårsådden startade några veckor senare och avslutades i halva maj. Försommaren var torr och sval, sommaren övergick i en långvarig värmeperiod. Nederbördsmängden under sommaren varie rade, generellt sett så var de låga. Tröskningen började med höstkorn i halva juli, det mesta var skördat i slutet av augusti. Bra skördeförhållandena med få regn avbrott, skörden var normal, till och med bättre än normalt för höstsäden. Vallskörden gav en normal 1:a och 3:e skörd, medan 2:a skörden drabbades av det torra vädret. Hösten som följde gav bra förhållanden för skörd av potatis och morötter, samt majs som hade höga stärkelsehalter. Kalmar, Kronoberg, Blekinge län Höstsådden 2013 etablerades väl och fördelaktigt väder gjorde att grödorna utvecklades väl. En mild vinter medförde att i stort sett alla höstgrödor klarade sig utan skador fram till tillväxtens start. Vårbruket startade i månadsskiftet mars-april och kunde genomföras under bra omständigheter. April var kall och torr med flera frostnätter vilket påverkade höstrapsen negativt. Perioden maj augusti var varmare än normalt och trots förhållandevis mycket regn gav höga temperaturer en del torkskador på lättare jordar. Totalt sett blev skördarna av både vall och spannmål normala eller över det normala på de flesta håll. Den långa milda hösten gjorde att flera lantbrukare kunde bärga fyra vallskördar. Höstrapsen avkastade normalt eller något mindre än normalt på grund av kall väderlek under våren. Majsen avkastade normalt eller över normalt. Höstsådden 2014 skedde under gynnsamma förhållanden och höstgrödorna ser mycket fina ut inför vintern. Hallands län Hösten 2013 blev mycket gynnsam för höstsådd och arealen tredubblades jämfört med året innan. Vädret var optimalt med ovanligt höga temperaturer och sådden utfördes under en lång tidsperiod. Vintern blev mild vilket medförde en god övervintring. Vårbruket inleddes redan i mitten av mars och vårsådden startade i början av april. Ett gynnsamt klimat under våren gav god etablering och tillväxt under våren. Vallar na växte kraftigt under de tio sista dagarna i maj, då värmen kom och första skörden gav både hög skörd och kvalitet. Sommaren blev varmare än normalt och juli fick ovanligt många solskens timmar. Höstrapsen mognade tidigt och tröskades under de sista veckorna i juli. Spannmålsskörden startade första veckan i augusti med mycket höga skördar. Vallskördarna blev totalt sett bra både i avkastning och kvalitet men med undantag för torkan i juli. Ensilagemajsen fick ett rekordår med höga fodervärden. 10 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

11 Väder i mars 2014 Avvikelse medeltemperatur mars månad Temperatur Mars var en mycket varm månad med stora temperaturöverskott. I delar av Jönköpings län låg medeltemperaturen 5 grader över det normala. Nederbörd Låga nederbördsmängder dominerade hela regionen. I större delen av Animaliebältet uppnåddes bara 75 % av normala regnmängder. Nederbörd i mm mars månad Procent av normal nederbörd mars månad Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 11

12 Väder i april 2014 Avvikelse medeltemperatur april månad Temperatur Det varma vädret fortsatte under april och medeltemperaturen låg på 3,5 grad över normalt Nederbörd Regionens västra och centrala delar gavs normala nederbördsmängder medan den östra sidan fick lägre än normalt. Nederbörd i mm april månad procent av normal nederbörd april månad 12 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

13 Väder i maj 2014 Avvikelse medeltemperatur maj månad Temperatur Maj var något varmare än normalt och fick ett temperaturöverskott på 1,5-2 grader i hela regionen Nederbörd Större delen av Animaliebältet fick mycket höga nederbördsmängder, medan Kalmar och Gotland fick nära de normala. Nederbörd i mm maj månad Procent av normal nederbörd maj månad Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 13

14 Väder i juni 2014 Avvikelse medeltemperatur juni månad Temperatur Medeltemperaturen blev nära norma l med bara ett litet överskott. Gotland fick däremot lägre än normalt Nederbörd Månaden gav normal nederbörd i de centrala delarna av regionen. Halland fick något under normal och den östra sidan fick över normalt. Nederbörd i mm juni månad Procent av normal nederbörd juni månad 14 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

15 Väder i juli 2014 Avvikelse medeltemperatur juli månad Temperatur Juli var en mycket varm månad med stark solinstrålnin g. Temperaturen låg flera grader över normal medeltemperatur i hela regionen. Nederbörd Den västra och centrala delen fick nära normal nederbörd, medan den östra sidan fick mycket över det normala. Nederbörd i mm juli månad Procent av normal nederbörd juli månad Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 15

16 Väder i augusti 2014 Avvikelse medeltemperatur augusti månad Temperatur Augusti var bara något varmare än normalt. Den östra delen hade 1-2 grader över normal medeltemperatur Nederbörd Stora regnmängder föll under månaden i hela regionen. På vissa platser kom tre gånger mer än normalt. Nederbörd i mm augusti månad Procent av normal nederbörd augusti månad 16 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2014

17 Väder i september 2014 Avvikelse medeltemperatur september månad Temperatur September blev varmare än normalt i hela regionen, 1-2 grader högre än månadsmedelvärdet. Nederbörd Det var nederbördsfattigt i större delen av regionen. Bara lokala delar av Halland och Jönköping fick över det normala. Nederbörd i mm september månad Procent av normal nederbörd september månad Sverigeförsöken 2014 ANIMALIEBÄLTET 17