Från fysisk aktivitet till skolframgång

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från fysisk aktivitet till skolframgång"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Från fysisk aktivitet till skolframgång - En studie av lärare och elevers erfarenheter av sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat på två skolor From physical activity to school success Madeleine Hansson Sandra Lindsjö Lärarexamen och Förskolelärarexamen 210hp Barn och ungdomsvetenskap Examinator: Magnus Wikdahl Handledare: Johan Söderman

2 2

3 3

4 Sammanfattning I samhället talas det idag mycket om överviktiga barn och dåliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin växer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lärare göra något åt denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra när timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vår studie om ökad fysisk aktivitet i skolan på grund av vårt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lärare. Vi hade också hört talas om Bunkefloprojektet som en framgångsrik metod att öka barns fysiska aktivitet i skolan och därefter valde vi att göra denna undersökning. Med denna som utgångspunkt syftar studien till att undersöka hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas studieresultat enligt lärare och elever. Vi vill också studera om elevernas koncentration påverkas av fysisk aktivitet och om detta kan vara en förklaring till förbättrade studieresultat. Syftet är också att se om fysisk aktivitet kan öka motivationen till studieaktiviteter. Genom intervjuer med två lärare och sju elever samt observationer av två lektioner studerar vi vilka erfarenheter som lärare och elever har angående fysisk aktivitet och motorisk träning. De två skolor som medverkar i denna studie skiljer sig på så sätt att den första har idrottsprofil som inriktning medan den andra är en traditionell skola på så sätt att de endast följer timplanen i ämnet idrott och hälsa. Med stöd från tidigare forskning kan vi se att koncentrationssvårigheter i många fall hänger ihop med motoriska brister. Våra intervjuer visar också att elever som har mer fysisk aktivitet på schemat är piggare och har lättare att koncentrera sig i skolan. Även motivationen till skolarbetet ökar, framförallt bland de elever som går idrottsprofil. Som blivande lärare har vi utifrån denna studie lärt oss att fysisk aktivitet och motorisk träning främjar elevernas koncentrationsförmåga. Nyckelord: Fysisk aktivitet, motorisk träning, koncentration, motivation, studieresultat. 4

5 5

6 Förord Vi vill tacka skolorna, läraren, rektorn och de elever som deltog. Det är ert samarbete och engagemang som gjort vår studie möjlig. Vi vill även tacka alla er utanför studien som bidragit till att arbetet gått framåt med hjälp av era tankar och åsikter. Vi tackar till sist vår handledare Johan Söderman för den vägledning och konstruktiva feedback vi fått under arbetets gång. Detta har varit en bidragande faktor och ett viktigt moment som lett oss vidare i arbetet. Denna studie är ett resultat av ett gemensamt arbete där förarbete, genomförande och sammanställning gjorts tillsammans, med undantag av två intervjuer som vi gjorde var för sig. Anledning till detta var att låta dessa respondenter känna trygghet under intervjuerna. Efter att den empiriska studien genomförts gick vi gemensamt igenom materialet. Den insamlade empirin och formandet av arbetet har analyserats, sammanställts och formulerats tillsammans. Malmö, 4 oktober 2012 Madeleine Hansson och Sandra Lindsjö 6

7 7

8 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställning Metod och genomförande Metodval Intervjuer Observationer Genomförande Urval Planering och genomförande av intervjuer och observationer Etiska överväganden Metoddiskussion Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter Skolidrottens historia Fysisk aktivitet för att främja hälsa, skolarbete och studieresultat Centrala begrepp Fysisk aktivitet Motorik och motorisk träning Koncentration och dess svårigheter Motivation En sammanfattande modell Analys och resultat Goda studieresultat och ökad motivation Fysisk aktivitet ökar självkänslan Bättre koncentration genererar bättre studieresultat Avslutande analys Slutsats och diskussion Sammanfattning Avslutande diskussion Vidare forskning Referenser

9 1 Inledning Under de senaste åren har det pågått en samhällsdebatt om huruvida fysisk aktivitet påverkar elevernas prestation i skolan. En förklaring till minskad fysisk aktivitet hos unga är bland annat att den spontana aktiviteten utomhus har förvunnit, allt är organiserat, vi skjutsas med bilar och bussar samt att datorer och tv upptar en allt större tid hos oss (Bunkeflomodellen, 2005). Samtidigt som denna utveckling har skett så har skolan minskat på antalet idrottstimmar (Ericsson, 1990). Från olika håll har man försökt att göra något åt saken, till exempel så har Riksidrottsförbundet sedan flera år tillbaka aktivt verkat för mer idrott och fysisk aktivitet i skolan (Riksidrottsförbundet, 2012). Även skolansvariga har uppmärksammat detta genom att tidigare utbildningsminister Thomas Östros, under slutet av sin tid på posten, visade att han började förstå vikten av fysisk aktivitet i skolan. Han uttryckte sig så här: Vi behöver mer fysisk aktivitet idag, eftersom vi har en mer passiv livsstil. Därför är det viktigt att skolan får fungera som arena för det viktiga hälsoarbetet - där når man alla barn, och kan ge dem möjlighet att ta ansvar för sin hälsa i ett livslångt perspektiv (Bunkeflomodellen, 2005). Skolor med idrottsprofiler har ökat drastisk under det senaste decenniet och det har samtidigt bedrivits forskning om hur ökade fysiska aktiviteter påverkar elevernas studier (Jfr. Ericsson, 2003). Gällande läroplanen för grundskolan stödjer denna vilja att öka den fysiska aktiviteten i skolan då de under rubriken kring idrott och hälsa nämner att: Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället (Skolverket, 2012, s.51). Vi är båda idrottsintresserade och blivande pedagoger, och tycker det skulle vara intressant att se om mer idrott och motorisk träning i skolan påverkar elevernas studieresultat. Vårt intresse för detta samband har stärkts av resultatet från ett uppmärksammat projekt på en skola i Bunkeflo utanför Malmö. Förhoppningsvis kan 9

10 vi, med hjälp av vårt resultat, påverka våra kommande arbetsplatser med stöd från denna studie. År 1999 startade Ingegerd Ericsson tillsammans med lärare och en idrottsförening det så kallade Bunkefloprojektet på Ängslättsskolan i Malmö kommun. Detta projekt gick ut på att alla elever i årskurs ett och tre fick en timmes fysisk aktivitet om dagen, varje skoldag, inlagt på schemat samt att de som ansågs behöva motorisk träning fick detta varje dag. De ökade den fysiska aktiviteten succesivt och på höstterminen 2002 hade alla elever på skolan en timmes fysisk aktivitet om dagen. Aktiviteten varierade och bestod förutom idrottslektioner av promenader, fri lek och andra rörelseaktiviteter (Bunkeflomodellen, 2005). Då Bunkefloprojektet uppvisat goda resultat och varit förebild för andra skolor runt om i landet kan vi anta att en ökning av fysisk aktivitet främjar elevers övriga inlärning på olika sätt. Något som Ericsson kom fram till var att regelbunden motorisk träning påverkade elevernas koncentrationsförmåga och på så sätt även studieresultaten I detta arbete vill vi alltså belysa sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat i egen studie. Vi fokuserar framförallt på hur pedagogers erfarenheter om fysisk aktivitet i form av regelbunden motorisk träning påverkar studieresultaten. Vi kommer även att studera vilken betydelse koncentrationen och motivationen har för studieresultaten och på vilket sätt lärare och elever är medvetna om detta. 10

11 2 Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning är att studera hur fysisk aktivitet i skolan påverkar elevernas studieresultat enligt lärare och elever. Vi vill också se om elevernas koncentration påverkas av fysisk aktivitet och om detta kan vara en förklaring till förbättrade studieresultat. Ett annat syfte är att se om fysisk aktivitet kan öka motivationen till studieaktiviteter. Våra frågeställningar är följande: - På vilket sätt påverkas elevernas studieresultat av mer fysisk aktivitet i skolan, enligt pedagoger och elever? - Hur påverkas koncentrationen av fysisk aktivitet och av motorisk träning? - Vilken betydelse har motivationen för goda studieresultat? - Hur kan man som lärare göra för att påverka studieresultaten genom att stimulera eleverna att bli mer fysiskt aktiva i skolan? 11

12 3 Metod och genomförande I detta kapitel redogör vi för de metoder vi använt för att samla in relevant empiriskt material som kan besvara studiens frågeställningar. För att svara på våra frågeställningar behöver vi ta del av lärare och elevers erfarenheter kring sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat. Detta empiriska behov är det som styrt vårt metodval. 3.1 Metodval Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med inriktning mot intervjuer och observationer. Anne Ryen (2011, s.14) skriver att en kvalitativ ansats innebär att undersöka ett empiriskt och socialt lokaliserat fenomen som definieras av sin egen historia och inte bara en massa överblivna saker som inte är kvantitativa. Hon återger också Denzin och Lincolns definition av kvalitativ forskning som en mängd olika metoder som närmar sig sitt ämne på ett naturalistiskt och tolkande sätt. Forskare som använder kvalitativa metoder studerar saker i deras naturliga miljö och försöker göra fenomen begripliga eller tolka dem utifrån den mening som människor ger dem (Ryen, 2011, s.14). Detta innebär att vi som forskare beger oss till informanternas naturliga miljö till exempel klassrummet, idrottshallen och rektorns kontor. Detta för att få ett sammanhang i det vi studerar och se detaljer som annars kunde fallit bort då de kommer till en ny miljö. Eftersom vi fokuserar på individer och deras samspel med omgivningen förefaller en kvalitativ ingång vara relevant för studien. Vi vill också försöka förstå respondenternas resonemang och bakgrunden till uppstarten av projekten, något Trost (2010) menar att en kvalitativ studie utmärks av. I Ryen (2011) finner vi också fyra karakteristiska punkter som brukar sägas vara gemensamma för kvalitativ forsking. Dessa är: Kvalitativa data i form av bilder och ord, inte siffror. Naturliga data genom observationer och ostrukturerade intervjuer. Mening framför handling, men ur aktörens eget perspektiv. Induktiv hypotesgenererande forskning hellre än hypotesprövande. Till skillnad från kvalitativa undersökningar är det frågeformuläret som står i centrum vid kvantitativa undersökningar. Det är viktigt att alla respondenter får samma 12

13 frågor och behandlas lika så att svaren är jämförbara och mätbara. I kvalitativa undersökningar är det däremot informanternas och forskarnas erfarenheter som är det viktigaste i datainsamlingen. Fokus ligger på att få fram relevanta och analyserbara variationer i materialet (Ryen, 2011). 3.2 Intervjuer I denna undersökning kommer vi främst att använda oss av data från ostrukturerade intervjuer. Detta innebär att vi har ett fåtal frågor som vi utgår från och som respondenterna får tala fritt utifrån medan vi ställer följdfrågor på innehållet (Larsen, 2009). Larsen (2009) skriver att forskaren vid ostrukturerade intervjuer kan använda sig av en så kallad intervjuguide. Det är en lista med frågor eller stödord som forskaren använder som hjälp under intervjun. Den som intervjuar skall inte styra intervjun allt för mycket utan respondenter ska få prata fritt om ämnet som tas upp. Fördelen med att använda sig av ostrukturerade intervjuer är att de två parterna möts öga för öga och då har forskaren lättare för att gå in på djupet. Det ger en bättre helhetsförståelse och det är lättare att reda ut missförstånd om de sker (Larsen, 2009). Med en annan formulering kan man säga att vi strävar efter låg standardisering, vilket enligt Trost (2010) innebär att vi formulerar oss efter den intervjuades språkbruk, vi tar frågorna i den ordning de passar och respondenten får gärna styra ordningsföljden, följdfrågor formuleras beroende av tidigare svar. Vid låg grad av standardisering är variationsmöjligheterna stora. Göran Wallén (2008) förklarar också att om vi vill ta reda på människors upplevelser och erfarenheter är en standardiserad intervju och enkät i allmänhet inte så bra, det finns alltså inget sätt att mäta detta. Han menar också att vi måste kunna anpassa frågorna till varje individ och fördjupa följdfrågorna efter hand som intervjun pågår. Vi kommer även att spela in intervjuerna eftersom vi vill få med så mycket detaljer som möjligt vilket kan hjälpa oss då vi går tillbaka till intervjun för att finna relevant resultat från vårt forskningsprojekt. Ryen (2011) anser också att man bör spela in intervjuerna då: 13

14 De flesta har upplevt att det inte är så enkelt att uppträda som en intresserad lyssnare samtidigt som man strävar efter att göra bra och inte minst läsbara anteckningar. Ofta måste (stora) delar av samtalet konstrueras i efterhand (och så får man snarare diskutera det etiska i detta) (Ryen, 2011, s.56). Intervjuerna bör sedan transkriberas så att man får ett skriftligt material att utgå från. Man bör också ta med anteckningsblock och penna för att anteckna små detaljer som kan väcka följdfrågor under intervjuns gång. Enligt Ryen (2011) kan man även lära oss något och förbättra sin intervjuteknik genom att lyssna till oss själv som intervjuare. Enligt god forskningsetik bör respondenten vara medveten om att denne deltar i en undersökning och man bör därför använda sig av öppen mikrofon (Ryen, 2011). Ett annat sätt att få fram relevant empiriskt material är att använda sig av gruppintervjuer. Trost (2010) menar att gruppintervjuer inte är något vi ska sträva efter att genomföra. Han skriver att de kan fungera bra men ofta blir de komplicerade. De språksamma tar lätt över samtalet medan de tystlåtna inte kommer till tals. 3.3 Observationer Förutom intervjuer kan man använda sig av observationer för att nå ett relevant resultat. Enligt Befring (1994) använder forskaren sig själv som mätinstrument vid observationer vilket sker genom att lyssna, känna, uppleva, titta och registrera sina intryck. Observation innebär att man noga ska studerar ett sammanhang för att få tag på aktuell och pålitlig data. I den pedagogiska forskningen handlar observationer ofta om att få kunskap om individbeteende eller problem. Det är dock viktigt att vara medveten om felkällor och förutfattade meningar som kan påverka resultatet (Befring, 1994). Vi vill observera lektioner för att se sambandet mellan fysisk aktivitet, koncentration och studieprestation. Syftet med dessa observationer är att studera om vi kan se någon skillnad gällande elevernas koncentration och aktivitet under lektionen. Inför observationerna bör man göra ett observationsschema vilket innebär att man bestämde sig för vad man skall observera och punktar sedan upp de saker man vill se närmare på. Syftet med ett sådant schema är att minimera de olikheter som uppstår i den insamlade data av händelser och situationer som forskarna observerat (Denscombe, 2000). Dessa 14

15 punkter kan vara hur aktiva eleverna är, hur koncentrerade de är under en enskild uppgift och hur ljudnivån i klassrummet är. Det är viktigt att föra anteckningar under själva observationen för att se mönster och komma ihåg specifika händelser. Det kan vara lätt att förlora sig i detaljer som skymmer meningsbärande mönster. Det är viktigt att uppmärksamma speciella faktorer och objekt som kan vara avgörande för helhetsperspektivet (Scherp, 2010). När man använder observation som metod är det viktigt att förstå att vår mänskliga förmåga att tolka en viss situation som vi är en del av kan ha en negativ inverkan. Denna förmåga är på samma gång positiv när det gäller att förstå observationerna. Man måste kunna generera pålitlig data på väldigt kort tid. Detta kan skapa stora problem, nämligen att vi för tidigt drar slutsatser om vad vi har sett (Fangen, 2011). Om det är möjligt vill vi också samla in kompletterande empiri från de personer vi intervjuar och observerar. Vi vill till exempel ta del av elevernas studieresultat och även skolornas egen forskning inom detta område om det finns tillgängligt. Enligt Fangen och Sellerberg (2011) kan studenter ofta få tillgång till uppgifter som i princip är sekretessbelagda, så länge en överenskommelse träffas med arkivinstitutionen och att studenten undertecknar en skriftlig försäkran om att respektera uppsatta regler. 3.4 Genomförandet I detta avsnitt kommer vi redogöra för hur genomförandet av intervjuerna och observationerna gick till. Vi kommer noggrant beskriva hur vi förberedde oss och hur vi gick tillväga för att få kontakt och genomföra alla moment Urval I fokus i denna studie står sålunda två kommunala skolor i södra Sverige. Den första var inte känd för oss sedan tidigare, men valdes utifrån dess inriktning på idrott. Denna skola kommer att benämnas som Solskolan och arbetar efter en utarbetad idrottsprofil. Skolan är en högstadieskola med årskurs sju till nio och vi valde att intervjua rektorn eftersom denne var med och startade denna idrottsprofil. För att skydda våra 15

16 informanters anonymitet så väljer vi i fortsättningen att använda det könsneutrala pronomet hen om våra respondenter. Rektorn har tidigare undervisat, men är nu rektor. Som rektor har hen tillgång till all övrig information vi behöver för att genomföra vår studie. På denna skola valde vi också att intervjua sex elever för att få höra deras tankar om att gå på en skola med idrottsprofil. Den andra skolan valdes ut genom att vi har kontakt med idrottsläraren sedan tidigare samt att dess organisation kan jämföras med många andra skolor. I denna skola går eleverna från förskoleklass till årskurs nio och kommer i denna studie att kallas för Vindskolan. Vi kommer dock fokusera på årskurs sju, åtta och nio eftersom den första skolan endast har dessa årskurser och att vi vill begränsa oss till elever i samma åldrar. På Vindskolan har vi intervjuat en idrottslärare. Vårt empiriska arbete började med att vi utifrån syfte och frågeställning söka upp skolor som skiljde sig från varandra, men som passade in under vårt ämne. Från början valde vi ut tre skolor och kontaktade lärare för en möjlig intervju och observation. Vi informerade också rektorerna på varje skola om studien och när den skulle äga rum sedan erbjöd vi lärarna att få ta del av det färdiga resultatet. Vi kommer här att redogöra för våra intervjuer och observationer i kronologisk ordning. Från början var tanken att intervjua tre lärare med olika utbildningar och tjänster inom skolorna. Vi fick tillåtelse att intervjua två av dem men den tredje hade ont om tid och föll bort från vår studie Planering och genomförande av intervjuer och observationer Vi började med att konstruera lämpliga frågor till intervjuerna. Vi hade ingen förkunskap inom ämnet som kunde påverka våra val av frågor, då litteraturläsning inte påbörjades förrän senare i studien. Frågorna formulerades därför utifrån vårt intresse. Vi diskuterade även fram vad vi ville koncentrera oss på under observationerna. Vi kom fram till att elevernas koncentrationsförmåga och delaktighet i uppgifterna skulle vara i fokus. Vi tog sedan kontakt med respondenter för att bestämma dag, tid och plats för intervjuerna. Vi började med att intervjua rektorn på Solskolan. Vi använde oss av två diktafoner och anteckningsblock. Vi började sedan med att ställa en fråga som hen fick prata fritt utifrån. Hela intervjun utvecklades till att hen berättade om skolan och idrottsprofilen 16

17 medan vi ställde följdfrågor. Intervjun pågick i ca en timme och vi befann oss på rektorns expedition. Denna intervju genomfördes av oss båda. Den andra intervjun var med idrottsläraren och ägde rum i idrottshallen på Vindskolan. Det var endast en av oss som intervjuade och det ställdes frågor, till idrottsläraren, utifrån ett sedan tidigare utarbetat frågeformulär. Även denna intervju spelades in på en diktafon och intervjuaren fick även ta del av en timplan på elevernas idrottstimmar i årskurs 7-9. Intervjun tog ca 40min. Elevintervjuerna gick till på följande sätt. Vi gjorde först en gruppintervju med fyra flickor som alla går idrottsprofil. Efter det genomfördes två enskilda intervjuer med två pojkar som båda också går idrottsprofil. Anledningen till att vi både använde oss av en gruppintervju och individuella intervjuer var att vi ansåg få ut mer av flickorna om de fick diskutera med varandra än om de skulle svara enskilt på frågorna. Pojkarna intervjuades enskilt för att vi ansåg att det gynnade undersökningen mer då de pojkar som valts ut inte hade någon relation till varandra sedan innan. Elevintervjuerna gjordes enbart av en av oss då vi ville att eleverna skulle känna sig trygga i samtalet. Vi anser att elever som är trygga i den miljö de befinner sig under intervjun också vågar uttrycka sig mer och vi kan få djupare svar. Är man trygg i samtalet innebär det för oss att man inte känner sig underlägsen, uttittad och utfrågad etc. Vi ville att det skulle kännas som ett samtal om ett ämne som intresserade båda parter. Vi har tidigare nämnt att vi ville observera två lektioner. Detta gjordes på Vindskolan där vi båda var med. Dessa två lektioner var lika på så sätt att vi observerade samma lärare, klass och ämne vid samma tidpunkt under båda tillfällena. Under det första tillfället hade klassen inte haft någon form av fysisk aktivitet under dagen. Vid det andra tillfället hade klassen precis genomfört en 60 minuters idrottslektion. Syftet med denna observation var att se om vi kunde se någon skillnad gällande elevernas koncentration och aktivitet under lektionen. Vi ville även studera om vi kunde se någon skillnad på koncentrationen hos de eleverna med bra motorik jämfört med de med sämre motorik. Inför den första lektionen hade vi blivit informerade om att det fanns stora skillnader på motoriken mellan en del elever i klassen men inte vilka. Eftersom observationerna endast skedde under två lektioner är vi medvetna om att materialet har sina begränsningar och måste ställas mot vad lärarna berättar om samma situation. 17

18 3.5 Etiska överväganden Under insamlingen av empiri och sammanställningen av studien har vi följt vetenskapsrådets rekommendationer (Vetenskapsrådet, 2011). Då det gäller en öppen deltagande observation ska de som forskningen gäller informeras om att de är föremål för forskning. Det är forskarens ansvar att de observerades identitet respekteras samt att den inte kommer att röjas. Alla involverade individer i denna undersökning kommer vara anonyma och deras personuppgifter kommer endast användas till detta ändamål och därmed inte nyttjas av andra än författarna till detta arbete (Vetenskapsrådet, 2011). Etikprövningslagen skyddar den enskilda individen och respekten för människovärdet. Forskningen ska utföras med respekt för de mänskliga rättigheterna. De som medverkat i studien har gjort detta av fri vilja (Vetenskapsrådet, 2011). Detta har gjorts genom att utelämna information som annars hade gjort det möjligt att urskilja deltagarna. 3.6 Metoddiskussion Vi valde att börja med enskilda ostrukturerade intervjuer av lärare från olika skolor inom samma kommun. Anledningen till att vi utförde intervjuerna enskilt och inte i grupp var att det är lättare att gå in på djupet och det anses få en bättre helhetsförståelse (Larsen, 2009). Hade vi istället valt att göra en gruppintervju med intervjupersonerna tror vi svaren hade blivit annorlunda och mer övergripande då intervjupersonerna inte har samma möjlighet att gå in på djupet. Vi tror även att det finns risk för en generell diskussion av ämnet istället för en detaljerad beskrivning av intervjupersonernas projekt och tankar. Intervjupersonerna fick nu också en möjlighet att presentera sin skola, sitt projekt, sina tankar och sina egna kunskaper för oss. Vi anser att vi tog rätt beslut för denna studie genom att använda oss av ostrukturerade intervjuer. Det stödjer Göran Wallén (2008) då han menar att forskarna måste kunna anpassa frågorna till varje individ och fördjupa följdfrågorna efter hand som intervjun pågår. När vi gick vidare till intervjuerna med killarna så valde vi att fortsätta med dessa enskilt och även här anser vi att det var ett bra beslut då killarna också fokuserade på sig själv och sina 18

19 upplevelser. Däremot valde vi att använda oss av gruppintervju med tjejerna. Jan Trost (2010) menar att gruppintervjuer inte är något vi ska sträva efter att genomföra. Han skriver att de kan fungera bra, men att de ofta blir komplicerade. De språksamma tar lätt över samtalet medan de tystlåtna inte kommer till tals. Vi ansåg att tjejerna skulle ge för korta svar på grund av nervösitet. Fick de vistas i grupp så trodde vi att svaren skulle bli mer utförliga då de kände en annan trygghet med varandra. En del av deras svar gick naturligtvis att använda, dock anser vi nu i efterhand att vi skulle gjort enskilda intervjuer med dem också på grund av det goda resultatet vi uppnådde i de föregående intervjuerna. En lösning på deras nervositet hade varit att inleda med fler uppvärmningsfrågor som de kunde få berätta utifrån. Valet av att använda observationer grundade sig på att vi ville se hur eleverna agerade i klassrummet efter olika förberedelser inför liknande lektioner. För att få ett så rättvist resultat som möjligt var vi noga med att inga yttre omständigheter, som vi kunde påverka, skulle skilja sig mellan de två observationstillfällena. Vi är väl medvetna om att våra erfarenheter och förutfattade meningar kan påverka de olika resultaten i det data vi samlar in (Denscombe 2000). För att eventuellt eliminera felkällorna valde vi att observera samma lärare, samma klass vid samma tidpunkt. Då det var koncentrationsförmågan efter ökad fysisk aktivitet vi ville observera, var det endast detta som skiljde de två tillfällena åt. Vi såg främst en skillnad på de eleverna med motoriska brister från det första tillfället till det andra. De var mer aktiva och engagerade till uppgiften vid det tillfället de hade haft en fysisk aktivitet i anslutning till lektionen. Vi anser att vi har gjort allt för att göra observationen så rättvis så möjligt men vi önskar dock att vi hade haft tid för fler observationer. Vid fler observationer kan vi få ett mer rättvist resultat och se tydligare mönster. 19

20 4 Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter I detta avsnitt redogörs och diskuteras studiens utgångspunkter i tidigare forskning och teori. Vi kommer här redogöra för skolidrottens historia för att få en insyn i hur skolidrotten förändrats sedan år Sedan kommer vi visa ett urval av tidigare forskning samt förklara de centrala begreppen som används i arbetet. Kapitlet avslutas med en sammanfattande modell. 4.1 Skolidrottens historia Ämnets namnbyte från gymnastik till idrott skedde 1980 och indikerade på en förändring av innehållet. Till en början var det Linggymnastiken, grundat av Pehr Henrik Ling, som var den ledande inriktningen inom ämnet (Engström, 2010). Linggymnastiken gick ut på att individen skulle finna rätt balans för sin kropp med hjälp av mekaniska rörelsemönster och stark disciplin (Cederquist, 2002). Det senaste decenniet har det getts större frihet åt den enskilda att påverka innehållet i idrottslektionerna. Det har införts moderna idrotter och motionsformer som fotboll, friidrott, aerobics, lek och andra sammarbetsövningar. Motiveringen till detta är att locka eleverna till ett ihållande intresse för en fysiskt aktiv fritid. År 1994 ändrade Skolverket namnet ytterligare en gång och denna gång till Idrott och hälsa (Engström, 2010). Innehållet förändrades på så sätt att man lade till hälsa, vilket innebar att eleverna även skulle få inblick i andra hälsofrämjande faktorer utöver själva idrottandet, till exempel kost, skadeförebyggande träning, stretching och hjärtoch lungräddning (Skolverket, 2011). Samtidigt som namnbytet skedde så skar man ner på undervisningstiden, och studier visar att ämnet idrott och hälsa med tiden blev lågprioriterat trots läroplanernas höga mål och den offentliga retoriken om ämnets betydelse (Ericsson, 1990). 20

21 Samtidigt som nedskärningarna av idrottstimmarna har skett så ökar behovet av fysisk aktivitet i skolan, eftersom ungdomarnas livsstil har blivit mer stillasittande i takt med att samhället blir bekvämare och tv-spel, tvtittande och datorspel har tagit över stora delar av fritiden (Engström, 2010). Lars-Magnus Engström (2010) förklarar vidare att: Numera ska man, tillskillnad från tidigare, ta eget personligt ansvar för sin träning. Både Pehr Henrik Ling och hans son Hjalmar Ling skulle dock ha svårt att känna igen sig i dagens lektioner, även om många av utgångspunkterna är desamma. I ett avseende skulle de definitivt häpna. Att låta växande individer endast träna en till två gånger i veckan skulle te sig obegripligt. En lektion om dagen var deras recept (Engström 2010, s40). 4.2 Fysisk aktivitet för att främja hälsa, skolarbete och studieresultat I dagens samhälle ökar fetman lavinartat, elevernas betyg försämras, svenska folkets ohälsa ökar och allt detta samtidigt som idrottstimmarna skärs ner för att lämna plats åt andra skolämnen (Hjalmarsson, 2001). Enligt Pettersson (1999) är dagens barn generellt sett rika på syn- och hörselintryck, men fattiga på rörelseerfarenheter. Föräldrar, pedagoger och även forskare är oroliga över att barn rör sig mindre än förr. De är rädda att den minskade tiden för kroppsrörelse ska ge allvarliga följder som till exempel diabetes, övervikt och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. För ungdomar som är fysiskt passiva på sin fritid är idrotten i skolan därför ännu viktigare, då detta är den enda aktiva rörelse de får. Det är inte enbart risk för diabetes och andra sjukdomar vid lite fysisk aktivitet, utan de riskerar även att få stora brister i sina motoriska färdigheter (Ericsson, 2003). Clara Hannaford (1997) nämner i sin bok att det har gjorts en studie i Kanada där de låtit 500 barn tillbringa en extra timme i idrottshallen om dagen. Dessa barn har presterat märkbart bättre på prov än mindre aktiva barn. De gjorde även en studie där de lät män och kvinnor i 50- och 60 årsåldern träna regelbundet i fyra månader. Dessa har sedan förbättrat sina resultat på mentala test med 10 %. Vid en närmare granskning av tretton olika studier av sambandet träning/hjärnkraft fann de att träning stimulerar 21

22 tillväxten av hjärnan under barns utveckling och förhindrar försämringen av äldre hjärnor. Hannaford (1997) vill också belysa att det finns ett ämne i kroppen som heter GABA (gamma-aminosmörsyra) som hjälper kroppen att stänga ute oviktig stimuli och bibehålla koncentration. Ämnet gör att kroppen bara svarar på särskild utvald stimuli till exempel om vi läser en bok som fångar oss så blir vi omedvetna om vår omgivning. Kroppen utsöndrar GABA med avsikt på natten för att utestänga ljus och ljud så att vi kan somna. Motsatsen till GABA är adrenalin. Vi ökar GABAs tillgänglighet under rörelse, speciellt finmotoriska och koordinerade rörelser. Vi lär oss att utsöndra det genom övning i en miljö med goda förebilder där vi uppmuntrar lugn och koncentration (Hannaford, 1997). En annan studie visar på att bullernivån i klassrummen minskade tydligt när eleverna fick utföra ett stretching- och avslappningsprogram. Pedagogerna som medverkade bedömde även att elevernas koncentrationsförmåga påverkades till det positiva (Nordlund m fl, 2004). Bernerskog (2006) tar upp att fysisk aktivitet inte bara är gynnsam för elever med koncentrationssvårigheter utan för alla. Hon menar att alla larmrapporter om överviktiga och inaktiva barn gör att vi måste införa mer fysisk aktivitet i skolan. Om lärarna då integrerar fysisk aktivitet i de teoretiska ämnena finns det möjlighet till ett varierande och individanpassat arbetssätt i skolan. Hon menar med detta att rörelse ska förekomma under alla veckans skoldagar och inte bara de schemalagda idrottslektionerna. Idrott är viktigt, men det är även matematik och svenska så därför är en integration av dessa ämnen hennes lösning. Kirk (2006) säger dock att man inte ska lägga för stort fokus på övervikt och inaktivitet för att om detta hänger ihop är ännu inte bekräftat. Kirk menar därmed inte att fysik aktivitet inte är viktigt. Inledningsvis nämnde vi Ingegerd Ericsson och Bunkefloprojektet som startade hösten 1999 och varade i nio år, projektet avslutades år Ericsson hade då följt elever från årskurs ett upp till årskurs nio. Projektets syfte var att se om mer fysik aktivitet i skolan skulle påverka elevernas studieresultat. Ericsson följde tre årskullar barn i årskurs ett till tre på två skolor i Bunkeflo. Eleverna var indelade i två grupper i varje årskurs, där en grupp fortsatte med den vanliga idrottsundervisningen, två gånger i veckan (jämförelsegruppen), medan den andra gruppen hade schemalagd idrottsundervisning fem dagar i vecka plus extra motorisk träning för de behövande (interventionsgruppen) (Jando, 2012). I resultatet av projektet kan man se att eleverna i interventionsgruppen, med lätta och stora koncentrationssvårigheter, förbättrat sin 22

23 motorik märkbart efter att de fått daglig fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. Däremot märks ingen förbättring hos eleverna med lätta och svåra koncentrationssvårigheter i jämförelsegruppen. Projektet visar även att elever med god motorik har bättre koncentrationsförmåga än elever med motoriska brister (Ericsson, 2003). Utifrån Bunkefloprojektet är det andra skolor som har fått inspiration till att öka den fysiska aktiviteten i skolan. Bland annat har en skola i Lerums kommun utökat timmarna för idrott och hälsan med 60 minuter i veckan. De varierar också genom att erbjuda eleverna föreläsningar med fokus på hälsa. För att fånga intresset för idrott hos så många elever som möjligt har de infört udda idrotter som eleverna får pröva på, tillexempel den brasilianska kampkonsten Capoeira och att skjuta armborst (Elfvelin, 2012). 4.3 Centrala begrepp De centrala begreppen i vårt arbete är fysisk aktivitet, motorisk träning, koncentration och motivation. Vi kommer i detta avsnitt beskriva dessa fyra begrepp lite närmare för att ge en tydligare bild av vad de innebär och hur vi ser på dem i vår undersökning. Vi kommer också i detta avsnitt visa hur dessa begrepp hänger ihop med hjälp av en modell vi skapat Fysisk aktivitet Ett begrepp som vi använder mycket i denna studie är fysisk aktivitet. Bolling (2005, s 28) förklarar fysisk aktivitet som all typ av kroppsrörelse som ger ökad energiomsättning. När vi nämner fysisk aktivitet i samband med skolan syftar vi på all rörelse och inte bara på idrott. Fysisk aktivitet kan alltså vara allting ifrån lek till planerade rörelselektioner. Vi anser att man inte behöver bli svettig eller anstränga musklerna till sitt yttersta för att det ska ses som fysisk aktivitet. Ekblom och Nilsson (2000) benämner fysisk aktivitet så här: 23

24 All rörelse som ger ökad energiomsättning. Denna definition omfattar all medveten och planerad typ av muskelaktivitet, t ex städning, trädgårdsarbete, fysisk belastning i arbetet, hobbyverksamheter t ex golf, svampplockning, motion och träning. Även omedvetna automatiserade rörelser av olika typ kan räknas till denna del. (Ekblom & Nilsson, 2000, Sid 24). Som Ekblom och Nilsson säger så är även den oplanerade vardagsmotoriken en viktig del av elevernas rörelseutveckling. När det gäller fysisk aktivitet och lärande lyfter Grindberg och Langlo-Jagtien (2000, s 63) fram några viktiga argument om varför kroppsövningar är bra för barn: - Fysisk aktivitet är en källa för glädje. Att må fysiskt bra främjar koncentrationen och därmed inlärningsförmågan. - Genom fysisk aktivitet förbättras uthålligheten och barnets förmåga att skärpa sin uppmärksamhet. - Kroppsuppfattning och kroppskontroll är viktiga förutsättningar för inlärning av begrepp och färdigheter. - Fysiska färdigheter är viktiga för barn både i skolarbetet och i vardagssituationer. Det påverkar andras uppfattning om barnet och har betydelse för barnets självuppfattning. - Fysisk aktivitet ger i många sammanhang möjlighet att träna socialt umgänge och samarbete. Man blir medveten om sig själv och andra både fysisk och psykiskt. Statens hälsoinstitut rekommenderar att regelbunden fysisk aktivitet ska utföras dagligen i 30 minuter om den är av måttlig intensitet. Är den av högintensitet ska individen utföra den minst tre gånger i veckan. Dock är rekommendationerna för barn 60 minuter fysisk aktivitet om dagen, med en variation av måttlig och högintensiv aktiviteter (Skolverket, 2012). När vi pratar om fysisk aktivitet varje dag menar vi en variation mellan måttliga och högintensiva aktiviteter, de högintensiva får eleverna genom sina lektioner i idrott och hälsa samt de som utför någon form av idrott på sin fritid. Det är de aktiviteter av måttlig intensitet det talas om som minskar i samhället och som vi vill undersöka om de kan ge positiva resultat om vi lägger in dem i undervisningen dagligen. 24

25 4.3.2 Motorik och motorisk träning Två andra begrepp vi vill använda oss av är motorik och motorisk träning. Begreppet motorik innefattar ursprungligen allt som har med rörelse att göra och är därför svårt att definiera. Detta uppövande är en livslång process då människan är det enda däggdjur som föds motoriskt outvecklat. För att citera Ingegerd Ericssons beskrivning av motorik: Det allmänna begreppet motorik, avseende människans rörelseförmåga och rörelsemönster, omfattar flera olika system av hjärnfunktioner på olika nivåer, som tillsammans bildar vår totala rörelsekapacitet. Begreppet motorik omfattar även studiet av hur människans rörelser utvecklas och lärs in (Ericsson, 2003, s.20). Det finns två typer av motorik: finmotorik och grovmotorik. Det är viktigt att träna båda. Det finns egentligen ingen tydlig skillnad mellan vad som är finmotorik och vad som är grovmotorik men det vanliga är att beskriva grovmotorik av större rörelser som involverar stora muskler eller muskelgrupper såsom armarna, benen, fötterna eller hela kroppen till exempel när man kryper, springer, kastar och hoppar. Finmotorik brukar definieras som små rörelser som involverar små muskelgrupper, eller muskler som till exempel att vicka med tårna, plocka upp saker mellan två fingrar eller att använda läpparna (Hames, 2011). Det är helt klart att dessa gränser mellan finoch grovmotorik är flytande och delvis subjektiva. Hur klassificerar vi till exempel en färdighet som involverar stora muskelgrupper men också kräver precision? Ett exempel på detta är när vi kastar något mot ett visst mål. Det finns även färdigheter som utförs med händerna, men som inte kräver så mycket precision. Till exempel när vi plockar upp något som är förhållandevis stort (Sigmundsson & Vorland Pedersen, 2000). I ett kapitel i sin avhandling lyfter Ericsson (2003) fram många intressanta aspekter på begreppet motorik. Bland annat påpekar hon att [motorik] handlar om att få in kunskap i kroppen med hjälp av kroppen (Ericsson 2003, s.48) om vi vill försöka förstå begreppet motorik. Motorisk träning handlar också om att upprepa rörelser för kroppen till dess att rörelsen är automatiserad. Då kan individen gå vidare till en ny, kanske lite svårare rörelse. Har vi en gång automatiserat en eller flera rörelser så har vi lättare för att lära oss nya, då kan vi en del grunder som hjälper till att förstå den nya. 25

26 Paul Parlenvis betonar automatiseringen av rörelserna i Hammargren och Nordéns (1984) rapport såhär: Inte förrän barnet kan utföra en rörelse samtidigt som det kan svara på enkla frågor är rörelsen automatiserad. När detta mål har uppnåtts kan barnet tänka på något annat än själva rörelsen samtidigt som utförandet, vilket är viktigt vid läs- och skrivinlärning. Svårigheterna diagnostiseras samtidigt med att man ställer enkla frågor till barnet för att komma underfund med om rörelserna är automatiserade (Parlenvis efter Hammargren & Nordén, 1984, s16 del 2). Rörelseaktiviteter är viktiga och de är bra att kombinera dem med rim, ramsor och rytmövningar för att även förstärka inlärningen i andra ämnen (Ericsson 2003). Ericsson uppmanar oss att tänka på att som en följd av lek och kroppsrörelse ökar barnens förutsättningar att klara grov- och finmotoriska uppgifter (Ericsson 2003, s.46). Trots detta vill Ingegerd lyfta att det finns många pedagoger som menar att motoriska brister hos yngre barn kan få negativa konsekvenser för deras koncentrations- och inlärningsförmåga även om det saknas vetenskapligt kontrollerade studier om detta Koncentration och dess svårigheter Enligt Kadesjö (2001) innebär koncentration att vi med hjälp av syn, hörsel, känsel etc. söker information om den specifika uppgiften. Kan eleven samla in den viktiga informationen på ett effektivt sätt tyder det på en god koncentrationsförmåga. För att kunna koncentrera sig på en uppgift måste vi kunna - Rikta sin perception, sina tankar, sina känslor mot uppgiften - Utesluta ovidkommande stimuli - Komma igång med, hålla fast vid och avsluta uppgiften (Kadesjö, 2001, s16). Har individen en bra koncentrationsförmåga innebär det en mental process där vi måste värdera och sortera vilka intryck som får tränga in och vilka som ska stängas ute. För att skapa mening och sammanhang i vardagen samt för att kunna skydda oss mot faror är det en nödvändighet att kunna koncentrera sig. Elever som har 26

27 koncentrationssvårigheter hamnar lättare i jobbiga situationer då de distraheras och har svårt att stänga ute ovidkommande stimuli (Kadesjö, 2001). Det finns tre typer av koncentrationssvårigheter, primära, sekundära och situationsbundna. Den primära innebär att barnen har brister i förmågan till koncentration under styrda aktiviteter med utskrivna regler. De har problem med att rikta sin uppmärksamhet mot en uppgift och hålla fast vid den tills den är avslutad. Ofta förekommer det samtidigt en psykosocial problematik hos dessa elever. Barn med primära koncentrationssvårigheter kommer inte att följa stigarna utan kommer att ta många irrvägar i livet (Kadesjö, 2001). De typiska problemen för barn med primära koncentrationssvårigheter brukar vara: - Uppmärksamhetsstörning - Impulsivitet - Svårigheter med att finna lämplig aktivitetsnivå - Svårigheter med att uppfatta och följa instruktioner och regler. Dessa problem märker vi ofta i tidig ålder och de följer sedan med under barnets uppväxt (Kadesjö, 2001, s25). Den sekundära koncentrationssvårigheten är något som kan tränas bort. Den uppkommer i miljön runt barnet som kopplas till brister i barnets uppväxtsituation t.ex. stressfaktorer. Har barnet haft en stressig uppväxtmiljö kan den lätt tappa koncentrationen under liknande moment i vardagslivet och skolan. Eleven kan alltså klara en inlärningssituation bra om dess behov av en stödjande vuxen tillgodoses. Elever som har situationsbundna koncentrationssvårigheter klarar av vissa situationer medan andra är jättejobbiga. Det kan vara så att det saknas förutsättningar för att barnet och uppgiften ska kunna mötas, uppgiftens karaktär kanske inte stämmer överrens med elevens förmåga. Eleven saknar erfarenheter och intellektuella förutsättningar för att ta sig an uppgiften. Det behöver inte vara så att eleven har svårigheter med koncentrationen utan det kan helt enkelt handla om brist på motivation. Barnets motivation och den vuxnes intentioner överensstämmer inte och då uppfattas barnet som okoncentrerat. När vi pratar om barn med koncentrationssvårigheter tänker de flesta på de barn som är överdrivet aktiva. Det är också viktigt att uppmärksamma de barn som är passiva och stillasittande. Dessa elever är inte lika krävande för de vuxna i deras omgivning men även de behöver extra stöd. De passiva barnen kallas ofta för 27

28 dagdrömmare eftersom de lätt kan bli sittande i sina egna tankar. De har svårt att komma igång med lek och skolarbete och måste hela tiden få en knuff i rätt riktning (Kadesjö, 2001) Motivation Enligt Nationalencyklopedin beskrivs motivation som en: psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. Teorier om motivation förklarar varför vi över huvud taget handlar och varför vi gör vissa saker snarare än andra. De behövs för att vi ska förstå att organismer konsekvent strävar mot bestämda mål med hjälp av flexibla beteende (Nationalencyklopedin, 2012). Motivation skiljs genom primära och sekundära grupper. Den primära antas ofta vara biologiskt knuten och gäller behov som måste tillfredställas som till exempel hunger och smärtundvikande. Den sekundära är formad av en social och kulturell inlärningshistoria och man räknar in nyfikenhet det vill säga behov av att undersöka sin omgivning. Vi kan sedan dela in motivation i ytterligare två grupper för att förstå begreppet bättre i det sammanhang som vi studerar. Vi kallar de två grupperna för den inre motivationen och den yttre motivationen. De är båda viktiga för att eleven ska utvecklas. Inre motivation - Kommer från idrotten själv. - Deltar för att lära och nå kunskap. - Upplever oftare glädje, njutning & avslappning. - Deltar för nöjet att uppnå något. Tävlar med sig själv. - Deltar för att uppleva glädje och stimulans. 28

29 Yttre motivation - Kommer från andra personer och yttre omständigheter. - Yttre belöningar i någon form. - Upplever framgång och förmåga vid vinst över andra. - Använder precis den ansträngning som behövs. Det finns tillfällen där inre- och yttre motivation tävlar mot varandra. Vi kan tänka oss att det till en början var den inre motivationen som drev en till att utföra en uppgift tar sedan den yttre motivationen över om en belöning ges. Detta sker därför att yttre belöning oftast ses mer framträdande än inre intressen (Stipek, 1998). Till exempel en fotbollsspelare som börjar spela på grund av inre motivation när hen är ung och utvecklas till en eftertraktad nyckelspelare. När hen blir äldre belönas hen med pengar, fina bilar och berömmelse för sin insats på planen. Det är då inte längre den inre motivationen som styr spelarens beslut utan den yttre i form av pengar och berömmelse En sammanfattande modell Utifrån vår litteraturläsning har vi kommit fram till att begreppen fysisk aktivitet, motorisk träning, koncentration, motivation samt goda studieresultat hänger ihop med varandra. För att förklara detta på ett så konkret sätt som möjligt har vi valt att göra en modell som visar hur de hänger samman. Figur 1 29

30 I resultatet av Bunkefloprojektet kunde vi också se att eleverna som fick ökad fysisk aktivitet en gång om dagen förbättrade sin motorik märkbart. Projektet visade även att elever med god motorik hade bättre koncentrationsförmåga än elever med motoriska brister (Ericsson, 2003). Vi har även med hjälp av Hannaford (1997) kommit fram till att kroppen producerar ett ämne av gamma-aminosmörsyra som kallas GABA som med hjälp av fysisk aktivitet och annan rörelse ökar koncentrationen hos eleverna. När koncentrationsförmågan ökat är det också lättare för eleverna att ta in ny kunskap vilket då ger goda studieresultat. Det är också påtagligt att en elev med god grundmotorik har en bättre koncentrationsförmåga. En annan viktig faktor för goda studieresultat är motivationen. Både den inre- och yttre motivationen driver eleven mot det mål de önskar och en av lärarnas största utmaning är att skapa denna motivation i skolarbetet. 30

31 5 Analys och resultat I detta kapitel ska vi presentera resultaten av våra intervjuer och observationer samt analysera dem. Vi kommer fokusera på hur våra respondenter förklarar relationen mellan fysisk aktivitet och studieresultat samt vilken betydelse de menar att koncentration och motivation har i detta sammanhang. Vi redogör sen sist för vår tolkning av de erfarenheter vi mött under vårt fältarbete och ställer våra empiriska iakttagelser mot den litteratur vi studerat. Vi vill belysa våra olika erfarenheter som vi fångat upp i fält samt knyta det till vårt syfte och frågeställningar. 5.1 Goda studieresultat och ökad motivation Vi intervjuade en rektor, en lärare och elever på två olika skolor. Under intervjun med rektorn på Solskolan frågade vi om bakgrunden till varför skolan startades, hur de arbetar, om de har kunnat se någon skillnad på elevernas studieresultat från det att de kom till skolan till att de gick ut och även om de tror att idrotten verkligen påverkar resultaten. Vi fick reda på att anledningen till att de startade denna skola med idrottsprofil från börjar var för att hjälpa elitsatsande fotbollsspelare att komma in på de nationella gymnasieprogrammen. Grundarna till Solskolan var själv involverade i en elitinriktad fotbollsförening och såg där att många killar inte klarade av skolan för att de satsade för mycket på fotbollen. Lärarna märkte ganska snabbt att motivationen för skolarbetet ökade drastiskt då eleverna fick kombinera skolan med sitt intresse, fotbollen. Då motivationen ökade så höjdes också studieresultaten. Rektorn och lärarna har under åren kunnat se att elever som inte når målen när de börjar på Solskolan i årskurs sju, ändå har uppnått målen i årskurs nio. Rektorn säger så här: Än så länge så har jag skickat ut 98st nior och en av dem har varit icke behörig om vi säger så. Alla de andra 97 har varit det och förra året blev vi ju bästa skola [i kommunen] med högst betyg av samtliga. Och den pojken som inte klarade sina betyg, det var en annan målsättning med honom. Men hittills är jag jätte glad för resultaten och vi har ändå duktiga idrottare. 31