VÄSTERÅS 3.69, FINNSLÄTTEN

Transkript

1 VÄSTERÅS 3.69, FINNSLÄTTEN DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN

2 VÄSTERÅS 3.69, FINNSLÄTTEN Dagvattenutredning till detaljplan KUND Västerås stad KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box WSP Sverige AB Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: wsp.com KONTAKTPERSONER Kristin Holmberg, Joakim Scharp, UPPDRAGSNAMN Västerås Finnslätten UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Kristin Holmberg, Joakim Scharp DATUM ÄNDRINGSDATUM Granskad av Johanna Hulthén Godkänd av Joakim Scharp Västerås Finnslätten

3 SAMMANFATTNING WSP har på uppdrag av Västerås Stad upprättat en dagvattenutredning till detaljplan för ett planområde Västerås 3.69 i området Finnslätten, norr om Västerås tätort. Planområdet är ca 10,2 ha och består i nuläget av blandskog. Inom planområdet planeras byggnation av en industri- och kontorsbyggnad, större parkeringsytor samt gräsyta. Större delen av dagvatten som uppstår inom planområdet infiltreras förmodligen i marken i nuläget och resterande mängder avrinner ytledes till kringliggande diken. Den planerade bebyggelsen inom planområdet kommer att resultera i en ökad dagvattenavrinning. Fördröjningsbehovet för planområdet baseras på att flödet av dagvatten från planområdet inte ska öka jämfört med vid ett 10-årsregn inklusive klimatfaktor för befintlig bebyggelse. Detta medför ett fördröjningsbehov på ca 2100 m 3. Recipient för planområdet är Mälaren-Västerås hamnområde. Det finns en problematik i recipienten med förhöjda värden av kvicksilver och kvicksilverföreningar, bromerad difenyleter, antracen och TBT (tributyltenn föreningar). De förhöjda halterna av antracen och TBT beror sannolik på tidigare industrioch hamnverksamhet i området. Den sämre statusen på näringsämnen och ljusförhållanden visar på näringspåverkan i form av övergödningsproblematik hos recipienten. Mälaren-Västerås hamnområde visar dessutom på otillfredsställande status på morfologiskt tillstånd i sjöar. Orsaken till det sistnämnda är att den mark som omger recipienten till stor grad är exploaterad. Resultatet av föroreningsberäkningarna visar på att mängderna av samtliga ämnen ökar om planförslaget genomförs utan rening. För att minska mängden föroreningar som når recipient krävs därmed rening av dagvattnet. Föreslagna dagvattenlösningar för att reducera mängden föroreningar som når recipienten är en dagvattendamm och makadamdiken. Genom att rena dagvattnet med föreslagna åtgärder reduceras de flesta föroreningarna med mellan 70-90% frånsett kväve och olja som minskar med ca 50 %. Däremot kommer Västerås Stads mål i policyn om att föroreningar i dagvattnet från området inte ska öka inte att uppfyllas. Totalt sett bedöms att en kombination av diken och reningsdamm ger en god och rimlig rening för en stor industrifastighet med mycket parkeringsytor. Att kräva att föroreningsmängderna inte ökar i relation till nuläget omöjliggör i praktiken exploateringen. Eftersom den enskilda planens påverkan på recipienten är väldigt liten i relation till den totala föroreningsbelastningen på recipienten från hela dess avrinningsområde samt att planen ligger långt uppströms recipienten och om ytlig avledning nyttjas kan ytterligare rening förväntas ske innan dagvattnet slutligen når recipienten bör inte recipienten riskera att få en försämrad status i sin helhet eller för någon enskild kvalitetsfaktor. För att ha möjlighet att förbättra recipientens status måste krav ställas på existerande förorenande tomter. För att hantera extrema flöden, som inte VA-systemet klarar av att avleda, bör höjdsättningen göras så att höga flöden leds till platser där de gör minst skada. I första hand bör flöden ledas mot allmänna ytor i form av parkmark, parkeringar och vägar Västerås Finnslätten 3

4 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 NULÄGESBESKRIVNING BEFINTLIG MARKANVÄNDING BEFINTLIG AVLEDNING AV DAGVATTEN RECIPIENT OCH MKN GEOLOGI, HYDROLOGI OCH FÖRORENAD MARK ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID SKYFALL VÄSTERÅS STADS VA-PLAN OCH DAGVATTENPOLICY MARKAVVATTNINGSFÖRETAG 12 3 PLANERAD BEBYGGELSE 13 4 ANALYS OCH BERÄKNINGAR DIMENSIONERANDE DAGVATTENFLÖDE FÖRDRÖJNINGSBEHOV FÖRORENINGAR I DAGVATTNET 15 5 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING TEKNISKA LÖSNINGAR Dagvattendamm Makadamdike PRINCIPFÖRSLAG DAGVATTENHANTERING Damm i sydostligt läge Damm i nordligt läge 21 6 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAG RENINGSEFFEKT FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING MKN 24 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 25 8 FORTSATT ARBETE 25 9 REFERENSER Västerås Finnslätten

5 1 INLEDNING I området Finnslätten, norr om Västerås tätort, ska ett obebyggt område som består av blandskog exploateras med industri och kontor. WSP har på uppdrag av Västerås Stad upprättat en dagvattenutredning till detaljplan för det planområdet. 2 NULÄGESBESKRIVNING 2.1 BEFINTLIG MARKANVÄNDING Befintlig markanvändning för planområdet är relativt flack skogsmark, se Figur 1. I planområdets västra del varierar höjderna mellan +42 m till +45 m lokalt och i planområdets östra del ligger höjderna på mellan +40 till +43 m. Totalt är planområdet ca 10,2 ha. Figur 1. Befintlig markanvändning för planområdet. 2.2 BEFINTLIG AVLEDNING AV DAGVATTEN Uppskattningsvis infiltreras större delen av dagvattnet som uppstår inom planområdet idag i marken och växtligheten, och resterande mängder transporteras ytligt till omkringliggande diken. Den enda dagvattenledning som finns i nära anslutning till planområdet är placerad nordost om planområdet, se Figur 2. Denna ledning avleder dagvattnet från bostadsområdet öster om planområdet. Det finns med stor sannolikhet också ledningar som avvattnar gångtunneln i nordöst, men dessa syns inte i underlaget Västerås Finnslätten 5

6 Figur 2. Befintligt VA-ledningsnät i anslutning till planområdet. Den svarta cirkeln markerar den dagvattenledning som finns i anslutning till planområdet samt gångtunneln under Tillbergaleden. 2.3 RECIPIENT OCH MKN Dagvattnet från utredningsområdet avleds i dagsläget öster ut till Hamrebäcken och vidare ut i Mälaren- Västerås hamnområde som är planområdets recipient, se Figur 3 (Startpromeria-Västerås 3.69, Finnslätten). Enligt databasen VISS (VattenInformations-System Sverige) som utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten bedöms den ekologiska statusen i recipienten Mälaren-Västerås hamnområde vara måttlig. Kemisk status är bedömd till uppnår ej god på grund av överallt överskridande ämnen (kvicksilver och bromerad difenyleter). Den kemiska statusen, utan överallt överskridande ämnen, är också bedömd till uppnår ej god på grund av förhöjda halter av antracen och TBT (tributyltenn föreningar), se Tabell 1. De förhöjda halterna av antracen och TBT beror sannolikt på tidigare industri- och hamnverksamhet i området. Kvalitetskravet för både ekologisk och kemisk status är god, med undantag för överallt överskridande ämnen, antracen och TBT som omfattas av tidsfrist till år Västerås Finnslätten

7 Figur 3. Recipienten Mälaren-Västerås hamnområde är markerat i turkos färg och utredningsområdets ungefärliga läge är markerat med en röd cirkel (Bildkälla: VISS). Tabell 1. Status och kvalitetskrav för recipienten Mälaren-Västerås hamnområde. Ekologisk status Kemisk status Befintlig status God ekologisk status Uppnår ej god ytvattenstatus Kvalitetskrav, MKN God ekologisk status God kemisk ytvattenstatus*) *) Undantag: bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar, antracen och TBT (tidsfrist 2027) Av de klassade biologiska kvalitetsfaktorerna uppfyller växtplankton måttlig status. Av de klassade fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna uppnår försurning och särskilt förorenande ämnen klassificeringen god eller hög status medan näringsämnen klassas med måttlig status och ljusförhållanden med otillfredsställande status. Den sämre statusen på näringsämnen och ljusförhållanden visar på näringspåverkan i form av övergödningsproblematik hos recipienten. Av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna klassificeras hydrologisk regim i sjöar med god status medan hydromorfologi klassificeras med måttlig status och morfologiskt tillstånd i sjöar med otillfredsställande status. Orsaken till det sistnämnda är att den mark som omger recipienten till stor grad är exploaterad. Då avrinningsområdet inte ligger i direkt anslutning till recipienten förväntas dock inte denna faktor att påverkas av planprocesser i Finnsläten. 2.4 GEOLOGI, HYDROLOGI OCH FÖRORENAD MARK Utredningsområdet utgörs enligt jordartskartan till störst andel av lera och sandig morän, se Figur 4. Planområdets sydvästliga delar består av mindre områdena av postglacial sand och urberg. I området med postglacial sand och sandig morän är infiltrationsmöjligheterna relativt goda medan de är mycket låga i områdena med glacial lera och urberg. I kommunikation med Mälarenergi har det framkommit att grundvattnet är relativt högt i området, och att infiltration kan vara svårt Västerås Finnslätten 7

8 Figur 4. Jordartskarta. Utredningsområdets ungefärliga utbredning är markerat i svart. (Bildkälla: SGU) Enligt Länsstyrelsens webb-gis finns inte platser med potentiell risk för föroreningar inom utredningsområdet, se Figur 5. Detta finns heller inte i nära anslutning till utredningsområdet. Figur 5. Platser med potentiell risk för föroreningar är utmärkta med cirklar med symboler enligt hänvisning. Utredningsområdets ungefärliga utredning är markerat i svart. (Bildkälla: Länsstyrelsens webb-gis) Västerås Finnslätten

9 2.5 ÖVERSVÄMNINGSRISKER VID SKYFALL För att undersöka hur dagvattnet rör sig på den naturliga terrängen har en enkel flödesanalys utförts i GIS. Analysen är baserad på 1 m höjdkurvor från baskartan och tar hänsyn till markens lutning, men inte avvattning via ledningsnät eller fördröjning från exempelvis lokala lågpunkter eller grönytor (se Figur 6). Flödesanalysen visar att i princip hela planen består av ett större avrinningsområde, som idag rinner i östlig riktning mot gångtunneln. Då hela området idag är skogsmark så har det en stor naturlig kapacitet att fördröja flödet, och tunneln har en relativt låg risk översvämmas. Detta ändras med framtida bebyggelse. Figur 6. Flödesvägar med tillrinning på minst 1 hektar. Gångtunnel under vägen markerad med svart cirkel. Resultaten från flödesanalysen stämmer inte överens med SMHIs delavrinningsområde, se Figur 7, som finns på Länsstyrelsens webbgis. SMHIs resultat visar att vattnet ska rinna mot Svartån, ca 4,5 km. Det avrinningsområdet stämmer inte heller överens med de ytliga avrinningsvägar som finns i webbgisen. Myndighetens avrinningsområden är baserade på relativt grova höjddata, och i diskussion med ansvarig på SMHI gjordes ett antagande att flödet går östligt som i Figur Västerås Finnslätten 9

10 Figur 7. Delavrinningsområden. Utredningsområdets ungefärliga utbredning är markerat i svart. (Bildkälla: Länsstyrelsens webb-gis) Om flödesvägarna inte ändras riskerar gångtunneln att översvämmas vid större regn. Detta syns också i SMHIs översvämningskartering på Länsstyrelsens webbgis, se Figur 8. Enligt plan kommer markanvändningen att ändras markant, vilket ger möjligheter att förebygga problemet. I väst finns också ett mindre område som idag har viss översvämningsrisk, vilket bör förebyggas med höjdsättningen av parkeringsytan där. I Figur 8 syns också att naturmarken i nordöst är ett större instängt område. Om vattnet leds förbi gångtunneln så finns en risk att det istället hamnar där. Beroende på vem som äger ytan och om det finns planer på att vidare exploatera den så kan den vara en bra fördröjningsyta för att skydda bebyggelse vid skyfall. Med hänsyn till de höjder och risker som finns inom området bör färdig golvnivå vara lägst ca + 40,5 m för att ligga säkert. Resten av planområdet bör också höjdsättas så att vattnet i första hand rör sig från byggnader, mot diken/dammar och i andra hand till vägar så att det kan avrinna ytligt. För att undvika översvämningsproblem vid gångtunneln bör marken kring ingången höjas på så sätt att vattnet leds ut på vägen innan det går ned i tunneln. Alternativet är att den tillåts översvämmas, i vilket fall elcentralen till dagvattenpumparna kan slås ut. d Figur 8. Översvämningsrisk och flödeslinjer enligt länsstyrelsens Webbgis. Baserat på underlag från SMHI Västerås Finnslätten

11 2.6 VÄSTERÅS STADS VA-PLAN OCH DAGVATTENPOLICY Med utgångspunkt från att recipienten Mälaren-Västerås hamnområde inte uppnår god status har Västerås stad tagit fram en VA-plan, Västerås stads vattenplan För att uppnå god status krävs kraftiga minskningar av bland annat fosfor och tungmetaller. Recipienten har även problem med miljögifter som också behöver minska. Åtgärder behöver vidtas inom en rad områden, inte minst inom dagvattenhantering. I stadens VA-plan framgår målsättningen att belastningen av fosfor, metaller och organiska miljögifter via dagvattnet ska minska med 20 % till år Detta medför att fördröjning och rening av dagvattnet innan det går ut i Mälaren är en förutsättning för att kunna nå de uppsatta målen. Detta motsvarar Västerås Stads totala målsättning gällande dagvatten och behöver inte vara direkt applicerbart på en enskild plan. Västerås stad antog en dagvattenpolicy i kommunfullmäktige med syftet att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område. Dagvattenpolicyn innefattar övergripande mål och riktvärden för årsmedelhalter av föroreningar för dagvattenutsläpp. Policyns övergripande mål sammanfattas med följande lista: Dagvattenflöden till Mälaren minimeras Grundvattenbalansen bibehållas Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten, sjöar och vattendrag. Dagvatten ses som en resurs vid utbyggnad av staden Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och agerar som god förebild för privata aktörer. Kunskapen om dagvatten ökar Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska tröga system användas. Förorenaren betalar Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen Dagvatten ska utredas i alla planer Riktvärdena från för årsmedelhalter av föroreningar för utsläpp som sker till dike eller damm innan det leds vidare till Mälaren, från Västerås dagvattenpolicy framgår av Tabell 2. Enligt Handlingsplan för dagvatten i Västerås, antagen av Kommunstyrelsen ska dagvattnet renas om det bedöms innehålla högre årsmedelhalter av näringsämnen, tungmetaller och olja är vad som framgår av Tabell 2. Från handlingsplanen framgår även mängden utsläpp som sker från avrinningsområdet till respektive vattenförekomst i Västerås Stad, där planområdets recipient Mälaren- Västerås hamnområde ingår, se Tabell Västerås Finnslätten 11

12 Tabell 2. Riktvärden för dagvattenutsläpp, riktvärden avser årsmedelhalter. Ämne Mälaren, via dike eller damm (µg/l) Fosfor (P) 250 Kväve (N) 3000 Bly (Pb) 15 Koppar (Cu) 40 Zink (Zn) 125 Kadmium (Cd) 0,50 Krom (Cr) 25 Nickel (Ni) 30 Kvicksilver (Hg) 0,07 Susp. substans (SS) Oljeindex (Olja) 700 Bendo(a)pyren (BaP) 0,07 Tabell 3. Mängd utsläpp till vattenförekomst, beräknat med schablonhalter från dagvattenmodellen Storm Tac, (Källa: Handlingsplan för dagvatten i Västerås, 2014) 2.7 MARKAVVATTNINGSFÖRETAG Planområdet eller området i nära anslutning till planområdet innefattas inte av något markavvattningsföretag. (Källa: Länsstyrelsens WebbGIS) Västerås Finnslätten

13 3 PLANERAD BEBYGGELSE Planerad bebyggelse inom planområdet är en större industri- och kontorsbyggnad. I anslutning till byggnaden kommer det finnas ett större parkeringsområde samt två avlastningsplatser väster och öster om byggnaden. Avlastningsplatserna och parkeringsområdet kommer att anslutas till Fredholmsgatan via infarter norr om planområdet. I övrigt kommer planområdet att bestå av grönområden i form av gräsytor och träd. Skiss på planerad bebyggelse framgår i Figur 9. Enligt kommunen finns det fortfarande möjlighet att utformningen ändras, men det generella konceptet bör vara det samma. Figur 9. Planerad markanvändning för planområdet Västerås Finnslätten 13

14 4 ANALYS OCH BERÄKNINGAR 4.1 DIMENSIONERANDE DAGVATTENFLÖDE Dagvattenflöden för utredningsområdet har beräknats. Syftet med detta är att redovisa hur dagvattenflödena påverkas av en förändring av markanvändningen. Utifrån Svenskt Vatten publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten skall en klimatfaktor på 1,25 inkluderas i flödesberäkningarna för planerad bebyggelse. Detta för att ta hänsyn till klimatförändringar och ökad nederbörd. Beräkning av dimensionerande dagvattenflöden, qdag dim, beräknas med rationella metoden enligt: qdag dim = A φ i(t r ) kf där qdag dim står för dimensionerande flöde (l/s), A för avrinningsområdets area (ha), φ för avrinningskoefficient (-), i(t r ) för dimensionerande nederbördsintensitet (l/s ha) och kf för klimatfaktor (-). Tabell 4 och Tabell 5 redovisar flödesberäkningar för regn med en återkomsttid på 10, 20 respektive 100 år. För befintlig markanvändning är blockregnsvaraktigheten 30 minuter och för planerad bebyggelse är blockregnsvaraktigheten 10 minuter. Blockregnsvarigheten på 30 min är baserad på en rinnsträcka på 170 m och en rinnhastighet på 0,1 m/s. Blockregnsvaraktigheten på 10 min baseras på samma rinnsträcka med en rinnhastighet på 1,0 m/s. Rinnsträckan om 170 m är det längsta transportsträckan för dagvattnet som uppstår inom planområdet innan det når ett dike. Rinnhastigheten på 0,1 m/s motsvarar hastigheten som dagvattnet transporteras på mark och 1,0 m/s hastigheten på asfalt. Återkomsttiden om 10 år avser dimensionerande återkomsttid för regn vid fylld ledning, 20 år avser dimensionerande återkomsttid för trycklinje i marknivå och 100 år avser dimensionerande återkomsttid för marköversvämning med skador på byggnader. En årsnederbörd om 539 mm/år har använts i beräkningarna. Tabell 4. Flödesberäkningar för dagvatten för befintlig markanvändning inom utredningsområdet Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient Reducerad area (ha) 10-årsregn (l/s) 20-årsregn (l/s) 100-årsregn (l/s) Skogsmark 10,2 0,1 1, Summering 10,2 0,1 1, Tabell 5. Flödesberäkningar för dagvatten vid planerad markanvändning inom utredningsområdet Markanvändning Area (ha) Avrinningskoefficient Reducerad area (ha) 10-årsregn (l/s) 20-årsregn (l/s) 100-årsregn (l/s) Tak 3,90 0,9 3, Asfalt 3,21 0,8 2, Gräsyta 2,81 0,1 0, GC 0,25 0,8 0, Summering 10,2 0,65 6, Västerås Finnslätten

15 4.2 FÖRDRÖJNINGSBEHOV Fördröjningsbehovet från planområdet är att dagvattenflödet vid ett dimensionerande 20-årsregn med klimatfaktor efter exploatering inte ska öka jämfört med ett 10-årsregn inklusive klimatfaktor för befintlig bebyggelse, baserat på krav från Mälarenergi. Utifrån det kriteriet uppgår fördröjningsbehovet till ca 2100 m 3. Anledningen till kravet är att detaljplanen ligger väldigt långt upp i systemet, och att den kraftigt ökade hårdgörningsgraden kan skapa risker för fastigheter nedströms, om det inte skapas stora fördröjningslösningar. 4.3 FÖRORENINGAR I DAGVATTNET Mängden av respektive föroreningshalten som genereras inom utredningsområdet i nuläget och enligt plan har beräknats med schablonverktyget StormTac och redovisas i Tabell 6 och Tabell 7. För befintlig markanvändning har schablonhalter för skogsmark använts, då hela planen idag är oexploaterad naturmark. För planerad bebyggelse har schablonhalter för takyta, gräsyta, gång- och cykelväg och större parkeringsanläggningar och terminalområde använts. Storleken och markanvändningen hos respektive område för nuläget samt enligt plan har uppskattats utifrån nuvarande markanvändning och skiss över planerad bebyggelse. Schablonerna i StormTac är generellt osäkra med är det bästa verktyg som är tillgängligt utan att göra platsspecifika mätningar. Tabell 6. Föroreningsberäkningar avseende mängder samt förändring i procent. Viss osäkerhet finns i alla beräkningar som bygger på schablonhalter från StormTac. Behövd reduktion för att föroreningsbelastningen från planerad bebyggelse inte skall överstiga belastningen från befintlig markanvändning. Ämne Nuläge (kg/år) Enligt plan utan rening (kg/år) Behövd reningseffekt, motsvarande befintligt (%) P 0,098 4,0 97,6 N 1, ,3 Pb 0,019 0,63 97,0 Cu 0,029 0,87 96,7 Zn 0,070 3,3 97,9 Cd 0, ,026 97,6 Cr 0,012 0,34 96,5 Ni 0,019 0,17 88,8 Hg 0, , ,8 SS ,3 Olja 0, ,9 PAH 16 0, ,036 99,2 BaP 0, , ,5 Syftet med föroreningsberäkningarna är att uppskatta vilken påverkan förändringen i markanvändning har på dagvattnets innehåll av föroreningsmängder och -halter samt att bedöma hur mottagande recipient och dess inverkan på MKN kan komma att påverkas. Resultaten från beräkningarna i Tabell 6 och Tabell 7 visar på en stor ökning av samtliga mängder i dagvattnet från utredningsområdet på årsbasis eftersom naturmark med låg avrinning omvandlas till asfalterade ytor med hög avrinning. Beräkningarna visar även på en stor förändring att halten för samtliga ämnen. Ökningen beror främst av att tidigare skogsmark ersätts av asfalterad mark och industribyggnad, vilket leder till både ökade föroreningar per liter och fler liter vatten som avrinner Västerås Finnslätten 15

16 I Tabell 6 redovisas även erfordrad reningseffekt för att reducera föroreningsbelastningen till ett scenario motsvarande dagens situation före exploatering. Enligt förfrågningsunderlaget föreligger önskemål om att föroreningar i dagvattnet från området inte ska öka samt att mängden fosfor, metaller och organiska miljögifter ska minska med 20 % för kommunen som helhet. I tillägg får inte MKN för recipienten riskeras eller någon enskild kvalitetsfaktor försämras i och med genomförandet av planförslaget. För att föroreningsbelastningen i dagvattnet inte ska öka behöver samtliga ämnen renas med mellan 88,8 99,2 %. En reningseffekt av denna storleksordning är inte tekniskt möjligt utan kemisk fällning och bedöms inte heller vara ekonomiskt rimligt för denna enskilda planen. Som en naturlig konsekvens av att ett skogsområde med låg avrinning och belastning av föroreningar ersätts av asfalterad mark är det orimligt att anta att föroreningsbelastningen från planområdet inte kommer att öka. Därav kommer målet från dagvattenpolicyn om att föroreningar i dagvattnet från området inte ska öka från Västerås Stad inte att uppfyllas. Däremot kan föroreningarna från dagvattnet som uppstår inom planområdet renas och fördröjas nära källan där tröga system väljs, enligt Västerås Stads dagvattenpolicy. Med tröga system menas generellt öppna fördröjningslösningar i flera steg och med längre uppehållstid som bidrar till en mer omfattande fördröjning och rening av dagvattnet. Eftersom Hamrebäcken, dit dagvattnet leds till innan det slutligen når recipienten Mälaren-Västerås hamn, ligger i anslutning till ett sekundärt skyddsområde för en dricksvattentäkt, bör ambitionsnivån av reningsanläggningar beaktas särskilt för att minimera föroreningsbelastningen från planområdet. Resultaten i Tabell 7 visar även på att bly (Pb), Kadmium (Cd) och suspenderade material (SS) överskrider riktlinjerna i Västerås Stads dagvattenstrategi som baseras på halter för utsläpp till större sjöar, ej direktutsläpp enligt Riktvärdesgruppens dokument Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp från Dessa riktlinjer är dock inte förankrade med bedömning av miljökvalitetsnormer för en specifik recipient. Miljökvalitetsnormer behöver bedömas utifrån mängder föroreningar som belastar recipienten i relation till den specifika recipientens statusklassning. Resultaten visar sammanfattningsvis att halten Pb, Cd och SS behöver minska för att uppnå Västerås Stads riktlinjer samt att rening av dagvattnet är behövligt för att minska mängden föroreningar före utlopp till recipient för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Planområdet ligger dock långt ifrån recipient och om ytlig avledning nyttjas kan ytterligare rening förväntas ske innan dagvattnet slutningen når recipienten. En mer ambitiös rening är även behövligt då särskild hänsyn behöver tas till att dagvattnet leds via Hamrebäcken som ligger i anslutning till en sekundär skyddszon för en dricksvattentäkt. Målsättningen bör helt enkelt vara att välja reningsanläggningar med bästa möjliga reningseffekt Västerås Finnslätten

17 Tabell 7. Föroreningsberäkningar avseende halter. Viss osäkerhet finns i alla beräkningar som bygger på schablonhalter från StormTac. De rödmarkerade siffrorna överskrider riktvärdena i Västerås Stads dagvattenpolicy. Ämne Nuläge (µg/l) Enligt plan utan rening (µg/l) P N Pb 3,4 16 Cu 5,2 22 Zn Cd 0,11 0,66 Cr 2,1 8,7 Ni 3,3 4,4 Hg 0,0069 0,046 SS Olja PAH 16 0,054 0,91 BaP 0,0054 0,031 5 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING 5.1 TEKNISKA LÖSNINGAR Dagvattendamm Dagvattendammar kan fördröja stora volymer vatten och har en god reningseffekt om vattnets uppehållstid, utformning samt dimension är väl avvägt tillsammans med att dammen underhålls regelbundet. En dagvattendamm är ofta ett antal gånger längre än vad den är bred för att gynna skötsel och funktion. Dimensionsmässigt bör en dagvattendamm motsvara ca 1,5-2,5 procent av den hårdgjorda avrinningsytan för att uppfylla en god rening och funktion. En dagvattendamm består med fördel av flera zoner med olika funktion, särskilt om föroreningsbelastningen hos dagvattnet är högt. Ett första steg i en dagvattendamm med flera zoner är en försedimenterande del där de större partiklar som förts med dagvattnet kan sjunka till botten och sedimentera. Vid dimensionering bör försedimenteringszonen motsvara ca tio procent av den totala dammvolymen. Förutom sedimentation av partikelbundna föroreningar kan ytterligare rening av lösta föroreningar ske genom växtupptag om dagvattendammarna förses med växter. Med fördel består dammen av en eller flera våtmarkssteg, bestående av grunda partier som är gynnsamma för växtlighet, vilka bidrar till upptag och avskiljning av lösta föroreningar i vattnet (Figur 10). Växter som en del av reningsprocessen i dammarna ökar inte bara reningsgraden utan bidrar också till att de biologiska värdena blir högre. Dammarna behöver regelbunden kontroll och skötsel. Dammsektionerna bör placeras för att underlätta underhållsarbete så att sektionerna nås med grävmaskin vid sedimenttömning eftersom bottensediment behöver grävas bort från dammen regelbundet. Regelbundenheten avgörs av tjockleken på Västerås Finnslätten 17

18 bottensedimentet som beror av föroreningsbelastningen. Därav rekommenderas rutinmässiga mätningar av sedimentdjupet. I tillägg behöver vegetationsutvecklingen och tecken på erosionsskador ses över regelbundet för att vidta åtgärder vid behov. Förutom dammars fördröjande och renande egenskaper på dagvattnet bidrar de till en ökad biologisk mångfald, skönhetsvärden och rekreationsvärden till landskapet vilket lyfts fram som viktigt i Västerås Stads dagvattenpolicy. Figur 11 visar på den variation som förekommer när det kommer till funktion, rekreation och gestaltning av dagvattendammar. Figur 10. Principskiss för en dagvattendamm med djupare försedimenteringszon samt grund våtmarksdel. (Bildkälla: WRS) Figur 11. Exempel på öppna dagvattenlösningar i form av dagvattendammar i olika miljöer (Bildkälla: WRS, Svenskt Vatten) Västerås Finnslätten

19 5.1.2 Makadamdike Makadamdikens huvudsakliga syfte är att fördröja och avleda dagvatten men de har också en renande effekt på vattnet. Principen för makadamdiken är att dagvatten utifrån höjdsättning avleds via självfall till dikena där en fördröjningsvolym skapas (Figur 12). När dagvattnet nått diket sipprar det successivt igenom ett lager makadam och dräneras bort genom en ledning. Beroende av slänternas lutning behöver ytan på diket vara tilltagen. För att anläggningen ska behålla sin kapacitet krävs att dikena underhålls. Figur 13 visar hur ett makadamdike kan se ut mellan lokalgata och tomtmark. Figur 12. Principskiss av ett makadamdike i genomskärning (Bildkälla: Stockholm vatten och avfall) Figur 13. Makadamdike mellan lokalgata och tomtmark. (Bildkälla: Stockholm vatten och avfall) Västerås Finnslätten 19

20 5.2 PRINCIPFÖRSLAG DAGVATTENHANTERING Föreslagna lösningar för hantering av dagvattnet inom planområdet är öppna dagvattenlösningar i form av en dagvattendamm med för-rening genom makadamdiken. Två principförslag kommer att presenteras, ett som utgår ifrån att dagvattendammen placeras i planområdets sydostliga del enligt plankartan i avsnitt 3, Planerad bebyggelse. I det andra förslaget placeras dagvattendammen på ett sätt som funderar bättre utifrån befintlig höjder och dagvattnets naturliga rinnvägar. De två principförslagen har tagits fram i samråd med Mälarenergi utifrån att miljökvalitetsnormerna för planområdets recipient ska uppfyllas så att den inte riskerar att få en försämrad status och Västerås Stads dagvattenpolicy utan att kunna uppfylla det övergripande målet om att föroreningar i dagvattnet från området inte ska öka, se avsnitt 4.3. Däremot har dagvattenanläggningar valts som medför att dagvattnet renas och fördröjs så när källan som möjligt, i tröga system. Dessutom är anläggningarna synliga och utgör en del av gestaltningen i området och medför att skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och anläggningar. Figur 14 visar ett konstruktionsförslag på dagvattendamm för planområdet som uppfyller fördröjningskravet och har en god reningseffekt på dagvattnet. Figur 14. Principskiss på dagvattendammen för planområdet från StormTac. Vid anläggning av en damm med tillrinnande diken från de hårdgjorda ytorna inom planområdet kommer lutningen hos dikena vara på runt 3 utifrån befintliga höjder, med höjder på +40 m i norr och m i söder. Detta är lite lågt men bör fungera, vilket beror på att området är relativt stort. Ett alternativ skulle kunna vara att anlägga två dagvattendammar, en i söder och en i norr. Nackdelen är att två anläggningar behöver va i drift och underhållas samtidigt. Men eftersom planområdet förmodligen ändå ska ändras markant ger det möjligheter att förebygga problemet Västerås Finnslätten

21 Båda principförslagen kommer behöva anslutas till ett ledningsnät. Idag finns det inga ledningar att ansluta till inom området. Förslagsvis anläggs en ledning i Tillbergsleden och en lämplig anslutningspunkt utreds i det skedet Damm i sydostligt läge Med exploatering enligt planförslaget krävs en yta på ca 2700 m 2 för dagvattendammen. Eftersom det endast finns 1300 m 2 reserverat för dagvattendammen enligt planförslaget (se Figur 9) behöver ytterligare ca 1400 m 2 av parkeringarna reserveras för att dammen ska uppnå fördröjningskraven och uppnå en god rening, se Figur 15. Då planen idag har en generellt nordöstlig lutning så innebär detta principförslag en omfattande ändring av höjdmätningen. En större mängd fyllnadsmaterial behöver anläggas inom planområdet för att dagvattnet ska renas i den föreslagna placeringen av dagvattendammen. Fyllnaden bör anpassas så att dagvattnet som uppstår inom planområdet avleds till dagvattendammen. Figur 15. Principförslag för dagvattenhantering med damm i sydostlig riktning. Det blå området visar ungefär hur stort område som behöver reserveras för dagvattendammen och de gröna områdena markerar ut makadamdiken. Det finns en mängd lika typer av dammkonstruktioner som skulle kunna vara aktuella att anlägga i planområdet. I dokumentet Gestaltning av dagvatten Exempel och framgångsfaktorer framgår för- och nackdelar med olika typer av dammkonstruktioner som kan studeras närmare inför beslut om lämplig dammkonstruktion för planområdet Damm i nordligt läge Utifrån befintliga höjder och naturliga rinnvägar i planområdet antas en placering av dagvattendammen vara mer lämpad i planområdets nordostliga del. Däremot finns en önskan om att gångtunneln i planområdets nordostliga del bevaras och därav föreslås en dagvattendamm anläggas i planområdets norra del, mellan den planerade industri- och kontorsbyggnaden och Fredholmsgatan, se Figur 16. Dagvattendammen kan placeras mellan infarterna till avlastningsplatserna och ta emot dagvatten från taken och via diken från övriga hårdgjorde ytor inom planområdet. Dagvattnet som uppstår på parkeringsytorna bör även renas via oljeavskiljare innan vidare avledning till dikena Västerås Finnslätten 21

22 Figur 16. Principförslag för dagvattenhantering med damm i nordlig riktning. Det blå området visar ungefär hur stort område som behöver reserveras för dagvattendammen och de gröna områdena markerar ut makadamdiken. 6 KONSEKVENSER AV PLANFÖRSLAG 6.1 RENINGSEFFEKT FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING Resultatet av beräkningar på föroreningsmängder visar på att halterna och mängderna av samtliga ämnen ökar om planförslaget genomförs utan reningsåtgärder, se Tabell 6 och Tabell 7. I Tabell 8 har beräkningar för föroreningsmängder- och halter efter rening i åtgärdsförslag motsvarande en våt damm enligt konstruktion i Figur 14 med för-rening i makadamdiken. Beräkningarna visar på att samtliga ämnen förväntas öka från planområdet trots reningsåtgärderna. Däremot överskrider inte något ämne riktvärdena från Västerås Stads dagvattenpolicy efter rening via dagvattendamm och makadamdiken, enligt Tabell Västerås Finnslätten

23 Tabell 8. Föroreningsberäkningar avseende mängder. Viss osäkerhet finns i alla beräkningar som bygger på schablonhalter från StormTac. Mängder Nuläge (kg/år) Enligt plan utan rening (kg/år) Enligt plan efter rening motsvarande diken+ våt damm (kg/år) Reningseffekt (%) P 0,098 4,0 1,3 67,5 N 1, ,0 Pb 0,019 0,63 0,074 88,3 Cu 0,029 0,87 0,15 82,8 Zn 0,070 3,3 0,34 89,7 Cd 0, ,026 0, ,5 Cr 0,012 0,34 0,025 92,6 Ni 0,019 0,17 0,059 65,3 Hg 0, ,0018 0, ,9 SS ,1 Oil 0, ,9 47,3 PAH16 0, ,036 0, ,2 BaP 0, ,0012 0, ,3 Tabell 9. Föroreningsberäkningar avseende halter. Viss osäkerhet finns i alla beräkningar som bygger på schablonhalter från StormTac. De rödmarkerade siffrorna överskrider riktvärdena i Västerås Stads dagvattenpolicy. Ämne Nuläge (µg/l) Enligt plan utan rening (µg/l) Enligt plan efter rening motsvarande diken+ våt damm (µg/l) P N Pb 3,4 16 1,9 Cu 5,2 22 3,9 Zn ,7 Cd 0,11 0,66 0,090 Cr 2,1 8,7 0,63 Ni 3,3 4,4 1,5 Hg 0,0069 0,046 0,014 SS Olja PAH 16 0,054 0,91 0,12 BaP 0,0054 0,031 0,0050 För att erhålla ytterligare reduktion skulle diket och dagvattendammen kunna kompletteras med ytterligare reningssteg exempelvis genom att även anlägga oljeavskiljare i anslutning till parkeringsytorna Västerås Finnslätten 23

24 6.2 MKN Möjligheterna att uppnå god ekologisk och kemisk status i recipienten Mälaren Västerås hamnområde inte får försämras i och med planförslaget. Dessutom får ingen kvalitetsfaktor få en försämrad status. Enligt Tabell 6 visar resultaten från föroreningsberäkningarna på att planförslaget innebär en ökning av samtliga mängder som årligen leds till recipienten från utredningsområdet utan reningsåtgärder. Detta är en logisk konsekvens av att exploatera ett tidigare nästan orört område. För att minska mängden föroreningar som når recipienten kommer rening av dagvattnet att vara avgörande. Trots att två reningsanläggningar (diken och dagvattendamm) anläggs i serie för att rena dagvattnet från föroreningar kommer inte föroreningarna som uppstår i dagvattnet från planområdet kunna renas motsvarande befintlig belastning. Med föreslagen dagvattenhantering där hela området renas i en dagvattendamm med för-rening genom diken kommer planförslagets genomförande medföra att samtliga ämnen ökar från planområdet jämfört med innan. Däremot kommer reningseffekten vara god, med mellan procents reduktion för samtliga ämnen frånsett för kväve och olja där reduktionen ligger på ca 50 procent. För att kunna göra en samlad bedömning av konsekvenserna av planområdets genomförande för recipientens status och ställa den enskilda planen i proportion till den totala föroreningsbelastningen för recipienten från hela dess avrinningsområde kan mängderna i kolumnen näst längst till höger i Tabell 8 jämföras med mängden över total föroreningsbelastning för vattenförekomsten Västerås Hamnområde från hela avrinningsområdet i Tabell 3. För de parametrar som är särskilt känsliga för denna recipient och som ingår bland de framräknade i StormTac finns fosfor, kväve, suspenderat material och kvicksilver. I detta fall står planförslagets genomförande för en ökning av fosfor på 1,2 kg medan den totala belastningen av fosfor för recipienten från hela avrinningsområdet är kg. Detta motsvarar en ökning på ca 0,4. För kväve leder planområdets genomförande till en ökning om ca 25 kg kväve av recipientens totala belastning om kg vilket motsvarar en ökning på ca 1,2. För suspenderat material leder planområdets genomförande till en ökning om ca 3600 kg suspenderat material av recipientens totala belastning om kg vilket motsvarar en ökning på ca 4,1. För kvicksilver leder planområdets genomförande till en ökning om ca 0,00045 kg kvicksilver av recipientens totala belastning om 0,4 kg vilket motsvarar en ökning på ca 1,1. Om ytlig avledning nyttjas kan ytterligare rening förväntas mängden fosfor, kväve, suspenderat material och kvicksilver ske innan dagvattnet slutningen når recipienten. Totalt bedöms att en kombination av diken och reningsdamm ger en god och rimlig rening för en stor industrifastighet med mycket parkeringsytor. Att kräva att föroreningsmängderna inte ökar i relation till nuläget omöjliggör i praktiken exploateringen. Eftersom den enskilda planens påverkan på recipienten är väldigt liten i relation till den totala föroreningsbelastningen på recipienten från hela dess avrinningsområde samt att planen ligger långt uppströms recipienten och om ytlig avledning nyttjas kan ytterligare rening förväntas ske innan dagvattnet slutligen når recipienten bör inte recipienten riskera att få en försämrad status i sin helhet eller för någon enskild kvalitetsfaktor. För att ha möjlighet att förbättra recipientens status måste krav ställas på existerande förorenande tomter Västerås Finnslätten

25 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Planerad nyexploatering i Finnslätten genom industri- och kontorsbyggnation medför att dagvattnet från planområdet behöver fördröjas och renas innan det avleds till mottagande recipient. Fördröjningsbehovet från planområdet ska baseras på att flödet av dagvatten inte ska öka jämfört med ett 10-årsregn inklusive klimatfaktor för befintlig bebyggelse, vilket medför en volym på ca 2100 m 3. Resultatet av beräkningar på föroreningsmängder visar på att mängderna av samtliga ämnen ökar om planförslaget genomförs utan reningsåtgärder. För att minska mängden föroreningar som når recipienten krävs rening av dagvattnet. Som en naturlig konsekvens av att ett skogsområde med låg avrinning och belastning av föroreningar ersätts av asfalterad mark är det orimligt att anta att föroreningsbelastningen från planområdet inte kommer att öka. För att föroreningsbelastningen i dagvattnet inte ska öka behöver samtliga ämnen renas med mellan 88,8 99,2 %. En reningseffekt av denna storleksordning är inte tekniskt möjligt utan kemisk fällning och bedöms inte heller vara ekonomiskt rimligt. Dagvattnet föreslås renas i en dagvattendamm med kompletterande förening med diken. Följande lösningsförslag går i linje med Västerås Stads dagvattenpolicy då dagvattenanläggningar valts som medför att dagvattnet renas och fördröjs så när källan som möjligt, i tröga system. Trots att nämnda åtgärdsförslag genomförs bedöms föroreningsbelastningen att öka i och med planförslagets genomförande. Däremot bedöms att en kombination av diken och reningsdamm ger en god och rimlig rening för en stor fabriksbyggnad med mycket parkeringsytor. Att kräva att föroreningsmängderna inte ökar i relation till nuläget omöjliggör i praktiken exploateringen. Eftersom den enskilda planens påverkan på recipienten är väldigt liten i relation till den totala föroreningsbelastningen på recipienten för hela dess avrinningsområde samt att planen ligger långt uppströms recipienten och om ytlig avledning nyttjas kan ytterligare rening förväntas ske innan dagvattnet slutligen når recipienten bör inte recipienten riskera att få en försämrad status i sin helhet eller för någon enskild kvalitetsfaktor. För att ha möjlighet att förbättra recipientens status måste krav ställas på existerande förorenande tomter. Vikten av bra materialval bör lyftas och ses över när det skedet är aktuellt. Detta gäller främst materialval till byggnader. Valet av material är viktigt då vissa material efter en längre tid eller redan tidigt kan ge ifrån sig föroreningar eftersom materialet kan urlakas vid kontakt med regn eller fukt. Byggnads- och anläggningsmaterial som innehåller miljöstörande ämnen som kan utgöra skada eller olägenhet för människors hälsa och miljö bör undvikas. Detta gäller exempelvis material som förzinkande ytor eller tryckimpregnerat material, vilka riskera att lakas ut och transporteras vidare till grundvattnet eller recipienten. 8 FORTSATT ARBETE Framtagna lösningsförslag i form av makadamdiken och dagvattendamm bör samordnas med ledningar för bortledande av dagvatten från planområdet Lämpliga anslutningspunkter bör utredas vidare i relation till hur Mälarenergi vill ansluta området till tillkommande dagvattenledningar. Lämpligtvis sker detta i anslutning till planområdets östra sida baserat på naturliga flödesvägar. I detta fall behöver dagvattendammens placering ändras i förhållande till vad som framgår av planskissen. Dagvattendammen behöver detaljprojekteras Västerås Stad behöver ta ställning till hur den enskilda planens upphov av föroreningar bör ställas i relation till dagvattenpolicyns övergripande mål Västerås Finnslätten 25

26 9 REFERENSER Länsstyrelsens WebbGIS Markavvattningsföretag Länsstyrelsens WebbGIS Potentiellt förorenade områden Svenskt Vatten, 2011 P105, Hållbar dag- och dränvattenhantering Svenskt Vatten, 2016 P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten Sveriges geologiska undersökning Kartvisare jordarter 1: : VISS, Mälaren-Västerås hamnområde Västerås Stad, 2014 Dagvattenpolicy Västerås Stad, 2012 Västerås stads vattenplan Västerås Finnslätten

27 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. wsp.com WSP Sverige AB Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Västerås Finnslätten 27