Att skriva sig till läsning

Transkript

1 Att skriva sig till läsning En jämförelse av hur personal på tre olika skolor förhåller sig till metoden, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med att använda den Writing to read A comparison of how staff at three different schools relates to the method, as well as the advantages and disadvantages of using it Moa Lehtosaari och Janina Pudas Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Svenska Handledare: Annaliina Gynne Examinator: Håkan Landquist Examensarbete i lärarutbildningen Grundnivå 15 hp VT

2 Akademin för utbildning EXAMENSARBETE kultur och kommunikation SVA hp VT SAMMANDRAG Moa Lehtosaari och Janina Pudas Att skriva sig till läsning - En jämförelse av hur personal på tre olika skolor förhåller sig till metoden, samt vilka möjligheter och hinder som finns med att använda den. Writing to read - A comparison of how staff at three different schools relates to the method, as well as the advantages and disadvantages of using it Antal sidor: 42 Syftet med studien var att undersöka hur rektor, speciallärare och lärare förhåller sig till metoden ASL på tre olika skolor. Vi har använt oss av intervjuer med ljudinspelningar och observationer för att samla in data. Som teori och stöd för analysen har didaktikens fyra grundfrågor vad, hur, varför och vem använts. En av forskningsfrågorna var även att undersöka vad informanterna anser är för- och nackdelarna med metoden ASL. Flera informanter anser att en fördel med metoden är att det är lätt att individanpassa, samt att en nackdel är om tekniken inte fungerar. Nyckelord: ASL, intervjuer, observationer, finländska influenser, läs- och skrivinlärning 2

3 Innehåll 1 Inledning Problemområde, syfte och forskningsfrågor 6 2 Bakgrund Begrepp och definitioner Läs- och skrivundervisning i den svenska skolan Styrdokument ASL:s historia Läs- och skrivutvecklingen i förskoleklass, årskurs 1 och Läs- och skrivutvecklingen i förskoleklass Läs- och skrivutvecklingen i årskurs Läs- och skrivutvecklingen i årskurs Tidigare forskning och övrig litteratur Teoretiskt perspektiv 15 3 Metod Metodologi Datainsamlingsmetod Databearbetingsmetod Urval Etiska överväganden Validitet och reliabilitet 20 4 Resultat Intervjuer Kategori 1 - Vem Kategori 2 - Vad Kategori 3 - Hur Kategori 4 - Varför Observationer Sammanfattning av resultat 31 5 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion 32 6 Referenslista 34 3

4 Bilaga 1 37 Bilaga 2 39 Bilaga

5 1 Inledning Användandet av metoden Att skriva sig till läsning, även förkortad ASL, har under de senaste åren ökat kraftigt i skolorna i Sverige vad gäller den tidiga läs- och skrivundervisningen. Detta kan ha att göra med den digitalisering som sker i skolorna, vilket medför att skolorna utrustas med bl.a. datorer och surfplattor (Hultin & Westman, 2014). Metoden bygger på den norske forskaren Arne Tragetons forskningsresultat i bland annat förskoleklass och årskurs 1 3 för den första läs- och skrivinlärningen. Utöver Norge har metoden spridits sig över flera länder, däribland även Sverige och Finland. I Finland har en metod skapats som är jämförbar med ASL, vilken kallas för Intelligent på tangent. Genom både media och olika samhälleliga diskurser har man genom åren fått höra mycket positivt om de goda resultaten i finländska skolor. Inom just läskunnigheten framhålls Finland många gånger som en förebild (Burman, 2017). Detta kan även ses i olika internationella kunskapsmätningar, som exempelvis PISA, som har visat att Finland ligger i topp när det gäller läsförståelse hos 15-åriga elever (Skolverket, 2015, s.20). Från den allra första PISA-studien år 2000 och fram till 2012 har Sverige haft den största försämringen i resultaten av alla länder som deltagit i studien. Denna ständiga försämring bröts dock under PISA-studien 2015, då resultaten hamnade på samma nivå som studien år 2009 (Skolverket, 2016b). Vårt intresse för metoden ASL har väckts under vår utbildning, då olika inlärningsmetoder i läs- och skrivinlärning har tagits upp. Anledningen till att det just var ASL som fångade vårt intresse var att vi själva under vår tidiga skolgång inte har fått arbeta med datorer eller surfplattor i läs- och skrivinlärningen. Vi har istället fått ta del av den traditionella undervisningen och fokus har legat på att skriva för hand. Vi har därför fått upp ett intresse för hur ASL går till och hur lärare arbetar med detta i skolans tidiga år. Vi vill genom denna studie undersöka hur ASL används av lärare, vilken inställning de har till metoden samt vilka för- och nackdelar som de upplever med ASL. När vi har läst på om ASL har vi upplevt att det finns ett stort intresse av att skriva om ASL i allmänhet. Vi har därför valt att fördjupa oss i detta ämne genom att undersöka hur tre olika skolor förhåller sig till ASL samt att jämföra deras arbetssätt och inställningar till metoden. Med detta i ryggen finner vi det intressant att jämföra lärares, rektorers och speciallärares uppfattningar om ASL i en svensk skola, en finländsk 5

6 skola, och i en svensk skola med finländska influenser. Vår utgångspunkt var att undersöka hur den svenska skolan med finländska influenser arbetar med ASL. Då vi tolkar det som att skolan är en blandning av Sverige och Finland, ser vi det som intressant att jämföra hur denna skola arbetar med både en skola i Sverige och en skola i Finland. Under arbetets gång fick vi även kunskap om Intelligent på tangent, vilket som vi tidigare nämnt är inspirerat av ASL. Vi har intervjuat lärare för att få en uppfattning av om de arbetar med ASL i elevernas läs- och skrivutveckling. Vi har även intervjuat speciallärare för att undersöka om de arbetar med ASL med elever som upplever svårigheter i läs- och skrivinlärning. Slutligen har vi även valt att intervjua skolledning för att få en överblick av hur hela skolan arbetar, om alla lärare arbetar på samma sätt och om inte, varför? Genom att jämföra dessa tre skolor kan vi undersöka vilka likheter och skillnader vi kan se när det gäller användningen av ASL i elevernas läs- och skrivinlärning. 1.1 Problemområde, syfte och forskningsfrågor Det är problematiskt att bedöma om en läs- och skrivinlärningsmetod fungerar eller inte om den inte följs fullt ut. Det kan finnas svårigheter med att göra detta om skolorna inte har de kunskaper eller resurser som krävs för metoden. Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur skolledning, speciallärare och lärare förhåller sig till metoden ASL på en svensk skola, en finländsk skola samt en svensk skola med finländska influenser. Detta uppnås utifrån de didaktiska frågorna, som även är vårt teoretiska perspektiv. Vi har valt att fokusera på årskurs 3 i vår studie, då eleverna har kommit en bit in på sin läs- och skrivinlärning. Detta är även intressant då det inte finns så många tidigare studier kring ASL i årskurs 3. Syftet uppnås genom att besvara följande forskningsfrågor: 1. Hur förhåller sig personal i en svensk skola, en svensk skola med finländska influenser och en finländsk skola till ASL? 2. Vilka fördelar och nackdelar anser personalen finns kring användningen av ASL? 2 Bakgrund 6

7 I detta kapitel redogörs för begrepp och definitioner som används i vårt arbete. Vi presenterar även ASL:s historia, tidigare forskning och det teoretiska perspektiv vi valt att använda oss av. 2.1 Begrepp och definitioner Under denna rubrik förklaras de begrepp och definitioner som vi behandlar i denna studie. Att Skriva sig till Läsning Att Skriva sig till Läsning (ASL) är en metod som används för läs- och skrivinlärning via dator eller surfplatta. Metoden härstammar från Arne Trageton. Intelligent på tangent Intelligent på tangent, ofta förkortat IPT, är ett utvecklingsprojekt som startades år 2006 av Åbo Akademis pedagogiska fakultet och genomfördes på Vasa övningsskola. Projektet fokuserar på Svenskfinland och har även samarbetat med andra skolor i Esbo, Kyrkslätt, Korsholm och Vasa. Arne Tragetons metod ASL har fungerat som inspiration till projektet IPT, men skiljer sig på flera sätt. En av dessa skillnader är att IPT införs i årskurs ett, medan ASL bör presenteras i förskoleklass enligt Trageton (Heilä-Ylikallio & Häggblom, 2011, s.13) PISA PISA (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som undersöker 15-åriga elevers kunskaper inom läsförståelse, matematik samt naturvetenskap. PISA-studier har genomförts år 2000, 2003, 2006, 2009, 2012 samt I studien som genomfördes år 2015 deltog drygt elever i 15-årsåldern, varav 5500 elever i Sverige. Av de 72 länder och regioner som deltog i studien placerade sig Sverige på 14:e plats i kunskapstesterna kring läsförståelse, medan Finland låg på andra plats (Skolverket, 2015, s.21; Skolverket, 2016b). En svensk skola Den svenska skolan är belägen i Sverige och följer den svenska läroplanen. Detta är en kommunal skola. 7

8 En svensk skola med finländska influenser Detta är en friskola som är belägen i Sverige och är svenskspråkig. Utbildningen på skolan följer den svenska läroplanen, samt är kompletterad med material och erfarenheter från andra framgångsrika skolor och skolsystem. Många lärare som arbetar på skolan har finländskt ursprung och är direkt rekryterade från Finland. Lärarna uttrycker en ledarskapsstil som är dominerande i Finland, vilket innebär bl.a. en balans mellan kärlek och gränser samt ett tydligt ledarskap i klassen. Detta är några av de så kallade finländska influenserna som skolan har. Denna skola är en friskola. En finländsk skola Denna skola är belägen i Finland, men är svensktalande. Vi valde en svensktalande skola då vi inte behärskar det finska språket. Vi ville heller inte stöta på problem och missförstånd med översättning om vi hade använt oss av en tolk. Denna skola arbetar efter den finländska läroplanen. 2.2 Läs- och skrivundervisning i den svenska skolan Utöver ASL finns det andra läs- och skrivstrategier som används i undervisningen. Här redogör vi för några som vi anser är relevanta för vårt material. Fridolfsson (2015, s.137) anser att läsning och skrivning hänger ihop och kan gynna varandra. Det handlar om att omvandla tecken till språkljud och tvärtom. Inom läsinlärning finns det flertalet olika metoder som kan användas. Två exempel på traditionella metoder som kan användas för läsinlärning är ljudningsmetoden och ordbildsmetoden. Ljudningsmetoden innebär att startpunkten för läsningen är i delarna i orden (Fridolfsson, 2015, s.106). Eleverna ska lära sig en bokstav och dess ljud innan de börjar med nästa bokstav. Fridolfsson menar att läraren först ska införa vokalerna a, o, i eller e för att det är de vokaler som oftast används. Läraren kan också välja att introducera konsonanterna r, s, l eller v. Dessa bokstäver jämförs för att de har likheter eller skillnader, sedan ska eleven lära sig bokstävernas ljud. Eleven ska även ljuda bokstaven medan hen skriver den. Ofta finns det även bilder som börjar på bokstaven eleven arbetar med (2015, s.107). Ordbildsmetoden innebär att eleven ska läsa ordet i sin fullständighet. De kan även läsa ordet som bilder (Fridolfsson, 2015, s.108). Så småningom upptäcker många 8

9 barn på egen hand att ordbilderna som de har lärt in sig går att plocka isär i mindre delar eller bokstäver (Fridolfsson, 2015, s.108). Eleven lär sig att gissa vilket ord det är på grund av att hen känner igen ordbilderna. Inom skrivinlärning kan man använda sig av bl.a. upptäckarskrivning och strukturerad skrivning. Upptäckarskrivning innebär att eleverna själva får upptäcka att de kan berätta något genom skrift som sedan kan läsas av andra. Eleverna kan även på egen hand upptäcka hur ord stavas. Fokus ligger på att eleven ska upptäcka sättet att kommunicera via skrift, vilket innebär att formen inte har en lika stor betydelse (Fridolfsson, 2015, s.148) Strukturerad skrivning innebär att eleverna får lära sig mindre bokstavskombinationer och ljud som de får träna länge på. När de har lärt sig det presenteras nya kombinationer och ljud, som byggs på mer och mer. Då många elever kan uppleva svårigheter med att automatisera kopplingen mellan bokstäver och ljud, är det viktigt att repetera många gånger. Strukturerad skrivning är mer styrd än upptäckarskrivning, och är till fördel för elever som har eller riskerar att få svårigheter inom läs- och skrivinlärning (Fridolfsson, 2015, s ). 2.3 Styrdokument Under denna rubrik redogörs för skolornas mål med läs- och skrivinlärningen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, samt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är den läroplan som svenska skolor följer. Det är skolans ansvar att eleverna tillämpar sig kunskaper som är nödvändiga i vårt samhälle (Skolverket, 2016a, s.13). Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. /.../ Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra (Skolverket, 2016a, s.247). I dagens samhälle är datorn och surfplattan en populär ägodel hos många, vilket kan bidra till att eleverna finner ett intresse för dessa. Detta kan i sin tur bidra till att eleverna blir intresserade av att börja skriva på datorn eller surfplattan och lär sig till slut att läsa det som de har skrivit. Ett centralt innehåll för årskurs 1 3 inom läs- och skrivinlärningen är att eleven ska kunna skriva för hand med en läsbar handstil, men även kunna skriva på dator (Skolverket, 2016a, s.248). Genom att arbeta med ASL lär sig eleven först att skriva 9

10 på datorn och lär sig att läsa sina egenskrivna texter där, innan de i årskurs 2 får börja forma bokstäver och producera texter för hand med en penna. Detta ska eleven kunna i slutet av årskurs 3. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter (Skolverket, 2016a, s.252). Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är den läroplan som de finländska skolorna följer. Undervisningens uppgift är att stärka elevernas läs- och skrivförmåga, samt utveckla olika strategier för läs- och skrivinlärningen (Utbildningsstyrelsen, 2014, 161). Detta tolkar vi som att eleverna ska få prova på olika läs- och skrivstrategier för att finna den strategi som passar dem bäst. Det särskilda uppdraget i årskurserna 1 2 är att ge eleverna förutsättningar att utveckla en positiv bild av sig själva som lärande individer och skolelever samt färdigheter för fortsatt arbete och lärande. I början av den grundläggande utbildningen är det särskilt viktigt att man följer med varje elevs lärande så att man kan garantera att eleven har förutsättningar att göra framsteg i sina studier (Utbildningsstyrelsen, 2014, s.98). Att följa varje elevs lärande kan göras genom lekfulla kartläggningar för att kontrollera vilken nivå som eleverna ligger på. Detta är bra att genomföra för att hela tiden kunna utmana eleverna så att de inte tappar intresset och motivationen till att lära. I årskurs 1 och 2 ska eleverna utveckla sin läs- och skrivförmåga. De ska lära sig att producera texter på datorn, även kunna söka efter information och fakta. Texterna de arbetar med ska vara anpassade för deras kunskapsnivå, samt till deras intressen och vardagssituationer (Utbildningsstyrelsen, 2014). Eleverna i årskurs 3 6 ska få välja böcker och texter till undervisningen själva utifrån deras intressen. Texterna vara varierande och de ska stegvis bli mer utmanande för eleverna beroende hur långt fram i deras kunskapsutveckling de kommit (Utbildningsstyrelsen, 2014, s.161). 2.4 ASL:s historia Att skriva sig till läsning är en metod till att lära sig att läsa genom att skriva på dator eller surfplatta. Metoden ASL grundades av norrmannen Arne Trageton. Vi kommer att utgå ifrån hans beskrivning. Vid millennieskiftet ( ) genomförde Trageton ett forskningsprojekt som heter Textskapande på dator 1 4 klass, vilket kan 10

11 jämföras med F-3 i Sverige (Trageton, 2014, s.11). Detta projekt utfördes på 14 klasser i tre år i länderna Norge, Danmark, Finland och Estland. Enligt Trageton (2014, s.11) har forskning visat på att det är lättare för barn i 4 7 års åldern att skriva än att läsa. Han menar att eleverna ska börja skriva på datorn och börja forma bokstäver med penna i årskurs 2. De skolor som har gjort försök med att använda sig av surfplattor vid arbete med ASL har fått erfara att tangenterna på en surfplatta är för känsliga, vilket bidrar till att eleverna får svårigheter med att skriva. Ett alternativ är att koppla in ett externt tangentbord, då detta underlättar för elever som har besvär med motoriken. Det är även väsentligt att tangentborden är ergonomiska, för att skrivandet ska gå så smidigt som möjligt för eleverna. Den forskning som har gjorts kring fördelarna med att skriva på dator handlar dock om stationära datorer, och behandlar enligt Trageton (2014, s.62) på så vis inte bärbara datorer eller surfplattor Läs- och skrivutvecklingen i förskoleklass, årskurs 1 och 2 I detta kapitel redogör vi för elevernas läs- och skrivutveckling i förskoleklass, årskurs 1 och 2 gällande ASL-undervisningen. Vi vill redogöra för utvecklingen för de olika årskurserna då det finns en mall för hur ASL ska användas i varje årskurs. Det finns dock inga studier på ASL att tillgå gällande årskurs Läs- och skrivutvecklingen i förskoleklass Förskoleklassens lärande ska förmedlas lekfullt (Trageton, 2014, s.127). Läs- och skrivinlärningen ska inte läras ut i förskoleklassen, menar Trageton (2014, s.108), utan klassrummet ska vara en skriftspråksstimulerande verkstadsmiljö redan från första dagen i förskoleklassen (Trageton, 2014, s.108). Trageton (2014, s.109) betonar vikten av att datorskrivandet ska vara en rolig aktivitet som eleverna ska kunna välja att göra, och att det ska vara en av många aktiviteter att sysselsätta sig med. Att skriva på datorn ska vara en bokstavslek och ordbyggande genom att eleven trycker på tangenterna. Eleverna kan skriva flera hundra bokstäver på några få minuter menar Trageton (2014, s.111). Deras text, som Trageton (2014, s.109) kallade för bokstavsräckor, ska sedan skrivas ut och det är då den mest betydelsefulla delen börjar - bokstavsjakten. Eleven ska ringa in exempelvis bokstaven A och räkna hur många det blir. Sedan fortsätter eleven räkna andra bokstäver och på så sätt lär de sig 11

12 bokstäverna istället för att lära sig dem en och en. Här tränar eleven även på matematik (Trageton, 2014, s.112). Eleverna ska arbeta med datorn i par för att de ska träna på att samarbeta och stötta varandra (Trageton, 2014, s.111). Vissa elever kan olika bokstäver och kan då komplettera varandra på ett bra sätt. En del elever kan mer om olika funktioner på datorn än andra, vilket också blir ett lärotillfälle för de båda. På detta sätt anpassar läraren undervisningen för eleverna då de har olika förkunskaper gällande bokstäverna. Använder sig lärarna av metoden veckans bokstav så anpassas undervisningen inte efter individerna då alla får göra samma sak (Trageton, 2014, s.112). När eleverna skrivit bokstavsräckor och utfört bokstavsjakten är det dags för att lära sig att skriva sitt egna namn, gärna högst upp på pappret för att lättare kunna hålla koll på sitt egna papper. Eftersom eleverna arbetar i par är det viktigt att den eleven som inte skriver är uppmärksam på vad den eleven som skriver gör, samt att de hjälper varandra. Det är även viktigt att eleverna turas om med att skriva så att ingen blir uttråkad och inte vill samarbeta mer (Trageton, 2014, s.116). När eleverna kan skriva sina namn kommer de bokstavsräckor de skrivit att bli en saga. Den vuxna uppvisade vissa lässvårigheter då hon såg bokstavsräckan under bilden, men barnet hade inga problem med att läsa vad som stod där. Den vuxna skrev därför till höger om teckningen den innebörd barnet hade lagt in i sin bokstavsräcka (Trageton, 2014, s.116). Dessa bokstavsräckor ska ingå i leken och av den orsaken kallar många elever texten för hemlig skrift (Trageton, 2014, s ). Efter föregående fas börjar eleverna kunna skriva in några fåtal ord i sin hemliga skrift. Ofta skriver eleverna ord med hjälp av att läraren ljudar bokstäverna som ingår i ordet. Genom ASL får eleverna med sig fler bokstäver direkt, och upptäcker dem genom att trycka på tangenterna istället för att arbeta med dessa en och en när en del elever kan fler än vad andra kan. Detta stimulerar inte elevernas lärande och undervisningen anpassas inte efter elevernas förutsättningar och behov, vilket Skolverket (2016a) avser att undervisningen ska göra Läs- och skrivutvecklingen i årskurs 1 12

13 Trageton (2014, s.131) menar att många lärare i Sverige inte börjar med ASL i förskoleklass, utan börjar med ASL när eleverna börjar i årskurs 1. Har eleverna inte arbetat med ASL i förskoleklass ska de utföra ett bokstavstest i årskurs ett för att läraren ska kunna kontrollera elevernas bokstavskunskaper. Sedan ska eleverna träna på att skriva på tangenterna på datorn på rätt sätt, alltså inte endast med pekfingret. Många elever som börjar i årskurs 1 visar på glädje till att skriva och läsa, istället för att kämpa med att forma bokstäver för hand och sedan kunna läsa sin handstil. Studien som Trageton (2014, s.132) utförde visade att alla elever i förskoleklassen hade skrivit sig till läsning. Eleverna hade själva fått kunskap om bokstäverna genom att skriva dessa på datorn/surfplattan och därför behövs inte den formella läs- och skrivundervisningen i årskurs 1 och handskrivningen skjuts upp till årskurs 2. Att eleverna ska lära sig varje bokstav för sig i samma hastighet som resterande elever är inte att anpassa undervisningen för varje individ som läroplanen påvisar att lärarna ska göra (Skolverket, 2016a). Därför är det positivt att eleverna lär sig bokstäverna i sin egen takt tillsammans med sina klasskompisar genom att skriva dessa på datorn. Eleverna kan olika mycket och kan då dela med sig om kunskapen till varandra. Trageton (2014, s.139) påvisar att det är viktigt att eleverna börjar läsa varandras texter i årskurs 1. Sedan ska de också börja läsa böcker om det tema de arbetar med som kommer från biblioteket. Dessa böcker ska vara anpassade efter elevernas nivå. Eleverna ska bland annat träna på att skriva brev, dikter, tidningar. Ett huvudområde i årskurs 1 är att eleverna får tillverka egna läseböcker. Detta är en mycket populärt bland eleverna (Trageton, 2014, s.154). De får välja genre utifrån sina intressen. Detta kan göras enskilt eller i par, vilket stimulerar elevernas kommunikation. De lär sig att lyssna och prata med varandra, samt tränar på att samarbeta. I Tragetons (2014, s ) studie blev det flera olika genrer och olika innehåll i elevernas läseböcker. Eleverna fick sedan höra på flera olika böcker som deras klasskompisar producerat Läs- och skrivutvecklingen i årskurs 2 I årskurs 2 ska eleverna fortsätta att arbeta med brev, dikter och tidningar som de arbetat med i årskurs 1 (Trageton, 2014, s.168). Arbetet blir mer avancerat och texterna ska bli bättre. Läsförståelse och samtal om och recensioner av lästa böcker ska öka i omfattning och ge ett berikande samspel mellan läsning och skrivande på dator (Trageton, 2014, s.168). Eleverna ska även skriva böcker i årskurs 2, som ska vara i 13

14 fler genrer och längre texter än vad de gjort i tidigare årskurser. Även böcker de ska läsa från biblioteket ska öka i antal och i svårighetsgrad. Eleverna frågar läraren och sin skrivkamrat mer om hur ord stavas i årskurs 2, då detta blir en del av vad deras Ffokus ligger på. I årskurs 2 börjar eleverna även att skriva för hand. Tragetons (2014, s.184) studie visar på att eleverna tyckte det skulle bli intressant till att börja skriva för hand. Eleverna ansåg att det nästan var lika roligt att skriva för hand som på datorn. Att börja med handskrivning i årskurs 2 istället för i årskurs 1 resulterade till att det inte krävdes mycket tid för eleverna till att lära sig skriva för hand. Det hade tagit längre tid för dem om det började i årskurs 1. Trageton (2014, s.184) utförde ett handskrivningstest för att kontrollera om elever som arbetat med ASL är sämre på att skriva för hand än elever som inte arbetat med det är. Resultatet blev att eleverna som arbetat med ASL i genomsnitt är bättre än resterande elever på handskrivning, dock skriver de lite långsammare än vad de andra gör (Trageton, 2014, s.185). 2.5 Tidigare forskning och övrig litteratur Utifrån de resultat som kom ur forskningsprojektet Textskapande på dator 1 4 klass, utfört av Trageton, skapades en strategi för läs- och skrivinlärning på dator, en metod som vi idag känner till som ASL. Ett av resultaten för projektet visade på att Trageton skapade en strategi för läs- och skrivinlärning. Ett av resultaten visade på att elever som arbetat efter ASL-metoden har presterat bättre i de högre årskurserna än vad elever som arbetade med den traditionella undervisningen gjorde (Hultin, 2013, s.22). Hultin och Westman har genomfört ett forskningsprojekt på en skola i årskurs 1 och 2. De inriktade sig både på elev- och lärarperspektiv. Syftet med deras studie var att granska förutsättningarna för hur ASL används utifrån ett didaktiskt perspektiv (Hultin, 2013, s.19). Hultin (2013, s.24) använde sig av intervjuer och observationer på projektmöten och i klassrum. De deltog även i vissa diskussioner under de möten de närvarade vid. Resultatet med att skriva på datorn har visat på att texter som skapats av eleverna har ökat i antal men även i längden, jämfört med vad eleverna skapade genom att skriva för hand (Hultin, 2013, s.121). Takala har genomfört ett forskningsprojekt som fördjupade sig i hur lärare arbetar med ASL i Finland. Hennes syfte var att undersöka hur lärarna arbetar med metoden, 14

15 samt lärarnas och elevernas erfarenheter om metoden. Takala (2013, s.17) använde sig av både kvalitativa och kvantitativa metoder i sin studie. Resultaten i hennes studie visar på att alla lärare inte använder sig av metoden fullt ut eller varje dag, men att de förmodligen vill börja använda sig av den. Enligt Takala (2013, s.19) anser lärarna att ASL-metoden är ett spännande arbetssätt, dock är de tveksamma till om de endast kommer att använda sig av metoden utan inslag av den traditionella undervisningen. Enligt lärarna blir eleverna motiverade till att skriva på dator, samt att deras sociala kunskaper utvecklas (Takala, 2013, s.20). Agélii Genlott och Grönlund jämförde fyra klasser i årskurs 1. Två av dessa klasser arbetade efter ASL-metoden och de andra två klasserna arbetade efter en konventionell undervisning. Resultatet av denna studie visar på att eleverna som arbetat med ASL-metoden hade ökat mer i utvecklingen inom läs- och skrivinlärningen än vad eleverna som arbetat efter den konventionella undervisningen gjort. Skillnaden låg till mesta del inom skrivandet (2013). 2.6 Teoretiskt perspektiv Vi har valt att använda oss av didaktikens grundfrågor som teoretisk inramning för vår studie. Detta innebär att vi har utgått från frågorna vad, hur och varför. Vi har även valt att addera frågan vem, som även den är didaktisk till sin karaktär (Skolverket, u.å.). Frågan vad innebär vad undervisningen ska innehålla. Frågan innefattar även syftet med undervisningens innehåll, vilket är det centrala innehållet i läroplanen (Skolverket, 2016a). Frågan hur berör undervisningens arbetsmetoder. Denna fråga ska avspegla de andra didaktiska frågorna. Frågan varför innefattar varför innehållet som valts ut ska användas och hur detta ska skapa drivkraft hos eleverna. Vi valde att komplettera teorin med den didaktiska frågan vem för att detta är en stor del av vår studie. Detta handlar om vilka eleverna som ska ta det av undervisning är, men även vem det är som organiserar och planerar innehållet i undervisningen (Skolverket, u.å.). 3 Metod I detta kapitel diskuterar vi vilka metoder vi använt oss av. Vi diskuterar även etiska överväganden, samt validitet och reliabilitet. 15

16 3.1 Metodologi Studien bygger på två undersökningsmetoder intervjuer och observationer. Med hjälp av denna metodtriangulering ville vi få fram en fylligare bild av fenomenet läsoch skrivinlärning och undervisningen i åk 3. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med förhoppning om att de skulle ge oss innehållsrika svar samt göra det enklare för oss att sammanställa och jämföra de svar vi fick av informanterna (Trost, 2010, s.25). Intervjun var till stor del strukturerad med möjlighet för informanterna att kunna ge även öppnare och mer utvecklade svar. Detta förstärktes av möjligheten att kunna ställa följdfrågor vid behov. Vi intervjuade en lärare som arbetar i årskurs 3, en speciallärare, samt rektorn på tre olika skolor. De skolorna vi valde ut har vi ingen specifik koppling till, utan urvalet kan beskrivas som ett målstyrt eller bekvämlighetsurval där vi plockade tre olika slags skolor som ville ställa upp. Vi valde en svensk skola, en finländsk skola och en svensk skola med finländska influenser. Utöver intervjuerna valde vi att observera den svenska skolan och den svenska skolan med finländska influenser för att få en bredare bild över hur de arbetar med läsutveckling. Dessvärre hade vi ingen möjlighet att observera den finländska skolan då den är belägen i Finland. 3.2 Datainsamlingsmetod Den första datainsamlingsmetoden var alltså kvalitativa intervjuer. Intervjun var till stor del strukturerad med möjlighet för informanterna att kunna ge även öppnare och mer utvecklade svar. Detta förstärktes av möjligheten att kunna ställa följdfrågor vid behov. Genom intervjuerna fick vi reda på personalens egna åsikter kring läs- och skrivundervisning. Observationerna gav oss ytterligare en inblick i faktiska händelser i klassrummen där de ägnade sig åt läs- och skrivinlärning. Det var betydelsefullt att spela in intervjuerna vi genomförde med informanterna för att få med deras egen formulering (Dalen, 2007, s.33). Intervjufrågorna berörde användandet av ASL och andra läs- och skrivinlärningsmetoder på de olika skolorna, samt personalens åsikter och erfarenheter av ASL. Intervjufrågorna anpassades efter vilken kategori informanterna tillhör (se bilaga 2). 16

17 Detta gjorde vi för att få olika synvinklar angående ASL och eventuellt andra läs- och skrivinlärningsmetoder, beroende på vilken yrkeskategori de tillhör. Observationer genomfördes under en svensklektion där läsning är i fokus. Dessa genomfördes i en klass i årskurs 3 i en svensk skola och i en svensk skola med finländska influenser. Observationstillfällena på de olika skolorna jämförs med varandra under resultatkapitlet. Eftersom vi ville jämföra observationerna innebär det att observationerna var delvis styrda och strukturerade (Kylén, 1984, s.6). Med delvis styrd menar vi att temat i tillfällena vi observerade i är förutbestämt, för att observationerna ska vara relevanta till vår studie. Vi båda deltog i observationerna, då detta gjorde att vi kan se och uppfatta fler saker än om observationerna skulle genomföras var för sig. En icke-deltagande observation genomfördes, vilket innebar att vi studerade vad som har skett i miljön som observationen ägde rum i, men inte deltog i det som skett (Bryman, 2011, s.266). Genom att kombinera intervjuer och observationer har vi kunnat både notera det faktiska händelseförloppet samt tolka och göra nyanserade observationer (Kylén, 1984, s.3). Då strukturerade observationer utförts, har vi tillsammans bestämt regler för både hur observationen skulle gå till samt hur vi skulle föra ner resultatet av observationen. Detta gjorde vi i form av ett observationsschema (se bilaga 3). Syftet med att använda ett observationsschema är att se till att alla informanternas handlande noteras på ett organiserat sätt. Detta underlättade för oss när vi sammanställde alla informanternas handlande. Vi använde oss av en tvärsnittsdesign, då vi utförde flertalet observationer. Detta gjordes för att kunna jämföra insamlade data med varandra. På så vis kan eventuella samband och mönster ses (Bryman, 2011, s.64). Vi har tillsammans formulerat instruktioner för observationstillfällena samt ett observationsschema (se bilaga 3). Detta gjorde vi för att kunna klargöra hur observationerna ska utföras samt vad vi ska vara uppmärksamma på under observationernas händelseförlopp. Under observationerna sökte vi svar på följande frågor: Används ASL i undervisningen? Hur? Vilket material används? Arbetar alla elever med samma material? Vilka inställningar kan vi se att eleverna har till undervisningen? Har alla elever tillgång till varsin dator eller surfplatta? Om inte, hur är det organiserat? 17

18 3.3 Databearbetingsmetod Insamlade data har bearbetats enligt följande: Materialet transkriberades utifrån ljudupptagningar och svaren kategoriserades sedan utifrån de transkriberade data. Svaren kategoriserades utifrån de didaktiska grundfrågorna som är vårt teoretiska perspektiv i studien. Transkriberade data skrevs ut och klipptes isär. Vi skrev fyra rubriker - vem, vad, hur och varför och placerade sedan ut transkriberade data under rätt rubrik. Sedan skrevs svaren in under rubrikerna i studien. Datainsamlingen från intervjuerna resulterade i ljudinspelningar, som i sin tur omvandlades till 14 sidor transkriberat material. Under observationerna genererades ett antal ifyllda observationsscheman. Dessa två datatyper, transkriptioner och observationsscheman, utgör det analyserade materialet. Vi hade sammanlagt nio intervjuer med personer tillhörande tre olika yrkesroller, vilka innefattar skolledning, speciallärare och lärare. Tidsåtgången för intervjuerna samt antalet sidor transkriberade data redovisas i en tabell nedan. Tabell 1 - Tidsangivelser för intervjuer samt antal sidor transkriberade data. Yrkesroll Skola Tid för intervju Transkriberade data Skolledning Svensk skola 11 minuter 1 sida Speciallärare Svensk skola 15 minuter 1 sida Lärare (klasslärare) Svensk skola 15 minuter 1½ sida Skolledning Svensk skola med 17 minuter 1½ sida finländska influenser Speciallärare Svensk skola med 14 minuter 1½ sida finländska influenser Lärare (klasslärare) Svensk skola med 35 minuter 3 sidor finländska influen- ser Skolledning Finländsk skola 10 minuter 1 sida 18

19 Speciallärare Finländsk skola 9 minuter 1 sida Lärare (klasslärare) Finländsk skola 22 minuter 2 sidor Under intervjun med rektorn på den svenska skolan med finländska influenser tog vårt samtal sammanlagt 45 minuter. Då vi anser att allt som sades under denna tid inte är relevant för vår studie, har vi valt att ange tid samt transkriberade data för den information som rörde våra intervjufrågor. På denna skola fick vi intervjua två lärare samtidigt, vilket sammanlagt tog 45 minuter. Likt intervjun med rektorn anser vi att samtalet berörde mer än våra intervjufrågor, och har därför även där valt att ange tid och transkriberade data för den del av samtalet som svarade på våra intervjufrågor. Observationen på den svenska skolan varade i ungefär 30 minuter. Svensklektionen skulle egentligen pågå i 60 minuter, som vi kunde se på dagordningen som stod uppskriven på tavlan. Vi förutsätter att lektionen blev kortare på grund av att eleverna var i badhuset innan denna lektion. Observationen på den svenska skolan med finländska influenser tog cirka 25 minuter. Detta berodde på att de fick byta lokal som låg i ett annat hus två gånger på grund av högljudda aktiviteter på skolan som gjorde att eleverna inte kunde ha lektion i sitt klassrum till en början. Vi har valt att fokusera på svenskämnet, och under observationerna skrev eleverna texter på olika sätt. Ena klassen på dator och ena klassen för hand. 3.4 Urval Valet av informanterna grundar sig i att de representerar tre olika yrkesmässiga perspektiv på läs- och skrivundervisning, vilket är en av skolans kärnuppgifter och även vår studies centrala tema. Urvalet av informanter för studien är målstyrt, då informanterna har valts ut för att vara relevanta för våra forskningsfrågor. Detta innebär även att resultatet är ett stickprov, vilket betyder att resultatet inte är generellt (Bryman, 2011, s. 392). Valet av den svenska skolan med finländska influenser var målstyrt, då det endast finns en sådan skola i Sverige. Den svenska skolan samt den finländska skolan valdes istället ur ett bekvämlighetsurval, då vi valde de skolor som fanns tillgängliga för oss (Bryman, 2011, s.194). Vi valde att skicka ut förfrågningar om deltagande i vår studie 19

20 till en skola i taget, för att undvika att behöva välja bort en skola utifall att flera skolor skulle visa intresse för deltagande. Vi kontaktade därför endast en svensk skola, då de svarade att de ville delta i studien. För att finna en svenskspråkig skola i Finland sökte vi på internet efter kontaktinformation till olika skolor. Vi skickade ut en förfrågan till en finländsk skola, som då svarade att de inte kunde delta i vår studie då de inte arbetar med ASL, men rekommenderade istället en annan skola. Vi kontaktade därefter den andra finländska skolan, som valde att delta i vår studie. Att vi valde att observera årskurs 3 berodde på att det var önskvärt att eleverna redan skulle ha kunskap i läs- och skrivinlärning, vilket också var anledningen till att vi valde att inte besöka de tidigare årskurserna. De klasser som vi observerade valde vi inte själva, utan vi blev hänvisade till dem genom att de undervisades av de lärare som vi intervjuade. 3.5 Etiska överväganden Informanterna har blivit informerade om att deras deltagande i vårt arbete är anonymt, samt att de får avbryta samarbetet med oss när de vill utan att ge en förklaring till detta (Dalen, 2007, s.22). Detta blev de informerade om genom ett informationsbrev (se bilaga 1). Den svenska skolan med finländska influenser är lätt att identifiera då det endast finns en sådan skola i Sverige. Detta är även skolans rektor medveten om och har tilllåtit oss att nämna skolans namn i vår studie. Dock väljer vi att inte göra detta då vi vill ha skolorna så anonyma som möjligt. 3.6 Validitet och reliabilitet Validitet betyder giltighet (Tivenius, 2015, s.72). Detta innebär om resultaten vi får under observationerna och intervjuerna är kopplade med varandra (Bryman, 2011, s.50). Reliabilitet betyder tillförlitlighet (Tivenius, 2015, s.72). Detta innebär huruvida resultaten från en undersökning blir desamma om undersökningen genomförs på nytt, eller om de påverkas av slumpmässiga eller tillfälliga betingelser (Bryman, 2011, s.49). Intervjuerna och observationerna kompletterade varandra då intervjuerna fokuserade på informanternas uppfattning kring läs- och skrivinlärning. Observation gav oss ännu en möjlighet till att kunna se hur eleverna arbetar med läs- och 20

21 skrivinlärningen. Att göra en observation ger varken validitet eller reliabilitet. Vi har inget att jämföra med 0m vi endast gör en av våra metoder, därför ger detta inte någon validitet. För att stärka reliabiliteten borde vi utföra fler observationer för att skåda mönster eller om arbetet i klassrummet är en tillfällighet. Eftersom vi tog kontakt med rektorerna på de olika skolorna som valt att delta i vår studie har vi själva inte valt vilka lärare som vi ska intervjua. Detta kan ha bidragit till att rektorn har valt en lärare som hen vet arbetar på ett bra sätt, bättre än vad den andra läraren i parallellklassen gör. För att stärka validiteten kunde vi ha valt att intervjua och observera alla lärare i årskurs 3 på skolorna. 4 Resultat I detta kapitel redovisar vi empirin utifrån fyra kategorier som bygger på de didaktiska grundfrågorna vem, vad, hur och varför. Först redovisas svaren på våra intervjufrågor och sedan resultatet av observationerna utifrån våra fyra kategorier Intervjuer I detta kapitel redovisas informanternas svar på våra intervjufrågor utifrån våra fyra kategorier Kategori 1 Vem? Under alla intervjuer frågade vi om informanternas yrkesbakgrunder. Under intervjuerna med rektorerna frågade vi även vem det är som bestämmer vilka metoder som ska användas på skolan vad gäller läs- och skrivundervisning. Rektorn på den svenska skolan är i grunden lärare för årskurs 4 9 och arbetade som lärare i 17 år. Därefter arbetade hen som biträdande rektor i tre år innan hen började arbeta som rektor år I augusti 2017 började hen arbeta som rektor på den svenska skolan. Rektorn på den svenska skolan med finländska influenser har även hen arbetat som lärare till en början, dock i Finland. Hen har även arbetat som rektor och skolchef där. Därpå blev hen erbjuden att vara med att starta en friskola i Sverige, vilket hen tackade ja till. Skolan startade år 2009, och hen har arbetat där som rektor sedan starten. 21

22 Liksom de andra rektorerna har den biträdande rektorn på den finländska skolan arbetat som lärare till en början. Hen arbetade som klasslärare i 19 år innan hen började arbeta som biträdande rektor. Till en början arbetade hen som biträdande rektor vid sidan av sin anställning som klasslärare. Numera arbetar hen dock som biträdande rektor på heltid. Vem som bestämmer vilka arbetsmetoder som ska användas på skolorna varierar mellan dessa tre skolor. På den svenska skolan berättar rektorn att det är upp till varje klasslärare vilka metoder som ska användas. På den svenska skolan med finländska influenser är det däremot rektorn som har beslutat att skolan ska arbeta med ASL. Hen är mycket insatt i metoden och säger att hen vet att den fungerar. Rektorn kontaktade Arne Trageton som besökte skolan för att hjälpa till med att utveckla ASL på skolan. Rektorn anser att man bör följa metoden så som Trageton förespråkar, men att en del lärare på skolan tillämpar det mer än andra. Hen har sedan tidigare erfarenheter av forskningsprojektet Intelligent på tangent, vilket hen berättar påminner om ASL. Den finländska skolan har likheter med både den svenska skolan och den svenska skolan med finländska influenser vad gäller vem som beslutar vilka metoder som ska användas. Det har beslutats att skolan ska arbeta med ASL, dock kom förslaget från början från lärarna. Även om ASL är dominant på skolan berättar den biträdande rektorn att det är upp till varje lärare att besluta om de vill använda sig av flera metoder och på vilket sätt. Speciallärarna på alla tre skolor har tidigare arbetat som klasslärare, men sedan vidareutbildat sig till speciallärare. Specialläraren på den finländska skolan har även arbetat som rektor under tre år innan hen utbildade sig till speciallärare. Specialläraren på den svenska skolan med finländska influenser är numera pensionär, men arbetar fortfarande som speciallärare. Läraren på den svenska skolan har tidigare arbetat som barnskötare och förskollärare på förskola och i förskoleklass. Hen studerade sedan till lärare och tog examen år 2003 och har arbetat som klasslärare sedan dess. Lärarna på den svenska skolan med finländska influenser är båda utbildade till lärare med inriktning på nybörjarundervisning. Lärarna är utbildade i Finland och arbetade i Finland respektive Åland innan de började arbeta på skolan i Sverige. Läraren på den finländska skolan har arbetat som lärare i nio år, och har endast arbetat på den skolan som hen arbetar på idag. 22

23 4.1.2 Kategori 2 Vad? Under intervjun med rektorerna på de tre skolorna framkom det att samtliga känner till metoden ASL. Rektorn på den svenska skolan menar att det är en del av samhällets utveckling och att metoden var populär redan från dess start. Denna skola kan inte arbeta med ASL på grund av att det inte finns tillräckligt med datorer eller någon fungerande internetuppkoppling. Vi frågade även om vilka metoder som används på den svenska skolan, men det kunde rektorn inte svara på då hen inte har arbetat på skolan särskilt länge. På den svenska skolan med finländska influenser har de arbetat med ASL från att skolan startades år Enligt rektorn har de elever med läs- och skrivsvårigheter för att ASL inte följts till 100% på skolan. Den finländska skolan började med ASL på grund av att några lärare kom med det förslaget. Dock följs det inte fullt ut där heller, lärarna får själva bestämma hur de ska arbeta med ASL. Förutom ASL så används ljudningsmetoden på den finländska skolan, tillsammans med helordsmetoden i en liten omfattning. Eleverna lär sig bokstäverna en och en då vissa elever har en stark finsk bakgrund. Det finska språket har andra ljud jämfört med det svenska språket, därför arbetar de med ljudningsmetoden. Under intervjun med speciallärarna frågade vi dem vad de tycker om metoden ASL. Specialläraren på den svenska skolan har inte arbetat med ASL men hen hade deltagit när en lärare arbetat med ASL. Hen tycker att ASL både har varit bra och dåligt. Många elever har nytta av metoden men den är inte bra för alla, menar specialläraren. Specialläraren på den svenska skolan med finländska influenser svarade inte riktigt på frågan uppfattade vi. Specialläraren berättade att hen arbetat i skolan väldigt länge och att i början arbetade hen med en bokstav i veckan och sedan läsning på talets grund. Specialläraren på den finländska skolan tror att ASL är en bra metod i nuet och att det är metod som ger mycket till eleverna. Barn som har det svårt skriver bättre än vad de läser, berättade specialläraren. Vi frågade även vilket material som speciallärarna använder sig av. På den svenska skolan använder sig specialläraren av läs- och skrivinlärningsmaterialet praxis, sjustegsmetoden och vanlig lästräning, exempelvis helordsläsning. Specialläraren berättade sedan att hen använder sig av alla sorters läsmetoder för att alla elever ska uppnå läsförmåga. Specialläraren uppdaterar sig kring forskningen för att veta vad som fungerar i nuläget. Specialläraren på den svenska skolan med finländska influenser använder sig av material som fanns förr och specialläraren i den finländska skolan 23

24 tränar på fonologisk medvetenhet med sina elever. Detta gör hen genom att använda sig av exempelvis appar och spel som är roligt för eleverna. Vi frågade även vad eleverna har för inställning till ASL. Enligt specialläraren på den svenska skolan med finländska influenser tycker eleverna att det är stimulerande. Det är positivt att ta fram och skriva på datorn, roligare än att skriva för hand även fast det specialläraren tycker att det också behövs. Hen tycker att ASL ska kombineras med att skriva för hand, tidigare än vad Trageton anser. Eleverna ska få börja skriva för hand när läraren anser att de är mogna för det. Specialläraren tycker inte att man ska vara så hård när det gäller att skriva för hand, inte så hård som Trageton säger. Hen avslutar med att säga att man aldrig ska stoppa ett barn som vill. Specialläraren på den finländska skolan menar att en del elever inte ser varför det ska lära sig, medan andra elever är positiva till ASL. Även denna speciallärare anser att ASL ska kombineras med handskrivning, detta lyder även specialläraren på den svenska skolan. Under intervjuerna med lärarna frågade vi vad de arbetat med för metoder innan de började med ASL. Läraren på den svenska skolan arbetar inte med ASL på grund av att internetuppkopplingen inte fungerar tillräckligt bra och brist på datorer. Hen har tidigare arbetat med att läsa på talets grund och på gamla traditionella sätt. Det har även läraren på den finländska skolan gjort. Hen arbetade med läseböcker och ljudmetoder. Vi fick intervjua två klasslärare samtidigt på den svenska skolan med finländska influenser. Under intervjun med dem framkom det att rektorn bestämde att skolan ska arbeta med ASL när skolan startades. Skolan har haft kontakt med Trageton. Anledningen till att det just är ASL som de arbetar med är på grund av att rektorn arbetade med en liknande metod i Finland som heter Intelligent på tangent. Läraren på den svenska skolan anser att skillnaden mellan ASL och handskrivning är att det är lättare att individanpassa inom ASL. Eleverna får även träna mer på grammatik och kan se sina fel. De får allt gratis och det blir enklare. Ena läraren på den svenska skolan med finländska influenser anser att de är väldigt nöjda med metoden. Trots att det är väldigt styrt så är det också väldigt fritt. Hen anser att det är bra att metoden går att integrera i fler ämnen. Läraren på den finländska skolan anser att det är naturligt i dagens samhälle att lära sig att skriva på dator eller ipad direkt. Hen menar även att alla behöver lära sig att skriva för hand. Dock skulle det vara märkligt om man inte lät eleverna skriva på datorn från årskurs 1 då de flesta är 24

25 vana att använda sig av tekniska hjälpmedel redan innan de börjar i skolan. Det är däremot inte bra för eleverna att bara titta på en skärm hela dagen, menar läraren. Vi frågade även vad elevernas inställning till skillnaden mellan ASL och att skriva för hand är. På den svenska skolan anser läraren att eleverna tyckte det var roligt att arbeta praktiskt och att skriva och rita, när hen tidigare arbetat med ASL på en annan skola. Ena läraren på den svenska skolan med finländska influenser menar att det alltid finns elever som älskar att skriva för hand. Skillnaden är skrivglädjen, de som har det motoriskt svårt eller de som har en sämre handstil, vinner på att skriva på datorn. På den finländska skolan menar läraren att eleverna är ivriga i årskurs 1, då de har en lust till att lära. Inom ASL kan de själva märka att deras utveckling går framåt. Läraren ser inte så mycket negativt ut elevernas perspektiv Kategori 2 Hur? Under intervjuerna med rektorerna på de tre skolorna frågade vi om ASL används på skolan. På den svenska skolan berättade rektorn att det inte används övergripande på skolan just nu. Det har tidigare använts på skolan, men då de inte har den tekniska utrustning som behövs har de ingen möjlighet att använda sig av ASL idag. Skolan köpte år 2012/2013 in en hårdvara som heter Classmates, vilket är datorer med pekpenna. Dessa finns i en uppsättning, men inte till varje elev. Målet är att eleverna i årskurs 4 ska få nya datorer, vilket leder till att deras nuvarande datorer kommer att föras vidare till lågstadiet. Det finns även en del ipads på skolan, oftast en per klass. På den svenska skolan med finländska influenser berättar rektorn att lärarna ska arbeta med ASL, men att de har en stor frihet under ansvar. Den enda metoden som lärarna arbetar med gemensamt och ska börja med i de yngre åldrarna är ASL. Lärarna uppmuntras till att hitta sin egna undervisningsstil. Hen menar att det är typiskt att finländska lärare undervisar på olika sätt, samt att det är bra för eleverna att få träffa lärare som har olika undervisningsstilar. På skolan har alla elever en egen MacBook, vilket beslutades när skolan startades. Rektorn anser att datorn är ett hjälp- och läromedel som har samma status som en bok. Då eleverna har haft datorn från att de är små upp till årskurs 9 blir detta ingen hype, nämner rektorn. Hen berättar att vissa använder elektroniska böcker och vissa väljer böcker i pappersform, vilket eleverna ska kunna välja själva. På den finländska skolan berättade den skolledningen att de har arbetat med ASL i mer än 1o år. ASL används i årskurs 1 och 2, och skolan utgår från en modell som 25