LANTBRUKSENHETEN. Rapport 2003:30. Växtnäringsflöden till och från jordbruket ur ett historiskt perspektiv, , i Dalarna
|
|
- Dan Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:30 Växtnäringsflöden till och från jordbruket ur ett historiskt perspektiv, , i Dalarna December 2003
2 Titel: Växtnäringsflöden till och från jordbruket ur ett historiskt perspektiv, , i Dalarna För text och utformning svarar Joakim Andersson, Lantbruksenheten, Länsstyrelsen Dalarna Omslagsbild: Kor på bete i Dalarna. Foto: Kristina Hansson Med tillstånd för publicering. ISSN Tryckdatum: Januari 2004 Tryckeri: Länsstyrelsen Dalarnas län Upplaga: 100 ex 2
3 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 7 Syfte och mål 7 Bakgrund 7 Beskrivning av arbetet 7 MATERIAL OCH METOD 7 Modellering 7 Statistik 8 Införsel av näring 9 Utförsel av näring 11 RESULTAT 12 Strukturförändringar i jordbruket 12 Växtnäringsbalans över tid 13 Införsel av växtnäring 15 Utförsel av växtnäring 16 LITTERATURSTUDIE 18 Kväveutlakning 18 Administrativ fördelning i Dalarna år DISKUSSION 20 Växtnäringsbalans 20 Läckage 21 Felkällor 21 Fördjupningar 22 KÄLLFÖRTECKNING 23 Tryckta källor 23 Ej tryckta källor 24 3
4 4
5 SAMMANFATTNING Näringsflöden till och från jordbruket i Dalarna har uppskattats och beräknats från år 1900 till år 2002 i form av en storskalig växtnäringsbalans. Beräkningarna baseras på statistik på församlingsnivå. Foder och mineralgödsel står för det stora inflödet av växtnäring medan växtprodukter och mjölk dominerar utflödet från jordbruket. När det gäller kväve är även ammoniakavgång och denitrifikation väsentliga utflöden. Resultatet visar att kalium och fosforflödena i stort följer mineralgödselanvändningen från början av 1900-talet till att idag ha ett litet överskott efter en topp på 1970-talet. Kvävebalansen däremot visar ett underskott fram till 1940-talet för att sedan stiga kraftigt fram t.o.m talet för att därefter ligga fast på ett relativt stadigt överskott. Kvävemineralisering i mark under början av 1900-talet förklarar troligen den negativa kvävebalansen under denna period. Inga direkta slutsatser kan dras angående växtnäringsöverskott och växtnäringsläckage men ett visst samband finns troligen då ett stort överskott borde öka potentialen för läckage. Joakim Andersson Länsstyrelsen Dalarna
6 6
7 INLEDNING Syfte och mål Genom att kartlägga växtnäringsflödena till och från jordbruket under 1900-talet får vi ett viktigt verktyg i miljömålsarbetet. Vi får relevanta referenser för dagens växtnäringsflöden och dess aktuella utveckling. I projektet ingår även sammanställning av statistik på församlingsnivå vilket är värdefullt för analyser av aktuella förändringar i Dalarnas jordbruk. Projektets mål är att skapa en övergripande bild av växtnäringsflöden från år 1900 fram till år Resultatet förväntas ge en bild av potentialen för läckagerisk av fosfor, kväve och kalium och hur den har förändrats över tiden. Den modell som tagits fram för att kartlägga växtnäringsflöden kan användas kommande år som ett verktyg i miljömålsarbetet. Den kommer att kunna relatera aktuella växtnäringsflöden till historiska värden och på så sätt fungera som en indikator på växtnäringsflöden i jordbruket. Vidare ger det en bild av hur effektivt växtnäringsutnyttjandet utvecklas då man relaterar överskottet till utflödet. Bakgrund I samband med framtagandet av regionala miljömål och ett miljömålsarbete baserat på kontinuerlig uppföljning och utvärdering krävs ett antal uppföljningsbara indikatorer. I sökandet efter konkret övergripande information angående näringsämnen i omlopp inom jordbruket önskades en historisk översikt av näringsflöden till och från jordbruket i Dalarna. Vidare söktes en historisk sammanställning av jordbruksstatistik på församlingsnivå inom länet. Detta material kan utgöra en grund för vidare studier av jordbrukets förändring under hela 1900-talet. Beskrivning av arbetet Arbetet är övergripande och detaljstudier har inte gjorts inom de olika områdena. Studien bör användas som en grov översikt av kväve-, fosfor- och kaliumflöden till och från jordbruket. De resultat som presenteras i denna rapport gäller för hela Dalarnas län men motsvarande växtnäringsbalanser/beräkningar har även gjorts på församlings/sockennivå (utan grafik). MATERIAL OCH METOD Modellering Näringsflöden har uppskattats och beräknats från år 1900 till år Endast vissa år har studerats vilket gör modellen känslig för eventuella extremår eller andra årliga avvikelser. Växtnäringsbalans har beräknats där studerat område avgränsats till åkermark plus djurhållning. Inflödet utgörs av produkter till boskap och växtodling som förs in på ett eller annat sätt till lantbruket. Utflödet utgörs av skörd och animaliska produkter som förs ut från jordbruksmark och stall. Produkter som cirkulerar internt mellan åkermark och stall anses varken utforslade eller inforslade, t.ex. bete på åkermark, hö- och ensilageskördar. Införsel av foder via bete på mark som inte är åker och gödselproduktion på samma bete uppskattas ta ut varandra och näringsflödet anses försumbart. Däremot importeras allt kraftfoder och foder från utmark till lantbruket. Mängden näringsämnen i olika produkter uppskattas framförallt med hjälp av dataprogrammet STANK. Beräkningar och grafik görs i Excel. Alla modelleringar och uppskattningar är gjorda utifrån statistiska uppgifter från SCB eller hushållningssällskap. 7
8 Statistik Grundläggande statistik över boskap, odlad areal och skördar som använts kommer från SCB och hushållningssällskapet. Närmare beskrivning av statistiken och dess källor följer uppdelat i decennier tal: 1910-tal: Allmän jordbruksstatistik är tagen från hushållningssällskapet för år 1900 (SCB. 1901). Skördar av potatis och ärt är taget från SCB:s lokalundersökningar för åren (SCB ). Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000). Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s lokalundersökningar för åren (SCB ). Spannmålsskördar är taget från Hoffmann (1997) tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s jordbruksräkning för år 1927 (SCB. 1930). Skördar för ärt och potatis är taget från SCB:s lokalundersökningar för år 1920 (SCB. 1923). Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000) tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s jordbruksräkning för år 1937 (SCB. 1941). Skördar för ärt och potatis är taget för år 1937 från Hushållningssällskapets jordbruksstatistik (HS 1937). Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000) tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s jordbruksräkning för år 1944 (SCB. 1946). Skördar för ärt och potatis är taget för år 1944 från Hushållningssällskapets jordbruksstatistik (HS 1945). Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000) tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s jordbruksräkning för år 1956 (SCB. 1958). Skördar för ärt och potatis är taget för år 1956 från Hushållningssällskapets jordbruksstatistik (HS 1957). Skörd av oljeväxter har uppskattats till 1000 kg/ha. Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000) tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s jordbruksräkning för år 1966 (SCB. 1968). Skördar för oljeväxter och potatis är taget för år 1966 från jordbruksstatistisk årsbok (SCB. 1967). Bland odlade oljeväxter dominerar vårrybs, varför vårrybs får representera skördenivån för oljeväxter. Ärtskörden var detta år försumbar. Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000) tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB: lantbruksräkning för år 1976 (SCB. 1977). Skördar för oljeväxter och potatis är taget från ett medeltal för åren 1971, 1976 och 1977 från jordbruksstatistisk årsbok (SCB. 1972, 1977, 1978). Bland odlade oljeväxter dominerar vårrybs, varför vårrybs får representera skördenivån för oljeväxter. Ärtskörden var dessa år försumbar. Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000). Antal hästar har korrigerats genom att multiplicera antalet hästar med 2,3 efter riktvärden av Märit Hagberg (muntl. 2003) på lantbruksenheten, Länsstyrelsen Dalarna, pga. att en stor del av hästarna inte ingår i jordbruksstatistiken. 8
9 1980-tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s lantbruksregister för år 1985 (SCB. 1985). Skördar för oljeväxter och potatis är taget från ett medeltal för åren 1984, 1985 och 1986 från jordbruksstatistisk årsbok (SCB. 1985, 1986, 1987). Bland odlade oljeväxter dominerar vårrybs, varför vårrybs får representera skördenivån för oljeväxter. Ärtskörden var dessa år försumbar. Statistik över antal hästar är hämtad från år 1981 (SCB. 1983). Spannmålsskörd är taget från Hoffmann (2000). Antal hästar har korrigerats genom att multiplicera antalet hästar med 4,5 efter riktvärden av Märit Hagberg (muntl. 2003) på lantbruksenheten, Länsstyrelsen Dalarna, pga. att en stor del av hästarna inte ingår i jordbruksstatistiken tal: Allmän jordbruksstatistik kommer från SCB:s lantbruksregister för år 1990 (SCB. 1990). Skörd för ärt år 1995 kommer från SLU:s databok för driftsplanering (SLU. 1996). Skördar för spannmål, oljeväxter och potatis är taget från ett medeltal för åren 1990, 1991 och 1992 från jordbruksstatistisk årsbok (SCB. 1991, 1992, 1993). Skörd av vårkorn har använts till spannmål och skörd av vårrybs har använts till oljeväxter. Antal hästar uppskattat utifrån räkningar 1981 och 1999 i lantbruksregistret. Antal hästar har korrigerats genom att multiplicera antalet hästar med 4,5 efter riktvärden av Märit Hagberg (muntl. 2003) på lantbruksenheten, Länsstyrelsen Dalarna, pga. att en stor del av hästarna inte ingår i jordbruksstatistiken tal: Odlade arealer har tagits fram från Jordbruksverkets administrativa stödregister, IAKS, för 2002 (SCB. 2002). Skörd av spannmål, oljeväxter, ärt och potatis är taget från ett medeltal för åren 2000, 2001 och Skörd av vårkorn har använts till spannmål och skörd av vårrybs har använts till oljeväxter. Husdjursstatistik är taget från lantbruksregistret för år 1999 (SCB. 1999). Antal hästar har korrigerats genom att multiplicera antalet hästar med 4,5 efter riktvärden av Märit Hagberg (muntl. 2003) på lantbruksenheten, Länsstyrelsen Dalarna, pga. att en stor del av hästarna inte ingår i jordbruksstatistiken. Införsel av näring: Införsel av näringen sker dels via luften dels via införda produkter. Via luften sker deposition och kvävefixering hos baljväxter. Deposition av kväve är konstant fram till 1930-talet och antas öka knappt 100% från och med 1940-talet till och med 1980-talet och minska 10% från enligt Hoffmanns antaganden (Hoffmann. 2000). Från 1995 fram till idag antas depositionen vara oförändrad. Dagens kvävedeposition sätts till 600 mg N/m 2 /år. Deposition av P och K antas vara försumbar och tas inte med i beräkningarna. Kvävefixering uppskattas efter SCB:s siffror från Fixeringen antas vara konstant per hektar åker under hela den undersökta tidsperioden (SCB/MI 40 SM ). Mineralgödsel och foder är de produkter som medför de största posterna av näringsämnen in till jordbruket. När det gäller mineralgödsel finns det fram till 1927 ingen statistik över importerad mineralgödsel till Sverige från SCB och tillförseln av mineralgödsel antas ha varit försumbar och har satts till används nationella medelgivor/ha. Troligen var användningen något fördröjd i Dalarna jämfört slättbygder i södra Sverige men användningen var så liten de första årtiondena att detta försummas används länsvis medel- 9
10 givor/ha. (SCB/Na 30 SM ). För år 2000/01 används länsvis medelgivor/ha (SCB /MI 30 SM ). Uppskattningen av mängden näring med inforslat foder är en relativt stor och viktig post samtidigt som den är mycket osäker. Resonemanget för att uppskatta mängden inforslat foder utgår från den näring som ingår i en ungefärlig foderstat år 2003 i Dalarna för en mjölkko. Fram t.o.m.1940-talet antas en stor del av fodergivorna bestå av foder från utmark. Under 1930-talet antas kraftfoder börja köpas in till djurbesättningar. Införsel av foder från utmark t.o.m talet beräknas utifrån mängd utforslad kväve i form av djurprodukter. Den utforslade mängden kväve antas utgöra 60% av tillfört kväve från utmark. Motsvarande mängder kalium och fosfor i hö antas ha tillförts jordbruket. Uppskattningsvis utgör införseln av näring till stallet från utmark ca 50% av den totala näringstillförseln till djuren. Resterande antas komma från hö och bete på åkermark. Kväveeffektiviteten i stallbalansen skulle då vara ca 30% i genomsnitt vilket är ett rimligt värde. Kraftfoder antas börja köpas in under 1930-talet och fr.o.m talet antas kraftfoderinköp helt ha ersatt tillskott av foder från utmark. Kraftfoderstatens näringsinnehåll baseras på mjölkkor som dominerar boskapen i dalaregionen under hela 1900-talet. Vidare har boskapen omräknats till kraftfoderenheter (ke) där en ko=1 ke, en kalv=0,1 ke, ett svin=0,15 ke, en häst=0,3 ke och en höna=0,025 ke. En kraftfoderenhet motsvarar den mängd kraftfoder en mjölkko konsumerar år Utifrån kväveinnehållet i andra djurslags kraftfoderstater beräknas hur stor andel kraftfoder de förväntas konsumera i förhållande till en mjölkko. Detta ligger till grund för beräkning av respektive kraftfoderenhet. Alla kor antas alltså vara mjölkkor, en medel -kalv uppskattas efter olika kalvuppfödningar, alla svin antas vara halvstora slaktsvin, alla hästar medelstora hästar och alla hönor antas vara värphöns. Övriga djur antas inte få tillskott av kraftfoder. Kraftfoderenheterna baseras på riktvärden för foderstater år 2003, se tabell 1. Uppskattat efter Janne Linders (muntl. 2003) synpunkter. Antalet kraftfoderenheter multipliceras med en avvägd näringssammansättning per kraftfoderenhet för att uppskatta näringsinförseln. Tabell 1. Riktvärden för näringsbehov i form av kraftfoder. Kväve, kg/år Fosfor, kg/år Kalium, kg/år Mjölkko Värphöna 1,2 0,4 0,2 Slaktsvin 5,8 1,3 1,6 Kalv 4,9 Häst ,5 Utifrån beräkningar i studien, Resursflöden i jordbruket i energi-, fysiska och monetära termer (Hoffmann, Uhlin. 1997), där ca 60% av infört kraftfoder per djurenhet användes 1956 jämfört med 1972 har förändringen antagits konstant från 1930-talet fram till 1970-talet. Denna uppskattning är mycket grov och närmast en gissning. Likaså är uppskattningen av införsel av den tidigare nämnda näringen från utmark mycket grov. Enligt Carin Israelsson (muntl. 2003), SLU, inköptes endast eventuellt en liten del foder till stora gårdar i sydöstra Dalarna fram till 1910-talet. Från 1970-talet fram till 2000-talet antas mängden infört kraftfoder per kraftfoderenhet vara konstant. Tillskottet av importerat kraft- 10
11 foder från 1930-talet antas ha ökat från 10 till 50 kg kväve, 3 till 15 kg fosfor och 4 till 20 kg kalium per kraftfoderenhet. Utförsel av näring: Skörd av spannmål, ärt/bönor, potatis och oljeväxter har beaktats i balansräkningarna och det antas att denna skörd förs ut från jordbruksenheten. Alla produkter förutom vall och bete antas alltså lämna jordbruket och sedan återförs hela behovet av kraftfoder enligt tabell 1. Denitrifikation beräknas utifrån synsättet i Hoffmanns artikel där denitrifikationen minskar fram till 50-talet pga. av torrläggning av jordbruksmark för att sedan vara konstant. Tagna värden är från 20 kg N/ha 10 kg N/ha uppskattat efter Lars Törners och Markus Hoffmanns matris för värdering/redovisning av denitrifikation. Ammoniakavgång från gödselmedel beräknas enligt Hoffmanns artikel fram till 1985 därefter antas ammoniakavgången ha minskat med ca 20% fram till 2001 från 1985 års värde, framförallt tack vare förbättrad lagring (SCB/MI 37 SM ). Uppskattad mjölkavkastning baseras från 1940-tal fram till 1993/94 från SHS (SHS. 1993/94) samt för 2001 från Husdjursstatistik 2002 (Svensk mjölk). 96% av korna antas vara mjölkkor fram t.o.m År 1999 har andelen mjölkkor sjunkit till 77%. Vid förra sekelskiftet uppskattas en mjölkko producera mellan liter/år enligt Carin Israelsson, SLU (muntl. 2003), beroende på årsmån och andra förutsättningar. Utifrån detta har jag antagit att en mjölkko avkastar 750 kg/år år Avkastningen antas följande tid öka konstant fram till 1940-talets nivå. Vad det gäller äggproduktion vid sekelskiftet 1800/1900 producerade en höna ca 6 kg ägg/år (Hallander. 1989). Vidare bedöms en höna producera 12,5 kg ägg/år 1946/47 (Johansson. 1953). Idag producerar en höna ca 18 kg ägg/år (Svenska ägg. 2001). Export av djur per år har mycket grovt uppskattats med hjälp av Torborg Sjögren (muntl. 2003) enligt tabell 2, från år och baseras på använd statistik. Tabell 2. Utförsel av djur från stall (% per år). Ev. förändring från år * Ej tillämpade i beräkningar. Djurslag Procentuell förändring Kor 25% - 39% Kvigor, kalvar, tjurar, stutar 60% Får 65% - 55% (Baggar/Tackor)* (Lamm)* 40% 20% 85% Getter 55% (Bockar/Getter)* 20% (Killingar)* 85% Hästar 8% Svin 250% Värphöns 25% - 50% Djurvikter under tidsperioden har uppskattats utifrån Lillpers och Johanssons arbeten (Lillpers och Johansson. 1953) samt Torborg Sjögrens (muntl. 2003) och Janne Linders (muntl. 2003) synpunkter och presenteras i tabell 3. 11
12 Tabell 3. Djurvikternas förändring från år (kg/djur). Djurslag Djurvikt Nöt > 1år kg Nöt < 1år kg Får kg Getter kg Svin kg Värphöns 2,5 1,75 kg Häst kg Förändringen hos nötboskap förklaras till stor del av nya raser. Vid sekelskiftet var svensk kullig boskap vanligt förekommande, 1927 skapades rasen svensk röd och vit boskap (SRB) vilken dominerade under början/mitten av 1900-talet och idag slutligen är svensk låglandsboskap (SLB) populär. Värphöns har minskat i vikt under perioden pga. förädling. När det gäller hästar var storväxta arbetshästar av nordsvensk och ardennerras vanliga i seklets början för att efter hand bytas ut mot lättare ridhästar. Får, getter och svin har ökat i vikt under perioden. Sammantaget beräknas alla växtprodukter (förutom vall), animalieprodukter och slaktdjur föras ut från lantbruket. RESULTAT Strukturförändringar i jordbruket Själva växtnäringsbalansen för jordbruket jämför alltså införd med utforslad mängd kväve, fosfor och kalium. Resultatet påvisar förändringar av näringsämnen i marken och en potentiell förändring av läckagerisken. Med andra ord kan marken utarmas då mer näring bortförs än vad som tillförs. Alternativt kan näring lagras i jorden då näringstillförseln överträffar näringsbortförseln alternativt avgå med vatten eller genom erosion. Ett antal diagram presenteras nedan för att visualisera näringsflödena, dess storlek och relation till varandra. Som vi ser i figur 1 tycks det ske en liten ökning av åkerareal fram till 1910-talet vilket skulle kunna vara avslutningen av perioden med nyuppodling av tidigare ängsmark. Vidare kan vi se en stor minskning av åkerarealen från 1940-talet till 1960-talet. Därefter tycks nedläggningstakten avtagit till en mer modest nivå fram till
13 Figur 1. Areal åkermark (ha). År Kor är det överlägset största djurslaget i Dalarna under hela perioden Antalet kor följer i stort samma förändringsmönster som andelen åkermark. Förändringen över tid är dock större och från 1940-talet till 1960-talet minskade antalet kor med omkring två tredjedelar. Antalet kor beräknas vara som störst under och 1920-talen med ungefär kor i Dalarna för att fram till 2002 minska till ca kor. Under senare halvan av talet uppskattas ca 96% av totala antalet kor varit mjölkkor fram till Från 1990 till 1999 minskade andelen mjölkkor av totala antalet kor till 77% Figur 2. Totalt antal kor i Dalarna. År Växtnäringsbalans över tid I figur 3 presenteras resultatet av växtnäringsbalansberäkningarna från år 1900 till år I balansberäkningarna är avgång av olika kväverika gaser medräknat till skillnad från vanliga gårdsbaserade växtnäringsbalanser där gasavgång i regel inte tas med i beräkningarna. 13
14 Fosfor- och kaliumbalansen ger en bra bild av förändringarna i marken eftersom förlusterna av dessa ämnen är låga. För kväve finns flera betydande förlustvägar som gör att balansen inte ger en bild av förändringarna i marken. I figur 3 ser vi ett underskott av kväve under seklets första decennier vilket kan förklaras med kvävemineralisering i marken som inte ingår i beräkningarna. Omvandling av kväve i mark varierar troligtvis mycket över tiden. Då det antagligen skett en nyuppodling av mark under slutet av 1800-talet och eventuellt fram till 1910-talet, se figur 1, skulle detta innebära en stor effekt på mineraliseringen av kväve bundet i organiskt material i mark. Detta skulle innebära en frigörelse av kväve och förklara kväveunderskottet i beräkningarna. Kväveöverskottet har ökat fram till 1970-talet för att sedan ha stabiliserats på denna nivå fram till Även fosfor och kalium överskottet har ökat fram till 1970-talet men därefter bryts mönstret jämfört med kväve. Både fosfor och kalium överskottet visar på en tydlig trend att minska fram till Därefter tycks fosforöverskottet fortsätta att minska fram till 2002 medan kaliumöverskottet verkar stabilisera sig Kväve Fosfor Kalium -30 Figur 3. Växtnäringsbalans, Dalarna (kg/ha åkermark). År För att ge en bild av effektiviteten i växtnäringsutnyttjandet relateras växtnäringsbalansen till utförseln av växtnäring i figur 4. Här kan vi mer konkret se hur stort t.ex. näringsöverskottet är i förhållande till de producerade varorna. Kaliumeffektiviteten försämras från 1990 till 2002 vilket främst förklaras med lägre spannmålsskördar under åren jämfört med
15 5 Kväve Fosfor Kalium Figur 4. Växtnäringsbalans dividerat med utförsel av växtnäring. Införsel av växtnäring De två stora posterna i den inforslade växtnäringen är mineralgödsel och foder. Detta gäller såväl för kväve som för fosfor och kalium. Under början av seklet transporterades foder från utmark in till gården vilket senare ersattes av ett inflöde av kraftfoder i olika former till lantbruket. Det dominerande inflödet av växtnäring härrör dock från mineralgödsel under andra halvan av 1900-talet. Figurer 5 7 presenterar de beräknade inflödena av växtnäring Foder från utmark Deposition Kvävefixering Mineralgödsel Kraftfoder Figur 5. Införsel av kväve (kg N/ha). 15
16 30 20 Foder från utmark Mineralgödsel Kraftfoder Figur 6. Införsel av fosfor (kg P/ha) Från utmark Mineralgödsel Kraftfoder Figur 7. Införsel av kalium (kg K/ha). Utförsel av växtnäring Den enskilt största faktorn för utförsel av växtnäring är skörden, där spannmålsodling dominerar. Övrig utförsel av växtnäring sker via olika vägar som presenteras i figurer Mjölk bidrar med en inte oansenlig utförsel av näring samtidigt som ammoniakavgång och denitrifikation står för en väsentlig del av kväveutförseln. 16
17 Ammoniakavgång Denitrifikation Växtprodukter Ägg Mjölk Djur Figur 8. Utförsel av kväve (kg N/ha) Växtprodukter Ägg Mjölk Djur Figur 9. Utförsel av fosfor (kg P/ha). 17
18 Växtprodukter Ägg Mjölk Djur Figur 10. Utförsel av kalium (kg K/ha). LITTERATURSTUDIE Kväveutlakning I en artikel, Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective, presenterar Hoffmann et al. (2000) från Sveriges lantbruksuniversitet sina slutsatser angående kväveutlaking i Sverige sedan 1865 fram till Enligt Hoffmann et al. (2000) var kväveutlakningen från åkermark ungefär lika stor i slutet av 1800-talet som idag. Att läckaget var så stort i slutet av 1800-talet förklaras med tre faktorer. För det första fanns en stor andel träda, där ingen växtlighet tar upp kväve vilket istället läcker med grundvattnet. För det andra plöjdes stora delar ängsmark upp under vilket innebär en kraftig mineralisering av kväve. Man räknar med att 3-4 ton av markens organiska kväve mineraliseras under 30 år efter uppodling. Slutligen var skördarna så låga att endast en liten del av tillgängligt kväve togs upp av grödan. Notera att träda inte praktiserades i Bergslagsområdet i äldre åkerbruk (Sandberg, muntl. 2003). Således är det möjligt att den första faktorn inte stämmer i stora delar i Dalarnas län. Författarnas slutsats är att kväveläckaget minskade från slutet av 1800-talet fram till talet för att sedan öka med i medeltal 60% för Sverige fram till idag. Vidare konstateras det att retentionskapaciteten för kväve dvs. kvävefällor under vattnets väg till havet minskade kraftigt från slutet av 1800-talet fram till 1930-talet pga. av sänkta eller torrlagda sjöar och våtmarker. Drygt hälften av kvävereningskapaciteten beräknas ha försvunnit under denna period. De understryker vidare att just den minskade retentionskapaciteten kan vara en viktig del för att förklara varför man inte hade samma problem och effekter av kväveläckage i slutet av 18
19 1800-talet som idag. Naturligtvis är även många andra faktorer knutna till vårt moderna samhälle och dess bidrag av kväve till luft och vatten. Administrativ fördelning i Dalarna år Under tidsperioden har det skett ett antal förändringar på socken och församlingsnivå i Dalarna. Detta medför vissa tveksamheter när det gäller statistik på församlingsnivå. Vidare för det med sig att på församlingsnivå över tid ska användas med försiktighet och först efter närmare studie av hur aktuell administrativ uppdelning förändrat sig under en viss tidsperiod. Under har förändringar ägt rum vad beträffar den administrativa indelningen och statistiska metoder. Före kommunsammanslagningarna 1952 motsvarade en landskommun geografiskt ofta den äldre indelningen i socknar som upphörde Fr.o.m är det snarare den kyrkliga kommunen församling som sammanfaller med sockenindelningen. För mer heltäckande och vederhäftig statistisk bearbetning hänvisas till SCB:s uppdragsservice, IP/Uppdrag ( ). Förslagsvis bör detaljerade studier av församlingsstatistik över hela tidsperioden undvikas i de regioner som tycks ha haft stora administrativa förändringar, t.ex. nuvarande (2003) Falu kommun, Borlänge kommun, Leksands kommun, Smedjebackens kommun, Avesta kommun och Säters kommun. Nedan följer kommentarer och antaganden angående förändringar i statistiken. (19)00-tal: Idre, Hosjö och Kristine församlingar finns ej. Djura inkluderas i Leksands församling fram t.o.m talet. Mockfjärd inkluderas i Gagnef församling t.o.m talet. Sollerön inkluderas i Mora församling. Silvberg ingår i St. Tuna församling tal: Hosjö och Kristine församlingar finns ej. Osäkert om Avesta inkluderas i Grytnäs eller Folkärna församling. Djura inkluderas i Leksands församling fram t.o.m talet. Mockfjärd inkluderas i Gagnef församling t.o.m talet. St. Kopparberg ersätts troligtvis av Falu socken tal: Hosjö och Kristine församlingar finns ej. Osäkert om Avesta inkluderas i Grytnäs eller Folkärna församling. Djura inkluderas i Leksands församling fram t.o.m talet. Mockfjärd inkluderas i Gagnef församling t.o.m talet talet: Säter, Hosjö och Kristine församlingar finns ej. Osäkert om Avesta inkluderas i Grytnäs eller Folkärna församling. Djura inkluderas i Leksands församling fram t.o.m talet. Mockfjärd inkluderas i Gagnef församling t.o.m talet talet: Säter, Hosjö och Kristine församlingar finns ej. Osäkert om Avesta inkluderas i Grytnäs eller Folkärna församling. Mockfjärd inkluderas i Gagnef församling t.o.m talet. 19
20 talet: Alla nuvarande församlingar finns. Malingsbo inkluderas i Söderbärke församling. (20)00-tal: Avesta inkluderas i Folkärna församling. Säfsnäs inkluderas i Grangärde församling. Malingsbo inkluderas i Söderbärke församling. Vidare bör nämnas att inga uppgifter finns för Grycksbo och Grängesberg församlingar under hela perioden. Slutligen så har ingen statistik över städer/köping tagits med i de fall specifika uppgifter för dessa har funnits. DISKUSSION Växtnäringsbalans Fosfor och kaliumbalanserna ligger idag på samma nivåer som de gjorde i början av talet. Man kan fråga sig om detta är uthålligt i längre perspektiv med en rationell växtproduktion på jordbruksmark. Under andra hälften av 1900-talet byggdes fosfor och kaliumnivåerna upp i mark genom en stor tillförsel av mineralgödsel. Detta har medfört en relativt hög fosfor och kaliumstatus i dagens jordbruksmark. Detta tillåter en effektiv växtproduktion vid relativt små fosfor och kaliumtillskott så länge jordarna är jämförelsevis näringsrika. Så länge balansen för fosfor och kalium inte är negativ bör jorden inte utarmas och således bibehålla sin produktionsförmåga avseende fosfor och kalium. När det gäller kväve så förklarar en relativt stor kvävemineralisering under början av talet underskottet av kväve i växtnäringsbalansen fram till 1940-talet. Samtidigt åskådliggör detta att kväveläckaget kan ha varit stort även om kvävebalansen är negativ. Upp till drygt 100 kg kväve per hektar kan mineraliseras vid nybrukande av tidigare ängsmark och denna mineralisering beräknas pågå i omkring 30 år efter nybrukning. Naturligtvis beror mineraliseringen av flera faktorer bl.a. på halten och sammansättning av organiskt material i jorden, jordmån, årsmån och inte minst bearbetning av jorden. Med tanke på att kväveunderskottet i balansen är omkring 20 kg N/ha i början av 1900-talet så ger det en möjlighet till ett rejält kväveöverskott då man tar hänsyn till markens kvävelevererande förmåga även om den håller sig på en nivå klart under 100 kg N/ha. År 2002 beräknas kväveöverskottet till 47 kg N/ha då hänsyn är tagen till ammoniakavgång och denitrifikation på omkring 17 kg N/ha. I vanliga växtnäringsbalanser på gårdsnivå betraktas normalt ammoniakavgång och denitrifikation som en del av kväveöverskottet. Motsvarande beräkning av resultatet år 2002 skulle då innebära ett kväveöverskott på 64 kg N/ha. Ett normalt gårdsöverskott kan variera mellan kg N/ha beroende på driftsinriktning och ett referensvärde för en växtodlingsgård kan vara 40 kg N/ha (SJV. 2003). För en mjölkgård med 1 ko per hektar kan motsvarande värde ligga på 100 kg N/ha (SJV. 2003). Ett medelöverskott för jordbruket i Dalarna på 64 kg N/ha som beräkningarna visar tycks vara ett rimligt värde. Slutligen bör understrykas att ett kväveöverskott är normalt och ett krav för ett rationellt jordbruk. Då kväveöverskottet ser ut att ha legat stabilt sedan 1970-talet kan detta tyda på att överskottet ligger på en nivå som krävs för ett rationellt jordbruk i Dalarna. För fosfor och 20
21 kalium ligger överskottet år 2002 på rimliga nivåer och fosforöverskottet tycks ha minskat sedan 1990 vilket är positivt. Kväve- och kaliumeffektiviteten tycks däremot ha försämrats från 1990 till 2002 vilket främst förklaras av såväl minskad areal som minskade skördar för spannmål. Läckage Det går inte att dra några direkta slutsatser angående växtnäringsläckage från de beräknade balansberäkningarna. När det gäller fosfor och kalium så innebär ett stort överskott att potentialen för läckage av dessa ämnen ökar och troligen kan man dra slutsatsen att läckaget ökar men storleksordningen är svår att bedöma. Ett stort överskott speglar förmodligen en stor andel djurhållning och djurtätheten har visat sig korrelera väl med fosforläckage. Det kan framstå som att mineralgödselanvändning som utgör den stora införseln av fosfor styr fosforläckaget men så är troligen inte fallet. Snarare är foderinförseln mer relevant i sammanhanget då denna speglar djurtätheten. Kväveöverskottet överensstämmer förmodligen dåligt med kväveläckaget under första halvan av 1900-talet pga., som nämnts tidigare, en stor nettomineralisering i marken under denna period. Under andra halvan av 1900-talet fram till år 2002 korrelerar möjligen överskottet bättre med läckaget men kvävets kretslopp i mark och vatten är svårkontrollerat och det är svårt att dra några slutsatser. På samma sätt som för fosfor och kalium kan man nog våga sig på att säga att ett ökat kväveöverskott medför en högre läckagepotential. Det är dock viktigt att komma ihåg retentionskapaciteten i sjöar och vattendrag är mycket viktig för att uppskatta läckagets effekt nedströms i vattensystem. Detta gäller alla nämnda näringsämnen. Det kan också vara värt att påpeka att en stor andel djurhållning är önskvärt för att bibehålla ett öppet landskap och uppnå miljökvalitetsmålet, Ett rikt odlingslandskap. En hög djurtäthet till följd av en stor andel djurhållning bidrar troligtvis till ett relativt högt fosforöverskott och ett relativt högt fosforläckage samtidigt som det utgör en viktig grund för ett rikt odlingslandskap och inte minst för en positiv landsbygdsutveckling. Således bör miljökvalitetsmålet, Ett rikt odlingslandskap, och landsbygdsutveckling beaktas när man sätter upp mål för arbetet med växtnäringsläckage. En möjlighet att minska sambandet mellan djurtäthet och fosforläckage kan vara att minska fosforinnehållet i fodergivorna. På samma sätt skulle då sambandet mellan fosforöverskott och djurhållning minska. Felkällor Denna uppskattning av växtnäringsflöden till och från jordbruket bygger bl.a. på några uppgifter mer osäkra andra. De faktorer som kan undersökas närmare är det foder som tas in till boskap, de djur som slaktas eller förs ut från jordbruket samt förändringen i administrationen över tidsperioden. Vidare är det viktigt att understryka att statistikuppgifter från första halvan av 1900-talet är osäkra samtidigt som kväveleveransen från marken troligen är avsevärd. Transporten av kväve mellan mark/växt och luft är också en svåruppskattad post där grova antaganden har gjorts. Detta rör ammoniakavgång, denitrifikation och deposition såväl som kvävefixering. 21
22 Fördjupningar För att studera den senaste utvecklingen i Dalarna sedan kanske tio år tillbaka bör mer detaljerade studier göras baserad på årlig statistik. Exempelvis kan mer exakta foderstater och andra djurdata då användas. Statistik över antal djur finns årligen på kommunnivå men sammanställs endast enstaka år på församlingsnivå av SCB. Ett problem kvarstår dock och det rör hästantalet som vanligtvis inte ingår i statistiken. SCB sammanställer rapporter på växtnäringsbalanser ur ett större regionalt perspektiv. T.ex. kan rapport: MI 40 SM 0101, Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektorn 1999, vara av intresse. För att studera och åtgärda läckage på avrinningsområdesnivå arbetar VASTRA (Vattenstrategiska forskningsprogrammet) med att ta fram verktyg för detta ändamål. Samtidigt fortgår projekt TRK (Transport, retention, källfördelning) som är ett samarbete mellan Naturvårdsverket, SLU och SMHI med syfte att beräkna miljöbelastning på Östersjön och Västerhavet. De uppskattar växtnäringsläckage ur ett mer storskaligt perspektiv i Sverige. 22
23 KÄLLFÖRTECKNING Tryckta källor: Hallander H Svenska Lantraser. Bokförlaget Blå Ankan AB. San Sebastian. Spanien. HS Hushållningssällskapets jordbruksstatistik. Skörden m.m. år RA:s ref. kod: /19. Serie: H1DBA. Riksarkivet. Stockholm. HS Hushållningssällskapets jordbruksstatistik. Skörden m.m. år RA:s ref. kod: /19. Serie: H1DBA. Riksarkivet. Stockholm. HS Hushållningssällskapets jordbruksstatistik. Skörden m.m. år RA:s ref. kod: /19. Serie: H1DBA. Riksarkivet. Stockholm. Hoffmann M., Johnsson H., Gustafson A., Grimvall A Leaching of nitrogen in Swedish agriculture a historical perspective. Agriculture, Ecosystems and Environment 80 (2000) Elsevier Science B.V. Hoffmann, R., Uhlin, HE Resursflöden i jordbruket i energi-, fysiska och monetära termer. SLU. Inst. För ekonomi. Småskriftserien nr 111. Uppsala Johansson I Husdjursraserna. LT:s förlag. Stockholm. SCB Bidrag till Sveriges officiela statistik. Jordbruk och boskapsskötsel. Kopparbergs län. Hushållningssällskapets Förvaltningsutskott. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruk och boskapsskötsel år Stockholm. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruk och boskapsskötsel år Jämte översikt av de jordbruksstatistiska lokalundersökningarna åren 1913/20. s Stockholm. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruksräkningen 1927, s Stockholm. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruksräkningen 1937, s Stockholm. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruksräkningen 1944, s Stockholm. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruksräkningen 1956, s Stockholm SCB Skörd av oljeväxter och potatis från: SOS. Jordbruksstatistisk årsbok Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Jordbruksräkningen 1966, s samt Stockholm. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Lantbruksräkningen 1976, del 1 s samt del Stockholm. SCB. 1977, SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS Jordbruk med binäringar: Lantbruksräkningen 1981, del 2 s Stockholm. SCB Lantbruksregistret Länsstatistik. Arkivmaterial. Arkiv: 7. Enheten för Lantbruksenkäter/registersektionen. Volym: H1G:56. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB Lantbruksregistret Länsstatistik. Arkivmaterial. Arkiv: 7. Enheten för Lantbruksenkäter/registersektionen. Volym: H1G:71. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB/Na 30 SM Handelsgödsel, stallgödsel och kalk i jordbruket. Kväve, fosfor, kalium och CaO i länga regionala tidsserier. Örebro. 23
24 SCB Lantbruksregistret. Örebro. SCB/MI 40 SM Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB/MI 37 SM Utsläpp av ammoniak till luft i Sverige.. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SCB IAKS. Jordbruksverket. Örebro. SCB/MI 30 SM Gödselmedel i jordbruket 2000/01. Handels- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Örebro. SCB SOS. Jordbruksstatistisk årsbok. Jordbruksverket. Örebro. SHS. 1993/94. Årsstatistik. SLU Databok för driftsplanering. Speciella skrifter 62. Uppsala. Svensk mjölk Husdjursstatistik. Svenska ägg. Fjäderfä nr 10/01. Ej tryckta källor: Israelsson, Carin. SLU Hagberg, Märit. Lantbruksenheten, Länsstyrelsen Dalarna Lillpers, Hans Jordbrukets material- och energiflöden år 1995 i Dalarna. Linder, Janne. SJV Sandberg, Per-Erik. Länsstyrelsen Dalarna SJV. Greppa näringen Sjögren, Torborg. Länsstyrelsen Dalarna
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merSammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder
Redovisning av projekt nr Identifiering av möjliga åtgärder för att förbättra kväveoch fosforeffektiviteten på mjölkgårdar (Partnerskap Alnarp projekt nr 970) Sammanfattning I denna sammanställning redovisas
Läs merPolicy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen
Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd
Läs merHur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland
Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län 2000-2004. Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merVad har vi åstadkommit? Linköping
Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merBakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?
Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom? Holger Johnsson, Kristina Mårtensson, Kristian Persson, Martin Larsson, Anders Lindsjö, Karin Blombäck,
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merVÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt
P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL
Läs merStabil utveckling av antalet djur
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics
Läs merKväve (N) och fosfor (P) överskott
Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merVattnets hantering och kvalitet i framtiden. Markus Hoffmann, LRF
Vattnets hantering och kvalitet i framtiden Markus Hoffmann, LRF Vad ska man tro om vattnets kvalitet i framtiden? ( i odlingslandskapet) Den minst riskfyllda att säga är att det kommer fortsätta ungefär
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merVad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Vad har vi åstadkommit? Stockholm 181108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merBibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära
Läs merAntalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Läs merReglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär.
3 VÄXTODLING Reglerna i detta kapitel gäller för produkter som odlas på friland, t ex spannmål, trindsäd, potatis, grönsaker, frukt och bär. Målet med reglerna är att minska klimatpåverkan i växtodlingen.
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merJordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk
JO 65 SM 1101 Heltidsjordbruket i Sverige 2010 Full-time farming in Sweden 2010 I korta drag Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar Andelen av jordbruksföretagen i Sverige som kräver minst en
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2010 till 71
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1101, korrigerad version 2014-05-05 Jordbruksföretag och företagare 2010 Agricultural holdings and holders in 2010 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag
Läs merUTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:
UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merProduktiviteten, effektiviteten och klimatet
Produktiviteten, effektiviteten och klimatet Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från Kol i Lustgas Metan från Utsläpp från fossil
Läs merSTATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2018:03 Regional animalieproduktion 2017 Regional animal production 2017 Sammanfattning Slaktens fördelning mellan länen Större delen av slakten av nötkreatur,
Läs merJordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 0601, korrigerad version 2007-05-02 Jordbruksföretag och företagare 2005 Agricultural holdings and holders in 2005 I korta drag Jordbruksreformen påverkar statistiken Uppgifterna i detta statistiska
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merHållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder
Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs mer12 Jordbrukets miljöpåverkan
12 Jordbrukets miljöpåverkan 12 Jordbrukets miljöpåverkan 157 Jordbruket påverkar miljön på olika sätt. Vissa typer av påverkan upplevs som positiva (t.ex. på kulturlandskapet) medan andra upplevs som
Läs merSkånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merEffektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium
Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium 2019-01-17 Jordanalys - fosfor Klass I II III IV a IV b V Andel mark år 2001-2007* 5% 24% 37% 16%
Läs merSlam som fosforgödselmedel på åkermark
Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merTvärvillkor växtnäring
Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla
Läs mer2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
Läs merMjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)
FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter
Läs merArbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018
1(7) 2018-02-16 Statistikenheten Arbetsprogram för officiell jordbruksstatistik 2018 Jordbruksverket är en av de statistikansvariga myndigheterna i Sverige. Det innebär att vi tar fram officiell statistik
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merSida 1(6) 2012-11-19
Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa
Läs merAntalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre
JO 34 SM 1701 Jordbruksföretag och företagare 2016 Agricultural holdings and holders in 2016 I korta drag Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska Antalet jordbruksföretag uppgick år 2016 till 62
Läs merStyrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan
Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merAxplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd
Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka
Läs mer11 Ekologisk produktion
11 Ekologisk produktion 147 11 Ekologisk produktion I kapitel 11 redovisas uppgifter om areal och skörd för ekologisk odling inom jordbruk samt växthusyta och frilandsareal för trädgårdsodling. Här finns
Läs merKväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor
Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor 2001 2001 MI1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljövård A.2 Statistikområde Gödselmedel och kalk A.3 Statistikprodukten ingår
Läs merChecklista Gödseltillsyn
April 2016 Checklista Gödseltillsyn Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Verksamhetsnamn Verksamhetsutövare Pers/orgnummer Adress Mejladress Telefon Verksamhet inom
Läs merKväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor MI1004
RM/MIT 2007-12-20 1(8) Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor 2005 2005 MI1004 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs merJämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser
Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för
Läs merKällfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde
Källfördelning av kväve och fosfor i Slöan/Tarmsälvens avrinningsområde Lars Sonesten Institutionen för miljöanalys, SLU November 2002 Box 7050, 750 07 Uppsala Rapport 2002:18 Institutionen för miljöanalys
Läs mer6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs mer2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på
Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merFörsäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk 2006/07 (1/ /6 2007) MI1002
RM/L 2010-02-04 1(8) Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk 2006/07 (1/7 2006-30/6 2007) MI1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs mer6 Husdjur Husdjur
6 Husdjur 79 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns,
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merAvloppshantering och miljömålen 2012-02-27
Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merMiljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen
Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs mer