Sveriges klassificeringssystem

Transkript

1 Sveriges klassificeringssystem Oslo 7 november 2007 Mikaela Gönczi Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 Historik och tidplan 2000 Ramdirektivet för vatten 2003 Revidering av bedömningsgrunder börjar 2006 Nya bedömningsgrunder på cirkulation 2007 (april juni) Föreskrift och handbok inkl bedömningsgrunder på remiss 2007 (senast dec) Färdig föreskrift och handbok inkl bedömningsgrunder Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Bedömningsgrunder Sjöar Växtplankton Makrofyter Bottenfauna Fisk Näringsämnen Syrgas Siktdjup Försurning Särskilda förorenande ämnen Kontinuitet Hydrologisk regim Morfologiska förhållanden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Bedömningsgrunder Vattendrag Kiselalger Bottenfauna Fisk Näringsämnen Försurning Särskilda förorenande ämnen Kontinuitet Hydrologisk regim Morfologiska förhållanden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Bedömningsgrunder Kustvatten och vatten i övergångszon Växtplankton Makroalger och gömfröiga växter Bottenfauna Näringsämnen Syrgas Siktdjup Särskilda förorenande ämnen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Växtplankton i sjöar Eva Willén och Lars Sonesten SLU Övergödning Totalbiomassa (μg/l) TPI (trofiskt planktonindex) Andel cyanobakterier (%) Om brist på data: Klorofyll som första bedömning Surhet Artantal Typindelning 5 typer Region och humus Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Övergödning Totalbiomassa (μg/l) Andel cyanobakterier (%) n = antal arter med indikatortal i en sjö I = indikatortal för art i B = biomassa per liter för art i 60-tal toleranta arter (indikatortal 1 till 3) 30-tal sensitiva arter (indikatortal -1 till -3) Vid databrist kan klorofyll användas -Om måttlig eller sämre status bör en riktig växtplanktonanalys göras Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

8

9 Fig. 18. Skillnader i indexvärden mellan påverkade sjöar (0) och referenssjöar (1). Medelvärdet för näringspåverkade sjöar är 0,3 och för referenssjöar 1,5. Färgskalan på referenssjöarna speglar en gradient från fjällen mot södra Sverige.

10 Surhet Artantal ger surhetsklass Visar inte orsak! Om surt utred naturligt ph genom MAGIC-bibliotek Referens-pH ger referens-artantal enligt figur Samma EK ger nya klasser Resultat: Klassificering för försurning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

11 Fjällen: Artantal=- 20,61+6,3xpH, n=28 Norra Sverige: Artantal=- 28,98+11,1xpH, n=130 Södra Sverige: Artantal=- 87,53+21,7xpH, n=151 Figur 5.3. Artantal i en surhetsgradient ph 4,5-7 i tre regioner. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

12 Statusklassificering Växtplankton Sammanväg parametrar för övergödning Totalbiomassa TPI Andel cyanobakterier Medelvärde tar hänsyn till var i klassen respektive parameter hamnar Sämst klass styr av övergödning och försurning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

13 Makrofyter i sjöar Frauke Ecke, Luleå tekniska universitet Trofiindex Övergödning TMI (trofiskt makrofytindex) Sjö x n ( Indikatorvärde Viktfaktor ) i= 1 = n i= 1 Art Viktfaktor Typindelning 100-tal arter 3 typer Region i Art i Art i Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

14 Indikatorvärde Alopecurus aequalis Callitriche cophocarpa Callitriche hamulata Callitriche hermaphroditica Callitriche palustris Ceratophyllum demersum Elatine hydropiper Elatine triandra Eleocharis acicularis Elodea canadensis Elodea nutallii Glyceria fluitans Hippuris vulgaris Hottonia palustris Hydrocharis morsus-ranae Isoëtes echinospora Isoëtes lacustris Juncus bulbosus Lemna gibba Lemna minor Lemna trisulca Limosella aquatica Lobelia dortmanna Lythrum portula Myriophyllum alterniflorum Myriophyllum sibiricum Myriophyllum spicatum Myriophyllum verticillatum Najas flexilis Nuphar lutea Nuphar pumila Nymphaea alba coll. Oenanthe aquatica Persicaria amphibia Pilularia globulifera Plantago uniflora Potamogeton alpinus Potamogeton berchtoldii Potamogeton compressus Potamogeton crispus Potamogeton filiformis Potamogeton friesii Potamogeton gramineus Potamogeton lucens Potamogeton natans Potamogeton obtusifolius Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Potamogeton praelongus Potamogeton pusillus Potamogeton rutilus Ranunculus aquatilis Ranunculus circinatus Ranunculus confervoides Ranunculus peltatus subsp. peltatus Ranunculus reptans Sagittaria natans Sagittaria sagittifolia Sparganium angustifolium Sparganium gramineum Spirodela polyrhiza Stratiotes aloides Subularia aquatica Tillaea aquatica Utricularia intermedia Utricularia minor Utricularia vulgaris Zannichellia palustris Tot-P (μg l -1 ) Figur 5.5. Makrofyternas (kärlväxter förutom helofyter, i alfabetisk ordning) medianvärde (± 25 och 75 percentiler) längs Tot-P gradienten. Enbart arter som förekom 3 sjöar inkluderades.

15 Figur 6. Sambandet mellan Tot-P halt och sjöarnas trofiindex för typologigrupp 4, dvs. sjöarna norr om Limes Norrlandicus och över högsta kustlinjen (med linjär regressionslinje och Spearmans rankkorrelationskoefficient, *** p<0,001).

16 Nära klassgräns Arter representativa för vissa klasser som stöd Enbart i H I G och lägre status I G eller H men inte i M I M, O eller D men inte i G eller H Enbart i O eller D Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

17 Påväxt - Kiselalger i vattendrag Maria Kahlert SLU, Cecilia Andrén Stockholms universitet och Amelie Jarlman Övergödning/ organiska ämnen IPS %PT (stödparameter) TDI (stödparameter) Surhet ACID Ingen typindelning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

18 Övergödning/ organiska ämnen IPS = Σ AjIjVj/ Σ AjVj Aj = den relativa abundansen i procent av taxon j Vj = indikatorvärdet hos taxon j Ij = föroreningskänsligheten hos taxon j Som extra stöd %PT andel föroreningskänsliga arter TDI index som indikerar övergödning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

19 Tot-P (µg/l) IPS-klass Figur 2a. Totalfosfor (µg/l) mot IPS-klass (kiselalgsindex, föreslagna gränsvärden). Median, interquartil (25-75 %), outliers och * extremvärden. Klass1: n=140, klass 2: n=20, klass 3: n=26, klass 4: n=6, klass 5: n=1.

20 Surhet Surhetsindex ACID = [log((admi/euno)+0,003))+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta) / (acidobionta+acidofila))+0,003)+2,5] Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

21 abundans [%] ,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 ph_medel Figur 6. Abundansen av kiselalgssläktet Eunotia ( ) och artkomplexet Achnanthidium minutissimum ( ) i vattendrag med olika ph (medelvärde för 12 månader före provtagning).

22 abundans [%] ,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 8,5 ph_medel Figur 7. Abundansen av kiselalger grupperade efter ph-preferenser enligt van Dam et al. (1994) i vattendrag med olika ph (medelvärde för 12 månader före provtagning). Acidobionta + acidofila:, circumneutrala:, alkalibionta + alkalifila:.

23 Figur 8a. Surhetsindex ACID mot ph (medelvärde för 12 månader före provtagning) y = -11,07 + 2,54*x; r2 = 0,8480; p < 0,0001, n=142.

24 Statusklassificering av kiselalger Surhet Utred referens-ph med MAGIC-bibliotek Referens-pH ger referens-index Resultat: Klassificering för försurning Sämst klass styr av IPS och försurning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

25 Bottenfauna i sjöar Willem Goedkoop SLU Allmän ekologisk kvalitet ASPT (litoral) Skillnad mellan toleranta och känsliga arter Övergödning/ syretärande ämnen BQI (profundal) Olika fjädermyggslarvers tolerans mot låga syrehalter Surhet MILA Typindelning 3 typer Region Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

26 MILA Nytt multimetriskt index (1) andelen (som %) Ephemeroptera (dagsländor) av den totala abundansen (2) andelen (som %) Diptera (tvåvingar) av den totala abundansen (3) antalet taxa av Gastropoda (snäckor) (4) antalet taxa av dagsländor (5) värdet för det engelska AWICfamily-indexet (6) andelen (%) predatorer av den totala abundansen i provet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

27 Figur 17. MILA index och ekologiska kvalitetskvoter (EK) normerade för regionspecifika referensvärden för MILA mot medel ph (a & c) och påverkan (b & d). Bokstäver intill boxarna anger signifikanta skillnader mellan klasser enligt t-tester; klasser som inte har bokstäver gemensamt är signifikant skilda

28 Statusklassificering av bottenfauna i sjöar Surhet Utred referens-ph med MAGIC-bibliotek Referens-pH ger referens-index Resultat: Klassificering för försurning Sämst klass styr av ASPT, BQI och försurning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

29 Bottenfauna i vattendrag Richard Johnson SLU Allmän ekologisk kvalitet ASPT Skillnad mellan toleranta och känsliga arter Surhet MISA Övergödning DJ index Typindelning 3 typer Region Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

30 DJ-index (1) antalet taxa av Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag-, bäck- och nattsländor) (2) den relativa abundansen av Crustacea (kräftdjur) (3) den relativa abundansen av Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera (dag-, bäck- och nattsländor) (4) ASPT (5) Saprobi-indexet enligt Zelinka och Marvan (1961). Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

31 Figur 34. Regressioner av ekologiska kvalitetskvoter (EK) för DJ-indexen och log10 total fosfor (Log TP). Centralslätten. Kryss = referenser.

32 Figur 34. Regressioner av ekologiska kvalitetskvoter (EK) för DJ-indexen och log10 total fosfor (Log TP). (a) Boreala höglandet, (b) Fennoskandisak skölden Kryss = referenser.

33 MISA (1) antalet familjer (2) antalet taxa av Gastropoda (snäckor) (3) antalet taxa av Ephemeroptera (dagsländor) (4) kvoten mellan den relativa abundansen av Ephemeroptera och Plecoptera (dagsländor respektive bäcksländor) (5) värdet för det engelska AWICfamily -indexet (Davy- Bowker m.fl. 2005) (6) andelen (%) shredders (sönderdelare) av den totala abundansen i provet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

34 Figur 24. MISA index mot medel ph (a) och referens och påverkade (i.e. ph < 5,5) objekt (b). Bokstäver intill boxarna anger signifikanta skillnader mellan klasser enligt t-tester; klasser som inte har bokstäver gemensamt är signifikant skilda.

35 Statusklassificering av bottenfauna i vattendrag Surhet Utred referens-ph med MAGIC-bibliotek Referens-pH ger referens-index Resultat: Klassificering för försurning Sämst klass styr av ASPT, DJ-index och försurning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

36 Fisk i sjöar EQR8 Exempel från: Kerstin Holmgren Fiskeriverket, Sötvattenslaboratoriet

37 EQR8 baseras på 8 indikatorer Indikator Surhet Eutrofi 1. Antal inhemska fiskarter Artdiversitet: Simpson's D (antal) - 3. Artdiversitet: Simpson's D (biomassa) Relativ biomassa av inhemska fiskarter Relativt antal av inhemska fiskarter Medelvikt i totala fångsten + 7. Andel potentiellt fiskätande abborrfiskar + 8. Kvot abborre / karpfiskar (biomassa) - Indikatorerna uttrycks som standardiserade avvikelser från sjöspecifika referensvärden (Z-värden) Z-värdena omvandlas till P-värden EQR8 = medelvärde av 3-8 P-värden

38 Bedömningsgrunder för ekologisk status Tidsserier av Z-värden P-värden och EQR8 8 indikatorer Årliga provfisken

39 EQR8 i relation till surhet klassat via bottenfauna och växtplankton

40 EQR8 i relation till eutrofi klassat via bottenfauna och växtplankton

41 Service Publikationer - Rinnande vatten: fisk Ulrika Beier Fiskeriverket Indikatorer testades och valdes för VIX Vilka påvisar påverkan? Modeller för förväntade värden OK? Hantering av osäkerhet Modell för förväntad SD. Sannolikheter för olika klasser redovisas.

42 24 indikatorer testades HÖL (havsöring+lax i kustvatten) Täthet av öring och lax Andel rheofila individer Andel öring och lax individer Andel långmigrerande individer Kvot intoleranta : toleranta individer Andel toleranta individer Gamla FIX (bedömningsgrunder) Antal arter Täthet biomassa Täthet antal individer Andel laxfisk individer Andel laxfiskarter som reproducerar sig Försurningsklass (arter och årsungar) Andel främmande arter EFI (Europeiskt fiskindex Antal bentiska arter Antal rheofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Antal långmigrerande arter Antal potamodroma arter Täthet insektivora individer Täthet omnivora individer Täthet phytofila individer Andel lithofila individer Nytt Simpsons diversitetsindex

43 VIX med sidoindex Generell påverkan S Ö M H ( K ) Täthet av öring och lax X X X X X Andel toleranta individer X X X X Andel lithofila individer X X X X Andel toleranta arter X X X Andel intoleranta arter X X X X X Andel laxfiskarter med reproduktion X X X X (Simpsons diversitet) X

44 Omgivningsvariabler modellering av förväntade värden Populationstyp av öring: strömlevande, havs- eller sjövandrande Avrinningsområdesstorlek klass Andel sjö i avrinningsområdet klass Minsta avstånd till närmaste sjö Höjd över havet Lutning Medeltemperatur för år Medeltemperatur för juli Vattendragets bredd Provtagen area Y = a + (b x X i ) + (c x X ii ) + Modeller baserade på referenslokaler endast något påverkade Multipel linjär regression

45 2 SD 2 SD Förväntad osäkerhet Klassgränser 95 % Variation beror av: Andel sjö i avromr VIX=0.39 Måttlig status VIX=0.61 God status Förväntad SD=0.10 Altitud Förväntad SD=0.20 P(Hög)=0.08 Minsta avstånd till sjö P(Hög)=0.04 P(God)=0.85 Provtagen area Gränsfall P(God)=0.42 P(Måttlig)=0.07 Avrinningsområdets storlek P(Måttlig)=0.38 P(Otillf.), P(Dålig) = 0 P(Otillf.)=0.14 P(Dålig) = 0.02

46 Osäkerheter Stora naturliga variationer Stora typer Bristfälligt dataunderlag Få påverkade objekt Säkerhetsventiler i lagstiftning Rimlighetsbedömning Expertbedömning Revidering framöver! Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

47 Tack för er uppmärksamhet! Frågor och kommentarer? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

48 Tabell 7. Referensvärde och klassgränser klassificering av parametern totalbiomassa (BM) i µg/l och som ekologiska kvalitetskvoter (EK). Totalbiomassa=totalvolym. Planktons densitet beräknad som vattnets densitet d.v.s. g cm-3. Mg l-1=mm3 l-1. Typ Status Totalbiomassa (µg/l) Ekologisk kvalitetskvot (EK) Fjällen ovan trädgränsen Referensvärde Hög 200 1>EK 0,6 God 200<BM 350 0,6>EK 0,34 Måttlig 350<BM 500 0,34>EK 0,24 Otillfredställande 500<BM 650 0,24>EK 0,18 Dålig BM>650 EK< 0,18 Norrland, klara sjöar, färg 30 mg Pt -1. Sydgräns limes norrlandicus Referensvärde Hög 300 1>EK 0,67 God 300<BM 650 0,67>EK 0,31 Måttlig 650<BM ,31>EK 0,2 Otillfredställande 1000<BM ,2>EK 0,15 Dålig BM>1350 EK< 0,15 Norrland, humösa sjöar, färg >30 mg Pt -1. Sydgräns limes norrlandicus Referensvärde Hög 400 1>EK 0,75 God 400<BM ,75>EK 0,3 Måttlig 1000<BM ,3>EK 0,2 Otillfredställande 1500<BM ,2>EK 0,15 Dålig BM>2000 EK< 0,15

49 Södra Sveriges, klara sjöar, färg 30 mg Pt -1. Nordgräns limes norrlandicus Referensvärde Hög 600 1>EK 0,67 God 600<BM ,67>EK 0,16 Måttlig 2500<BM ,16>EK 0,08 Otillfredställande 5000<BM ,08>EK 0,04 Dålig BM> EK< 0,04 Södra Sverige, humösa sjöar, färg >30 mg Pt -1. Nordgräns limes norrlandicus Referensvärde Hög 600 1>EK 0,67 God 600<BM ,67>EK 0,16 Måttlig 2500<BM ,16>EK 0,08 Otillfredställande 5000<BM ,08>EK 0,04 Dålig BM> EK< 0,04

50 Tabell 8. Referensvärde och klassgränser för klassificering av parametern trofiskt planktonindex (TPI) i indexvärden och som ekologiska kvalitetskvoter (EK). Typ Status Trofiskt planktonindex (TPI) Fjällen ovan trädgränsen Ekologisk kvalitetskvot (EK) Referensvärde -2 1 Hög -2<TPI -1,8 1>EK 0,5 God -1,8<TPI -1,5 0,5>EK 0,29 Måttlig -1,5<TPI -1,25 0,29>EK 0,21 Otillfredställande TPI>-1,25 EK<0,21 Dålig - - Norrland, klara sjöar, färg 30 mg Pt -1. Sydgräns limes norrlandicus Referensvärde -1,5 1 Hög -1,5<TPI -1 1>EK 0,5 God -1<TPI -0,5 0,5>EK 0,33 Måttlig -0,5<TPI 0,5 0,33>EK 0,2 Otillfredställande TPI>0,5 EK<0,2 Dålig - - Norrland, humösa sjöar, färg >30 mg Pt - 1. Sydgräns limes norrlandicus Referensvärde -1,5 1 Hög -1,5<TPI -1 1>EK 0,5 God -1<TPI -0,5 0,5>EK 0,33 Måttlig -0,5<TPI 0,5 0,33>EK 0,2 Otillfredställande TPI>0,5 EK<0,2 Dålig - -

51 Södra Sveriges, klara sjöar, färg 30 mg Pt - 1. Nordgräns limes norrlandicus Referensvärde -1,25 1 Hög -1,25<TPI -0,9 1>EK 0,5 God -0,9<TPI 1 0,5>EK 0,13 Måttlig 1<TPI 2 0,13>EK 0,1 Otillfredställande TPI>2 EK<0,1 Dålig - - Södra Sverige, humösa sjöar, färg >30 mg Pt -1. Nordgräns limes norrlandicus Referensvärde -1 1 Hög <-1TPI -0,5 1>EK 0,5 God -0,5<TPI 1 0,5>EK 0,2 Måttlig 1<TPI 2 0,2>EK 0,14 Otillfredställande TPI>2 EK<0,14 Dålig - -

52 Tabell 9. Referensvärden och klassgränser för klassificering av procentuell andel cyanobakterier (C), och motsvarande ekologiska kvalitetskvoter (EK beräknat som: erhållen %andel/100 - ref.värde). Typ Status Andel cyanobakterier (C) i procent Ekologisk kvalitetskvot (EK) Fjällen ovan trädgränsen Referensvärde 0 1 Hög 0<C 1 1>EK 0,99 God 1<C 5 0,99>EK 0,95 Måttlig 5<C 10 0,95>EK 0,90 Otillfredställande 10<C 20 0,90>EK 0,80 Dålig C>20 0,80>EK 0 Norrland, klara sjöar, färg 30 mg Pt -1. Sydgräns limes norrlandicus Referensvärde 5 1 Hög 5<C 10 1>EK 0.95 God 10<C >EK 0,80 Måttlig 24<C 43 0,80>EK 0,60 Otillfredställande 43<C 81 0,60>EK 0,20 Dålig 81<C 100 0,20>EK 0 Norrland, humösa sjöar, färg >30 mg Pt -1. Sydgräns limes norrlandicus Referensvärde 7 1 Hög 7<C 14 1>EK 0.92 God 14<C >EK 0,75 Måttlig 30>C 46 0,75>EK 0,60 Otillfredställande 46>C 81 0,60>EK 0,20 Dålig 81>C 100 0,20>EK 0

53 Södra Sveriges, klara sjöar, färg 30 mg Pt -1. Nordgräns limes norrlandicus Referensvärde 5 1 Hög 5<C 10 1>EK 0.95 God 10<C >EK 0,80 Måttlig 24<C 43 0,80>EK 0,60 Otillfredställande 43<C 81 0,60>EK 0,20 Dålig 81<C 100 0,20>EK 0 Södra Sverige, humösa sjöar, färg >30 mg Pt -1. Nordgräns limes norrlandicus Referensvärde 7 1 Hög 7<C 14 1>EK 0.92 God 14<C >EK 0,75 Måttlig 30>C 46 0,75>EK 0,60 Otillfredställande 46>C 81 0,60>EK 0,20 Dålig 81>C 100 0,20>EK 0

54 Tabell 5.8. Referensvärden och klassgränser för klassificering av status med avseende på klorofyll a i µg/l och som ekologiska kvalitetskvoter (EK). Sjötyp 1 Referensvär de Osäkerhet 2 (SD av EK) 3 Hög God Måttlig Otillfreds-ställ ande Klorofyllhalt (µg/l) Fjällsjöar 1,0 0,081 1,5 >1,5 3,0 Genomför fullständig Norrland, klara 2,0 0,245 4,0 >4,0 6,0 växtplanktonanalys för att verifiera statusklass Norrland, humösa 2,5 0,355 5,0 >5,0 7,5 Södra Sverige, klara Södra Sverige, humösa 2,5 0,270 5,0 >5,0 8,5 3 3,0 0,933 6,0 >6,0 10 Ekologisk kvalitetskvot (EK) Fjällsjöar 1,0 0,074 0,75 0,75>EK 0,33 Genomför fullständig Norrland, klara 2,0 0,111 0,50 0,50>EK 0,33 växtplanktonanalys för att verifiera statusklass Norrland, humösa 2,5 0,127 0,50 0,50>EK 0,33 Södra Sverige, klara Södra Sverige, humösa 2,5 0,082 0,50 0,50>EK 0,30 3 3,0 0,283 0,50 0,50>EK 0,30 1 Med klara vatten avses sjöar med en vattenfärg motsvarande 30 mg Pt/l alt. Absfilt, 420 nm 0,06, däröver anses vattnet vara humöst. 2 Avser medianvärdet av standardavvikelsen för referenssjöar inom sjötypen 3 För sjöar med måttligt hög alkalinitet (0,2-1 mekv/l) är övre klassgränsen 10,0 µg/l som motsvarar EK=0,25. Dålig

55 Tabell 5.3 Toleranta arter med indikatortal i en skala 1-3 där 3 anger arter som bedömts som särskilt toleranta och förekommande i de mest näringsrika miljöerna eutrofiindikatorer. Taxon Indikatortal 25% TP µg/l 75% TP µg/l Anmärkning Actinastrum spp Actinocyclus normanii f. subsalsa få prov. Expertbedömning Anabaena lemmermannii Anabaena nystan circinalis, flos-aquae, mendotae Anabaena rak planctonica, solitaria, macrospora Anabaena spiral spiroides, crassa Aphanizomenon bunt flos-aquae, yezoense, klebahnii Aphanizomenon enskild issatschenkoi, gracile, flexuosum Aulacoseira ambigua Aulacoseira granulata Aulacoseira granulata v. angustissima Aulacoseira subarctica Ceratium furcoides Chodatella spp Closterium acutum v. variabile Closterium limneticum

56 Coelastrum spp Cryptomonas stor längd >40 µm. Expertbedömning Cyanodictyon spp Dictyosphaerium pulchellum här ingår också tetrachotorum Dimorphococcus lunatus Diplopsalis acuta Euglena spp alla Euglenophyter klassade 3 Fragilaria berolinensis Fragilaria crotonensis Fragilaria ulna avvägning mot Brettum & Andersen 2005 [1] Lagerheimia spp Lepocinclis spp alla Euglenophyter klassade 3 Limnothrix planctonica Limnothrix redekei få i materialet. Expertbedömning Micractinium pusillum Microcystis aeruginosa här ingår också botrys Microcystis flos-aquae få prov. Expertbedömning Microcystis wesenbergii Microcystis viridis Monoraphdidum minutum Pediastrum boryanum avstämning mot Brettum & Andersen 2005 [1] Brettum, P. & Andersen, T The use of phytoplankton as indicators of water quality. NIVA-report SNO Norsk Institutt for Vannforskning, Oslo.

57 Pediastrum duplex Pediastrum privum Pediastrum tetras Phacus spp alla Euglenophyter klassade 3 Planktolyngbya spp limnetica, contorta, bipunctata Planktothrix agardhii Planktothrix mougeotii få data i materialet. Expertbedömning Pseudanabaena limnetica Quadricoccus ellipticus Scendesmus gr. acutodesmus t.ex. acutus, acuminatus Scenedesmus gr. spinosi t.ex. spinosus få data. Expertbedömning Staurastrum chaetoceras Staurastrum smithii Staurastrum tetracerum avstämning mot Brettum & Andersen 2005 Stephanodiscus spp expertbedömning Tetraedriella spinigera Tetraedron incus Tetrastrum staurogeniaeforme Trachelomonas spp expertbedömning och ej med i testmaterialet alla Euglenophyter klassade 3 Treubaria triappendiculata

58 Tabell 5.4. Sensitiva taxa oligotrofiindikatorer med indikatortal i en skala från 1 till -3 där -3 anger taxa som bedömts som särskilt konkurrenskraftiga under låga näringskoncentrationer. Taxon Indikatortal TP (µg/l) vid 25 % Aulacoseira alpigena Bitrichia chodatii TP (µg/l) vid 75 % Anmärkning Bitrichia phaseolus inkluderar också ollula och longispina Chlamydocapsa spp inkluderar också Gloeocystis och Coenocystis Chrysidiastrum catenatum Chrysochromulina spp Chrysococcus spp Chrysolykos planctonicus Chrysolykos skujae Cyclotella spp. liten diameter <10 µm Dinobryon borgei Dinobryon crenulataum Dinobryon cylindricum Dinobryon njakajaurense få data. Expertbedömning Dinobryon pediforme Dinobryon sociale v. americanum Gymnodinium spp. liten längd <10 µm särskilt v. alpinum. I detta material hade varieteter tyvärr inte alltid urskiljts

59 Gymnodinium uberrimum Isthmochloron trispinatum Kephyrion spp alla arter har fått samma indikatortal efter test av 7 enskilda arter Mallomonas akrokomos Mallomonas hamata Mallomonas tonsurata Merismopedia tenuissima Monoraphidium griffithii Oocystis submarina v.variabilis Peridinium inconspicuum Pseudokephyrion spp alla arter har fått samma indikatortal efter test av 7 enskilda arter Rhodomonas lacustris inkluderar också Rhodomonas minuta o. Plagioselmis nannoplanctica Spiniferomonas spp ingen artseparering i underlagsmaterialet Staurastrum lunatum inkluderar också v. planctonicum Staurodesmus sellatus Stichogloea doederleinii inkluderar också olivacea Tabellaria flocculosa v. teilingii

60 Växtplankton EK = r 75 r 50 x + r 75 (2 r 50 ) n = antal arter med indikatortal i en sjö I = indikatortal för art i B = biomassa per liter för art i r 75 =TPI-värdet för hög statusklassen (75perc.) r 50 =TPI-värdet för referensförhållanden (50perc.) X=TPI-värdet för objektet Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

61 Tabell 5.14 Makrofytarter som bör användas i kombination med sjöarnas trofiindex när dessa ligger nära en klassgräns för att kunna skilja mellan olika klasser av ekologisk status i de tre typerna. Typ Klassgräns H/G G/M M/O Enbart i H I G och lägre status I G eller H men inte i M I M, O eller D men inte i G eller H Enbart i O eller D 1 Alopecurus aequalis 1 Lemna trisulca 2 Callitriche hamulata 2 Fontinalis antipyretica 1 Isoëtes lacustris 2 Isoëtes echinospora 2 Juncus bulbosus 2 Myriophyllum spicatum 2 Lobelia dortmanna 2 Potamogeton compressus 1 Nitella opaca 2 Potamogeton obtusifolius 1 Ranunculus confervoides 2 Sparganium angustifolium 2 Persicaria amphibia 1 Utricularia intermedia 2 Potamogeton berchtoldii 2 Scorpidium scorpioides 1 Warnstorfia fluitans 1 Warnstorfia trichophyllus 1

62 Typ Klassgräns H/G G/M M/O Enbart i H I G och lägre status I G eller H men inte i M I M, O eller D men inte i G eller H Enbart i O eller D 2 Isoëtes lacustris 2 Lemna minor 2 Juncus bulbosus 2 Lemna trisulca 2 Lobelia dortmanna 2 Potamogeton compressus 2 Myriophyllum alterniflorum 2 Ranunculus reptans 2 Sparganium angustifolium 2 Utricularia minor 2

63 Typ Klassgräns H/G G/M M/O Enbart i H I G och lägre status I G eller H men inte i M I M, O eller D men inte i G eller H Enbart i O eller D 3 Isoëtes lacustris 2 Chara aspera 2 Calliergonella cuspidata 2 Chara contraria 2 Chara hispida 1 Isoëtes echinospora 2 Hydrocharis morsus- Callitriche hamulata 2 Potamogeton friesii 2 Chara tomentosa 1 ranae 2 Juncus bulbosus 2 Lemna trisulca 2 Spirodela polyrhiza 2 Lobelia dortmanna 2 Nitella opaca 2 Scorpidium scorpioides 2 Myriophyllum spicatum 2 Stratiotes aloides 2 Potamogeton filiformis 2 Ranunculus circinatus 2 Sparganium angustifolium 2 Ricciocarpus natans 2 Sparganium gramineum 2 Subularia aquatica 2 Utricularia intermedia 2 Warnstorfia fluitans 1 Warnstorfia trichophyllus 1 Zannichellia palustris 2 1 Förekommer enbart i respektive klass av ekologisk status 2 Förekommer med 70 % men < 100 % i respektive klass av ekologisk status