Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013

Transkript

1 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013 Cyanobakterierna Dolichospermum crassum och Aphanizomenon klebahnii var mycket vanliga i Ringsjöns olika bassänger från augusti till oktober. Foto: Gertrud Cronberg Mars 2013 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen Lund

2 RESULTAT VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 2013 Sätoftasjön Växtplanktonbiomassan i Sätoftasjön var förhållandevis låg under periodens första del, april till juni, för att öka i juli och nå ett högsta värde i september. (Figur 1). I april bedöms biomassan som liten, som måttligt stor i maj och juni medan värdena i juli till september bedöms som höga till mycket höga (Naturvårdsverket 1999). Figur 1. Den totala biomassan i Sätoftasjön, april till oktober 2013, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger, pansarflagellater och monader). Den lägsta biomassan i Sätoftasjön, 0,74 mg/l, uppmättes i april och dominerades av gruppen övriga alger. Monader var vanligast i maj och kiselalgerna i juni. Under juli och augusti var biomassan likvärdig, runt 10 mg/l, och utgjordes till största delen av cyanobakterier. I juli dominerade olika arter av Dolichospermum (crassum och macrosporum) medan cyanobakterierna Aphanizomenon klebahnii och Microcystis wesenbergii var vanligast i augusti. I september uppmättes den högsta biomassan, 19 mg/l, och även då dominerade cyanobakterierna med arterna Planktothrix agardhii Aphanizomenon klebahnii, samt Pseudanabaena limnetica. I oktober utgjorde inte längre cyanobakterierna den största delen av biomassan utan kiselalgsläktet Aulacoseira dominerade (Figur 1, Tabell 1). Tabell 1. Den totala biomassan 2013 i Sätoftasjön fördelad på alggrupper. Alggrupp/Datum 16 apr 10 maj 12 jun 24 jul 14 aug 11 sep 16 okt Cyanobakterier 0 0,008 0,669 9,038 4,979 13,65 4,557 Grönalger 0 0, ,044 0,860 0,517 Kiselalger 0,298 0,670 1,274 0,525 4,254 3,141 5,764 Rekylalger 0,011 0,098 0, ,316 0 Pansarflagellater 0,235 0, ,017 0,161 0,908 0 Monader 0,199 1, , Total biomassa 0,743 2,15 2,25 10,2 9,44 18,9 10,8

3 Östra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Östra Ringsjön var låg i april till juni för att öka något i juli och nå ett högsta värde i september (Figur 2). I april till juni betecknas biomassan som liten, i juli som måttligt stor medan den betecknas som mycket stor i augusti till oktober (Naturvårdsverket 1999). Figur 2. Den totala biomassan i Östra Ringsjön, april till oktober 2013, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger, pansarflagellater, ögonalger och monader). De lägsta biomassorna i Östra Ringsjön uppmättes i april till juni och dominerades av kiselalger och pansarflagellater. Större mängder av cyanobakterier uppmättes först i augusti medan kiselalgerna, främst släktet Aulacoseira, fortfarande dominerade i juli. I augusti var det främst cyanobakterierna Woronichinia naegeliana och Aphanizomenon klebahnii som dominerade. Aphanizomenon klebahnii förkom med mycket stor biomassa, 6,4 mg/l, i september men även arterna Microcystis viridis och wesenbergii samt Woronichinia naegeliana var vanliga. Biomassan av kiselalgssläktet Aulacoseira, var även hög i augusti och september. Grönalgssläktet Botryococcus utgjorde en förhållandevis stor andel av biomassan i oktober (Figur 2, Tabell 2). Tabell 2. Den totala biomassan 2013 i Östra Ringsjön uppdelad på de olika alggrupperna. Alggrupp/Datum 16 apr 10 maj 12 jun 24 jul 14 aug 11 sep 16 okt Cyanobakterier 0 0 0,208 0,756 6,788 12,85 3,491 Grönalger , ,155 1,753 Kiselalger 0,742 0,868 0,384 1,561 4,020 8,562 0,365 Rekylalger 0,008 0,093 0,128 0,056 0,056 0,052 0,063 Pansarflagellater 0,215 0,391 0, ,009 0,283 0 Ögonalger , Monader 0,304 0, Total biomassa 1,27 1,50 1,19 2,44 12,0 21,9 5,67

4 Västra Ringsjön Växtplanktonbiomassan i Västra Ringsjön var likvärdig i april till juni för att öka något i juli och nå ett högsta värde i september (Figur 3.) I april till juni betecknas biomassan som stor medan den betecknas som mycket stor i juli till oktober (Naturvårdsverket 1999). Figur 3. Den totala biomassan i Västra Ringsjön, april till oktober 2013, fördelad på alggrupperna cyanobakterier, kiselalger, grönalger och övriga alger (rekylalger, pansarflagellater och monader). Observera att skalan inte är den samma som i diagrammen för Östra Ringsjön och Sätoftasjön. Den totala biomassan i Västra Ringsjön var lägst i april, 3,6 mg/l, och dominerades då av kiselalger, framför allt av släktet Cyclotella, samt monader. Även i maj och juni var kiselalgerna vanligast, släktena Cyclotella och Aulacoseira utgjorde större delen av biomassan. Cyanobakterierna började växa till främst i juli och då var det framför allt arten Dolichospermum crassum förekom med stor biomassa men även andra arter av Dolichospermum samt Microcystis var vanliga. Bland cyanobakterierna var det främst Microcystis wesenbergii och Aphanizomenon klebahnii som dominerade i augusti. Planktothrix agardhii var vanlig i september tillsammans Microcystis wesenbergii och viridis samt Planktolyngbya limnetica medan Dolichospermum crassum återkom med hög biomassa i oktober. Kiselalgssläktet Aulacoseira utgjorde en stor andel av den totala biomassan från augusti till oktober. Grönalgssläktet Botryococcus utgjorde en förhållandevis stor andel av biomassan i både september och oktober (Figur 3, Tabell 3). Tabell 3. Den totala biomassan 2013 i Västra Ringsjön fördelad på alggrupper Alggrupp/Datum 16 apr 10 maj 12 jun 24 jul 14 aug 11 sep 16 okt Cyanobakterier 0,051 0,009 1,047 4,310 4,834 11,46 7,746 Grönalger 0 0,382 0,039 0,006 0,126 1,433 1,351 Kiselalger 1,432 3,748 2,023 0,223 8,250 10,35 5,472 Rekylalger 0,058 0,140 0,533 0, ,151 Pansarflagellater 0, ,176 0,719 0,895 1,423 0 Monader 1, , Total biomassa 3,63 4,28 3,82 6,00 14,1 24,7 14,7

5 SAMMANFATTNING VÄXTPLANKTON RINGSJÖARNA 2013 Total växtplanktonbiomassa Den högsta medelbiomassan 2013 uppmättes i Västra Ringsjön (11,3 mg/l) som också hade det högsta biomassavärdet under perioden (september 24,7 mg/l). Östra Ringsjön hade lägst medelbiomassa (7,44 mg/l) medan medelbiomassan i Sätoftasjön var något högre (8,95 mg/l). Värdena i april till juni (Figur 4) var förhållandevis låga i jämförelse med periodens övriga värden. Troligtvis beror detta på att våren 2013 var sen och kall. Först i juli/augusti började biomassan öka markant. Alla bassängerna hade högsta biomassan i september och värdena detta år var mycket höga jämfört med Västra Ringsjön hade den högsta biomassan alla månader utom i juli då Sätoftasjön hade högst biomassa. Det förkom överlag mycket höga biomassor av kiselalger och cyanobakterier i alla bassängerna från augusti till oktober. Sätoftasjön skiljer sig från de andra bassängerna genom att cyanobakterie-blomningen startade tidigare här, redan i juli. Figur 4. Den totala växtplanktonbiomassan 2013 i Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön. Antalet arter Artlistan är gemensam för alla tre bassängerna då dessa har förbindelse med varandra och arter som förekommer i en bassäng finns sannolikt även i de andra. Högst antal arter noterades i juli och oktober (Tabell 4). I april och maj noterades färre antal arter men artantalet bedöms fortfarande som högt (Naturvårdsverket 1999). Grönalger och cyanobakterier förekom med flest arter under hela perioden följt av kiselalger (Tabell 4). Tabell 4. Antalet arter i Ringsjön (Sätoftasjön, Östra Ringsjön och Västra Ringsjön) Alggrupp/Datum 16 apr 14 maj 11 jun 9 jul 13 aug 11 sep 15 okt Cyanobakterier Häftalger Grönalger Guldalger Kiselalger Gulgröna alger Gonyostomum Rekylalger Pansarflagellater Ögonalger Heterotrofa flagellater Antal arter

6 Ekologisk grupp Arterna på artlistan delas också in i ekologisk grupp beroende på deras huvudsakliga förekomst. I Ringsjöarna är det framför allt eutrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsrika förhållanden, som återfinns. Oligotrofa arter, d v s arter som mest förekommer under näringsfattiga förhållanden, är mycket ovanliga i Ringsjöarna och återfinns bland grönalgerna. De eutrofa arterna står för över 50 % av det totala artantalet (Figur 5). 100% Ekologisk grupp % 0% maj juni juli aug sept okt Eutrof Indifferent Oligotrof Figur 5. Växtplanktonarter i Ringsjön 2013 uppdelade på olika ekologisk grupper. RESULTAT DJURPLANKTON RINGSJÖARNA 2013 Sätoftasjön Det högsta antalet individer per liter i Sätoftasjön noterades i maj (3769) och det lägsta i april (316). I augusti var antalet arter högst, 23 st, medan det var lägst i maj, 14 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 6). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även släktena Synchaeta och Trichocerca förekom med många individer. Bland hinnkräftorna (cladocerer) var Chydorus sphaericus vanligast men överlag förekom det relativt få hinnkräftor i proven. Även hoppkräftorna (copepoder) och dess larvstadium, nauplius, var få. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden Säto asjön ind/l april maj juni juli aug sept okt Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 6. Djurplankton i Sätoftasjön april-oktober 2013 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2012 års resultat förekom totalt sett fler individer 2013 i Sätoftasjö. Betydligt fler rotatorier förekom 2013 medan alla de andra grupperna individantal minskat.

7 Hjuldjuret Asplanchna priodonta var vanlig i Sätoftasjöns augustiprov. Foto: Gertrud Cronberg Östra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Östra Ringsjön noterades i maj (1385) och det lägsta i april (72). I juni var antalet arter högst, 16 st, medan det var lägst i oktober, 10 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 7). Hjuldjurssläktet Keratella var vanligt under hela perioden men även Pompholyx sulcata förekom med många individer. Den vanligaste hinnkräftan (cladoceren) var Chydorus sphaericus. Hoppkräftorna (copepoder) och dess larvstadium, nauplius, var relativt få under perioden. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället under hela perioden Östra Ringsjön ind/l april maj juni juli aug sept okt Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 7. Djurplankton i Östra Ringsjön april-oktober 2013 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2012 års resultat förekom totalt sett fler individer 2013 i Östra Ringsjön. En ökning av individantalet har skett i grupperna rotatorier och cladocerer medan copepoderna var färre och antalet av copepodernas larvstadium, nauplius, var likvärdigt de båda åren.

8 Västra Ringsjön Det högsta antalet individer per liter i Västra Ringsjön noterades i augusti (2194) och det lägsta i juni (153). I oktober var antalet arter högst, 24 st, medan det var lägst i juni, 11 st. Hjuldjuren (rotatorier) dominerade under hela perioden (Figur 8). Liksom i de andra bassängerna förekom hjuldjurssläktet Keratella med flest individer men även släktet Synchaeta var vanligt. Den vanligaste hinnkräftan (cladoceren) var Chydorus sphaericus. Hoppkräftor (copepoder) förekom med mycket få individer. De indifferenta arterna var vanligast i Västra Ringsjön djurplanktonsamhälle Västra Ringsjön ind/l april maj juni juli aug sept okt Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 8. Djurplankton i Västra Ringsjön april-oktober 2013 uppdelat i grupperna rotatorier, cladocerer, copepoder och nauplius-larver. I jämförelse med 2012 års resultat förekom totalt sett färre individer 2013 i Västra Ringsjön. En minskning av individantalet har skett i grupperna rotatorier, copepoder och copepodernas larvstadium, nauplius. Cladocerernas antal har ökat något, främst beroende på det stora antalet Chydorus sphaericus i augusti. SAMMANFATTNING Det finns inga tydliga trender till vare sig minskning eller ökning av växtplanktonmedelbiomassan i de tre olika bassängerna under den 20-åriga tidsserien (Figur 9, 10 och 11). Möjligtvis tenderar variationen mellan åren att öka den senare delen av tidsperioden. Östra Ringsjön har den lägsta medelbiomassan av de tre bassängerna medan Sätoftasjön och Västra Ringsjön har en likvärdig medelbiomassa. Ett sammanfattande blad om de tre sjöarnas augusti-värden återfinns i slutet av rapporten.

9 Figur 9. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2013 i Sätoftasjön. Medelbiomassa Östra Ringsjön mg/l Figur 10. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2013 i Östra Ringsjön. Medelbiomassa Västra Ringsjön mg/l Figur 11. Medelbiomassan (april-oktober) åren 1994 till 2013 i Västra Ringsjön.

10 RESULTAT VÄXTPLANKTON ÖSTRA SORRÖDSSJÖN, HJÄLMSJÖN, VÄSTERSJÖN OCH RÖSSJÖN SAMMANFATTNING 2013 I augusti varierade biomassan i Rönne ås sjöar mellan 0,46 och 2,44 mg/l. Högst uppmätt biomassa hade Västersjön, 2,44 mg/l, vilket klassas som måttligt högt medan resten av sjöarnas biomassa bedöms som liten (Figur 12). 3 Biomassa mg/l 1 0 Ö. Sorrödssj. Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 12. Den totala växtplanktonbiomassan i augusti 2013 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 19 och 62 arter/grupper. Lägsta antalet arter påträffades i Rössjön medan det största antalet registrerades i Östra Sorrödssjön (Tabell 5). Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna (Figur 13). De alggrupper som förekom med flest arter var grönalger följt av kiselalger. Tabell 5. Växtplanktonsamhällets fördelning på systematiska grupper, antalet arter och biomassa fördelat på varje grupp i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön Sjö Ö. Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Antal arter Biomassa mg/l Cyanobakterier 9 0, , , ,294 Guldalger 4 4 0,140 3 Kiselalger 10 0, , , ,014 Gulgröna alger 1 Gonyostomum 1 0, , ,055 Grönalger 27 1, , ,073 Pansarflagellater , ,076 Rekylalger 2 2 0, , ,215 Ögonalger 6 3 H. flagellater 1 Monader 0,117 Summa 62 2, , , ,73

11 % 80% 60% 40% 20% Oligotrof Indifferent Eutrof 0% Ö Sorröd Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 13. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i augusti 2013 i Östra Sorrödssjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön. DJURPLANKTON 2013 Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar i augusti 2013 (Figur 14) medan hinnkräftorna bara förekom i någon större mängd i Östra Sorrödssjön. Antalet individer per liter varierade från 191 till Djurplankton 2013 Hjuldjur Hinnkrä or Hoppkrä or Nauplius Ind/l Ö. Sorrödssjön Hjälmsjön Västersjön Rössjön Figur 14. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i augusti 2013 i Östra Sorrödsjön, Hjälmsjön, Västersjön och Rössjön.

12 ÖSTRA SORRÖDSSJÖN (19) Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 2,02 Djurplankton, individer/l 645 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 27 Klorofyll a, mg/m 3 12 Antal arter 62 Procent av biomassan % ind/l 1) Coelastrum polychordum 44 1) Keratella cochlearis 170 2) Aulacoseira spp 39 2) Keratella hispida 145 3) Staurastrum spp 10 3) Nauplier 68 I augusti 2013 dominerades biomassan i Östra Sorrödssjön av grönalgerna Coelastrum polychordum och Staurastrum tillsammans med kiselalgssläktet Aulacoseira. Det är ovanligt att grönalgen Coelastrum polychordum förekommer i sådan mängd. Växtplanktons biomassa ligger på gränsen mellan att bedömningen liten och måttligt stor biomassa. Antalet arter var högt och grönalger var representerade med flest arter följt av kiselalger. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Även djurplanktonsamhället dominerades av indifferenta och eutrofa arter och var art- och individrikt. Vanligaste förekommande var hjuldjurssläktet Keratella och naupliuslarver. I augusti förekom relativt många hinnkräftor. HJÄLMSJÖN (37) Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,46 Djurplankton, individer/l 191 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,11 Antal arter 24 Klorofyll a, mg/m 3 8,6 Antal arter 39 Procent av biomassan % ind/l 1) Dinobryon sociale 31 1) Nauplier 30 2) Monader 26 2) Keratella cochlearis 29 3) Gonyostomum semen 25 3) Keratella hispida 29 Växtplankton biomassan i augusti var mycket liten och vanligast förekommande var guldalgen Dinobryon sociale, monader och Gubbslem, Gonyostomum semen. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och grön- och kiselalger var representerade med flest arter. De indifferenta och eutrofa arterna var ungefär lika många och ett relativt högt antal oligotrofa arter påträffades. Djurplanktonsamhället var måttligt individrikt och dominerades av naupliuslarver och hjuldjurssläktet Keratella. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande.

13 VÄSTERSJÖN (50) Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 2,44 Djurplankton, individer/l 425 Biomassa Gonyostomum mg/l 2,17 Antal arter 17 Klorofyll a, mg/m 3 22 Antal arter 41 Procent av biomassan % ind/l 1) Gonyostomum semen 89 1) Keratella hispida 130 2) Cryptomonas spp 7 2) Nauplier 80 3) Costerium. acutum var. variable 1 3) Keratella cochlearis 73 Växtplanktonbiomassan bedöms som måttligt stor och dominerades totalt av Gonyostomum semen medan rekylalgen Cryptomonas och grönalgen Closterium acutum var. variable förekom i mycket små mängder. Antalet arter var måttligt högt och de indifferenta och eutrofa arterna var vanligast, dock noterades förhållandevis många oligotrofa arter. Grönalger och kiselalger förkom med flest arter. Djurplanktonsamhället var individrikt och dominerades av hjuldjur från släktet Keratella och naupliuslarver. Mycket få hinnkräftor förekom medan hoppkräftorna var fler. RÖSSJÖN (51) Augusti 2013 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,73 Djurplankton, individer/l 310 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,06 Antal arter 19 Klorofyll a, mg/m 3 4,4 Antal arter 19 Procent av biomassan % ind/l 1) Woronichinia naegeliana 33 1) Nauplier 78 2) Cryptomonas spp 25 2) Keratella hispida 43 3) Botryococcus sp 10 3) Keratella cochlearis 38 Växtplanktonbiomassan klassas som liten och dominerades av cyanobakterien Woronichinia naegeliana, rekylalgen Cryptomonas samt grönalgen Botryococcus. Växtplanktonsamhället var artfattigt och indifferenta arter var vanligast förekommande. Cyanobakterier, kiselalger och grönalger var representerade med flest arter. Djurplanktonsamhället var måttligt art- och individrikt i augusti och dominerades av naupliuslarver och hjuldjurssläktet Keratella. De indifferenta arterna övervägde.

14 Grönalgen Pseudopediastrum boryanum förekommer i alla rönne ås sjöar med enstaka individer. Foto: Gertrud Cronberg VÄXTPLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 1997 TILL 2013 Sjöarna i Rönne åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor i augusti. Värden över 2,5 mg/l, vilket klassas som måttlig ekologisk status, förekommer sällan. När högre värden på biomassan förekommer beror det ofta på stor förekomst av Gubbslem Gonyostomum semen eller cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Vid dominans av Gonyostomum semen kan den beräknade biomassan bli mycket mindre än vad den faktiskt är på grund av att cellerna förstörs vid konservering och inte går att räkna. Antalet arter har varierat mellan och de indifferenta arterna har dominerat tillsammans med de eutrofa. Oligotrofa arterna har påträffats men i lågt antal. Sjöar dominerade av Gubbslem är i allmänhet artfattigare än sjöar med dominans av kiselalger, rekylalger och cyanobakterier. REFERENSER Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Longterm whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007.

15 Växtplankton Bedömning av ekologisk status Trender i total biomassa, andel cyanobakterier

16 Sätoftasjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 9,44 mg/l 0,04 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 15,0 mg/l 0,02 Dålig mg/l Dålig 10 5 Otillfredsställande Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Flertalet år under perioden indikerar värdena dålig ekologisk status och övriga år otillfredsställande status års värde klassas som otillfredsställande. En svag tendens till lägre biomassa-värden kan ses från år 2006 och framåt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 53 % 0,51 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 64 % 0,39 Otillfredsställande 100% Dålig 80% 60% Otillfredsställande 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar mycket under perioden och följaktligen även den ekologiska statusen. Medelvärdet under perioden indikerar otillfredsställande status och 2013 års värde som otillfredsställande ekologisk status. En trend till minskning av andelen cyanobakterier syns från år 2003 till år 2010 men andelen ökar sedan från år Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Sätoftasjön är till den övervägande delen eutrofa arter, d v s de förekommer under näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgör 69 % eutrofa arter och 31 % indifferenta arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Sätoftasjön 2013 som otillfredsställande.

17 Östra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 12,0 mg/l 0,03 Dålig Medelvärde aug under perioden 11,4 mg/l 0,04 Dålig mg/l Dålig Otillfredsställande Den streckade linjen visar gränsen mellan dålig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena pendlar under hela perioden mellan att indikera dålig och otillfredsställande ekologisk status, 2013 års värde bedöms som dålig status. Någon större förändring under perioden kan inte direkt urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 56 % 0,47 Otillfredsställande Medelvärde aug under perioden 75 % 0,27 Otillfredsställande 100% Dålig 80% 60% Otillfredsställande 40% 20% 0% Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan har från år 1994 till 2004 varit mycket hög och den ekologiska statusen klassats som dålig (otillfredsställande år 1996). Från år 2005 har dock en förändring skett, andelen cyanobakterier har under vissa år varit betydligt lägre och 2012 års värde visade på god ekologisk status men år 2013 bedöms värdet återigen som otillfredsställande. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Östra Ringsjön är eutrofa, föredrar näringsfattiga förhållanden, och indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 65 % av eutrofa arter och 35 % av indifferenta arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Östra Ringsjön 2013 som otillfredsställande.

18 Västra Ringsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 14,1 mg/l 0,02 Dålig Medelvärde aug under perioden 14,9 mg/l 0,02 Dålig mg/l Dålig Den streckade linjen visar gränsen mellan otillfredsställande och dålig ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena indikerar dålig ekologisk status flertalet år, liksom 2013 års värde, och resten av åren klassas statusen som otillfredsställande. Biomassan varierar under perioden och någon trend till vara sig minskning eller ökning av den totala biomassan kan inte urskiljas. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 34 % 0,71 Måttlig Medelvärde aug under perioden 59 % 0,44 Otillfredsställande 100% 80% Otillfredsställande Dålig 60% Otillfredsställande 40% 20% 0% Den ekologiska statusen, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan, klassas under de flesta åren under perioden som otillfredsställande men även klassningarna hög, god måttlig och dålig status förekommer. Medelvärdet under perioden klassas som otillfredsställande status och 2013 års värde som måttlig. Någon tydlig trend kan inte urskiljas under perioden då värdena varierar mycket,dock finns en svag tendens till att värdena minskar något under periodens senare del. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Västra Ringsjön är till den övervägande delen eutrofa arter, d v s de förekommer under näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgör 69 % eutrofa arter och 31 % indifferenta arter, d v s arter som förekommer både under näringsrika och näringsfattiga förhållanden. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Västra Ringsjön 2013 som otillfredsställande.

19 19 Östra Sorrödssjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2,02 mg/l 0,20 God Medelvärde aug under perioden 1,26 mg/l 0,32 God 5 4 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status, så även 2013 års värde. Biomassan varierar en del mellan åren, vilket säkert kan hänföras till den naturliga variationen och några större förändringar har inte skett under perioden. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 0,94 % 1,00 Hög Medelvärde aug under perioden 2,02 % 1,00 Hög 80% 60% 40% 20% 0% God Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har cyanobakterier förekommit i mycket liten mängd och inte ingått i biomassaberäkningarna (d v s värdet är 0). Årets värde är mycket lågt och de något högre värdena år 2009 och 2011 verkar ha varit tillfälliga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Östra Sorrödssjön är till den övervägande delen indifferenta arter, d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Sporadisk förekommer både oligotrofa arter som föredrar näringsfattiga förhållanden och eutrofa arter som föredrar näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgör 67 % indifferenta arter och 33 % eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Östra Sorrödssjön år 2013 som god.

20 37 Hjälmsjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,46 mg/l 0,87 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 1,91 mg/l 0,21 God 5 4 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen pendlar mellan måttlig och god status men flertalet år bedöms statusen som god års värde tillhör de lägsta under perioden, troligtvis på grund av att biomassan av Gonyostomum semen var liten. Överlag är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 8,52 % 0,98 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 23,6 % 0,82 God 100% 80% 60% 40% 20% 0% Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier varierar mycket under perioden, från 0 % till 90 %, men någon egentlig trend går inte att se års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hjälmsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 20 % av eutrofa arter, 60 % av indifferenta arter och 20 % av oligotrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassa-beräkningarna för Hjälmsjön men behöver enligt Naturvårdsverket 2007 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hjälmsjön 2013 som god.

21 50 Västersjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa augusti Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2,44 mg/l 0,16 God Medelvärde aug senaste 3 åren 1,49 mg/l 0,27 God 5 4 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har under hela perioden indikerat god ekologisk status med undantag av 2004 års värde. Även 2013 års värde indikerar god status. Generellt är åren med högre värden på biomassan dominerade av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 1,23 % 1,00 Hög Medelvärde aug senaste 3 åren 9,7 % 0,97 Hög 80% 60% 40% 20% Måttlig God 0% Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Under större delen av perioden har andelen cyanobakterier varit mycket låg och indikerar hög ekologisk status, med undantag år 2005 och De något högre värdena dessa år verkar ha varit tillfälliga och 2013 års värde, liksom värdena för 2010, 2011 och 2012 är mycket låga. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Västersjön är till största delen indifferenta d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs cirka 50 % av eutrofa arter, 30 % av indifferenta arter och 20 % av oligotrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Västersjön som god år 2013.

22 51 Rössjön Datum Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/ Koordinat / Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 0,73 mg/l 0,55 God Medelvärde aug senaste 3 åren 1,19 mg/l 0,34 God 5 mg/l Måttlig God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Värdena har flertalet år under perioden indikerat god ekologisk status och 2013 års värde avviker inte från resten av perioden. Toppen under 2004 och 2005 verkar ha varit tillfällig och kan troligtvis hänföras till den naturliga variationen. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 40,4 % 0,64 Måttlig Medelvärde aug senaste 3 åren 49,1 % 0,55 Otillfredsställande 100% 80% 60% 40% 20% 0% Otillfredsställande Måttlig Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och otillfredsställande ekologisk status, med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Från år 2004 har andelen cyanobakterier varit hög och indikerat otillfredsställande status var värdet förhållandevis lågt men år 2012 var andelen återigen hög. Årets värde är lägre och indikerar måttlig ekologisk status. Dock finns en tendens till en ökande andel cyanobakterier över perioden. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Rössjön är indifferenta (d v s de förekommer både under näringsfattiga och näringsrika förhållanden) och eutrofa, sporadiskt förekommer även oligotrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2013 års biomassaberäkningar utgörs 62 % av indifferenta arter, 31 % av eutrofa arter och 8 % av oligotrofa arter/släkten. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Rössjön 2013 som god men på gränsen till måttlig. Det är den förhållandevis höga andelen cyanobakterier av den totala biomassan i Rössjön som gör att statusklassningen är ett gränsfall, dock är den totala växtplanktonbiomassan liten och de arter som ingår i biomassaberäkningarna är till övervägande del indifferenta arter.

23 Tabell 4 (Bilaga 1). Växtplankton artlista, Ringsjöarna Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till, dominerande EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Chroococcales Aphanocapsa delicatissima W.West & G E Aphanocapsa endophytica G.M. Smith I 1 Microcystis holsatica Lemmerm. E 1 Chroococcus limneticus Lemmerm. E Gomphosphaeria aponina Kütz. I 1 Merismopedia tenuissima Lemmerm. E 1 Microcystis aeruginosa (Kütz.) Kütz. E Microcystis botrys Teiling E Microcystis firma (Kütz.) Schmidle I Microcystis flos-aquae (Wittr.) Kirchn. E Microcystis novacekii (Komárek) Compère E 1 Microcystis viridis (A.Braun) Lemmerm. E Microcystis wesenbergii (Komárek) Kom E Radiocystis geminata Skuja I Snowella fennica Komárek & Komárk.-Le O 1 Snowella lacustris (Chodat) Komárek & H E 1 2 Snowella litoralis (Häyrén) Komárek & H I Snowella septentrionalis Komárek & Hin I Woronichinia elorantae Komárek & Kom E Woronichinia karelica Komárek & Komá I Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin E Nostocales Aphanizomenon klebahnii Elenkin ex Pe E Cuspidothrix issatschenkoi (Usačev) P.Ra E 1 2 Dolichospermum circinale (Rabenh. ex B E 2 1 Dolichospermum crassum (Lemmerm.) W E Dolichospermum curvum (H.Hill) Wackli E Dolichospermum flos-aquae (Bréb. ex Bo E Dolichospermum lemmermannii (P.G.Ric I Dolichospermum macrosporum (Kleb.) W E Dolichospermum planctonicum (Brunnth E 1 Dolichospermum sp. E Oscillatoriales Limnothrix redekei (Goor) M.-E.Meffert E 1 Planktolyngbya brevicellularis Cronberg E 1 1 Planktolyngbya contorta (Lemmerm.) An E 1 1 Planktolyngbya limnetica (Lemmerm.) K E Planktolyngbya minor (Geitler) Kom. & C E 1 Planktothrix agardhii (Gomont) Anagn. & E Pseudanabaena limnetica (Lemmerm.) K E Pseudanabaena mucicola (Naumann & H E Pseudanabaena voronichinii Anagnostid E 1 Romeria elegans (Wolłosz.) Koczw. in Ge E Romeria sp. E Synechococcales Aphanothece bachmannii Komárk.-Legn E Aphanothece clathrata W.West & G.S.W I 1 1 Aphanothece minutissima (W.West) Kom E 1 Cyanocatena imperfecta (Cronberg& W E 2 1 Cyanodictyon filiforme Komárk.-Legn. & E 1 HAPTOPHYCEAE, HÄFTALGER Chrysochromulina parva Lackey E 1 CHLOROPHYCEAE, GRÖNALGER Volvocales Chlamydomonas sp. I 1 1 Gonium pectorale O.F. Müll. I 1 Eudorina elegans Ehrenb. E

24 Tabell 4 (Bilaga 1). Växtplankton artlista, Ringsjöarna Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till, dominerande EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Pandorina morum (O.F. Müll.) Bory E Tetrasporales Chlamydocapsa cf planctonica (W.& G.S I Pseudosphaerocystis lacustris (Lemmerm I Chlorococcales Actinastrum hantzschii Lagerh. I Ankistrodesmus falcatus (Corda) Ralfs I 1 Ankistrodesmus gracilis (Reinsch) Korshi I Selenastrum bibraianum Reinsch E Botryococcus braunii Kütz., 1849 I 1 Botryococcus neglectus (W.& G.S. West I Botryococcus protuberans W.& G.S. We I 1 Botryococcus spp. I Coelastrum cambricum W. Archer E Coelastrum microporum Nägeli in A. Bra E Coelastrum sphaericum Nägeli E 1 1 Golenkinia radiata (Chodat) Korshikov E 1 Crucigenia quadrata Morren I 1 Crucigenia tetrapedia (Kirchner) W. & G I 1 Hariotina reticulata P.A.Dang. E Dictyosphaerium ehrenbergianum Näge I 1 Mucidosphaerium pulchellum (H.C.Woo I 1 Hindakia tetrachotoma (Printz) C.Bock, P E 1 Kirchneriella obesa (G.S. West) Schmidle I 1 1 Kirchneriella lunaris (Kirchner) Möbius I 1 Monoraphidium capricornutum (Printz) I 1 Monoraphidium contortum (Thur. in Bré I Monoraphidium komarkovae Nygaard I 1 1 Mucidosphaerium pulchellum (H.C.Woo I 1 Oocystis spp. I Pediastrum angulosum Ehrenb. ex Mene O Parapediastrum biradiatum (Meyen) E.H E Pseudopediastrum boryanum (Turpin) E E Pediastrum boryanum var. longicorne R E Pediastrum duplex Meyen E Lacunastrum gracillimum (W.West & G.S E Pseudopediastrum kawraiskyi (Schmidle E Monactinus simplex (Meyen) Corda E Stauridium tetras (Ehrenb.) E.Hegewald E Quadrigula pfitzeri (Schröd.) G.M. Sm. O 1 Desmodesmus subspicatus (Chodat) E.H E 1 1 Acutodesmus acuminatus (Lagerh.) P.M E 1 1 Comasiella arcuata (Lemmermann) E.He E 1 1 Desmodesmus armatus (Chodat) E.Hege E 1 Scenedesmus ecornis (Ehrenb.) Chodat E 1 1 Desmodesmus opoliensis (P. Richter) E.H E 1 Scenedesmus spp. E Tetraëdron caudatum (Corda) Hansg. I 1 1 Pseudostaurastrum hastatum (Reinsch) I 1 Tetraëdron minimum (A. Braun) Hansg. E Zygnematales Closterium acutum var. variabile (Lemm I Closterium sp. I Mougeotia sp. O 1 2 Staurastrum anatinum Cooke & Wills in O 1 Staurastrum chaetoceras (Schröd.) G.M. E 1 1 Staurastrum longipes (Nordst.) Teiling O 1 Staurastrum paradoxum var. parvum W E Staurastrum planctonicum Teiling E Staurastrum planctonicum var. bullosum E

25 Tabell 4 (Bilaga 1). Växtplankton artlista, Ringsjöarna Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till, dominerande EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Staurastrum pseudopelagicum W.West O Staurastrum tetracerum Ralfs I 1 Staurodesmus mamillatus var. maximus O 1 Teilingia granulata (J.Roy& Bisset) Bourr E 1 Ulothricales Elakatothrix biplex (Nygaard) Hindák I CHRYSOPHYCEAE, GULDALGER Dinobryon cylindricum O.E. Imhof I 1 Dinobryon divergens O.E. Imhof I Dinobryon sociale Ehrenb. I Mallomonas akrokomos Ruttner in Pascher I 1 Mallomonas caudata Iwanoff em. Willi K I 1 Mallomonas pseudocoronata Prescott I 1 Mallomonas sp. I 1 1 Synura sp. I 1 Uroglena sp I 1 1 DIATOMOPHYCEAE, KISELALGER Actinocyclus octonarius Ehrenberg, 1838 E Asterionella formosa Hassall I Aulacoseira alpigena (Grunow) Kramme O 1 1 Aulacoseira granulata (Ehrenb.) Simonse E Aulacoseira spp. E Campylodiscus sp. I 1 Cocconeis placentula Ehrenb. E Cyclotella spp. I Cymatopleura elliptica (Bréb. ex Kütz.) W E Cymatopleura solea (Bréb.) W.Sm. E Diatoma sp. I 1 Fragilaria crotonensis Kitton I Fragilaria sp. I 1 1 Frustulia rhomboides (Ehrenb.) De Toni I 1 1 Melosira varians C.Agardh O 1 1 Nitzschia palea (Kütz.) W.Sm. I 1 Staurosira berolinensis (Lemmerm.) Lan E Synedra sp. I Stephanodiscus binderanus (Kütz.) W.Kr E 1 Stephanodiscus spp. E Surirella spp. I XANTHOPHYCEAE, GULGRÖNA ALGER Pseudostaurastrum limneticum (Borge) I 1 1 Tribonema sp. I RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen (Ehrenb.) Diesing I 1 1 CRYPTOPHYCEAE, REKYLALGER Cryptomonas spp. I Rhodomonas sp. I DINOPHYCEAE, PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides (Levander) Langhans I Ceratium hirundinella (O.F.Müll.) Dujard I Gymnodinium excavatum Nyg. E Gymnodinium helveticum Pénard I 1 2 Gymnodinium sp. I 1 1 Kolkwitziella acuta (Apstein) Elbrächter E Kolkwitziella sp. 3 2

26 Tabell 4 (Bilaga 1). Växtplankton artlista, Ringsjöarna Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till, dominerande EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Peridiniopsis polonicum (Wolosz.) Bourr E Peridiniopsis sp. 1 Peridinium cf gatunense Nygaard I Peridinium sp. I EUGLENOPHYCEAE, ÖGONALGER Euglena acus Ehrenb. E 1 Euglena spp. E Lepocinclis sp. E 1 Phacus tortus (Lemmerm.) Skvortsov E 1 Trachelomonas verrucosa A. Stokes E 1 Trachelomonas volvocina Ehrenb. E 1 HETEROTROFA FLAGELLATER Katablepharis ovalis Skuja I 1 TOTALA ANTALET ARTER

27 RINGSJÖN VÄXTPLANKTON BIOMASSA 2013 Färskvikt mg/l (0-2 m) Sätoftasjön BIOMASSA/DATUM CYANOBAKTERIER Microcystis aeruginosa 0,008 Microcystis botrys 0,012 0,504 Microcystis flos-aquae 0,05 0,445 0,274 Microcystis viridis 0,034 0,131 0,624 0,099 Microcystis wesenbergii 0,093 1,096 0,548 0,252 Snowella septentrionalis 0,062 Woronichinia karelica 0,018 0,031 0,056 0,019 0,047 Woronichinia naegeliana 0,003 0,101 0,829 0,888 0,998 Dolichospermum circinale 0,23 Dolichospermum crassum 0,004 0,036 6,738 0,348 0,744 0,424 Dolichospermum curvum 0,267 0,354 0,096 0,081 Dolichospermum flos-aquae 0,001 0,009 Dolichospermum lemmermannii 0,032 0,003 Dolichospermum macrosporum 1,423 0,002 Dolichospermum sp. 0,001 0,017 0,004 Aphanizomenon klebahnii 0,251 1,977 2,814 1,29 Planktolyngbya limnetica 0,487 0,83 0,451 Planktothrix agardhii 4,142 0,467 Pseudanabaena limnetica 1,988 0,165 GRÖNALGER Botryococcus sp. 0,102 0,044 0,818 0,511 Pediastrum sp. 0,011 0,042 0,006 KISELALGER Aulacoseira spp. 0,275 0,467 0,597 0,396 4,254 3,141 5,628 Asterionella formosa 0,014 0,001 0,257 Fragilaria crotonensis 0,003 0,299 0,129 Cyclotella spp. 0,049 Stephanodiscus spp. 0,149 0,121 0,136 Synedra spp. 0,001 REYLALGER Cryptomonas spp 0,011 0,098 0,129 0,316 Rhodomonas spp. 0,181 PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides 0,012 Ceratium hirundinella 0,024 0,054 0,347 Gymnodinium helveticum 0,007 Kolkwitziella acuta 0,14 Peridinium sp 0,235 0,046 0,017 0,03 0,07 Peridiniopsis polonicum 0,065 0,351 Monader 0,199 1,185 0,596 TOTAL BIOMASSA 0,734 2,151 2,253 10,176 9,438 18,872 10,838

28 RINGSJÖN VÄXTPLANKTON BIOMASSA 2013 Färskvikt mg/l (0-2 m) Östra Ringsjön BIOMASSA/DATUM CYANOBAKTERIER Pico cyanobakterier 0,117 Microcystis aeruginosa 0,034 Microcystis botrys 0,011 0,745 0,028 0,055 Microcystis flos-aquae 0,001 Microcystis viridis 0,048 0,57 2,607 1,282 Microcystis wesenbergii 0,197 0,46 1,139 0,657 Woronichinia karelica 0,003 0,029 0,043 0,067 0,031 Woronichinia naegeliana 0,03 2,787 2,039 1,163 Dolichospermum circinale 0,029 Dolichospermum crassum 0,008 0,272 0,432 0,224 Dolichospermum curvum 0,014 0,022 0,058 0,023 0,027 Dolichospermum flos-aquae 0,01 Dolichospermum lemmermannii 0,027 Dolichospermum macrosporum 0,042 Aphanizomenon klebahnii 0,076 1,155 6,404 0,219 Cuspidothrix issatschenkoi 0,041 Planktolyngbya limnetica 0,014 0,143 0,001 Planktolyngbya spp. 0,47 Planktothrix agardhii 0,007 0,178 0,056 GRÖNALGER Botryococcus sp. 0,053 0,153 1,753 Mougeotia sp. 0,009 Pediastrum spp. 0,002 KISELALGER Aulacoseira spp. 0,443 0,409 0,054 1,455 4,02 8,517 0,05 Asterionella formosa 0,039 Fragilaria crotonensis 0,083 Cyclotella spp. 0,26 0,207 Stephanodiscus spp. 0,252 0,33 0,023 0,045 0,315 REYLALGER Cryptomonas spp 0,008 0,056 0,093 0,056 0,056 0,063 Rhodomonas spp. 0,037 0,035 0,052 PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides 0,01 0,192 Ceratium hirundinella 0,014 0,362 0,698 0,14 Gymnodinium helveticum 0,377 Kolkwitziella acuta 0,087 0,12 Peridinium sp 0,215 0,016 0,023 Peridiniopsis sp. 0,016 ÖGONDJUR Trachelomonas spp. 0,154 Monader 0,304 0,148 TOTAL BIOMASSA 1,269 1,5 1,092 2,435 12,03 21,904 5,672

29 RINGSJÖN VÄXTPLANKTON BIOMASSA 2013 Färskvikt mg/l (0-2 m) Västra Ringsjön BIOMASSA/DATUM CYANOBAKTERIER Pico cyanobakterier 0,404 0,017 Microcystis aeruginosa 0,014 Microcystis botrys 0,026 0,018 0,131 Microcystis flos-aquae 0,08 0,006 0,283 0,056 Microcystis viridis 0,018 0,351 1,57 0,115 Microcystis wesenbergii 0,092 0,071 1,753 1,832 0,537 Microcystis spp. 0,189 Snowella septentrionalis 0,013 Woronichinia karelica 0,005 0,076 0,08 Woronichinia naegeliana 0,044 0,685 0,44 0,142 Dolichospermum circinale 0,086 Dolichospermum crassum 0,008 3,273 0,36 0,297 3,989 Dolichospermum curvum 0,001 0,25 0,247 0,019 Dolichospermum flos-aquae 0,003 Dolichospermum lemmermannii 0,058 Dolichospermum macrosporum 0,318 Dolichospermum sp. 0,047 Aphanizomenon klebahnii 0,046 0,118 0,827 2,72 0,841 Planktolyngbya limnetica 0,005 0,032 0,462 1,291 Planktothrix agardhii 0,12 3,003 1,131 Pseudanabaena limnetica 0,852 GRÖNALGER Botryococcus sp. 0,006 0,008 1,426 1,315 Pediastrum spp. 0,11 0,118 0,007 0,036 Scenedesmus spp. 0,272 0,039 KISELALGER Aulacoseira granulata 0,428 Aulacoseira spp. 0,271 0,987 1,135 0,042 8,25 10,349 5,399 Asterionella formosa 0,115 0,262 Fragilaria crotonensis 0,469 0,111 Cyclotella spp. 1,046 2,333 Stephanodiscus spp. 0,157 0,073 Synedra spp. 0,07 REYLALGER Cryptomonas spp. 0,058 0,14 0,533 0,02 0,151 PANSARFLAGELLATER Ceratium furcoides 0,006 0,128 0,16 0,127 Ceratium hirundinella 0,15 0,126 0,563 1,147 Gymnodinium excavatum 0,006 Kolkwitziella acuta 0,104 0,111 Peridinium sp. 0,271 0,012 0,465 0,024 0,003 Peridiniopsis polonicum 0,002 0,044 0,035 Monader 1,821 0,72 TOTAL BIOMASSA 3,633 4,28 3,82 6,00 14,11 24,66 14,72

30 DJURPLANKTON (antal individer och antalet arter) Sätoftasjön ROTATORIER EG Anuraeopsis fissa (GOSSE) E Ascomorpha ecaudis PERTY I 13 Ascomorpha ovalis (BERGEND.) I 7 Asplanchna priodonta GOSSE E Brachionus angularis GOSSE E 88 7 Brachionus calyciflorus PALLAS E 5 Brachionus quadridentatus HERMANN E 7 Conochilus unicornis ROUSSELET E Euchlanis dilatata (EHRENBERG) I 38 Filinia longiseta (EHRENB.) I Gastropus stylifer IMHOF I 3 Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I Keratella hispida (GOSSE) I Keratella tecta (GOSSE) E Keratella quadrata (MÜLLER) E Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I Polyarthra major (BURCKHARRDT) I 2 Polyarthra remata (SKORIKOV) I Polyarthra vulgaris (CARLIN I Pompholyx sulcata (HUDSON) E Synchaeta sp. I Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E Trichocerca capucina (WIERZ.) I Trichocerca cylindrica (Imhof) 2 23 Trichocerca porcellus GOSSE E Trichocerca pusilla (JENNINGS) E Trichocerca rousseleti (VOIGT) E 13 CLADOCERA Bosmina longirostris curvirostris FISCHE I 33 Bosmina longirostris (MÜLL.) I Chydorus sphaericus (MÜLL.) E Daphnia cf cucullata SARS E Daphnia galeata SARS O 7 Daphnia sp. I 8 COPEPODA Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter

31 DJURPLANKTON (antal individer och antalet arter) Östra Ringsjön 2013 ROTATORIER EG Asplanchna priodonta GOSSE E Brachionus angularis GOSSE E 10 3 Brachionus calyciflorus PALLAS E 3 Brachionus diversicornis (DADAY) E Collotheca sp. I 2 Conochilus unicornis ROUSSELET E Conochiloides sp. I 19 Euchlanis dilatata (EHRENBERG) I 19 Filinia longiseta (EHRENB.) I 20 4 Kellicottia longispina KELL. I Keratella cochlearis (GOSSE) I Keratella hispida (GOSSE) I Keratella tecta (GOSSE) E Keratella quadrata (MÜLLER) E Notholca sp. E 2 Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I Polyarthra euryptera (WIERZEJSKI) I 7 Polyarthra major (BURCKHARRDT) I 5 4 Polyarthra remata (SKORIKOV) I 3 Polyarthra vulgaris (CARLIN I Pompholyx sulcata (HUDSON) E Synchaeta sp. I Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E Trichocerca capucina (WIERZ.) I 2 Trichocerca porcellus GOSSE E Trichocerca rousseleti (VOIGT) E 7 7 CLADOCERA Bosmina crassicornis LILLJEBORG I 32 Bosmina longirostris curvirostris FISCH I 7 Bosmina longirostris (MÜLL.) I Chydorus sphaericus (MÜLL.) E Daphnia cf cucullata SARS E 7 7 Daphnia sp. I 7 COPEPODA Calanoida copepoder I Cyclopoida copepoder I Nauplius I Summa ind/l Antal arter