BILAGA 8. Växtplanktonundersökningar
|
|
- Emilia Kristina Eklund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 8 Växtplanktonundersökningar Fältprotokoll, resultat lokal för lokal, artlistor 275
2 PLANKTISKA ALGER I MOTALA STRÖMS VATTENSYSTEM 2007 Medins Biologi AB Mölnlycke Annika Pettersson Iréne Sundberg 276
3 Sammanfattande fältprotokoll från planktonprovtagningen i Motala ström vvf 2007 Koordinater Rörprov Håvprov Datum Språngskikt Siktdjup Temp Övrigt Sjö Nr X Y djup (m) djup (m) läge (m) (kikare) C Glan GB ,7 0,6 Glan GB ,4 5,2 Glan GB ,3 17,5 Glan GB ,8 19,2 Glan GB ,4 9,4 Glan GB ,3 3,0 Bråviken GB ,8 1,6 Bråviken GB ,0 5,0 Bråviken GB ,7 20,3 Bråviken GB ,9 17,0 Bråviken GB ,7 10,3 Bråviken GB ,4 4,0 Roxen Li ,0 0,8 Roxen Li ,6 5,6 Roxen Li ,2 19,9 Roxen Li ,8 19,3 Roxen Li ,3 7,6 Roxen Li ,5 1,8 Slätbaken Sö ,2 1,5 Slätbaken Sö ,3 6,0 Slätbaken Sö ,5 19,2 Slätbaken Sö ,0 18,5 Slätbaken Sö ,9 11,5 Slätbaken Sö ,4 4,7 Sommen Bo ,3 19,1 Åsunden Ki ,8 21,2 algförekomst Krön MS ,3 1,4 21,3 Ören MS ,7 20,4 Bodasjön MS ,5 3,1 20,9 Vässledasjön ,0 Ralången ,5 20,2 Säbysjön ,6 19,8 Sommen ,3 19,0 Sommen ,8 20,7 Noen ,8 20,1 Metod Kvantitativ: BIN PR 066, fem delprov inom en 200 meters radie (2 m rörhämtare) Kvalitativ: BIN PR 061, planktonhåv med 25 µm maskstorlek Provtagare Björn Thiberg, Reijo Nygård Magnus Bergström, Mats Sunnhav Ansvarig organisation Alcontro AB i Linköping 277
4 Förklaring till sammanställning av resultat Naturvårdsverkets kriterier Naturvårdsverkets parametrar för att beskriva tillstånd och avvikelse (från jämförvärde) i en sjö med avseende på planktiska alger (Wiederholm 1999). Vad avser totalbiomassan har jämförvärde för augusti använts för augusti och vid bedömning av totalbiomassan övriga månader har säsongsmedelvärdet använts som jämförvärde. Biomassan anges i mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). Övriga kriterier EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans Trofiskt index (BIN PR163) - Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 100 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 100 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Sjöarnas trofiska index bedöms efter samma skala som indikatorarterna (11-100), där 11 är lägsta trofigrad och 100 högsta. Sjöns trofiska index beräknas utifrån indikatorarternas frekvens, enligt formeln: TIs = fx x TIa f Där Tia=artindex och f är frekvensen i en skala
5 Li15. Roxen År: 2007 Djup slättsjö Nivå: 0-2 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg/l) 6,8 Stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger i aug (mg/l) 1,4 Måttligt stor biomassa Tydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 6 Stort/mkt stort antal Tydlig Gonyostomum semen i aug (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Biomassa av kiselalger i april/maj (mg/l) 0,53 Måttligt stor biomassa Ingen eller obetydlig Säsongsmedelbiomassa maj-okt (mg/l) 2,8 Stor biomassa Mycket stor Årets resultat (mg/l) 8,0 Övriga Guldalger Rekylalger Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Biomassa (mg/l) 8,0 Antal taxa 75 6,0 4,0 2,0 6,0 4,0 2, ,0 feb april juni aug okt dec 0,0 feb april juni aug okt dec 0 Jämförelse med tidigare undersökningar Biomassa (mg/l) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År Näringstillstånd D D D D D D Totalt (aug) Blågrönalger (aug) Säsongsmedel (maj-okt) Förklaring: A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattig C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar Roxens växtplankton dominerades av rekylalger i februari. Från april började kiselalger växa till och dominansen höll i sig till oktober då blågrönalger var dominerande grupp. I december var åter kiselalger störst. Blågrönalger utgjorde en betydande del av biomassan i augusti i år och mängden bedömdes som måttligt stor. Det var främst potentiellt giftproducerande släkten som Microcystis och Anabaena som dominerade. I oktober var det istället släktet Planktothrix som utgjorde den största mängden bland blågrönalger. Algen förekom i stor mängd i håvprovet som togs på 0-5 meters djup. Förmodligen uppehöll sig algerna på större djup än 2 meter som rörprovet togs på och mängden kan därför ha underskattats. Mängden kiselalger var stor i augusti och utgjordes främst av Aulacoseira spp. Framräknade index visade på näringsrika (eutrofa) förhållanden. Påverkan av näringsämnen bedömdes som stark jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som stor. Jämfört med förra årets avvikande hög värden på biomassa var årets resultat åter jämförbara med tidigare. 279
6 GB03. Glan År: 2007 Skogssjö Nivå: 0-2 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg/l) 2,9 Måttligt stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger i aug (mg/l) 1,2 Måttligt stor biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 5 Stort/mkt stort antal Stor till mycket stor Gonyostomum semen i aug (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Biomassa av kiselalger i april/maj (mg/l) 0,43 Liten biomassa Ingen eller obetydlig Säsongsmedelbiomassa maj-okt (mg/l) 1,6 Måttligt stor biomassa Stor Årets resultat (mg/l) 3,0 Övriga Guldalger Rekylalger Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Biomassa (mg/l) 3,0 Antal taxa 75 2,0 2,0 50 1,0 1,0 25 0,0 feb april juni aug okt dec 0,0 feb april juni aug okt dec 0 Jämförelse med tidigare undersökningar Biomassa (mg/l) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, År Näringstillstånd D D D D D D Totalt (aug) Blågrönalger (aug) Säsongsmedel (maj-okt) Förklaring: A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattig C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar Glans växtplankton dominerades av pansarflagellater och rekylalger i februari. I april började kiselalger växa till och den dominansen höll i sig hela året. I augusti var blågrönalgbiomassan som störst då en måttligt stor mängd uppmättes. Uträknade index visade entydigt på näringsrika (eutrofa) förhållanden. Påverkan av näringsämnen bedömdes som stark jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som stor. Den totala biomassan i augusti minskade ganska kraftigt 2003 och låg på ungefär samma nivå Åren därefter, 2005 och 2006, uppmättes en lika hög biomassa som före Säsongsmedelvärdet (maj-okt) verkar ha minskat de senaste åren. Notera dock att i detta värde finns inte april med. Förra året uppmättes en extremt kraftig kiselalgblomning i april månad. Så biomassan sett över hela säsongen har egentligen inte minskat. En ökad mängd kiselalger på våren kan var ett tecken på en förändrad näringssituation. 280
7 GB20. Bråviken År: 2007 Skogssjö Nivå: 0-4 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg/l) 0,18 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Vattenblommande blågrönalger i aug (mg/l) 0,04 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 5 Stort/mkt stort antal Stor till mycket stor Gonyostomum semen i aug (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Biomassa av kiselalger i april/maj (mg/l) 0,08 Liten biomassa Ingen eller obetydlig Säsongsmedelbiomassa maj-okt (mg/l) 1,46 Liten biomassa Tydlig Årets resultat Övriga Kiselalger Guldalger Pansarflagellater (mg/l) Rekylalger Blågrönalger 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 feb april juni aug okt dec Biomassa (mg/l) Antal taxa 5,0 75 4,0 3,0 50 2,0 25 1,0 0,0 0 feb april juni aug okt dec Jämförelse med tidigare undersökningar Biomassa (mg/l) 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, År Näringstillstånd C C C C C C Totalt (aug) Blågrönalger (aug) Säsongsmedel (maj-okt) Förklaring: A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattig C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar Kiselalger utgjode en betydande del av biomassan i februari och vidare in i april för att sedan helt dominera i juni och augusti. Maximum uppnåddes i juni då släkten Chaetoceros och Skeletonema blommade. I oktober och december dominerade blågrönalger, men i mycket små mängder. Växtplanktonbiomassan i augusti var 0,18 mg/l. Omräknat i klorofyllhalt blir det cirka 1 µg/l vilket innebär en mycket låg halt i bedömningsgrunderna för kust och hav. För inre Bråviken som har ett jämförvärde på 1,4 innebär det uträknade värdet: ingen eller obetydlig avvikelse. Sammantaget med årets och tidigare års resultat indikerade planktonundersökningen måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden. Påverkan av näringsämnen bedömdes som tydlig jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som liten. Säsongsmedelvärdet (maj-okt) har ökat de senaste två åren. Ökningen beror på kiselalgsblomning som inträffade i augusti 2006 och i juni Under senare år har en mycket liten biomassa av blågrönalger uppmätts. Bedömningen av näringstillståndet har varit oförändrad, även om förra och årets resultat indikerade ett något näringsrikare tillstånd. 281
8 Sö06. Slätbaken, Farmors udde År: 2007 Skogssjö Nivå: 0-4 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa i aug (mg/l) 0,75 Liten biomassa Liten Vattenblommande blågrönalger i aug (mg/l) 0,39 Mycket liten biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 4 Måttligt antal Tydlig Gonyostomum semen i aug (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Biomassa av kiselalger i april/maj (mg/l) 0,21 Liten biomassa Ingen eller obetydlig Säsongsmedelbiomassa maj-okt (mg/l) 1,54 Måttligt stor biomassa Stor Årets resultat (mg/l) 4,0 Övriga Guldalger Rekylalger Kiselalger Pansarflagellater Blågrönalger Biomassa (mg/l) 4,0 Antal taxa 75 3,0 2,0 1,0 3,0 2,0 1, ,0 feb april juni aug okt dec 0,0 feb april juni aug okt dec 0 Jämförelse med tidigare undersökningar Biomassa (mg/l) 4,0 3,0 Totalt (aug) Blågrönalger (aug) Säsongsmedel (maj-okt) 2,0 1,0 0, År Näringstillstånd D D C D D D Förklaring: A = Mycket näringsfattigt B = Näringsfattig C = Måttligt näringsrikt D = Näringsrikt E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan dominerades av rekylalger under stora delar av säsongen, maximum uppnåddes i juni. Kiselalger var störst grupp i april medan blågrönalger var störst i augusti. Även den toxinbildande pansarflagellaten Dinophysis acuminata, som orsakar s.k. DSP (Diarrhetic Shellfish Poisoning), var reltivt vanlig i augusti. Biomassan i augusti var 0,75 mg/l som omräknat i klorofyllhalt blir cirka 3,75 µg/l vilket innebär en hög halt i bedömningsgrunderna för kust och hav. För inre Slätbaken som har ett jämförvärden på 2,7 innebär det en liten avvikelse. Årets och tidigare års resultat indikerade näringsrika (eutrofa) förhållanden. Påverkan av näringsämnen bedömdes som stark jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som tydlig. Störst biomassa uppmäts vanligen april eller i oktober och dominerande grupp har huvudsakligen varit kiselalger i april och blågrönalger i oktober och 2004 var det dock pansarflagellaten Peridiniella catenata som dominerade i april var biomassan högst i augusti medan maximum uppnåddes i juni Den totala biomassan i augusti och säsongsmedelvärdet (maj-okt) har ökat de senaste tre åren jämfört med tidigare. Säsongsmedelvärdet från 2005 var extremt högt vilket i stort beror på kiselalgsblomningen i juni. Bedömningen av näringstillståndet ändrades då tillbaka till näringsrikt tillstånd som varit oförändrad sedan dess. 282
9 Bo01. Sommen Datum: Skogssjö Nivå: 0-6 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 0,48 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,01 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 0 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 41 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 33,8 Lågt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 0,1 0,2 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,01 2,5 5 12,2 Eutrofa 1 3 Rekylalger 0,02 5,1 5 12,2 Indifferenta Pansarflagellater 0,05 10,1 3 7,3 Oligotrofa 5 14 Guldalger 0,05 11, ,3 Totalt Kiselalger 0,33 68,8 7 17,1 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,01 2,0 6 14,6 Konjugater 0,00 0,0 2 4,9 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,00 0,1 1 2,4 Summa 0,48 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 2,0 75 1,5 50 1,0 0,5 25 0, År Näringstillstånd C C B B B C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan var mycket liten. Kiselalger dominerade biomassan vid årets augustiprovtagning. Planktonundersökningen visade på måttligt näringsrika förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms näringsämnespåverkan som tydlig. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedöms som ingen eller obetydlig. Jämfört med undersökningarna har den totala biomassan liksom andelen blågrönalger i august minskat. Bedömningen ändrades till näringsfattigt tillstånd när biomassan under ett par år varit låg. Det har dock förekommit arter som inte är typiska för en näringsfattig sjö. I år ökade biomassan. Detta tillsammans med en relativt riklig mängd av ett par näringstoleranta arter gjorde att bedömningen ändrades åter. Det förekommer fler näringskänsliga arter än näringstoleranta, men eftersom biomassan av de mer näringsrika arterna är relativt stor bedömdes planktonsamhället ha en måttligt näringsrik karaktär. 283
10 Ki06. Åsunden Datum: Skogssjö Nivå: 0-6 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 188 Mycket stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 11 Mycket stor biomassa Mycket stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 4 Måttligt antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 28 Lågt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 54,6 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 15,0 9,0 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 11,21 5,9 8 28,6 Eutrofa 9 33 Rekylalger 0,00 0,0 2 7,1 Indifferenta Pansarflagellater 2,52 1,3 2 7,1 Oligotrofa 1 4 Guldalger 14,55 7,7 2 7,1 Totalt Kiselalger 158,7 84,2 8 28,6 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 1,40 0,7 4 14,3 Konjugater 0,00 0,0 2 7,1 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,00 0,0 0 0,0 Summa 188,4 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 5,0 75 4,0 188 mg/ l 3,0 50 2,0 25 1,0 0, År Näringstillstånd C C C C C C C C D Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan var extremt stor vid augustiprovtagningen och dominerades helt av kiselalger. Biomassan av blågrönalger var också mycket stor, men trots det försvinnande liten jämfört med kiselalgerna. Synlig algförekomst finns noterat från provtagningen. Det var uppehåll, mulet och vindstilla. Språngskikt registrerades på m djup. Kiselalger har stora skal av kisel som ingår i biomasseberäkningen. Den fotsyntetiserande cellen i sig är inte så stor. Det fanns dock även rikligt med andra typer av alger och vi bedömer därför sjön som näringsrik i år. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes näringsämnespåverkan som stark. Flera potentiellt toxinbildande blågrönalger påträffades och risken för långvariga algblomningar av dessa alger bedömdes som tydlig. Åren uppmättes stora mängder kiselalger som inte noterades de senare åren , då biomassan var ganska liten. Årets extrema biomassa kan tyda på någon miljöförändring, men detta kan också ha varit en engångsföreteelse där hydrologiska förhållanden och väderomständigheter varit extra gynnsamma för algerna. 284
11 8. Vässledasjön Datum: Skogssjö Nivå: 0-2 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,0 Liten biomassa Tydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 0 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 28 Lågt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 38,3 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 1,2 1,7 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,00 0,0 0 0,0 Eutrofa 5 21 Rekylalger 0,59 58,4 5 17,9 Indifferenta Pansarflagellater 0,00 0,0 1 3,6 Oligotrofa 3 13 Guldalger 0,08 7,6 6 21,4 Totalt Kiselalger 0,25 24,8 4 14,3 Ögonalger 0,02 1,7 3 10,7 Grönalger 0,03 3,2 6 21,4 Konjugater 0,00 0,2 1 3,6 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,04 4,1 2 7,1 Summa 1,02 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 12,0 75 9,0 50 6,0 3,0 25 0, År Näringstillstånd D D D D D C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Planktonbiomassan bedömdes som liten och dominerades av rekylalger följt av kiselalger. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms näringsämnespåverkan som tydlig. Blågrönalger har aldrig utgjort någon betydande del av biomassan i Vässledasjön och risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes därför som liten. I år påträffades färre arter jämfört med tidigare och inte lika många näringstoleranta. Den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen finns i sjön, men påträffades inte i årets prov. Algen dominerade biomassan Biomassan har varierat mellan åren, men har normalt legat mellan 3 och 4 mg/l. I år uppmättes den lägsta biomassan hittills. På grund av minskad biomassa och ett lägre trofiindex ändrades bedömningen till måttligt näringsrikt. 285
12 18. Ralången Datum: Skogssjö Nivå: 0-4 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 8,2 Mycket stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,15 Mycket liten biomassa Tydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 2 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,28 Liten biomassa Liten Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 31 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 63,2 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 3,0 5,0 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,15 1,8 4 12,9 Eutrofa Rekylalger 0,24 2,9 4 12,9 Indifferenta Pansarflagellater 0,20 2,5 2 6,5 Oligotrofa 2 7 Guldalger 3,65 44,6 3 9,7 Totalt Kiselalger 3,19 38,9 7 22,6 Ögonalger 0,27 3,3 1 3,2 Grönalger 0,06 0,8 7 22,6 Konjugater 0,15 1,8 2 6,5 G. semen 0,28 3,4 1 3,2 Övriga 0,00 0,0 0 0,0 Summa 8,19 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 15, ,0 50 5,0 25 0, År Näringstillstånd D D D D D D Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Planktonbiomassan bedömdes som mycket stor och dominerades av guladalgen Synura och av kiselalger. Synuraär en alg som kan orsaka dålig lukt och smak när den förekommer i stora mängder. Sammantaget visade sjöns växtplankton på näringsrika (eutrofa) förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms näringsämnespåverkan som stark. Det påträffades endast två potentiellt toxinproducerande blågrönalger i år, men med ledning av tidigare års resultat bedömdes risken för långvarig massförekomst av dessa alger som stor. Flagellaten Gonyostomum semen finns i sjön. I år uppmättes en liten mängd, men som bör betraktas som potentiellt besvärsbildande. Den totala biomassan har varierat stort mellan åren, men mängden har de flesta år bedömts vara stor eller mycket stor. Blågrönalgblomning förekommer ofta i sjön blommade det potentiellt toxinproducerande släktet Aphanizomenon och 2006 var det främst Planktothrix agardhii som förekom rikligt, även den potentiellt giftproducerande. I år påvisades ingen blomning i augusti. Bedömningen av sjöns näringstillstånd är oförändrad jämfört med tidigare. 286
13 26. Säbysjön Datum: Skogssjö Nivå: 0-4 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 5,5 Stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,02 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 2 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,19 Liten biomassa Liten Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 36 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 50,6 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 2,3 2,0 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,02 0,3 2 5,6 Eutrofa 8 25 Rekylalger 0,15 2,7 5 13,9 Indifferenta Pansarflagellater 0,08 1,5 3 8,3 Oligotrofa 4 13 Guldalger 4,13 75,6 6 16,7 Totalt Kiselalger 0,83 15, ,6 Ögonalger 0,04 0,8 1 2,8 Grönalger 0,01 0,2 4 11,1 Konjugater 0,01 0,1 2 5,6 G. semen 0,19 3,5 1 2,8 Övriga 0,00 0,0 1 2,8 Summa 5,46 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 15, , ,0 25 0, År Näringstillstånd D D D D D D D D D Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan bedömdes som stor och dominerades stort av gudldalgen Synura. Synura är en alg som kan orsaka dålig lukt och smak när den förekommer i stora mängder. Sammantaget visar sjöns växtplankton på näringsrika (eutrofa) förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms näringsämnespåverkan som stark. Mängden blågrönalger bedömdes i år som mycket liten. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som tydlig. Flagellaten Gonyostomum semen påträffades i liten mängd, men kan ha varit besvärsbildande. Den totala biomassan har vid samtliga undersökningar sedan 1999 varit stor. Jämfört med tidigare undersökningar var andelen näringstoleranta taxa lägre och andelen näringskänsliga taxa högre i år. Den kraftiga blomningen av Synura kan ha påverkat resultatet. Bedömningen av näringstillståndet är dock oförändrad. 287
14 34. Sommen, västra delen Datum: Skogssjö Nivå: 0-6 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,5 Liten biomassa Stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,16 Mycket liten biomassa Stor Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 4 Måttligt antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,004 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 53 Högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 52,2 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 2,9 3,5 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,16 10, ,9 Eutrofa Rekylalger 0,25 16,4 6 11,3 Indifferenta Pansarflagellater 0,07 4,7 2 3,8 Oligotrofa 4 8 Guldalger 0,25 16,5 7 13,2 Totalt Kiselalger 0,73 48, ,8 Ögonalger 0,00 0,1 1 1,9 Grönalger 0,04 2, ,6 Konjugater 0,00 0,1 2 3,8 G. semen 0,00 0,2 1 1,9 Övriga 0,00 0,0 1 1,9 Summa 1,50 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 2,0 75 1,5 50 1,0 0,5 25 0, År Näringstillstånd C C C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan bedömdes som liten och dominerades i år av kiselalger följt av guld- och rekylalger. Sammantaget visade sjöns växtplankton på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms näringsämnespåverkan som tydlig. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömdes som tydlig. Det förekom ett måttligt antal potentiellt toxinbildande blågrönalger, men mängden bedömdes som mycket liten. Artsammansättningen med relativt många eutrofiindikerande arter har varit likartad mellan åren. I år uppmättes ett högre trofiindex jämfört med de senaste undersökningarna. Blågrönalger utgör oftast ingen betydande del av biomassan i august, men en blomning påvisades 2004 då det potentiellt toxiska släktet Aphanizomenon dominerade biomassan. Bedömningen av sjöns näringstillstånd är oförändrad jämfört med tidigare, men årets resultat visar att gränsen till bedömningen näringsrikt ligger nära. 288
15 36. Sommen, norra delen Datum: Skogssjö Nivå: 0-4 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,38 Liten biomassa Tydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,03 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 2 Inga eller få Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 40 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 38,8 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 0,5 0,6 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,03 2,5 5 12,5 Eutrofa 4 11 Rekylalger 0,24 17,5 6 15,0 Indifferenta Pansarflagellater 0,16 11,2 1 2,5 Oligotrofa 7 19 Guldalger 0,36 26,3 8 20,0 Totalt Kiselalger 0,58 42,0 7 17,5 Ögonalger 0,00 0,0 1 2,5 Grönalger 0,01 0,5 9 22,5 Konjugater 0,00 0,0 3 7,5 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,00 0,0 0 0,0 Summa 1,38 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 5,0 75 4,0 3,0 50 2,0 25 1,0 0, År Näringstillstånd C C C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan bedömdes som liten och dominerades framförallt av kiselalger och guldalger. Sammantaget visar sjöns växtplankton på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedöms näringsämnespåverkan som tydlig. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedöms som tydlig Biomassan har minskat på lokalen efter Inga förhöjda mängder av blågrönalger har uppmätts i augusti. Bedömningen av sjöns näringstillstånd är oförändrad jämfört med tidigare. 289
16 606. Noen Datum: Skogssjö Nivå: 0-6 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 3,1 Måttligt stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,10 Mycket liten biomassa Tydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 5 Stort/mkt stort antal Stor till mycket stor Gonyostomum semen (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 36 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 41,6 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 4,0 2,5 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,10 3, ,6 Eutrofa 5 17 Rekylalger 0,14 4,6 4 11,1 Indifferenta Pansarflagellater 0,07 2,3 1 2,8 Oligotrofa 2 7 Guldalger 0,25 8,0 6 16,7 Totalt Kiselalger 2,52 81,1 8 22,2 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,01 0,3 4 11,1 Konjugater 0,00 0,0 0 0,0 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,02 0,5 2 5,6 Summa 3,11 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Antal taxa År Näringstillstånd C C C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan bedömdes som måttligt stor och dominerades stort av kiselalger följt av guldalger. Sammantaget visar sjöns växtplankton på måttligt näringsrika (mesotrofa) förhållanden. Jämfört med ett ursprungligt tillstånd bedömdes näringsämnespåverkan som tydlig. Risken för långvariga algblomningar av potentiellt toxinbildande blågrönalger bedömde som liten. Jämfört med undersökningarna sedan 1999 har biomassans fördelning mellan olika grupper varierat något, men har i stort varit likartad mellan åren. Mängden blågrönalger har varit mycket liten varje år. I år uppmättes en ovanligt stor mängd alger. Det finns inga skillander i övrigt mellan åren som tyder på någon förändring och bedömningen av näringstillståndet är fortfarnade den samma. 290
17 MS05. Krön Datum: Skogssjö Nivå: 0-2 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 4,1 Stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,05 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 4 Måttligt antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,94 Liten biomassa Liten Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 46 Måttligt högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 53,5 Högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 1,4 2,8 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,05 1,2 6 13,0 Eutrofa Rekylalger 0,37 8,9 4 8,7 Indifferenta Pansarflagellater 0,06 1,6 3 6,5 Oligotrofa 4 10 Guldalger 0,71 17,2 6 13,0 Totalt Kiselalger 1,86 45,0 9 19,6 Ögonalger 0,14 3,4 2 4,3 Grönalger 0,01 0, ,9 Konjugater 0,00 0,0 2 4,3 G. semen 0,94 22,7 1 2,2 Övriga 0,00 0,0 2 4,3 Summa 4,13 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 15, ,0 9,0 50 6,0 25 3,0 0, År Näringstillstånd D D D Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjöns växtplanktonbiomassa bedömdes som stor och dominerades av kiselalger följt av Gonyostomum semen och guldalger. Sammantaget visade sjöns växtplankton på näringsrika (eutrofa) förhållanden. För den totala biomassan bedömdes avvikelsen vara mycket stor jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Påverkan av näringsämnen bedömdes därför som stark. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedömdes som stor. Flagellaten Gonyostomum semen återfanns i år. Biomassan bedömdes som liten, men kan sägas vara en potentiellt besvärsbildande mängd. Jämfört med förra året förekom färre näringstoleranta arter uppmätters en stor biomassa av blågrönalger i augusti. I år påvisades ingen blomning. Artsammansättning och index tyder ändå på näringsrika förhållanden. Bedömningen näringsrikt tillstånd kvarstår. 291
18 MS22. Ören Datum: Skogssjö Nivå: 0-2 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 2,5 Måttligt stor biomassa Mycket stor Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 4 Måttligt antal Tydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 1,4 Måttligt stor biomassa Tydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 28 Lågt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 38,7 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 0,3 0,8 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,00 0,0 5 17,9 Eutrofa 5 20 Rekylalger 0,12 4,8 6 21,4 Indifferenta Pansarflagellater 0,00 0,0 0 0,0 Oligotrofa 6 24 Guldalger 0,06 2,4 4 14,3 Totalt Kiselalger 0,90 35,5 5 17,9 Ögonalger 0,06 2,6 1 3,6 Grönalger 0,01 0,6 3 10,7 Konjugater 0,01 0,3 1 3,6 G. semen 1,36 53,7 1 3,6 Övriga 0,00 0,0 2 7,1 Summa 2,54 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 4,0 75 3,0 50 2,0 1,0 25 0, År Näringstillstånd C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjöns växtplanktonbiomassa bedömdes som måttligt stor och dominerades av flagellaten Gonyostomum semen. Sammantaget visade sjöns växtplankton på ett måttligt näringsrikt (mesotroft) tillstånd. För den totala biomassan bedömdes avvikelsen vara mycket stor jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Påverkan av näringsämnen bedömdes som tydlig. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedömdes som ingen eller obetydlig. Den potentiellt besvärsbildande flagellaten Gonyostomum semen har återfunnits i sjön alla år. Mängden av algen har varierat bedömdes biomassan som liten, 2006 uppmättes en stor mängd och i år en måttligt stor. Gonyostomum kan orsaka hudirritation och risken bedöms vara stor för att algen ska ge upphov till besvär hos badande i sjön. Algen dygnsvandrar vertikalt i vattenmassan vilket gör att biomassan varierar beroende på vilken tidpunkt man tagit provet. Resultatet är i stor likartat med förra året. Bedömningen måttligt näringsrikt tillstånd kvarstår. 292
19 MS30. Bodasjön Datum: Skogssjö Nivå: 0-4 m Koordinat: / Naturvårdsverkets kriterier Värde Bedömning Avvikelse Totalbiomassa (mg/liter) 1,4 Liten biomassa Tydlig Vattenblommande blågrönalger (mg/liter) 0,04 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Potentiellt toxinbildande alger (antal släkten) 3 Måttligt antal Ingen eller obetydlig Gonyostomum semen (mg/liter) 0,00 Mycket liten biomassa Ingen eller obetydlig Övriga kriterier Antal funna taxa/arter: 57 Högt antal taxa Trofiindex (BIN PR 163): 40,4 Måttligt högt index Eutrofa/Oligotrofa (frekvens): Eutrofa/Oligotrofa (taxa): 1,4 1,9 Alggrupp Biomassa Taxa Ekologisk grupp Antal taxa mg/l % antal % antal % Blågrönalger 0,04 2,9 8 14,0 Eutrofa Rekylalger 0,26 19,4 4 7,0 Indifferenta Pansarflagellater 0,03 2,1 3 5,3 Oligotrofa 7 15 Guldalger 0,15 11,0 7 12,3 Totalt Kiselalger 0,46 33,8 8 14,0 Ögonalger 0,04 2,6 2 3,5 Grönalger 0,30 22, ,3 Konjugater 0,00 0,0 3 5,3 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,08 6,0 3 5,3 Summa 1,36 100, Jämförelse med tidigare undersökningar Oligotrofa Indifferenta Eutrofa 100% 75% 50% 25% 0% Biomassa (mg/l) Antal taxa 2,0 75 1,5 50 1,0 0,5 25 0, År Näringstillstånd C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Sjöns växtplanktonbiomassa bedömdes som liten och dominerades av kiselalger följt av rekyl- och grönalger. Sammantaget visade sjöns växtplankton på ett måttligt näringsrikt (mesotroft) tillstånd. För den totala biomassan bedömdes avvikelsen vara tydlig jämfört med ett ursprungligt tillstånd. Påverkan av näringsämnen bedömdes därför som tydlig. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedöms som liten. Årets resultat är likartat med Bedömningen av näringstillståndet är oförändrad. 293
20 294
21 Förklaring till artlistor Det. = Ansvarig för artbestämning I = Indikatortal enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder (Willén 2007). Sensitiva taxa är oligotrofiindikatorer med indikatortal i en skala från -1 till -3 där -3 anger taxa som är särskilt konkurrenskraftiga vid låga näringskoncentrationer. Toleranta arter är eutrofiindikatorer med indikatortal i en skala 1-3 där 3 anger arter som bedömts som särskilt toleranta och förekommande i de mest näringsrika miljöerna. EG = Ekologisk grupp O - taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E - taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I - taxa som är indifferenta d v s har en bred ekologisk tolerans TI = Trofiskt artindex. Vissa taxa fungerar som indikatorer för näringsrikedom respektive näringsfattigdom (indikatorarter). Indikatorarterna bedöms efter en skala från 11 till 100 (Hörnström 1979). Ett taxa med ett trofiskt index på 11 är karaktäristisk för mycket näringsfattiga (ultraoligotrofa) förhållanden och ett taxa med ett trofiskt index på 100 är karaktäristisk för mycket näringsrika (eutrofa) förhållanden. Frekvens = uppskattad frekvens av indikatorarter i en skal 1-5 där 5 är det högsta. Längd Vid bestämning av biomassan hos arter som bildar trådformiga kolonier har den sammanlagda längden av kolonierna mätts. Anges som tusentals µm/l. Antal celler/l Anges som tusental celler per liter. Biomassa Anges som mg /l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 295
22 Li15. Roxen utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: 0-2 m Det. Annika Pettersson/Carin Nilsson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,001 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN I ,004 Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,031 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,007 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 1 6 0,009 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 1 4 0,039 Peridinium sp. - EHRENBERG I 1 3 0,003 Bicosoeca ainikkiae - JÄRNEFÄLT 1 Chrysolykos planctonicus - MACK -2 I 1 2 0,0001 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Dinobryon suecicum - LEMMERMANN O 1 Pseudopedinella elastica - SKUJA 1 Obestämda monader (5-10 µm) ,038 Asterionella formosa - HASSALL I ,008 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 1 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,010 Centriska kiselalger (<10 µm) I ,012 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 Ulotrichales Koliella longiseta - (VISCHER) HINDÀK ,001 Chrysochromulina parva - LACKEY -2 1 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,020 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 296
23 Li15. Roxen utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: 0-2 m Det. Annika Pettersson/Carin Nilsson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Oscillatoriales Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,004 Nostocales Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,068 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,030 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,122 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I ,263 Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Synura sp. - EHRENBERG I ,025 Obestämda monader (5-10 µm) ,052 Asterionella formosa - HASSALL I ,011 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I ,168 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,082 Centriska kiselalger (<10 µm) I ,020 Centriska kiselalger (10-20 µm) I ,072 Centriska kiselalger (20-30 µm) I ,161 Centriska kiselalger (>30 µm) I 1 Diatoma tenuis - AGARDH E 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I ,004 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT ,009 Melosira sp. - C. A. AGARDH 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI 3 E 1 Pediastrum simplex - SCHMIDLE E 1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,0004 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 297
24 Li15. Roxen utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: 0-2 m Det. Annika Pettersson/Carin Nilsson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E ,010 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,003 Nostocales Anabaena lemmermannii - P. RICHTER 1 I ,064 Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,035 Cryptomonas sp. (<10 µm) - EHRENBERG I 1 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,078 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,037 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 1 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 1 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Obestämda monader (2-5 µm) ,044 Asterionella formosa - HASSALL I ,171 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (10-20 µm) I ,031 Diatoma sp. - BORY I 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I ,010 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O ,090 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15-20 µm) - EHRENBERG 3 E 1 Volvocales Chlamydomonas-typ - EHRENBERG I 1 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Botryococcus sp. - KÜTZING I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI 3 E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 Closterium sp. - NITSCH I 1 Staurastrum sp. - MEYEN I 1 Chrysochromulina sp. - LACKEY ,002 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) ,009 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 298
25 Li15. Roxen utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: 0-2 m Det. Annika Pettersson/Carin Nilsson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Aphanocapsa sp. - NÄGELI ,023 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E ,115 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E ,039 Snowella lacustris - (CHODAT) KOMAREK & HINDÁK I ,042 Woronichinia compacta - (LEMMERMANN) KOMÁREK & HINDÁK E ,082 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,009 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E 1 Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM. 1 I ,262 Nostocales Anabaena crassa - (LEMMERMAN) KOM.-LEG. & CRONB. 3 E ,220 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY 2 I ,074 Anabaena sp. rak - BORY 2 I ,204 Aphanizomenon issatschenkoi - (USAC) PROSK. LAVR. 3 E ,147 Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E ,159 Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,090 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,052 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,125 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 2 1 0,032 Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Asterionella formosa - HASSALL I ,063 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E ,231 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I ,975 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I ,009 Centriska kiselalger (10-20 µm) I ,073 Centriska kiselalger (20-30 µm) I 1 Diatoma tenuis - AGARDH E 1 Melosira cf. varians - C. A. AGARDH 1 Nitzschia sp. - HASSALL 1 Stephanodiscus binderanus - (KÜTZING) KRIEGER 2 E ,254 Volvocales Eudorina elegans - EHRENBERG E 1 Ankyra judayi - (G. M. SMITH) FOTT I 1 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 Dictyosphaerium tetrachotomum - PRINTZ 1 E ,042 Micractinium pusillum - FRESENIUS 2 E 1 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 2 6 0,351 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium sp. - NITSCH I 2 6 0,020 Mougeotia sp. - C. AGARDH O ,118 Staurodesmus sp. - TEILING I 1 Övriga, oidentifierad monad (10-20 µm) ,011 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 299
26 Li15. Roxen utfärdad av ackrediterat laboratorium Nivå: 0-2 m Det. Annika Pettersson Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 Woronichinia sp. - ELENKIN E ,003 Oscillatoriales Limnothrix sp. - MEFFERT E 1 Planktothrix sp. - ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK ,547 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY 2 I ,012 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I ,053 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I ,033 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I ,037 Cryptomonas sp. (30-40 µm) - EHRENBERG I ,032 Katablepharis ovalis - SKUJA I ,012 Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 1 Gymnodinium cf. fuscum - (EHRENBERG) STEIN 3 4 0,030 Dinobryon crenulatum-typ - W: & G.S. WEST -2 O 1 Mallomonas tonsurata - PASCHER & RUTTNER -1 I 1 Mallomonas sp. (20-30µm) - PERTY I 1 Pseudopedinella sp./pedinella sp. 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 Uroglena sp. - EHRENBERG I 1 Obestämda monader (2-5 µm) ,013 Asterionella formosa - HASSALL I ,079 Aulacoseira sp. (10-15 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (10-20 µm) I 1 Centriska kiselalger (20-30 µm) I 1 Centriska kiselalger (>30 µm) I 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I ,005 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Volvocales Eudorina elegans - EHRENBERG E 1 Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Botryococcus sp. - KÜTZING * I 1 Pediastrum boryanum - (TURPIN) MENEGHINI * 3 E 1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 Pediastrum sp. - MEYEN * 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium aciculare - T. WEST E 2 1 0,003 Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 1 Mougeotia sp. - C. AGARDH O 1 Chrysochromulina parva - LACKEY ,004 Gyromitus cordiformis - SKUJA 1 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 1 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2000). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 300
Planktiska alger i Landsjön 2005
Planktiska alger i Landsjön 2005 Kiselalgsläktet Stephanodiscus spp. dominerade i Landsjön i april Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Landsjön 2005 Medins Biologi AB
Läs merMOTALA STRÖM 2003 ALcontrol Bilaga 7 BILAGA 7. Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat
BILAGA 7 Allmänt om växtplankton, bedömningsgrunder, fältprotokoll, artlistor och sammanställning av resultat 277 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse för en sjös näringsväv
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2004
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2004 En planktonundersökning i 19 sjöar Guldalgen Dinobryon divergens Medins Biologi Kemi Miljö Medins Biologi Kemi Miljö Planktiska alger i Emåns
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2002
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2012 Bilaga 7 BILAGA 7
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 9 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning
Läs merBILAGA 8. Växtplankton
BILAGA 8 Växtplankton Bedömningsgrunder för planktiska alger Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2004-12-03 Carin Nilsson Iréne Sundberg 337 Allmänt om planktiska alger Planktiska alger är av stor betydelse
Läs merEMÅNS VATTENFÖRBUND. Planktiska alger i Emåns vattensystem En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2001 En planktonundersökning i 19 sjöar i augusti 2001 Pansaerflagellaten Ceratium hirundinella Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merVäxtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013
Växtplankton Stockholms miljöförvaltning 2013 Analysrapport till Eurofins Environment AB 2014-03-05 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merVäxtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012
Växtplankton i fem sjöar i Västra Götalands län 2012 Iréne Sundberg Ingrid Hårding Åsa Garberg Ina Bloch 20130212 Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031338 35 40 Fax 031 88 41 72 www.medinsbiologi.se
Läs merBILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2014
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 20 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 7 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
Läs merVäxtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Läs merBILAGA 7. Växtplankton sjöar år 2016
BILAGA 7 Växtplankton sjöar år 016 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 163 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
Läs merVäxtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i 19 sjöar i Emåns vattensystem 2008 Oligotrofiindikatorn Dinobryon crenulatum Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-11 Ingrid Hårding Carin Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011
Rönne å - vattenkontroll 2011 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011 Kiselalgen Acanthoceras zachariasii från Rössjön, augusti 2011. (Foto G. Cronberg) April
Läs merVäxtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018
Växtplankton i fyra sjöar i Örebro län 2018 Statusbedömning av miljötillståndet Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010 Tabellaria fenestrata var. asterionelloides från Rössjön, augusti 2010. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg
Läs merPotentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2010
1-4-13 rapport Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 1 Brunnsviken Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen 11-4- Sid 2(21) Potentiellt toxiska cyanobakterier i de
Läs merVäxtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB
Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Arbetsrapport till Eurofins Environment Sweden AB 2017-02-16 Växtplankton Mälarsnitt och småsjöar 2015 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Industrivägen 14
Läs merCyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg
Cyanobakterien Microcystis flos-aquae är vanlig i Vombsjön. Foto: Gertrud Cronberg Inledning Metod Vombsjön Växtplankton Biomassa i augusti Andel cyanobakterier Tropisk planktonindex TPI Antal arter
Läs merEMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2017
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 217 En undersökning i arton sjöar 218-6-18 Växtplankton i Emåns vattensystem 217. En undersökning i arton sjöar. Rapportdatum: 218-6-18 Version: 1. Projektnummer:
Läs merEMÅFÖRBUNDET. Växtplankton i Emåns vattensystem 2016
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 216 En undersökning av växtplankton i arton sjöar 217-8-22 Växtplankton i Emåns vattensystem 216. En undersökning av växtplankton i arton sjöar. Rapportdatum:
Läs merPlankton i Lilla Nätaren i augusti 2008
Plankton i Lilla Nätaren i augusti 2008 Jan-Erik Svensson Ingrid Hårding Mölnlycke 2009-03-09 Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se
Läs merVäxtplankton i Emåns vattensystem 2012
EMÅFÖRBUNDET Växtplankton i Emåns vattensystem 2012 En undersökning av växtplankton i nitton sjöar Ina Bloch Åsa Garberg Ingrid Hårding Carin Nilsson Företagsvägen 2, 35 33 Mölnlycke Tel 031338 35 0 Fax
Läs merE = eutrofa organismer, dvs. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden,
Ringsjöarna 2003 Växtplankton Metodik Prov för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett rör från ytan till 2 meters djup (0-2 m) en gång i månaden under perioden april november. Juli-prov
Läs merVäxtplankton i Bottenhavet 2012
Växtplankton i Bottenhavet 2012 Växtplankton Dalälvens VVF 2012 Analysrapport till Svensk MKB AB 2013-05-02 RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Laboratorier
Läs merBILAGA 8. Växtplankton kust år 2014
BILAGA 8 Växtplankton kust år 2014 Artlistor och fältprotokoll 205 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer som påverkar växtplanktonsamhällets
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2013 Cyanobakterierna Dolichospermum crassum och Aphanizomenon klebahnii var mycket vanliga i Ringsjöns olika bassänger från augusti till
Läs merVänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009
Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009 Titel: Vänervikar, växtplankton och vattenkemi 2009 Tryckår: 2010 ISSN: 1403-6134 Författare: M. Uppman och S. Backlund, Pelagia Miljökonsult AB Utgivare: Vänerns
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009.
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2009. Växtplankton från Rössjön, augusti 2009. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg Limnologi Ekologiska Institutionen
Läs merVäxt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Läs merKlassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden
Klassificering av ekologisk status vid station K338 i Söderhamnsfjärden VÄXTPLANKTON Ingrid Hårding Metodik - Växtplankton Provtagning Under juni, juli och augusti 2012 provtogs växtplankton vid en provpunkt
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2017 Grönalgen Hartiotina reticulata var vanlig i Östra Sorrödssjön i augusti 2107. Foto: Gertrud Cronberg Februari 2018 Gertrud Cronberg
Läs merVäxtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar
Växtplankton i Södermanlands län 2017 Undersökning av växtplankton i 37 sjöar Rapport 2019:9 Titel: Växtplankton i Södermanlands län 2017 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2019
Läs merVäxtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 2012
Växtplankton i 24 sjöar i Västmanlands och Södermanlands län 212 Klassificering av ekologisk status Version Datum 1.1 21345 Titel Växtplankton i 24 sjöar 212 på uppdrag av länsstyrelserna i Västmanland
Läs merUndersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2009 Kiselalgen Aulacoseira granulata med en spor och den blågröna algen Woronichinia naegeliana (till höger). (Foto G. Cronberg) December 2009 Gertrud Cronberg Heléne
Läs merUndersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008. Flagellaterna Cryptomonas, Rhodomonas och Mallomonas från Ryssbysjön juni 2008. (Foto G. Cronberg) December 2008 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen 127 218 73 Tygelsjö
Läs merResultat från växtplanktonundersökningen vid en lokal i Söderhamnsfjärden 2013
Resultat från växtplanktonundersökningen vid en lokal i Söderhamnsfjärden 2013 Ingrid Hårding 2013-01-29 Metodik Provtagning Under juni, juli och augusti 2013 provtogs växtplankton vid en provpunkt i Söderhamnsfjärden
Läs merKompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie
Melica nutans (bergsslok) gräs med purpurbruna agnar som väer i halvskugga på bergssluttningar Kompletteringar till Mjörn 2000 en limnologisk studie Mellbyån Säveån Säveån Stefan Bydén Med medverkan av
Läs merVäxt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009.
Växt- och djurplankton i Ivösjön, Levrasjön och Oppmannasjön 2009. Gertrud Cronberg Pansarflagellaten Ceratium hirundinella, vanligt förekommande i Levrasjön 2009. Foto G. Cronberg A pril 2010 Tygelsjövägen
Läs merPotentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år 2007
28-1- Potentiellt toxiska cyanobakterier i de undersökta strandbaden i Stockholm år Brunnsviken Ängbybadet Mälarhöjdsbadet Trekanten Långsjön Drevviken Magelungen 28-1- mv8-19 Sid 2(34) Potentiellt toxiska
Läs merVäxtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011
Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas län 2011 Klassificering av ekologisk status Version Datum 1.1 20120410 Titel Växtplankton i 33 sjöar i Västmanlands, Stockholms och Dalarnas
Läs merVäxtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Cyanobakterien Woronichinia karelica återkommer ofta i biomassaberäkningarna i Ivösjön. Foto: Gertrud Cronberg Susanne Gustafsson Akvatisk ekologi,
Läs merMälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( !!! !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! ! 1!
Mälaren(2015( Nationell(miljöövervakning( 1 ( ( ( ( ( Mälaren(2015( ÅrsrapportfördennationellamiljöövervakningenavMälaren. Påuppdragav: Utförtav: Rapportenbörciteras: Projektledare: Författare: Ansvarigrapportör:
Läs merBILAGA 8. Växtplankton kust år 2013
BILAGA 8 Växtplankton kust år 2013 Resultatsammanställningar, artlistor och fältprotokoll 203 Metodik Växtplanktonsamhällen kan variera påtagligt mellan olika lokaler och mellan olika år. Viktiga faktorer
Läs merBolmens recipientkontrollprogram
Bolmens recipientkontrollprogram Rapport 2009 2010-10-20 RAPPORT UTFÄRDAD AV ACKREDITERAT LABORATORIUM REPORT ISSUED BY AN ACKREDITED LABORATORY Laboratorier ackrediteras av Styrelsen för ackreditering
Läs merUndersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014
Fakta 2015:8 Undersökning av plankton i 13 sjöar i Stockholms län 2014 Publiceringsdatum 20150405 Kontaktpersoner Joakim Pansar Enheten för miljöanalys Telefon: 010223 10 00 Epostadress@lansstyrelsen.se
Läs merKan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Läs merUndersökning av växt- och djurplankton i 20 sjöar 2016
Fakta 217:5 Daphnia cucullata (t.v.) och Daphnia cristata (t.h.) från Garnsviken augusti 216. Undersökning av växt och djurplankton i 2 sjöar 216 Publiceringsdatum 217315 ISBN: 9789172817289 Kontakt Avdelningen
Läs merRapport. Innehållsförteckning
Sid 1(21) Plankton- och vattenkemiutveckling fram till 28 Innehållsförteckning Inledning... 2 Sammanfattning... 2 Jämförelse av fysikalisk-kemiska data... 3 Planktonundersökningar... 5 Metodik... 5 Jämförelse
Läs merPlanktonutvecklingen i Långsjön
Planktonutvecklingen i Långsjön 1995-2008 Anders Stehn 2009-12-02 Planktonutvecklingen i Långsjön 1995-2008 Anders Stehn, 2009-12-02 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Långsjöns sentida historik 3 Metodik 3 Växtplanktonutveckling
Läs merTumbaåns sjösystem 2015
Tumbaåns sjösystem 215 Botkyrka kommun Uppdragsgivare: Kontaktperson: Botkyrka kommun Pinar Orhan Tel: 8-53 614 7 E-post: pinar.orhan@botkyrka.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning:
Läs merDALÄLVEN Västerdalälven, Vansbro
DALÄLVEN 2016 Västerdalälven, Vansbro Innehåll Avrinningsområde och utsläpp Väderförhållanden och vattenföring Ämnestransporter och arealspecifika förluster Vattenkemi Växtplankton Metaller i abborre Avrinningsområde
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)
GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs merMälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 2002
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 23:8 Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Institutionen för
Läs merKARAKTERISERING AV SKIRSJÖN NORR OM VÄXJÖ Växjö kommun
KARAKTERISERING AV SKIRSJÖN NORR OM VÄXJÖ Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning
Läs merUtökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster. Västerbottens län År Rapport
Utökad pelagial provtagning i fem påverkade kustvattenförekomster Västerbottens län År 2007 Rapport Kenneth Karlsson RAPPORT Utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory
Läs merUndersökning av växtplankton i 57 sjöar 2013
på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland och Västmanland Version Datum. 33 Titel Växtplankton i 57 sjöar 3 på uppdrag av länsstyrelserna i Stockholm, Södermanland och Västmanland Författare
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,
Läs merPlankton i dammar och sjöar
Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.
Läs merEdsviken MKP Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar
Edsviken MKP 2016 Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar OM RAPPORTEN: Titel: Edsviken MKP 2016 Fysikaliska, kemiska och biologiska undersökningar Version/datum: 2017-03-06 Rapporten bör citeras
Läs merVäxtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning;
Växtplanktons rehabilitering i försurade sjöar efter kalkning; Resultat från IKEU-sjöar av Eva Willén Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 Rapport 26:11 75 7 Uppsala Växtplanktons rehabilitering
Läs merGÖTA ÄLVS VATTENVÅRDS FÖRBUND. Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön
GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDS FÖRBUND Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön 215 216-3-15 Limnologisk undersökning av Östra Nedsjön 215 Rapportdatum: 216-3-15 Version: 1. Projektnummer: 2936 Uppdragsgivare:
Läs merTidans Vattenförbund. Tidan 2011
Tidans Vattenförbund Tidan 2011 Tidan 2011 Sammanfattning 2 Bakgrund 4 Kvalitetssäkring 4 Metodik 5 Resultat 5 Nederbörd och vattenföring 5 Fysikaliska och kemiska vatten-undersökningar i vattendrag 6
Läs merVäxtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015.
Fakta 2016:5 Växtplanktonet Ceratium spp, Norrviken juli 2015. Undersökning av växtplankton i tolv sjöar 2015 Publiceringsdatum 2016-04-12 Avdelningen för miljö Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merVattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009
Vattenkemi, plankton och bottenfauna i Lilla Issjön samt kiselalger i Issjöbäcken 2009 Rotatorien Anuraeopsis fissa.. Medins Biologi AB 2009-12-05 Ingemar Abrahamsson Anders Boström Jan-Erik Svensson Iréne
Läs merMOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 2014 Bilaga 9 BILAGA 9
MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 BILAGA 9 år 214 219 MOTALA STRÖMS VATTENVÅRDSFÖRBUND 214 Bilaga 9 Metodik Under september 214 har abborre samlats in för analys av metaller och morfometriska
Läs merPlanktiska alger i sjöar - Bedömningsgrunder
Planktiska alger i sjöar - Bedömningsgrunder av Eva Willén Institutionen för Miljöanalys SLU Box 7050 SE 750 07 Uppsala 2006 Rapport 2006:4 Planktiska alger i sjöar - Bedömningsgrunder ISSN 1403-977X
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde 2016 Kiselalgssläktet Aulacoseira var mycket vanligt i Ringsjöarna i april. Foto: Gertrud Cronberg Januari 2016 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen
Läs merVallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter
Vallentunasjön 2008-2009 vattenkemi, plankton och vattenväxter Rapport 2010:2 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Vallentunasjön 2008-2009 -vattenkemi, plankton och vattenväxter
Läs merBILAGA 1. Fysikaliska och kemiska parametrar
SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska parametrar Metodik Analysparametrarnas innebörd Resultatlistor Diagram vattendrag Diagram sjöar 21 SKRÄBEÅN 2004 ALcontrol AB Bilaga
Läs merVÄXTPLANKTON I SJÖAR
VÄXTPLANKTON I SJÖAR Bedömningsgrunder Eva Willén Institutionen för Miljöanalys 2007 Rapport 2007:5 VÄXTPLANKTON I SJÖAR Bedömningsgrunder ISSN 1403-977X Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 1 Summary
Läs merVäxtplankton i Dalälvens sjöar 2009
Växtplankton i Dalälvens sjöar 2009 Växtplankton i Dalälvens sjöar och i angränsande del av Bottenhavet 2009 Metodik och omfattning Växtplanktonundersökningar genomförs i samtliga sjöar som ingår i DVVF:s
Läs merGULLSPÅNGSÄLVEN Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB
GULLSPÅNGSÄLVEN 2013 Letälven vid Möckelns utlopp (1025) Foto: ALcontrol AB Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Syretillstånd Siktdjup
Läs merKvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger
VA-Forsk rapport Nr 26-12 Kvävets betydelse för cyanobakterier och andra vertikalmigrerande alger en studie av åtta sjöar Heléne Annadotter VA-Forsk VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om
Läs merVÄXTPLANKTON I SJÖAR
VÄXTPLANKTON I SJÖAR Bedömningsgrunder Eva Willén Institutionen för Miljöanalys 2007 Rapport 2007:6 VÄXTPLANKTON I SJÖAR Bedömningsgrunder ISSN 1403-977X Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 1 Summary
Läs merTrofiska kaskader i planktonsamhället
Trofiska kaskader i planktonsamhället Peter Tiselius, Göteborgs universitet Uppfattningen att utsläpp av näringsämnen har en avgörande betydelse för produktionen av växtplankton behöver revideras. Analyser
Läs merRapport Växtplankton 2006 Ann-Turi Skjevik
Nr. 2007-4 Rapport Växtplankton 2006 Ann-Turi Skjevik Pärmbild. Bilden föreställer en kiselalg, Chaetoceros sp. Foto: Ann-Turi Skjevik. Copyright tillhör fotografen. Rapport Författare: Uppdragsgivare:
Läs merÖverdosering av kalk;
Överdosering av kalk; Underlag till revision av Naturvårdsverkets handbok för kalkning av sjöar och vattendrag av Gunnar Persson 1, Anders Wilander 1, Eva Willén 1, Teresia Wällstedt 2 1) Institutionen
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 0 Författare: Ulf Lindqvist lördag februari 03 Rapport 03:9 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 40
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2006 Växtplankton, klorofyll och primärproduktion Författare: Lars Edler, Elisabeth Sahlsten, SMHI SMHI, 2007-05-07 ÖVF Rapport 2007:3 www.oresunds-vvf.se Oceanografiska Enheten
Läs merÄntligen ett skrovmål?
Äntligen ett skrovmål? R a p p o r t 2 0 1 6 Provresultaten Hur mår Hönsan idag? Behövs det ytterligare åtgärder? Böril Jonsson Hönsans problem Närsaltsbelastningen, fosfor- och kvävetillskottet Vattenomsättningen
Läs merAlgAware. Oceanografiska enheten No 6, 7 12 Juli 2008 ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN
Oceanografiska enheten No 6, 7 12 Juli 2008 AlgAware ALGAL SITUATION IN MARINE WATERS SURROUNDING SWEDEN Sammanfattning Kiselalger dominerade växtplanktonproverna från både inre och yttre Skagerrak. Klorofyllfluorescensmaxima
Läs merBilaga A. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Till Handbok 2007:4
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Bilaga A Till Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder
Läs merMiljöövervakning i Mälaren
Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 75 75 7 Uppsala Rapport 22:1 Miljöövervakning i Mälaren 21 1 Institutionen för miljöanalys SLU Box 75 75
Läs merA bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017 North of the river Maglekärrsbäcken in Lake Finjasjön 2017-02-08 Photo: Johan Forssblad The nets were clogged by yellow-brown
Läs merFotograf: M. Husander. Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt
Fotograf: M. Husander Faroanalys och riskhantering vid toxisk algblomning i vattentäkt 2016 2018 Algblomning i sötvatten Orsakas av cyanobakterier 500 arter i Sverige Betydligt fler 175 ytvattenverk 65
Läs merVäxtplankton 2007 Lars Edler
Växtplankton 2007 Lars Edler 1 UTFÖRARE: Kristinebergs Miljöövervakningsgrupp Kristinebergs Marina Forskningsstation 450 34 Fiskebäckskil Tel. (vx): 0523-18500 Fax: 0523-18502 E-post: odd.lindahl@kmf.gu.se
Läs merVäxtplanktonrapport 2005
Nr. 2006-4 Rapport Växtplanktonrapport 2005 Ann-Turi Skjevik Pärmbild. Bilden föreställer ciliaten Laboea strobila som beskrevs som Månadens alg i Månadsbladet Bohuskustens vattenvårdsförbund december
Läs merIvösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Läs merMassutvecklingar av alger. Eva Willén SLU,Institutionen för Vatten och Miljö Box 7050 75007 Uppsala eva.willen@ma.slu.se
Massutvecklingar av alger Eva Willén SLU,Institutionen för Vatten och Miljö Box 7050 75007 Uppsala eva.willen@ma.slu.se stor liten dynamik i populationsutveckling snabb reaktion på miljöförändringar långsam
Läs merÅSNEN 2008 Tillstånd, status och förändringar
ÅSNEN 8 Tillstånd, status och förändringar 1971-8 Foton på framsidan: Åsnen vid norra Aspö ( foto: Lars-Olof Hallberg/Småländska Naturbilder), provtagning i Åsnen juni 8 (foto: Håkan Olofsson), nätprovfiske
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2001
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 21 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen
Läs merUndersökningstyp. Växtplankton i sjöar. Sjöar och vattendrag - växtplankton 96-06-24 Arbetsmaterial Pärm III - Flik 3
Sjöar och vattendrag - växtplankton 96-06-24 1 Växtplankton i sjöar Programområde: sjöar och vattendrag Mål och syfte med undersökningstypen Undersökning av växtplankton i sjöar syftar till att beskriva
Läs merFinjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön Mycket har
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merUNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005
UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2005 Växtplankton, klorofyll och primärproduktion Författare: Lars Edler, SMHI SMHI, 2006-05-09 ÖVF 2006:3 Oceanografiska Enheten Nya Varvet 31 426 71 Västra Frölunda www.oresunds-vvf.se
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2000
Institutionen för Miljöanalys, Uppsala Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för
Läs mer