ÅSNEN 2008 Tillstånd, status och förändringar

Transkript

1 ÅSNEN 8 Tillstånd, status och förändringar

2 Foton på framsidan: Åsnen vid norra Aspö ( foto: Lars-Olof Hallberg/Småländska Naturbilder), provtagning i Åsnen juni 8 (foto: Håkan Olofsson), nätprovfiske (foto: Medins Biologi AB) och mört (foto: Medins Biologi AB).

3 Åsnen 8 ALcontrol Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Bakgrundsmaterial... Deltagande personer... Åsnen... 5 Rapportens upplägg... 5 RESULTAT OCH DISKUSSION... 7 Måttlig status med avseende på näringsämnen i Åsnen... 7 Fosforhalterna i Åsnen har ökat... 7 Biologiska faktorer har stor betydelse för fosforhalterna i Åsnen... 7 Fosforbelastningen har vissa år varit ogynnsamt hög... 8 Måttlig status med avseende på klorofyll i Åsnen... 1 Klorofyllhalterna verkar ha ökat i Åsnen... 1 Växtplanktons betydelse för vattenkvaliteten... 1 Måttligt näringsrika förhållanden med avseende på växtplankton i Åsnen Måttlig näringsstatus med avseende på växtplankton i Åsnen... 1 Försämrad näringsstatus med avseende på växtplankton i Åsnen... 1 Algtillgängligt fosfor frigörs internt i sjön... 1 Inga stora förändringar i kvävehalter i Åsnen Blomning av blågrönalger sannolik Vattnet i Åsnen har blivit grumligare Biologiska faktorer styr grumligheten i Åsnen... 1 Ökande färgtal brunifiering under 199-talet... 1 Många olika faktorer styr sjöars färgtal Åsnen fungerar som klarningsbassäng Brunifiering p.g.a. klimatförändringar och minskat svavelnedfall Brunifiering kan orsaka förändringar i Åsnens akvatiska ekosystemen Måttlig status med avseende på siktdjup i Åsnen Siktdjupet i Åsnen har minskat tydligt God status med avseende på makrofyter i Västra Åsnen Hög status med avseende på makrofyter i Östra Åsnen Tydlig förändring av undervattensväxters maxdjupsutbredning i Åsnen Gässen kan ha stor betydelse för vassens utbredning Minskad utbredning av vattenväxter kan få konsekvenser för vattenkvaliteten Goda syreförhållanden sommaren Tidigare provtagningar endast i samband med cirkulerande förhållanden Åsnen har återhämtat sig från försurning... Konduktiviteten har tydligt minskat... God kemisk ytvattenstatus i Åsnen... 1 Fiskens betydelse för vattenkvaliteten... God status med avseende på fisk i Kalvsviksfjorden 8... Provfisken i Kalvsviksfjorden 1996, 1999,, och Provfisken i hela Åsnen 1999 och... Måttlig status med avseende på fisk i Skatelövsfjorden God status med avseende på fisk i Julöfjorden Gösen kan bidra till att minska mängden växtplankton i Åsnen... 5 Kommentarer till nuvarande kontrollprogram för Mörrumsåns samordnade recipientkontroll... 6

4 Åsnen 8 ALcontrol Innehåll REFERENSER... 7 Bilaga 1. Vattenanalyser, metodik och resultat Bilaga. Vattenanalyser , resultat Bilaga 3. Växtplankton 8, metodik och resultat Bilaga. Nätprovfiske 8, metodik och resultat

5 Åsnen 8 ALcontrol Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Alvesta kommun och Tingsryds kommun har ALcontrol AB utfört utökade undersökningar i två delar av sjön Åsnen (västra Åsnen Julöfjorden och östra Åsnen Kalvsviksfjorden) under perioden maj till oktober 8. Det övergripande målet med projektet har varit att öka kunskapen om de limnologiska förhållandena i sjön samt att med utgångspunkt från befintligt bakgrundsmaterial, i kombination med resultat från de utökade undersökningarna 8, utvärdera hur vattenkvaliteten utvecklats i sjön de senaste decennierna. Vid undersökningarna maj till oktober 8 bedömdes Åsnen generellt vara på gränsen mellan måttligt näringsrik och näringsrik med höga fosforhalter, höga kvävehalter och höga halter av klorofyll. Såväl de vattenkemiska resultaten som resultaten från växtplanktonundersökningen gav bedömningen måttlig näringsstatus för såväl västra som östra Åsnen. Nätprovfisket i Kalvsviksfjorden i augusti 8 indikerade måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden. Utifrån nätprovfisket bedömdes Kalvsviksfjorden ha god status. Vidare bedömdes vattnet i Åsnen generellt vara betydligt färgat och betydligt grumligt och siktdjupet var litet. Även utifrån siktdjup bedömdes såväl västra som östra Åsnen ha måttlig status. Syrefria bottnar noterades inte vid någon av provtagningslokalerna och inte heller i Åsnens djupaste områden (Julöport och Stommare udde). Vattnets ph-värden låg en bit över neutralt och motståndskraften mot försurning var god. Åsnen bedöms ha återhämtat sig från försurningen och bedöms därmed ha hög status med avseende på försurningspåverkan (Länsstyrelsen i Kronobergs län). Även växtplanktonundersökningen gav högsta status med avseende på försurning/surhet vid båda lokalerna. Eftersom Åsnen är mycket varierande och egentligen består av ett antal olika delbassänger och eftersom Mörrumsåns huvudfåra framför allt berör Åsnens västra del har de olika delarna av Åsnen genom åren påverkats i olika grad av förändrade belastningsförhållanden. Undersökningarna i maj till oktober 8 visade dock på förhållandevis likartad vattenkvalitet i västra och östra Åsnen. En sammanfattning av statusklassning/expertbedömning för Åsnen utifrån erhållna analysresultat maj till oktober 8 visas i Tabell 1. Tabell 1. Statusklassning/expertbedömning av två lokaler i Åsnen med avseende på vattenkemiska och biologiska kvalitetsfaktorer 8 (Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 7). Kvalitetsfaktor/parameter Julöfjorden Kalvsviksfjorden Vattenkemi Totalfosfor Måttlig Måttlig Klorofyll uppnår ej god uppnår ej god Siktdjup Måttlig Måttlig Försurning Hög Hög Växtplankton Sammanvägd näringsstatus Måttlig Måttlig Surhetsklassning Nära neutralt Nära neutralt Fisk Sammanvägd status God God Resultaten från undersökningarna maj till oktober 8 i kombination med tidigare års analysresultat indikerar att vattenkvaliteten i Åsnen har förändrats, särskilt sedan mitten av 199-talet, och att de tydligaste förändringarna skett i Åsnens östra del. Bedömningarna baseras framför allt på analysresultat från den samordnade recipientkontrollen (vattenkemi 197-8, växtplankton 1977, 198, 1987, 199, 1993 och 8 samt nätprovfisken 1996, och 8). Även vattenkemiska analysresultat från sjöinventeringarna 1971, 1977, 198, 1987 och 1993 (Länsstyrelsen i Kronobergs län) samt nätprovfisken utförda av Åsnens fiskevårdsområdesförening, och som finns registrerade i Fiskeriverkets databas, har beaktats. Bedömningarna blir dock till viss del osäkra (ej statistiskt signifikanta) eftersom analysunderlaget från Åsnens östra och västra del är mycket begränsat. I Åsnens östra del (Kalvsviksfjorden) verkar följande förändringar ha skett de senaste decennierna: - Fosforhalterna - ökat från ca 15 µg/l till ca 3 µg/l och statusen för näringsämnen (fosfor) ändrats från god till måttlig (ökning statistiskt signifikant). - Klorofyllhalterna - ökat så att statusen för klorofyll ändrats från gränsen mellan hög och god till uppnår ej god. - Totalbiomassa av växtplankton, antal släkten av cyanobakterier (blågrönalger), trofiskt planktonindex (TPI), trofiindex, mängd Gonyostomum samt kvoten mellan eutrofi- och oligotrofiindikerande arter - ökat så att statusen ändrats från god till måttlig. - Grumligheten - ökat från ca till ca FNU. - Färgtalen - ökat från ca mg Pt/l till ca 8 mg Pt/l. - Siktdjupet minskat från ca 3 meter till ca 1,5 meter och statusen för siktdjup har ändrats från hög till måttlig (minskning statistiskt signifikant). - Utbredningen av vattenvegetationen - minskat betydligt. 1

6 Åsnen 8 ALcontrol Sammanfattning - Provfisket 1996 visade god status med avseende på fisk. De därefter tre följande provfiskena 1999, och gav bedömningen måttlig status, framför allt p.g.a. stora fångster av småvuxna individer av abborre och mört samt att andelen fiskätande abborrfiskar och kvoten mellan abborre och karpfisk var betydligt lägre än beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7). Vid provfisket 8 fångades generellt större individer av såväl abborre som mört och andelen fiskätande abborrfiskar låg i närheten av beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7), vilket återigen höjde statusen till god. I västra Åsnen (Julöfjorden) har förändringarna inte varit lika tydliga, men resultaten som redovisas i denna rapport indikerar att följande förändringar verkar ha skett de senaste decennierna: - Fosforhalterna - ökat från ca µg/l till ca 3 µg/l, men statusen för näringsämnen (fosfor) var även tidigare måttlig. - Klorofyllhalterna - ökat så att statusen för klorofyll ändrats från god till uppnår ej god. - Grumligheten - ökat från ca 3 till ca FNU. - Färgtalen - ökat från ca mg Pt/l till ca 8 mg Pt/l. - Siktdjupet - minskat från ca,5 meter till ca 1,5 meter och statusen för siktdjup ändrats från god till måttlig (minskning statistiskt signifikant). - Utbredningen av vattenvegetationen - minskat betydligt. - I fiskpopulationen syns en tydlig förändring genom en minskning av mörtfångsten och en stor uppgång för framför allt gös. Förhållandet mellan abborrfisk och karpfisk i fångsten har förändrats mycket tydligt sedan Julöfjorden bedömdes ha god status med avseende på fisk utifrån provfisket 8. Detta innebär troligen en höjning av statusen jämfört med provfisket Vid Åsnens utlopp vid Hackekvarn har kontinuerliga mätningar utförts sedan 197. Resultaten från dessa undersökningar visar bl.a. på följande statistiskt signifikanta förändringar, baserat på årsmedelhalter, de senaste decennierna: - Fosforhalterna ökat från ca 1 µg/l till ca µg/l. Statusen för näringsämnen (fosfor) har dock under hela perioden varit måttlig. - Grumligheten ökat från ca 1, FNU till ca 3,7 FNU. - Färgtalen ökat från ca 3 mg Pt/l till ca 9 mg Pt/l. - Vattnets ph-värden och motståndskraft mot försurning - ökat och sjön anses ha återhämtat sig från försurningen, vilket ger hög status med avseende på försurningspåverkan. Drivkraften bakom dessa tydliga förändringar i Åsnens vattenkvalitet de senaste decennierna är troligtvis dels en ökad belastning av organiskt material, en periodvis ogynnsam belastning av fosfor (bl.a. beroende på en ökad avrinning från skogs- och jordbruksmark) och generellt ökande temperaturer. Den externa fosforbelastningen ligger periodvis nära eller över gränsen för en ogynnsam belastningsnivå, vilket tillsammans med en intern fosforbelastning gör att fosforhalterna i sjön dels ligger nära eller över gränsen för när en sjö anses befinna sig i ett eutrofierat stadie, dels ligger nära eller över gränsen mellan god och måttlig näringsstatus. Den ökade belastningen av organiskt material sedan mitten av 199-talet har troligen förstärkt eutrofieringseffekterna genom en rad olika faktorer som t.ex. ökad syretäring, ökade färgtal, försämrat siktdjup, minskad utbredning av vattenväxter, ökad näringstillgång för växtplankton m.m. Även de generellt ökade temperaturerna kan ha förstärkt eutrofieringseffekterna bl.a. genom en ökad nedbrytning och ökad primärproduktion. De senaste åren har analysresultaten från Åsnen visat en viss positiv tendens. Bl.a. har fosforhalterna och färgtalen vid Åsnens utlopp minskat något sedan toppnoteringarna i slutet av 199-talet och början av -talet. För att följa Åsnens utveckling framöver krävs dock en mer omfattande provtagningsstrategi än vad som gäller enligt nuvarande recipientkontrollprogram. Parallellt med att Åsnens status följs upp är det också viktigt att åtgärder vidtas så att riskerna för en ytterligare negativ utveckling av näringsstatusen i sjön minimeras. ALcontrol AB Håkan Olofsson Projektledning och rapport Ann-Charlotte Norborg Kvalitetsgranskning av rapport

7 Åsnen 8 ALcontrol Inledning INLEDNING Bakgrund Åsnen är en sjö som ingår i Mörrumsåns vattensystem (SMHI nr: 86). Sjön ligger i Kronobergs län strax söder om Växjö. Med en sjöyta på ca 15 km är Åsnen, efter Vättern och Bolmen, Smålands tredje största sjö. Landskapet är flackt, vilket gör att Åsnen är grund med ett medeldjup på endast ca 3 meter. Sjön har en mycket flikig form och delas av näs och öar i en västlig och en östlig del. Åsnenområdet anses vara Kronobergs läns värdefullaste naturområde och stora delar är skyddat som naturreservat. Naturvårdsverket har också tagit med Västra Åsnens centrala övärld och halvön Bjurkärr i den nya nationalparksplanen (naturvardsverket.se). Naturvårdsverkets bedömning är att området är ett märkligt orört och vildmarksartat skogs- och sjölandskap. Den samordnade recipientkontrollen inom Mörrumsåns avrinningsområde, som utförs i Mörrumsåns vattenvårdsförbunds regi, har under flera år visat på tydligt ökande färgtal och grumlighet vid Åsnens utlopp. De senaste åren har det också kommit rapporter, från bl.a. boende kring sjön, om att det har skett förändringar i Åsnen framför allt vad gäller sjöns färgtal och siktdjup men även vad gäller fisksammansättning, vegetationsutbredning m.m. En del menar t.ex. att abborre och gädda minskat drastiskt de senaste åren medan gösen anses ha ökat. I april 8 hölls ett möte i Kärrasand där Länsstyrelsen i Kronobergs län bl.a. informerade om resultat från vattenundersökningar i Åsnen. Många synpunkter ventilerades under mötet. På Mörrumsåns vattenvårdsförbunds årsstämma i maj 8 togs beslut om utökade undersökningar i Åsnen under perioden maj till oktober 8. Uppdraget På uppdrag av Mörrumsåns vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö kommun, Alvesta kommun och Tingsryds kommun har ALcontrol AB utfört utökade undersökningarna i två delar av Åsnen (västra Åsnen Julöfjorden 6891/18565 och östra Åsnen Kalvsviksfjorden 6817/13511) under perioden maj till oktober 8. Uppdraget omfattade följande moment: 1. Månatlig provtagning av vattenkemi (yta + botten) inklusive siktdjup samt temperatur- och syreprofiler vid två provtagningslokaler i Åsnen (västra Åsnen Julöfjorden och östra Åsnen Kalvsviksfjorden) under perioden maj-oktober 8.. Provtagning av växtplankton vid samma provtagningslokaler i Åsnen i augusti Analyser av turbiditet, ph, alkalinitet, färgtal, TOC, konduktivitet, totalfosfor, totalkväve, nitratkväve, nitritkväve och ammoniumkväve. totalt prov. Analys av klorofyll a (ytprov), totalt 1 prov.. Analyser av växtplankton, totalt två prov. 5. Sammanställning och bedömning av vattenkemi och växtplankton 8 samt jämförelser med tidigare års resultat. 6. Sammanställning och utvärdering av utförda nätprovfisken registrerade i Fiskeriverkets databas. 7. Slutrapport. Vy över östra Åsnen vid provtagning i juni 8 (foto: Håkan Olofsson). 3

8 Åsnen 8 ALcontrol Inledning Det övergripande målet med projektet har varit att öka kunskapen om de limnologiska förhållandena i Åsnen samt med utgångspunkt från befintligt bakgrundsmaterial i kombination med resultat från de utökade undersökningarna 8 utvärdera hur vattenkvaliteten utvecklats i sjön. Syftet med undersökningarna har varit att: beskriva Åsnens nuvarande tillstånd och status med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska parametrar, beskriva eventuella förändringar i Åsnen under de senaste decennierna, belysa fysikaliska, kemiska och biologiska faktorers inverkan på vattenkvaliteten. Uppdraget har också omfattat en bedömning om det nuvarande kontrollprogrammet för Mörrumsåns samordnade recipientkontroll är lämpligt för att sjöns fortsatta utveckling skall kunna följas upp på ett tillfredsställande sätt. - Nätprovfisken från samordnad recipientkontroll 1996 och i Kalvsviksfjorden. Sjöinventeringar vattenkemi 1971, 1977, 198, 1987 och 1993 vid 17 lokaler i Åsnen (Länsstyrelsen i Kronobergs län). Nätprovfisken utförda av Åsnens fiskevårdsområdesförening och som finns registrerade i Fiskeriverkets databas. Tillförsel och transport av fosfor och organiska ämnen som redovisas i denna rapport har beräknats utifrån årsmedelhalter vid respektive provtagningsstation och årsmedelvattenföringar. Årsmedelvattenföringar för andra stationer än Mörrumsån vid Mörrum har beräknats som arealvägda relationer med utgångspunkt från vattenföringsstationen vid Mörrum (pegel ). Belastningen på Åsnen har antagits motsvara transporten vid Åsnens inlopp vid Huseby + Aggåns mynning i Åsnen. Summan har därefter arealjusterats för att motsvara hela tillrinningsområdet. Bakgrundsmaterial I Åsnen har limnologiska undersökningar utförts i olika sammanhang genom åren. Övervakningen av Åsnen inom ramen för Mörrumsåns samordnade recipientkontroll (Mörrumsåns vattenvårdsförbund) startade 197. Fram till 199 ingick ett flertal provtagningspunkter i Åsnen och undersökningar av vattenkemi, metaller i vattenmossa, växt- och djurplankton, påväxt m.m. utfördes regelbundet. När kontrollprogrammet för recipientkontrollen skrevs om inför undersökningarna 1995 reducerades övervakningen av Åsnen. Inom ramen för Mörrumsåns nuvarande recipientkontrollprogram övervakas Åsnen genom provtagningar av vattenkemi varannan månad i sjöns större tillflöden och utlopp samt nätprovfiske i Kalvsviksfjorden vart sjätte år. De undersökningar som, utöver de utökade undersökningarna 8, legat till grund för föreliggande sammanställning och utvärdering är följande: Mörrumsåns vattenvårdsförbund: - Vattenkemi från samordnad recipientkontroll vid Åsnens tillflöden (Salens utlopp vid Huseby, Aggåns mynning och Vederslövsåns mynning) och utlopp (vid Hackekvarn) samt provtagningar i Åsnen (Torne bro, Sirköns södra bro och Kalvsviksfjorden). Provtagningsfrekvens, parametrar och antalet provpunkter har varierat något genom åren. - Växtplankton från samordnad recipientkontroll 1977, 198, 1987, 199 och 1993 i Kalvsviksfjorden. Ambitionsnivån vid analyserna har varierat genom åren. Deltagande personer Följande personer har deltagit i projektet: Håkan Olofsson, ALcontrol AB, projektledning, provtagning, sammanställning och utvärdering. Fredrik Holmberg, ALcontrol AB, utvärdering av nätprovfisken. Ann-Charlotte Norborg, ALcontrol AB, kvalitetsgranskning av rapport Niklas Sörensson, ALcontrol AB, provtagning. Medins Biologi AB, analys och utvärdering av växtplankton samt nätprovfiske o Kalvsviksfjorden 8. Lars-Olof Hallberg, Håkan Woltén och Leif Johnsson, Åsnentillsynen, guider och båtförare i samband med provtagning. Andreas Hedrén, Henric Linge och Sofie Rehndell, Länsstyrelsen i Kronobergs län, leverans av bakgrundsmaterial. Gösta Hyltén-Cavallius, ordförande för Åsnens fiskevårdsområdesförening, leverans av nätprovfiskedata.

9 Åsnen 8 ALcontrol Inledning Mörrumsån nära inloppet i Åsnen (foto: Håkan Olofsson) Åsnen Mörrumsåns huvudfåra (Helige å) rinner in i Åsnen (Skatelövsfjorden) från sjön Salen. Mörrumsåns avrinningsområde uppströms Åsnen är ca 7 km. Mörrumsåns vatten rinner i huvudsak genom Åsnens västra del. I Åsnens östra del mynnar bland annat biflödena Aggån (ca 6 km ) och Vederslövsån (ca 8 km ). Åsnen avvattnas av Mörrumsån i sjöns sydöstra del vid Hackekvarn. Avrinningsområdet vid Åsnens utlopp är ca 31 km. Hydromorfologiska data om Åsnen redovisas i Tabell. En karta över Åsnen redovisas i Karta 1. I Karta 1 har provtagningspunkter inom den samordnade recipientkontrollen som behandlas i denna rapport markerats. Tabell. Hydromorfologiska data om Åsnen Åsnen X-koordinat utlopp Y-koordinat utlopp 1355 Höjd över havet (m) 138,6 Medeldjup (m) 3,1 Maxdjup (m) 1, Sjöyta (km ) 19,8 Volym (miljoner m 3 ) 59,5 Medelvattenföring vid utlopp (m 3 /s)* 5 Omsättningstid (dygn) 1 * = motsvarar långtidsmedelvärde under perioden arealproportionerat utifrån mätningar vid Mörrum (SMHI). Rapportens upplägg I rapportens resultat- och diskussionsdel utvärderas erhållna resultat från undersökningarna maj till oktober 8. Tidigare analysresultat från den samordnade recipientkontrollen samt sjöinventeringar och andra undersökningar i Åsnen har också utvärderats för att beskriva eventuella förändringar i Åsnen under de senaste decennierna. I samband med utvärderingen kommenteras också olika fysikaliska, kemiska och biologiska faktorers inverkan på vattenkvaliteten. Metodik samt en sammanställning av vattenanalysresultaten från var och en av de båda undersökta lokalerna, västra Åsnen Julöfjorden och östra Åsnen Kalvsviksfjorden, under perioden maj-oktober 8 redovisas i Bilaga 1. I Bilaga presenteras vattenkemidata från den samordnade recipientkontrollen samt sjöinventeringarna 1971, 1977, 198, 1987 och Metodik samt en sammanställning av växtplanktonresultaten från provtagningen i Åsnen vid var och en av de båda undersökta lokalerna, västra Åsnen Julöfjorden och östra Åsnen Kalvsviksfjorden, redovisas i Bilaga 3. I Bilaga redovisas metodik och resultat från nätprovfisket i Kalvsviksfjorden 8. 5

10 Åsnen 8 ALcontrol Inledning Huseby Torne bro Vederslövsåns mynning Julöfjorden Kalvsviksfjorden Aggåns mynning Sirköns södra bro Hackekvarn Karta 1. Åsnen med provtagningspunkter inom den samordnade recipientkontrollen, vilka behandlas i denna rapport. Varje ruta motsvarar 1 km. Lantmäteriverket Gävle 9. Medgivande I 9/. 6

11 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion RESULTAT OCH DISKUSSION Måttlig status med avseende på näringsämnen i Åsnen Åsnen bedömdes vara på gränsen mellan måttligt näringsrik och näringsrik under provtagningsperioden majoktober 8. Som medelvärden under perioden majoktober 8 var fosforhalterna i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden höga (3 respektive 9 µg/l). För undersökningsperioden maj-oktober 8 beräknades referensvärdet för totalfosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) till 11 µg/l för både Julöfjorden och Kalvsviksfjorden. Referensvärdet delat med observerad halt ger EK-värden för Julöfjorden och Kalvsviksfjorden på,3 respektive,38. Detta motsvarar måttlig status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i sjöar vid båda lokalerna. Fosforhalterna i Åsnen har ökat Åsnen har förhöjda fosforhalter jämfört med ett ursprungligt, från människan opåverkat, tillstånd. Åsnen bedöms ha haft en ursprungligen näringsfattig karaktär, men efter en lång period av intensivt jordbruk och befolkningskoncentration i tillrinningsområdet har fosforhalterna ökat i sjön. Eftersom Åsnen är mycket varierande och egentligen består av ett antal olika delbassänger, och eftersom Mörrumsåns huvudfåra framför allt berör Åsnens västra del, har delbassängerna genom åren påverkats i olika grad av förändrade belastningsförhållanden. Skatelövsfjorden, som är den del av Åsnen som först påverkas av belastningen från Mörrumsån, bör till stor del ha följt förändringarna i Mörrumsåns vattenkvalitet medan östra Åsnen till stor del bör ha följt vattenkvaliteten i framför allt Aggån. Mörrumsån innan inflödet i Åsnen har de senaste åren bl.a visat minskande fosforhalter medan fosforhalterna i Aggån de senaste 1 åren tydligt ökat (se Bilaga ). Tidigare recipientkontrollundersökningar i kombination med ALcontrols undersökningar 8 samt sjöinventeringarna ger en bild av att fosforhalterna i Åsnen generellt har ökat de senaste 35 åren. En särskilt tydlig ökning verkar ha skett i Kalvsviksfjorden där halterna signifikant ökat från ca 15 µg/l till ca 3 µg/l (p<,5; linjär regressionsanalys) och statusen för näringsämnen (fosfor) ändrats från god till måttlig. I Julöfjorden finns data endast från enstaka provtagningstillfällen, men ALcontrols bedömning är att näringsstatusen var måttlig redan under 197-talet. Vid Åsnens utlopp, Hackekvarn (Figur 1), har fosforhalterna signifikant ökat under perioden (p<,5; Mann- Kendall test) Totalfosfor (µg/l) Figur 1. Fosforhalter från recipientkontrollen vid Åsnens utlopp (station 1 Hackekvarn) Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Den raka svarta linjen motsvarar gränsen mellan måttligt höga och höga fosforhalter. Den tydligaste ökningen av fosforhalterna vid Åsnens utlopp skedde från mitten av 199-talet och fram till (p<,1; Mann-Kendall test)). Under denna period ökade treårsmedelhalterna från ca 1 till 7 µg/l (Figur 1). De senaste åren har dock treårsmedelhalterna åter sjunkit till ca µg/l. Vid fosforhalter över 5-3 µg/l anses en sjö befinna sig i ett eutrofierat stadie (Naturvårdsverket 7). EK-värdena för näringsstatus har dock visat en stigande trend, d.v.s. närmat sig gränsen till god status trots ökningen i fosforhalt. Detta tack vare en markant ökning av färgtalen i Åsnen under framför allt de senaste 1-15 åren (ger högre referensvärden för fosfor). Som jämförelse kan nämnas att det inte verkar ha skett några entydiga förändringar av fosforhalterna i Kronobergs läns referenssjöar sedan 1993 enligt rapporten Vår miljö i Kronobergs län 5 (Länsstyrelsen i Kronobergs län 6). Biologiska faktorer har stor betydelse för fosforhalterna i Åsnen Fosforhalterna i Åsnen har visat en tydlig variation mellan olika provtagningstillfällen (Figur 1). Under -talet har fosforhalterna vid Åsnens utlopp, Hackekvarn, varierat mellan 1 och µg/l. Fosforhalterna i Åsnen har också visat en tydlig säsongsvariation och en tydlig koppling till vattentemperatur (de högsta halterna har normalt förekommit under juli-augusti). Detta tyder på att biologiska faktorer har stor betydelse för fosforhalterna i sjön. I Åsnen kommer uppvärmt vatten i kontakt med sedimentytan under sommaren, vilket gynnar snabb nedbrytning och regenerering av fosfor från sedimenterat material. Dessutom kan syretäringen vid nedbrytning av organsikt material leda till syrebrist vid sedimentytan, vilket i sin tur kan orsaka läckage av fosfatfosfor från sedimentet. Vissa blågrönalger kan bidra till den interna belastningen genom att ta med sig 7

12 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion ett fosforförråd från sedimentet upp i vattenmassan när de aktiveras på sommaren. Fosfor kan också mobiliseras av stora bestånd av karpfisk, dels genom födosök, dels genom efterföljande exkretion. Särskilt i grunda sjöar kan denna interna belastning till stor del vara naturlig. Ökande temperaturer och en ökad belastning av organiskt material är dock faktorer som kan öka den interna belastningens omfattning. Fosforbelastningen har vissa år varit ogynnsamt hög Åsnen har som medelvärde belastats med ca ton fosfor per år från tillrinnande vattendrag de senaste fem åren (3-7). Vid en stor utredning om källfördelning och transport av kväve och fosfor för Blekinge läns avrinningsområden på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge län (ALcontrol 8) beräknades att ungefär % av den tillförda mängden fosfor inom Mörrumsåns avrinningsområde var naturlig medan resterande delar var antropogen (av mänskligt ursprung). Den största andelen av den antropogena fosfortillförseln inom Mörrumsåns avrinningsområde beräknades för perioden 3-7 ha kommit från jordbruksverksamheter (39 % av antropogen tillförsel) och enskilda avlopp (33 % av antropogen tillförsel). De kommunala reningsverken beräknades bidra med ca 15 % av antropogen tillförsel. Sedan 1991 har utsläppen från reningsverken inom Mörrumsåns avrinningsområde minskat med ca % medan belastningen från markanvändningen verkar ha ökat p.g.a. ökad avrinning under samma period. Balansberäkningen för Åsnen (tillförsel i förhållande till uttransport) under visar att fosforretentionen (reningen av fosfor i sjön) har varit positiv under alla beräkningsår (d.v.s Åsnen har fungerat som reningsbassäng med avseende på fosfor). I genomsnitt har ca 6 ton fosfor per år renats i sjön. Från mitten av 199- talet var retentionen något lägre (ca ton/år) och vissa år, bl.a. och 3, var retentionen nära noll (Figur och Tabell 3). Detta kan ses som ett tecken på att den interna belastningen i sjön har ökat och/eller att reningsmöjligheterna i sjön försämrats Tillförsel och uttransport av fosfor samt vattenföring Hela stapeln motsvarar tillförsel (ton P/år) Retention (ton P/år) Uttransport (ton P/år Vattenföring (m3/s) Figur. Belastning på Åsnen från tillrinnande vattendrag, uttransport vid Åsnens mynning, retention (tillförsel/uttransport) samt vattenföring vid Åsnens mynning Den totala belastningen av fosfor på Åsnen har varierat mycket mellan olika år, där skillnaderna i stort följt variationen i vattenföring (Figur och Tabell 3). Sett till hela perioden har fosforbelastningen på Åsnen i likhet med vattenföringen ökat. Den tydligaste ökningen skedde från mitten av 197-talet och fram till Denna ökning skedde dock efter en period från slutet av 196-talet till mitten av 197-talet som karakteriserades av successivt minskande årsmedelvattenföring i Mörrumsån (vid Mörrum från ca m 3 /s 1966 till ca 15 m 3 /s 197 och 1973). Även fosfortransporten i ån och därmed troligtvis även belastningen på Åsnen, minskade mycket tydligt under denna period (Figur 3). Ur Figur och Figur 3 kan också utläsas att såväl vattenföring som tillförsel/transport under hela undersökningsperioden verkar ha följt ett cykliskt förlopp med toppnoteringar 1981, 1988, 1995 och, d.v.s. med sju års intervall. Mörrumsån nära inloppet i Åsnen (foto: Håkan Olofsson) 8

13 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Mörrumsån vid Mörrum (foto: Håkan Olofsson) Tabell 3. Belastning av totalfosfor på Åsnen från tillrinnande vattendrag, uttransport vid Åsnens mynning, retention samt vattenföring vid Åsnens mynning Tillförsel Uttransport Retention Q mynning År ton P/år ton P/år ton P/år m 3 /s , , , Om fosforbelstningen (g P/m sjöyta och år) och den hydrologiska belastningen (m 3 /m sjöyta och år) för Åsnen jämförs i Vollenweiders belastningsmodell (Vollenweider 1975), visar det sig att Åsnen normalt legat nära eller under gränsen för en ogynnsam belastningsnivå. Vissa år, framför allt under perioden 199-, låg dock fosforbelastningen klart över gränsen för en ogynnsam nivå. Detta kan också vara en av faktorerna som bidragit till de ökande fosforhalterna i sjön sedan mitten av 199-talet Fosfortransport i Mörrumsån vid Mörrum (ton P/år) Figur 3. Transport av totalfosfor i Mörrumsån vid Mörrum , beräknat utifrån årsmedelvattenföring och årsmedelhalt. 9

14 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Måttlig status med avseende på klorofyll i Åsnen Fosforhalterna reglerar oftast primärproduktionen i en sjö och som en första respons på ökande fosforhalter kan nämnas ökande växtplanktonbiomassa och ökande halter av klorofyll. Klorofyll är ett av nyckelämnena i algernas fotosyntes och ger därmed en indikation på den totala växtplanktonbiomassan. Som medelvärden för perioden maj-oktober 8 var klorofyllhalterna i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden höga (15 µg/l respektive 13 µg/l). Högst var halterna i augusti ( µg/l respektive 19 µg/l). Halterna var generellt något lägre i Kalvsiksfjorden än i Julöfjorden. Referensvärdet för klorofyll i humösa (>3 mg Pt/l) sjöar i södra Sverige är enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) 3 µg/l. Referensvärdet delat med observerad halt ger EK-värden för Julöfjorden och Kalvsviksfjorden på,1 respektive,16 (bedömt utifrån augustivärden). Detta betyder att god status inte uppnås med avseende på parametern klorofyll. Om EK-värdet för klorofyll understiger,3 bör en fullständig planktonanalys genomföras för att verifiera statusen. Expertbedömningen som gjordes utifrån växtplanktonundersökningen i augusti 8 gav måttlig status vid båda lokalerna. kiselalger, guldalger och blågrönalger kan ge upphov till lukt och smak. Vissa blågrönalger kan bilda gifter medan flagellaten Gonyotomum semen kan bilda slemtrådar som kan ge personer klåda vid bad. Vid riklig förekomst av växtplankton grumlas vattnet och som en följd av detta kan ljusets genomträngningsförmåga minska, vilket i sin tur kan minska djuputbredningen av undervattensväxter. Grumlingen kan också göra att vissa rovfiskars (framför allt abborrens och gäddans) jaktmöjligheter försvåras och hela fisksamhället kan ändras i riktning mot större dominans av djurplanktonätande fisk. När de döda cellerna av växtplankton sedimenterar till botten bryts de ner av bakterier och bottenfauna varvid syre förbrukas. Detta kan bidra till syrebrist i sjöars bottenvatten och sediment. Sammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av vatten. Viktiga styrande faktorer är näringstillgång, humushalt, vattentemperatur, ljus, vattenrörelser och det övriga ekosystemets struktur, t.ex. vilka fiskarter och vilken mängd fisk som finns i sjön. Växtplanktonsamhället förändras också normalt under året med dominans av små snabbväxande arter i början av växtsäsongen och stora långsamväxande arter under sensommaren. Klorofyllhalterna verkar ha ökat i Åsnen Tidigare analyser av klorofyll i Åsnen under perioden finns endast registrerade från några enstaka provtagningstillfällen. Eftersom växtplanktonsamhällets utveckling, och därmed också klorofyllhalterna, är beroende av väder- och vindförhållanden blir bedömningarna av eventuella förändringar osäkra. Resultaten från tidigare undersökningar i kombination med ALcontrols undersökningar 8 tyder dock på att klorofyllhalterna i Åsnen kan ha ökat. Kalvsviksfjorden hade klorofyllhalter motsvarande hög eller god status vid provtagningarna 1971, 1977, 198 och Halterna vid provtagningarna 199, 1993 och 8 har däremot inte uppnått god status. I Julöfjorden låg klorofyllhalterna nära gränsen mellan god och uppnår ej god status vid provtagningarna 1971, 1977, 198 och 1987 medan halterna från 199, 1993 och 8 var tydligt högre. Växtplanktons betydelse för vattenkvaliteten Växtplankton har betydelse för en sjös vattenkvalitet genom att de producerar syre och organiskt material samt utgör en viktig födoresurs för bl.a. djurplankton, bottenfauna och fisk. Växtplankton kan också ge upphov till problem i sjöar och dricksvatten genom att vissa Blågrönalger av släktet Aphanizomenon förekom både i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden 8. De indikerar ofta näringsrikedom (foto: Medins Biologi AB). 1

15 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Måttligt näringsrika förhållanden med avseende på växtplankton i Åsnen 8 Vid båda lokalerna i Åsnen (Julöfjorden och Kalvsviksfjorden), som provtogs i augusti 8, dominerades växtplanktonsamhället av kiselalger, följt av cyanobakterier (Figur ). Den totala växtplanktonbiomassan var stor i Kalvsviksfjorden och liten till måttligt stor i Julöfjorden (Tabell ). Vid båda lokalerna utgjordes den största andelen av biomassan av trådformiga kiselalger av släktet Aulacoseira. Den besvärsbildande Gonyostomum semen fanns vid båda lokalerna. Tätheterna var relativt låga, men något större i Kalvsviksfjorden än i Julöfjorden. Mängden cyanobakterier (blågrönalger) var liten vid båda lokalerna men deras andel av växtplanktonbiomassan var störst i Julöfjorden. Vid båda lokalerna förekom många släkten av potentiellt toxiska cyanobakterier (fem vid båda lokalerna). Särskilt bland de potentiellt algblommande Microcystis och Anabaena påträffades många arter/former. Risken för blågrönalgblomning bedöms som måttlig till stor vid båda lokalerna. Phacus longicauda, en art som indikerar näringsrika förhållanden i Åsnen (foto: Medins Biologi AB).,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, Växtplanktonbiomassa (mg/l) Julöfjorden Kalvsviksfjorden Övriga G. semen Konjugater Grönalger Ögonalger Kiselalger Guldalger Pansarflagellater Rekylalger Blågrönalger Figur. Biomassan av växtplankton fördelad på olika taxonomiska grupper i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden 13 aug 8. Tabell. Egenskaper hos växtplanktonsamhället i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden 13 aug 8 med tonvikt på de parametrar som används vid statusklassning Julöfjorden Kalvsviksfjorden Totalbiomassa (mg/l) 1,8, Andel cyanobakterier (%) 6,6 7,88 TPI-index,9,6 Artantal 65 Det trofiska planktonindexet (TPI-index) var högt, både i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden (Tabell ). Orsaken var förekomsten av många säkra eutrofiindikerande arter inom släktena Microcystis, Anabaena, Coelastrum och Pediastrum vid båda lokalerna, samt Trachelomonas spp och Phacus longicauda i Julöfjorden. Den relativt stora skillnaden i totalbiomassa och den stora skillnaden i artantal indikerar att det finns skillnader i miljöförhållanden mellan Julöfjorden och Kalvsviksfjorden, men resultaten är svårtydda. Den högre växtplanktonbiomassan indikerar näringsrikare förhållanden i Kalvsviksfjorden, medan det avsevärt lägre artantalet och den något högre Gonyostomum-tätheten kan indikera större påverkan av humusrikt vatten. Vid provtagningstillfället vad dock siktdjupet lika vid de båda lokalerna, vilket inte tyder på några större skillnader i mängden organiska ämnen i vattnet. Även relationer mellan växtplankton och organismer högre upp i näringskedjan bör därför beaktas. Både växtplanktonmängd och artantal kan påverkas av mängden filtrerande djurplankton, vilken i sin tur kan styras av fisksamhällets egenskaper. Den högre växtplanktonbiomassan i Kalvsviksfjorden kan vara en effekt av lägre betningstryck från djurplankton. 11

16 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Måttlig näringsstatus med avseende på växtplankton i Åsnen Vid en klassificering utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) får Kalvsviksfjorden den sammanvägda näringsstatusen god och Julöfjorden den sammanvägda näringsstatus måttlig. Kalvsviksfjorden numeriska värde (3,) ligger dock nära gränsen för en sämre klassning (,99). Med tanke på den högre växtplanktonbiomassan och den rikliga förekomsten av eutrofiindikatorer, vilket avspeglar sig i såväl högt TPI-värde som högt trofiindex (se bilaga), har Medins i sin expertbedömning valt att klassa även statusen för Kalvsviksfjorden som måttlig med avseende på kvalitetsfaktorn växtplankton i sjöar. Artantalet var relativt lågt i Kalvsviksfjorden och högt vid Julöfjorden. Skillnaden mellan lokalerna var påtaglig, respektive 65 arter. Parametern används för klassning av försurning/surhet. Båda lokalerna har i detta avseende högsta status men antalet arter/taxa i Kalvsviksfjorden var precis över gränsen mellan statusklasserna surt och nära neutralt. Försämrad näringsstatus med avseende på växtplankton i Åsnen En granskning av data från tidigare växtplanktonanalyser i Kalvsviksfjorden visar att statusen har blivit allt sämre under de senaste decennierna. Data finns framför allt från 1977, 198, 1987, 199 och 1993 samt från 8. Ambitionsnivån vid analyserna har varierat men den samlade bilden är entydig. Således var 8 det sämsta året vad gäller totalbiomassa av växtplankton, antal släkten av cyanobakterier, trofiskt planktonindex (TPI), trofiindex, mängd Gonyostomum samt kvoten mellan eutrofi- och oligotrofiindikerande arter enligt det system som använts av planktologer från Lunds universitet (Tabell 5). Den mest påtagliga förändringen är att totalbiomassan och inslaget av eutrofiindikerande arter har ökat. Det är framför allt kiselalgerna som ökat i mängd. Ökningen av antalet eutrofiindikatorer berör många systematiska grupper men artantalet är nu särskilt högt bland cyanobakterierna. I Kalvsviksfjorden finns nu bl.a. de potentiellt algblommande och potentiellt toxiska släktena Anabaena, Aphanizomenon och Microcystis. Från tidigare undersökningar kan informationen från 1977 användas till statusklassning enligt Naturvårdsverkets metod (statusklassningen är ju en sammanvägning av totalbiomassa, andel cyanobakterier och TPIvärde). Analysen antyder att förhållandena i Kalvsviksfjorden försämrats ungefär en statusklass var det numeriska värdet för den sammanvägda näringsstatusen (ca,) på gränsen mellan god och hög. 8 var det numeriska värdet vid den formaliserade beräkningen 3,3 och enligt Medins bedömning råder måttlig näringsstatus. Även näringstillståndet har försämrats ca en klass från näringsfattigt till måttligt näringsrikt tillstånd. Undersökningarna från de mellanliggande åren kan inte användas till statusklassning (eftersom endast dominerande arters täthet angetts) men tillgänglig information styrker att det skett en kontinuerlig försämring. Algtillgängligt fosfor frigörs internt i sjön En av orsakerna till att klorofyllhalten och växtplanktonbiomassan har ökat i Åsnen är förmodligen att halterna av för algerna tillgängligt fosfor har ökat. Den Tabell 5. Sammanställning av tillgänglig växtplanktoninformation från epilimnionprover i Åsnen Östra (Kalvsviksfjorden). Biomassevärdena från baseras på de 5-9 viktigaste arterna och kan antas vara 8-99,9% av den sanna totalbiomassan. Biomassan av cyanobakterier är här skattad eller beräknad m.h.a. informationen i ursprungsrapporterna. Trofiindex och TPI har kunnat beräknas endast när indikatorarternas celltätheter rapporterats. För skattningen av TPI-värdet från 1977 års undersökning användes egna värden på individvolymer Total växtplanktonbiomassa (mg/l) 1,,9,9 1, 3, 1,, Biomassa av cyanobakterier (mg/l) - <,1 <,5 <,5,63 <,5,3 Andel cyanobakterier (%) - 1,1 1,,9 19, 17, 7,9 Antal släkten av cyanobakterier TPI (Naturvårdsverket 7) -, ,6 Trofiindex (BIN PR 163) ,5 61, Gonyostomum semen (mg l -1 ) - noterad,1 Antal eutrofiindikatorer (= E) Antal oligotrofiindikatorer (= O) E/O kvot -,83 1,71,,33,1 5,33 Totalt antal växtplanktonarter

17 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion största andelen av algtillgängligt fosfor frigörs troligtvis internt i Åsnen genom biologiska och kemiska proces ser. Löst fosfatfosfor och vissa lösta organiska fosfater är direkt biologiskt tillgängliga eller kan överföras till en tillgänglig form genom hydrolys med fosfatasenzym (Naturvårdsverket, 5). Fosfor i nytt organiskt material blir antagligen snabbt tillgängligt för ny produktion medan fosfor bunden till partiklar eller stabila organiska föreningar är mycket lite algtillgängligt (Naturvårdsverkat, 5). Inga stora förändringar i kvävehalter i Åsnen Som medelvärden under perioden maj-oktober 8 var kvävehalterna i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden höga (763 µg/l respektive 777 µg/l). Inga stora skillnader noterades mellan provtagningslokalerna. Tidigare recipientkontrollundersökningar i Kalvsviksfjorden i kombination med ALcontrols undersökningar 8 samt sjöinventeringarna ger en bild av att kvävehalterna inte har förändrats så mycket i Åsnen sedan mätningarna startade. Blomning av blågrönalger sannolik Kvävehalten (N) har betydelse för primärproduktionen i Åsnen främst genom dess relation till fosfor (P), genom att en låg N/P-kvot kan gynna kvävefixerande blågrönalger. Under perioden maj-oktober 8 rådde kvävefosforbalans i Åsnen, vilket innebär en ganska liten risk för blomning av blågrönalger. Vid vissa provtagningstillfällen genom åren har det dock varit måttligt kväveunderskott i Åsnen, vilket innebär att blomning av blågrönalger sannolikt förekommit. Även vid undersökningarna av växtplankton bedömdes risken för långvariga blomningar av potentiellt giftproducerande blågrönalger vara måttlig till stor. Vattnet i Åsnen har blivit grumligare Vid undersökningarna maj-oktober 8 bedömdes vattnet i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden vara betydligt grumligt (,8 FNU respektive 3,5 FNU). Som medelvärden var grumligheten något starkare i Julöfjorden än i Kalvsviksfjorden. Grumligheten i Åsnen har ökat signifikant (p<,1; Mann-Kendell test) sedan mitten av 199-talet (Figur 5). Under 197- och 198-talen låg turbiditeten i genomsnitt på ca 1, FNU vid Åsnens utlopp, Hackekvarn, medan turbiditeten under - talet i genomsnitt har legat kring 3,7 FNU. Tidigare provtagningar i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden ger tillsammans med undersökningarna 8 en bild av tydligt ökande grumlighet i framför allt Kalvsviksfjorden. I Julöfjorden var vattnet förhållandevis grumligt även vid tidigare provtagningar. Sjöinventeringarna ger inte någon tydlig bild av ökande grumlighet i Åsnen som helhet under perioden Ökningen skedde framför allt från mitten av 199-talet. Vattnets grumlighet har stor betydelse för siktdjupet i sjön. En ökad grumlighet minskar siktdjupet, vilket i sin tur kan få effekter på sjöns ekosystem. Vattnets grumlighet är tydligt korrelerad till såväl fosfor- som klorofyllhalter. När fosforhalterna ökar, ökar normalt också växtplanktonproduktionen, vilken i sin tur kan ge en ökad grumlighet. Samtidigt kan en ökad grumling, p.g.a. t.ex. sedimenterosion, öka fosforhalterna i vattenfasen, vilket i sin tur ger en ökad växtplanktonproduktion. Åsnen vid norra Aspö (utanför Hulevik). Foto: Lars-Olof Hallberg/Småländska Naturbilder. 13

18 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Turbiditet (FNU) Figur 5. Turbiditet (grumlighet) från SRK vid Åsnens utlopp Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Den raka svarta linjen motsvarar gränsen mellan måttligt grumligt och betydligt grumligt vatten. Biologiska faktorer styr grumligheten i Åsnen Partiklar som transporteras till Åsnen via tillrinnande vattendrag kommer till stor del att sedimentera i sjön. Åsnen fungerar därmed som sedimentationsområde och klarningsbassäng. Turbiditeten är ett mått på partiklar, till skillnad från löst organiskt material som ger vattnet dessa färg. Färgtalen kan endast förklara en liten del av ökningen i grumlighet sedan Grumligheten visar, till skillnad från färgtalen, en tydlig säsongsvariation och en tydlig koppling till vattentemperatur. Detta tyder på att biologiska faktorer som t.ex. produktion av plankton, bioturbation, sedimentätande karpfisk, troligtvis har stor betydelse för grumligheten i sjön. Grumligheten kan i vissa områden och vid vissa tillfällen också bero på sedimenterosion. Eftersom Åsnen är stor och i betydande delar mycket grund, kan sedimenterat material resuspendera vid vindpåverkan. Den starkare grumligheten i Åsnens bottenvatten vid provtagningen sommaren 8 kan till viss del vara en effekt av resuspenderat sediment, men även andra faktorer som bioturbation och sedimentätande karpfisk samt vandrande växt- och djurplankton kan ha påverkat grumlingen av bottenvattnet. Ökande färgtal brunifiering under 199-talet Vid undersökningarna maj-oktober 8 bedömdes vattnet i Kalvsviksfjorden vara betydligt färgat (77 mg Pt/l respektive 78 mg Pt/l) och halterna av organiskt material var höga i Julöfjorden (1 mg/l) och mycket höga i Kalvsviksfjorden (>16 mg/l). Färgtalen och halterna av organiskt material har ökat signifikant (p<,1; Mann-Kendall test) i Åsnen sedan början/mitten av 199-talet (Figur 6 och Figur 7). Under 197- och 198-talen låg färgtalen i genomsnitt på ca 3 mg Pt/l vid Åsnens utlopp, Hackekvarn, medan färgtalen under -talet har legat kring ca 9 mg Pt/l. Tidigare provtagningar i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden ger tillsammans med undersökningarna 8 samma bild. Sjöinventeringarna ger dock inte någon tydlig bild av ökande färgtal eller ökande halter av organiskt material (COD-Mn) under perioden Ökningen skedde framför allt från mitten av 199-talet och fram till början av -talet. Timmerupplag vid Åsnens strand (foto: Håkan Olofsson). 1

19 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Färgtal (mg Pt/l) Figur 6. Färgtal från SRK vid Åsnens utlopp, Hackekvarn, Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Den raka svarta linjen motsvarar gränsen mellan betydligt och starkt färgat vatten Organiskt material, TOC (mg/l) Figur 7. Halter av organiskt kol (TOC) från SRK vid Åsnens utlopp, Hackekvarn, Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Den raka svarta linjen motsvarar gränsen mellan hög och mycket hög halt Många olika faktorer styr sjöars färgtal Sjöars färgtal bestäms i huvudsak av två faktorer, dels belastning av organiskt material från tillrinnande vattendrag, dels sjöns omsättningstid. Belastningen av organiskt material från tillrinnande vattendrag anses i litteraturen i sin tur bero på ett flertal faktorer som t.ex: tillrinningsområdets storlek, andel sjöyta, andel skog och myrmark, specifik avrinning, grundvattenytans läge i markprofilen, jordmån, vegetationstyp, trädslag, markanvändning, klimat- och väderförhållanden, dräneringstäthet i skog och myrmark samt markens ph. Höga humushalter förekommer t.ex. i myr- eller skogklädda områden med få sjöar, medan låga humushalter ofta förekommer i regioner med sparsam vegetation, svagt utvecklade organiska jordar och stora sjöar. Åsnen fungerar som klarningsbassäng De högsta färgtalen i Åsnen har generellt uppmätts vid Åsnens inlopp, d.v.s. Salens utlopp vid Huseby, Aggåns mynning och Vederslövsåns mynning. Olika interna kemiska, fysikaliska, fotokemiska och biologiska processer i Åsnen gör att vattnets färgtal därefter minskar på sin väg genom sjön. Vattnets uppehållstid i Åsnen är då avgörande för klarningseffektens omfattning. Vattnets uppehållstid i Åsnen varierar mellan sjöns olika delbassänger. Tidigare resultat visar att östra Åsnen generellt haft svagare färgat vatten än västra Åsnen, vilket till viss del skulle kunna förklaras av att omsättningstiden för östra Åsnen är längre då huvuddelen av Mörrumsåns vatten passerar genom den västra delen av sjön. Analysresultaten från undersökningarna 8 i kombination med tidigare undersökningar tyder på att östra Åsnen genomgått en större förändring när det gäller färgtal än västra Åsnen. Belastningen av organiskt material på Åsnen visar på samma sätt som för fosfor cykliska variationer med ca 7 års intervall. Under 7-årsperioden var belastningen av organiskt material i genomsnitt ca 8 ton/år. De senaste fem åren har belastningen varit i genomsnitt ca 1 ton/år. Retentionen i sjön har dock ökat i takt med en ökad belastning. Brunifiering p.g.a. klimatförändringar och minskat svavelnedfall Orsakerna till den regionala brunifieringen har diskuterats flitigt under de senaste åren. Färgtalen har inte ökat linjärt utan visar på stora variationer mellan olika provtagningstillfällen (Figur 6). Kortsiktiga förändringar av färgtalen i Åsnen och övriga Mörrumsån verkar till stor del vara kopplade till säsongsvariationer och/eller växlingar i väderförhållanden (framför allt nederbörd/avrinning). Inte heller de långsiktiga variationerna av färgtal i Åsnen och övriga Mörrumsån följer någon linjär trend utan resultaten tyder på mer eller mindre cykliska förlopp. I Åsnen nådde färgtalen ett minimum 1976 medan de högsta färgvärdena uppmättes 1999, 1 och. Den brunifiering som syns i Åsnen sedan mitten av 199-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökande nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade andra halvan av 199-talet. Åren 199 och 1995 samt var avrinningen inom Åsnens tillrinningsområde betydligt högre än genomsnittet för perioden För Åsnen finns ett positivt samband, dock ej statistiskt signifikant, mellan årsmedelfärgtal respektive årlig nederbörd, årsmedelvattenföring och årsmedeltemperatur. Ökande nederbördsmängder höjer grundvattennivån så att mer av vattentransporten i marken kan ske i de humusrika jordlagren. Ökande temperaturer ökar nedbrytningen av det organiska materialet, vilket gör dessa mer lättrörliga i marken. 15

20 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Storblockig strand vid Åsnen (foto: Andreas Hedrén). Även andra undersökningar har visat att klimatfaktorer som ökad nederbörd, mer sommar- och höstregn och mildare vintrar har en betydelse för brunifieringen (SLU). Förändrad markanvändning med ökad andel barrskog på tidigare öppen mark eller lövskog, anses också ha betydelse. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 7). I marken finns en stor pool av potentiellt urlakbart organiskt material som står i ph-beroende jämvikt med löst organiskt material i markvattnet. När marken blir mindre sur förskjuts jämvikten så att en större andel organiskt material tillförs markvattnet, och på så sätt ökar humusläckaget. Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter och färgtal i Åsnen. Brunifiering kan orsaka förändringar i Åsnens akvatiska ekosystem När vattnet blir brunare kan också livsbetingelserna för vissa vattenlevande organismer förändras. Ökande färgtal har t.ex. negativ inverkan på siktdjupet och därmed också ljustillgången för vattenväxter och påväxtalger. Ett försämrat ljusklimat gynnar också vissa fiskarter som t.ex. gös i förhållande till t.ex. abborre och gädda. Vissa alger som t.ex. den s.k. gubbslemsalgen (Gonyostomum semen) verkar gynnas av mer organiskt material. Ökande färgtal kan även ha betydelse för syreförhållandena, genom att det organiska materialet bidrar till en ökad nedbrytning och ökad syreförbrukning. Ökande färgtal kan dessutom påverka näringsförhållandena genom att det organiska materialet innehåller näringsämnen som via bakteriell nedbrytning kan bli tillgängliga för organismer högre upp i näringsskedjan. Dessutom kan en ökad syreförbrukning orsaka ett ökat läckage av fosfor från sedimenten, vilket gynnar den biologiska produktionen. Måttlig status med avseende på siktdjup i Åsnen Mätning av siktdjup ger ett mått på vattnets optiska egenskaper och dess innehåll av framför allt lösta humusämnen samt suspenderat material som växtplankton och detritus. Siktdjupet kan också användas för att uppskatta utbredningen av bottenvegetation. Dubbla siktdjupet är ett grovt mått på kompensationsnivån, d.v.s. det djup i en sjö där fotosyntes inte förekommer. Vid undersökningarna maj-oktober 8 var siktdjupet litet i både Julöfjorden och Kalvsviksfjorden (1,6 m respektive 1,7 m). Störst var siktdjupet i oktober och minst i juni. För undersökningsperioden maj-oktober 8 beräknades referensvärdet för siktdjup enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) till 3,5 m för både Julöfjorden och Kalvsviksfjorden. Observerat siktdjup delat med referensvärdet ger EK-värden för Julöfjorden och Kalvsviksfjorden på,5 respektive,7. Detta motsvarar måttlig status med avseende på kvalitetsfaktorn siktdjup i sjöar vid båda lokalerna. 16

21 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Siktdjupet i Åsnen har minskat tydligt Tidigare mätningar av siktdjup finns registrerat från dels recipientkontrollundersökningar, dels från sjöinventeringar, dels från ett antal provfisken. Resultaten från tidigare undersökningar i kombination med ALcontrols undersökningar 8 visar att siktdjupet i Åsnen tydligt har minskat (Figur 8 och Figur 9). I Kalvsviksfjorden har siktdjupet signifikant minskat från 3- meter under 197- och 198-talet till 1,5- meter under -talet (p<,1; regressionsanalys). I Kalvsviksfjorden har statusen ändrats från hög till måttlig med avseende på kvalitetsfaktorn siktdjup i sjöar de senaste decennierna. Även i Julöfjorden har siktdjupet minskat signifikant (p<,5; regressionsanalys) och statusen har ändrats från god till måttlig. Det minskade siktdjupet i Åsnen har bl.a. försämrat livsbetingelserna för undervattensväxter. Ett minskat siktdjup missgynnar även vissa rovfiskar som abborre och gädda, som fått svårare att upptäcka bytesfisk i det grumligare vattnet. God status med avseende på makrofyter i Västra Åsnen Makrofyter (vattenväxter) har stor betydelse för vattenkvaliteten genom att de bl.a. tar upp näringsämnen, ger skydd för djurplankton och fisk, stabiliserar botten och ger utrymme för påväxtalger som kan konkurrera med växtplankton om näring m.m. Makrofyternas utbredning är framför allt beroende av ljuset. I sjöar med litet siktdjup dominerar oftast övervattensväxter medan undervattenväxterna framför allt förekommer i sjöar där ljuset når djupare ner i vattnet. Kännedom om makrofyternas förekomst och utbredning i en sjö kan därför ge information om sjöns näringsstatus Siktdjup Julöfjorden (m) Figur 8. Siktdjup i juli och augusti i Julöfjorden från olika provtagningsprogram Linjen motsvarar gränsen mellan litet och måttligt siktdjup Siktdjup Kalvsviksfjorden (m) Figur 9. Siktdjup i juli och augusti i Kalvsviksfjorden från olika provtagningsprogram Linjen motsvarar gränsen mellan litet och måttligt siktdjup. Inventering av makrofyter i Åsnen 7 (foto: Andreas Hedrén). 17

22 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Vid en inventering av makrofyter i västra Åsnen 7 (Sandsten 7) hittades totalt 16 arter av flytblads- och undervattensväxter, vilket i rapporten bedömdes vara artrikt. Täta mattor av strandpryl, notblomster och styvt braxengräs noterades, men på flertalet transekter saknades kortskottsväxter helt. Styvt braxengräs växte ner till 1, meters djup (omräknat till normalt medelvattenstånd = 138,6 meter över havet), vilket i rapporten bedömdes vara dåligt. Trubbnate, täta bestånd av gul näckros, vit näckros och vattenpilört noterades vid en av transekterna, vilket i rapporten angavs vara typiskt för näringsrika sjöar. EK-värdet för Västra Åsnen med avseende på kvalitetsfaktorn makrofyter i sjöar låg inom ramen för god status. Förekomsten av styvt braxengräs, löktåg, notblomster, matt- eller glansslinke samt sylört motiverade en höjning av statusen till hög. Den låga maxdjupsutbredningen och glesa förekomsten av kortskottsväxter och andra undervattensväxter i sjön gjorde dock att författarens samlade bedömning blev att Västra Åsnen hade god status med avseende på makrofyter. Hög status med avseende på makrofyter i Östra Åsnen I östra Åsnen hittades totalt 11 arter av flytblads- och undervattensväxter vid inventeringen av makrofyter 7 (Sandsten 7), vilket i rapporten bedömdes som ganska artrikt. Vegetationen var mer enhetlig än i Västra Åsnen med styvt braxengräs på de flesta transekterna. Styvt braxengräs växte ner till 1,8 meters djup (omräknat till normalt medelvattenstånd = 138,6 meter över havet) och på flera transekter noterades täta och breda mattor av kortskottsväxter med inslag av hårslinga, vilket i rapporten ansågs vara typiskt för näringsfattiga sjöar. EK-värdet för Östra Åsnen med avseende på kvalitetsfaktorn makrofyter i sjöar låg inom ramen för god status. Förekomsten av styvt braxengräs, notblomster och sylört samt täthet och djuputbredning av kortskottsväxter motiverade en höjning av statusen till hög. Författarens samlade bedömning blev att Östra Åsnen hade hög status med avseende på makrofyter. Tydlig förändring av undervattensväxters maxdjupsutbredning i Åsnen En jämförelse av maxdjupsutbredningen för vissa undervattensväxter mellan inventeringen av vattenväxter i Åsnen 7 (Sandsten 7) och en inventering av samma lokaler 1975 (Allan Niklasson 1975) gjordes under hösten 8 (data från Länsstyrelsen i Kronoberg). Denna jämförelse visade att tydliga förändringar av undervattenväxternas maxdjupsutbredning har skett mellan dessa år. Förekomst av styvt braxengräs noterades i Kalvsviksfjorden ner till ca,7 meters djup vid inventeringen 1975 (Figur 1). Detta skall jämföras med inventeringen 7 då styvt braxengräs endast växte ner till ca 1,8 meters djup vid samma lokaler (omräknat till normalt medelvattenstånd = 138,6 m ö h). Även för notblomster och hårslinga har motsvarande förändring skett. I Julöfjorden växte styvt braxengräs ner till ca 1,3 meters djup vid inventeringen 1975 medan förekomst saknades vid inventeringen 7 vid samma lokal (Figur 1). Även notblomster och hårslinga noterades 1975 men saknades vid denna lokal 7. Dessa resultat överensstämmer väl med att siktdjupet i Åsnen tydligt minskat. Gässen kan ha stor betydelse för vassens utbredning Många rapporter har kommit från bl.a. boende kring sjön om att vassarna, bl.a. bladvass och säv, minskat tydligt i sjön under senare år. Bladvassen är inte känslig för förändringar i vattnets siktdjup eftersom den inte är beroende av fotosyntes under vattenytan. Den troligaste orsaken till förändringarna i bladvassens utbredning är därför påverkan från betande gäss (Stefan Weisner och Anders Wirdheim muntl.). Gässen, och då framför allt grågåsen, har kraftigt ökat i området de senaste 1-15 åren (Anders Wirdheim muntl.). Gässens inverkan på vassen består framför allt i att de betar av vassens näringsrika skott under vattnet, vilket gör att skotten aldrig når ytan för att kunna tillväxa. Gässen kan också skada vassen genom att knipsa av både blad och strå ovanför ytan. För sävens utbredning kan dock även vattnets siktdjup ha betydelse eftersom den är mer beroende av fotosyntes under vattnet. 3 1 Julöfjorden Djuputbredning för braxengräs (m) Maxdjup 1975 Maxdjup 7 Bjurkärr naturreservat N. Aspö Bergö Bergö Figur 1. Maximal djuputbredning för braxengräs (Isoetes lacustris) vid olika transekter vid inventeringar i Åsnen 1975 jämfört med 7 (källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län). Jätafjorden Kalvsviksfjorden Kalvsviksfjorden Allenäsaudde Allenäsaudde 18

23 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Minskad utbredning av vattenväxter kan få konsekvenser för vattenkvaliteten En minskad utbredning av makrofyter i Åsnen kan få vidare konsekvenser för vattenkvaliteten i sjön bl.a. genom att de näringsämnen som tidigare togs upp av makrofyter och påväxtalger nu i högre grad blir tillgängliga för produktion av växtplankton. Dessutom minskar skyddsområdena för djurplankton och livsmiljöerna för vissa fiskarter som t.ex. abborre och gädda minskar i förhållande till gösen, som lever pelagiskt. Riskerna för resuspension av sediment ökar också när stora grunda bottenområden nu saknar vegetation. Goda syreförhållanden sommaren 8 Syretillståndet i Åsnen har framför allt betydelse för de vattenlevande organismerna som måste ha tillgång till syre löst i vattnet för att överleva. Men syretillståndet har också betydelse för vissa kemiska processer i sjön. Vid dåliga syreförhållanden i bottenvattnet ökar riskerna för intern belastning av bl.a. fosfor. Syrehalterna i Åsnens bottenvatten har därigenom också betydelse för sjöns näringsstatus. Vid undersökningarna maj-oktober 8 i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden noterades syrerikt vatten från ytan till botten vid samtliga provtagningstillfällen med undantag för provtagningen Vid detta tillfälle rådde tydligt skiktade förhållanden med svagt syretillstånd i Julöfjordens bottenvatten (3,8 mg/l) och måttligt syrerikt tillstånd i Kalvsviksfjordens bottenvatten (5,5 mg/l). I samband med provtagningen maj-oktober 8 gjordes också mätningar av temperatur- och syreprofiler i några av Åsnens djupaste partier (vid Julöport 1,6 m och Stommare udde 15,7 m). Vid provtagningstillfället 8-6-, då skiktade förhållanden uppmättes i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden, noterades också skiktade förhållanden vid Julöport och Stommare udde. Syrehalterna var som lägst ca mg/l (svagt syretillstånd) i bottenvattnet. Vid övriga provtagningstillfällen var vattnet cirkulerande och syrerikt i båda dessa djuphålor. Tidigare provtagningar endast i samband med cirkulerande förhållanden Syreförhållandena i Åsnens bottenvatten är till stor del väderberoende. Under varma och stilla väderförhållanden sker det normalt en skiktning av vattenmassan. Men p.g.a. Åsnens storlek, strömförhållanden och ringa medeldjup bryts troligtvis språngskiktet lätt i samband med höga flöden och/eller vindpåverkan. Mätningar i samband med långvariga stagnationsperioder under sommaren saknas i tillgängligt datamaterial. Tidigare temperatur- och syreprofiler från sommarprovtagningar i Åsnen finns endast registrerade från ett fåtal provtagningstillfällen. Inom recipientkontrollen finns mätningar i Kalvsviksfjorden och Vid dessa tillfällen noterades cirkulerande förhållanden och syrerikt vatten såväl vid yta som botten. Även i samband med provfisken som utförts inom ramen för recipientkontrollen i Kalvsviksfjorden , och noterades cirkulerande förhållanden och syrerikt vatten i hela vattenprofilen. Mätningarna i samband med provfisket 1999 i bl.a. Julöfjorden (juli 1999) och Kalvsviksfjorden (augusti 1999) visade endast på smärre temperaturskiktningar. Syrehalterna mättes dock inte i samband med detta provfiske. Syreprofiler från stagnationsperioder Vy över Åsnen (foto: Andreas Hedrén). 19

24 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion under vintern, då sjövattnet varit isolerat p.g.a. isläggning, saknas också i tillgängligt datamaterial. Utifrån tillgänglig information går det således inte att avgöra om syreförhållandena i Åsnens bottenvatten förändrats de senaste decennierna. Analysresultaten från Åsnens utlopp vid Hackekvarn har dock under hela perioden visat goda syreförhållanden (Figur 1; dessa mätningar gäller endast ytvatten). En ökad extern belastning av organiskt material (framför allt sedan mitten av 199-talet), ökad produktion av växtplankton och ökande temperaturer kan ha bidragit till en ökad syretäring. Samtidigt har troligtvis också tillförseln av syre från vattenväxter minskat p.g.a. den minskade djuputbredningen. 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, Figur 11. ph-värden från SRK vid Åsnens utlopp Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Under den heldragna svarta linjen anses biologiska skador kunna uppträda. ph Åsnen har återhämtat sig från försurning Vid undersökningarna maj-oktober 8 bedömdes vattnes ph-värde i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden som nära neutralt och motståndskraften mot försurning var god. Sett till hela undersökningsperioden har försurningssituationen i Åsnen tydligt förbättrats. Vid sjöinventeringarna på 197-talet uppmättes phvärden lägre än 6, vid några lokaler i Åsnen, men vid Åsnens utlopp har ph-värdet som lägst uppmätts till 6, (Figur 11). Försurningen började göra sig gällande under 196- och 197-talet. Utsläppen av svaveldioxid har dock minskat kraftigt sedan mitten av 198-talet. I mitten av 198-talet sattes också omfattande kalkningsåtgärder in i stora delar av Mörrumsåns avrinningsområde. Utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) har Åsnen återhämtat sig från försurningen och bedöms ha hög status med avseende på försurningåverkan (Länsstyrelsen i Kronobergs län). Konduktiviteten har minskat Konduktivitet är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet och de ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger bl.a. information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet samt grundvattenpåverkan men kan också användas som indikator på utsläppspåverkan. Utsläppsvatten från t.ex. avloppsreningsverk har ofta höga salthalter. De senaste decennierna har konduktiviteten tydligt minskat i Åsnen (p<,1; Mann-Kendall test; Figur 13) vilket antagligen tyder på att den allmänna utsläppspåverkan minskat. Ökade grundvattennivåer i tillrinningsområdet och därmed en ökad avrinning i ytliga marklager kan också vara en förklaring till den minskande konduktiviteten Syre (mg/l) Figur 1. Syrgashalter från SRK vid Åsnens utlopp Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Den svarta raka linjen motsvarar gränsen mellan måttligt syrerikt och syrerikt tillstånd Konduktivitet (ms/m) Figur 13. Konduktivitet från SRK vid Åsnens utlopp Röd linje motsvarar ett glidande medelvärde baserat på 18 provtagningstillfällen. Den svarta raka linjen motsvarar gränsen mellan måttligt syrerikt och syrerikt tillstånd.

25 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion God kemisk ytvattenstatus i Åsnen De ämnen som har EU-gemensamma miljökvalitetsnormer ingår i klassificeringen av kemisk ytvattenstatus. Detta gäller de prioriterade ämnena samt ämnen och ämnesgrupper som regleras i EG:s fiskevattendirektiv och skaldjursdirektiv, vilka är genomförda i och med förordningen (1:55) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Undersökningar för att kartlägga förekomsten av vattendirektivets prioriterade ämnen genomfördes inom screeningprogrammet 6 (Sweco Viak 7). Screeningen omfattade provtagning på 9 platser över hela Sverige, däribland Åsnens utlopp vid Hackekvarn. Vid Åsnens utlopp utfördes kemiska analyser på ofiltrerat vatten. Dessutom användes passiva provtagare med vars hjälp månadsmedelhalten i vatten kunde bestämmas. Resultaten redovisas i Tabell 6 och Tabell 7. Det ofiltrerade vattenprovet analyserades med avseende på 33 prioriterade ämnen. Samtliga av dessa förekom under rapporteringsgränsen för respektive analys med undantag av metallerna nickel (,66 µg/l), kadmium (,53) och bly (,579) samt nonylfenol (,1 µg/l). I de passiva provtagarna analyserades 3 prioriterade ämnen. Samtliga av de analyserade ämnena, såväl i det ofiltrerade vattnet som i de passiva provtagarna, förekom i halter lägre än respektive miljökvalitetsnorm (EQS-värde). För vissa ämnen som endosulfan, pentaklorbensen, TBT och PAH:er har dock en för hög rapporteringsgräns använts vid vattenanalyserna för att möjliggöra en korrekt bedömning. Tidigare undersökningar i kombination med undersökningarna maj-oktober 8 visar också att vattenkvaliteten i Åsnen är bättre än gällande riktvärden och/eller miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 1:55). Syftet med fiskvattendirektivet är att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls. Naturvårdsverket har föreskrivit att förordningen om miljökvalitetsnormer för fiskvatten bl.a. ska vara tillämplig på Mörrumsån (från mynningen i havet och upp till Åsnen). Mörrumsån klassificeras som laxfiskvatten. Åsnen bedöms även ha god kemisk ytvattenstatus med avseende på parametern kvicksilver i fisk (,81 mg/kg våtvikt) efter att ett permanent mindre strängt kvalitetskrav på mg/kg införts (Länsstyrelsen i Kronobergs län). Generellt i större delen av Sverige, finns höga bakgrundshalter av kvicksilver, mestadels av antropogent ursprung via atmosfäriskt nedfall, men i vissa fall också naturligt. Tabell 6. Prioriterade ämnen i passiva provtagare från Åsnens utlopp vid Hackekvarn 6 (Sweco Viak 7) Prioriterade ämnen, passiva provtagare Halt Alaklor (µg/l), EQS =,3,8 Antracen (ng/l), EQS = 1,16 Atrasin (µg/l), EQS =,6,1 Benso(a)pyren (ng/l), EQS = 5,1 Benso(b)fluor.&Benso(k)fluor. (ng/l), EQS = 3,16 Benso(g,h,i)pery.&Ideno(1,,3)py. (ng/l), EQS=,59 Bly och dess föreningar (µg/l), EQS = 7,,7 Diuron (µg/l), EQS =, <,7 Endosulfan (pg/l), EQS = 5 <7 Fluoranten (ng/l), EQS = 1,58 Hexaklorbensen (pg/l), EQS = 1,9 Hexaklorcyklohexan (pg/l), EQS = 3 Isoproturon (µg/l), EQS =,3, Kadmium o d f (µg/l), EQS =,8 -,5,3 Klorfenvinfos (µg/l), EQS =,1, Klorpyrifos (pg/l), EQS = 3 <1,6 Naftalen (ng/l), EQS = 1,7 Nickel och dess föreningar (µg/l), EQS =,11 Pentabromodifenyleter (pg/l), EQS = 5,9 Pentaklorbensen (pg/l), EQS = 7 5, Pentaklorfenol (pg/l), EQS = <,83 Simazin (µg/l), EQS = 1 <, Summa PCB (pg/l) 3,8 Trifluralin (pg/l), EQS = 3,8 Triklorbensener (pg/l), EQS = <56 Tabell 7. Prioriterade ämnen i ofiltrerat vatten från Åsnens utlopp vid Hackekvarn 6 (Sweco Viak 7) Prioriterade ämnen, ofiltrerat vatten Halt 1,-dikloretan (µg/l), EQS = 1 <1 Alaklor (µg/l), EQS =,3 <,1 Antracen (µg/l), EQS =,1 <,1 Atrasin (µg/l), EQS =,6 <,1 Bensen (µg/l), EQS = 1 <, Benso(a)pyren (µg/l), EQS =,5 <,1 Benso(b)fluor.&Benso(k)fluor. (µg/l), EQS=,3 <,1 Benso(g,h,i)pery.&Ideno(1,,3)py, EQS=, <,1 Bly och dess föreningar(µg/l) EQS=7,,579 C1-13 Kloralkaner(µg/l), EQS=, <, Di(-etylhexyl)ftalat(DEHP) (µg/l), EQS=1,3 <1 Diklormetan (µg/l), EQS = <, Diuron (µg/l), EQS =, <,1 Endosulfan (µg/l), EQS =,5 <,1 Fluoranten (µg/l), EQS =,1 <,1 Hexaklorbensen (µg/l), EQS =,1 <,1 Hexaklorbutadien (µg/l), EQS =,1 <,1 Hexaklorcyklohexan (µg/l), EQS =, <,15 Isoproturon (µg/l), EQS =,3 <,1 Kadmium o d f (µg/l) EQS=,8-,5,53 Klorfenvinfos (µg/l), EQS =,1 <, Klorpyrifos (µg/l), EQS =,3 <, Kvicksilver o d f (µg/l) EQS=,5 <, Naftalen (µg/l), EQS =, <,1 Nickel och dess föreningar(µg/l) EQS=,66 Nonylfenol (µg/l), EQS =,3,1 Oktylfenol (µg/l), EQS =,1 <,1 Pentabromodifenyleter (µg/l), EQS =,5 <,15 Pentaklorbensen (µg/l), EQS =,7 <,1 Pentaklorfenol (µg/l), EQS =, <,1 Simazin (µg/l), EQS = 1 <,1 Summa PCB (µg/l) <,35 Tributyltinföreningar (ng/l), EQS =, <1 Trifluralin (µg/l), EQS =,3 <,1 Triklorbensener (µg/l), EQS =, <,15 Triklormetan (µg/l), EQS =,5 <,1 1

26 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Fiskens betydelse för vattenkvaliteten Fiskens roll som sekundärkonsument innebär att den vanligen har ett stort inflytande på övriga organismer i det akvatiska ekosystemet. Planktivorer (djurplanktonätare) som mört, småabborre och löja utövar alltid ett predationstryck på djurplanktonsamhället. När de betar ner mängden större djurplankton skapas förutsättningar för kraftigare blomningar av växtplankton. I en måttligt näringsrik sjö med en balanserad fisksammansättning finns ofta en dominans av rovfisk (t.ex. gädda, gös och/eller abborre) som har karpfisk som bytesdjur (t.ex. mört, småbrax). Vid ökade näringsförhållanden ökar till en början all fisk i omfattning. I sjöar med höga halter av näringsämnen och omfattande algblomningar blir vattnet grumligt och fisksammansättningen kan bli obalanserad med dominans av karpfisk och en liten andel rovfisk. Vid dessa förhållanden råder också hård konkurrens mellan rovfiskyngel och annan fisk om yngelmaten. Bentivora (bottenlevande) fiskar, som braxen och björkna, finner merparten av sin föda genom att rota runt och gräva i bottensedimenten. Denna bioturbation (omblandning) kan leda till att näringsämnen som legat låsta i botten blir tillgängliga och förutsättningar för kraftigare algblomningar skapas. God status med avseende på fisk i Kalvsviksfjorden 8 Vid nätprovfisket i Kalvsviksfjorden 8 påträffades 1 olika fiskarter (Tabell 8). Antalet arter bedömdes som mycket högt. Biomassan och individtätheten bedömdes som höga. Fångsten dominerades av abborre, mört och björkna (Figur 1). Längdfördelning av abborre visade på höga tätheter i storlekar mellan 1-15 mm. Endast enstaka stora abborrar påträffades. Biomassan och antalet fångade fiskar per nät samt medelvikten per individ och andel fiskätande abborrfiskar låg i närheten av beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7). Kvoten mellan abborre och karpfisk var dock betydligt lägre än beräknat referensvärde. Resultaten indikerade måttligt näringsrika till näringsrika förhållanden. Detta visade sig bland annat genom att karpfiskar som mört, björkna och braxen dominerade fångsten viktmässigt. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) är inte anpassade för sjöar i Åsnens storlek, eftersom så stora sjöar inte finns representerade i referensmaterialet. Åsnen har sina unika förutsättningar med en stor variation av biotoper, från små grunda varma relativt näringsrika vikar till djupare och kallare områden ute i sjön. För en rättvis bedömning av status med avseende på fisk i Åsnen krävs därför specialanpassade bedömningsgrunder. Med stöd av resultaten från bedömningsgrundernas EQR8 har ALcontrol, i denna rapport, valt att göra expertbedömningar av status med avseende på fisk i Åsnen. Vid en expertbedömning med stöd av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) fick Kalvsviksfjorden en sammanvägd god status med avseende på kvalitetsfaktorn fisk i sjöar 8. Fisketillsyn i Åsnen 8 (foto Håkan Olofsson).

27 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Gädda 5,% Mört 1,1% Kalvsviksfjorden, 8 vikt % Nors,1% Gers,3% Löja,9% Sarv,3% Braxen 7,1% Sik,3% Siklöja,1% Björkna 8,7% Abborre,% Gös 11,6% Figur 1. Viktfördelning av fångst vid provfiske i Kalvsviksfjorden 8. Provfisken i Kalvsviksfjorden 1996, 1999,, och 8 Kalvsviksfjorden har provfiskats 1996, 1999,, och 8. Åren 1996, och 8 utfördes provfiskena inom ramen för den samordnade recipientkontrollen med nätnätter/provfiske. Övriga provfisken har utförts i Åsnens fiskevårdsområdesförenings regi med nätnätter/provfiske. I Tabell 8 redovisas hur fångsten varierat i området. Mellan åren 1996 och ökade den totala fångsten per nätansträngning, både vad gäller biomassa och antal fiskar, och samtidigt minskade medelvikten per fisk. Detta kan vara en effekt av en ökad näringstillgång och en ökad produktion i området (Naturvårdsverket 7). Detta skulle i så fall överensstämma med resultaten från vattenkemi och växtplankton som visar på en ökad näringstillgång. Fördelningen mellan olika arter i fångsten har dock inte entydigt förändrats, men en bild ges dock av att björknan har ökat medan andelen mört och abborre i fångsten har minskat något. Någon tydlig förändring av totala andelen karpfisk i fångsten kan inte verifieras. För abborre visar resultaten dock tydliga variationer i storleksfördelning. Från 1996 till minskade andelen fiskätande abborre av hela abborrfångsten markant från ca,6 till ca,. Andelen ökade dock till, vid provfiskena och 8. Fångsten av gös har gått lite upp och ner. Andelen fiskätande abborre + gös i förhållande till karpfisk har också varierat betydligt mellan olika år. ALcontrols bedömning är att dessa förändringar till viss del kan bero på naturliga variationer, där vissa år varit extra gynnsamma för bl.a. gäddans, abborrens och/eller gösens reproduktion tack vare varma somrar. Vissa årskullar kan bli extra starka och dominera beståndet under flera år. Mellanårsvariationer kan alltså uppstå utan att någon egentlig förändring har skett i livsbetingelserna i övrigt. Variationerna kan göra att olika andelar rovfisk och karpfisk uppträder under samma näringsförhållanden genom att endera gruppen får ett övertag när det gäller konkurrens om yngelfödan kontra predation. Detta gäller även övriga delar av Åsnen. Tabell 8. Sammanställning över fångst per nätansträngning vid förekommande provfisken i Skatelövsfjorden, Julöfjorden, Kalvsviksfjorden samt hela sjön 1996, 1999,, (5 Skatelövsfjorden) och 8. Fångst per nätansträngning (g) Abborre Gös Björkna Braxen Skatelövsfjorden , ,6 9, Julöfjorden Kalvsviksfjorden Hela sjön Gers Gädda Löja Mört Sarv Nors Sandkrypare Sutare Sik Siklöja TOTALT 3

28 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Vid en expertbedömning med stöd av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) fick Kalvsviksfjorden en sammanvägd god status med avseende på fisk Resultaten från provfiskena 1999, och gav dock bedömningen måttlig status framför allt p.g.a. stora fångster av småvuxna individer av abborre och mört samt att andelen fiskätande abborrfiskar och kvoten mellan abborre och karpfisk var betydligt lägre än beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7). Vid provfisket 8 fångades generellt större individer av såväl abborre som mört och andelen fiskätande abborrfiskar låg i närheten av beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7), vilket återigen höjde statusen till god. Provfisken i hela Åsnen 1999 och Standardiserade provfisken, med enhetlig metodik, i hela Åsnen med totalt 1 nätnätter/provfiske fördelade i områdena Skatelövsfjorden (8 nät), Julöfjorden ( nät), Horgefjorden (8 nät), Kolsvatten ( nät), Kalvsviksfjorden ( nät) och Jätafjorden (16 nät) har utförts i Åsnens fiskevårdsområdesförenings regi 1999 och. År 8 påbörjades provfisken i samma omfattning som 1999 och i Skatelövsfjorden och Julöfjorden och tanken är att övriga områden skall provfiskas kommande år. Fisket i Skatelövsfjorden ersattes av ett fiske 5 beroende på udda väderlek vid fisket som orsakade att resultaten inte blev representativa. Därför har 5 års resultat från Skatelövsfjorden använts när fisket i hela sjön för utvärderats. Provfiskena i Åsnen under 7-talet utfördes med en annan metod och under andra delar av året, varför jämförelser med senare fisken är svåra. Vid nätprovfisket i hela sjön 1999 påträffades 1 olika fiskarter (Tabell 8). Fångsten dominerades både till antal och vikt av mört, abborre och björkna (Figur 15). Karpfisken dominerade över rovfisken. Andelen karpfisk var 65 % av den totala erhållna fiskbiomassan. Detta indikerade måttligt näringsrika förhållanden i sjön då karpfiskar gynnas av näringsrika miljöer. Skatelövsfjorden var det delområde där karpfisken hade störst andel (75 %) av fiskbiomassan, vilket indikerade näringsrika förhållanden. Lägst andel erhölls i Julöfjorden och Kolsvatten (6 %). (Lennartsson 1999). Vid nätprovfisket i hela sjön påträffades 1 olika fiskarter (Tabell 8). Fisket visade på en likartad fångstfördelning (Figur 16) med undantag för lägre andel mört och större andel gös, vilket gav ett markant genomslag på andelen karpfisk i fångsten. I fångsten utgjorde karpfisken 55 % av fångstens totala biomassa, vilket är en minskning med 1 procentenheter jämfört med fisket Andelen abborrfiskar (abborre + gös) ökade därmed också tydligt i förhållande till karpfisken från,5 till,65 (Figur 17). Även andelen abborrar ökade i förhållande till karpfisk. Vid en expertbedömning med stöd av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) får hela Åsnen en sammanvägd god status med avseende på fisk. Bedömningen motiveras framför allt av att biomassan och antalet fångade fiskar per nät, medelvikten per individ och andel fiskätande abborrfiskar samt kvoten mellan abborre och karpfisk inte tydligt avvek från beräknade referensvärden. Sandkryp,1% Mört 36,% Löja 1,9% Gädda 1,5% Åsnen, 1999 vikt % Nors,3% Sarv,3% Sutare,3% Gers 3,3% Braxen 6,% Sik,% Siklöja,1% Gös 3,% Björkna,% Abborre 6,3% Figur 15. Viktfördelning av fångst vid provfiske i hela Åsnen Mört 8,% Gädda 1,8% Löja,% Gers 5,1% Åsnen, vikt % Nors,% Sandkryp,1% Braxen 6,3% Sik,7% Björkna 19,% Gös 8,% Siklöja,1% Abborre 9,3% Figur 16. Viktfördelning av fångst vid provfiske i hela Åsnen.

29 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Måttlig status med avseende på fisk i Skatelövsfjorden 8 I Skatelövsfjorden syns ett liknande mönster som för hela sjön. Den tydligaste förändringen kan sägas vara att andelen abborrfiskar, och då framför allt gös, har ökat i fångsten (Figur 17). Andelen fiskätande abborre av totala antalet abborre i fångsten ökade tydligt mellan provfiskena 1999 och 5 från,3 till,9, för att därefter åter tydligt minska mellan åren 5 och 8 till,. Vid en expertbedömning med stöd av Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) får Skatelövsfjorden en sammanvägd måttlig status med avseende på kvalitetsfaktorn fisk i sjöar 8. Bedömningen motiveras framför allt av att biomassan och antalet fångade fiskar per nät var mycket höga. Medelvikten per individ skiljde sig också tydligt från beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7). Andelen fiskätande abborrfiskar var dock samma som beräknat referensvärde. God status med avseende på fisk i Julöfjorden 8 I Julöfjorden syns en tydlig förändring i fiskpopulationen genom en minskning av mörtfångsten och en stor uppgång för framför allt gös (Tabell 8). Andelen karpfisk i fångsten har gått tillbaka med procentenheter mellan fiskena 1999 och 8 trots att fångsten av björkna ökat. Förhållandet mellan abborrfisk och karpfisk i fångsten har förändrats mycket tydligt sedan 1999 (Figur 17). Även i Julöfjorden ökade andelen fiskätande abborre av totala antalet abborre i fångsten mycket tydligt mellan provfiskena 1999 och från,3 till,6. Därefter har andelen åter minskat till,, men inte lika tydligt som i Skatelövsfjorden. Vid en klassificering utifrån Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) får Julöfjorden en sammanvägd god status med avseende på kvalitetsfaktorn fisk i sjöar 8. Bedömningen motiveras framför allt av att andelen fiskätande abborrfiskar var måttligt hög samt att medelvikten per individ och kvoten mellan abborre och karpfisk inte skiljde sig tydligt från beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 7). Detta innebär troligen en höjning av statusen jämfört med vid provfisket minskade siktdjupet i sjön. Ökningen är dock extra tydlig i Julöfjorden, vilket visar att även andra faktorer är av betydelse. Gösen jagar bra i dålig sikt, betydligt bättre än gäddan och abborren, och gynnas därmed då grumligheten ökar och siktdjupet minskar. I takt med att siktdjupet minskat i Åsnen har också bottenvegetationen minskat, vilket i sin tur har gjort att sjöns litoralzon (strandzon med vegetation), där abborren uppehåller sig under de första åren, har minskat. Litoralzonen är också gäddans primära födosöksområde. Detta betyder att livsmiljöerna för både abborre och gädda minskat till fördel för gösen som i huvudsak lever pelagiskt (i sjöns fria vattenmassa). Gösen utövar ett stort predationstryck på karpfisk, och då framför allt mört i Julöfjorden. Eftersom mörten är en effektiv djurplanktonätare blir betningstrycket på djurplankton i Julöfjorden förhållandevis lågt, då mörten minskat. Djurplankton har i sin tur avgörande betydelse för mängden växtplankton i sjön, eftersom djurplankton genom betning reglerar tillväxten och mängden av växtplankton. Vid växtplanktonundersökningarna i Åsnen 8 noterades just att växtplanktonbiomassan var betydligt lägre i Julöfjorden jämfört med Kalvsviksfjorden. En mindre mängd växtplankton kan ge bättre ljusförhållanden, som i sin tur kan ge bottenvegetationen bättre förutsättningar och en utbredning möjliggörs på större djup., 1,5 1,,5, Hela sjön Skatelövsfjorden Julöfjorden Kalvsviksfjorden Abborrfisk/Karpfisk (biomassa) Figur 17. Kvoten mellan abborrfiskar (abborre + gös) och karpfiskar vid provfiskena i Åsnen 1996, 1999,, (5 för Skatelövsfjorden) och 8. Gösen kan bidra till att minska mängden växtplankton i Åsnen Den största skillnaden i fiskpopulationen mellan Julöfjorden och Kalvsviksfjorden är att Julöfjorden har ett större bestånd av gös. Gösen har generellt ökat i Åsnen, vilket till viss del kan förklaras av det tydligt 5

30 Åsnen 8 ALcontrol Resultat och diskussion Kommentarer till nuvarande kontrollprogram för Mörrumsåns samordnade recipientkontroll Med det nuvarande recipientkontrollprogrammet bedöms transporterna av fosfor och kväve i sjöns större tillflöden och utlopp kunna följas på ett någorlunda tillfredsställande sätt, även om en provtagningsfrekvens på 1 ggr per år är att rekommendera. Även tillförseln av humus och annat organiskt material bedöms kunna följas på ett tillfredsställande sätt. Vi föreslår dock att nuvarande metod för analys av färgtal (modifierad SS-EN ISO 7887 del 3, mg Pt/l) kompletteras med den tidigare metoden (SS-EN ISO 7887 del, mg Pt/l) under en övergångsperiod för att möjliggöra en bättre kalibrering mot tidigare utförda analyser (före april 7). Vi rekommenderar också att ytterligare en metod (SS-EN ISO 7887 del 3, abs /5cm) används under en övergångsperiod för att ge ett bättre underlag för statusklassning av fosfor och siktdjup. Med det nuvarande recipientkontrollprogrammet kan status och/eller förändringar i Åsnens olika delbassänger inte följas. När det gäller undersökningar ute i sjön finns det därför skäl att diskutera vissa kompletteringar av det löpande kontrollprogrammet för att bättre kunna följa utvecklingen i sjöns huvudbassänger (västra Åsnen och östra Åsnen). Vi föreslår följande kompletteringar: Återuppta tidigare provpunkter (stn 155 och 16) i Åsnen för vattenkemisk provtagning. Station 16 ger framför allt information om vattenkvaliteten i östra Åsnen och analysresultaten kan jämföras med tidigare undersökningar under perioden och eventuellt verifiera förändringarna i status. Station 155 ger information om vattenkvaliteten i Skatelövsfjorden. Analysresultaten från denna station har dock varierat mycket och i vissa fall har orimligt höga halter av t.ex. fosfor uppmätts. Vid dessa stationer bör också parameterlistan kompletteras med fosfatfosfor och ammoniumkväve för att möjliggöra utvärdering av eventuellt avvikande resultat. Efter tre års provtagningar bör fortsatt provtagning utvärderas. Vattenkemisk provtagning i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden åtta gånger per år. Vid bedömning av status för näringsämnen i sjöar rekommenderas provtagning minst fyra gånge per år fördelat på såväl stabila skiktningsförhållanden som cirkulationsperioder (Naturvårdsverket 7). Vattenkemisk provtagning föreslås därför löpande i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden fyra gånger per år (vinter, vår, sommar och höst). Även syre- och temperaturprofiler bör upprättas samt siktdjupsmätning utföras vid samma tillfällen. Vid skiktade förhållanden föreslås provtagning vid såväl yta (,5 meters djup) som botten (,5 meter ovan botten), i annat fall tas endast ytprov. Vid skiktade förhållanden bör också parameterlistan kompletteras med fosfatfosfor och ammoniumkväve. Provtagning vid föreslagna tillfällen innebär endast en provtagning i sjön under sommaren. Vi anser att detta inte är tillräckligt för att följa förändringar i sjön varför månatliga provtagningar under perioden maj till oktober också föreslås. Detta skulle i så fall innebära provtagningar månaderna 1, 3, 5, 6, 7, 8, 9 och 1. Efter sex års provtagningar bör fortsatt provtagning utvärderas. Växtplanktonundersökningar i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden en gång per år. Växtplanktonundersökningarna i Julöfjorden och Kalvsviksfjorden 8 gav värdefull information om sjöns näringsstatus. Resultaten kunde också till viss del jämföras med tidigare undersökningar. Undersökningarna föreslås därför fortsätta löpande en gång per år (augusti) för att följa status och förändringar. Även analys av klorofyll månaderna 5-1 bör utföras. Efter sex års provtagningar bör fortsatt provtagning utvärderas. Fisket i Åsnen inom ramen för den samordnade recipientkontrollen har gett värdefull information om Kalvsviksfjordens status och förändring vad gäller fiskpopulationen. Dessa undersökningar bör därför även i fortsättningen utföras med samma frekvens och i samma omfattning som under perioden , d.v.s. vart sjätte år. Eftersom standardiserade nätprovfisken regelbundet utförs i flera av Åsnens delområden i Åsnens fiskevårdsområdesförenings regi, bör insatserna kunna samordnas. Nätprovfiskena och inmatningen i databas hos datavärd bör då göras på ett sätt som möjliggör utvärdering av varje delområde för sig. Eftersom övrig kontroll av Åsnen (vattenkemi och växtplankton) föreslås utökas anser ALcontrol att provfiskena i Kalvsviksfjorden kan lyftas från programmet. Utvärderingen av nätprovfiskena i Åsnen bör dock infogas i recipientkontrollens årsrapporter. 6

31 Åsnen 8 ALcontrol Referenser REFERENSER ALcontrol AB 8. Metodik vid källfördelning av kväve och fosfor för Blekinge läns avrinningsområden Länsstyrelsen i Blekinge län. Hörnström, E Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 11. Hörnström, E Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: Kinnerbäck, A. 1. Standardiserad metodik för provfiske i sjöar: Stratifierad provtagning med Nordiska översiktsnät möjliggör statistiskt säkra analyser av fisksamhällenas status och förändringar över tiden. Fiskeriverket informerar 1:, - p. Monteith D.T., Stoddard J.L., Evans C.D. et al. 7. Dissolved organic carbon trends result from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature, 5, Naturvårdsverket Recipientkontroll vatten. Del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. SNV Rapport 318 Naturvårdsverket Växtnäring en beräkningsmodell. Rapport 99. Pirzadeh, P och Collvin, L. 8. Blir vattnet i skånska sjöar och vattendrag allt brunare? Länsstyrelsen i Skåne län SLU. Vattenfärg - klimatbetingad ökning av vattnens färg och humushalt i nordiska sjöar och vattendrag. SMHI 199. Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. Svensk standard SS-EN 15:6. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). SWECO VIAK 7. Nationwide screening of WFD priority substances. Swedish Environmental Protection Agency. Screening Report 7:1. Utermöhl. H., Zur Vervollkommnung der quantitativen Phytoplanktonmethodik. Vollenweider, R. A Inputoutput models with special reference to the phosphorus loading concept in limnology. Schweizische Zeitschrift für Hydrologie 37, Naturvårdsverket (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 913. Naturvårdsverket. Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.: --6. Naturvårdsverket 5. Fosforförluster från mark till vatten. Rapport 557. Naturvårdsverket 7. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. Handbok 7:. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Niklasson A ÅSNEN. Växtekologisk dokumentation och regleringseffekter. Sandsten, H. 7. Inventering av vattenväxter i Kronobergs län 7. ISSN , Meddelande nr 9:5. 7

32 Åsnen 8 ALcontrol Referenser 8

33 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 BILAGA 1 Vattenanalyser 8, metodik och resultat 9

34 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 Provtagning Fysikalisk-kemiska parametrar undersöktes vid två provtagningslokaler, Västra Åsnen Julöfjorden 6891/18565 och Östra Åsnen Kalvsviksfjorden 6817/ Provtagningarna genomfördes under perioden maj (representeras av provtagningen 8-6- ) till oktober 8 i enlighet med SS EN och av utbildad och godkänd personal (SNFS 199:11 MS:9). Vid varje provtagningstillfälle togs prover med Ruttnerhämtare vid ytan (,5 m djup) och botten (,5 m ovan botten). Temperatur- och syrgasprofiler uppmättes i fält med hjälp av en portabel mätare (WTW Oxi 197). Siktdjupet mättes i fält med siktskiva och vattenkikare. Proverna transporterades och förvarades enligt gällande svensk standard för vattenundersökningar. Analys Samtliga fysikalisk-kemiska vattenanalyser utfördes av ALcontrol AB, som är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Analysmetoder och enheter redovisas i Tabell 9. Bedömning Statusklassificering av fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer för sjöar kan enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) göras med avseende på bl.a. näringsämnen, siktdjup, syrgas och försurning. Klorofyll ingår som parameter till kvalitetsfaktorn växtplankton. I denna rapport har status bedömts för näringsämnen, siktdjup och klorofyll. Vid bedömning av status för näringsämnen i sjöar rekommenderas provtagning minst fyra gånge per år fördelat på såväl stabila skikningsförhållanden (vårvinter och sensommar) som cirkulationsperioderna (vår och höst). Beräkningarna bör göras på treårsmedelvärden. Tabell 9. Parametrar, enheter samt metoder för fysikaliskkemiska vattenanalyser Parameter Enhet Metod Turbiditet FNU F.d. SS-EN 77 ph - SS 81- Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO utg 1 Färg - SS-EN ISO del 3 mod TOC mg/l SS-EN 18 Konduktivitet ms/m SS-EN Totalfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:5 Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878,mod Totalkväve µg/l SS13395,mod/SS8131,mod Nitrat+nitritkväve µg/l SS-EN ISO mod Nitritkväve µg/l SS-EN ISO 13395,mod Ammoniumkväve µg/l SS-EN ISO 1173,mod Klorofyll a µg/l SS mod I denna rapport har bedömning av status för näringsämnen och siktdjup baserats på medelhalter av månatliga prover från maj till oktober vid respektive provtagningslokal. För klorofyll har halterna från augusti använts. Tillståndsklassning för klorofyll baseras dock på medelhalter av månatliga prover från maj till oktober. Statusklassificering av totalfosfor, klorofyll och siktdjup redovisas var och en för sig som ekologisk kvalitetskvot (EK) och klass i den femgradiga klassningsskalan (dålig, otillfredsställande, måttlig, god, hög). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde. Referensvärdet motsvarar ett av människan i princip opåverkat tillstånd. Referensvärden för totalfosfor och siktdjup är beräknade enligt formler som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7). Dessa beräkningar baseras bl.a. på medelvärdet för färgtal (mg Pt/l) vid aktuell undersökningsperiod omräknat till absorbans ( mm med 5 cm kuvett) genom division med 5. För klassificering av sjöar med hjälp av klorofyll har Sverige delats in i tre ekoregioner. Referensvärdet för klorofyll motsvarar referensvärdet för humösa sjöar (>3 mg Pt/l) i södra Sverige. Referensvärdet för klorofyll är därmed 3 µg/l. En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 7) och på Naturvårdsverkets hemsida. Vid bedömning av status för siktdjup i sjöar skall helst provtagning ha skett månatligen under vegetationsperioden (maj-oktober) eller i augusti. Beräkningarna bör göras på årsmedelvärden när mer än fyra mätvärden finns alternativt treårsmedelvärden när mätning endast sker i augusti. Vid bedömning av status för klorofyll i sjöar bör provtagning ha skett minst en gång under perioden juliaugusti. Beräkningarna bör göras på treårsmedelvärden. 3

35 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 Expertbedömning De fysikalisk-kemiska parametrarna och klorofyll visar effekter av olika typer av påverkan. Totalfosfor, klorofyll, siktdjup och syrgas visar i första hand effekter av näringspåverkan. Dessutom kan siktdjup visa effekter av påverkan från vattenfärg medan syrgas kan visa effekter av påverkan från organiskt material. Vid ALcontrols expertbedömning för näringsstatus har följande parametrar beaktats: Totalfosfor Klorofyll Siktdjup Även andra fysikalisk-kemiska parametrar som inte ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7), resultatens tillförlitlighet och representativitet samt andra iakttagelser eller erfarenheter från det aktuella vattnet/avrinningsområdet har vägts in vid expertbedömningen. Övrigt Tillståndsbedömningar för de undersökta fysikaliskkemiska parametrarna har gjorts utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket 1999). Även Naturvårdsverkets Allmänna Råd 9: (Naturvårdsverket 199) har använts i vissa fall. Analysresultaten har också jämförts mot riktvärden och miljökvalitetsnormer som anges i förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk och musselvatten (SFS 1:55). 31

36 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 Förklaring av begrepp i sammanställningen av vattenanalysresultat Parametrar för bedömning av status: I Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) ingår bl.a. parametrarna totalfosfor, siktdjup, syre och försurning som fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer vid bedömning av ekologisk status. Klorofyll ingår som parameter till kvalitetsfaktorn växtplankton. Tillstånd: Bedömning av tillstånd avser bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Utgående från SNV 1969:1 har ALcontrol tagit fram egna tillståndsklasser för ammonium. Referensvärde: Värde som motsvarar ett av människan i princip opåverkat tillstånd. Referensvärden eller formler för beräkning av referensvärden för en parameter anges i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7). Ekologisk kvalitetskvot (EK): Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en parameter och referensvärdet. EK-värdet varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Status: Bedömning av status har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) genom att jämföra framräknade EK-värden med de klassgränser som redovisas i bedömningsgrunderna. Klasserna för EK-värden delas in i hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Expertbedömning: Expertbedömningar har gjorts med hänsyn till parametrar för bedömning av status, andra parametrar som kan vara relevanta samt annan erfarenhet och tillgänglig kunskap om påverkan och tillstånd från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 3

37 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 Sammanställning av vattenanalysresultat Julöfjorden, Åsnen Västra Undersökningsperiod: maj-oktober 8 Koordinat: 6891 / Parametrar för bedömning av status Tillstånd Referensvärde EK Totalfosforhalt (µg/l) 3 Hög halt 11,3 Klorofyllhalt (µg/l) 15 Hög halt 3,1 Siktdjup (m) 1,6 Litet siktdjup 3,5,5 Syrehalt (mg/l) 3,8 Svagt syretillstånd - - ph 7,3 Nära neutralt - - Andra parametrar Totalkväve (µg/l) 763 Hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 16 Mycket låg halt Färg (mg Pt/l) 77 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU),8 Betydligt grumligt vatten TOC (mg/l) 1 Hög halt Alkalinitet (mekv/l),19 God buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Status/Bedömning Måttlig Uppnår ej god Måttlig - - Måttlig Siktdjup och klorofyll, yta Syre och fosfatfosfor, botten Klorofyllhalt (µg/l) Siktdjup (m) Maj Jun Jul Aug Sep Okt Fosfatfosforhalt (µg/l) Syrehalt (mg/l) < < < Maj Jun Jul Aug Sep Okt Syre- och temperaturprofiler Djup (m) Djup (m) Syrehalt (mg/l) Temp (grader C) Djup (m) 6 8 Djup (m) Djup (m) Djup (m) Kommentarer: Analysresultaten visade att Julöfjorden hade måttlig näringsstatus med höga halter av fosfor och klorofyll. Vid provtagningen 86 var vattnet skiktat med svagt syretillstånd i bottenvattnet, men vid övriga provtagningstillfällen var vattnet omblandat och syrerikt i hela djupprofilen. Fosfatfosforhalten var något förhöjd i bottenvattnet jämfört med vid ytan i samband med de skiktade förhållandena vid provtagningen 86. Halterna av organiskt material var höga och vattnet var betydligt färgat och betydligt grumligt. Siktdjupet var litet. Vattnet var nära neutralt med avseende på ph och hade mycket god motståndskraft mot försurning. 33

38 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 Kalvsviksfjorden, Åsnen Östra Undersökningsperiod: maj-oktober 8 Koordinat: 6817 / Parametrar för bedömning av status Tillstånd Referensvärde EK Totalfosforhalt (µg/l) 9 Hög halt 11,38 Klorofyllhalt (µg/l) 13 Hög halt 3,16 Siktdjup (m) 1,7 Litet siktdjup 3,5,7 Syrehalt (mg/l) 5,5 Måttligt syrerikt tillstånd - - ph 7, Nära neutralt - - Andra parametrar Totalkväve (µg/l) 777 Hög halt Ammoniumkväve (µg/l) 15 Mycket låg halt Färg (mg Pt/l) 78 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,5 Betydligt grumligt vatten TOC (mg/l) 16 Mycket hög halt Alkalinitet (mekv/l),18 God buffertkapacitet Expertbedömning Näringsstatus Status/Bedömning Måttlig Uppnår ej god Måttlig - - Måttlig Siktdjup och klorofyll, yta Syre och fosfatfosfor, botten Klorofyllhalt (µg/l) Siktdjup (m) Maj Jun Jul Aug Sep Okt Fosfatfosforhalt (µg/l) Syrehalt (mg/l) < < < Maj Jun Jul Aug Sep Okt Syre- och temperaturprofiler Djup (m) Djup (m) Syrehalt (mg/l) Temp (grader C) Djup (m) 6 8 Djup (m) Djup (m) Djup (m) Kommentarer: Analysresultaten visade att Kalvsviksfjorden hade måttlig näringsstatus med höga halter av fosfor och klorofyll. Vid provtagningen 86 var vattnet skiktat med måttligt syrerikt tillstånd i bottenvattnet, men vid övriga provtagningstillfällen var vattnet omblandat och syrerikt i hela djupprofilen. Halterna av organiskt material var mycket höga och vattnet var betydligt färgat och betydligt grumligt. Siktdjupet var litet. Vattnet var nära neutralt med avseende på ph och hade mycket god motståndskraft mot försurning. 3

39 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 VATTENANALYSER ÅSNEN MAJ-OKTOBER 8 Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat Ammo pera Sikt- ro lini nings bidi gas mätt Nitrit Nitrit nium Total Fosfat Total PROVPUNKT Djup Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg TOC halt nad kväve kväve kväve kväve fosfor fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Julöfjorden,5 86, 1, 1 7,3,16 8,15 3, , < 3 Julöfjorden, , 1, 15 7,3,17 8,6 5, , 97 1 <1 < Julöfjorden, ,7 1,5 18 7,,18 8,, , 9 <1 <1 <1 8 < 38 Julöfjorden, ,8 1,5 7,,19 8,5, ,5 91 <1 <1 1 7 < 9 Julöfjorden, ,7 1,7 15 7,, 8,8 6, , 89 <1 < Julöfjorden, ,3, 9, 7,3, 9,11, <1 71 < 6 min 1,3 1, 9, 7,,16 8,15 3, , 89 <1 <1 <1 6 < 6 MEDEL 16,8 1,6 15 7,3,18 8,55, , < < 3 median 17,9 1,5 15 7,3,19 8,7, 8 1 9, < < 3 max,, 7,3, 9,11 6, Julöfjorden ,3 6,7,19 8,53 7, , Julöfjorden ,3 7,,17 8,7, , <1 <1 8 < 8 Julöfjorden , 7,,19 8,1 5, , 77 <1 < < 3 Julöfjorden ,6 7,,19 8,57 5, , 9 <1 <1 < Julöfjorden ,6 7,, 8,87 5, ,7 86 <1 < Julöfjorden ,3 7,,1 9,11 8, , < < 39 min 1,3 6,7,17 8,1, ,8 36 <1 < < 31 MEDEL 15,1 7,1,19 8,71 6, , < median 15, 7,,19 8,66 5, , < max 18,6 7,,1 9,11 8, , Kalvsviksfjorden,5 86, 1,8 1 7,1,15 8,1, , <1 87 < 1 Kalvsviksfjorden, ,5 1, 8,6 7,,16 8,8, , < Kalvsviksfjorden, ,9 1,8 1 7,,18 8,61 3, , 9 <1 <1 <1 77 < 7 Kalvsviksfjorden, ,7 1, 19 7,,18 8,7, ,3 89 <1 < Kalvsviksfjorden, ,3 1,7 16 7,1,18 8,79, ,5 93 <1 <1 < Kalvsviksfjorden, , 1,9 9,8 7,3,19 8,76, , 91 1 < min 1, 1, 8,6 7,1,15 8,1, , 89 <1 <1 <1 68 < 1 MEDEL 16,6 1,7 13 7,,17 8,63 3, , < median 17,6 1,8 11 7,,18 8,68 3, , 9 1 < max, 1,9 19 7,3,19 8,79, , 1 75 < Kalvsviksfjorden 9,5 86 1,6 6,8,17 8,79 5, 1 8 5,5 5 1 < Kalvsviksfjorden 9, ,5 7,1,16 8,51 8, , < Kalvsviksfjorden 9, ,3 7,,18 8,6 5, ,8 7 <1 <1 <1 79 < 3 Kalvsviksfjorden 9, , 7,1,18 8,7, , 87 <1 <1 < Kalvsviksfjorden 9, ,3 7,,18 8,77 3, ,3 91 <1 <1 <1 7 < 9 Kalvsviksfjorden 9, ,3 7,3,19 8,73, , <1 1 7 < 6 min 1,3 6,8,16 8,51 3, ,5 5 <1 <1 1 7 < 6 MEDEL 15, 7,1,18 8,69 5, , 8 33 < median 15,1 7,1,18 8,73, , < max 18, 7,3,19 8,79 8, 1 8 1, <

40 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 36

41 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga BILAGA Vattenanalyser

42 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga VATTENANALYSER RECIPIENTKONTROLL Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Salens utl Huseby ,6 6,5, , 1 37 Salens utl Huseby ,5 6,7, , Salens utl Huseby ,3 6,8, ,1 96 Salens utl Huseby , 6,7, ,8 85 Salens utl Huseby , 6, , Salens utl Huseby ,8 6, , Salens utl Huseby , 6,6 17,8 7 9,6 11, Salens utl Huseby ,9 6,7 16, , Salens utl Huseby ,7 6,,18 19,7, , Salens utl Huseby ,1 6,6,11 15,5, 1 11, Salens utl Huseby , 6,6,15 15,, , Salens utl Huseby , 6,6,19 15,6, 11 9, Salens utl Huseby , 6,5,13 1, , Salens utl Huseby ,3 6,,17 15, , Salens utl Huseby ,8 7,1,1 13, , Salens utl Huseby , 6,8,1 1, , Salens utl Huseby , 6,8,19 1, , Salens utl Huseby ,1 6,9,16 1,1, , Salens utl Huseby ,9 6,5,1 15,7 1, , Salens utl Huseby ,5 6,3, 16,6 1,7 7 9,9 9, Salens utl Huseby ,6 6,6,9 1,6 1, , Salens utl Huseby ,9 7,,17 16,1, , Salens utl Huseby ,6 6,9,16 1,, 7 1 8, Salens utl Huseby ,9 7,,18 1,8 1, , Salens utl Huseby ,1 6,5,15 15,3 1, , Salens utl Huseby , 6,,1 15,7 1,5 9,9 1, Salens utl Huseby , 6,8,1 11,8 1,8 5 11,1 1, Salens utl Huseby ,1 6,8,15 1,8,6 56 9,9 7, Salens utl Huseby ,9 6,6,1 1,6 3, , Salens utl Huseby , 6,7,1 1,, , Salens utl Huseby ,8 6,5,11 11, 3, 6 1 1, Salens utl Huseby , 6,,13 1, , Salens utl Huseby ,5 6,8,9 13, , Salens utl Huseby , 6,8,11 1,5 3,7 61 8,9 8, Salens utl Huseby ,9 6,9,13 1,3, , Salens utl Huseby , 6,7,1 9,, 39 8, 8, Salens utl Huseby ,9 6,,13 11, 1, , Salens utl Huseby ,8 6,3,15 11,6 1,7 7 9,6 1, Salens utl Huseby ,9 6,8,8 9,9,6 5 8,9 11, Salens utl Huseby , 6,5,13 11,, , Salens utl Huseby ,5 6,8,16 11, 3, , Salens utl Huseby , 6,7,13 11,1,5 3 7,1 9, Salens utl Huseby , 6,6,6 11,3, 6 1 1, Salens utl Huseby ,7 6,,1 11,5 1,1 38 9,1 13, Salens utl Huseby , 6,6,8 9,9, 31 8,6 1, Salens utl Huseby ,7 6,5,13 1,9,9 51 9,1 7, Salens utl Huseby ,7 6,5,11 1,7 3,8 7 8,9 8, Salens utl Huseby , 6,8,11 1,7, 9 8,1 1, Salens utl Huseby ,3 6,,11 1,9,7 9,1 13, Salens utl Huseby ,6 6,3,1 18,,8 35 8, 1, Salens utl Huseby ,6 6,6,13 1,3,8 7,3 11, Salens utl Huseby ,5 6,,1 1,3 3, , Salens utl Huseby ,1 6,7,1 1, 5, 3 1 8, Salens utl Huseby ,5 6,6,15 11,1 3,8 7 9,9 9, Salens utl Huseby , 6,5,19 11,9 3, , 9 15 Salens utl Huseby ,6 6,,1 13,6, , Salens utl Huseby , 6,5,1 1,, , Salens utl Huseby , 6,9,15 13,3 1, 5 8,1 9, Salens utl Huseby , 6,7,11 1,3, ,7 9 < Salens utl Huseby ,8 6,5,15 1,9 1, ,9 8 <1 7 6 Salens utl Huseby ,1,11 9,8 1, , Salens utl Huseby , 6,3,16 11,8 1, , Salens utl Huseby , 6,,1 9,9 1,9 7 9,1 1, Salens utl Huseby ,3 6,,16 1,3,5 6 6,6 6,9 76 < Salens utl Huseby ,9 6,5,15 11,7 1,8 8,1 8, 86 < Salens utl Huseby ,9 6,8,13 11,, 6,6 1, Salens utl Huseby ,6 6,3,15 9,6,3 6 8,6 13, Salens utl Huseby ,9 6,,19 1,6,7 3 7,6 1, Salens utl Huseby ,5 6,7, 1,3,5 5 8,9 1, Salens utl Huseby ,9 7,,13 9,1,1 5 8,6 9, Salens utl Huseby , 6,8,1 9,5, 5 1 8, 89 < Salens utl Huseby ,1 6,,1 9,5 1, , Salens utl Huseby ,6 6,6,11 8,8 1, , Salens utl Huseby ,8 6,5,13 9,5 1, , Salens utl Huseby ,5 6,7,6 9,8 1,8 7 9,9 1,

43 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Salens utl Huseby ,7 7,,16 1, 9, , Salens utl Huseby ,6 6,8,16 19,3 5, ,9 97 < Salens utl Huseby , 6,7,1 8,3 5, , Salens utl Huseby , 6,6,1 9, 1, , Salens utl Huseby ,5 6,7,1 9,,6 6 8,5 1, Salens utl Huseby , 6,9,1 9,3,7 56 9,3 1, Salens utl Huseby ,3 6,9,18 11,1,7 9 9, 8, Salens utl Huseby ,1 7,,17 1,1 3, 5 8,7 9, Salens utl Huseby ,5 6,8,19 11,, 3 9,1 9, Salens utl Huseby ,7 6,6,15 1,1 1, , Salens utl Huseby , 6,5,9 9,9 6, 5 9,8 1, Salens utl Huseby , 6,8,1 1,6,6 9,1 9, Salens utl Huseby ,3 6,8,16 1,6 3, , Salens utl Huseby , 6,8,18 11, 5, , Salens utl Huseby , 6,8,18 11, 3, , Salens utl Huseby ,5 6,7,1 1,7, , Salens utl Huseby ,9 6,5,1 1,9 1, 35 9,5 11, Salens utl Huseby ,8 6,8,1 1,6 3,1 9 8,8 1, Salens utl Huseby ,8 6,7,13 1,7, , Salens utl Huseby , 6,6, 11,5, 3 1 5, Salens utl Huseby ,7 6,7,1 1,7, , Salens utl Huseby ,5 6,7,11 1,9 3, , Salens utl Huseby ,6 6,7,1 1,,3 9,5 1, Salens utl Huseby ,7 6,8,11 1,3 3, , Salens utl Huseby ,3 6,9,17 11, 3, , Salens utl Huseby ,1 7,1,18 11,5 5, , Salens utl Huseby , 6,9, 1, 3, , Salens utl Huseby ,6,15 11,9 1, , Salens utl Huseby ,5,15 11, 1, 9,3 1, Salens utl Huseby ,6 6,6,1 1,,5 8 8,9 9, Salens utl Huseby ,6 6,7,19 1,1 3, ,9 1 < Salens utl Huseby ,1 6,9,17 11,5, , 96 < Salens utl Huseby , 6,8,18 11,5, , Salens utl Huseby ,7 6,,1 11,8 1, , Salens utl Huseby , 6,,1 1,7 1,1 7 9,8 11, Salens utl Huseby ,9 7,,1 8,7, 6 9, 1, Salens utl Huseby ,6 6,9,16 1,9, 9,5 7,3 89 < Salens utl Huseby ,6 6,8,1 11,8, ,6 8 < Salens utl Huseby ,9,13 1, 3,8 8,6 11, Salens utl Huseby , 6,6,1 1,5, , Salens utl Huseby ,5 6,,8 9,3, , Salens utl Huseby ,1 6,6,1 9,8 3, , Salens utl Huseby , 6,7,15 9,9, , Salens utl Huseby ,7 6,7,16 1,3 7, ,1 89 < Salens utl Huseby , 6,8,15 1,,3 9,9 11, Salens utl Huseby ,7 6,3,16 11,8, , Salens utl Huseby ,5 6,5, 13,8, , Salens utl Huseby ,9 6,9,16 11,7 3, , Salens utl Huseby ,3 6,9,17 11, 3, , Salens utl Huseby ,8 6,9,19 11, 5,3 8 9, 8,1 89 <5 7 Salens utl Huseby ,6 7,,19 11, 3, 8,8 6, Salens utl Huseby , 6,6,19 1, 1,1 5 9,6 1, Salens utl Huseby , 6,6,13 1,7 1, , Salens utl Huseby ,8 7,,19 11,, , Salens utl Huseby ,1 7,1,1 1,8, ,8 13 < Salens utl Huseby ,7 7,1,19 11,, , Salens utl Huseby ,6 6,8,1 11,1 1,8 9 9,5 7, Salens utl Huseby , 6,8,1 1,1, , Salens utl Huseby , 6,8,13 1,, , Salens utl Huseby , 7,,19 1, 5, , Salens utl Huseby , 7,,18 9,8 6, , 1 < Salens utl Huseby ,9 6,9,18 9,8, 19 1, Salens utl Huseby ,6 6,,13 9,, , Salens utl Huseby ,3 6,,1 9, 1, , Salens utl Huseby ,8 6,7,1 8,5, , Salens utl Huseby , 6,9,18 9,6, , Salens utl Huseby ,5 6,8,3 1,, , Salens utl Huseby ,8 7,,18 13,, 1 1 6, Salens utl Huseby ,1 6,,11 1,5, , Salens utl Huseby ,8 7,1,1 9,8, , Salens utl Huseby , 7,1,16 1, 6, , [] 8 Salens utl Huseby ,6 7,, 1, 18, 9 1 8,8 9 <1 7 3 Salens utl Huseby ,9 7,1, 11, 6, , Salens utl Huseby , 7,3, 1,5 3, , Salens utl Huseby ,5 6,6,1 9,5 1, , Salens utl Huseby , 6,7,16 9,3 1, , Salens utl Huseby ,5 6,9,1 9, 3, , Salens utl Huseby , 7,1,1 1,3 3, , Salens utl Huseby ,3 7,,1 9,8 3, , Salens utl Huseby ,5 6,8,18 9,9,3 9, Salens utl Huseby ,5 6,7,18 9,7, ,

44 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Salens utl Huseby 15-3-, 6,8,13 8,3 1, , Salens utl Huseby , 6,9,13 8,8 5, , Salens utl Huseby ,8 6,9,16 9,1 3, , Salens utl Huseby ,6 6,9,17 9, 5,7 19 8, Salens utl Huseby , 7,3, 9,7 3, , Salens utl Huseby , 6,9, 1,5 1, , Salens utl Huseby ,5 6,5,19 11,3, , Salens utl Huseby ,3 6,8,17 1, 3, , Salens utl Huseby , 6,9,18 9,6, , Salens utl Huseby , 6,9,18 9,3 6, , Salens utl Huseby ,6 6,9,18 9,8 3, , Salens utl Huseby ,7 6,9,18 11,, , Salens utl Huseby , 6,6,18 1, 1, , Salens utl Huseby ,5 7,1,17 9,3 3,5 8 9,3 9, Salens utl Huseby , 6,9,19 9, 3, , 87 < Salens utl Huseby ,6 6,7,18 8, 3, , Salens utl Huseby ,6 6,9,17 8,5 3, , Salens utl Huseby , 6,8,11 8, 5, , Salens utl Huseby , 6,6,17 9, 1, , Salens utl Huseby ,5 7,,1 8,8, , Salens utl Huseby ,6 7,,19 9,, , Salens utl Huseby , 7,1,17 9,, ,5 83 <1 7 Salens utl Huseby ,1 6,9, 9,5 3, , Salens utl Huseby , 6,7,18 1, 1, , Salens utl Huseby ,8 6,6, 11, 1, , Salens utl Huseby , 6,8,1 9,, , Salens utl Huseby ,8 6,9, 9,5 3, , Salens utl Huseby ,9 6,9,3 9,5 9, , 8 < Salens utl Huseby , 6,9, 1, 8, , Salens utl Huseby ,1 6,8,13 8, 3, , Salens utl Huseby ,7 6,6,1 8,3, , Salens utl Huseby ,8 7,1,1 8,7, Salens utl Huseby ,9 7,1,15 8,6 8, , Salens utl Huseby ,1 6,8,15 8, 5, , Salens utl Huseby ,5 6,9,15 8, 3, , Salens utl Huseby ,1 7,,1 8,, , Salens utl Huseby , 7,,13 7,9 3, , Salens utl Huseby ,9 7,1,1 8,1 3, , Salens utl Huseby , 7,1, 9,1, , 81 < Salens utl Huseby , 7,,1 9,1 5, , 89 <1 7 5 Salens utl Huseby ,5 7,3,1 9,5 3, , Åsnen vid Torne bro ,5 6,3, , 19 3 Åsnen vid Torne bro , 6,8, , Åsnen vid Torne bro ,6 6,9, , Åsnen vid Torne bro ,3 6,8, , 9 8 Åsnen vid Torne bro ,3 6, , Åsnen vid Torne bro ,9 6, , 8 Åsnen vid Torne bro ,5 6,7 17,9 6 9,1 13, Åsnen vid Torne bro ,3 6,9 16, 51 9,1 8, Åsnen vid Torne bro , 6,1,1 19,1, , Åsnen vid Torne bro ,1 6,3,1 15,, 13 1, Åsnen vid Torne bro ,5 6,8,1 1,8, , Åsnen vid Torne bro , 6,7, 15,3, 3 1 1, Åsnen vid Torne bro ,1 6,,16 15, , Åsnen vid Torne bro ,9 7,1,17 13,9 9,9 8, Åsnen vid Torne bro , 6,, 16,7 1, , 8 13 Åsnen vid Torne bro ,9 7,,16 1, 1, , Åsnen vid Torne bro , 6,5,19 15,5 1, 1 11, Åsnen vid Torne bro ,5 6,8,16 13,, 5 1 7, Åsnen vid Torne bro ,3 6,1,1 1, , Åsnen vid Torne bro ,5 6,9,1 1,8, , Åsnen vid Torne bro ,5 6,3,15 11,7 1, , Åsnen vid Torne bro ,5 6,7,1 1,8, 5 9, 7, Åsnen vid Torne bro ,8 6,,9 11, 1, 8, 1, Åsnen vid Torne bro , 6,9,1 1,8 3, 8, 9, Åsnen vid Torne bro ,6 6,3,15 11,3 1, , Åsnen vid Torne bro ,6 6,6,1 11, 1,6 35 8, 9, 97 < Åsnen vid Torne bro ,8 6,,18 1,7,7 1 11, [67] Åsnen vid Torne bro , 6,9,1 1,3,9 6 9,6 9,8 11 < Åsnen vid Torne bro , 6,6,11 9, 1, , Åsnen vid Torne bro ,3 7,1,19 9,3 3, ,6 16 < Åsnen vid Torne bro , 7,,1 18,5,8 61 8,5 13, [96] Åsnen vid Torne bro ,5,17 7,9 [3] 8, 13, [57] [7] Åsnen vid Torne bro ,8 57 Åsnen vid Torne bro ,6,17 3,1, , [53] [3] Åsnen vid Torne bro ,7 6,,15 1,8,3 33 9,5 1, Åsnen vid Torne bro , 6,7, 11,3 5, 1 6, Åsnen vid Torne bro , 6,7,11 1,5,3 9,5 1, Åsnen vid Torne bro ,1 7,1, 11,8, , Åsnen vid Torne bro ,6,1 11, 1,1 38 9,3 1, Åsnen vid Torne bro ,9 6,9,18 1,1 3, , 1 <1 76

45 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Åsnen vid Torne bro ,8 6,3,15 1,8 1, , Åsnen vid Torne bro ,1 7,, 11,7 3, ,7 9 < Åsnen Sirköns södra bro , 6,8, ,5 9 3 Åsnen Sirköns södra bro , 6,8,1 9,6 6, Åsnen Sirköns södra bro , 6,8,11 7,3 11, Åsnen Sirköns södra bro ,5 6,5,1 7,6 1, Åsnen Sirköns södra bro ,7 6,8,1 9 5,1 9, Åsnen Sirköns södra bro ,8 6,6,1 15 5,1 13,5 1 <1 Åsnen Sirköns södra bro ,7 7,1,1 5,1 8,8 96 Åsnen Sirköns södra bro , 6,5 9 7,3 13, 1 15 Åsnen Sirköns södra bro , 6,7 33 7,6 7,8 9 Åsnen Sirköns södra bro , 6,6 13,1 16 5,3 1,6 115 Åsnen Sirköns södra bro ,1 6,7 1,5 7,8 8, Åsnen Sirköns södra bro ,9 6,,11 16,,9 3 8,1 1, Åsnen Sirköns södra bro ,7 6,5,6 11,9 1,5 17 7,3 11, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,8,9 13,3 1,5 19 9,1 9, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,6,1 1,5 1,6 1 7,1 11, [39] 39 Åsnen Sirköns södra bro , 6,3,9 1,5,6 15 7,8 13, 98 8 Åsnen Sirköns södra bro ,9 6,9,11 1, 1,6 8 6,8 7, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,,1 1,5,5 1 6,6 1, Åsnen Sirköns södra bro ,5 6,8,9 11,6 1,5 36 7,6 9, Åsnen Sirköns södra bro , 6,7,11 1,7 1, 15 6,6 13, Åsnen Sirköns södra bro , 7,,1 11,,6 6 7,3 6, Åsnen Sirköns södra bro , 6,,1 1,6,7 6 9,6 1, Åsnen Sirköns södra bro , 6,9,1 1,, 8, 8, Åsnen Sirköns södra bro ,8 6,6,11 11,3,7 18 7,8 1, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,8,13 1,5,3 8 7,6 7, Åsnen Sirköns södra bro ,5 6,9,8 1,7,8 1 15, Åsnen Sirköns södra bro ,1 6,9,9 1,7, 3 5,8 8, Åsnen Sirköns södra bro ,8 6,3,11 11,9,8 1 13, Åsnen Sirköns södra bro ,3 6,7,15 11,6, 35 8, 8,7 9 <1 76 Åsnen Sirköns södra bro ,8 6,7,11 11,3 1, 5 8, 1, Åsnen Sirköns södra bro ,7 6,9,1 1,8,8 5 7,1 9,3 95 < Åsnen Sirköns södra bro ,8 6,8, 1,1 1, , Åsnen Sirköns södra bro ,9 1, Åsnen Sirköns södra bro ,8 6,7,11 9,5,1 9, 1, Åsnen Sirköns södra bro ,3 7,,15 9,3 1,8 9 8,3 9, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,8,1 9,9 1,6 36 9,8 1, Åsnen Sirköns södra bro ,9 6,6,1 1,8,1 9,3 8, Åsnen Sirköns södra bro , 6,6,11 11,,9 1 8,6 13, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,9,1 1,6 1,8 8 9,5 11, Åsnen Sirköns södra bro , 6,9,1 1,8 1,7 3 8,5 1, Åsnen Sirköns södra bro ,3 6,7,13 1,9 3,7 9,6 7, Åsnen Sirköns södra bro , 6,9,13 1,7,1 1 8,6 1, Åsnen Sirköns södra bro , 6,8,11 1,8 3,5 17 7,6 13, Åsnen Sirköns södra bro , 6,8,1 1,8 1, 8,1 13, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,9,1 1,9 1,8 9 9, 11, Åsnen Sirköns södra bro ,6 6,9,1 11,6,7 9,8 8, Åsnen Sirköns södra bro , 6,8,16 11,8 3,3 51 9,1 8, Åsnen Sirköns södra bro , 6,9,15 11,3, 39 8, 11, Åsnen Sirköns södra bro ,8,1 11,6,9 9, 1, Åsnen Sirköns södra bro , 6,8,1 11,6 3, 8,9 8,6 9 < Åsnen Sirköns södra bro , 6,7,13 11,5,6 9,1 13, Åsnen Sirköns södra bro ,1 6,9,17 11,3, 1 1 7, 86 <1 7 9 Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1, , 98 1 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,6, ,3 87 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,,1 17 8,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,5,1 31 9,9 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,5, , 9 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,8,1 3 8,9 8,5 9 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,7,1 31 9, 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,6,1 31 7,8 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6, 5 1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6, 3 7,8 11, 97 7 Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7 15, 7 6,3 1, 18 5 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,8 1, 8 5,6 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8 1,3 16 6,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,,13 16,9,8 3 9,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,,7 15, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,6,1 1,6 1,7 7 9,6 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,6,13 1, 1,3 8,9 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,1 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,,1 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,1 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,9,1 1,7 33 9,6 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,8,13 1,9 3 7,6 7, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,1 13, 1,1 3 8,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,7,1 1,,7 8 8,6 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,5,17 15,5,6 36 1,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,1 13,1,7 9,9 11,

46 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,1 1,5 1, 37 8,9 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,11 1, 1,1 36 9,1 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 7,,13 1,7,7 8,1 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,5,13 1,9 1,3 1 8,9 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,5,15 1,5 1, 3 9,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,9,13 1, 1,1 3 6,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,16 1,9 1,3 3 7,3 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,9,15 1,,1 31 8, 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,15 11,8 1, 3 7,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,,11 11, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,3,1 13, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,8 13, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,9 13,, 3 8,9 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,8,1 13,6 1,9 1 8,6 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,9,1 8,6 1,6 31 8,6 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,,1 11, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,3,1 11, 1,3 9, 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,8,1 1, 1, 38 8,9 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,7,11 1, 1,5 31 8,9 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,7,13 1, 1,9 3 7,8 6, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,8,1 9,8 1, 18 6,3 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,8 1, 1, 6,6 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,5,8 11, 1, 3 8, 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,6,7 1,1 1, 7,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,6,1 1,8 1, 5 7,3 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,8,1 1,5, 6 6,6 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,1 1,3 1, 17 6,6 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,3,13 1,8 1,8 8,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,7,11 1, 3, 6,3 7, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,1 11, 1,8 5 5,3 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,,13 11,5 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,,1 9,9 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,6,13 1,9 1,6 3 7,8 8,3 89 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,9,1 1,5 1, 3 6,3 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,,15 11,,5 5 8,1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,8,13 1,3, 3 7,3 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,9,13 1,9,9 5 8, 9, 97 <1 5 3 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,9,16 1,,6 3 7,3 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,8,1 9,3,6,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,5,1 9,9 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,6,15 1, 1, 8 9,9 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,8,5 9,3, 5 9,1 7, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,8,15 8,1, 55 8, 8,6 9 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,9 8,7 1,7 5 7,6 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,1 9, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,7,1 9, 1,6 56 8,6 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,8,11 9,3 1,8 5 9,6 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,8,1 1,, 8,9 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 7,,1 8,9 1,6 8 7,8 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,1 9,8 1, 8,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,15 1, 1,1 3 8,6 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,9 1,3 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,6,11 1,, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,6,1 1,6,7 35 9,8 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,1 1,7,5 3 9,9 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,13 1, 1,7 17 8,5 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,7,11 1, 1,3 9,3 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,6,11 11, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,8,11 1,6 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,1 1,3 1,7 8 9, 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,17 11, 3, 5 1 6, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,8,1 1,5, 5 8,8 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,1 1,5 3, 8 8,3 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,8,11 1,7 1, 33 9,6 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,9,11 1,5,1 38 9,7 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,8,15 11,, 5 9,8 7, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,16 11,6,6 5 9, 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,15 11, 1,3 33 8,7 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7,15 11, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7,1 11, 1,1 1 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,13 1, 1,6 35 9,7 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,16 11,6 1,7 7 9,1 8,8 1 <1 6 Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,1 11,1,3 7 8,7 9, 99 <1 61 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,9,16 11, 1,3 8, 1,5 96 <1 5 Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,1 11,6,9 39 9,9 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 6,,1 11,1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,1 9,7 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,15 1, 1, ,9 8 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,19 1,9 1, ,6 79 <1 7 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7,1 1, 1, , <1 5 Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,11 1, 1, 9,3 13,

47 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,6,1 9,9 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,7,1 9,3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,6,13 9,7, , 89 <1 6 5 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,7,17 1, 3, 5 1 6, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,7,1 1,1 1,8 35 9, 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,5,13 1,6 1, 35 9,7 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,5,16 1, 1, 1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 7,,1 1,1 3, 1 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,16 1,7, 6 9,6 8,8 9 <5 5 Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,16 11, 3, 9,8 8, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,9,16 1,9 1,8 35 8,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7,15 11,,9 3 9, 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,9,15 1,7 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 7,1,13 1,3,6 6 9,9 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,9,17 1, 3, 5 9,7 7, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,18 1,7, 9,8 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9, 9, 1,9 9,7 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,16 1, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,,17 1,9 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,13 1,, 7 1 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,9,17 1, 3, ,6 9 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,,17 9,9 3, ,6 91 <1 6 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 7,1,17 1,1, ,6 1 <1 6 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,7,15 9,3 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,6,1 9, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,9,13 8,9, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,8,17 9, 3, ,5 88 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,1 9,6 3, ,1 68 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 7,1,17 9,, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn 1-1-1,9 6,8,15 9,8 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn 1-3-1,1 7,,1 1, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,15 9,6, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,17 1, 6, ,1 97 <1 7 3 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,,18 1, 8, 1 1 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,, 1,,8 7 9,7 9, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,8,1 9,9 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,7,15 9,6 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 7,,15 9,3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,,1 9,7 6, ,5 8 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 7,,1 1, 6, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,18 9,, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn 1-1-8, 6,9,16 9,5, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn 1-3-6,9 6,8,11 8,3 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,1 8,1 3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 7,1,17 9, 6, 9 1 8,1 9 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn 1-8-8,1 7,,19 9,, , 9 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,5,33 9,9, , 99 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,8,16 1,3 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,5,16 1,7 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 7,,17 9,8 3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,7, 1,, 7 1 6, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,,19 1,1 5, ,8 89 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,9,19 1, 3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,9,17 9,6 1,6 8 9, 1, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,9,16 1,1 1,9 65 9,8 11, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,15 9, 3, 7 9,9 13, Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 7,,5 11,1, , 96 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn 1-8-1, 7,,18 8,7, 1 1 7, Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,17 8,6, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 6,8,1 8, 3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 6,5,1 8,8 3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,1 8,, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,19 9,1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,18 8,9, , 85 <1 9 3 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 7,,19 9,, , 89 <1 6 3 Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 6,9,17 9,5 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,6,19 1,3 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,,17 9,, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 7,,1 9,5, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 7,3, 9,8 3, 6 1 7,6 88 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,8 7,1, 9,3 6, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 6,9,1 8,5 3, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 6,7,11 8, 1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 7,,13 8,1, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,1 7,1,15 8,5, 7 1 9,6 1 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,1,16 8,7 5, ,6 95 < Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,7 7,,15 8, 5, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,3 6,9,1 8,, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 6,9,11 7,8, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,9 7,,13 7,9, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,5 7,,19 8,5, , 89 <

48 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Åsnens utlopp vid Hackekvarn , 7,, 8,5, , Åsnens utlopp vid Hackekvarn ,6 7,1, 8,6 3, ,5 85 <1 6 7 Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,8, , 9 8 Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,7, ,5 9 Aggåns mynn i Åsnen , 6,8,1 7,6 11, 9 5 Aggåns mynn i Åsnen ,3 5,9, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,5,1 53 8, 6, Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,1,1 1 1, Aggåns mynn i Åsnen ,7 7,3,1 5 6,8 6, Aggåns mynn i Åsnen , 6, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,6 79 1, Aggåns mynn i Åsnen , 6, 11,7 5 8,1 1,5 9 1 Aggåns mynn i Åsnen , 6,5 1,3 55 7,8 6, Aggåns mynn i Åsnen ,9 5,6,1 16,7, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 5,9, 1,7 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,3,16 11, 1,5 53 8,9 6, Aggåns mynn i Åsnen , 6,,17 1,, 39 8,6 7, Aggåns mynn i Åsnen ,7 5,9,6 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 5,8,13 16,1 15 8, Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,9 11, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,6, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,5,1 1, 6 1 5, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,3,11 1, 1, 39 8,9 8, Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,,1 11,8, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,1,17 1,1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,5 1, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,16 9,7, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,5,17 9,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,5,9 9,1 1,3 39 9, 1, Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,,1 11,6 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,1,17 1, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,3,9 9,7 1, ,8 85 Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,,1 8,8 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,,15 8,9,1 7 13, Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,16 1,6, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,8,5 1,3 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 5,9,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,6 11, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,3,3 11,6 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,,1 1,6, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,,1 6,8 1,7 7,6 7, Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,,1 1,3 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,1,15 1,, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,7 9,3, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,,15 9,5, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,3,17 8,,9 76 1, Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,1 9,, 39 6,1 9, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,3,7 13,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 5,9,7 11, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,,7 9,7 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,,1 1,6, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,,17 1,1,6 6 9,1 5, Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,6,15 1,6 1, 9 7,6 8, Aggåns mynn i Åsnen , 5,7 1,9 1,6 3 8,1 1, Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,,1 15,5, 1 1 1, Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,5 13, 3, 7 9, 9, Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,3,16 1,9 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,,18 1,5,6 8 1, Aggåns mynn i Åsnen , 6,3,17 1,5, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,13 1,6, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,1, 11,5,8 1 9, Aggåns mynn i Åsnen ,6 5,9,1 9,7 1, ,7 73 < Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,, 1,3 3,5 1 19, Aggåns mynn i Åsnen , 6,1,18 9,6 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,8,17 1,3 1, 5 8,1 9, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,1,18 1,, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,, 11, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,6,1 1,1, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,8,1 9, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,3,15 9, 1, ,1 7 < Aggåns mynn i Åsnen , 6,5, 11, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,3,11 1,5 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,,1 1,, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,18 1,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,17 8,8, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,3,19 7,7 1, , 56 <1 65 Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,5,16 8,5 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,5,16 1,3, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,7,15 1,, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,8,19 9,6, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,7, 1, 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,9,3 8,7,3 63 9, 7, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,6, 1,7 3, ,

49 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,16 9,, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,6,9 11,8 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,19 11, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,6,5 11, 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,7,7 11,1 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,8,17 1, 1,9 7 8,8 9, Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,,11 13,7 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,3,18 1,, 8 1 9, Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,7,16 11,3, 9 1 8, Aggåns mynn i Åsnen , 6,5,15 11,8, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,5,7 11,, , 9 3 Aggåns mynn i Åsnen , 6,7,1 11,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,,11 1,, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,11 11,, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,6,15 1,6 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,6,3 11,7, 78 16, Aggåns mynn i Åsnen , 6,9,18 11,8, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,7, 13,1,3 6 8,8 9, Aggåns mynn i Åsnen ,,13 11, 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,,1 1, 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,7, 13,6 1, , 73 < Aggåns mynn i Åsnen , 6,7,3 1, 1, , 83 < Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,5,17 11,7, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,6, 1,3, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,3,13 1, 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,, 11,3 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,,15 9,8 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,, 1,5, ,8 <1 8 6 Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,3 11,5 [3] ,9 6 <1 1 9 Aggåns mynn i Åsnen ,3,8 9,7 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 5,9,6 11, 1,9 15 1, Aggåns mynn i Åsnen , 6,1,6 8,9 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,3,11 9,, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,,19 9,3, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,,16 8,7 1,7 9 15, Aggåns mynn i Åsnen , 6,,17 1,5 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,,3 11,, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,,6 1,3 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,6,16 1,, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,6,19 9,, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,7, 1,, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,7, 9,8 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,, 11,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,7,16 1,, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,13 1,5 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,7, 9,9 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,7,1 8,9, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,8,31 1,3 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,5,16 11,, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,5,13 1,7, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,5,16 9,5, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,7,1 9, 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,6,6 1, 3, 5 5, Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,9,5 9,7 3, 1, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,,1 8,9, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,1,13 9,5, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,13 8,,7 5 7, Aggåns mynn i Åsnen , 6,5, 9,1 3,3 19, Aggåns mynn i Åsnen , 6,8,5 9, 3,3 3, Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,9,18 9,8 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,3,1 11,1 1, , Aggåns mynn i Åsnen 3-3-1,3 6,9,13 1,7, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,8,18 9,8 3,1 17 7, Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,7,18 9,7, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 7,1,19 9,3 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 7,, 9,8, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,5,1 9,8, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,, 9,8 3,8 19 9, Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,7,17 9,1 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,7,9 9,9 3, 17, Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,8,5 9,9 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,16 9, 3, , Aggåns mynn i Åsnen 3-1-8,3 6,,18 9, 5, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,,1 8,, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,1 8,3 5,7 5 9, Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,7,19 9, 5, 8 5, Aggåns mynn i Åsnen 3-8-8,9 6,8,19 8,8, , Aggåns mynn i Åsnen 3-1-1, 6,8,17 9, 7, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,,19 11,9 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,, 11,, , Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,5,1 1,, , Aggåns mynn i Åsnen ,7 6,6, 9,5, , Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,6,19 8,7 5, ,

50 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Aggåns mynn i Åsnen , 6,8, 9,9 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,6,17 9,8,8 18 1, Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,5,17 9,5 1, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,6,13 8,5 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,9,7 1,, , Aggåns mynn i Åsnen 3-8-1, 6,6,7 8,7 5, 35 7, Aggåns mynn i Åsnen , 6,8, 8,7 5, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,,9 8,3 5, 13, Aggåns mynn i Åsnen , 6,7,15 8,5 3, , Aggåns mynn i Åsnen , 6,7, 9,1,8 19 5, Aggåns mynn i Åsnen ,9 6,7,1 7,8 3, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,9,18 9,, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,6,16 9,, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,1 1,3, , Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,5,1 8,7, 1 3 7, Aggåns mynn i Åsnen ,8 6,7, 9,7 6,5 6, Aggåns mynn i Åsnen , 6,8,1 9, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,7,19 8,9,8 16 6, Aggåns mynn i Åsnen , 6,5,9 8,8 3, 8 1, Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,,1 8, 3,8 11, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,7,13 8,6 7,7 16 8, Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,3,11 8,,8 33 6, Aggåns mynn i Åsnen ,3 6,6,18 8, 5, , Aggåns mynn i Åsnen ,6 6,3,1 8,7 6, , Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,7,16 8,3 3, 3 1, Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,7,1 7,9 3,8 3 11, Aggåns mynn i Åsnen ,1 6,8,16 8,, , Aggåns mynn i Åsnen ,5 6,9,3 9, 8,5 3, Aggåns mynn i Åsnen ,3 7,, 8,8 8, , Aggåns mynn i Åsnen , 7,, 8,, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,5 5,8,6 13, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,1 6,7,8 11, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,6 6,1,1 15,6, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,9 6,5,18 11,5, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,1 6,,1 1,1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,1 6,6,31 11,9 1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen , 5,9,6 1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,,3 1,5 1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,6 6,,1 1,7, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,,37 11,9 9, , Vederslövsåns mynn i Åsnen , 5,8,7 11,1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,5 6,3,18 11,9,7 7,3 6, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,9,1 13,, , Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,5, 1,, , Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,1,1 13,8,8 1 8, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,3 6,3,15 11,5, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,5 6,,1 11, 1, 8 1 1, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,1 6,3,17 9, 1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen ,1 6,,7 1,6,9 5 11, Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,7,6 9,5,8 7, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,3 6,,7 11,,8 11, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,5 6,,1 11, 1,5 3 1, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,5 6,7,17 11,7 1, 9, Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,5,1 11, 1, 99 7, Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,5,38 11,6 1,8 56 3,6 1 8 Vederslövsåns mynn i Åsnen ,,16 1, 1, 38 7, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,3 6,1,8 1, 1, , Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,3,9 11,, 39 1, Vederslövsåns mynn i Åsnen , 6,3,17 11,6,1 6 8, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,6 6,,33 11,5 1,5, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,7, 1,6 1, 3 6, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,9 6,,15 13,6, 37 8, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,1,1 1,,6 1 9, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,5 6,3, 11,7,9 8 6, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,9 5,9,11 11,,8 69 7, Vederslövsåns mynn i Åsnen ,6 6,7,81 15, 1, 8 3,

51 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Prov- Tem Klo Alka Led Tur Syr Syre Nitrat tagn. pera Sikt- ro lini nings bidi COD gas mätt Nitrit Total Total PROVPUNKT djup Nr Datum tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn TOC halt nad kväve kväve fosfor m - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l mg/l mg/l % ug/l ug/l ug/l Åsnen Kalvsviksfjorden, ,9 5,9,3 6,9 1,5 1 13, Åsnen Kalvsviksfjorden ,3 6,,9 11,9,9 1,8 11, Åsnen Kalvsviksfjorden, ,7,5 6,6,9 1,6 1,3 16,8 8, Åsnen Kalvsviksfjorden 9, ,5 6,6,8 1,5 1,6 16,8 8, Åsnen Kalvsviksfjorden, ,9 6,6,9 9,5 1, 18 6,6 13, Åsnen Kalvsviksfjorden , 6,3,16 11,6,9 6 8,9 7, Åsnen Kalvsviksfjorden, ,6 3,1 7,,1 1, 1, , Åsnen Kalvsviksfjorden ,6 8, 93 Åsnen Kalvsviksfjorden ,6 8, 9 Åsnen Kalvsviksfjorden ,6 8, 9 Åsnen Kalvsviksfjorden 8, ,6 7,,1 1, 1,5 3 6,8 8, Åsnen Kalvsviksfjorden, ,1 Åsnen Kalvsviksfjorden, ,5 15 Åsnen Kalvsviksfjorden, ,8,8 6,9,1 11, 1,5 9, 1 1 Åsnen Kalvsviksfjorden 9, , 6,9,11 11,3 1, 8, Åsnen Kalvsviksfjorden, ,5 6,6 Åsnen Kalvsviksfjorden, , Åsnen Kalvsviksfjorden, ,1 Åsnen Kalvsviksfjorden, ,5 Åsnen Kalvsviksfjorden, ,3 Åsnen Urshultsviken, , 1,1 5,1, 16,1, , Åsnen Urshultsviken 1, , 5,, 15,8 1, , Åsnen Urshultsviken, ,6 1,8 6,8,11 1,, , Åsnen Urshultsviken, ,6 6,8,11 1,5, 3 1 9, Åsnen Urshultsviken, ,9 5,7,8 1, 3,5 11 8, Åsnen Urshultsviken , 7,8 57 Åsnen Urshultsviken ,6 5,8,1 15,, , Åsnen Urshultsviken, , 1,6 7,1,1 1,3, 8,1 8, Åsnen Urshultsviken , 7,1,1 1,1,7 6 8, 8, Åsnen Urshultsviken, ,5 Åsnen Urshultsviken, ,6 11 Åsnen Urshultsviken 3, , 1,6 6,8,1 1,1 1, Åsnen Urshultsviken, ,3 1 Åsnen Jätafjorden, , 7,,16 1, 1,8 9 8,5 9, Åsnen Jätafjorden, ,9 1 6,7,13 1,8,9 19 7,5 8, Åsnen Jätafjorden, ,8 Åsnen Jätafjorden, ,8 6,9,13 11,1, 17 8,7 8, Åsnen Jätafjorden, , 7,1,15 11,7,9 5 9,3 8, Åsnen Jätafjorden, , 6,9,13 11, 1,5 17 7,9 9,3 98 < Åsnen Jätafjorden, ,9 16 7,1,15 11,3 3, ,8 98 < Åsnen Hogefjorden, ,5 6,7,7 9, 1,9 38 9,8 1, Åsnen Hogefjorden, ,3 6,5, 8, 1,6 38 9, 9, Åsnen Hogefjorden, , 6,,5 8, 1, , Åsnen Hogefjorden, , 6,,3 7,9 1, , Åsnen Hogefjorden, ,8 6,5,3 8,1 1, , Åsnen Hogefjorden, ,8 6,7,8 9,6, , Åsnen Hogefjorden, ,5 6,7,8 1,,7 3 9,7 8, Åsnen Hogefjorden, ,, 9, 1, , Åsnen Hogefjorden, ,3 6,7,8 9,7 1, , Åsnen Hogefjorden, ,6 6,8,8 1,, ,9 1 <1 7 5 Åsnen Hogefjorden, , 6,8,1 1, 1,8 31 9,3 8,8 97 < Åsnen Hogefjorden, ,9 5,8,3 7,9, , Åsnen Hogefjorden, , 5,9, 7,6 1, , Åsnen Hogefjorden, ,7 6,8,11 9,3 1, ,9 95 <1 6 3 Åsnen Hogefjorden, , 6,8,13 9,6, , 83 <1 7 7

52 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Julöfjorden, Åsnen västra Juli och augusti Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph ,,15,1,5, Alkalinitet (mekv/l) ,,5 1, 1,5,,5 3, Siktdjup (m) Klorofyll (µg/l)

53 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Kalvsviksfjorden, Åsnen östra Juli och augusti Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Konduktivitet (ms/m) Organiskt material (mg/l) Färg (mg Pt/l) 5 Turbiditet (FNU) , 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph,,15,1,5, Alkalinitet (mekv/l) Klorofyll (µg/l) Siktdjup (m)

54 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 15 Salens utlopp Mörrumsån 6-8 Näringstillstånd Medelvärde Tillstånd Referensvärde EK-värde Status Tot-P (µg/l) 9 Hög halt 11,38 Måttlig Tot-N (µg/l) 883 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7, Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1 Hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Organiskt material (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg (mg Pt/l) 16 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU), Betydligt grumligt vatten Färg (mg Pt/l) 7 Turbiditet (FNU) Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,9 Nära neutralt 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet,1 God buffertkapacitet ph ,3,5,,15,1,5 Totalkväve (µg/l) Alkalinitet (mekv/l),

55 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 155 Åsnen vid Torne bro Mörrumsån Näringstillstånd Medelvärde Tillstånd Referensvärde EK-värde Status Tot-P (µg/l) 9 Hög halt 9,3 Måttlig Tot-N (µg/l) 913 Hög halt NO /3 -N (µg/l) - 7 Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7,7 Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg (mg Pt/l) 5 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU),7 Betydligt grumligt vatten Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Svagt surt 6,5 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet,13 God buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 Färg (mg Pt/l) ph 5, Totalkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) ,5,,15,1,5 Alkalinitet (mekv/l),

56 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Vederslövsåns m i Åsnen Mörrumsån 6-8 Näringstillstånd Medelvärde Tillstånd Referensvärde EK-värde Status Tot-P (µg/l) 6 Hög halt 1,8 Måttlig Tot-N (µg/l) 15 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6, Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1 Mycket hög halt Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg (mgpt/l) 15 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU),6 Betydligt grumligt vatten Totalkväve (µg/l) Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,5 Måttligt surt 6,1 Surt Alkalinitet (mekv/l),1 Svag buffertkapacitet,5 Svag buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph Färg (mg Pt/l) 5, Organiskt material (mg/l) 7 Turbiditet (FNU) ,,8,6,, Alkalinitet (mekv/l),

57 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Aggåns mynning i Åsnen Mörrumsån 6-8 Näringstillstånd Medelvärde Tillstånd Referensvärde EK-värde Status Tot-P (µg/l) 8 Hög halt 13,7 Otillfredsställande Tot-N (µg/l) 1199 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 3,9 Svagt syretillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 3,1 Mycket hög halt Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg (mg Pt/l) 19 Starkt färgat vatten Turbiditet (FNU) 5,3 Betydligt grumligt vatten Syrehalt årsmin (mg/l) Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,7 Svagt surt 6,5 Måttligt surt Alkalinitet (mekv/l),16 God buffertkapacitet,11 God buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph Färg (mg Pt/l) 5, Totalkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) ,35 Alkalinitet (mekv/l),3,5,,15,1,5,

58 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 16 Åsnen Sirköns södra bro Mörrumsån Näringstillstånd Medelvärde Tillstånd Referensvärde EK-värde Status Tot-P (µg/l) 6 Hög halt 8,3 Måttlig Tot-N (µg/l) 67 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 7, Syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 8,9 Måttligt hög halt 1 Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg (mg Pt/l) 9 Måttligt färgat vatten Turbiditet (FNU), Måttligt grumligt vatten Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 6,8 Nära neutralt 6,8 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),13 God buffertkapacitet,1 God buffertkapacitet 7,5 7, 6,5 6, 5,5 Färg (mg Pt/l) ph 5, ,,5, 1,5 1,,5,,5,,15,1,5 Totalkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) Alkalinitet (mekv/l),

59 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 1 Åsnens utlopp Mörrumsån 6-8 Näringstillstånd Medelvärde Tillstånd Referensvärde EK-värde Status Tot-P (µg/l) Måttligt hög halt 11, Måttlig Tot-N (µg/l) 79 Hög halt NO /3 -N (µg/l) Totalfosfor (µg/l) Syretillstånd och syretärande ämnen Medelvärde (av årsmin) Tillstånd Syrehalt (mg/l) 6,3 Måttligt syrerikt tillstånd Medelvärde Organiskt material (mg/l) 1 Hög halt Syrehalt årsmin (mg/l) Ljusförhållanden Medelvärde Tillstånd Färg (mg Pt/l) 87 Betydligt färgat vatten Turbiditet (FNU) 3,7 Betydligt grumligt vatten 1 Färg (mg Pt/l) Försurningstillstånd Medelvärde Tillstånd Medelvärde (av årsmin) Tillstånd ph 7, Nära neutralt 6,7 Svagt surt Alkalinitet (mekv/l),17 God buffertkapacitet,13 God buffertkapacitet 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 ph 5, Totalkväve (µg/l) Organiskt material (mg/l) Turbiditet (FNU) ,35 Alkalinitet (mekv/l),3,5,,15,1,5,

60 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga VATTENANALYSER SJÖINVENTERINGAR Tem Klo Alka Led Tur Syre pera Sikt- ro lini nings bidi COD mätt Nitrat Total Fosfat Total PROVPUNKT X Y Datum Djup tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn nad kväve kväve fosfor fosfor Ca Mg Na K SO Cl Si Fe Mn Al - - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l % ug/l ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Åsnen ,5,3 >, 1 6,6,15 13,9, Åsnen ,5 16, 1,5 13 6,7,15 16,1 6,1 5 1 < , Åsnen ,5,,9 16 6,5,13 11, 7,6 7 8, ,6,39 Åsnen ,5 18,6 1,7 6 6,6,11 1,, 6 9,6 < ,3,16,3,,31,35,6,1,7 Åsnen ,5 17,5 1, 16 8,,19 11,6 6,5 5 9, 6,5,1,5 Åsnen ,5,5,5 1 6,5,1 13, 3, Åsnen ,5 17,,5 1 6,7,1 16,, ,8 Åsnen ,5,, 9 6,8,1 1,6, 6, 97 55,,15 Åsnen ,5 17,7,3 9 6,8,13 1,6,5 35 8,1 8 3,1,,11, Åsnen ,5 17,5, 16 7,,18 11, 3,5 35 7, ,36,18,3,,33,37,17,1,3 Åsnen ,5 1,1 3,1 11 6,5,11 1,8, Åsnen ,5 16,8,5 8 6,6,1 16,1, ,8 Åsnen ,5,, 9 7,,11 1,5,8 35 7, ,,9 Åsnen ,5 18,6,6 7 6,9,13 1,6, 3 7,1 6 51,,15,1, Åsnen ,5 17, 1,9 7,,17 11,3 3,8 35 7, 3 8 8,36,17,3,,3,38,18,13, Åsnen ,5 1, 3,3 1 6,6,13 1,8, Åsnen ,5 17,,7 6 6,5,11 16,1, ,9 Åsnen ,5 1,5,3 8 6,9,1 1,6 3,3 35 7, ,,1 Åsnen ,5 17,9, 1 7,1,13 1,6, 3 8,1 9 31,1,18,9, Åsnen ,5 17,5, 1 7,,17 11, 3,3 35 7, ,36,18,3,,33,37,15,11,3 Åsnen ,5, > 3, 1 6,,11 1,,9 35 < Åsnen ,5 17,, 5 6,,1 15,9 3, < 1,7,,67,5,,1 Åsnen ,5,, 8 7,,1 1,6 3,1 5 6, ,35,17,31,5,,3,3,15 Åsnen ,5 17,8,6 6 7,1,1 1,5, 3 7, ,35,16,31,5,3,36,,16,1, Åsnen ,5 17,3 1,5 13 7,1,16 11,5,6 7, 3 9 3,5,8,5 Åsnen ,5 1,9 3,5 9 6,6,1 1,5, Åsnen ,5 17,1,3 6 6,,1 15,, ,7 Åsnen ,5,5,8 7 7,,1 1,6,6 7, ,,13 Åsnen ,5 17,6, 8 7,1,1 1,6, 5 6,8 35 7,,1,11,3 Åsnen ,5 16,9, 1 7,1,17 11,5 3, 3 7, 3 9 9,3,17,3,,35,37,18,3,3 Åsnen ,5 3,1 1,1 1 6,,1 11,8 8, Åsnen ,5 17, >, 5 6,,11 15,, < 1,3 Åsnen ,5 5, 1,6 6,6,16 1,8 3,5 65 8, 3,7,19 Åsnen ,5 18, >,3 7 6,8,13 1,6,5 3 7, 3 8,,,1, Åsnen ,5 16,9 1,6 13 7,1,16 11,3 3,6 5 8, < 9 33,3,17,3,,3,35,3,16,5 Åsnen ,5,6 >,8 7 6,6,11 1,8, Åsnen ,5 17,1 1,9 1 6,,1 15,, ,7 Åsnen ,5,5, 9 7,,13 1,8 3, 5 7, ,3,13 Åsnen ,5 18,, 1 7,1,1 1,7, 3 7,8 5 59,1,17,11, Åsnen ,5 17, 1,5 1 7,1,16 11,6 5,6 5 8, 56 37,35,17,3,,33,36,33,1,7 Åsnen ,5,8, 11 6,5,11 13, 3, Åsnen ,5 17,7 1,7 15 6,,11 15,, ,5 Åsnen ,5, 1,6 1 6,8,13 1,9 3,6 5 8, 93 6 <,1 <, Åsnen ,5 18,, 7 6,9,1 1,8 3, 9, ,1,9,1,5 Åsnen ,5 17,3 1, 16 7,,18 11,7 5,5 7 8, < 9,36,17,3,,33,36,3,3,7 56

61 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Tem Klo Alka Led Tur Syre pera Sikt- ro lini nings bidi COD mätt Nitrat Total Fosfat Total PROVPUNKT X Y Datum Djup tur djup fyll ph tet förm tet Färg Mn nad kväve kväve fosfor fosfor Ca Mg Na K SO Cl Si Fe Mn Al - - C m µg/l - mekv/l ms/m FNU mgpt/l mg/l % ug/l ug/l ug/l ug/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l mg/l mg/l Åsnen ,5, >,9 6,1, 7,9, Åsnen ,5 16,1,7 11 5,8,3 1,5 1,7 1 < 5 53 < 8,7 Åsnen ,5,5 >, 6 6,1, 7,5 1,5 5 8, ,,1,5,,3,5,5,1 Åsnen ,5 18,5 3, 5 6,3,3 7, 1,1 35 7, ,,1,,3,,5,1,1,17,9 Åsnen ,5 17,1, <7 6,7,5 9,,9 35 8, < 7 18,,8,5 Åsnen ,5, >, 9 5,9, 7,5, Åsnen ,5 16,, 5 5,8, 1,7,1 17 6, < 5 61 < 3,1 Åsnen ,5 3, 1,7 3 6,1, 7,9,1 6, ,6, Åsnen ,5 18, >, <5 6,, 7, 1,7 5 6, ,1,3,3,7 Åsnen ,5 17,1 1,9 8 6,, 9, 3,3 35 6, 3 7 1,3,1,7,3,31,3,3,,6 Åsnen ,5 1, >,8 5 6,,8 11,1 3, 3 < Åsnen ,5 17,, 5 6,,8 15, 3,6 3 8, , Åsnen ,5,5,5 3 6,7,1 11, 3,1 3 7, ,3,13 Åsnen ,5 17,8, 6 7,1,11 1,1, 7,1 < ,1,19,9, Åsnen ,5 18, > 3, 6 7,1,1 1,9 1, 7, ,3,18,7,,37,35,18,5,3 Åsnen ,5 19,1 > 1,7 11 6,,8 1, 3, Åsnen ,5 16,9 >, 5 6,,11 13,,8 3 9, ,1 Åsnen ,5, > 1,7 7,,15 11,3,5 5 9, ,6,9 Åsnen ,5 18,8 >, 8 7,,1 11, 1,9 5 1,7 < 5 7 3,1,,9, Åsnen ,5 17,5 > 1,7 7 7,,16 11,, 35 8, 18 53,36,,6,,35,36,5,6,5 Åsnen ,5 19,7,1 7 6,,8 1,3 3, Åsnen ,5 16,6 3,3 5 6,,8 13, 3, 1 6, ,1 Åsnen ,5 3, 3,5 3 7,,1 1,8 1,8 5 6, ,,7 Åsnen ,5 17,3 3,3 6 6,6,1 1, 1, 7, < 5 55,1,1,6, Åsnen ,5 17,8,8 1 7,,13 11,6,1 6, 53,38,19,6,,39,35,13,7,3 Åsnen ,5 17,, 5 7,1,13 1,, 5 7,7 < 5 55,,,1,5 Åsnen ,5 19,,8 11 6,,9 1, 3,8 5 < Åsnen ,5 16,3,5 6 6,3,7 13,,8 7, , Åsnen ,5 3, 3, 3 7,,1 1,8 1,8 5 6, ,,5 Åsnen ,5 18, 3, 6 7,,1 1, 1,3 5 7, ,1,18,6, Åsnen ,5 17, 1,3 13 7,,13 11,8 3,6 35 7, < 6 6,37,19,8,,35,31,5,15,6 Åsnen ,5 19,6 3,7 7 6,,8 1,6, Åsnen ,5 16,5 3, 6 6,,7 13,,8 15 8, 8 8 < 1 1,1 Åsnen ,5,,9 6 7,,1 1,7, 3 3, ,,7 Åsnen ,5 17, 3,3 5 7,,13 1,3 1,3 5 7,6 < ,1,16,6,3 Åsnen ,5 16,8 1,8 [5] 7,,15 11,9 3, 5 7, 5,38,19,7,5,35,3,5,13,6 Åsnen ,5,,9 9 6,5,9 1,6 3, Åsnen ,5 16,8, 8 6,,7 13,1 3,7 9, 6 7 1,9 Åsnen ,5 3,,3 8 7,3,1 1,8,6 7, ,3,1 Åsnen ,5 17,,6 5 6,9,1 1,3 1,8 5 7, ,1,1,1, Åsnen ,5 17, 1,9 1 7,,15 1, 3,6 3 7, ,38,19,8,5,35,3,5,15,6 57

62 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Medel-, min- och maxvärden vid sjöinventeringarna i Åsnen Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Klorofyll (µg/l) Färgtal (mg Pt/l) Turbiditet (FTU) 8,5 8, 7,5 7, 6,5 6, 5,5 5, ph , Alkalinitet (mekv/l) Konduktivitet (ms/m),15 15,1 1,5 5, COD-Mn (mg/l) ,,5 1, 1,5,,5 3, 3,5,, Siktdjup (m)

63 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 BILAGA 3 Växtplankton 8, metodik och resultat 59

64 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Provtagning Växtplankton har undersökts vid två provtagningslokaler, Västra Åsnen Julöfjorden 6891/18565 och Östra Åsnen Kalvsviksfjorden 6817/ Provtagningen genomfördes den 13 augusti 8 i enlighet med Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning (Naturvårdsverket ). Metoden överensstämmer med BIN PR6 (Naturvårdsverket 1986). Vatten för kvantitativ analys av växtplankton insamlades med ett två meter långt plexiglasrör (Rambergrör). Hela vattenpelaren i djupintervallet - meter provtogs vid respektive lokal. Ur provet togs ett delprov för analys. Vid varje lokal togs dessutom ett håvprov genom vertikal håvning. Håvens masktäthet var 5 µm. Samtliga prov konserverades i Lugols lösning. Analys Artbestämning, räkning och mätning av växtplankton gjordes med hjälp av ett omvänt faskontrastmikroskop enligt så kallad Utermöhlteknik (Utermöhl 1958). Sedimenterad volym var,3 ml. Beräkningar av individtätheter och biovolymer gjordes enligt SS-EN 15: 6 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex enligt Hörnström (BIN PR163). Analysresultaten bearbetades och utvärderades, dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, dels genom en expertbedömning. Bedömning enligt Naturvårdsverkets metod För klassificering av sjöar med hjälp av växtplankton har Sveriges delats in i tre ekoregioner: Fjällen ovan trädgränsen, Norrland och Södra Sverige. Vidare har Norrlands och Södra Sveriges sjöar delats in i klara (motsvarande <3 mg Pt/l) respektive humösa sjöar (motsvarande >3 mg Pt/l). Båda provtagningslokalerna i Åsnen tillhör typen Södra Sverige, humösa sjöar. Bedömning av status enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) får bara ske på prov som är tagna under perioden juli till augusti. På grund av de planktiska algernas, ofta väderstyrda, mellanårsvariationer bör medelvärden från tre års provtagningar användas i en sammanvägd klassificering, när sådana data finns tillgängliga. I klassificeringen av Åsnen Östra och Åsnen Västra har bara prover från ett år funnits tillgängliga. Klassificering av näringsstatus För att klassificera lokalernas näringsstatus användes följande parametrar: Totalbiomassan av växtplankton Andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan Trofiskt planktonindex (TPI) Det trofiska planktonindexet baseras dels på biomassan av olika oligotrofi- och eutrofiindikerande arter, dels dessa arters värde som indikatorer på en skala från -3 (bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (bästa eutrofiindikatorerna). Ovanstående tre parametrar redovisas var och en för sig som värden, ekologisk kvalitetskvot och klass i den femgradiga klassningsskalan (dålig, otillfredsställande, måttlig, god, hög). Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen. De tre parametrarna ligger sedan till grund för beräkningen av sammanvägd näringsstatus där statusklasserna omvandlas till numeriska värden genom ett viktningsförfarande varefter ett medelvärde av de tre parametrarna kan beräknas (se Naturvårdsverket 7). Den numeriska skala som används för den sammanvägda statusklassningen visas i Tabell 1. Tabell 1. Klasser för näringsstatus och deras indelning i numeriska värden vid växtplanktonanalyser enligt Naturvårdsverket (7) Status Numeriskt värde Hög,99 God 3 3,99 Måttlig,99 Otillfredsställande 1 1,99 Dålig,99 I sjöar som domineras av nålflagellaten Gonyostomum semen kan totalbiomassan ofta vara stor utan att det indikerar eutrofiering. Naturvårdsverket rekommenderar att Gonyostomum-sjöar klassificeras enbart med hjälp av TPI eller genom en sammanvägning av TPI och andel cyanobakterier. Gonyostomum förekom vid båda lokalerna i Åsnen, men inte i så stor mängd att det motiverade ett avsteg från det normala klassificeringsförfarandet. Enligt bedömningsgrunderna bör TPI inte användas på prov som innehåller fyra eller färre indikatorarter. Vid båda lokalerna i Åsnen fanns avsevärt fler indikatorarter. 6

65 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Surhetsklassning För bedömning av surhet/försurning användes en parameter: Artantal (antal taxa) av växtplankton Parametern kan inte skilja ut antropogent försurade sjöar från naturligt sura sjöar. Surhetsklassning med hjälp av växtplankton (Tabell 11) bör dessutom endast utföras vid misstanke om surhet/försurning eftersom artantal är en svårtolkad parameter som är starkt beroende av analysansträngning. Eftersom Åsnen ligger i en region med såväl antropogen belastning som naturligt sura vatten har vi dock valt att göra en surhetsklassning av resultaten från växtplanktonundersökningen. Tabell 11. Surhetsklasser och de ungefärliga ph-intervall de motsvarar enligt Naturvårdsverket (7) Surhetsklass ph intervall Nära neutralt 6 7 Surt 5,5 6 Mycket surt 5 5,5 Extremt surt < 5 En utförlig beskrivning av bedömningsgrunderna finns tillgänglig i rapportform (Naturvårdsverket 7) och på Naturvårdsverkets hemsida. Där redovisas klassgränserna för de ingående parametrarna från de olika sjötyperna och där beskrivs i detalj förfarandet vid beräkning av TPI och sammanvägd näringsstatus. Expertbedömning Vid Medins expertbedömning av näringssituation och statusklassning har även följande parametrar beaktats: Trofiindex (BIN PR163) Biomassan av Gonystomum semen Antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier Förekomst av indikatorarter Indikatorarterna redovisas som O (oligotrofiindikatorer), E (eutrofiindikatorer) och I (indifferenta) i artlistorna. De har sitt ursprung i en definition av indikatorarter som gjorts vid Limnologiska institutionen, Lunds universitet, vilken ibland avviker från Naturvårdsverkets indelning. Även andra iakttagelser än ovanstående kan ha vägts in vid expertbedömningen, t ex förekomst av partiklar, bentiska alger och vissa djurplankton i provet, eller annan erfarenhet från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. 61

66 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Förklaring av begrepp i sammanställningen av växtplanktonresultat Naturvårdsverkets kriterier (7). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, ) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på ) sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och ) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan -3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (7) för ca 35 oligtrofi- och ca 6 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas m h a olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 1). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattiga sjöarna) och 1 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar Medins b.l.a. hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt äldre bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, d v s har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström och BIN PR163. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten Biomassa. Anges i enheten mg/l (1 mg/l motsvarar en biovolym på 1 mm 3 /l). 6

67 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Sammanställning av växtplanktonresultat Åsnen, Östra Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6817 / Naturvårdsverkets kriterier (7) Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Andra kriterier Trofiindex (BIN PR 163) Gonyostomum semen (mg/l) Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning,,1 Måttlig 7,88,99 Hög,6,1 Otillfredställande 3, God,89 Nära neutralt 61, Högt index,1 Liten biomassa Måttlig Nära neutralt Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Indikatortal Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Blågrönalger,3 7,9 13 3,5 Rekylalger,11,8 1, Pansarflagellater,11,8 5, Guldalger,,1 1,5 Kiselalger 3,1 77, 6 15, Ögonalger,, 1,5 Grönalger,1 3,5 8, Konjugater,,1 1,5 G. semen,1 5, 1,5 Övriga,,1 3 7,5 Summa, 1, Biomassans fördelning på olika alggrupper Grönalger Ögonalger Kiselalger G. semen Rekylalger Blågrönalger Pansarflagellater Kommentar: En formell sammanvägning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger god status vid Åsnen Östra men de ingående parametrarna visar svårbedömda förhållanden. Totalbiomassan var stor och det trofiska planktonindexet (TPI) var högt. Samtidigt var cyanobakteriernas andel av biomassan låg vilket slår igenom vid den sammanvägda bedömningen. Det numeriska värdet på den sammanvägda bedömningen (3,) var dock nära gränsen för måttlig status (,99). Antalet arter var normalt för en icke sur sjö. Den besvärsbildande nålflagellaten Gonyostomum semen förekom men med låg biomassa. Det påträffades många eutrofiindikerande arter/former inom släktena Microcystis och Anabaena och kiselalgsbiomassan dominerades av den näringsgynnade indikatorn Aulacoseira granulata. Med tanke på den frekventa förekomsten av näringsindikatorer, vilket avspeglar sig i höga värden på såväl TPI index som trofiindex, är Åsnen Östra, enligt vår expertbedömning av växtplanktonsamhället, en lokal med måttlig näringsstatus. 63

68 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Åsnen, Västra Datum: S. Sverige, humösa sjöar, >3 mg Pt/l Koordinat: 6891 / Naturvårdsverkets kriterier (7) Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) Andra kriterier Trofiindex (BIN PR 163) Gonyostomum semen (mg/l) Expertbedömning Näringsstatus Surhetsklassning Ekologisk kvalitetskvot Status/Bedömning 1,8, God 6,56,79 God,9,13 Otillfredställande,77 Måttlig 65 1, Nära neutralt 5,1 Högt index,6 Mycket liten biomassa Måttlig Nära neutralt Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Indikatortal Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Blågrönalger,8 6,6 16,6 Rekylalger,, 6, Pansarflagellater,3 1,6 6, Guldalger,, 5 7,7 Kiselalger 1,1 6,7 1 1,5 Ögonalger,6 3, 3,6 Grönalger,3 1,7 1 18,5 Konjugater,1,5 3,6 G. semen,6 3,6 1 1,5 Övriga,,1 3,6 Summa 1,8 1, Biomassans fördelning på olika alggrupper Grönalger Ögonalger Kiselalger Konjugater G. semen Rekylalger Blågrönalger Pansarflagellater Kommentar: En formell sammanvägning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder ger måttlig näringsstatus vid Åsnen Västra. Den totala växtplanktonbiomassan var måttligt stor, andelen cyanobakterier var liten men TPI värdet var högt. Det är således det höga TPI indexet, framför allt orsakat av stor mångfald av eutrofiindikerande arter bland cyanobakterier, kiselalger och ögonalger, som slår igenom vid den sammanvägda bedömningen. Även trofiindex var högt. Gonyostomum semen förekom men med mycket liten biomassa. Det numeriska värdet för den sammanvägda statusen (,77) ligger ganska långt från klassgränsen för god status (3,). Enligt vår expertbedömning av växtplanktonsamhället är Åsnen Västra en lokal med måttlig näringsstatus. 6

69 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Åsnen, Östra Lokalkoordinater: 6817 / RAPPORT Nivå: - m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15:6 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 1 13,1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 13,9 Microcystis sp. - KÜTZING E 35,1 Microcystis sp. (annan) - KÜTZING E 78,17 Snowella sp. - ELINKIN I 53,19 Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E 3 913,11 Oscillatoriales Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK E 1 153, Romeria sp. - KOCZWARA E 3 8,8 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 7,1 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY I 13,9 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I 3 185,61 Anabaena sp. rak - BORY I 3 157,8 Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E 1 11,1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 3 1, Cryptomonas sp. (1- µm) - EHRENBERG I 78,36 Cryptomonas sp. (-3 µm) - EHRENBERG I 16,5 Katablepharis ovalis - SKUJA I 31,3 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I 1,7,17 Peridinales, obestämd 16,95 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Mallomonas sp. (1-µm) - PERTY I 1 7,8, DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER - O 3,5 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN E ,637 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 173,958 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 3 1,56 Fragilaria crotonensis - KITTON I 3 8,9 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 31,8 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Trachelomonas sp. (15- µm) - EHRENBERG 3 E 1 7,8,17 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 7,3 Botryococcus braunii - KÜTZING * I 3,8,78 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 1,7 Dictyosphaerium ehrenbergianum - NÄGELI E 1 1,3 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1 7,8,37 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 16,8 Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 31, CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 3,3 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3 11,1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY - 6, Övriga, oidentifierad monad (-5 µm) Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 65

70 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 Åsnen, Västra Lokalkoordinater: 6891 / RAPPORT Nivå: - m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: SS-EN 15:6 + NV:s Handbok för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Jan-Erik Svensson Frekv. Längd * 1 3 Antal * 1 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Cyanonephron styloides - HICHEL E 1 Microcystis viridis - (A. BRAUN) LEMMERMANN 3 E 1 Microcystis wesenbergii - (KOMÁREK) STARMACH 3 E 1 7,9 Microcystis sp. - KÜTZING E 378,99 Microcystis sp. (annan) - KÜTZING E 3, Radiocystis geminata - (SKUJA) I 1 Snowella sp. - ELINKIN I Woronichinia naegeliana - (UNGER) ELENKIN E ,135 Woronichinia sp. - ELENKIN E 1 68,89 Oscillatoriales Planktothrix agardhii - (GOMONT) ANAGNOSTIDIS & KOMÁREK E 1 767,19 Romeria sp. - KOCZWARA E ,7 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 17,39 Anabaena sp. nystan (exkl. lemmermannii) - BORY I 1 Anabaena sp. spiral - BORY 3 I 178,6 Anabaena sp. rak - BORY I 33,8 Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E 1 767,8 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Chroomonas sp./rhodomonas sp. - HANSGIRG/KARSTEN I 3 178,1 Cryptomonas sp. (1- µm) - EHRENBERG I 78, Cryptomonas sp. (-3 µm) - EHRENBERG I Katablepharis ovalis - SKUJA I 16, DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Gymnodinium sp. (stor) - KOFOID & SWEZY I Peridinales (Peridinium sp. /Peridiniopsis sp.) 1 7,8,9 Peridinales, obestämd Peridinium umbonatum - STEIN 16,19 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon bavaricum - IMHOF O 1 Dinobryon borgei - IMHOF - I 1 7,8, Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Mallomonas sp. (1-µm) - PERTY I 1 Synura sp. - EHRENBERG I 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Asterionella formosa - HASSALL I 1 9,1, Aulacoseira cf. alpigena - (GUNOW) KRAMMER - O 6,1 Aulacoseira sp. (5-1 µm bred) - THWAITES I 869,765 Aulacoseira sp. (1-15 µm bred) - THWAITES I 17,188 Centriska kiselalger (1- µm) I 1 7,9 Fragilaria berolinensis - (LEMMERMANN) LANGE-BERTALOT 3 E 5,,3 Fragilaria crotonensis - KITTON I 76,5 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 1,3, Fragilaria sp. (inklusive Synedra sp.) - LYNGBYE I 1 7,8, Pennales obestämda (3-5 µm) I 1 Rhizosolenia eriensis - H. L. SMITH I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 7,8, Stephanodiscus sp. (-3 µm) - EHRENBERG E 1 7,8,16 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 7,,1 EUGLENOPHYCEAE (ögonalger) Phacus longicauda - DUJARDIN 3 E 1,,3 Trachelomonas sp. (1-15 µm) - EHRENBERG 3 E 1 7,8,3 Trachelomonas sp. (15- µm) - EHRENBERG 3 E 1 7,8,5 66

71 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 7,5 Botryococcus braunii - KÜTZING * I,9,11 Coelastrum sp. - NÄGELI 3 I 1 7,,1 Dictyosphaerium ehrenbergianum - NÄGELI E 1 Micractinium pusillum - FRESENIUS E 1 7,1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 1 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 3,6 Pediastrum duplex - MEYEN * 3 E 1,, Scenedesmus spp. - MEYEN E 16,1 Ulotrichales Elakatothrix sp. - WILLE I 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda klotformiga 1 Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 6, CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Closterium acutum var. variabile - (LEMMERMANN) W. KRIEGER 1 I 16, Closterium sp. - NITSCH I 1 Conjugatophyceae, obestämd trådformig I 3,7 RAPHIDOPHYCEAE Gonyostomum semen - (EHRENBERG) DIESING O 3,3,65 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY - 31,1 Övriga, oidentifierad monad (-5 µm) 1 Övriga, oidentifierad monad (5-1 µm) 1 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. * = räknade som kolonier 67

72 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga 3 68

73 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga BILAGA Nätprovfiske 8, metodik och resultat 69

74 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Provtagning Provfisket i Kalvsviksfjorden genomfördes under augusti månad 8 av Medins Biologi AB. Fisket utfördes inte som ett standardiserat nätprovfiske med avseende på nätinsatsens storlek. Målsättningen var i stället att upprepa provfisket från år 1996 och då endast en begränsad del av Åsnen provfiskades. I övrigt utfördes nätprovfisket i enlighet med standardiserad metodik för provfiske i sjöar (Kinnerbäck 1). Bottensatta nät av typ Norden användes. Under fiskeperioden var det mestadels friska vindar med en ytvattentemperatur kring grader. Syrgas och temperatur mättes i en profil ner till botten. Även siktdjupet noterades. Bedömning Resultatet har utvärderats i enlighet med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999). När det gäller avvikelseklassning har vissa parametrar inte bedömts. Detta beror på att endast delar av sjön provfiskades och att flera jämförvärden för avvikelseklassning beräknas med hjälp av hela sjöns yta. 7

75 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Sammanställning av fiskresultat Provfiske i Åsnen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Sjö: Åsnen Vattensystem: Mörrumsån Sjöyta (ha): Koordinater: 66889/1355 Topogr. karta: E NO/SO Maxdjup (m): Län: Kronoberg Altitud (m): 138 Medeldjup (m): Kommun: Tingsryd, Alveta Avr.omr. (km ): 316 Kalkning: 193 1, 3,1 - Provtagningsuppgifter Start nätläggn: Metod: anpassat Yttemp. ( C): Sista upptagn: Ant. bottennät: Grumlighet: Provtagare: M.C/D.B Ant. pelag. nät: Färg: Organisation: Medins Biologi AB Nättyp: Norden Siktdjup (m): Syfte: miljöövervakning Tidigare fiske: 1996, Trofinivå:,3 klart färgat 1,5/1,3 mesotrof Övrigt Väderförhållanden: Vindförhållanden: Övriga iakttagelser: klart friska vindar från sydväst - Lufttemp. ( C): Kemiprov: 1 nej Temperatur och syrgasprofil Djup (m) Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l),5,3 8, 1, 8,,1 8,3 3,1 8,3 8,3 5 19,9 8,3 6 19,9 8,3 7 19,8 8, 8 19,7 8, 9 19,6 8,3 1 19,6 8, Temperatur ( C) Syrgashalt (mg/l) 1 3 Djup (m) Sammanställning av fiskeresultat Fiskart Antal Antal Fångst/ Stdav Total Vikt Fångst/ Stdav Längdinter- Medellängd Medel- (st) (%) nät (st) vikt (g) (%) nät (g) vall (mm) (mm) vikt (g) Abborre 313 3, 16 1, 7886, , Gös 6,, ,6 5 1, Löja 19 1,8 1,5 31, , Gers 15 1, 7 6,3 1665, , Mört 3,5 1 16, ,1 9 57, Björkna 8 3,9 1 11, , , Braxen 1 1, 1,8 76 7, , Sarv 3,3,5 13,3 7, Nors,, 8,1 5, Gädda,, , 97 39, Sik 1,1, 1,3 5 3, Siklöja 1,1,1 55,1 3 7, Summa 138 1, , 1937 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 175 (). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 71

76 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Provfiske i Åsnen Bedömning enligt Naturvårdsverkets (1999) bedömningsgrunder Förklaring Tillstånd Värde Klass Värdet är Klass Benämning Antal arter 1 1 mycket högt 1 mycket högt värde Artdiversitet,79 1 mycket högt högt värde Biomassa (g/ansträngning) 1937 högt 3 måttligt högt värde Antal individer/ansträngning 51,9 högt lågt värde Andel piscivora abborrfiskar,19 lågt 5 mycket lågt värde Samlat index, 1 mycket lågt Avvikelse Klass Avvikelsen är Klass Benämning Artdiversitet 1 ingen el. obetydl. 1 ingen eller obetydlig Andel piscivora abborrfiskar 3 tydlig avvikelse Andel cyprinider 3 tydlig liten avvikelse Andel försurn.känsl. arter och stadier 1 ingen el. obetydl. 3 tydlig avvikelse Andel främmande arter 1 ingen el. obetydl. stor avvikelse Samlat index liten 5 mycket stor avvikelse Längdfördelning Antal Abborre Antal Gös Längd (cm) Längd (cm) Antal 75 Mört Antal 5 Björkna Längd (cm) Längd (cm) 7

77 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Provfiske i Åsnen Braxen 1,% Sarv,3% Nors,% Antalsfördelning Gädda,% Sik,1% Siklöja,1% Sarv,3% Nors,1% Viktfördelning Gädda 5,% Sik,3% Siklöja,1% Björkna 3,9% Abborre 3,% Braxen 7,1% Abborre,% Mört 3,5% Gers 1,% Gös,% Löja 1,8% Fångst per ansträngning (med 95% konfidensintervall) Björkna 8,7% Mört 1,1% Gös 11,6% Löja,9% Gers,3% Vikt/nät (g) 6 Abborre Gös Löja Gers Mört Björkna Braxen Sarv Nors Gädda Sik Siklöja Vikt/nät (g) 6 Abborre Björkna År 73

78 Åsnen 8 ALcontrol Bilaga Provfiske i Åsnen Fångst i respektive bottennät samt nätens placering Nätnummer: Djupzon: Koordinater: Riktning: Fiskedjup: m 6837/1333 SV 3-6 m 68551/1338 SV -3 m 6866/133 SV 3-6 m 68531/13 SV m 6833/1351 SV 6-1 m 687/1356 SV 3-6 m 6837/135 SV 3-6 m 68/135 SV,8-,8,7-,7 3,7-3,7 3,5-3,5,7-, 6,5-6,5 6,-6,,5-,5 Fiskart antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) Abborre 6, , , , , , , ,15351 Gös Löja Gers Mört Björkna Braxen Sarv 75 Nors Gädda Sik Siklöja Summa: , , , , , , , ,1535 Nätnummer: Djupzon: -3 m -3 m -3 m -3 m -3 m 3-6 m 3-6 m 3-6 m Koordinater: 6833/ / / / / / / /1365 Riktning: SV SV SV SV SV SV SV SV Fiskedjup:,6-,6,7-,7,9-,9,5-,5 3,-1,,7-,7 6,-6, 3,-3, Fiskart antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) Abborre 36 96, , , , , ,137 6, ,73931 Gös Löja Gers Mört Björkna Braxen Sarv 1 57 Nors Gädda Sik 1 1 Siklöja Summa: 8 85, , , , , , , ,7393 Nätnummer: Djupzon: Koordinater: Riktning: Fiskedjup: m 6-1 m 6-1 m 6-1 m 6819/ / / /1393 SV SV SV SV 1,-1, 9,-9, 7,8-7,8 7,5-7,5 Fiskart antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) antal vikt (g) Abborre ,699 Gös Löja Gers Mört Björkna Braxen Sarv Nors Gädda Sik Siklöja 1 55 Summa: ,

79 ALcontrol är Sveriges största laboratoriekedja för miljö- och livsmedelsanalyser med drygt 35 medarbetare och ca msek i omsättning. Verksamheten bedrivs med laboratorier, samtliga ackrediterade av SWEDAC. ALcontrol Laboratories är Europas ledande analysföretag med högkvalificerade laboratorier i England, Irland, Holland, Frankrike och Sverige. HÄR FINNS ALCONTROL I SVERIGE Umeå Sundsvall Söderhamn Västerås Uppsala Karlstad Stockholm Örebro Södertälje Uddevalla Linköping Jönköping Växjö Halmstad Malmö Håkan Olofsson ALcontrol AB Karins gränd Halmstad hakan.olofsson@alcontrol.se Hemsida (