Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.

Transkript

1 Undersökning av plankton i Ryssbysjön, Flagellaterna Cryptomonas, Rhodomonas och Mallomonas från Ryssbysjön juni (Foto G. Cronberg) December 2008 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen Tygelsjö Heléne Annadotter Regito Research Center on Water & Health Ubbaltsvägen Vittsjö

2 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter 2 Metodik och genomförande - plankton Provtagningspunkter Undersökningen omfattar växt- och djurplankton i Ryssbysjön 6 gånger från april till och med september Provtagning (utförd av Nässjös Affärsverk) Proven insamlades över sjöarnas djuphålor. De kvantitativa planktonproven togs med plexiglasrör från ytan till 2 meters djup och blandades i en plastspann. Växtplankton Det välblandade vattnet hälldes i 100 ml glasflaskor och fixerades med 6-8 droppar Lugols lösning (konjaksfärgad provlösning). Flaskorna bevarades kallt och mörkt. Zooplankton Från det välblandade vattnet i spannen filtrerades 5 L vatten genom ett 45 µm nylonnät. Filtratet sköljdes ned i 100 ml flaskor och fixerades med 37 % formalin till 4 % slutkoncentration (90 ml filtrerat vatten och 10 ml formalin). Analys De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplankton-arterna räknades i 2, 5, 10 och 25 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Djurplankton räknades i 10 och/eller 25 ml:s kammare och antalet individ per liter beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig till dominerande). Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, d v s de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa organismer, d v s de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, d v s organismer med bred ekologisk tolerans. Tabell 1. Bedömning av tillstånd i sjöar i augusti månad, planktiska alger (*vårutvecklande kiselalger). Underlag för bedömning enligt naturvårdsverket Klass Trofi Biomassa Klorofyll Kiselalger* Blågröna algerpotentiellt Gonyostomum otal volym biomassa biomassa oxiska släkten biomassa mm 3 /l µg/l mm 3 /l mm 3 /l lågröna alger mm 3 /l 1 ligotrof 0,5 2,5 0,05 0,5 <2 0,1 2 mesotrof0,5-2,0 2,5-10,0 0,05-0,5 0,5-1,0 0,1-1,0 3 eutrof 2,0-4,0 10,0-20,0 0,5-2,0 1,0-2, ,0-2,5 4 eutrof 4,0-8,0 20,0-40,0 2,0-4,0 2,5-5,o 2,5-5,0 5 ypertrof > 8,0 > 40 > 4,0 > 5,o >4 > 5,0 RESULTAT Tabell 2. Siktdjup, temperatur, biomassa av alger och antal djurplankton i Ryssbysjön, april september Datum Siktdjup Temperatur Biomassa Djurplankton cm C mg/l Antal/L

3 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter 3 30 april , maj , juni , juli , aug , sept ,5 4, Nedan anges antalet registrerade taxa, de tre dominerande arterna/släktena av växt- respektive djurplankton samt växtplanktons biomassa, och djurplanktonmängd vid varje provtagningstillfälle. Ett sammanfattande omdöme har gjorts. 30 april Biomassa, mg/l 3,84 Totalt antal individ/l Antal arter: 21 Antal arter: 9 1) Asterionella formosa 51 1) Keratella quadrata 480 2) Aulacoseira spp 28 2) Keratella cochlearis 240 3) Cryptomonas sp 7 3) Polyarthra dolicoptera maj Biomassa, mg/l 3,05 Totalt antal individ/l Antal arter: 27 Antal arter: 15 1) Cryptomonas sp 87 1) Keratella cochlearis ) Rhodomonas sp 4 2) Kellicottia longispina 184 3) Gonyostomum semen 4 3) Nauplier juni Biomassa, mg/l 2,31 Totalt antal individ/l 1370 Antal arter: 23 Antal arter: 8 1) Mallomonas caudata 61 1) Polyarthra dolicoptera ) Gonyostomum semen 17 2) Daphnia cucullata 120 3) Cryptomonas sp 10 3) Bosmina coregoni juli Biomassa, mg/l 3,77 Totalt antal individ/l 1270 Antal arter: 32 Antal arter: 14 1) Cryptomonas sp 37 1) Polyarthra dolicoptera 400 2) Chrysochromulina parva 21 2) Keratella cochlearis 220 3) Rhodomonas sp 16 3) Keratella cochlearis tecta augusti Biomassa, mg/l 4,21 Totalt antal individ/l 1281

4 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter 4 Antal arter: 33 Antal arter: 11 1) Cryptomonas sp 35 1) Pompholyx sulcata 450 2) Aphanizomenon klebahnii 23 2) Nauplius 150 3) Aulacoseira spp 19 2) Kellicottia bostonensis september Biomassa, mg/l 4,57 Totalt antal individ/l 1254 Antal arter: 36 Antal arter: 11 1) Microcystis botrys 34 1) Pompholyx sulcata 450 2) Aphanizomenon klebahnii 29 2) Trichocerca similis 300 3) Woronichinia naegeliana 9 3) Polyarthra dolicoptera 200 Sammanfattning Växtplankton Växtplanktons biomassa var måttligt stor, 3,84 mg/l, vid första provtagningstillfället i april. Kiselalger tillhörande släktet Aulacoseira och Asterionella formosa dominerade med sammanlagt 79%. Dessutom förekom stora mängder av rekylalger tillhörande släktet Cryptomonas. Artdiversiteten var låg, endast 21 arter påträffades (Figur 1-2, Tabell 3; Bilaga 1, Tabell 1-2). Ryssbysjön, mg/l apr 28 maj 12 juni 10 juli 6 aug 9 sept Blågröna alger Guldalger Kiselalger Grönalger Häftalger Raphidophyceae Pansarflagellater Rekylalger Monader Figur 1. Växtplanktons biomassa fördelat på taxonomiska grupper i Ryssbysjön, aprilseptember 2008.

5 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter 5 Biomassan av alger minskade något och i slutet på maj uppmättes 3,05 mg/l. Antalet arter hade ökats till 27 stycken. Rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas utgjorde den största delen av biomassan, sammanlagt 92%. Men även Gubbslem, Gonyostomum semen förekom relativt rikligt (4%). Tabell 3. Biomassa, antal registrerade arter/grupper och de tre vanligaste växtplanktonarterna i Ryssbysjön, april-september Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Dominant 2 Dominant 3 30 april 3,84 21 Asterionella formosa Aulacoseira spp Cryptomonas sp. 28 maj 3,05 27 Cryptomonas sp Rhodomonas sp Gonyostomum semen 12 juni 2,31 23 Mallomonas caudata Gonyostomum semen Cryptomonas sp. 10 juli 3,77 32 Cryptomonas sp Chrysochromulina parva Rhodomonas sp 6 aug 4,21 33 Cryptomonas sp Aphanizomenon klebahnii Aulacoseira spp 9 sept 4,59 36 Microcystis botrys Aphanizomenon klebahnii Woronichinia naegeliana Från slutet av maj till mitten av juni minskade algbiomassan ytterligare. Den lägsta biomassan registrerades i mitten på juni och var då 2.31 mg/l. Nu dominerade guldalgen Mallomonas caudata (61%) och Gonyostomum semen (17%). Cryptomonader (rekylalger) förkom även rikligt, (10 %). Antalet registrerade arter var 23 stycken. Växtplanktonsamhället dominerades av indifferenta och eutrofa arter. Därefter ökade biomassan av alger igen och i mitten av juli uppmättes 3,77 mg/l. Nu dominerade olika flagellater tilll 75%. Rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas samt häftalgen Chrysochromulina parva. Gonyostomum förekom även rikligt. Från mitten av juli till början av augusti ökade algbiomassan igen och ett maximum på 4,57 mg/l registrerades i början på september. De blågröna algerna ökade men cryptomonader dominerade fortfarande växtplanktonsamhället till 53%. Antalet växtplanktonarter ökade något. Indifferenta och eutrofa arter var vanligast. Från augusti till början av september ökade algbiomassan från 4,21 till 4,57 mg/l. De blågröna algerna ökade, men trots detta dominerade cryptomonader fortfarande algbiomassan till 35%. Den trådformiga blågröna algen Aphanizomeon klebahnii ökade och utgjorde 23%. Kiselalger tillhörande släktena Aulacoseira och Cyclotella förkom rikligt, 21%. Artantalet växtplankton ökade till 36. De indifferenta arterna var vanligast förekommande. Figur 2. Växtplanktonarter fördelade på taxonomiska grupper i Ryssbysjön, april-september RYSSBYSJÖN 2008, Antal arter/grupp antal arter apr 28 maj 12 juni 10 juli 6 aug 3 sept Blågröna alger Guldalger Kiselalger Grönalger Gulgröna alger Raphidophyceae Ögonalger Pansarflagellater Rekylalger Häftalger

6 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter Djurplankton Djurplankterna har delats upp i två grupper; större och mindre djurplankton (Fig. 3). Större djurplankton består av hoppkräftor (copepoder) och hinnkräftor (cladocerer). Nauplius är larver som så småningom utvecklas till hoppkräftor. Mindre djurplankton utgörs av hjuldjur (rotatorier). (Tabell 3: Bilaga1, Tabell 4). Större djurplankton (hinnkräftor och hoppkräftor) I slutet av april förekom endast nauplielarver av hoppkräftor tillhörande gruppen cyclopoida hoppkräftor. Det totala individantalet större djurplankton var då 40 individer/l. I mitten av maj hade totalantalet mer än femdubblats (229 individer/l) och då förekom även hinnkräftorna Bosmina coregoni och Daphnia cucullata. I juni hade den totala mängden större djurplankton minskat till 195 individer/l men ökade igen i juli och augusti då 240 respektive 305 stora djurplankton förekom. I september minskade mängden stora djurplankton till 54 individer/l. Storvuxna daphnier påträffades i ringa mängd i proverna. Detta tyder på att det sannolikt förekom djurplanktonätande fisk i stor utsträckning samt att det utvecklades alger som hämmade vattenlopporna. Daphnier kläcks vanligtvis i maj månad. Under sommaren 2008 förekom periodvis slembildande alger. I maj och juni var den slembildande algen Gonyostomum semen en av de dominerande arterna. I juli och augusti dominerade inte slembildande alger men under dessa månader förekommer stora mängder fiskyngel (0+) som effektivt prederar på vattenloppor. I september dominerade blågröna alger av släktena Microcystis, Aphanizomenon och Woronichinia. Microcystis och Woronichinia bildar kolonier som omges av gelé. Dessa kolonier kan klibba igen filtreringsorganen på vattenlopporna. Blågröna alger anses vara undermålig föda för vattenloppor. De toxiner som blågrönalgerna bildar kan dessutom skada vattenlopporna (Scourfield & Harding 1994). Ryssbysjön 2008 Trofisk fördelning av växtplankton 100% 80% 60% 40% 20% 0% 30 apr 28 maj 12 juni 10 juli 6 aug 3 sept Eutrofa Indifferenta Oligotrofa Figur 3. Växtplanktons fördelning på olika trofiska grupper i Ryssbysjön, april-september 2008 Mindre djurplankton (hjuldjur)

7 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter 7 Mängden mindre djurplankton (hjuldjur) varierade mellan 976 (augusti) och 1728 (maj). Under 2008 var antalet hjuldjur högre än antalet hinnkräftor och hoppkräftor vid samtliga provtagningstillfällen. Ett liknande förhållande rådde under 2007 med undantag av juli då antalet större djurplankton var större än antalet mindre. Under augusti och september 2008 förekom stora mängder av hjuldjuret Pompholyx sulcata. Detta hjuldjur indikerar näringsrikt vatten. Under dessa två månader förekom blågröna alger vilka ofta dominerar vid förhöjda fosforhalter. Även under augusti och september 2007 förekom också höga halter av Pompholyx sulcata. Liksom under 2007 förekom hjuldjuret Keratella cochlearis tecta från maj till augusti. Detta hjuldjur förekommer då vattnet är varmt och näringsrikt. Antal djurplankton i Ryssbysjön Mindre djurplankton Större djurplankton Individer/l april 28 maj 12 juni 10 juli 6 aug 3 sept Figur 4. Antalet större och mindre djurplankton i Ryssbysjön Sammanfattningsvis har det inte skett någon stor förändring av artsammansättningen av djurplankton från 2007 till Under sensommaren dominerade blågröna alger. Förekomst av dessa alger indikerar att det sannolikt förekommer frigörelse av fosfor från Ryssbysjöns sediment. Detta beror troligtvis till största delen på vattenkemin. Om Ryssbysjön belastas med ämnen som stimulerar den interna frigörelsen av fosfor kan blågröna alger utvecklas trots att fisksamhället bringats i balans med reduktionsfiske. Tabell 4. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Ryssbysjön Datum Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Dominant 2 Dominant 3 30 april Keratella quadrata Keratella cochlearis Polyarthra dolicoptera 28 maj Keratella cochlearis Kellicottia longispina Nauplius 12 juni Polyarthra dolicoptera Daphnia cucullata Bosmina coregoni 10 juli Polyarthra dolicoptera Keratella cochlearis Keratella cochlearis tecta 6 aug Pompholyx sulcata Nauplius Kellicottia bostonensis 3 sept Pompholyx sulcata Trichocerca similis Polyarthra dolicoptera

8 Ryssbysjön plankton, april - september, Cronberg & Annadotter 8 Referenser Cronberg, G Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18: Hansen, A-M., Jeppesen, E., Bosselmann. & Andersson, P. Zooplankton i søer metoder og artsliste Miljøprojekt nr Miljøministeriet, Miljøstyrelsen. Pontin, M. R A key to the Freshwater Planktonic and Semi-planktonic Rotifera of the British Isles. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No. 38. Scourfield, D. J. & Harding, J. P A key to the British Freshwater Cladocera with notes on their ecology. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No. 5. Utermöhl, H Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: