Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
|
|
- Oliver Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön Mycket har gjorts men mer återstår att göra Ett delmål är att etablera fungerande näringskedjor i sjön för att på så sätt hålla algerna i schack Mätningar sker varje vecka (sommartid) eller varannan vecka (vinterhalvåret) vid Djuphålan utanför Lillön mellan Björkviken och Guldkusten Observationer redovisas fortlöpande här nedan 1 / 19
2 Provtagning sker året runt Här vid Djuphålan i Finjasjön då 9 cm kärnis fanns under snötäcket Här tar Heléne Annadotter upp vatten från bottnen för senare analys medan mätningar av syrgasprofiler mm pågår för varje meters djup Foto: Johan Forssblad Dagbok OBS: Vårdfisket i Finjasjön har satts i gång för säsongen Mats Bengtsson sköter detta nu Vi har gjort en Facebook-sida för att underlätta för folk att hämta fisk och informera om hur det går Se 2 / 19
3 : Siktdjup 3,93 m rekord för i år och det fjärde högsta vi känner till för Finjasjön! Vattenstånd 42,87 m ö h vid båtklubben Yttemperat uren var 3,02 C och på 10 m djup 3,05 C Vattnet var omrört och med mycket syrgas (minst 10 mg/l) ned till bottnen Inga för blotta ögat synliga alger Fortfarande isfritt när året slutade! Därmed önskar vi alla läsare en God Jul och ett Gott Nytt ÅR och ett hopp om att de kraftfulla fiskeinsatserna under sommaren och hösten ska ge god vattenkvalitet 2017! : Siktdjup 2,87 m Vattenstånd 4396 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 4,14 C och på 10 m djup 4,17 C Vattnet var omrört och med mycket syrgas (minst 12 blotta ögat synliga alger mg/l) ned till bottnen Inga för : Siktdjup 3,80 m Vattenstånd 42,97 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 4,11 C och på 10 m djup 4,19 C Vattnet var ganska omrört och med minst 8 mg/l syrgas ned till bottnen Inga för blotta ögat synliga alger : Siktdjup 3,27 m Vattenstånd 42,84 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 4,72 C och på 10 m djup 4,24 C Vattnet var ganska omrört och med minst 10 mg/l syrgas ned till 3 / 19
4 bottnen Vid Djuphålan syntes skäggstubbsliknande alger fler än två veckor tidigare Ringnotsfisket är avslutat sedan en vecka tillbaka : Siktdjup 3,60 m Vattenstånd 42,70 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 8,06 C och på 10 m djup 8,02 C Vattnet var ganska omrört och med minst 5 mg/l syrgas ned till bottnen Siktdjupet har ökat rejält sedan förra veckan Vid Djuphålan var vattnet rätt klart men skäggstubbsliknande alger syntes svagt i vattnet : Siktdjup 2,60 m Vattenstånd 42,71 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 10,17 C och på 10 m djup 10,16 C Vattnet var ganska omrört och med minst 7 mg/l syrgas ned till bottnen Vid Djuphålan var vattnet rätt klart men alger längst in i fiskehamnen 4 / 19
5 : Siktdjup 2,05 m Vattenstånd 42,67 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 14,31 C och på 10 m djup 14,07 C Vattnet var ganska omrört och med minst 5 mg/l syrgas ned till bottnen Siktdjupet har ökat rejält sedan förra veckan Vattenståndet är ganska lågt men har stigit 2 cm sedan förra veckan Vid Djuphålan var vattnet rätt klart men rätt kraftiga algstråk förekom i fiskehamnen och kanske även i andra vikar med pålandsvind : Siktdjup 1,60 m Vattenstånd 42,65 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 17,19 C och på 10 m djup 15,83 C Vattnet var ganska omrört och med minst 5 mg/l syrgas ned till bottnen Siktdjupet har ökat rejält sedan förra veckan Vattenståndet är ganska lågt och sjunkande Algblomningen avtar nu men i vikar finns delvis yttäckande algsamlingar kvar : Siktdjup 1,03 m Vattenstånd 42,70 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 18,11 C och på 10 m djup 17,11 C Vattnet var skiktat med minst 5 mg/l syrgas ned till 7 m djup Yttäckande alger har blåst ihop och samlats i vikar Stark lukt av geosmin från blågröna alger under nedbrytning vid Mjölkalångabadet och vid Guldkusten Vid Djuphålan syntes stråk av alger och alggryn, ca 3x3 mm Den sämsta algsituationen hittills i år Ändå ovanligt klart vatten i Almaån Det var yttäckande alger ca 2 m ut från stranden norr om bryggan men ganska klart vatten söder om bryggan! Björkvike ns brygga tas upp idag : Siktdjup 1,45 m Vattenstånd 42,77 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 21,31 C och på 10 m djup 18,07 C Vattnet var skiktat med minst 5 mg/l syrgas ned till 7 m djup Yttäckande alger har blåst ihop och samlats i vikar Stark lukt av geosmin från blågröna alger under nedbrytning vid Mjölkalångabadet och vid Guldkusten Vid Djuphålan syntes stråk av alger och alggryn, ca 3x3 mm Omkring 1000 st grågäss har samlats i vattnet nedanför hagen vid Slingra dig : Siktdjup 1,52 m Vattenstånd 42,82 m ö h vid båtklubben Yttemperaturen var 19,14 C och på 5 / 19
6 10 m djup 18,15 C Vattnet var omrört med över 5 mg/l syrgas ned till bottnen Fint vatten och inga algränder vid Björkviken men mycket fågelskit på bryggan och i brygghörnen Separerade algprickar, i vattenmassan, ca 1 2 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan och på ytan fanns svaga algstråk som försvann under provtagningens gång : Siktdjup 1,51 m Vattenstånd 42,95 m ö h vid båtklubben och 42,88 vid dämmet ämmet är helt borttaget och vattenståndet sjunker raskt nu Yttemperaturen var 18,81 C och på 10 m djup 18,28 C Vattnet var omrört med över 6 mg/l syrgas ned till bottnen Fint vatten och inga algränder vid Björkviken, Skyrup och Mjölkalånga Separerade algprickar, i vattenmassan, ca 1 2 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan D : Siktdjup 1,63 m Vattenstånd 43,04 m ö h vid båtklubben och 43,00 ovanför respektive 42,71 Dämmet har börjat lyftas nu Yttemperaturen var 20,57 C och på 10 m djup 17,33 C Vattnet var skiktat med under 5 mg/l syrgas från 7 m djup Algrand fanns vid Björkviken där ytansamlingar av alger fanns vid bryggans tre innersta sektioner på N sidan Separerade algprickar, i vattenmassan, ca 5 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan : Siktdjup 1,48 m Vattenstånd 43,07 m ö h vid båtklubben och 43,04 ovanför respektive 42,42 Yttemperaturen var 18,15 C och på 10 m djup 17,41 C Vattnet var omrört och det var minst 6 mg/l syrgas ned till 11 m djup Inga ytliga algflagor och ingen algrand varken vid Björkviken eller Dämmet observerades Enstaka algprickar, i vattenmassan, ca 0 1 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan 6 / 19
7 Badförbudsskyltarna i Björkviken är borttagna : Siktdjup 1,21 m Vattenstånd 43,08 m ö h vid båtklubben och 43,07 ovanför respektive 42,49 Yttemperaturen var 18,13 C och på 10 m djup 17,72 C Vattnet var nu kraftigt omrört efter en tid med mycket vind och det är nu minst 5 mg/l syrgas ned till bottnen Inga ytliga algflagor och ingen algrand varken vid Björkviken eller Dämmet observerades Enstaka algprickar, i vattenmassan, ca 0 1 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan Färre vid Björkviken Enligt Norra Skåne ska badförbudet i Björkviken vara hävt sedan i tisdags men förbudsskyltarna satt fortfarande upp vid vårt besök under onsdagen : Siktdjup 1,16 m Vattenstånd 43,11 m ö h vid båtklubben och 43,08 ovanför respektive 42,50 Yttemperaturen var 20,52 C och på 10 m djup 18,15 C Vattnet var kraftigt skiktat och det rådde mindre än 5 mg syrgas per liter från 7 m djup Inga ytliga algflagor och ingen algrand varken vid Björkviken, Guldkusten, Skyrup, Mjölkalånga och Dämmet observerades Enstaka algprickar, i vattenmassan, ca 3 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan Färre vid Björkviken Vattnet har en grönbrun färgton Miljökontoret har uppmätt kolibakterier vid Björkviken och utfärdat "Badförbud" på grund av bakterier och giftiga alger Vi har analyserat förekomsten av växtplankton vid södra djuphålan Växtplanktonsamhällets biomassa uppmättes till 2,5 mg/l Blågröna alger utgjorde 2,1 mg/l En blågröngalg som heter Planktothrix agardhii dominerade och utgjorde hälften av blågrönalgbiomassan Övriga arter av blågrönalger var Planktolyngbya limnetica, Woronichinia naegeliana, Snowella litoralis och Microcystis botrys och Microcystis viridis Den sammanlagda biomassan av 7 / 19
8 blågrönalger vecka var lägre jämfört med samma vecka de senaste tre åren ( 2015, 2014 och 2013) då det var 6,6; 3,4 och 11,8 mg blågrönalger/l Biomassan av blågrönalger 2 augusti i år var alltså jämförelsevis låg och avsaknaden av de flagbildande Aphanizomenon klebahnii i vattenmassan är positivt för vattenkvaliteten : Siktdjup 1,46 m Vattenstånd 43,12 m ö h vid båtklubben och 43,10 ovanför respektive 42,56 Yttemperaturen var 22,62 C och på 10 m djup 18,31 C Vattnet var kraftigt skiktat och det rådde mindre än 5 mg syrgas per liter från 4 m djup Algsituationen har förbättrats dramatiskt sedan förra veckan trots värmeböljan Inga ytliga alger och ingen algrand varken vid Björkviken, Guldkusten och Dämmet observerades Enstaka algprickar, ca 1 2 st/l, 2x2 mm syntes vid Djuphålan Miljökontoret har uppmätt kolibakterier vid Björkviken och utfärdat "Badförbud" Det är inte helt otroligt att de många sjöfåglarna som står och skiter på bryggan förorenar vattnet när bryggan spolas och att detta uppmäts i badvattenprovet : Siktdjup 1,42 m Vattenstånd 43,18 m ö h vid båtklubben och 43,14 ovanför respektive 42,68 Yttemperaturen var 21,42 C och på 10 m djup 18,69 C För första gången i år har vi observerat algblomning Vid 8 / 19
9 Björkviken förekom ett ca en meter brett bälte med yttäckande alger längs med stranden Bryggan hade samlat upp alger och ute i sjön förekom stråk med alger Vi bedömde det ur algsynpunkt ej badbart där liksom vid Guldkusten där yttäckande alger hade samlats i viken Däremot bedömdes vattnet fint vid Skyrup och Mjölkalångabadet Vid Mjölkalångabadet fanns det dock algflagor omkring vassruggarna Förhållandena kan skifta snabbt nu med väder och vind Oftast är det finast badvatten på läsidan alltså vid Mjölkalångabadet vid vanlig sydvästlig vind Dagen efter provtagningen rapporterades att Björkviken hade fint vatten igen (efter att vinden hade vänt)! Så kolla gärna de olika badplatserna : Siktdjup 1,57 m Vattenstånd 43,08 m ö h vid båtklubben och 43,07 ovanför respektive 42,47 Yttemperaturen var 19,12 C och på 10 m djup 18,57 C Algsituationen var liknande som förra veckan men en liten försämring Vid Björkvikens strand var vattnet rätt klart men en bit ut på bryggan förekom vit och grön "skäggstubb" liksom en del småkulor av blågröna alger Liknande syntes vid Djuphålan Det finns en kraftig skiktning av vattnet kring 11 m djup där syrgasen helt försvinner Ur algsynpunkt bedömdes vattnet som badbart vid Björkviken och Mjölkalångabadet Det har fortfarande inte synts till några algränder på stränderna i sommar Under provtagningsrundan startade mycket kraftiga regnskurar så vattnet kommer nog att stiga en del framöver : Siktdjup 1,67 m Vattenstånd 43,04 m ö h vid båtklubben och 43,01 ovanför respektive 42,34 Yttemperaturen var 20,73 9 / 19
10 C och på 10 m djup 17,38 C Det har börjat komma spridda blågröna alger i vattenmassan Vid Björkvikens strand var vattnet rätt klart men en bit ut på bryggan kunde gröna "skäggstrån" liksom en del småkulor av blågröna alger observeras Liknande syntes vid Djuphålan Det finns en kraftig skiktning av vattnet kring 6 m djup och från 7 m djup är det syrgasnivåer under 5 mg/l Ur algsynpunkt bedömdes vattnet som badbart vid Björkviken : Siktdjup 1,80 m Vattenstånd 43,02 m ö h vid båtklubben och 42,97 ovanför respektive 42,28 Yttemperaturen var 21,46 C och på 10 m djup 13,37 C Vattnet var mycket klart och fint vid Björkviken och Djuphålan med det finns en del kiselalger i vattnet som syns som små ljusa strån : Siktdjup 1,75 m Vattenstånd 43,00 m ö h vid båtklubben och 42,99 ovanför respektive 42,27 Yttemperaturen var 18,44 C och på 10 m djup 13,42 C Vattnet var mycket klart och fint vid Björkviken Siktdjupet blev missvisande lågt på grund av blåst, 6 8 m/s, som rörde om vattnet och gjorde det svårt att se ned i vattnet På 10 m djup och därunder har syrgasen helt tagit slut : Siktdjup 2,68 m Vattenstånd 43,02 m ö h vid båtklubben och 43,00 ovanför respektive 42,34 Yttemperaturen var 21,46 C och på 10 m djup 13,37 C Vattnet var mycket klart och fint vid Björkviken och Skyrup 10 / 19
11 : Vattenstånd 43,04 m ö h vid båtklubben och 42,98 ovanför respektive 42, : Siktdjup 2,78 m Vattenstånd 42,97 m ö h vid båtklubben och 42,96 ovanför respektive 42,23 Yttemperaturen var 16,63 C och på 10 m djup 13,98 C : Siktdjup 2,00 mvattenstånd 43,02 m ö h vid båtklubben och 43,02 ovanför respektive 42,75 Yttemperaturen var 16,14 C och på 10 m djup 10,02 C Temperaturen har stigit mycket snabbt i det soliga vädret Dämmet sattes på plats i morse 11 / 19
12 : Siktdjup 2,26 m Vattenstånd 4313 m ö h vid båtklubben och 43,11 vid dämmet Yttemperaturen var 8,62 C och på 10 m djup 8,55 C : Siktdjup 2,25 mvattenstånd 43,20 m ö h vid båtklubben och 43,15 vid dämmet Yttemperaturen var 8,61 C och på 10 m djup 7,97 C Vi beklagar att mätvärden under april och maj blivit sent uppdaterade på grund av strul med hemsidan men nu är det löst : Siktdjup 2,36 mvattenstånd 43,38 m ö h vid båtklubben och 43,32 vid dämmet Yttemperaturen var 6,36 C och på 10 m djup 6,28 C 12 / 19
13 : Siktdjup 3,00 mvattenstånd 43,67 m ö h vid båtklubben och 43,60 vid dämmet Yttemperaturen var 3,52 C och på 10 m djup 3,75 C : Siktdjup 2,55 mvattenstånd 43,84 m ö h vid båtklubben och 43,79 vid dämmet Yttemperaturen var 2,11 C och på 10 m djup 2,11 C (Faktiskt på hundradelen exakt samma temperaturer som !) Det var öppet vatten utan is 13 / 19
14 : Det var tyvärr omöjligt att komma ut till Djuphålan pga isförhållandena Vattenst ånd 43,98 m ö h vid båtklubben och 43,94 vid dämmet Det var 3 4 cm kärnis i hamnen och Björkvikenområdet men öppet vatten längre ut : Siktdjup 1,94 m Vattenstånd 43,98 m ö h vid båtklubben och 43,94 vid dämmet Yttemperaturen var 2,11 C och på 10 m djup 2,11 C Det var öppet vatten utan is 14 / 19
15 : Siktdjup 2,30 mvattenstånd 43,62 m ö h vid båtklubben och 43,56 vid dämmet Yttemperaturen var 0,25 C och på 10 m djup 2,56 C En gnistrande fin och lugn vinterdag! Sjön var istäckt med ca 12 cm is vid Djuphålan Ett snölager på ca 8 cm ger bra skidåkning men det är för tjockt för skridskor Vattenståndet har minskat drastiskt sedan förra provtagningen i och med minusgrader som fryser vattnet i markerna : Siktdjup 2,17 mvattenstånd 44,08 m ö h vid båtklubben och 44,01 vid dämmet Yttemperaturen var 1,41 C och på 10 m djup 1,45 C Vattnet har inte börjat skikta sig och det var gott om syrgas på alla djup då det har blåst ganska mycket sista tiden Sjön var isfri förutom på grunda områden närmast land Det blev till att vada ut med vadarstövlar till båten, tömma den på rejält med vatten och ca 5 cm tjock is Parkeringen vid Tormestorps båtklubb står till 2/3 under vatten Nästa dygn hade det troligtvis inte gått att få ut båten ur isen då isen har lagt sig bakom båten och det väntas ca -8 C i natt 15 / 19
16 Nytt referenssystem (RH2000) för höjder och vattenstånd infördes under 2010! Tidigare har alla höjdangivelser baserat sig på RH70 systemet Hässleholms kommun övergår efterhand till det modernare RH2000 systemet Det medför bla att höjderna inom Hässleholms kommun ökar med mellan 7 12 cm, olika på olika platser Vid Dämmet ökar höjden 8 cm Vid Tormestorps båtklubb, där Finjasjöns nivå mäts, ökar höjden 9 cm men samtidigt har Statsbyggnadskontoret konstaterat att bron, där referenspunkten finns, har sjunkit 6 cm mellan 1980 och våren 2010 Sammanlagt blir det att höjden på Finjasjön nu ökar 3 cm Vi har inte räknat om de gamla värdena här på webben och vi har inte uppdaterat rapporterna före 2011 I fortsättningen gäller RH2000 om inget annat anges Detta gör att det tyvärr kommer att bli rätt rörigt att mäta och jämföra vattenstånd i fortsättningen Ovanstående korrektioner måste t ex adderas för nivåer på vattenstånd i vattendomar Peglarna vid t ex Dämmet är inte ändrade utan korrektionerna behöver även adderas efter avläsning av peglarna Tidigare års dagböcker med observationer kan du komma åt via länkarna nedan: Finjasjön noteringar 2015 Finjasjön noteringar / 19
17 Finjasjön noteringar 2013 Finjasjön noteringar / 19
18 Finjasjön noteringar 2011 Finjasjön noteringar 2010 Finjasjön noteringar / 19
19 Finjasjön noteringar 2008 Under 2015 utfördes bottengarnsfiske efter braxen och mört under maj månad samt ringnotsfiske under hösten Fiska abborre, gädda och gös ansvarsfullt för att behålla ett gott fiskbestånd i balans! 19 / 19
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön. Mycket har
Läs merDatum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm.
Siktdjup i Ivösjön 2015 stn 65. På samma sätt som tidigare. Ny mätare är Nils-Arne Haglin från Ivö Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp, ytan anm. 19 april 4,3 gul 6,5 130 mm regn under januari (Klagstorp)
Läs merGrumlighet i Magelungen
Grumlighet i Magelungen Undersökning i augusti 2006 Peter Lindström 2006-11-17 Bild från den vik där klippresterna läggs upp i väntan på borttransport, 2006-08-22. Sid 1 av 5 Inledning Under samrådsmöten
Läs merFrämja Finjasjöns friska
Främja Finjasjöns friska framtid Limnologisk rehab på naturens villkor Sven-Inge Svensson Miljöchef Hässleholms kommun Finjasjön Hässleholm & Finjasjön Foto: Johan Forssblad Finjasjön Djupförhållanden
Läs merA bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017 North of the river Maglekärrsbäcken in Lake Finjasjön 2017-02-08 Photo: Johan Forssblad The nets were clogged by yellow-brown
Läs merIvösjökommittén Verksamhetsberättelse Humletorkan Lars Collvin
Ivösjökommittén Verksamhetsberättelse 2010 Humletorkan 2010-11-24 Lars Collvin Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merVäxtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007
Växtplanktonsamhället i Ivösjön mellan 1977 och 2007 Susanne Gustafsson Limnolog Lunds universitet Bild 1. En kiselalg, av släktet bandkisel, har dominerat Ivösjöns växtplanktonsamhälle i 25 av de undersökta
Läs merSIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab)
SIKTDJUP 2008 samma plats som de andra åren stn 65 (stn 13 enligt SÖ-lab) Datum siktdjup, m sjöfärg vattentemp i ytan anm. 14 januari 3,9 brungul 3 o tog planktonprov 31 3,6 3 o 9 februari 3,3! brun! 3
Läs merVäxtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön
Växtplankton, cyanobakterier och algtoxiner i Ivösjön Cyanobakterien Woronichinia karelica återkommer ofta i biomassaberäkningarna i Ivösjön. Foto: Gertrud Cronberg Susanne Gustafsson Akvatisk ekologi,
Läs merKarin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merVärdering av vattenomsättningen i Valdemarsviken
Författare: Uppdragsgivare: Sture Lindahl Valdemarsviks kommun/envipro Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: Cecilia Ambjörn 2003-08-27 2003/603/204 1.0-5 Rapport Värdering av vattenomsättningen i
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2012 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Patrik Stenroth Kartmaterial: Patrik Stenroth Bakgrundskartor:
Läs merVäxt- och djurplankton i skånska sjöar
Växt- och djurplankton i skånska sjöar Långtidsutvärdering av planktonsamhällena i skånska sjöar Pansarflagallaten Ceratium hirundinella. Foto: Gertrud Cronberg 211:18 Titel: Utgiven av: Copyright: Växt-
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merRAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger
RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN sammanställning av data från provtagningar 2009-2011 Foto: Hasse Saxinger Rapport över tillståndet i Järlasjön. En sammanställning av analysdata från provtagningar år
Läs merTyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening
22-1-18 Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö 22 Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Kalvfjärden-22.xls Försättsblad Sida 1 (3) 22-1-18 Innehållsförteckning Beskrivning: Utrustning,
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Bilaga 12.3 Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012 2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter och Johan
Läs merProvfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén
-9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.
Läs merstrandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)
Vattenkvalitet vid strandbad 1 Programområde: Kust och Hav Sötvatten : Vattenkvalitet vid strandbad (se SNFS 1996:6 MS:89) Mål och syfte Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om den hygieniska
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merFisketips för dej som har funktionshinder 2011-02-08
Plats Bjevrödsdammarna Fulltofta Rt 90 Wgs 84 Anpassning Put and take-fiske med en tillgänglighetsanpassad strövslinga på 2 km i området. Den lämpligaste platsen att fiska är på en tillgänglighetsanpassad
Läs merProvtagning av strandbadvatten Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017
Provtagning av strandbadvatten 2017 Miljö- och hälsoskyddsenheten Rapport september 2017 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsenheten (MHE) har under sommaren 2017 bedrivit tillsyn på badplatserna i Österåker
Läs merTILLSTÅND. Vattenkvalitet
Faktaunderlag Lillsjön Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre
Läs merTranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)
1 Tranvårarna 2000-2012 i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert) 2000 Under våren 2000 sågs rikligt med tranor i Vattenriket från mitten av
Läs merBadvatten i Landskrona 2013
1(5) Miljöförvaltningen Badvatten i Landskrona 2013 Hilde Herrlund Miljöinspektör Rapport 2013:14 September 2013 2(5) Inledning I Landskrona finns sju offentliga badplatser, fem på fastlandet och två på
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merBadvattenrapport i Landskrona 2015
1(5) Miljöförvaltningen Badvattenrapport i Landskrona 2015 Hanna Brost & Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2016:2 December 2015 Dnr: 2016-130/1 2(5) Inledning I Landskrona finns sex offentliga badplatser,
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012-2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter, Johan Forssblad och
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merProvfiske i Järlasjön 2008
Provfiske i ärlasjön 2008 Rapport 2008:20 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Provfiske i ärlasjön 2008 1 Provfiske i ärlasjön 2008 Författare: Ulf Lindqvist 2008-10-14 Rapport 2008:20
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merBADVATTEN I LANDSKRONA
1 (6) Miljöförvaltningen BADVATTEN I LANDSKRONA 2012 Nina Svenbro Rapport 2012:15 Praktikant Oktober 2012 2 (6) Inledning I Landskrona finns sju offentliga badplatser, fem på fastlandet och två på Ven.
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning
Läs merLimnologisk årsrapport för Finjasjön 2015
Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-2822 Vittsjö www.regito.com water@regito.com
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merOTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson
OTTSJÖ fjällflygläger 2003 av Lennart Jonsson 5/3 Onsdag. Startar resan genom att plocka upp ASK 21:an på Vängsö Klockan 13:00. 18:30 kommer jag till vandrarhemmet vid Iggesund där jag övernattar. 6/3
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merKommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017
Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen
Läs merVickes strandäventyr
Vickes strandäventyr Med detta pysselhäfte vill vi ge dig inspiration till att lära dig mer om livet vid havet och på stränderna. Gör själv din egen flora, lös problem och prick till prick-uppgifter eller
Läs merEn second opinion angående reduktionsfiske. i Furen och Dansjön
En second opinion angående reduktionsfiske i Furen och Dansjön En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health & Mats Bengtsson Viltgården AB Ubbaltsvägen 1
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merUndersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008.
Undersökning av plankton i Ryssbysjön, 2008. Flagellaterna Cryptomonas, Rhodomonas och Mallomonas från Ryssbysjön juni 2008. (Foto G. Cronberg) December 2008 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen 127 218 73 Tygelsjö
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merGenomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merUtveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
Bilaga 1 till slutrapport för LOVA projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits
Läs merJag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar.
Jag ser det som ett rätt ärofullt uppdrag att få vara med och utveckla stadens ögonstenar. Andreas Hedrén, sjömiljöansvarig, Växjö kommun De första människorna som vandrade in i våra trakter efter att
Läs merHur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder
Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2015-08-09 Hej på er igen Ytterligare en vecka har passerat revy och vi har sedan förra brevet lyckats ta oss fram till Petermann Fjorden samt tagit oss hela vägen till Glaciärskanten.
Läs merHögholmen. Standardrapport
Högholmen Standardrapport 1 18,9% 7 2 37,8% 14 3 0% 0 4 32,4% 12 5 0% 0 6 eller fler 10,8% 4 1 2 3 4 5 6 eller fler Svarande Inget svar 0-17 år 28,6% 57,1% 0% 7,1% 7,1% 0% 14 23 18-35 år 33,3% 66,7% 0%
Läs merResultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Läs merSÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012
SÖDERARMS SKÄRGÅRD torsdag till söndag 12-15 juli 2012 Vi är åtta personer, varav två är ledare, Mats och Heléne. Inför paddlingen har vi önskningar att vädret ska tillåta oss besök på Håkansskär och Torskär
Läs merRapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda
Karin Wesslander Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2015-09-07 Dnr: S/Gbg-2015-121 Rapport från s utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 2015-08-31-2015-09-07
Läs merTillståndet i kustvattnet
Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merBottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet
Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Bottniska viken 2016 Årsrapport från Informationscentralens verksamhet Redaktör: Kristin Dahlgren Kartmaterial: Kristin Dahlgren
Läs merLJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING. Styrelsen önskar alla välkomna till
LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Styrelsen önskar alla välkomna till detta öppna årsmöte. LJUSTERÖ VATTEN- OCH FISKEVÅRDSFÖRENING Agenda. Information om arbetet med miljö/kanalfrågan. Arbete under
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merTyresö Fvf. Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken, Tyresö Sammanställt av: Nils-Olof Ahlén. Sida 1 (28)
Prvfiske i Vissvassfjärden ch Åvaviken Tyresö. 4 Sammanställt av: ils-olf Ahlén Sida (8) Innehållsförteckning Beskrivning: Utrustning Sjöfakta Genmförande ch Resultat.. sida 3 Vattentemperatur ch syrehalt...
Läs merFöreläsning 2 Vädrets makter
Föreläsning 2 Vädrets makter Föreläsning 2 Hävning Torradiabatiskt temperaturavtagande Hydrostatisk balans Skiktningen i atmosfären Fuktadiabatiskt temperaturavtagande Skiktningskurvor och hävningskurvor
Läs merIvösjökommittén. Förslag till verksamhetsplan för 2016
Ivösjökommittén Förslag till verksamhetsplan för 2016 Ivösjökommittén syfte Initiera och samordna åtgärder för att bevara och utveckla Ivösjöns ekologiska värden Främja ett långsiktigt och hållbart nyttjande
Läs merLissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27
Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merHÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN
HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken
Läs merBADVATTENPROFIL SANDBANKEN
BADVATTENPROFIL SANDBANKEN INNEHÅLL 1. KONTAKTUPPGIFTER 1.1 Badstrandens ägare och 1.2 Badstrandens huvudansvariga skötare och 1.3 Badstrandens övervakande myndighet och 1.4 Laboratoriet som undersöker
Läs merSammanställning av mätdata, status och utveckling
Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10
Läs merVeckobrev från Isbrytaren Oden
Veckobrev från Isbrytaren Oden 2018-08-10 Hej på er! En dryg vecka har passerat revy sedan vi lämnade Longyearbyen och startade sommarens expedition Arctic Ocean 2018 (AO-18). Vi har sedan avgång Lyckats
Läs merProvfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005
KRÄFTMANNEN AB Provfiske efter signalkräftor i Stora Le, Västra Götaland, 2017 Uppföljning av spridning och beståndsutvecklingen sedan 2005 Tomas Jansson Kräftmannen AB Västansjö 79, 686 94 Rottneros 0708
Läs merMaren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Läs merBadvattenrapport i Landskrona 2014
1(5) Miljöförvaltningen Badvattenrapport i Landskrona 2014 Hanna Brost & Emilie Feuk Miljöinspektör Rapport 2014:3 Februari 2015 2(5) Inledning I Landskrona finns sex offentliga badplatser, fyra på fastlandet
Läs merRESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Läs merEXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS
Arne Svensson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2010-05-08 Dnr: 2010-094 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS Expeditionens varaktighet: 2010-05-03-2010-05-08 Undersökningsområde:
Läs merSaltsjöbadens Båtklubb manual för vakt- och stugbokning
Saltsjöbadens Båtklubb manual för vakt- och stugbokning Saltsjöbadens Båtklubb har valt att börja använda systemet BAS-K som administrativt system för sin hantering av medlemmar, båtplatser, båtar, vakt-
Läs merRapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.
RÖSJÖN Vattenkvalitén 22 2 1 Förord Rösjön är viktig som badsjö. Vid sjöns södra del finns en camping och ett bad som har hög besöksfrekvens. Sjön har tidigare haft omfattande algblomning vilket inte uppskattas
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merPlanktiska alger i Emåns vattensystem 2002
EMÅNS VATTENFÖRBUND Planktiska alger i Emåns vattensystem 2002 En planktonundersökning i 19 sjöar Den potentiellt besvärsbildande algen Gonyostomum semen Medins Sjö- och Åbiologi AB Medins Sjö- och Åbiologi
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010
Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde, april och augusti 2010 Tabellaria fenestrata var. asterionelloides från Rössjön, augusti 2010. (Foto G. Cronberg) Maj 2010 Gertrud Cronberg
Läs merUndersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011
Rönne å - vattenkontroll 2011 Undersökning av plankton i sjöar inom Rönneås avrinningsområde april och augusti 2011 Kiselalgen Acanthoceras zachariasii från Rössjön, augusti 2011. (Foto G. Cronberg) April
Läs merÖvergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun
Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:
Läs merKonsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön
2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen
Läs merMiljöövervakning i Mälaren 2002
Institutionen för miljöanalys Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakning i Mälaren 22 Sammanfattning Övervakning av Mälarens vatten På uppdrag av Mälarens vattenvårdsförbund har Institutionen för miljöanalys,
Läs merDalkarlskärret i Hammarskog
Dalkarlskärret i Hammarskog Detaljerad beskrivning av stigar, rastplatser och andra anordningar i området. Uppdaterad 2019-08-07 2. Fågeltornet väster om grillplatsen. 3. Fågeltornet norr om grillplatsen.
Läs mer