Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
|
|
- Rolf Hedlund
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 1 till slutrapport för LOVA projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits med stöd från Leader LAG PH, LOVA och FFF Ett lyckat notdrag som gav 3500 kg upptagen fisk! Arto Hautala tömmer noten medan Aulis Kiskilää och praktikanten Åsa Olofsson räknar och släpper tillbaka bifångsten av rovfisk. En rapport av Heléne Annadotter, Johan Forssblad och Kurt Hagenrud Regito AB Kurt Hagenrud Ubbaltsvägen 1 water@regito.com mj542189@tele2.se SE Vittsjö
2 Bilaga 1 till slutrapport för LOVA projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits med stöd från Leader LAG PH, LOVA och FFF Rapport nr v01b (14 sidor) Första upplagan Denna rapport kan beställas i tryckt eller elektronisk form från: Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE Vittsjö E-post: water@regito.com Ytterligare rapporter och mätvärden finns på webben: Fig. 1. Foto förstasidan Foto: Johan Forssblad. Alla foton Angiven fotograf v01b
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ett projekt finansierat av Leader LAG PH, LOVA och FFF!... 4 Haven belastas av obalanserade sjöar!... 4 Vad är vårdfiske?!... 5 Tekniker för vårdfiske!... 5 Genomförande och utvärdering av fyra fisken med bottengarn och ringnot i Finjasjön under 2012 och 2013!... 5 Tre fisken i Bosarpasjön 2012 och 2013!... 5 Detaljerade djupkartor en förutsättning för ett effektivt fiske!... 6 Främjande av rovfisk!... 7 Tillverkning och utsättning av risvasar!... 7 Gäddodling och utsättande av gädda vid Finjasjön 2012 och 2013!... 8 Gäddodling 2012!... 8 Gäddodling 2013!... 8 Vassklippning för främjande av gädda och vattencirkulation i Finjasjön!... 9 Etisk användning av vitfisken! Uppfödning av storkar! Mat till vildsvin och kräftor! Undersökning av undervattensväxter i Finjasjön! Undersökning av mängden N och P från Finjasjön till recepienten Almaån! Internationella möten! Workshop i Lahtis, Finland 9 10 maj 2012! Workshop på Christinehof, 2 4 oktober 2012! Workshop i Balatonfüred, 5 8 maj 2013! Workshop på Hovdala slott, Hässleholm, 17 september 2013! Workshop i Lohja, Finland 9 11 oktober 2013! v01b
4 Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön SLUTRAPPORT FRÅN VERKSAMHETEN UNDER 2012 OCH 2013 Ett projekt finansierat av Leader LAG PH, LOVA och FFF Projektet har genomförts med anslag från Leader LAG PH (Local Action Group Perstorp Hässleholm), LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) och Finjasjöns fiskevårdsförening, FFF. Nämnas bör att i Leader-projektet ingår internationellt samarbete med två finska Leader-projekt gällande olika aspekter av vårdfiske. Lova-delen av projektet omfattar tidsperioden Projektet har bedrivits i samarbete med Naturbruksgymnasiet i Osby, Finjasjöns fiskevårdsförening, Finjasjöns fiskevårdsområdesförening, Bosarpasjöns fiskevårdsområdesförening och Hässleholms Vatten AB. Huvudman för projektet har varit Hässleholms kommun. Projektledare har varit Per Nilsson, kommunledningskontorets tekniska avdelning, Hässleholms kommun. Operativ projektledare har varit Kurt Hagenrud. Haven belastas av obalanserade sjöar I sjöar som lider av omfattande blomningar (Fig. 2) av blågröna alger (cyanobakterier, cyanofyter) frigörs generellt fosfor från sjöns bottensediment. Dessa frigjorda mängder av fosfor lämnar sjön kontinuerligt via utflödena och belastar så småningom haven. Under tidigare perioder har stora mängder fosfor läckt från Finjasjöns bottensediment och runnit vidare till Hanöbukten i Östersjön. Utgångspunkten för vattenvårdsarbetet inom detta projekt är att fosforläckage från sjöar kan minskas genom att skapa ett balanserat fisksamhälle genom vårdfiske. Fig. 2. Till vänster visas Bosarpasjöns badplats före vårdfisket och till höger e er två fiskeinsatser. (Fig. 3). En massiv algblomning uppstod Vid badstranden fanns yttäckande Aphanizomenon blågröna alger och ett algbälte hade avlagrats på stranden. Under hösten 2012 och våren 2013 vårdfiskades sjön och 7,2 ton fisk togs upp (90 kg/ha). Under sommaren och hösten 2013 blev algsituationen avsevärt bättre trots den varma och torra sommaren! Ett kompletterande fiske gjordes däre er i oktober Foton: Johan Forssblad v01b
5 Vad är vårdfiske? Vårdfiske är en metod för att reglera mängden och sammansättningen av fisksamhället i en sjö eller damm. Vårdfiske bedrivas i sjöar som är grumliga på grund av blågrönalgblomning (Fig. 2) och/eller uppvirvlat sediment genom bottenlevande fisk. Vårdfisket sy ar till att skapa och bibehålla en balans mellan rovfisk och bytesfisk med resultatet att ett klarare vatten erhålls (Fig. 3). Erfarenheter från flera olika sjöar visar att det kan vara nödvändigt att hålla nere beståndet av bottenlevande fisk (braxen, karp, björkna, gärs och sutare) samt djurplanktonätande fisk (mört och småbraxen) för att minska omfattningen av blågrönalgblomningar. Blågröna alger kan producera starka gi er som bland annat kan förgi a fisken. Tekniker för vårdfiske Det finns olika fisketekniker som kan användas för att åstadkomma ett balanserat fisksamhälle. Alla kan inte användas i alla sjöar på grund av olika djup- och bottenförhållanden. Teknikerna kan vara olika dyra att utföra och variera i effektivitet. De vanligaste fisketeknikerna vid reduktionsfiske är trålning, bottengarnsfiske och notdragning. Inom detta projekt har olika aspekter av fiske med bottengarn och ringnot studerats. Genom att arbeta med naturen istället för mot naturen så kan man genomföra fisket med små resurser och liten miljöpåverkan. Aktiva fiskar fångas med passiva fiskeredskap (på våren) medan passiva fiskar (på hösten) fångas bäst med aktiva redskap. Genomförande och utvärdering av fyra fisken med bottengarn och ringnot i Finjasjön under 2012 och 2013 Under 2012 och 2013 har vårdfiske bedrivits inom detta projekt. Fisket har dokumenterats och studerats detaljerat i sy e att kunna utvärdera effekten av de använda fiskemetoderna. Inom vårdfiskeprojektet har, under 2012 och 2013, bottengarnsfiske utförts under april och maj och ringnotsfiske under oktober (Fig. 1). Tre fisken i Bosarpasjön 2012 och 2013 Ringnotsfiske utfördes i Bosarpasjön under 6 dagar i oktober 2012 (Fig. 4) av samma finska fisketeam som vårdfiskat i Finjasjön. Fisket gav 6240 kg upptagen fisk. Under april och maj 2013 utfördes vårdfiske med fem bottengarn under 33 dagar som gav 953 kg upptagen fisk. I oktober 2013 skedde ånyo ett ringnotsfiske under två dagar. som gav 830 kg fisk. Under ett drygt år har alltså sammanlagt 7,9 ton fisk tagits upp vilket är ca 99 kg/ ha. En rapport om vårdfisket i Bosarpasjön och vattenkemin i sjön under 2012 och 2013 finns i bilaga 2. Fig. 4. Auslis Kikilää kommer iland med dagens ringnotsfångst på 950 kg vid Bosarpasjöns badstrand Foto: Johan Forssblad v01b
6 Detaljerade djupkartor en förutsättning för ett effektivt fiske För att kunna bedriva ett effektivt fiske är det en grundförutsättning a t t k ä n n a t i l l s j ö n s b ottenförhå l landen. Fisken uppträder på olika sätt vid olika tider på året. Om man känner till en sjös djupförhållanden kan man strategiskt planera fisket så att mesta möjliga fisk fångas. Fig. 5. 3D ekolodsbild av Bosarpasjöns bottenförhållanden med notdragen hösten 2012 utritade. Ekolodsbild: Johan Forssblad. Att dra en ringnot över okända områden där till exempel större stenar förekommer kan skada ringnoten. Varje gång noten fastnar ödslas dyrbara timmar på kanske onödiga problem och åtföljande reparationer. Omfattande bottenvegetation kan också ställa till problem. I sy e att skapa en djupkarta för notdragning utförde Regito AB ekolodning i Bosarpasjön (Fig. 5) under våren och sommaren 2012 och i Finjasjön sommaren Elektroniska sjökort genererades för båda sjöarna och dessa lades in i fiskarenas GPS-plotter med ekolod. Inför notfisket 2013 utvecklades fisket med förspanare(fig. 6), som använde ett nytt högupplösande och sidseende ekolod för att finna de bästa stimmen att fiska på. Bilder, liknande Figur 7, mejlades till ringnotsteamet som kunde köra direkt till de bästa fiskeplatserna utan att behöva lägga tid på omfattande ekolodning. Fig. 6. Mats Bengtsson spanar e er de största fiskstimmen i Finjasjön Foto: Johan Forssblad. Under hösten 2012 togs 8,7 ton fisk upp på 15 notdrag under 8 fiskedygn med ringnot. Under 2013 fångades hela 41,85 ton fisk på lika många notdrag men under 10 dygn med samma finska fisketeam. Förutom fiskspaningen med extra båt så bidrog säkerligen det låga vattenståndet och de goda väderförhållandena till att fisken samlade sig i stora stim. Dessa kunde effektivt inringas med not på djupt vatten. Av de totala fångsterna utgjorde rovfisken 9 % båda åren och denna fisk återfördes till sjön. Den största fångsten beräknades till 7924 kg i ett notdrag och av detta utgjorde hela 7200 kg önskad fångst. Ovanstående fångstsiffror förvånade alla involverade och visar att det är mycket svårbedömt vilken biomassa av karpfiskar som finns i en sjö v01b
7 Fig. 7. På denna ekolodsbild syns hur ringnoten samlar ihop fisken i närheten av Finjasjöns södra djuphåla. Vattendjupet är 10,9 m men den använda noten är endast 8 m hög. Noten följer bottnen tack vare tyngder. Här syns att fisken inte försöker fly över notens kant på 4 m djup utan fisken försöker istället undfly närmast bottnen. Detta notdrag gav 500 kg upptagen fisk varav ca 375 kg var mellanstor braxen och 80 kg mört. Bild: Johan Forssblad. Främjande av rovfisk Ett av sy ena med detta Leader-LOVA-projekt var att bryta en ond cirkel av grumliga förhållanden i Finjasjön och Bosarpasjön. En grumlig sjö med hög mängd av blågröna alger missgynnar rovfiskar som är beroende av en god sikt i vattnet för att kunna fånga bytesfisk. Det är viktigt att skapa förhållanden så att en balans mellan rovfisk och bytesfisk kan upprätthållas. Ett sätt att gynna rovfiskarna abborre och gös är att sätta ut risvasar. Tillverkning och utsättning av risvasar För att främja populationen av abborre och gös tillverkades risvasar under våren 2012 och stycken lades ut i Finjasjön under 2012 och 35 stycken under De rörformade risvasarna (Fig. 8) placerades på cirka 2 m djup vid sju olika områden. Denna insats utfördes av elever och lärare vid Naturbruksgymnasiet i Osby. Designen och tillverkningsmetoden har utformats av Mats B e n g t s s o n, l ä r a r e v i d Naturbruksg ymnasiet i Osby. Grenar binds samman till paket och inuti placeras några stenar så att paketen sjunker till bottnen. Fig risvasar tillverkades och lades ut i Finjasjön för att gynna abborrar och gös - viktiga rovfiskar och dessutom goda matfiskar. Foto: Johan Forssblad, v01b
8 Gäddodling och utsättande av gädda vid Finjasjön 2012 och 2013 Gäddodling 2012 Lärare och elever från Naturbruksgymnasiet har odlat gäddor i en damm intill Finjasjön under 2012 och april 2012 sattes nykläckta gäddyngel (från en enda romstinn gäddhona) ut i en damm strax söder om Tormestorpsåns inlopp i sjön. Dammen har tidig are använts som sedimentationsdamm under den period då muddring pågick i Finjasjön ( ). I juli 2012 fångades 7 gäddor med håvar och i september ytterligare 15 med elfiske. Dessa 22 gäddor, 5 15 cm långa, sattes ut i Finjasjön. Även om det var ett relativt litet antal gäddor, visade detta projekt på en metod som kan användas för att öka gäddbeståndet i sjöar. Fig. 9. Elever från Naturbruksgymnasiet i Osby fick öva på elfiske när de fångade gäddorna i dammen. En elektrifierad ring med starkström lockar till sig fisken och bedövar den vare er den snabbt fångas med håv. Foto: Johan Forssblad, Gäddodling 2013 Gädduppfödningförsöken intensifierades under Lekmogna gäddor hämtades från Finjasjön 16 april. Rommen kläcktes fram i Naturbruksgymnasiets lokaler i Osby. Den gamla sedimentavvattningsbassängen förbättrades under mars Den 16 maj satte Naturbruksg ymnasiet ut gäddyngel där, medan 5000 sattes i en annan d a mm b a ko m g ä d d d a mm en. D e ssa gäddyngel fick tillväxa skyddade i dammarna. Fig. 10. Den största framodlade gäddan mättes till 320 mm och vägdes till 207 g. 181 gäddor släpptes ut i Finjasjön Foto: Johan Forssblad. Ytterligare sattes ut på olika platser direkt i Finjasjön 16 maj. Vid Skyrup sattes och vid fågeltornet i Finja, sattes det ut gäddyngel. Den 24 maj gjordes ytterligare en utsättning på yngel, nu vid båtkanalen i Finja, i samband med att Naturbruksgymnasiet bjudit in en av Hässleholms särskolor, Norrängsskolan, att delta i den mycket uppskattade aktiviteten (Norra Skåne ). 18 september tömdes dammarna på gäddor. 181 gäddor fångades med håv och elfiske (Fig. 9) och sattes ut i Finjasjön. 86 gäddor i varierande längder mellan 106 och 296 mm fångades i gäddammen (Fig. 11). Dessa bör ha varit från årets kull. 95 gäddor, mm, fångades i den andra dammen. Här kan de största ha varit kläckta 2012 (Fig. 10) v01b
9 Fig. 11. Att äta eller ätas, det är frågan det! Foto: Johan Forssblad, Vassklippning för främjande av gädda och vattencirkulation i Finjasjön Tjocka, täta vassbälten skapar miljöer där organiskt material fångas upp. Under varma perioder kan syretäringen bli omfattande och gi ig svavelvätegas bildas. Det är därför positivt för vattenkvaliteten att glesa ut vassen. Detta medför att vatteng enomströmning en och syresättningen ökar vid de grunda bottnarna vilket skapar en bättre livsmiljö för både fisken och bottendjuren. Fig. 12. Ingvar Svensson, från Hässleholms Vatten AB, klipper vassen utanför reningsverkets utsläpp i Finjasjön. Foto: Johan Forssblad, Erfarenheter från finska sjöar har visat att gäddan gynnas om vassbälten glesas ut så att det blir fler gränsytor mellan öppet vatten och vass. Gäddor kan inte ta sig in i de tjocka vassbältena. Hässleholms vatten AB är en av de parter som ingår i Leader LOVA projektet. De använde sin egen vassklippningsmaskin (av modellen Truxor). Under september och oktober, 2012 och 2013 klipptes vass på Finjasjöns grunda strandområden. Under 2012 glesades vassen ut vid två stora vassområden; vid utloppet från Magle våtmark (Fig. 12) vid sjöns nordöstra del, samt vid Guldkusten, belägen vid södra delen av Finjasjön upprepades vassklippningen vid utloppet från Magle våtmark. Det klipptes även vid Sjörröd och utanför Finjasjö Park. Att samla upp vassen e eråt tar dubbelt så lång tid som att klippa den. Den avverkade vassen komposterades v01b
10 Etisk användning av vitfisken I detta projekt har eftersträvats en etisk användning av den fisk som tagits upp i Finjasjön och Bosarpasjön. Mört, braxen och sutare som fiskats upp har använts som mat till människor och djur. Fig. 13. Stora mängder småfisk lastas av volontärerna Lennart Matsson (Göingebygdens Biologiska Förening, GBF) samt Staffan Åkeby (Skånes Ornitologiska Förening) och Arne Gustavsson (GBF) för att bli mat till storkarna. Foto: Johan Forssblad. Uppfödning av storkar Ett skånskt projekt, Storkprojektet arbetar för att återfå en livskra ig, flyttande stam av vit stork i Skåne (Fig. 14). Storkprojektet har tacksamt hämtat fisk till storkarna (Fig. 13). Detta ä r e t t s a m a r b e t s p r o j e kt m e l l a n Naturskyddsföreningen i Skåne och Skånes Ornitologiska Förening. Mycket av fisken med en längd upp till cm har gått till uppfödning av storkarna. (Tidigare föddes storkarna upp på kycklingdelar, något som storkarna börjat rata e er att ha fått Finjsjöfisk!) För mer information se Fig. 14. Ett 80-tal nya storkar som fötts upp på Finjasjöfisk släpptes ur hägnen nära Vomb De har nu tillsammans med äldre storkar flugit söderut för att förhoppningsvis återvända. Foto: Helene Annadotter. Mat till vildsvin och kräftor Större mörtar och braxnar hämtades av folk som använde dem till uppfödning av vildsvin eller krä or. För några decennier sedan var braxen en matfisk i Sverige, men nu är folk bortskämda med gös, abborre och gädda; arter som helst fiskas av sportfiskare. Många från utlandet har dock lärt sig att bereda all sorts fisk och tillreda goda rätter. Det blev ibland trångt på kajen med privatpersoner (Fig. 15) som ville ta hand om vitfisken för egen konsumtion. Fig. 15. Många, särskilt nysvenskar, uppskattade att få del av fiskfångsterna. Foto: Johan Forssblad, Den fisk som inte hämtades av privatpersoner, lastades i en fryscontainer vid Finjasjön och gick till uppfödning av minkar. Den upptagna fisken såldes ej utan den fick enbart hämtas för privat bruk. Ingen fisk deponerades eller användes för biogasproduktion v01b
11 Undersökning av undervattensväxter i Finjasjön Under sensommaren 2013 utfördes en inventering (Fig. 16) av undervattensväxterna i Finjasjön. Resultaten från undersökningen har jämförts med tidigare inventeringar 1950 av Asta Lund Almestrand och 1992 av John Strand var endast 5 % av bottnen täckt av bottenvegetation. Undersökningen visar nu 12 % bottentäckning, därav mycket kransalger, som bedöms mycket positivt för sjön. Fig. 16 Rickard Ågren, ekolog vid Hässleholms kommun, krattar upp undervattensvegetation från Finjasjön medan Bengt Nilsson sköter protokollet. Foto: Johan Forssblad, Undersökning av mängden N och P från Finjasjön till recepienten Almaån Vattenstånd, totalkväve och totalfosfor har mätts i Finjasjöns utlopp varannan vecka, året runt, under perioden 2011 till och med september Hydrologiska utredningar har företagits och vattenflödena har beräknats för varje vecka. Masstransporterna har sedan beräknats. Härigenom kan vi få en god bild av transporterna av kväve (Fig. 17) och fosfor (Fig. 18) från avrinningsområdet till Almaån Projekttiden Totalkväve [ton/år] Fig. 17. Transport av kväve från Finjasjön ut till Almaån, har medelvärdena från vecka 1 39 använts för att approximera transporterna för hela året v01b
12 5 Totalfosfor [ton/år] , Projekttiden ,72 2, Fig. 18. Transport av fosfor från Finjasjön ut till Almaån, har medelvärdena från vecka 1 39 använts för att approximera transporterna för hela året Av ovanstående diagram framgår att både kväve- och fosfortransporterna har minskat under projekttiden: Transporten av kväve minskade med 31 % från 2011 till Hittills i år är det en minskning med 18 % jämfört med Fosfortransporten minskade med 13 % från 2011 till Hittills i år är det en minskning med 33 % jämfört med Internationella möten Under detta Leader-LOVA-projekt har genomförts fem internationella workshops: Två möten i Finland, i Lahtis och Lohja; två möten i Sverige, på Christinehof och i Hässleholm samt ett möte i Ungern, i Balatonfüred. Workshop i Lahtis, Finland 9 10 maj 2012 Den första internationella workshopen om vårdfiske hölls i Lahtis, Finland 9 10 maj. På seminariet höll flera av deltagarna presentationer om de olika sjöar som de arbetar med. På workshopen drogs upp riktlinjer för det internationella samarbetet och den gemensamma delen av projektet detaljplanerades. Workshop på Christinehof, 2 4 oktober oktober, 2012, arrangerades en internationell workshop på Christinehof. Där diskuterades (Fig 19) olika metoder för att uppskatta hur mycket fisk det finns i en sjö. En svår frågeställning i projekten är hur mycket fisk det finns i sjön när vårdfisket startar. Fig. 19. Workshopen på Christinehof belyste hur svårt det är att beräkna mängden fisk i en sjö. Foto: Johan Forssblad v01b
13 Workshop i Balatonfüred, 5 8 maj oktober 2013 arrangerades en internationell workshop i Balatonfüred i södra Ungern. Temat för workshopen var etisk och kommersiell användning av cyprinidfiskar, alltså mört, braxen och karp med flera. I Sverige är rovfiskar mer attraktiva som matfiskar. I Östeuropa används dock cyprinider som uppskattad matfisk. Under workshopen hölls föreläsningar av svenska, finska och ungerska deltagare (Fig. 20). Fig. 20. Konferensdeltagarna framför universitetets fältstation vid Balatonsjön Foto: Johan Forssblad. Workshop på Hovdala slott, Hässleholm, 17 september september, 2013, arrangerades en internationell workshop på Hovdala slott (Fig. 21). Vid detta arbetsmöte fortsatte arbetet med en gemensam slutrapport som skall sammanfatta erfarenheterna om hur vårdfiske bedrivs på ett effektivt och etiskt sätt. Fig. 21. Hovdala slott. Flygfoto: Johan Forssblad, Workshop i Lohja, Finland 9 11 oktober oktober 2013 hölls en internationell workshop i Lohja, Finland. Mötet hölls på Merituva Maritime Safety Training Centre. Föredrag hölls om pågående projekt i sjöarna Enäjär vi, Hi i d e nvesi, Fi n j a s j ö n o c h Bosarpasjön. Ett studiebesök arrangerades vid Porla fiskfarm (Fig. 22) vid sjön Lohjanjärvi. Fig. 22. Många olika fiskrätter smakades, bl.a.med asp och faren, anrättade av Pekka Ilmarinen Foto: Johan Forssblad v01b
14 Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Julia Åberg, från SVT:s Sydnytt, anrättar en Finjasjöfisk som Mats Bengtsson filéat under en presskonferens om vårdfisket Foto: Johan Forssblad. Under 2012 och 2013 genomfördes ett projekt om vårdfiske i Finjasjön och Bosarpasjön. Projektet bedrevs med ekonomiskt stöd från Leader, LOVA och Finjasjöns fiskevårdsförening. I denna rapport redogör vi för aktiviteterna inom projektet. Det handlar om olika åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten i de två sjöarna. Ett bättre balanserat fisksamhälle kan göra att mängderna fosfor och kväve i vattnet minskar som i sin tur innebär en lägre belastning av näringsämnen till Östersjön. I detta projekt har vi inriktat oss på att förbättra kvaliteten genom selektivt fiske av vitfisk, främst mört och braxen. Fisket har bedrivits med miljövänliga och klimatsmarta tekniker. Olika åtgärder som gynnar rovfisken har genomförts. Vi e ersträvar en etiskt god användning av vitfisken vilket gör att vi i framtiden vill använda den som mat till människor. Rapport nr v01b
Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
Bilaga 12.1 till slutrapport för Leader projektet Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Redovisning av aktiviteter inom projektet som under 2012 och 2013 bedrivits
Läs merUtveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön
Utveckling och genomförande av vårdfiske och fiskevård i Finjasjön och Bosarpasjön Rapport från ett projekt i Hässleholms kommun som under 2012 bedrivits med stöd från Leader Lag PH, LOVA och FFF Ett mycket
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012-2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter, Johan Forssblad och
Läs merUtveckling av fångstmetoder och vård av. fisksamhället i Bosarpasjön
Bilaga 12.3 Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Bosarpasjön 2012 2013 Med finansiering av Leader Lag PH & LOVA En rapport om åtgärderna och resultatet av Heléne Annadotter och Johan
Läs merBilaga 12.2. Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Finjasjön
Bilaga 12.2 Utveckling av fångstmetoder och vård av fisksamhället i Finjasjön 2012 2013 Rapport från ett projekt i Hässleholms kommun, genomfört med stöd från Leader Lag PH, LOVA och FFF En rapport av
Läs merEn second opinion angående reduktionsfiske. i Furen och Dansjön
En second opinion angående reduktionsfiske i Furen och Dansjön En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health & Mats Bengtsson Viltgården AB Ubbaltsvägen 1
Läs merFrämja Finjasjöns friska
Främja Finjasjöns friska framtid Limnologisk rehab på naturens villkor Sven-Inge Svensson Miljöchef Hässleholms kommun Finjasjön Hässleholm & Finjasjön Foto: Johan Forssblad Finjasjön Djupförhållanden
Läs merFinjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön. Mycket har
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merReduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017
Klara Vatten Sverige AB Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017 På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 6 oktober 2017 Magnus
Läs merFörstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön
Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön På uppdrag av: Kävlingeåns vattenråd Kontakt: Jonas Johansson & Anna Olsson, Kävlingeåns vattenråd Jonas.Johansson@Lund.se / Anna.olsson2@Lund.se 2017-12-05 Jesper
Läs merPLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön
PLANER PÅ Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön Häckebergasjön Häckebergasjön - Bra förutsättningar - Näringshalter har gått ner - Enbart
Läs merUndersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna
Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna På uppdrag av: Växjö kommun Kontakt: Andreas Hedrén andreas.hedren@vaxjo.se 23 december 2015 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt Klara
Läs merFinjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan!
Finjasjön är ett av världens största lyckade sjörestaureringsprojekt! Följ utvecklingen nedan! Regito AB följer upp sjöns utveckling och föreslår åtgärder för att få en god utveckling av sjön Mycket har
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merMinnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017
MINNESANTECKNING 1(5) Kontaktperson Miljöavdelningen Anna Walient 010-224 12 98 Anna.walient@lansstyrelsen.se Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017 1. Presentationsrunda av alla närvarande.
Läs merProvfiske med not i Bälingesjön 2018
Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1 BAKGRUND Bälingesjön
Läs merReduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017
Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren, Sjömiljöansvarig Växjö kommun Kontakt,
Läs merReduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016
Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016 På uppdrag av: Växjö kommun Kontakt: Andreas Hedrén, Sjömiljöansvarig Växjö kommun andreas.hedren@vaxjo.se 29 Juli 2016 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus Böklin
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merSTRUCTOR MILJÖTEKNIK AB
Sjörestaurering Från grön sörja till vad? Praktiska erfarenheter av projektledning Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012 1 Vad vi ska prata om Sjörestaurering, vad är det? Mål
Läs merPROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING
Läs merKORT RAPPORT PROVFISKE FISK,
ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merNätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön
Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...
Läs merrapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Läs merProvfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor 2011-02-18 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merProvfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén
Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt
Läs merUndersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017
Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017 På uppdrag av: Ekologgruppen i Landskrona Kontakt: Håkan Björklund hakan.bjorklund@ekologgruppen.com 24 september 2017 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus
Läs merReduktionsfiske i Häckebergasjön 2018
Reduktionsfiske i Häckebergasjön 2018 På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 2018-08-17 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merProvfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018
Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren,
Läs merTyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening
22-1-18 Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö 22 Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Kalvfjärden-22.xls Försättsblad Sida 1 (3) 22-1-18 Innehållsförteckning Beskrivning: Utrustning,
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merLimnologisk årsrapport för Finjasjön 2015
Limnologisk årsrapport för Finjasjön 215 En rapport av Heléne Annadotter & Johan Forssblad Regito Research Center on Water and Health Regito AB Ubbaltsvägen 1 SE-2822 Vittsjö www.regito.com water@regito.com
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merSommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merResultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merBiosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten
Läs merSUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP
SUSANN SÖDERBERG 2016 MVEM13 EXAM ENSARBETE FÖR MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET WWW.CEC.LU.SE WWW.LU.SE Lunds universitet Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merMunksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö
Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merKonsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön
2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen
Läs merA bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017
A bloom of bacteria from the Sphaerotilus-Leptothrix group in February 2017 North of the river Maglekärrsbäcken in Lake Finjasjön 2017-02-08 Photo: Johan Forssblad The nets were clogged by yellow-brown
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merÖvergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun
Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merBiomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön
Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2012 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor 2013-04-03 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merSveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG
Sveriges Sportfiske- & Fiskevårdsförbund I SAMARBETE MED SFK SPINNAREN & FK BALANS INBJUDER TILL SVENSKT MÄSTERSKAP INTERNATIONELLT METE KLUBBLAG RÖGLE DAMMAR, LUND 20-21 augusti 2005 Arrangör SFK Spinnaren
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merNytt utlopp för sjön Linden
Nytt utlopp för sjön Linden Slutrapport för genomförda åtgärder vid utloppet från sjön Linden, Hultsfreds kommun, i enlighet med vattendom M 17-12, meddelad 2012-07-06 vid Växjö tingsrätt. Bilder på Lindens
Läs merGrovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget
Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget 2015-10-12 Grovstanäs Samfällighetsförening Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget Rapportdatum:
Läs merUtvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2014 Hässleholms kommun, Skåne län
Vikt i gram Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 214 Hässleholms kommun, Skåne län Abborre i Finjasjön 199-214 7 6 5 4 3 2 1 199 1994 27 28 29 21 211 212 213 214 215-2-3 Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merFiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
FISKEVÅRDEN Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF Historik Fiskevården i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO (tidigare Furusjöns, Kiasjöns och Badebodaåns gemensamhetsfiske fram till 1967) har historiskt
Läs merLimnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011
Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Håkan Sandsten Limnologi i Rådasjön och Landvettersjön 2011 Makrofyter i Rådasjön Vattenkemi Växtplankton Sediment Fisk i Landvettersjön Kvicksilver i fisk
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merFINJASJÖN Hässleholms kommun Skåne län
Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN Hässleholms kommun Skåne län Sammanfattning I Finjasjön, som är en sänkt och övergödd sjö, har omfattande reduktionsfisken efter karpfisk genomförts för att få en bättre
Läs merVad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?
Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön? Svaret måste skilja på havsområden och på kust och öppet hav! Ragnar Elmgren och Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet
Läs merFörstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön
Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 2017-11-02 Magnus Böklin & Jesper Björk
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFyrtio andfågelräkningar i Finjasjön i september och några i Magle våtmark
Fyrtio andfågelräkningar i Finjasjön i september 197-29 och några i Magle våtmark 1995-29 Thomas Johnsson En måttlig till hård vind drog in från söder över Finjasjön och termometern visade på 13 plusgrader.
Läs merGösta Hedin, Bo Wahlgren, Anna Linell, Emil Nilsson, Bengt Hellbring, Erik Thörn
Tekniska nämnden 2010-02-18 1 Plats och tid kl 13.00 15.30 Beslutande Ersättare Pär Palmgren, m, ordf. Arne Dahlström, kd, 1:e vice ordf Benny Petersson, s, 2:e vice ordf Kristina Berglund, m Stefan Larsson,
Läs merReduktionsfiske i Ringsjön
Reduktionsfiske i Ringsjön 2005-2017 Fiskbeståndens utveckling och riktlinjer för fortsatta åtgärder Per Nyström och Marika Stenberg, mars 2018 på uppdrag från Ringsjöns vattenråd Titel: Reduktionsfiske
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merProvfiskeundersökning i sjön Fysingen
Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merVätterns pelagiska fiskbestånd
Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter
Läs merProtokoll för styrelsemöte Ringsjöns vattenråd Datum: Tid: Plats: Hörby kommun, Victoria Benedictsson 2
Protokoll för styrelsemöte Ringsjöns vattenråd Datum: 2016-09-26 Tid: 10.00 12.00 Plats: Hörby kommun, Victoria Benedictsson 2 Närvarande: Susanne Meijer, Jörgen Johansson, Henrik Wöhlecke, George Bergengren,
Läs merrapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010
rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merRESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB
RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merUtvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2015 Hässleholms kommun, Skåne län
Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 215 Hässleholms kommun, Skåne län 216-3-8 Av: Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sammanfattning Finjasjön är en sänkt
Läs merBruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län
Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merrapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?
rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt? Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Författare Johan Persson och Tomas Loreth,
Läs merRestaurering av Vallentunasjön verksamheten till och med år 2009
verksamheten till och med år 2009 Foto: Björn Tengelin Täby kommun/vallentuna kommun Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, 112 46 STHLM, Org.nr. 556655-7137 Tel: 08-54555630, Fax:08-54555640
Läs merInventering av stormusslor i Finjasjön 2018
Inventering av stormusslor i Finjasjön 2018 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent/biolog 2018-10-02 På uppdrag av Hässleholms kommun Rapportnr: 2018-10-02:001 Beställare: Hässleholms kommun Foton: Carl-Johan
Läs merUpplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)
Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller
Läs mer