Restaurering av Vallentunasjön verksamheten till och med år 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Restaurering av Vallentunasjön verksamheten till och med år 2009"

Transkript

1 verksamheten till och med år 2009 Foto: Björn Tengelin Täby kommun/vallentuna kommun Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Industrigatan 2A, STHLM, Org.nr Tel: , Fax:

2 sid 2(15) Beteckning Uppdragsgivare Status Structors ref.nr Dokument Upprättad av: Granskad av: Godkänd av: Restaurering av Vallentunasjön Vallentuna och Täby kommun Slutversion Helena Granlund Björn Tengelin Helena Granlund Datum Plats Stockholm

3 sid 3(15) 1 Sammanfattning Vallentunasjön är en centralt belägen sjö inom Vallentuna och Täby kommuner och är en grund, kraftigt övergödd sjö med begränsat siktdjup. Kommunerna har för avsikt att tillsammans genomföra restaureringsåtgärder i sjön. Det primära målet med restaureringen är att öka siktdjupet då sjön har stora rekreationsvärden. En utvärdering av olika metoder för sjörestaurering har genomförts av kommunerna och beslutet blev att nå målet genom så kallad biomanipulering, dvs. utfiskning av vitfisk. Detta förväntas ge flera positiva effekter för sjön som leder till ökat siktdjup. Den teori man arbetar efter är att om man minskar mängden vitfisk, vilka betar djurplankton, kommer mängden djurplankton att öka. Dessa djurplankton kommer att öka sin konsumtion av växtplankton, vilka till största delen är det som skapar ett grumligt vatten och håller näringsämnena i vattnet i biologisk cirkulation. Vitfisken minskas både genom fisket efter dessa, samt genom att rovfisken i relativa termer kommer att öka och då också öka sin konsumtion av vitfisk. Denna effekt på hela ekosystemet kan bli mer eller mindre långlivad och stabil. I september 2009 utfördes fullskaleförsök med trålning och elfiske. Resultatet visade att elfiske kan vara lämpligt i strandzonen. Trålningen utfördes med trålningsbåtar och personal som i vanliga fall utför utfiskning i Ringsjöarna i Skåne. All vitfisk kördes till Käppalaverket för att bli biogas. Rovfiskarna som fastnade i trålen lades tillbaka i sjön. En kommunikationsplan fastställdes tidigt och utifrån den sker rapportering till allmänheten via kommunernas hemsidor. Även pressen har uppmärksammat projektet under hösten. Inför 2010 har lokaliserats båtar, entreprenör och övrigt för en linjeverksamhet. Avtal kommer att upprättas under vintern Eventuellt kan även Ringsjöfiskarna komma och hjälpa till under sensommaren för att ge projektet ytterligare en skjuts mot målet att fiska ut 80 % av vitfisken i Vallentunasjön.

4 sid 4(15) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND EKOLOGISK UTGÅNGSPUNKT UPPRÄTTADE AV MILJÖKONTROLLPROGRAM OCH ANDRA FÖRSTUDIER PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR PROJEKTORGANISATION STYRGRUPP ARBETSGRUPP EXPERTGRUPP FÖRBEREDANDE AV FULLSKALEFÖRSÖKET UNDER ANALYSRESULTAT FRÅN TVÅ ÅRS MÄTNINGAR KOMMUNIKATIONSPLAN VALLENTUNASJÖNS FISKEVÅRDSOMRÅDESFÖRENING STUDIEBESÖK TILL RINGSJÖARNA DJUPKARTA NÄTPROVFISKET LOVA-ANSÖKAN KONSEKVENSANALYS FULLSKALEFÖRSÖKET UNDER FÖRSÖK MED REDUCERINGSFISKE Båtelfiske (elfiske) Trålningar Omhändertagande av fisken Sanering av båtar FÖRBEREDELSE FÖR LINJEVERKSAMHETEN Båtar Personal Uppföljning RESULTATET FRÅN PROVTRÅLNINGEN RINGSJÖNS VATTENRÅD - REKOMMENDATIONER EXPERTGRUPPENS - REKOMMENDATIONER EKONOMI UPPMÄRKSAMHET I MEDIA ÅTGÄRDER PLANERADE UNDER FISKEVERKSAMHETEN SKÅNEBÅTARNA AVTAL KOMMUNIKATION... 15

5 sid 5(15) 2 Inledning Vallentunasjön är en centralt belägen sjö inom Vallentuna och Täby kommuner och är en grund, kraftigt övergödd sjö med begränsat siktdjup. Kommunerna har för avsikt att tillsammans genomföra restaureringsåtgärder i sjön. Det huvudsakliga målet med restaureringen är att öka siktdjupet då sjön har stora rekreationsvärden. En utvärdering av olika metoder för sjörestaurering har genomförts av kommunerna och beslutet blev att nå målet genom så kallad biomanipulering, dvs. utfiskning av vitfisk. Detta förväntas ge flera positiva effekter för sjön som leder till att inom några år öka siktdjupet. 3 Bakgrund 3.1 Ekologisk utgångspunkt Orsaken till grumligheten är att sjön belastats med näringsämnen från avlopp, miljöfarliga verksamheter, jordbruk och annan mänsklig aktivitet såsom ytvatten (dagvatten) från bebyggelse och vägar från Täby och Vallentuna. På sjuttiotalet anslöt båda kommunerna det kommunala avloppsnätet till Käppala reningsverk på Lidingö, vilket blev en stor avlastning för Vallentunasjön. Men trots anslutningen till Käppala har vattenkvalitén inte förbättrats, vilket beror på att man fortsatt att tillföra näringsämnen till sjön och att de gamla utsläppen finns lagrade på sjöns botten. De utredningar som har genomförts de senaste åren av Vallentunasjöns kemiska och biologiska situation har konstaterat att någon form av ytterligare åtgärd är lämpligt. På sommaren förekommer algblomning med framförallt cyanobakterier då dessa inte kan hållas i schack med de djurplankton som finns i sjön, då de äts av bland andra de stora mängderna vitfisk, såsom mört och braxen, som lever i sjön. Rovfiskbeståndet i sjön var, såsom främst gös och abborre visade i de senaste nätprovsfiskena 2004 och 2009 fortsatt tämligen dåliga. Rapporten konstaterar att om ingenting görs finns en risk för att rovfiskbestånden kollapsar och detta ger ökat bestånd av vitfisk, vilket i sin tur riskerar ytterligare försämra närsalthalten i sjön då dessa fiskar genom sitt bökande i bottensedimentet ökar den tillgängliga fosformängden i den fria vattenmassan. Detta skulle kunna leda till ännu kraftigare algblomningar sommartid och sjön bedöms då kunna gå in i en ond spiral som blir svår att häva. Den teori man arbetar efter är att om man minskar mängden vitfisk, vilka betar djurplankton, kommer mängden djurplankton att öka. Dessa djurplankton kommer att öka sin konsumtion av växtplankton, vilka till största delen är det som skapar ett grumligt vatten och håller näringsämnena i vattnet i biologisk cirkulation. Vitfisken minskas både genom fisket efter dessa, samt genom att rovfisken i relativa termer kommer att öka och då också öka sin konsumtion av vitfisk. Denna effekt på hela ekosystemet kan bli mer eller mindre långlivad och stabil. Biomanipulationsåtgärder såsom planerad i Vallentunasjön har sedan tidigare skett i några sjöar och gett gott resultat, till exempel Finnjasjön och Ringsjöarna i Skåne, samt några mindre sjöar i Sörmland. Försök pågår även i Östersjön. Studiebesök till några av dessa gjordes i samband med upprättandet av åtgärdsplanen för Vallentunasjön.

6 sid 6(15) 3.2 Upprättade av miljökontrollprogram och andra förstudier Vallentunasjön ingår i Oxundasamarbetets gemensamma miljökontrollprogram, vilket för Vallentunasjön omfattar vattenkemisk provtagning, algprovtagning, sedimentprovtagning, biotopkartering längs stränderna och provfisken. Dessutom har värmeverket i Vallentuna enligt egenkontrollprogram genomfört både vattenkemiska analyser och bottenfaunautredningar mellan åren Länsstyrelsen gjorde sommaren 2007 en makrofytinventering. Samtliga resultat har varit underlag vid utarbetandet av Åtgärdsplan för Vallentunasjön och de mål som är framtagna i verksamhetsplanen 2010 för Oxunda vattensamverkan. Inriktningsmål: Sjön ska uppnå god ekologisk och kemisk status enligt vattendirektivet. Sjöns funktioner för friluftslivet dvs. bad, fiske och vistelse ska förbättras. Sjöns funktioner för växt- och djurliv ska förbättras, dvs. sjön ska ha ett varierat växtoch djurliv i balans. Och effektmål: Sjön ska ha ett genomsnittligt siktdjup på minst en meter. Alla större föroreningsbelastande dagvattenflöden ska renas innan utsläpp till sjön. I samverkan med fiskevårdsområdesföreningen öppnas korridorer i Vallentunasjöns vassbälten för att öka förutsättningarna för fisklek. Enligt Vallentunasjöns åtgärdsplan ska målen ska nås genom följande övergripande plan: Händelse När Utredningar och åtgärder år Åtgärder i sjön år Utvärdering och justering år Projektförutsättningar Oxunda vattensamverkan har i sin verksamhetsplan för 2009 överlåtit till Vallentuna kommun och Täby kommun att själva ta över finansieringen av återstående utredningar och beräkningar inför genomförandet av åtgärder för Vallentunasjön. I maj 2009 togs projektbeskrivningen för restaurering av Vallentunasjön fram. Där behandlas även de andra alternativ, förutom biomanipulation, som tagits i beaktande för restaureringen så som sedimentbehandling, muddring, höjning av sjöns nivå, kalkning och tillförsel av kväve. 4 Projektorganisation Projektet leds av styrgruppen och det operativa arbetet sker av arbetsgruppen. Till projektet har även knutits en expertgrupp med sakkunniga som används som referensgrupp. Projektets talespersoner är Örjan Lid och Erik Andersson.

7 sid 7(15) 4.1 Styrgrupp Styrgruppen, vars första möte var den 19 maj, består av Örjan Lid Elwe Nilsson Erik Andersson Torsten Björnsson Carl Gunnar Boström Eva Anderling Ordförande Samhällsbyggnadsnämnden Vallentuna Samhällsbyggnadsnämnden Vallentuna Stadsbyggnadsnämnden Täby Stadsbyggnadsnämnden Täby/ Oxunda vattensamverkan Teknisk chef Täby Plan- och exploateringschef Vallentuna Under 2009 hade styrgruppen totalt två möten där även arbetsgruppens medlemmar deltog. 4.2 Arbetsgrupp Arbetsgruppen, vars första möte var den 27 april, består av Sigrid Walve Miljöplanerare Vallentuna kommun Sören Edfjäll Miljöplanerare Täby kommun Björn Tengelin Fiskeriexpert Structor Sten-Ivan Bylund Projektledare Structor På mötena deltog även särskilt inbjuda sakkunniga för att redovisa för metoder eller utförda utredningar och analyser. På vissa möten har också Eva Anderling, Carl-Gunnar Boström och Olle Wallin deltagit. Under 2009 har arbetsgruppen haft sammanlagt åtta möten samt ett separat upphandlingsmöte. 4.3 Expertgrupp För att säkerställa att Vallentunaprojektets målsättningar kan nås kallades ett expertråd samman för att diskutera resultaten från höstens fullskaleförsök med reduktionsfiske. Henrik C Andersson Joakim Pansar Stellan Hamrin Emil Rydin Jimmy Lindahl Thomas Fischer Sören Edfjäll Sigrid Walve Björn Tengelin Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen Miljöanalysenheten Länsstyrelsen Miljödepartementet Naturvatten Ringsjöns vattenråd Vallentunasjöns Fiskevårdsområdesförening Täby kommun Vallentuna kommun Structor Kontakt har även skett med: Lars Anders Hansson, Lunds universitet Ingemar Ahlgren, Uppsala universitet Anna Brunberg, Uppsala universitet Sten-Åke Carlsson, Vattenresurs Sven Blomkvist, Stockholms universitet Gunno Renman, KTH Med flera.

8 sid 8(15) 5 Förberedande av fullskaleförsöket under Analysresultat från två års mätningar I mars 2009 kom rapporten över vattenkemi och växtplankton för Vallentunasjön som mätts under Denna rapport visar utgångspunkten före åtgärd vad det gäller bland annat fosforhalt, klorofyllhalt, kväve (nitrat) och biomassa. Utredningen har även sett till mekanismerna bakom förändringarna av kväve, fosfor och cyanobakterier under åren. Utredningen utfördes av Emil Rydin, Naturvatten, och resultatet är redovisat i rapporten Vattenkemi och växtplankton i Vallentunasjön Kommunikationsplan Tidigt i projektet diskuterades upprättandet av en kommunikationsplan. På första styrgruppsmöte konstaterades att extern såväl som intern information i Täby och Vallentuna kommuner är viktigt för att framgång ska nås. En kommunikationsplan togs fram i juni 2009 tillsammans med kommunernas informatörer och denna beskriver informationsinsatser genom hela projektet. Planen heter Kommunikationsplan för restaureringen av Vallentunasjön och ligger på projektets interna server. 5.3 Vallentunasjöns fiskevårdsområdesförening Projektet har löpande diskuterats med styrelsen för Vallentunasjöns FVOF. Man har i stora drag beskrivit vilka åtgärder och aktiviteter som ska genomföras under projektets gång samt ungefärlig tidsangivelse. En förutsättning är att kommunerna tecknar avtal med FVOF. Ersättning diskuterads gällande förlorade fiskekortsintäkter samt för kompensationsinplantering av gösyngel. På föreningens önskan har också en konsekvensbeskrivning kring vad åtgärderna i sjön kan innebära, upprättats. Avtal kommer att tecknas under Studiebesök till Ringsjöarna I mitten av juni 2009 genomförde styrgruppen ett studiebesök till Ringsjöarna för att se hur utfiskning går till rent praktiskt. Det beslöts då också att man vill få hjälp från Ringsjöprojektet att genomföra ett fullskaleförsök under hösten i Vallentunasjön. 5.5 Djupkarta Under sommaren 2009 togs en djupkarta fram för Vallentunasjön. 5.6 Nätprovfisket Provfiske utfördes augusti med en standardiserad metod som gör resultatet möjligt att jämföras med tidigare provfiskningar. Vid ett provfiske ges en översiktlig bild av ett fisksamhälles artsammansättning och struktur i sjön. Resultatet kan sedan jämföras med tidigare provfisken i sjön och ge indikation på om den utsätts eller har varit utsatt för någon form av störning, eller bedöma om vilket resultat tidigare insatser gett. Fiskens roll som sekundärkonsument innebär att den vanligen har stor inverkan på övriga organismer i det akvatiska ekosystemet. Nätprovfisket använde samma sorts nät som vid tidigare provfiske, med 12 olika stora maskstorlekar i näten. Näten placerades ut på eftermiddagen och vittjades efterföljande morgon. Nätens placering är samma som vid tidigare provfisken. Fångsten protokollfördes och varje fisk mättes individuellt och vägdes.

9 sid 9(15) Resultatet visade på ett fisksamhälle påverkat av övergödning. Gösfångsten har minskat kraftigt sedan 2004 års provfiske. Å andra sidan visar det minskade antalet fiskindivider per nät på att näringsbelastningen i sjön till viss del har minskat. Provfisket är redovisat i rapporten Provfiske i Vallentunasjön LOVA-ansökan Förkortningen LOVA står för Lokala vattenvårdsprojekt och bidrag kan sökas för projekt som syftar till att minska kväve- och fosforhalten till Östersjön. En ansökan om LOVA-bidrag från Länsstyrelsen lämnades in i slutet av november på 50 % av projektets totala budget på 5 miljoner kronor. Eftersom Vallentunasjöns avrinning sker till Mälaren så påverkar åtgärderna Östersjön då Mälaren har kontakt med Östersjön. 5.8 Konsekvensanalys Vallentunas fiskevårdsområdesförening påkallade att en konsekvensanalys av åtgärderna skulle utföras. Konsekvensanalysen belyser och tydliggör mer och mindre sannolika effekter av den planerade biomanipulationen. Denna kommer att läggas ut på kommunernas hemsidor för Vallentunaprojektet under våren. 6 Fullskaleförsöket under 2009 Foto: Björn 6.1 Försök med reduceringsfiske Som en del i planen att minska mängden vitfisk, genomfördes ett fullskaleförsök hösten 2009, för att bekräfta metoder och hur det praktiskt kan genomföras i Vallentunasjön. Insatsen avsåg att se hur väl det fungerade att fiska ut vitfisk och spara rovfisken. Vitfisk eller skräpfisk är braxen, björkna, benlöja, mört, ruda och sarv i första hand. Rovfisk är gös, gädda, abborre och ål.

10 sid 10(15) Båtelfiske (elfiske) Foto: Björn Båtelfiskning utfördes under fem dagar i Vallentunasjön (18-22 september) för att studera om metoden lämpar sig för reduktionsfiske i de grunda delarna av Vallentunasjön. Olika körtekniker testades också för att se hur dessa påverkar effektiviteten. Dessutom provades en speciellt utformad prototyp till så kallad flytande trål i kombination med båtelfisket. Under totalt 10,4 timmars effektivt elfiske i strandzonen inom sju olika delområden fångades 162 kg vitfisk så kallad skräpfisk. Fångsten av stora rovfiskar uppgick till totalt 154 kg. Metoden att köra med kontinuerlig ström påslagen var mest effektiv. Prototypen för flytande trål visade sig i princip fungera, dvs. fisk fångades ute på öppna vattnet i den relativt grunda norra viken av Vallentunasjön och metoden föreslås av utförarna att med viss modifiering kunna fånga större mängder skräpfisk och rovfisk i grunda delarna av sjön (i kombination med båtelfisket). Försöket utfördes av Mikael Carlstein på Dalanatur AB (Fiskeresursgruppen) och resultatet är redovisat i rapporten Försök med reduceringsfiske genom båtelfiske i Vallentunasjön 18-22/

11 sid 11(15) Trålningar Foto: Björn Under planeringen av detta projekt, har man haft kontakt med och även besökt Ringsjöns vattenråd. Vid Ringsjöarna pågår sedan ett antal år trålning för att höja kvalitén på sjöns fiske, och skapa ett bättre vatten. Vattenrådet kunde bidra med utrustning, personal och kunnande vid försöksfiske med trålning i Vallentunasjön inför det eventuellt kommande reduktionsfiskeprojektet. Trålningarna i Vallentunasjön utfördes september Metoden som användes var partrålning med båtar som är specialanpassade för trålning i grunda insjöar. Totalt fångades 6400 kilo vitfisk så kallad skräpfisk och en liten del rovfisk. Vitfisken togs om hand och rovfisken återutsattes omgående. För att fiska så effektivt som möjligt, samtidigt som minimal påverkar på bottnar uppnås, provades olika inställningar på trålen och på båtarna. Med djupkartan över Vallentunasjön som utgångspunkt provades olika trålningsrutter för att söka efter fisken på all tänkbar topografi, grunt, djupt, brantkanter, dybotten och fastbotten. Genom att utnyttja erfarenheten från tidigare sjöar provades även olika metoder för att se hur bifångsten av rovfisk kunde minimeras. Utförandet skedde med totalt 17 tråldrag. De rovfiskar som fångades återutsattes. Metoden med partrålning är en metod som är skonsam mot sjöbotten då trålen sällan gräver ner sig i sedimentet som till exempel en enkeltrål gärna gör. Sediment som yr upp medför större och onödigt läckage av näringsämne (ex fosfor) vilket vill undvikas i Vallentunasjön. Försöket utfördes under ledning av Jimmy Lindahl på Ringsjöns vattenråd (Höörs kommun) och resultatet är redovisat i rapporten Reduktionsfiske i Vallentunasjön 2009 rapport Omhändertagande av fisken Käppalaverket på Lidingö tog emot fisken och kunde röta dessa till biogas. På det sättet kommer fiskarna till nytta för miljön även efter att de är uppfiskade. Vitfisken tömdes i stora säckar som sedan Käppalaverkets lastbilar kom och hämtade.

12 sid 12(15) Sanering av båtar Foto: Björn Då Vallentunasjön har en population av zebramussla, även kallad vandrarmussla, som inte räknas som en inhemsk art och därför absolut inte fick överföras till Ringsjöarna, dit musslan ännu inte tagit sig, var båtarna tvungna att saneras före hemtransport till Skåne. Detta var ett problem som dock löste sig genom att båtarna sanerades på Bullandö Marina på Värmdö och tilläts stå torra några veckor innan de sjösattes igen. 6.2 Förberedelse för linjeverksamheten Båtar Foto: Björn Båtar lämpliga för Vallentunasjöns utfiskning hittades i Växsjö kommun. De har två båtar som de kan tänka sig hyra ut. Båtarna behöver anpassas till Vallentunasjöns förhållanden och några

13 sid 13(15) extra trålar behöver köpas in. Jimmy Lindahl från Ringsjöns vattenråd kan hjälpa till med detta. Avtal kommer att tecknas under våren Personal En entreprenör med rätt kunskap och flexibilitet har hittats. Avtal kommer att tecknas under våren Uppföljning Vattenanalyser kommer att ske en gång per år för att se huruvida projektet går framåt i rätt takt och med rätt resultat. Provtagningarna utförs av samma konsulter som utfört de senaste vattenanalyserna. Återrapportering av resultatet från 2009 års arbete utförs av Structor och sammanställningen levereras till styrgruppen under januari. 7 Resultatet från provtrålningen 7.1 Ringsjöns vattenråd - rekommendationer Efter trålningsfiskningen sammanställdes erfarenheterna av Ringsjöns vattenråd. Kortfattat var dessa: För att effektivisera trålfisket i sjön bör två trålar byggas eller modifieras för att passa Vallentunasjön. Maskorna i trålen ska ha mindre diameter än i försöksfisket men måste provas ut. När man kommit en bit i reduktionsfisket kan det vara lämpligt att ändra på trålarnas utformning så de bättre passar det ändrade fiskesamhället. Forskarstudier säger att 80 % av vitfisksamhället bör reduceras för att nå en bestående effekt. Det är svårt att beräkna fiskbestånd och underskattningar görs lätt. Viktigt är att räkna mängden fisk som fångas under en period. När man är nere i 80 % av vad som fångades i början av fiskeperioden kan det antas att målet är nått. Även efter att en 80 procentig reduktion har gjorts måste med största sannolikhet någon form av underhållsfiske ske. Hur ofta får avgöras efter nätprovfiske. Underhållsfisket kan sannolikt ske enbart med mobila bottengarn. Ett hinder för trålningen som försvårar är de rör som befinner sig på botten i den grundaste delen av sjön. Viktigt med bra kommunikation med fiskevårdsområdesföreningen. 7.2 Expertgruppens - rekommendationer Nedan följer kommentarer från expertgruppens möte i december och andra möten med medlemmar i expertgruppen inför fortsättningen av projektet. Elfiske kan kanske vara effektivt under lek men inte över större områden, ryssjor mer effektiva, notfiske bra under fisklek. Risk att elfiske skadar rovfisken. Elfiske kan vara ett komplement från oktober till isläggning, Mört och braxen kan då stå samlade på begränsade ytor, strandnära. Fokusera på trålning, komplettera med bottengarn/not, bottengarn kan vara ett bra komplement även när trålningen är avslutad.

14 sid 14(15) I början efter utfiske kan småfisk expandera men sen tar rovfisken över och kompenserar. Att inrikta fisket på årsyngel av vitfisk skräpfisk viss tid kan vara en bra metod men ger inte många ton men stort antal. Förbättra för predatorer, exempelvis lekplatser. För att förbättra gösbeståndet kan man höja minimåttet på fisk som tas upp och reglera maskstorleken. Begränsa vattenuttag sommartid. Gös, gädda och abborre kommer att öka efter utfiskning. Även vitfisken som är kvar kommer att vara i bättre kondition. Behovet av 80 % utfiske av vitfisk grundar sig på teori och empiri och är en trovärdig metod. Man måste kunna förändra fisket under resans gång, till exempel om för mycket rovfisk fångas. Problem kan uppstå att fiska när det blir varmare i vattnet då gösen då kan ta skada. Åtgärder för det kan vara lägre fart, kortare drag. Detta måste avgöras genom att se hur fisken mår snarare än att ta fasta på en speciell vattentemperatur. Följ upp vattenkemi, makrofyter, fisk, musslor och vad som händer nedströms. 8 Ekonomi Kommunerna har avsatt 5 miljoner kronor för projektet. Vid årsskiftet har 1,7 miljoner kronor använts. Särskild budget finns redovisad som bilaga till styrgruppsmöte 3, januari Uppmärksamhet i media Under fullskaleförsöket uppmärksammades detta i flera tidningar. Nedanstående är enbart ett axplock. Mitt i Vallentuna De ska tråla sjön friskare Metro Sjön ska tömmas på fisk Mitt i Täby Trålningen ska rädda sjöns liv Vallentunasteget Trålningen ska rädda fiskarna i Vallentunasjön TäbyDanderyds tidning, Mörten och Braxen trålar i Vallentunasjön Våra fiskevatten nr 4-december Hundratals ton mört och braxen ska bort. Samt flera inslag i de regionala TV-nyheterna.

15 sid 15(15) 10 Åtgärder planerade under Fiskeverksamheten Start av fiskeverksamheten bedöms komma igång när isen släppt på sjön, kring början av april. Till dess ska alla avtal vara klara samt båtarna utrustade och anpassade till sjöns förhållanden Skånebåtarna Ringsjöns vattenråd kan tänka sig hjälpa till med fisket i Vallentunasjön under sensommarmånaderna då de inte fiskar i Skåne. För att Ringsjöfiskarna ska komma upp till Vallentunasjön krävs dock att den ordinarie fiskningen inte visat skada på gösen på grund av vattentemperaturen Avtal Under våren 2010 ska avtalen bli klara med Växsjöbåtarna, fiskeentreprenören, Käppalaverket samt med Vallentuna fiskevårdsområdesförening. Kommunernas upphandlingsansvariga är tillfrågade. Förlängningsavtal för fortsatt projektledning av Structor under utfiskningen kommer också att tecknas. Avtal för avlastningsplats och boendet under fiskeperioden ska upprättas. För närvarande förs samtal med ägarna av en närliggande lantgårdsfastighet Kommunikation En viktig del av projektet är informationen till allmänhet och berörda. På styrmötet i januari 2010 diskuterades möjligheten att använda Vallentunasjöns dag som en möjlighet att berätta om projektet. I övrigt bestämdes att informera löpande om nyheter i projektet via kommunernas särskilda websidor om Vallentunasjön. Rapporten är utförd på uppdrag av Sigrid Walve, Vallentuna kommun och Sören Edfjäll, Täby kommun av Helena Granlund, Structor Miljöbyrån.

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010 Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåret 2010 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor 2011-02-18 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön

Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön 2010-01-22 Version 1.3 Konsekvensanalys för biomanipulation av Vallentunasjön Denna sammanställning avser att tydliggöra både mer sannolika och mindre sannolika effekterna av den planerade biomanipuleringen

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2012 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor 2013-04-03 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2011 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor 2012-04-12 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren 2010-2013 Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2013 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Anna Malmlund Structor Mars 2014 1 1 Kort projektbeskrivning och historik Föreliggande

Läs mer

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Sjörestaurering Från grön sörja till vad? Praktiska erfarenheter av projektledning Björn Tengelin Structor Miljöteknik AB Örebro Vattendagarna 2012 1 Vad vi ska prata om Sjörestaurering, vad är det? Mål

Läs mer

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,

Läs mer

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002 Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com

Läs mer

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Klostergatan 3 703 61 Örebro Björn Tengelin Uppdragsnr: 103 22 62 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\103\22\1032262\0-mapp\11

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Provfiske med not i Bälingesjön 2018 Provfiske med not i Bälingesjön 2018 På uppdrag av: Bälingesjöns fiskevårdsområdesförening Kontakt: Mats Persson, Balinge@live.se 2018-12-28 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt!1 BAKGRUND Bälingesjön

Läs mer

Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön

Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön Förstudie till reduktionsfiske i Sövdesjön På uppdrag av: Kävlingeåns vattenråd Kontakt: Jonas Johansson & Anna Olsson, Kävlingeåns vattenråd Jonas.Johansson@Lund.se / Anna.olsson2@Lund.se 2017-12-05 Jesper

Läs mer

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön

Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...

Läs mer

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren

Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren

Läs mer

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:

Nora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av: Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning

Läs mer

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna På uppdrag av: Växjö kommun Kontakt: Andreas Hedrén andreas.hedren@vaxjo.se 23 december 2015 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt Klara

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder Innehåll Bakgrund Vattendirektivet - mål Ekologisk status Hur funkar sjön? Fosforpåverkan - möjliga åtgärder Fiskbeståndet Kräftor Lejondalsbäcken

Läs mer

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008

Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet

Läs mer

Reduktionsfiske i Ringsjön

Reduktionsfiske i Ringsjön Reduktionsfiske i Ringsjön 2005-2017 Fiskbeståndens utveckling och riktlinjer för fortsatta åtgärder Per Nyström och Marika Stenberg, mars 2018 på uppdrag från Ringsjöns vattenråd Titel: Reduktionsfiske

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan 2004, 2007, 2010 & Sammanställt av Nils-Olof Ahlén Provfiske i Vissvassfjärden och Åvaviken Jämförelse mellan,, &. Sammanställt av Nils-Olof Ahlén V-A.xlsx Sida () Innehållsförteckning Beskrivning: Allmän beskrivning. sida Diagram: Vattentemperatur, syrehalt

Läs mer

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun

Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Övergödda sjöar: diagnostik och uppföljning av åtgärder -exempel från Växjö- Andreas Hedrén Växjö kommun Problemet: Övergödning Litet ARO= Känsliga recipienter. Övergödda i + 100 år Decennier av arbete:

Läs mer

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet Ca 1943 sjösänkning med ca 1 m (+18) Ca 1969 Höjning av högvattenytan med ca 1 m (+21) Nuvarande amplitud max ca 2,5 m Nuvarande nivåer i Vattendom

Läs mer

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening

Tyresö Fvf. Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén Tyresö Fiskevårdsförening 22-1-18 Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö 22 Underlag: K-G Junetoft Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Kalvfjärden-22.xls Försättsblad Sida 1 (3) 22-1-18 Innehållsförteckning Beskrivning: Utrustning,

Läs mer

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera

Läs mer

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren,

Läs mer

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017 Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren, Sjömiljöansvarig Växjö kommun Kontakt,

Läs mer

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer, Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall

Läs mer

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017

Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar

Läs mer

PLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön

PLANER PÅ. Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön PLANER PÅ Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön Reduktionsfiske -Häckebergasjön -Sövdesjön -Vombsjön Häckebergasjön Häckebergasjön - Bra förutsättningar - Näringshalter har gått ner - Enbart

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Vegetationsrika sjöar

Vegetationsrika sjöar Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en

Läs mer

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB RESTAURERING AV VINSLÖVSSJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Projektet med Vinslövssjön startade 2013 med en förstudie Algblomning, vattenkvalité, fisk, sediment, uppgrundning

Läs mer

Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016

Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016 Reduktionsfiske i Växjösjöarna våren 2016 På uppdrag av: Växjö kommun Kontakt: Andreas Hedrén, Sjömiljöansvarig Växjö kommun andreas.hedren@vaxjo.se 29 Juli 2016 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus Böklin

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017

Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017 Klara Vatten Sverige AB Reduktionsfiske i Ladugårdsdammen, Lund 2017 På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 6 oktober 2017 Magnus

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Gotlands fiske.

Gotlands fiske. Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan

Läs mer

Utredning inför restaurering av Bagarsjön

Utredning inför restaurering av Bagarsjön Utredning inför restaurering av Bagarsjön Lännersta, Nacka kommun Vattenresurs AB 2 Inledning Bagarsjön är en kraftigt närsaltpåverkad tätortssjö i Lännersta, Nacka kommun. Sjön har ett stort värde som

Läs mer

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2006

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2006 Årsrapport 2006 1.0 INLEDNING... 3 2.0 PROJEKT RINGSJÖN... 4 2.1 MÅLSÄTTNING... 4 3.0 FISKET... 5 3.1 TRÅLNING... 5 3.1.1 Trålning 2006 i västra Ringsjön... 6 3.1.2 Trålning i Sätoftasjön och östra Ringsjön...

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2007

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2007 Årsrapport 2007 1.0 INLEDNING... 3 2.0 PROJEKT RINGSJÖN... 4 2.1 MÅLSÄTTNING... 4 3.0 FISKET... 5 3.1 TRÅLNING... 5 3.1.1 Trålning 2007 i västra Ringsjön... 6 3.1.2 Trålning i Sätoftasjön och östra Ringsjön...

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2015 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Elin Andersson Norconsult AB Mars 2016 1 1 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017

Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017 MINNESANTECKNING 1(5) Kontaktperson Miljöavdelningen Anna Walient 010-224 12 98 Anna.walient@lansstyrelsen.se Minnesanteckningar HUT-möte den 21 november 2017 1. Presentationsrunda av alla närvarande.

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010 2017 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Kristian Fossmo Norconsult AB Mars 2018 1 1 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar

Läs mer

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING

PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN , SAMMANFATTNING ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2010 2011-03-22 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER FEMTONÅRSPERIODEN 1996 2010, SAMMANFATTNING

Läs mer

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK,

KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, ÄLTENS FISKEKLUBB Sten Fogelström, 08-773 06 72 KORT RAPPORT PROVFISKE FISK, 1996-2011 2011-10-23 PROVFISKE AV FISK I ÄLTASJÖN I NACKA OCH STOCKHOLMS KOMMUNER UNDER SEXTONÅRSPERIODEN 1996 2011, SAMMANFATTNING

Läs mer

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén -9- Provfiske i Kalvfjärden, Tyresö Text, tabeller och diagram: ils-olof Ahlén Provfisket genomfört i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län som medfinansierat projektet via det statliga fiskevårdsbidraget.

Läs mer

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på

Läs mer

Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön

Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön Förstudie till reduktionsfiske i Häckebergasjön På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 2017-11-02 Magnus Böklin & Jesper Björk

Läs mer

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2005

Projekt Ringsjön - Årsrapport 2005 Årsrapport 2005 1.0 INLEDNING... 3 2.0 PROJEKT RINGSJÖN... 4 2.1 MÅLSÄTTNING... 4 3.0 FISKET... 5 3.1 TRÅLNING... 5 3.1.1 Trålning 2005 i västra Ringsjön... 6 3.1.2 Trålning i Sätoftasjön och östra Ringsjön...

Läs mer

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan

Läs mer

Det befruktade ägget fäster sig på botten

Det befruktade ägget fäster sig på botten Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar

Läs mer

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN

HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV FINJASJÖN HÄSSLEHOLMS KOMMUN GATUKONTORET RESTAURERINGEN AV Sammanfattning Efter två sjösänkningar och omfattande näringstillförsel från framför allt avloppsvatten uppvisade Finjasjön redan på 50-talet tydliga tecken

Läs mer

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22

Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39

Läs mer

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren

Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön. Verksamhetsåren Biomanipuleringsprojektet i Vallentunasjön Verksamhetsåren 2010-2016 Upprättat av: Björn Tengelin Kvalitetsgranskning Alexander Segersäll Norconsult AB Februari 2017 1 1 Sammanfattning Föreliggande rapport

Läs mer

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo

Nätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser

Läs mer

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård

Lötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård Lötsjön Sundbybergs stad En rapport som redovisar utfört inventeringsfiske beställt av Stadsmiljö- och serviceförvaltningen, Sundbybergs stad 2016 Inventeringsfiske 2016 Adoxa Naturvård Adoxa Naturvård

Läs mer

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN

FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande

Läs mer

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarens vattenvårdsförbund Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren Mälarövervakning sedan 1965 1965 1995: Nationella programmet för miljökvalitetsövervakning (PMK) 1998 bildades Mälarens vattenvårdsförbund

Läs mer

Salems kommun 2014-01-31

Salems kommun 2014-01-31 Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Reduktionsfiske i Häckebergasjön 2018

Reduktionsfiske i Häckebergasjön 2018 Reduktionsfiske i Häckebergasjön 2018 På uppdrag av: Höje å Vattenråd Kontakt: Jonas Johansson, Lunds Kommun & Höje å vattenråd Jonas.Johansson@lund.se 2018-08-17 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt

Läs mer

Protokoll från stämman med Ringsjöns vattenråd

Protokoll från stämman med Ringsjöns vattenråd Protokoll från stämman med Ringsjöns vattenråd Datum: 2016-11-18 Tid: 13.00 14.00 Plats: Hörby kommunhus, rum Victoria Benedictsson Närvarande: Anna Palm, Daniel Ell, Hans Andersson, Henrik Wöhlecke, Johan

Läs mer

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen

Provfiskeundersökning i sjön Fysingen Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3

Läs mer

Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017

Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017 Undersökning av fisksamhället i Linneasjön, Nybro 2017 På uppdrag av: Ekologgruppen i Landskrona Kontakt: Håkan Björklund hakan.bjorklund@ekologgruppen.com 24 september 2017 Jesper Björk Rengbrandt & Magnus

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Protokoll för styrelsemöte Ringsjöns vattenråd Datum: Tid: Plats: Hörby kommun, Victoria Benedictsson 2

Protokoll för styrelsemöte Ringsjöns vattenråd Datum: Tid: Plats: Hörby kommun, Victoria Benedictsson 2 Protokoll för styrelsemöte Ringsjöns vattenråd Datum: 2016-09-26 Tid: 10.00 12.00 Plats: Hörby kommun, Victoria Benedictsson 2 Närvarande: Susanne Meijer, Jörgen Johansson, Henrik Wöhlecke, George Bergengren,

Läs mer

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt

LOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra

Läs mer

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Sjöbeskrivning. Fisksamhället Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015 Sjöar och vattendrag i åns avrinningsområde 2015 Medeltemperatur Nederbörd Medelvattenflöde Bedömningsgrundernas fem olika klasser Nuvarande dokument som används i denna underökning Havs- och vattenmyndighetens

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment

Vallentunasjön. Fosfor i vatten- och sediment Vallentunasjön Fosfor i vatten- och sediment Vattenresurs 2 3 1 Förord Vallentunasjön är viktig som rekreationssjö. Sjön har också ett rikt fågelliv. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många

Läs mer

Vad händer med Storsjön?

Vad händer med Storsjön? Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera

Läs mer

Kräftprovfisket 2005

Kräftprovfisket 2005 Information från Länsstyrelsen i Västmanlands län Lantbruks och fiskeenheten 2005-09-19 623-08958-05 Kräftprovfisket 2005 En flodkräfta med pigmentförändringar/skador från Örsundaån Provfisket utfördes

Läs mer

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018

Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fisk och vattenåtgärder Kräftprovfisken i Flian nedströms Hornborgasjön 2018 Under 2018 har Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört vissa undersökningar av fisk

Läs mer

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012

Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,

Läs mer

Nätprovfiske i Edsviken 2010

Nätprovfiske i Edsviken 2010 Nätprovfiske i Edsviken 21 Rensning av nät. Foto av Patrik Lindberg En rapport av: Fredrik Nöbelin och Patrik Lindberg Huskvarna Ekologi & Aquaresurs Box 7 Astervägen 11 561 31 Huskvarna 35 31 Mölnlycke

Läs mer

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

onsdag 9 oktober 13 Ekologi Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:

Läs mer

Haddåns Vatten- & Fiskevård. Lången. Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun

Haddåns Vatten- & Fiskevård. Lången. Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun Lången Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun 1 2 Lången Ett standardiserat provfiske av en fiskrik sjö i Skövde kommun En utredning av Långens fiskfauna gjord 216 av: Mats Olsson

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

DVVF Provfiske sammanfattning

DVVF Provfiske sammanfattning DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två

Läs mer

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment

Edsviken. Fosfor i vatten och sediment Edsviken Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Edsviken är en viktig rekreationssjö. Sjön är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra sjön har diskuterats många

Läs mer

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment

Norrviken och Väsjön. Fosfor i vatten och sediment Norrviken och Väsjön Fosfor i vatten och sediment 2 1 Förord Norrviken och Väsjön är viktiga som rekreationssjöar. Norrviken är övergödd och har haft algblomningar under många år. Åtgärder för att förbättra

Läs mer

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2014 Hässleholms kommun, Skåne län

Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 2014 Hässleholms kommun, Skåne län Vikt i gram Utvärdering nätprovfisken FINJASJÖN 214 Hässleholms kommun, Skåne län Abborre i Finjasjön 199-214 7 6 5 4 3 2 1 199 1994 27 28 29 21 211 212 213 214 215-2-3 Av: Carl-Johan Månsson Hushållningssällskapet

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan

Läs mer