Bedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen

Transkript

1 Bedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen Resultat från en provtagning i augusti 2010 samt från några tidigare undersökningar Jan-Erik Svensson Ingrid Hårding Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Version Datum Titel Bedömning av djurplanktonsamhället i Bolmen Författare Jan-Erik Svensson Ingrid Hårding Framsidans foto: Bolmens tre olika Daphnia-arter Foto: Medins Biologi AB.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor Djurplankton i Bolmen i augusti Fältmetodik Provanalys Resultat Djurplanktonsamhället i augusti Djurplanktonmängden jämfört med andra sjöar Eventuella förändringar de senaste åren Metod Resultat Djurplanktonmängd i 25-µm håvdrag Artförekomst av hinn- och hoppkräftor 1998 jämfört med Inventering av tidigare undersökningar i Bolmen Några riktigt gamla kvalitativa prover Kvantitativa resultat från 1960-, och 1980-talen Slutsatser Referenser Fotobilaga Bilaga 1. Resultat från analysen av djurplankton i de kvantitativa proverna Bilaga 2. Resultat från analysen av djurplankton i 25-µm håvdrag Bilaga 3. Utdrag ur rapport om tidigare djurplanktonundersökningar

4 4

5 Sammanfattning Det finns indikationer på miljöförändringar i Bolmen. De senaste decennierna har siktdjupet minskat och enligt recipientkontrollens undersökningar domineras växtplanktonsamhället tidvis av den slembildande algen Gonyostomum semen. Detta har skapat en oro för effekter på bl.a. djurplanktonsamhället och i förlängningen även på Bolmens fiskproduktion. På uppdrag av Bolmens Fiskevårdsområdesförening har Medins Biologi AB därför genomfört provtagning och analys av kvantitativa djurplanktonprover från Norra och Södra Bolmen i augusti Dessutom har vi analyserat håvprover som samlats in i andra sammanhang för att undersöka om det skett förändringar i sjöns djurplanktonsamhälle de senaste åren. Vi bilägger även en sammanställning av vilka tidigare kända djurplanktonundersökningar som genomförts i Bolmen. I proverna från augusti 2010 var artrikedomen bland djurplankton normal och likvärdig i Norra och Södra Bolmen. Däremot skilde sig tätheten något mellan lokalerna. Vissa småvuxna kräftdjur var vanligare vid provpunkten i Norra Bolmen, med dominans av näringsindikatorn Chydorus sphaericus, vilket antyder att näringstillgången är något högre där än i Södra Bolmen. Djurplanktonantalet vid Bolmens båda provpunkter avviker dock inte på något anmärkningsvärt sätt jämfört med andra sjöar i södra Sverige, men mängden hinnkräftor var relativt liten i Södra Bolmen. Vi kan inte belägga några påtagliga förändringar under de senaste fem åren men en jämförelse med prover insamlade av Fiskeriverket 1998 antyder förändringar bland hinnoch hoppkräftorna. Bland arter som kan ha ökat finns framför allt hinnkräftan Chydorus sphaericus i Norra Bolmen. Bland arter som tidigare rapporterats men som helt saknades i årets prover märks hinnkräftan Limnosida frontosa och hoppkräftan Eurytemora lacustris. Den storvuxna Daphnia galeata är eventuellt inte lika vanlig längre. Det finns således indikationer på att djurplanktonsamhället nu domineras mer av små kräftdjursarter än för år. Förändringarna kan tyda på att predationstrycket från planktonätande fisk nu är mer påtagligt eller att det skett andra förändringar i näringsväven som påverkat djurplanktonsamhället. Det pågick en omfattande och gedigen insamling av kvantitativa data om Bolmens djurplankton från mitten av 1960-talet och fram till ca En sammanställning och analys av den informationen skulle vara värdefull för att bedöma dagens miljösituation i Bolmen. 5

6 6

7 1. Inledning Vid en limnologisk undersökning i juni 2009 noterades att mängden djurplankton var mycket liten vid provtagningsplatserna i nordvästra Bolmen (Annadotter & Forssblad 2009). Enligt rapporten påträffades inga hjuldjur i något av de tre prov som samlades in och i ett av proven saknades även kräftdjursplankton helt. Observationerna reser flera farhågor. För det första kan djurplanktonsamhällets sammansättning och mängd påverkas av olika kemiska och biologiska miljöförändringar, t.ex. miljögifter, metaller, försurning, humushalt, växtplanktontillgång, liksom av predation från fisk och olika typer av evertebrater. En låg djurplanktonmängd skulle således kunna vara en effekt av någon typ av negativ påverkan på Bolmens näringskedjor. I rapporten påtalades bl.a. att höga tätheter av den slembildande algen Gonyostomum semen kan vara negativt för djurplankton. För det andra utgör djurplankton en viktig resurs för organismer högre upp i näringskedjan. Således är yngelöverlevnaden hos de flesta fiskarter bl.a. beroende av tillgången till djurplankton och åtminstone en av sjöns fiskar (siklöja) har djurplankton som huvudföda under hela livet. En låg djurplanktonmängd skulle således kunna ha en negativ effekt på fiskproduktionen i Bolmen. I kommentarerna om tillståndet i norra Bolmen från berörda länsstyrelser (Carlsson m.fl. 2009) noterades att undersökningen av djurplankton inte följde Naturvårdverkets rekommenderade metodik. Dessutom poängterades att en provtagning vid ett enstaka tillfälle kan ge en felaktig bild av djurplanktonmängden eftersom den kan variera påtagligt i tid och rum. Länsstyrelserna noterade också att det i viss mån kan finnas gamla prover som kan ge information om Bolmens djurplanktonutveckling. Föreliggande undersökning har genomförts på uppdrag av Bolmens Fiskevårdsområdesförening. Ovanstående båda rapporter är vår utgångspunkt. Avsikten med denna sammanställning är dels att bedöma om djurplanktontätheten är låg i Bolmen, dels att bedöma om det skett förändringar i djurplanktonsamhället under de senaste åren. Undersökningen/rapporten innehåller tre olika moment: 1. En insamling och analys av prov i augusti 2010 med standardiserad metodik. Resultaten jämförs sedan med djurplanktondata från den nationella miljöövervakningen av sydsvenska sjöar. 2. En analys av ett antal tillgängliga håvprov insamlade under de senaste åren i Norra och Södra Bolmen, dels i samband med recipientkontrollens växtplanktonundersökningar , dels i samband med sötvattenlaboratoriets provfiske Proven analyseras här framför allt för att skapa en bild av eventuella art- och täthetsförändringar i djurplanktonsamhället. 3. En inventering av vilka djurplanktonundersökningar som tidigare gjorts i Bolmen. Sammanställningen är inte nödvändigtvis heltäckande men ska ändå kunna användas som utgångspunkt för en sammanställning av äldre information om Bolmens djurplankton. 7

8 2. Hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor Till djurplankton räknas här tre skilda djurgrupper: hjuldjur (Rotatoria), hinnkräftor (Cladocera) och hoppkräftor (Copepoda) (se fotobilaga). Av dessa är hjuldjuren de mest primitiva, de är närmast släkt med diverse grupper av maskar. I plankton kan hjuldjuren vara mycket vanliga, i starkt näringsrika svenska sjöar har man uppmätt tätheter på mer än ind. l -1. Olika hjuldjursarter har dock olika roller i plankton. Några är rovlevande men de flesta lever av bakterier, växtplankton och småpartiklar i vattnet. Hjuldjuren kan ha en viktig roll för fiskynglens överlevnad, framför allt under de allra första dagarna/veckorna efter att ynglen frigjort sig från gulesäcken. Dessutom är hjuldjur viktig föda för andra större djurplankton och därför är de indirekt viktiga för en sjös fiskproduktion. Många hinnkräftor, t.ex. släktet Daphnia, är effektiva växtplanktonfiltrerare. Höga tätheter av storvuxna daphnier är därför ofta fördelaktigt t.ex. för sjöns siktdjup, eftersom grumlande växtplankton effektivt äts upp. Tyvärr brukar det dock finnas ett omvänt förhållande mellan fiskmängd och stora hinnkräftor de är nämligen så attraktiva som fiskföda att de har svårt att komma undan fisken, såvida de inte kan gömma sig, t.ex. på djupt vatten under dagen. I grunda sjöar med mycket fisk saknas ofta gömställen och där dominerar vanligen småvuxna hinnkräftor och algmängden kan vara stor. Alla hinnkräftor är dock inte växtplanktonfiltrerare. De rovlevande släktena Leptodora och Bythotrephes kan också påtagligt påverka mängden av djurplankton, inklusive andra hinnkräftor. Viktig fiskföda bland Bolmens hinnkräftor är framför allt släktena Daphnia och Bosmina, men även Leptodora och Bythotrephes är betydelsefulla. Även bland hoppkräftorna finns några viktiga bytesdjur för planktonätande fisk. Man skiljer egentligen på två grupper av hoppkräftor i plankton. En grupp med långa antenner (Calanoida), där de flesta arterna lever på växtplankton och några är rovdjur, och en annan grupp med korta antenner där de flesta lever som rovdjur, åtminstone i vuxen ålder. Hoppkräftorna måste, som många andra kräftdjur, regelbundet ömsa skal när de tillväxer: de kan genomgå upp till sex olika stadier som s.k. naupliuslarv, fem stadier som s.k. copepoditlarv innan de når det fullvuxna och könsmogna adulta stadiet. I Bolmen är några hoppkräftor tidvis viktig föda för bl.a. siklöjan (Hamrin 1979). Även gösyngel har visat sig vara effektiva rovdjur på hoppkräftor (Westberg m.fl. 2001). 3. Djurplankton i Bolmen i augusti Fältmetodik Ekologer skiljer på kvalitativa och kvantitativa prover. Kvalitativa djurplanktonprover samlas i första hand in för att få kännedom om vilka arter som finns i en sjö. Den typen av provtagning genomförs vanligen med en planktonhåv som dras från botten till ytan. Kvantitativa prover har som syfte att förutom artförekomsten även ge så bra mått som 8

9 möjligt på hur många individer som finns av varje art, vanligen uttryckt i individer per liter. Den 23 augusti tog vi både kvalitativa och kvantitativa prov på djurplankton vid recipientkontrollens provpunkt i Norra Bolmen ( / , djup = 13 m) och i Södra Bolmen ( / , djup = 35 m). De kvalitativa proven togs dels med en 25 µm håv (15 cm diameter), dels med en 90 µm håv (25 cm diameter). Den kvantitativa provtagningen utfördes med en 4,3 liters Limnoshämtare. Vid varje provpunkt togs två olika prover, ett från ytligt vatten (0-8 m) och ett från djupare vatten (10-12 m i Norra Bolmen, m i Södra Bolmen). För ytprovet samlades vatten in från 0,5, 2, 4, 6 och 8 m djup (totalt 25,5 liter vatten) vilket slogs samman efter filtrering genom 25 µm planktonduk. På motsvarande sätt sammanfördes vatten från 10 och 12 m (totalt 8,6 liter) i Norra Bolmen och 10, 12, 14, 16 och 18 m (totalt 25,5 liter) i Södra Bolmen till ett djupprov från respektive provpunkt. Samtliga prov konserverades i fält med Lugols lösning (jodjodkalium). 3.2 Provanalys Analysen gjordes med hjälp av ett omvänt mikroskop. Hela den insamlade provmängden analyserades med avseende på hinnkräftor, vuxna hoppkräftor och äldre larvstadier av hoppkräftor (s.k. copepoditer) medan hjuldjur och yngre larvstadier av hoppkräftor (s.k. nauplier) räknades i delprov som motsvarade 3,1-12,4 % av de totala proven. Analysförfarandet följde anvisningarna i handboken för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2003) och den aktuella metodstandarden (SS-EN 15110:2006). Efter uttaget av delprov räknades och artbestämdes således minst 200 rotatorier i varje enskilt prov. Som bestämningslitteratur användes i första hand Koste (1978) för hjuldjur, Flössner (2000) för hinnkräftor, samt Kiefer & Fryer (1978) för hoppkräftor. 3.3 Resultat Djurplanktonsamhället i augusti 2010 En fullständig lista över de identifierade arterna redovisas i tabell 1. Totalt påträffades 18 arter hjuldjur, 11 arter hinnkräftor och 5 arter hoppkräftor i håvdragen från Norra Bolmen. Motsvarande siffror från Södra Bolmen var 17, 12 och 5 arter. Formella bedömningsgrunder för djurplankton saknas men enligt vår egen erfarenhet bör man påträffa ca arter hjuldjur, 7-12 arter hinnkräftor och 4-7 arter hoppkräftor i sydsvenska sjöar vid den aktuella provinsatsen. Bolmens mångfald av djurplanktonarter var således normal vid provtagningstillfället. Några av de påträffade arterna är ovanliga i den svenska faunan eller har en intressant utbredning eller biologi. Den ovanligaste arten på artlistan är hoppkräftan Heterocope borealis (se fotobilaga), som är påträffad bara i ett 25-tal svenska sjöar. Den är en av våra största sötvattenslevande hoppkräftor. Dess förekomst i Bolmen är känd sedan 1800-talet men dess ekologi och roll i svenska sjöar är mycket ostuderad i vissa sjöar är den påvisad endast från analyser av fiskarnas maginnehåll. På sydsvenska höglandet, 9

10 som tycks vara artens huvudutbredningsområde i södra Sverige, är arten troligen en relikt från den tid då glacialsjöar täckte stora delen av landskapet. I denna undersökning påträffades den med en individ, en hane, i ett 90-µm håvdraget från provpunkten i Södra Bolmen. Tabell 1. Identifierade arter av djurplankton i kvalitativa håvprover från Norra och Södra Bolmen 23 augusti De 500 första individerna av hjuldjur artbestämdes i ett 25-µm håvdrag medan alla vuxna kräftdjur artbestämdes i ett 90-µm håvdrag. Norra Bolmen Södra Bolmen 23 augusti augusti 2010 HJULDJUR (ROTATORIA) Ascomorpha ovalis Carlin x Asplanchna herricki Gosse x x Asplanchna priodonta Gosse x x Collotheca sp x x Conochiloides sp x x Conochilus sp x Euchlanis dilatata Ehrenberg x Kellicottia bostoniensis (Rousselet) x Kellicottia longispina (Kellicott) x x Keratella cochlearis (Gosse) x x Ploesoma hudsoni (Imhof) x x Ploesoma truncatum (Jennings) x Polyarthra remata Skorikov x x Polyarthra vulgaris Carlin x x Polyarthra euryptera/major x x Synchaeta sp (liten, <120 µm) x Synchaeta sp (stor, >120 µm) x x Trichocerca birostris/similis x x Trichocerca capucina (Wierzejski) x Trichocerca porcellus (Gosse) x x Trichocerca rousseleti (Voigt) x x HINNKRÄFTOR (CLADOCERA) Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni Baird x Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin x x Bosmina (Eubosmina) longispina Leydig x x Bosmina longirostris (O F Müller) x Bythotrephes cederstroemi Schoedler x Ceriodaphnia quadrangula (O F Müller) x x Chydorus sphaericus (O F Müller) x x Daphnia cristata G O Sars x x Daphnia galeata G O Sars x x Daphnia longispina s.l. x x Diaphanosoma brachyurum (Liévin) x x Holopedium gibberum Zaddach x Leptodora kindti (Focke) x x Sida crystallina (O F Müller) x HOPPKRÄFTOR (COPEPODA) Eudiaptomus gracilis (G O Sars) x x Heterocope appendiculata G O Sars x x Heterocope borealis (Fischer) x Mesocyclops leuckarti (Claus) x x Thermocyclops crassus (Fischer) x Thermocyclops oithonoides (G O Sars) x x ANDRA ZOOPLANKTON Chaoborus flavicans Meigen (=larv av tofsmygga) x 10

11 Den rovlevande hinnkräftan Bythotrephes cederstroemi (se fotobilagan) är en relativt ovanlig art men den finns i enstaka sjöar spridda över hela Sverige. Den kan ha en viktig ekologisk funktion där den förekommer. Den kännetecknas av ett långt spröt som har en taggig böj mitt på. Sprötet är delvis ett försvar mot rovdjur men som en bieffekt av den taggiga böjen kan B. cederstroemi även fastna på fiskeredskap och spridas mellan sjöar med sportfiskeutrustning. Arten är ursprunglig i Europa men har förflyttats med människans hjälp till sjöar i Kanada där den starkt påverkar sjöarnas näringsväv och t.o.m. konkurrerar med fiskyngel om födan. Bythotrephes är dock själv viktig föda för vissa fiskar, under vissa tider på året är den t.ex. ett viktigt byte för siklöjan i Bolmen (Hamrin 1979). I Bolmen finns även en djurplanktonart som kan ha spridits från Nordamerika till Sverige. Det är hjuldjuret Kellicottia bostoniensis (se fotobilagan) som påträffades med enstaka individer i Norra Bolmen i årets prov men som tidvis varit mycket vanlig i tidigare undersökningar. Artens påträffades för första gången i Sverige på 1930-talet och dess förekomst i Lagans avrinningsområde är känd åtminstone sedan flera decennier (Arnemo m.fl. 1968). Den är nu ett av de vanligaste planktonlevande hjuldjuren i södra Sverige. Det finns indikationer på att arten gynnas på något sätt av en ökad humustransport, således verkar den förekomma i högst tätheter i brunvattenssjöar. Det finns även indikationer på att K. bostoniensis kan livnära sig på Gonyostomum. Vid båda lokalerna var djurplanktontätheten avsevärt högre i ytvattnet än i djupvattnet. Dessutom fanns det skillnader i vissa arters täthet och därmed i djurplanktonsamhällets sammansättning (Tabell 2 och 3). Hjuldjurstätheten var något högre och hinnkräfttätheten något lägre vid lokalen i Södra Bolmen. Bland hjuldjuren var det samma arter som dominerade i ytvattnet men förekomsten av näringsindikerande arter, t.ex. bland släkte Trichocerca, var större i Norra Bolmen, särskilt i bottenvattnet. Bland hinnkräftorna var framför allt tätheten av Chydorus sphaericus avsevärt högre i Norra Bolmen. Djurplanktonsamhällets sammansättning bekräftar recipientkontrollens resultat att Norra Bolmen är en näringsrikare lokal än Södra Bolmen I bilaga 1 finns resultaten från de kvantitativa proverna redovisade i detalj med täthetsvärden för samtliga identifierade arter. Tabell 2. Tätheten av de tre djurplanktongrupperna (individer per liter) i kvantitativ prov från Norra Bolmen och Södra Bolmen den 23 aug Norra Bolmen Södra Bolmen Ytvatten Djupvatten Ytvatten Djupvatten HJULDJUR 260,8 106,3 379,1 170,8 HINNKRÄFTOR 18,7 7,7 4,9 2,6 HOPPKRÄFTOR 102,8 52,3 71,9 42,9 11

12 Tabell 3. De antalsmässigt tre viktigaste arterna i respektive djurplanktongrupp i kvantitativa prov från Norra Bolmen och Södra Bolmen den 23 aug Norra Bolmen Södra Bolmen Ytvatten Djupvatten Ytvatten Djupvatten HJULDJUR Polyarthra remata Keratella cochlearis Trichocerca rousseleti Keratella cochlearis Trichocerca birostris/similis Trichocerca porcellus Polyarthra remata Keratella cochlearis Trichocerca rousseleti Polyarthra remata Keratella cochlearis Trichocerca rousseleti HINNKRÄFTOR Chydorus sphaericus Daphnia cristata Bosmina l. kessleri Daphnia cristata Ceriodaphnia quadrangula Bosmina l. kessleri Diaphanosoma brachyurum Daphnia cristata Bosmina longispina Diaphanosoma brachyurum Daphnia cristata Daphnia longispina HOPPKRÄFTOR Thermocyclops oithonoides Mesocyclops leuckarti Eudiaptomus gracilis Thermocyclops oithonoides Mesocyclops leuckarti Eudiaptomus gracilis Thermocyclops oithonoides Mesocyclops leuckarti Eudiaptomus gracilis Thermocyclops oithonoides Mesocyclops leuckarti Eudiaptomus gracilis Djurplanktonmängden jämfört med andra sjöar I Figur 1 och 2 jämförs djurplanktonmängden i Bolmen i augusti 2010 med andra sjöar i södra Sverige. Alla sjöar i Götaland vars data finns redovisade hos den nationella datavärden (Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU) är illustrerade. Eftersom datavärdens data från 2010 ännu inte är tillgänglig har jämförelsen gjorts med data från 2009 (förutom Vättern där den sista egna analysen av SLU gjordes 2003). Den generella slutsatsen är att djurplanktonmängden i Bolmen i augusti 2010 inte avvek på ett anmärkningsvärt sätt. Tätheterna är ungefär lika höga eller högre i Bolmen än i de flesta andra sjöarna på sydsvenska höglandet som ingår i dataunderlaget. Den djurplanktongrupp som avviker något i negativ mening är hinnkräftorna i Södra Bolmen. Där var tätheten jämförelsevis låg i ytvattnet och i viss mån även i djupvattnet. En jämförelse med de tre stora svenska sjöarna visar dock hade att båda Bolmenlokalerna hade högre djurplanktontäthet än Vänern och Vättern men vanligen lägre än den näringsrika Mälaren. Flera av sjöarna i Figur 1 och 2 ingår i projekt där störda sjöar övervakas. Bland sjöarna med mycket låga djurplanktontätheter finns t.ex. den försurade Härsvatten (O-län), den sura Lillesjö som har mycket höga aluminiumhalter (M-län), samt flera tidigare försurade men numera kalkade sjöar, t.ex. Gyltigesjön (N-län). Sjöarna i Figur 1 och 2 är således inte ett slumpmässigt urval men sjöarna längst till höger illustrerar hur låga tätheter av djurplankton som kan mätas upp i störda miljöer. Data om sjöarna finns tillgänglig via hemsidan hos Institutionen för Vatten och miljö, SLU ( 12

13 Mälaren, S Björköfj Stora Ålagylet (K) Nässjön (O) Norra Bolmen (F) Västra Hultasjön (K) Hagsjön (F) Härbillingen (N) Geten (E) Södra Bolmen (G) Rotehagstjärnen (O) Vänern, Tärnan Stora Skärsjön (N) Fiolen (G) Lillasjön (K) Gyslättasjön (G) Stengårdshultasjön (F) Brunnsjön (H) Ejgdesjön (O) Blanksjön (K) Vättern, Jungfrun Algjuttern (H) Gärsjön (O) Stora Härsjön (O) Motjärn (O) Fräcksjön (O) Stora Vrångtjärnet (O) Stora Silevattnet (O) Härsvatten (O) Gyltigesjön (N) Lillesjö (M) Nässjön (O) Lillasjön (K) Stora Ålagylet (K) Gyslättasjön (G) Mälaren, S Björköfj Härbillingen (N) Gärsjön (O) Fiolen (G) Hagsjön (F) Norra Bolmen (F) Geten (E) Stora Silevattnet (O) Brunnsjön (H) Stengårdshultasjön (F) Västra Hultasjön (K) Stora Skärsjön (N) Blanksjön (K) Stora Härsjön (O) Södra Bolmen (G) Rotehagstjärnen (O) Ejgdesjön (O) Motjärn (O) Härsvatten (O) Vänern, Tärnan Vättern, Jungfrun Gyltigesjön (N) Fräcksjön (O) Algjuttern (H) Stora Vrångtjärnet (O) Lillesjö (M) Västra Hultasjön (K) Gyslättasjön (G) Lillasjön (K) Rotehagstjärnen (O) Geten (E) Mälaren, S Björköfj Södra Bolmen (G) Stengårdshultasjön (F) Nässjön (O) Stora Ålagylet (K) Ejgdesjön (O) Norra Bolmen (F) Lillesjö (M) Brunnsjön (H) Hagsjön (F) Vättern, Jungfrun Fiolen (G) Stora Skärsjön (N) Härbillingen (N) Vänern, Tärnan Stora Silevattnet (O) Algjuttern (H) Gärsjön (O) Fräcksjön (O) Stora Härsjön (O) Blanksjön (K) Stora Vrångtjärnet (O) Härsvatten (O) Motjärn (O) Gyltigesjön (N) Djurplankton i Bolmen Medins Biologi AB Hjuldjur i ytvatten, ind./liter Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug Hinnkräftor i ytvatten, ind./liter Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug Hoppkräftor i ytvatten, ind./liter Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug Figur 1. Täthet av hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor i Bolmens ytvatten (0-8 m) den 23 augusti 2010 jämfört med ytvattentätheter (vanligen 0-8 m, vissa grunda sjöar 0-6 m eller 0-4 m) i samtliga av SLU:s undersökta sjöar i Götaland i augusti 2009 (data från Några av sjöarna med låga tätheter är försurade medan några av sjöarna med höga tätheter är grunda och starkt brunfärgade. Bolmens ytvatten har inte anmärkningsvärt avvikande tätheter av djurplankton men den relativt låga tätheten av hinnkräftor i Södra Bolmen ytvatten bör noteras. 13

14 Norra Bolmen (F) Södra Bolmen (G) Mälaren, S Björköfj Stengårdshultasjön (F) Vänern, Tärnan Vättern, Jungfrun Härbillingen (N) Härsvatten (O) Blanksjön (K) Algjuttern (H) Fräcksjön (O) Ejgdesjön (O) Stora Skärsjön (N) Stora Härsjön (O) Nässjön (O) Hagsjön (F) Stora Silevattnet (O) Gyltigesjön (N) Mälaren, S Björköfj Norra Bolmen (F) Stora Silevattnet (O) Fräcksjön (O) Härbillingen (N) Härsvatten (O) Nässjön (O) Stora Härsjön (O) Södra Bolmen (G) Ejgdesjön (O) Vättern, Jungfrun Stora Skärsjön (N) Hagsjön (F) Vänern, Tärnan Blanksjön (K) Stengårdshultasjön (F) Algjuttern (H) Gyltigesjön (N) Fräcksjön (O) Södra Bolmen (G) Vättern, Jungfrun Norra Bolmen (F) Härbillingen (N) Stora Silevattnet (O) Hagsjön (F) Mälaren, S Björköfj Vänern, Tärnan Stengårdshultasjön (F) Algjuttern (H) Stora Härsjön (O) Härsvatten (O) Nässjön (O) Stora Skärsjön (N) Ejgdesjön (O) Blanksjön (K) Gyltigesjön (N) Djurplankton i Bolmen Medins Biologi AB Hjuldjur i djupvatten, ind./liter Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug Hinnkräftor i djupvatten, ind./liter Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug Hoppkräftor i djupvatten, ind./liter Bolmen aug 2010, Vättern aug 2003, övriga aug Figur 2. Täthet av hjuldjur, hinnkräftor och hoppkräftor i Bolmens djupvatten (10-12 m i Norra och m i Södra Bolmen) den 23 augusti 2010 jämfört med djupvattenstätheter (vanligen m, ibland grundare) i samtliga av SLU:s undersökta sjöar i Götaland i augusti 2009 (data från Några av jämförelsesjöarna med låga tätheter är försurade. Bolmens djupvatten har inte anmärkningsvärt låga tätheter av djurplankton. 14

15 4. Eventuella förändringar de senaste åren 4.1 Metod För att analysera eventuella sentida förändringar har vi utnyttjat prov som insamlats i två olika sammanhang: 1) Kvalitativa växtplanktonhåvdrag insamlade inom den ordinarie recipientkontrollen inom Lagans avrinningsområde. Dessa prover tas årligen i augusti i många sjöar och finns sparade sedan Provtagningen har sedan dess genomförts av samma konsult med samma metodik. Håvning har gjorts med 20 eller 25-µm planktonhåv (diameter 15 cm) som dragits från 10 meters djup till ytan vid båda lokalerna i Bolmen. Som jämförelse har vi här även analyserat några av motsvarande prover insamlade i två andra av recipientkontrollens sjöar, Vidöstern och Allgunnen. Kräftdjur fångas inte lika lätt som hjuldjur vid håvning med 25-µm håv. Speciellt om håvens sätts igen vid provtagningen, t.ex. av Gonyostomum, filtreras vattnet dåligt och stora djurplankton kan lättare fly undan vid provtagningen än små plankton. Metoden underskattar därför de sanna tätheterna av djurplankton påtagligt. Eftersom metoden har varit densamma borde ändå eventuellt stora förändringar under jämförelseperioden ge sig till känna som förändrade djurplanktontätheter i dessa prover. 2) Kvalitativa djurplanktonprov som samlades in av Olof Filipsson, Fiskeriverkets sötvattenlaboratorium, vid ett provfiske i juli Proven togs med 75-µm håv som drogs fem gånger från 10 m till ytan i Norra Bolmen sydost om Bökkullen och fem gånger från 25 m till ytan vid sjöns djupaste del i Södra Bolmen. Beroende på håvens maskvidd kan dessa prover inte användas till analys av hjuldjur. De har här analyserats endast vad gäller artförekomst av hinn- och hoppkräftor och resultaten jämförs med artförekomsten i augusti Resultat Djurplanktonmängd i 25-µm håvdrag I Figur 3, 4 och 5 redovisas tätheten av de olika djurplanktongrupperna uttryck som individer per håvprov. En generell slutsats är att värdena varierar mycket mellan åren och att det är svårt att utläsa några konsekventa förändringar under perioden. Variationen mellan åren tycks eventuellt vara något större i Norra Bolmen än i Södra Bolmen och de båda referenssjöarna. Det kan tyda på att miljöförhållandena är instabilare i Norra Bolmen än på övriga lokaler. De flesta resultaten tyder också på att 2010 var ett normalår under jämförelseperioden. Således fanns det vanligen andra år med högre tätheter och andra år med lägre tätheter vad gäller alla de tre djurplanktongrupperna. Jämförelsen visar också att djurplanktontätheten inte varit lägre i Bolmen än i Vidöstern och Allgunnen, möjligen med undantag av en något lägre mängd hinnkräftor i Södra Bolmen. 15

16 Hjuldjur, Norra Bolmen, ind./prov Hjuldjur, Allgunnen, ind./prov Hjuldjur, Södra Bolmen, ind./prov) Hjuldjur, Vidöstern, ind./prov Figur 3. Täthet av hjuldjur i µm håvdrag som samlats in för växtplanktonanalys inom recipientkontrollen i Lagans avrinningsområde. Håvdiametern var 15 cm och den drogs alltid från 10 m djup till ytan. Proven togs i augusti respektive år och har här analyserats med avseende på djurplankton för att testa om det eventuellt skett förändringar i djurplanktonmängd i Bolmen de senaste åren. Hinnkräftor, Norra Bolmen, ind./prov Hinnkräftor, Allgunnen, ind./prov Hinnkräftor, Södra Bolmen, ind./prov Hinnkräftor, Vidöstern, ind./prov Figur 4. Täthet av hinnkräftor i µm håvdrag som samlats in för växtplanktonanalys inom recipientkontrollen i Lagans avrinningsområde. Håvdiametern var 15 cm och den drogs alltid från 10 m djup till ytan. Proven togs i augusti respektive år och har här analyserats med avseende på djurplankton för att testa om det eventuellt skett förändringar i djurplanktonmängd i Bolmen de senaste åren. 16

17 Hoppkräftor, Norra Bolmen, ind./prov Hoppkräftor, Allgunnen, ind./prov Hoppkräftor, Södra Bolmen, ind./prov Hoppkräftor, Vidöstern, ind./prov Figur 5. Täthet av hoppkräftor i µm håvdrag som samlats in för växtplanktonanalys inom recipientkontrollen i Lagans avrinningsområde. Håvdiametern var 15 cm och den drogs alltid från 10 m djup till ytan. Proven togs i augusti respektive år och har här analyserats med avseende på djurplankton för att testa om det eventuellt skett förändringar i djurplanktonmängd i Bolmen de senaste åren. I bilaga 2 finns resultaten från 25-µm håvproven redovisade i detalj med täthetsvärden för samtliga identifierade arter. En detaljgranskning visar att några enskilda arter varierat extra mycket i täthet. I Norra Bolmen var några hjuldjur (Anuraeopsis fissa och Kellicottia bostoniensis) vanligare under 2005 än senare. Båda arterna är troligen gynnade av låga syrehalter, jämfört med andra hjuldjur. Hoppkräftan Thermocyclops tycks ha ökat under perioden. Arten är liten och gynnas, jämfört med sina konkurrenter, av högt predationstryck från fisk. I Södra Bolmen har eventuellt hjuldjur inom släktet Synchaeta minskat medan flera nya arter inom det näringsgynnade släktet Trichocerca påträffats efter Bland kräftdjuren är det svårt att se tecken på entydiga förändringar i Södra Bolmen. Sammantaget visar således inte analysen av håvproverna från på några stora förändringar i djurplanktonsamhället under perioden. Den stora variationen i data antyder dock att metoden kanske ger en relativt osäker beskrivning av utvecklingen Artförekomst av hinn- och hoppkräftor 1998 jämfört med 2010 En jämförelse med håvdragen insamlade 1998 visade dock på mer entydiga skillnader i djurplanktonsamhällets artsammansättning (Tabell 4). Den mest påtagliga skillnaden är den idag större dominansen av den lilla hinnkräftan Chydorus sphaericus i Norra Bolmen. En annan hinnkräfta, Diaphanosoma brachyurum, tycks också ha ökat, medan den storvuxna Daphnia galeata var vanligare 1998, åtminstone i provet från Södra Bolmen. I proverna från 2010 saknas dessutom två arter som påträffades 1998, Limnosida frontosa och Eurytemora lacustris. Flera av dessa skillnader antyder att det skett förändringar mot ett näringsrikare planktonsamhälle i Bolmen sedan Orsaken går inte att säkerställa utifrån dessa enstaka provtagningar. Potentiellt skulle skillnaderna kunna bero 17

18 på ett kraftigare predationstryck från planktonätande fisk idag än för 12 år sedan eller att tillförseln av näringsämnen (fosfor, kväve, humusämnen) ökat. Det är viktigt att komma ihåg att de skillnader, som illustreras i Tabell 4, grundar sig på provtagning vid endast ett tillfälle respektive år. Djurplanktonsamhällen kan variera mycket mellan åren och under säsongen varför upprepade provtagningar vore bra för att ge en så trovärdig beskrivning av eventuella förändringar som möjligt. Tabell 4. Förekomst av hinn- och hoppkräftor i håvdrag insamlade av Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 1998 (75-µm håvdrag) jämfört med håvprov insamlade 2010 (90-µm håvdrag). Arternas absoluta täthet har inte kunnat jämföras eftersom mängden genomhåvat vatten skilde sig åt mellan 1998 och Däremot har arternas skattats enligt en relativ femgradig skala enligt standardiserad metod, BIN PR01 (Naturvårdsverket 1986). 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. Arters vars relativa täthet förändrats mer än två frekvensklasser har markerats. Norra Bolmen Norra Bolmen Södra Bolmen Södra Bolmen 21 juli aug juli aug 2010 HINNKRÄFTOR (CLADOCERA) Bosmina (Eub.) coregoni coregoni Baird 1 1 Bosmina (Eub.) longicornis kessleri Uljanin Bosmina (Eub.) longispina Leydig Bosmina longirostris (O F Müller) 1 Bythotrephes cederstroemi Schoedler Ceriodaphnia quadrangula (O F Müller) 1 2 Chydorus sphaericus (O F Müller) Daphnia cristata G O Sars Daphnia galeata G O Sars Daphnia longispina s.l Diaphanosoma brachyurum (Liévin) Holopedium gibberum Zaddach 1 2 Leptodora kindti (Focke) Limnosida frontosa 2 2 Sida crystallina (O F Müller) 1 HOPPKRÄFTOR (COPEPODA) Eudiaptomus gracilis (G O Sars) Eurytemora lacustris 2 Heterocope appendiculata Heterocope borealis (Fischer) 1 1 Mesocyclops leuckarti (Claus) Thermocyclops crassus (Fischer) 1 Thermocyclops oithonoides (G O Sars) Inventering av tidigare undersökningar i Bolmen 5.1 Några riktigt gamla kvalitativa prover Det finns kvalitativa prover från Bolmen i samlingarna på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm. Det rör sig om prover insamlade redan Materialet är i mycket dåligt skick men vi har tittat i proverna och kunde konstatera förekomst av flera djurplanktonarter som ännu idag är viktiga i sjön, t.ex. olika former av Bosmina, Daphnia galeata, Daphnia cristata och Eudiaptomus gracilis. Proven togs troligen med en grovmaskig 18

19 håv eftersom de inte innehåller några rester av hjuldjur och mindre kräftdjur. Proven konserverade troligen med sprit men organismerna är starkt upplösta. Det finns dock ännu skal eller skalrester kvar från några av ovanstående arter. Den första dokumentationen av Bolmens djurplanktonarter, som vi känner till, gjordes av zoologiprofessorn Wilhelm Lilljeborg. Han hade två stora intressen, fisk och hinnkräftor. I sitt stora verk om Sveriges hinnkräftor, Cladocera Suecica, illustrerade han bl.a. Bythotrephes cederstroemi från Bolmen och han angav förekomst t.ex. av de arter som vi i denna rapport kallar Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri, Bosmina (Eubosmina) longispina och Daphnia longispina s.l. Lilljeborgs information är egentligen hämtad från prover som samlades in av andra och särskilt fiskeribiologen Filip Trybom verkar ha varit honom behjälplig i sammanhanget. Lilljeborgs material finns bevarat på Evolutionsmuseet på Uppsala universitet och enligt katalogen över proverna dokumenterade han i Bolmen förekomst av flera andra djurplanktonarter, t.ex. hoppkräftorna Eurytemora lacustris och Heterocope borealis. 5.2 Kvantitativa resultat från 1960-, och 1980-talen Tidigare kvantitativa provtagningar av djurplankton fram till ca 1990 har beskrivits i en särskild rapport (Persson & Svensson 2004). Vi återger i bilaga 3 relevanta avsnitt ur den rapporten. Sammanfattande kvantitativ information om Bolmens djurplankton finns redovisad, t.ex. i olika rapporter från Sydvatten AB, Limnologiska institutionen i Lund, samt i Stellan Hamrins doktorsavhandling. Materialet är mycket omfattande. I Hamrins avhandling presenteras genomsnittstätheter för ett antal arter från undersökningarna under 1970-talets början (Hamrin 1979, sid 84-85). Siffrorna antyder att släktet Bosmina var avsevärt vanligare på den tiden, att även Daphnia spp kan ha varit vanligare i Norra Bolmen, medan Chydorus och Diaphanosoma är vanligare nu. Bedömningen av informationen från talet kompliceras av att flera olika provtagningsstrategier och metoder användes varför data från olika tidsepoker kan vara svåra att jämföra (se figur i bilaga 3). Å andra sidan var det en person med hög ambition vad gäller artbestämning (Bruno Berzins) som gjorde merparten av analyserna. Informationen finns delvis lagrad på tejp (ref. Gunnar Persson, SLU) men det är osäkert om det går att få fram rådata med tätheter för olika arter för hela tidsperioden. En sammanställning av informationen i tidsserier, för att kunna jämföra med dagens situation, vore dock värdefull. 6. Slutsatser Utifrån ovanstående resultat och information drar vi följande slutsatser: I augusti 2010 var artrikedomen normal bland djurplankton. 19

20 I augusti 2010 var även djurplanktontätheten normal, jämfört med andra sjöar i södra Sverige. Mängden hinnkräftor var dock något låg i Södra Bolmen. I augusti 2010 dominerades djurplanktonsamhället i Norra Bolmen av en liten art av hinnkräfta (Chydorus sphaericus) som brukar vara vanlig under näringsrika förhållanden. Förändringar i djurplanktonsamhällets sammansättning, med en större dominans av småvuxna arter, antyder näringsrikare förhållanden 2010 än Utifrån informationen i denna undersökning går det inte att avgöra varför förändringarna skett. Enligt analys av djurplankton i växtplanktonhåvdrag har det inte skett några påtagliga förändringar efter 2006 men variationen mellan åren var stor och slutsatsen osäker. Det vore värdefullt med en sammanställning av den omfattande information om Bolmens djurplankton som samlades in 1965 till ca Referenser Annadotter, H. & Forssblad, J Limnologisk studie av norra Bolmen Rapport från Regito Research Centre on Water and Health. 26 s. Arnemo, R., Berzins, B., Grönberg, B. & Mellgren, I The dispersal in Swedish waters of Kellicottia bostoniensis (Rouss.) (Rotatoria). Oikos 19: Carlsson, M. m.fl Tillståndet i norra Bolmen. Meddelande från Lst Jönköping, Halland och Kronoberg (Lst F-län). 8 s. Hamrin, S Populationsdynamik, vertikalfördelning och födoval hos siklöja, Coregonus albula L., i Sydsvenska sjöar. Doktorsavhandling, Limnologiska Institutionen, Lunds universitet. Kiefer, F & Fryer, G Das Zooplankton der Binnengewässer. 2. Teil. Die Binnengewässer, band XXVI. E. Schweizerbart sche Verlagsbuchhandlung. Stuttgart. Koste, W Rotatoria. Die Rädertiere Mitteleuropas. Gebrüder Borntraeger, Berlin. Lieder, U Crustacea Cladocera/Bosminidae. Süsswasserfauna von Mitteleuropa Band 8/Heft 2-3. Gustav Fischer, Stuttgart. Lilljeborg, W Cladocera Suecica. Persson, G. & Svensson, J-E Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige. Institutionen för Miljöanalys, SLU. Rapport 2004: 21. Naturvårdsverket, Handledning för miljöövervakning. Djurplankton i sjöar, version 1: Naturvårdsverket, Recipientkontroll vatten : metodbeskrivningar : Del 2, Undersökningsmetoder för specialprogram. SNV Rapport SS-EN 15110:2006. Vattenundersökningar vägledning för provtagning av djurplankton i sjöar. Westberg. E., Bergström, S.E. & Svensson, J-E Dietary differences between juvenile perch and pikeperch in an eutrophic lake. Verh Internat Verein Limnol. 27:

21 Fotobilaga Exempel på hjuldjur i Bolmen Från vänster till höger: Asplanchna priodonta (en rovlevande art), Trichocerca capucina och Keratella cochlearis. Kellicottia bostoniensis Exempel på hinnkräftor i Bolmen Bythotrephes cederstroemi med sitt långa spröt är en viktig rovlevande hinnkräfta i Bolmen. Till höger närbild på den taggförsedda böjen på spinan, som gör att denna hinnkräfta ofta fastnar på fiskeutrustning. 21

22 Det finns åtminstone tre arter Daphnia i Bolmen. Från vänster till höger: Daphnia galeata, Daphnia longispina s.l. och Daphnia cristata. Hinnkräftan Chydorus sphaericus (till vänster) är rund och småvuxen. Arten tycks ha ökat påtagligt i Bolmen senaste decenniet vilket kan tyda på förändringar i fisksamhället eller en ökad näringsbelastning. Till höger Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri. Bolmen är känd för den stora formrikedomen bland släktet Bosmina. Här ett antal former i ett prov från Individerna ovan har plockats fram och fotograferats med anledning av denna sammanställning. Provet är i övrigt är i dåligt skick, det är framför allt de robusta skalen av Bosmina som bevarats bra, men även rester av andra arter som än idag är viktiga i Bolmen finns i provet, t.ex. Daphnia galeata, Daphnia cristata och Eudiaptomus gracilis. 22

23 Exempel på hoppkräftor i Bolmen Hoppkräftan Heterocope borealis är den ovanligaste djurplanktonarten i Bolmen. Den är känd från ca svenska sjöar, många av dem på sydsvenska höglandet. Arten kan bli mycket stor för att vara ett djurplankton, individen på bilden är 3 mm (!). Från vänster till höger: hoppkräftorna Thermocyclops oithonoides, Eudiaptomus gracilis och en naupliuslarv av en copepod. 23

24 24

25 Bilaga 1. Resultat från analysen av djurplankton i de kvantitativa proverna 25

26 26

27 Norra Bolmen, ytvatten Provdatum: Sjökoord: / Lokalkoord: / Län: Jönköping Djup på platsen: 13 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: Medins Biologi AB Analys: Jan-Erik Svensson Kvantitativ djurplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Limnos 0, m, 25,5 l sammanslaget, 25 µm s Täthet Individer per liter ROTATORIA Ascomorpha ovalis Carlin 1,00 Asplanchna priodonta Gosse 2,01 Conochiloides sp 5,02 Conochilus sp 6,02 Filinia sp 1,00 Kellicottia longispina (Kellicott) 3,01 Keratella cochlearis (Gosse) 55,17 Polyarthra remata Skorikov 72,22 Polyarthra vulgaris Carlin 11,03 Synchaeta sp (stor, >120 µm) 8,02 Trichocerca birostris/similis 21,06 Trichocerca capucina (Wierzejski) 1,00 Trichocerca cylindrica (Imhof) 1,00 Trichocerca porcellus (Gosse) 23,07 Trichocerca rousseleti (Voigt) 48,14 Obestämd art 2,01 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin 1,40 Bosmina (Eubosmina) longispina 0,05 Ceriodaphnia sp. 0,33 Chydorus sphaericus (O F Müller) 9,16 Daphnia cristata G O Sars 6,79 Daphnia galeata G O Sars 0,14 Daphnia longispina s.l. 0,23 Diaphanosoma brachyurum (Liévin) 0,60 Leptodora kindti (Focke) 0,05 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar 0,19 Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor 0,42 Eudiaptomus sp., copepoditer 1,21 Calanoida nauplier 7,02 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar 0,19 Mesocyclops leuckarti (Claus), honor 0,84 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar 0,28 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor 1,44 Cyclopoida, obestämd 0,19 Cyclopoida copepoditer 12,84 Cyclopoida nauplier 78,23 ROTATORIA 260,78 CLADOCERA 18,74 COPEPODA, totalt 102,84 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 1,81 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 15,77 COPEPODA, nauplier 85,26 ZOOPLANKTON, totalt 382,36 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 27

28 Norra Bolmen, djupvatten Provdatum: Sjökoord: / Lokalkoord: / Län: Jönköping Djup på platsen: 13 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: Medins Biologi AB Analys: Jan-Erik Svensson Kvantitativ djurplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Limnos m, 8,6 l sammanslaget, 25 µm såll Täthet Individer per liter ROTATORIA Ascomorpha ovalis Carlin 0,94 Collotheca sp 1,88 Conochiloides sp 2,82 Conochilus sp 0,94 Gastropus stylifer Imhof 0,94 Kellicottia bostoniensis (Rousselet) 0,94 Kellicottia longispina (Kellicott) 0,94 Keratella cochlearis (Gosse) 45,14 Polyarthra remata Skorikov 2,82 Polyarthra vulgaris Carlin 0,94 Trichocerca birostris/similis 15,99 Trichocerca cylindrica (Imhof) 0,94 Trichocerca porcellus (Gosse) 15,05 Trichocerca rousseleti (Voigt) 11,28 Obestämd art 4,70 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin 1,16 Bosmina longirostris (O F Müller) 0,12 Ceriodaphnia sp. 1,40 Chydorus sphaericus (O F Müller) 0,93 Daphnia cristata G O Sars 3,02 Daphnia galeata G O Sars 0,23 Diaphanosoma brachyurum (Liévin) 0,81 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar 0,12 Calanoida nauplier 2,82 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar 0,12 Mesocyclops leuckarti (Claus), honor 0,12 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar 0,12 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor 0,35 Cyclopoida copepoditer 1,63 Cyclopoida nauplier 47,02 ROTATORIA 106,26 CLADOCERA 7,67 COPEPODA, totalt 52,28 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 0,12 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 2,33 COPEPODA, nauplier 49,84 ZOOPLANKTON, totalt 166,21 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 28

29 Södra Bolmen, ytvatten Provdatum: Sjökoord: / Lokalkoord: / Län: Kronoberg Djup på platsen: 35 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: Medins Biologi AB Analys: Jan-Erik Svensson Kvantitativ djurplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvantitativt prov: Limnos 0, m, 25,5 l sammanslaget, 25 µm s Täthet Individer per liter ROTATORIA Asplanchna priodonta Gosse 1,50 Collotheca sp 6,02 Conochiloides sp 1,50 Conochilus sp 1,50 Gastropus stylifer Imhof 1,50 Kellicottia longispina (Kellicott) 7,52 Keratella cochlearis (Gosse) 124,87 Polyarthra euryptera Wiersejski 6,02 Polyarthra major Burckhardt 10,53 Polyarthra remata Skorikov 150,45 Synchaeta sp (liten, <120 µm) 1,50 Trichocerca capucina (Wierzejski) 1,50 Trichocerca cylindrica (Imhof) 1,50 Trichocerca porcellus (Gosse) 9,03 Trichocerca rousseleti (Voigt) 52,66 Obestämd art 1,50 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljanin 0,09 Bosmina (Eubosmina) longispina 0,28 Bosmina longirostris (O F Müller) 0,05 Ceriodaphnia sp. 0,09 Chydorus sphaericus (O F Müller) 0,05 Daphnia cristata G O Sars 1,16 Daphnia galeata G O Sars 0,05 Daphnia longispina s.l. 0,14 Diaphanosoma brachyurum (Liévin) 2,88 Holopedium gibberum Zaddach 0,09 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar 0,33 Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor 0,28 Eudiaptomus sp., copepoditer 1,26 Calanoida nauplier 4,51 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar 0,14 Mesocyclops leuckarti (Claus), honor 0,37 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar 0,47 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor 2,56 Cyclopoida copepoditer 25,91 Cyclopoida nauplier 36,11 ROTATORIA 379,14 CLADOCERA 4,88 COPEPODA, totalt 71,92 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 1,86 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 29,44 COPEPODA, nauplier 40,62 ZOOPLANKTON, totalt 455,94 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 29

30 Södra Bolmen, djupvatten Provdatum: Sjökoord: / Lokalkoord: / Län: Kronoberg Djup på platsen: 35 m Metod: BIN PR 01 + NV:s handledning för miljööverv. Provtagning: Medins Biologi AB Analys: Jan-Erik Svensson Kvantitativ djurplanktonanalys RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Kvant. prov: Limnos m, 25,5 l sammanslaget, 25 µm så Täthet Individer per liter ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty 0,75 Collotheca sp 6,77 Conochiloides sp 2,26 Conochilus sp 2,26 Gastropus stylifer Imhof 0,75 Kellicottia longispina (Kellicott) 1,50 Keratella cochlearis (Gosse) 41,37 Polyarthra euryptera Wiersejski 2,26 Polyarthra remata Skorikov 65,45 Polyarthra vulgaris Carlin 8,27 Trichocerca birostris/similis 2,26 Trichocerca capucina (Wierzejski) 0,75 Trichocerca cylindrica (Imhof) 0,75 Trichocerca porcellus (Gosse) 9,03 Trichocerca rousseleti (Voigt) 21,82 Obestämd art 4,51 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longispina 0,19 Bythotrephes cederstroemi Schoedler 0,05 Ceriodaphnia sp. 0,19 Daphnia cristata G O Sars 0,47 Daphnia longispina s.l. 0,23 Diaphanosoma brachyurum (Liévin) 1,44 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar 0,09 Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor 0,33 Eudiaptomus sp., copepoditer 0,42 Calanoida nauplier 1,50 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), honor 0,33 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar 0,05 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor 0,33 Cyclopoida copepoditer 14,28 Cyclopoida nauplier 25,58 ANDRA ZOOPLANKTON Chaoborus flavicans Meigen 0,05 ROTATORIA 170,76 CLADOCERA 2,56 COPEPODA, totalt 42,90 COPEPODA: CALANOIDA, copepoditer + adulter 0,84 COPEPODA: CYCLOPOIDA, copepoditer + adulter 14,98 COPEPODA, nauplier 27,08 ZOOPLANKTON, totalt 216,21 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 30

31 Bilaga 2. Resultat från analysen av djurplankton i 25-µm håvdrag 31

32 32

33 Norra Bolmen Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag Sjökoord: Rotatorier (prov ) och crustacéer / (prov 2) frekvensbestämdes oberoende av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande förekomst. Lokalkoord: / RAPPORT Djup på platsen: 13 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Provtagning: Medins Biologi AB REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Analys: Jan-Erik Svensson Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter 22-aug aug aug aug aug-10 (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) ROTATORIA Anuraeopsis fissa Gosse 679 Ascomorpha ecaudis Perty Ascomorpha ovalis Carlin Ascomorpha saltans Bartsch 226 Asplanchna priodonta Gosse Collotheca sp Conochiloides sp Conochilus sp Euchlanis sp Filinia sp Gastropus hyptopus (Ehrenberg) 59 Gastropus stylifer Imhof Kellicottia bostoniensis (Rousselet) Kellicottia longispina (Kellicott) Keratella cochlearis (Gosse) Keratella cochlearis tecta (Gosse) 65 Ploesoma truncatum (Jennings) 16 Ploesoma sp 5 65 Polyarthra remata Skorikov Polyarthra vulgaris Carlin Polyarthra euryptera/major Synchaeta sp (liten, <120 µm) Synchaeta sp (stor, >120 µm) Trichocerca birostris/similis Trichocerca capucina (Wierzejski) Trichocerca cylindrica (Imhof) Trichocerca porcellus (Gosse) Trichocerca rousseleti (Voigt) Obestämd art 615 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljan Bosmina (Eubosmina) longispina Bosmina longirostris (O F Müller) 2 1 Bythotrephes cederstroemi Schoedler 1 4 Ceriodaphnia sp Chydorus sphaericus (O F Müller) Daphnia cristata G O Sars Daphnia galeata G O Sars Daphnia longispina s.l. 10 Diaphanosoma brachyurum (Liévin) Leptodora kindti (Focke) 1 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor Eudiaptomus sp., copepoditer Calanoida nauplier COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar Mesocyclops leuckarti (Claus), honor Thermocyclops crassus (Fischer), hanar 1 1 Thermocyclops crassus (Fischer), honor 1 2 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor Cyclopoida, obestämd 1 1 Cyclopoida copepoditer Cyclopoida nauplier SUMMA: ROTATORIA SUMMA: CLADOCERA SUMMA: COPEPODA

34 Södra Bolmen Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag Sjökoord: / Lokalkoord: / RAPPORT Djup på platsen: 35 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Provtagning: Medins Biologi AB REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Analys: Jan-Erik Svensson Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter Rotatorier (prov 1) och crustacéer (prov 2) frekvensbestämdes oberoende 22-aug-06 av varandra. 21-aug-07 1=sparsam, 2=måttlig, 26-aug-08 3=riklig, 4=mycket 26-aug-09 riklig, 5=dominerande 23-aug-10 förekomst. (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty Ascomorpha ovalis Carlin Ascomorpha saltans Bartsch 32 Asplanchna priodonta Gosse Collotheca sp Conochiloides sp Conochilus sp Euchlanis sp Gastropus hyptopus (Ehrenberg) Gastropus stylifer Imhof Kellicottia longispina (Kellicott) Keratella cochlearis (Gosse) Ploesoma sp Polyarthra remata Skorikov Polyarthra vulgaris Carlin Polyarthra euryptera/major Synchaeta sp (liten, <120 µm) Synchaeta spp (stora, >120 µm) Trichocerca birostris/similis Trichocerca capucina (Wierzejski) 11 Trichocerca cylindrica (Imhof) Trichocerca porcellus (Gosse) Trichocerca rousseleti (Voigt) Trichocerca sp CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) coregoni coregoni, ad 1 2 Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljan 1 Bosmina (Eubosmina) longispina Bosmina longirostris (O F Müller) Bythotrephes cederstroemi Schoedler 1 1 Ceriodaphnia sp Chydorus sphaericus (O F Müller) Daphnia cristata G O Sars Daphnia galeata G O Sars 2 Daphnia longispina s.l Diaphanosoma brachyurum (Liévin) Holopedium gibberum Zaddach 1 COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor Eudiaptomus sp., copepoditer Calanoida nauplier COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar Mesocyclops leuckarti (Claus), honor Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor Cyclopoida copepoditer Cyclopoida nauplier SUMMA: ROTATORIA SUMMA: CLADOCERA SUMMA: COPEPODA

35 Allgunnen Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag Sjökoord: / Lokalkoord: / RAPPORT Djup på platsen: 33 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Provtagning: Medins Biologi AB REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Analys: Jan-Erik Svensson Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter Rotatorier (prov 1) och crustacéer (prov 2) frekvensbestämdes oberoende 24-aug-06 av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 27-aug-08 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande 30-aug-10 förekomst. (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty 97 Ascomorpha ovalis Carlin Asplanchna priodonta Gosse Collotheca sp Conochilus sp Gastropus hyptopus (Ehrenberg) 81 Gastropus stylifer Imhof Kellicottia bostoniensis (Rousselet) 129 Kellicottia longispina (Kellicott) Keratella cochlearis (Gosse) Ploesoma hudsoni (Imhof) 11 Polyarthra remata Skorikov Polyarthra vulgaris Carlin Polyarthra euryptera/major Synchaeta sp (liten, <120 µm) Synchaeta sp (stor, >120 µm) Trichocerca birostris/similis Trichocerca cylindrica (Imhof) Trichocerca porcellus (Gosse) Trichocerca rousseleti (Voigt) Obestämd art 119 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljan Bosmina longirostris (O F Müller) 1 Ceriodaphnia sp Chydorus sphaericus (O F Müller) Daphnia cristata G O Sars Daphnia galeata G O Sars 11 Daphnia longispina s.l Diaphanosoma brachyurum (Liévin) COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor Eudiaptomus sp., copepoditer Heterocope appendiculata, copepoditer 1 Calanoida nauplier COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar 1 Mesocyclops leuckarti (Claus), honor Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar 3 3 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor Cyclopoida, obestämd 2 Cyclopoida copepoditer Cyclopoida nauplier SUMMA: ROTATORIA SUMMA: CLADOCERA SUMMA: COPEPODA

36 Vidöstern Djurplanktonförekomst i 25 µm håvdrag Sjökoord: / Lokalkoord: / RAPPORT Djup på platsen: 26 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Provtagning: Medins Biologi AB REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Analys: Jan-Erik Svensson Kvalitatitivt prov: 25 µm håv, 0-10 m, 15 cm diameter Rotatorier (prov 1) och crustacéer (prov 2) frekvensbestämdes oberoende 24-aug-06 av varandra. 1=sparsam, 2=måttlig, 26-aug-08 3=riklig, 4=mycket riklig, 5=dominerande 30-aug-10 förekomst. (Ind./prov) (Ind./prov) (Ind./prov) ROTATORIA Ascomorpha ecaudis Perty 32 Ascomorpha ovalis Carlin Asplanchna priodonta Gosse 16 Collotheca sp Conochiloides sp Conochilus sp Gastropus hyptopus (Ehrenberg) 16 Gastropus stylifer Imhof Kellicottia bostoniensis (Rousselet) 146 Kellicottia longispina (Kellicott) Keratella cochlearis (Gosse) Keratella cochlearis tecta (Gosse) 16 Polyarthra remata Skorikov Polyarthra vulgaris Carlin Polyarthra euryptera/major Synchaeta sp (liten, <120 µm) Synchaeta sp (stor, >120 µm) 16 Trichocerca birostris/similis Trichocerca cylindrica (Imhof) Trichocerca porcellus (Gosse) Trichocerca rousseleti (Voigt) Trichocerca sp 16 Obestämd art 81 CLADOCERA Bosmina (Eubosmina) longicornis kessleri Uljan Bosmina (Eubosmina) longispina Bosmina longirostris (O F Müller) Ceriodaphnia sp. 2 3 Chydorus sphaericus (O F Müller) Daphnia cristata G O Sars Daphnia cucullata G O Sars 14 Daphnia longispina s.l. 3 Diaphanosoma brachyurum (Liévin) Leptodora kindti (Focke) 1 Limnosida frontosa G O Sars COPEPODA: CALANOIDA Eudiaptomus gracilis (G O Sars), hanar Eudiaptomus gracilis (G O Sars), honor Eudiaptomus sp., copepoditer 9 12 Eurytemora lacustris (Poppe), hanar 2 2 Eurytemora lacustris (Poppe), honor 21 1 Eurytemora lacustris, copepoditer 2 Heterocope appendiculata, copepoditer 1 3 Calanoida nauplier 65 COPEPODA: CYCLOPOIDA Mesocyclops leuckarti (Claus), hanar Mesocyclops leuckarti (Claus), honor Thermocyclops oithonoides (G O Sars), hanar 1 Thermocyclops oithonoides (G O Sars), honor Cyclopoida, obestämd 1 Cyclopoida copepoditer Cyclopoida nauplier SUMMA: ROTATORIA SUMMA: CLADOCERA SUMMA: COPEPODA

37 Bilaga 3. Utdrag ur rapport om tidigare djurplanktonundersökningar Ur: Persson, G & Svensson, J-E. Kvantitativa djurplanktonundersökningar i Sverige. Inst Miljöanalys, SLU. Rapport 2004: 21. De här återgivna avsnitten med anknytning till Bolmen (sid ) sammanställdes av Gunnar Persson. 37

38 38

39 39

40 40