Undersökning av Vombsjön

Transkript

1 l Undersökning av Vombsjön 998 Kiselalgen AsterlonellA fo,,oa Från Vombsjön, 998 Foto G Cronberg Gertrud Cronberg Helene Annadotter Magdalena Lindberg Vibeke Lirås Lund Limnologi Ekologiska Institutionen Ekologihuset 3 6 Lund

2 SAMMANFATTNING Limnologiska avdelningen vid Ekologiska institutionen, Lunds Universitet har, på uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund, utfört undersökning av Vombsjön under 998 föreliggande rapport är en sammanställning av provtagningar aprilokcober Undersökningarna har omfattat växtplankton samt fysikalisk/kemiska analyser Sikrdjupet varierade mellan 0,7 och, m Det lägsta värdet, orsakat av kraftig alggrumling, uppmättes i augusti Måttligt förhöjda cocalfosforhalter uppmättes under juli till oktober En successiv minskning av totalkväve pågick från april månad till september, men halten ökade igen under oktober En kombination av dessa två processer resulterade i låga N/P och kraftig blomning av blågröna alger Höga biomassor uppmätres i augusti till oktober Kiselalgerna Cyclotella, Stephanodiscus och Asterionelta samt rekylalger dominerade i början av växtsäsongen Under sommaren ökade inslaget av blågröna alger för att sedan dominera algsamhället i oktober Från augusti till november bildades vattenblomning av den blågröna algen Planktothrix agardhii Halten totalfosfor och fosfatfosfor var betydligt lägre jämfört med tidigare år Orsaken var sannolikt den kalla sommaren 998, som medförde lägre vanentemperatur och mindre algmängder

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 METODIK 3 RESULTAT 4 DISKUSSION 0 ERKÄNNANDE l l REFERENSER ll

4 Undersökning av Vombsjön 998 INLEDNING På uppdrag från Kävlingeåns vattenvårdsförbund har vi genomfört undersökning av Vombsjön under 998 Studien omfattar växtplankron samt vattenkemiska och fysikaliska undersökningar från april till oktober METODIK Provtagnio gsmeto di k Vattenprov insamlades med plexiglasrör från ytan till meters djup över sjöns djuphåla Vattnet hälldes i en spann och dess temperatur mättes omedelbare efter upptagandet Prov för närsaltanalyser fixerades med kvicksilverklorid och analyserades senare på ekologiska institutionens laboratorium (tabell ) Kvantitativa växtplanktonprov fixerades med Lugols lösning Kvalitativa växtplanktonprov insamlades med l O och 4 Jlm:s plankronhåvar och fixerades med formalin till en slutkoncentration mellan 4% Provtagningen gjordes på förmiddagen mitt i månaden från april till oktober (tabell ) Sikrdjupct mättes med en vit siktskiva, diameter cm Från april till oktober togs vattenkemi och planktonprov en gång per månad Tabell Analysparamertrar, analysmetodik och enheter för de fysikaliska och kemiska vatten u n dersökningarna Pa ramete r Analysmetodik En het Mätos äk erhet ±"'o Vattentemperatur Termometer, "C 0, ph SS083 0, Alkalinitet SS0839 mekv/ 0,4 Grumlighet SS08 NTU Konduktivitet { C) SS083 ms/m Fosfatfosfor SS086 g/l Totalfosfor SS087 g/l * Nitratkväve SS0833 * Ammoniumkväve SS0834 mg/l jlg/ *Kjel dahlkväve SSEN663 Il Q Il *T otalkväve SS083 Klorofyll ss 0870 *Observera att alla kvävefraktionerna är mätta 3 mg/l Il gli 0 l L l r

5 Fysikaliska och kemiska undersökningar Mätning av ph, ledningsförmåga, alkalinitet och turbirlitet gjordes på ofixerade vattenprov samma dag som de insamlats För det mesta ca 3 timmar efter provtagningen Dessa analyser gjordes på limnologiska avdelningens laboratorium Närsaltanalyserna utfördes på växrekologiska avdelningens laboratorium Analys av växtplankton De kvantitativa växtplanktonproven analyserades i omvänt mikroskop Proven sedimenterades i eller l O ml:s planktonkammare Dominerande arter räknades efter sedimentation De enskilda arterna räknades, mättes och biovolymen beräknades En del växtplankronarter kunde ej bestämmas till arten i de lugolfixerade proven utan har samlats i släkten eller grupper, t ex kiselalgerna Aulacoseira, Cyclotella, Stephanodiscus och Synedra samt crypcomonader som Rhodomonas och Cryptomonas Slutligen beräknades den totala biomassan av alger i mg/l fårskvikt RESULTAT Klimatiska forhållanden De genomsnittliga lufttemperaturerna under 998 var högre än normalt under januari till maj, medan temperaturerna i juni cill och med augusti var lägre än normalvärden (Med normalvärden avses enligt SMHI genomsnittlig temperatur och nederbörd mellan åren 96990) Juni var l C och juli till augusti C kallare jämfört med normalvärden September och oktober var varmare medan november och december var något kallare än normalt Framför allt var antalet soltimmar under perioden maj till december mycket lågt under 998 medan antalet soltimmar under 997 var extremt högt Nederbörden var högre än normalt under februari till april, juni till juli och september rill oktober Övriga månader erhöls lägre mängd nederbörd än normalt Vattentemperatur Vattentemperaturen varierade mellan 0 och 8, C Högsta temperaturen, 8, C, uppmättes i augusti Den genomsnittliga vattentemperaturen under prov tagningsperioden var 4,9 C Siktdjup Siktdjupet varierade mellan 0,7 m och, m Siktdjupet var som störst i april för att sedan sjunka till ett lägsta värde i augusti ph Höga ph noterades under hela mätperioden och varierade mellan 8, och 8,8 Det högsta värdet uppmättes maj Ledningsformåga Ledningsförmågan varierade mycket litet under året (3437 ms/m) De högsta värdena uppmättes under apriljuli (37) och de lägsta (340,36) under augustioktober Ledningsförmågan var alltså ovanligt scabil under säsongen Grumlighet Grumligheten varierade mellan 3, och 3 NTU Det lägsta värdet noterades i april, för att sedan öka successivt till ett maximum värde: i augusti Grumligheten sjönk sedan snabbt till 9 NTU i septemberoktober AJ kalinitet Alkaliniteten var hög och varierade mellan,4 och,7 mekv/ Alkaliniceten var som lägst i april,,4 mekv/, och ökade successivt till eec högsta värde,,7 mekv/ i oktober 4

6 (tabell ) Den ringa variationen av alkalinitet och ledningsförmåga visar att biogen kalkutfällning varit obetydlig under säsongen 998 Tabell Väderlek, kemiska och fysikaliska data samt växtplanktons biomassa, Vombsjön 998 Datum 30 april 9 maj juni 7 juli 3 aug sept 0 okt Tidpunkt :30 :30 :30 :30 : : :4 Moln, % klart dis växl moln dis moln mulet Lufttern perstur, 0,, 9 6 "C Vindstyrka måttlig måttligfrisk svag bris måttlig svag Vindriktning ost väst nordväst väst sydväst Våghöjd, cm (gäss) 30 (gäss) o 0 s Va ttente m peratu r 0, 8 8, 8 C vid 0 m Siktdjup, m,6,7 0,76 0,84 0,7 0,8 ph 8, 8,8 8,7 8,7 8, 8, Ledningsförmåga m Sim mulet frisk sydväst 0 0,0 8,0 36 Grumlighet, NTU 3, 4,3, 9, 3 9 Alkalinitet,,4,7,6,66,6 4,3 mekv/ 9,7 P04 P, )l gli 3 0 TotP, )IQ/ *(N03+ N0)N, 4, 3,7,46 0,8 0,6 0,3 mg/l *NH4N, Jlg/ *KjeldahiN, mg fl,04,8,,3,3,09 *TotN, mg/l,8 4,76 3,6,86,, NIP, mg/mg Klorofyll a,, )lgfl Biomassa, mg fl 6,6,7 4,6 4, 8,4 4,0 0,4,36, ,7 Lite algskum algskum på Grönt vatten Grönt Kommentar, i hamnen ytan och i vatten, blom, hamnen inget skum vattenfärg, mm *Alla kvavepararmetrar har matts separat

7 T otalfosfor Totalfosforvärdena var som lägst i majjuni, 30 JLg/ Under apriljuni varierade värdena mellan 30 och 3 J,lg/l l juli ökade totalfosfor till 66 JLg/ för att sedan uppvisa ett maximalt värde på 76 j!g/ i okcober (fig ) Totalfosfor 0 00 J 0 C) ::: El998 0 o April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur Totalfosfor (tg/) i Vombsjön Fosfatfosfor Fosfatfosforn varierade ellan l och JLg/ Värdena var mycket låga, 3 JLg/, från april till augusti för att snabbt stiga till l O och JLgll i september och oktober (fig ) Fosfatwfosfor 60 J C) ::: 0 80 ll [J 997 lill April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur Fosfatfosfor (tg/) i Vombsjön Totalkväve Från april till september sjönk totalkväve från,8 till, mg/l Totalkvävet därefter ökade till,76 mg/l i oktober (fig 3) Jämfört med åren 9997 var haltökningen under hösten liten 6

8 Totalkväve 6 : 'ma E 0997 El998 o April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur 3 Totalkväve (mg/l) i Vombsjön Ammoniumkväve Ammoniumkvävet var högst i april, 3 JLg/, och sjönk därefter till 3 JLg/ i juli Under augusti till oktober ökade ammoniumkvävet något igen och varierade mellan 6 IJg/ (fig 4) Ammoniumkväve r::n ::: C !998 o April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur 4 Ammoniumkväve (J!g/), Vombsjön Nitratoch nitritkväve Det högsta värdet på nitrat och nitritkväve, 4, mg/l, uppmättes i april Värdena minskade sedan och ett lägsta värde, O, mg/l, noterades i augusti Nitrat och nitritkvävet ökade sedan något under september och oktober (fig ) Kjeldahlkväve Kjeldahlkvävet ökade från,04 mg/l i april till ett maximum,,3 mg/j, i juli l augusti och september sjönk Kjeldahlkvävet något, för att sedan stiga till,36 mg/l i oktober 7 l r l

9 Nitrat och nitritkväve 3 O) E 4 l!j [] 997 fl998 o April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur Nitrat och nitritkväve (mg/l}, Vombsjön tn 00 E 0 N/P o April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur 6 Kväve/fosfor kvoten, Vombsjön Klorofyll Höga halter av klorofyll g uppmättes under 998 Den högsta klorofyh a mängden uppmättes i augusti {6 flg/) och den lägsta i april (3 Jlg/) Under övriga delar av provtagningsperioden varierade klorofyll g mellan 43 flg/ (tabell ) Växtplanktons biomassa Växtplankton undersöktes från mitten av april till mitten av oktober Under denna period varierade biomassan mellan,7 8,4 mg/l (färskvikt) Den lägsta biomassan uppmättes vid andra provtagningstillfäller i maj (,7 mg/l) Mängden växtplankton ökade från maj ti augusti då maximum på 8,4 mg/l uppmättes Därefter minskade biomassan igen Vid den sista provtagningen i oktober hade algbiomassan minskat till l 0,7 mgll (fig 7) 8

10 Växtplanktons biomassa! El998 0 J O) E 0 o April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Figur 7 Växtplanktons biomassa (mg/l) i Vombsjön Växtplanktons förändring under 998 I april dominerades växtplanktonsamhället av rekylalger (0 %} och kiselalger tillhörande släktena Cyclotella och Stephanodiscus (33%) samt Asterionella formosa och Synedra spp (%) Relativt hög biomassan, 6,64 mg/l, uppmättes vid denna tidpunkt Under maj minskade mängden alger och det lägsta värdet under mätperioden,,7 mg/l, noterades Vanligast förekommande växtplankter var kiselalger tillhörande släktena Stephanodiscus och Cyclotella (tillsammans 3%) samt häftaigen G'hrysochromulina parva (44 o/o) I juni registrerades igen en högre biomassa, vilken fortfarande dominerades av kiselalgerna Cyclotella och Stephanodiscus (87%) Från juli ökade växtplanktonmängden kraftigt och dominerades av kisdalger och blågröna alger Hög växtplankton biomassa registrerades ända in i november månad (Bilaga l, tabell ) Under juli till augusti dominerade kiselalger tillhörande släktet Aulacoseira och Cyclotel/a!Stephanodiscus och blågröna alger tillhörande släktena Microcystis, Radiocystis, Snowe/la och Woronichinia, medan i september till oktober var trådformiga blågröna alger vanligast Då dominerades växtplanktonsamhället från 47 o/o v de blågröna algerna Planktothrix agardhii (tidigare kallad Oscillatoria agardhit}, Planktolyngbya limnetica, Aphanizomenon klebahnii samt pico blågröna alger Totalt sett dominerade de blågröna algerna i oktober ( o/o), men även kiselalger förekom rikligt Växtplanktons artsammansättning Under 998 registrerades totalt 97 taxa i Vombsjön Blågröna alger och grönalger var representerade med flest arter (tabell 4) Antal registrerade kiselalgstaxa var, men dena är en underskattning Släktena Cyclotella och Stephanodiscus förekom med flera arter, vilka ej kunde identifieras, eftersom de endast kan bestämmas till arten med elekrronmikroskopi Vanligast förekommande blågröna alger var Aphanizomenon klebahnii, Miaocystis jlosaquae, M viridis och M wesenbergii samt Planktothrix agardhii 9

11 0 Växtplankton 998 J C') E 0 o 30 ap r jun 7 jul 4 aug se p 0 okt Blågröna alger c Kiselalger o Övriga alger Figur 8 Fördelning av växtplankton, Vombsjön 998 Bland kiselalgerna dominerade släktena Asterionella, Aulacoseira, Stephanodiscus spp och Cyclotella spp Cryptomonader förekom rikligt i april och augusti Pansarflagellaten Ceratium hirundinella uppträdde i måttliga mängder på sommaren (Bilaga l, tabell ) Tabell 4 Växtplankton fördelade på olika alggrupper och trofitillhörighet, Vombsjön 998 Blågröna alger Kiselalger Grönalger Gulgröna alger P ansarflagellater Rekylalger Häftatger Eutrofa arter Indifferenta arter Oligotrofa arter 43 3 DISKUSSION De vattenkemiska undersökningarna av Vombsjön under 99 samt (ANNADOTTER, 993; CRONBERG et al, 997, 998) uppvisar ett likartat mönster beträffande fosforvärdena Under augusti och september sker en stark ökning av såväl totalfosfor som fosfatfosforhalterna Under september och oktober 997 var fosfatvärdena mer än tio gånger högre än augusti värdet En sådan markant ökning registrerades inte på sensommaren 998 Totalfosforhalterna ökade från juli månad och var under resten av provtagningssäsongen avsevärt högre än apriljuni Detta är samma trend som Un er 998 var ökningen av fosfor från juli och framåt betydligt svagare än tidigare år Okningen av totalfosfor och fosfatfosfor i slutet av sommaren kan förklaras med interne fosforläckage från bottnarna Det interna fosforläckaget anses bero på kemiska och mikrobiologiska processer i sedimentet Läckaget på sommaren i eutrofa sjöar brukar starta sedan en viss sedimentation av mikroalger skett på sedimentytan Såväl de lägre växtplanktonmängderna som de lägre vattentemperaturerna under 998 har sannolikt spelat en viktig roll för att fosforläckaget under 998 var lägre än tidigare år 0

12 Mängden totalkväve och nitratnitritkväve var högre speciellt på våren 998, medan halten av ammoniumkväve höll sig stabilt på en låg nivå under hela året Alltså ingen ökning på sommaren och hösten som under tidigare år Dessa "förbättrade förhållanden" beror troligtvis på väderleksförhållanden under sommaren 998, som var sämre än under 997 Sommaren 998 var betydligt kallare med mycket reducerat antal soltimmar, mer regnigt och stormigt väder än tidigare somrar, Vombsjön skiktades aldrig under sommaren 998 och der interna läckaget av fosfor från sedimenten uteblev troligtvis helt Biomassan av alger var lägre och denrrifikationen, som beror på tillgången på organiskt material (i form av t ex alger) var sannolikt också lägre En konsekvens av de minskande kvävehalterna och ökande fosforhalterna under säsongen är att N/Pkvoten under sensommarhöst blir låg Enligt bland andra Smith (983) gynnas blågrönalger av en N/P kvot, som är mindre än 9 Det finns inga tydliga förändringar av Vorobsjöns näringstillstånd under de senaste åren Det finns däremot en förändring i växtplanktonsamhället Blågrönalger har ökat under sensommaren och hösten Dominerande blågrönalg är då den toxinproducerande Planktothrix agardhii Tidigare dominerade framför allt Microcystis aeruginosa ERKÄNNANDE Ett tack till personal vid Vombverker, Sydvatten AB, som har ställt upp med båt och båtförare vid provtagningarna REPERENSER Annadotter, H 993 Algtoxiner i dricksvatten VAFORSK rapport nr Svenska vatten och avloppsverksfiireningen IS BN Cronberg, G, Annadocrer, H, Lindberg, M & Lirås, V 997 Undersökningar av Vombsjön 996 Ekologiska institutionen, Lunds universiter Cronberg, G, Annadorcer, H, Lindberg, M & Lirås, V 998 Undersökningar av Vombsjön 997 Ekologiska institutionen, Lunds universitet SMHL Eggerrsson Karlstöm, C Väderåret l 998 Väder och Vatten 998 Smith, V H 983 Low nitrogen ro phosphorus racios favor dominance by bluegreen algae in lake phyroplankron Science : 66967

13 Bilaga Tabell Växtplanktons biomassa fördelad på olika arter, Vombsjön 998 Tabell (3) Växtplanktonarter registrerade i Vombsjön 998

14 Tabell Vombsjön 998, växtplankton biomassa, mg/l Species 30 apr: 9 maj jun 7jul 4aug: sep 0okt C::YQPHYCEAE, Blågrö!' als;fer! Chroococcales r()naceller, 0 = IJ:m i o, 6 Microcystis a erugino::sc:a' ' 04 O, 9 M botry o, i 0,0; 0,3 0,7" M viridis 0,: O, 74; 0,96 0,008 sn::,b,e::: rscg::: i, o,!, 37 i 0,8: Picoblågröna celler, 0 = )lm 0,079i o, 6! 0,39 0, 748i C!lis tis geminat 0,0 7 o 763: 0,343 0,64 Snowella lacustris 0,03' 006! = 0,034 Woronichinia k arelica :::=::: i 0,069 0,; 0,48 0,63 Nostocales i l Anabaena vigu[e 0,07!,;,, i l abaen e: 0,08: i t Aphanizomenon ' klebahnii l 0,08Si,43 0,89! 0,6 oscillatoriäfes Ptankto!Y'!ya limnetica l 0,09 0,36 o,s:! 0,0 flktothrix agardhii 0,06i 044; 0,6; 3,639! 4,644 L CHLOROPHYCE rönalger : Volvocales Chlamydomonas sp 0,0 Chtorococcales Oocystis sp ' Scenedasmus :?PP= === O :E 0,4 + 0,0! s: 0,6 flosaqua ANT<?HXAE; GLilgnääig: Tribonel!la sp ; ;; 0, 98: HAPTOPHVCEAE C,ry:?<?C!'s;>mI!Ja parva,;' ;:04Lo 84: 0,733 DIATOMOPtfJ<?E Af:, Kiselalg!r : Asterianell a for mosa 7: 0,08i 0,069: 0,09: 0, Aulacoseira granulata var angustissima l 0,6 Äulacoseira spp:! o:47!,60 6 3,686 " cicfoteitciistephanodiscu;"0= o m 0,6; 0: l o cycloteiiä78tephanodiscu"stom,06 0,77, ,373: 0,846 Öiato!np: : : : " ' ' 0,0 ' 0,03: l,084 0,4 ' 0,04 CRYPTOPHYÖEÄE : QptomöasPP :o '''s 0, 0,86 0,03 O, 74 Rhodomonan 0,6, j, i J o, 74 0,0 0,! 0,4 0,374,o; 4 g Fr a g ilar i a crotonensis Ydrpp,6 0,84j ' ö : i 4 4 ' DINOPHYCEAE SMÅMONADER M"önader :=,:i, :: ::, 6,, TOTAL BIOMASSÄ, mg/l 6,64, 73 : 0,0 0,84,, 4,6 4,06' 8,44 3,99: O, 88 o, 74

15 E Tabell ( ) Vombsjön, 998 Växtplankton artlista EG =ekologisk grupp: E= Eutrof, M= Mesot rof, l= Indifferent, O= Oligotrof Förekomst: = enstaka, = vanlig, 3 = riklig Taxon EG April Mai Juni Juli Aug Sept Okt CY AQY9,EAE Blågr i:)na l g, e ::: r lc Ch roococcales Ap!lqpsäcflicatissia '!!: & GS w t A inr!l:emm}f:ronbf:<om: + + ::: == 4 = = + Ap!!r:Jothec bachmaqnii l{omlegn!x Cron=b : +:E= J l' A cla rata Wst & V'!:: e:::s: t t + A: J!?'!JBn3b:in Mengh) Elenkin f ' l A:endQPbYtica {'!J et G S est)komleg & Cron b =E :j + A!!ljnljtissia (WIfVes!) KomLegn & Cronb += E + + f+ t Chroococcus limneticus Lemm E Cyano 0iYb illjperftum Cr9n ḇ & w 'eib;;, = + =E : ==E ' l= =l t +:: + :: : : = cf g:eianqịcum!veye!: =+ I Qnf)ephro!l!oit3S Hi9 ke l c =E + M borys T! E: + l := crocysti?erug inosa Kut z + E + ; M flos aqae!ttr) Kirchn + E +:! r! M:Yiiis ( B!)L:em E l f = M wesr]gr:gj)!<om in Kond:, E! r? :; Lr Sn<>v:'ella lacjjhodjkomhind :lit!lis (HY!l!<m Hind +: W g ia! (Ug) Elen ;E=: Nostocales A!'l lb \ena crass?jhemmj oml:f3gn et 9Ionb E, l = E: Allana sp + f3adiocys!isgi!'ata S!uja YIJoronichiilica Kom & Kof'!l Legr:: ' : lemmerj:!af'!ii f minjtrf} KQLegn rj! i Aphanizgr)On graci!e (Lem!ll} Lemm Et +: t A!bhfii (EI!:I:LPech & Kallna E : l ' =:J Osciflatoriales flanktqlyngby revjcellul?ris q!onb & Kom = E= ++!:J)f!!Qetic(mf!J} KmLegn: & Conb +: Planko!i agardbli (G()m) nagn KolT) E tf = '=l:' lnabaea mciconaum: & tjubpesl) ourr E + f + +J + t QIAT<?MOPYCE Jselalger + J:!Icoseira 9!'nu)ata ( ) Ra? += E ++ " granultb:f:'r angusti!rna M +E t= = Aualcoseira spp l 3 Cyclqiii spp = =: = + a +3+== = L E :r Cyn:!E!ra lliptica w Smith + t Qiats>r:na SP: l ' t M(!ira vriangarq!! +0 J Jr +:E:= =t= : = 3== r:?ynedr<<?ḷinensis Ler:nm f : SY!:Idr SPP = i rionel!f9iosa Hass +: Eragil!i'!9!9tone!!sis I:S!tton Step!lanodispp =' J:=!

16 fi Tabell () Vombsjön, 998 Växtplankton artlista Tax on EG April Mal Juni Juli Aug Sept Okt HAPTOPHYCEAE Häftalger fhrysorirortwlin parvt::aek l +i l l l E 3 ' r '= = l, XAN!!iPHYCEAE Gulgröna ac e r J J f T : + riboner:nạ =,! l m, LOROPI:fYCEAE Gröalger Volvocales + + Cai!ria p ='+ f+ CJamydomQas SR: +' l:j J Eudoa elegan =E=+ l: Tetraporales; l ilr QJ:!!ydoc(lQSa plantonica (KOtz) Fott o + Pse9sphaQ9ystis lacustris (Ler:nm) Nov o +l Chlorococcales tctiiiästrum täntz9hii La9erh i ::==!< itrodemus f(;l latus (C9rda) R alfs! BoJ rxococculects (W:& G s esj) Kom Marv, l, f?otryol?: l! 9oeym mic:poruin N äg: E C s p ricu Näg gljcigenia guadrat rvorrn l!! Dictypheri'!l ehregianum g l j 9:Pu!c:ellum Woo l! j >t? D tetrachotomum,, Printz E i' ; t<: lunaris (fsircr!:) Moeb K osa (W /o{ t) chmid f!ageimiaq!:jdrieta {Leṃm) C?: M Smith j LL L Mnoraphidium co! t9,rtum ffhur)kom: Legn l fv:ifor:ne {NygJ Ko r! :? i =! L Legn Qocystis e: Pedi!rum if?diatf Meyen P: brya!li!urn (T LIPJ Meneg P: du EIMeyE3!l E? KJ<::heriella con()rtajchmiqle)l l + icracị nium pusj!lu pres minutum (g) Kom 9!!: ptetra(hr::)ralfs E! +{, E Scenedeml:!rninatus (Lagrh) Chod E i S ac!'l!:jlemrj!j m E! S:cLspr(Bre:L en h J! econlsjr) ChC?9 E =, s ()q!!is fl:richt : ened J!Up E l Tet!aer<?!l mini murn (?!::) H a g E Jrubari e: E Zy g l!' a J s + :6;uv:I =m) K r ieg c limneticum Lemm E 0rästruhtöcers(sciö s P?'!ox!fl varparvum '!'! West E rf ) G M :srnith E L S planetonicum Teil E l! r t! j!

17 Tabell (3) Vombsjön, 998 Växtplankton artlista Tax on Ulo thric al es Elaotot!!9elainoa Wille Ulothrix limnetica var minor Teil f?inc?pye J>ans aragell ate r Cerat]llm hi!nd!nell a (9FM) Schrank y odiniuf!)helvticum Penar(j m nj9iniurl]l, Ko!witziel! acuta (APtein) E!brähter CRVPT QP!I YCEAJLe kyl alge r Chrocrnonas l Ahadomonas 9:Y E!!flOna Ahadomonas lacustris Pasch in Auttn Ahadomonas!ens Pasch & Ruttn He t!otr! (tärg!ös ) fgell at Katablepharis ovalis Skuja EG April Maj Juni Jul i Aug S ept Okt i t w r E ± t l l l l l i T = L i r

18 Bilaga Tabell över kemiska och fysikaliska data från Vombsjön, augusti 998 (analysvärden erhållna från Gunnar Andersson, Länsstyrelsen i Malmö) l i : 3 "

19 (JL: :: Institutionen för miljöanalys, SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET s l u y: " c s""' skånska sjöar station Vombsjön 998 Månad Dag Nivå (m) Aug Medelv 999 0, Siktdjup m Temperatur C ph Konduktivitet ms/m Kalcium mekv/ Magnesium mekv/ Natrium mekv/l Kalium mekv/ Alkalinitet/Acid mekv/ sulfat mekv/ Klorid mekv /l niumkväve g/ Nit=it+NitratN g/l TotN(persulfat) g/l Fosfatfosfor / öv:: fosfor / Totalfosfor g/ Absorbans OF 40/ Absorbans F 40/ Abs Differens 40/S Tot org kol TOC mg/l Kisel mg/l Järn!Jg/ Hangan J,Lg/l Aluminium,syralösl g/ 0,8 0,8 7,0 7,0 8,67 8, ,, 94,94 0,4 0, ,47 0,00 0,00,47,47 0, 89 0, 89 0,478 0, s ,0 0,0 0,040 0,040 0,80 0,80 8,0 8,0,9, ,0 "Laoor<Uorium ackndiurtu av Sryr<lsen f/jr ackrrditering och reknisk kunrru/ Vui<samhtiLfl id dt JvtrulctJ ockrtirradt laborar o rima uppfyller kraven i S Denna rappun fdr tndt>ji drugts SJII helhet, 0 mrt SWED,t,C och lttfijrdon

20 l l