Vattenväxter i några skånska sjöar

Transkript

1 Natura 2000 Håkan Sandsten 2008 Vattenväxter i några skånska sjöar Gyllebosjön, Ivösjön, Levrasjön, Lyngsjön, Odensjön och Rössjön.

2 Titel: Vattenväxter i några skånska sjöar, 2007 Gyllebosjön, Ivösjön, Levrasjön, Lyngsjön, Odensjön och Rössjön. Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne län Håkan Sandsten Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen MALMÖ Tfn: lansstyrelsen@m.lst.se Copyright: Länsstyrelsen i Skåne län. Innehållet i rapporten får gärna citeras eller refereras med uppgivande av källa. Upplaga: 50 ISBN: Länsstyrelserapport: 2008:42 Layout: Tryckt: Nina Lindberg, Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län, Kristianstad Tryckningsår: 2008 Omslagsbild: Brant lutande stenstrand vid västra Ivösjön. 2

3 Förord Undervattensvegetationen är mycket viktig för livet i sjöar. Den fungerar som yngelkammare för fisk, livsmiljö för ryggradslösa djur och som matplats för sjöfågel. En riklig undervattensvegetation hjälper också sjön att ta hand om näringsämnen från åkrar och samhällen genom att kväverenande bakterier kan växa på blad och stammar. Denna vattenrening är betydelsefull både för sjön och de grunda kustområden som tar emot vatten från inlandet. När det finns gott om undervattensväxter i en sjö blir vattnet dessutom klarare. Detta beror på att bälten av vattenväxter stabiliserar sjöns bottensediment så att detta inte rörs upp så lätt av vågor och vind, men också på att vattenväxter konkurrerar om ljus och näring med svävande växtplankton som annars frodas och grumlar vattnet, ibland i kraftiga algblomningar. Undervattensvegetationen bidrar därmed även till bättre bad- och fiskevatten. Om näringstillförseln är alltför hög under en längre tid eller om det sker förändringar i markanvändning, som till exempel avverkning av strandnära skog, kan denna balans dock rubbas. Höga halter av näringsämnen gynnar svävande växtplankton och förlust av stabiliserande växtlighet innebär att mer partiklar och färgande humusämnen spolas ned i sjön vid regn, vilket minskar ljusnedsläppet till vattenväxterna. Dessa kan då inte växa lika djupt längre och undervattensvegetationen "kryper" uppåt och begränsas till de grunda strandzonerna. En del vattenväxter trivs bäst i näringsfattiga sjöar medan andra gynnas av ökad näringstillförsel. Genom att följa förändringar i undervattensvegetationens artsammansättning och djuputbredning får vi därför en bra bild av långsiktiga förändringar i både ljusklimat och näringsstatus. Denna kunskap är viktig för att kunna identifiera vatten där natur-, ekonomi- och friluftsvärden hotas för att snabbt kunna sätta in insatser som säkerställer dessa för framtiden. Millbrook, New York state, USA, augusti 2008 Nils Carlsson Miljöavdelningen Länsstyrelsen i Skåne län 3

4 Innehållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...5 Inledning...5 Metodbeskrivning...6 Undersökningsområden...7 Resultat...10 Gyllebosjön...11 Ivösjön...12 Levrasjön...12 Lyngsjön...14 Odensjön...14 Rössjön...15 Diskussion...16 Referenser...18 Kartor och bilagor

5 Sammanfattning Vattenvegetationen i sex sjöar i Skåne inventerades med snorkling 2007 och resultaten visade på ovanligt höga naturvärden och låg påverkan från övergödning i alla sjöar utom Lyngsjön. I den sjön var ljusklimatet för flytblads- och undervattensväxter mycket dåligt på grund av en blomning av picocyanobakterier. Dock påträffades flera arter av undervattersväxter vilka ger sjön en potential att återhämta sig till en fin badsjö med klart vatten och rik vattenvegetation. Åtgärder mot algblomningen bör prioriteras. Ivösjön och Rössjön är två oligotrofa sjöar med typisk kortskottsvegetation. Braxengräs, notblomster och strandpryl är karaktärsarter och de fanns i täta mattor till relativt stort djup. I Rössjön hittades rikligt med sjöhjortron, vilket är en rödlistad art som också är typisk för fina oligotrofa sjöar med rena bottnar utan påslamning. Levrasjön är en mycket speciell sjö där många arter av kransalger förekommer i täta mattor till åtta meters djup. Djuputbredningen verkar ha ökat det senaste decenniet vilket är mycket positivt. Även förekomsten av den akut hotade arten trådsträfse verkade ha ökat i sjön både horisontellt, vertikalt och täthetsmässigt. Detsamma gällde den starkt hotade arten stjärnslinke. Även kärlväxter uppvisade stor rikedom och vattenpest, som tidigare under 1900-talet bedömdes vara en svår konkurrent till kransalgerna, fanns endast i mindre utsträckning. Även i Odensjön, i Söderåsens Nationalpark, påträffades den starkt hotade stjärnslinke vilket är ett nytt fynd. Vattnet i Odensjön var mycket klart och växterna fanns på stort djup, men den branta steniga bottnen gjorde att de växte mycket glest. Även Gyllebosjön har ganska brant stenig botten och ligger i ett lövskogsområde, men en algblomning pågick vilket gjorde siktdjupet sämre och därmed kärlväxternas maximala djuputbredning lägre än i Odensjön. Flera arter som är typiska för naturligt eutrofa sjöar påträffades och mossor och getraggsalg växte rikligt och till stort djup. Inledning Länsstyrelsen i Skåne har gett Calluna AB i uppdrag att inventera vattenväxter i sjöar för uppföljning av bevarandemål i skyddade områden och Natura områden. Syftet med inventeringen var att få fram en bra inventeringsmetod för att i framtiden kunna uppfölja bevarandemål för skyddade områden och Natura 2000-områden och i skötselplaner för naturreservat och nationalparker. I uppdraget ingick att inventera arter av vattenväxter som är typiska för en viss naturtyp, så att bevarandestatus skulle kunna bedömas. I rapporten presenteras metoder, områdesbeskrivning av sjöarna, resultat från 2007 års inventering med 5

6 kartor och rådata, en bedömning av sjöarnas tillstånd med hjälp av vattenväxter där även andra års resultat vägs in, samt en diskussion om resultaten. Bedömningen av tillståndet görs inte enbart med hjälp av de nya bedömningsgrunderna, utan artantal, maximal djuputbredning, sällsynta arter, tätheter och även de gamla bedömningsgrunderna vägs in i en samlad bedömning. Datamaterialet innehåller tre sjöar (Ivösjön, Levrasjön och Rössjön) som vattenmyndigheterna har klassat som potentiella vattenförekomster, det vill säga sjöar som är så stora (>100 ha) att deras miljökvalitet ska undersökas, bedömas, målsättas och förbättras om det finns ett behov för det (tabell 2). Arbetet ska rapporteras till EU enligt ramdirektivet för vatten. Tre sjöar (Gyllebosjön, Lyngsjön och Odensjön) som vattenmyndigheten klassar som övriga vatten ingår också i materialet. Dessa behöver inte rapporteras till EU men de kan ha ett stort naturvärde ändå. Naturvårdsverket har inte fastslagit någon metodbeskrivning för inventering av makrofyter. Från och med december 2007 finns bedömningsgrunder på vattenportalens hemsida som vi hädanefter kallar "de nya bedömningsgrunderna" (Ecke 2007). Dessa tar enbart hänsyn till en artlista från varje sjö, men i denna rapport har även hänsyn tagits till makrofyternas täckningsgrad och maximala djuputbredning samt de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket 1999). Övervattensväxter behandlas inte, även om uppgifter om dem oftast finns i de bakomliggande undersökningarna, eftersom de inte anses spegla vattnets karaktär i lika hög grad. Metodbeskrivning Undervattens- och flytbladsväxter inventerades i de fem sjöarna (tabell 1) genom att transekter vinkelrätt ut från stranden undersöktes med snorkling och fridykning av Håkan Sandsten. Växternas artsammansättning och täckningsgrad undersöktes i rutor som var 1 x 1 meter stora och där vattendjupet mättes med 0,1 meters noggrannhet i mitten av rutan, antingen med tumstock på grunt vatten eller med dykdator (Suunto Gekko). Målsättningen var att tio rutor per djupmeter skulle inventeras, vilket innebar att vi ibland var tvungna att förflytta oss åt sidan för att inte komma för djupt. Då blev undersökningsområdet format som ett band i stället för en linje. Undersökningsområdenas start och slutpunkter koordinatsattes med GPS och foto togs. Varje arts procentuella täckning av botten skattades enligt en sjugradig skala: 0 1, 1 5, 5 10, 10 25, 25 50, och procent. Substratets beskaffenhet, mängden påväxt på växterna och hur snabbt sikten försämrades vid 6

7 beröring av botten (siltation) uppskattades också. Siktdjupet mättes över sjöns djuphåla om den var känd eller från en centralt belägen plats i sjön. Vattenstånd mättes mot en bro eller stor sten, platsen fotograferades och koordinatsattes. Metoden är en modifierad version av Makrofyter i sjöar (Naturvårdsverket 2003) och Vegetationsklädda bottnar, ostkust (Naturvårdsverket 2004). Undersökningsområden En översikt av undersökta sjöar finns i figur 1 och detaljkartor med transekterna inmarkerade finns i bilaga 3. Sjöarnas koordinater enligt Svenskt Sjöregister, samt den naturtyp som de tillhör och de arter som särskilt ska eftersökas i basinventering av Natura 2000-områden finns i tabell 1. Sjöarna beskrivs sedan kortfattat. Figur 1. Översiktskarta med de inventerade sjöarna i Skåne

8 Tabell 1. Sjöarna som inventerats på vattenväxter med utloppskoordinater enligt SMHI och RK90. Natura-2000 naturtyp med koden 3150 är naturligt eutrofa sjöar med nate eller dybladsvegetation, 3130 är oligo-mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder, 3140 är kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger. En kod inom parantes betyder att sjön inte ligger inom ett Natura 2000 område men att den troligen skulle ha tillhört den naturtypen som koden anger. Sjönamn Nordkoordinat Ostkoordinat Natura naturtyp Typiska arter Gyllebosjön Blomvass, hornsärv, vårtsärv, slamkrypa, tretalig slamkrypa, dyblad, korsandmat, ävjebrodd, axslinga, kransslinga, vattenpilört, bandnate, uddnate, grovnate, trubbnate, sjöranunkel, stor andmat, vattenaloe, vattengaffel, vattenstjärna. Ivösjön Slamkrypa, nordslamkrypa, tretalig slamkrypa, dysäv, vekt braxengräs, braxengräs, notblomster, klotgräs, strandranunkel, strandpryl, sylört och nålsäv. Levrasjön Havsnajas, trådnate, bortsnate, kransalger av släktena Chara, Nitella och Nitellopsis. Lyngsjön (3150) Se Gyllebosjön ovan. Odensjön Se Gyllebosjön ovan. Rössjön (3130) Se Ivösjön ovan. Gyllebosjön Gyllebosjön är den största och en av de få sjöarna på Österlen och ligger 10 km nordväst om Simrishamn. Omgivningarna består av lövskog och åker med kuperad terräng och sjön är djup med branta stränder. Det är en källsjö med relativt klart vatten som rinner ut till Tommarpsån. Sjön har en rik fiskfauna med abborre, braxen, gädda, gärs, mört, ruda och sutare enligt Fiskeriverkets databas för sjöprovfisken. Vid inventeringen observerades och fotograferades även en flodkräfta. Fem transekter inventerades i sjön: tre med krattning och två med snorkling. Anledningen till detta var att inventeringen av Gyllebosjön även ingick i ett annat uppdrag från Luleå tekniska universitet där krattmetoden skulle jämföras med snorkling. Ivösjön Ivösjön, som är Skånes till ytan största sjö (54 km²), ligger i Skräbeåns avrinnningsområde. Den får huvuddelen av sitt vatten från den relativt näringsfattiga skogsbygden, men ligger samtidigt i ett kalkrikt område, vilket gynnar flora och fauna. Sjön ingår i ett Natura 2000-område för "oligotrofa vatten med amfibisk vegetation av strandpryl och braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder" (kod 3130). Vegetationen i Ivösjön har tidigare undersökts i juli 2004 i en första basinventering av undervattensväxternas täckningsgrad och djuputbredning (Sandsten 2005). I det senaste provfisket som Fiskeriverket har registrerat fångades inte mindre än 13 arter: abborre, benlöja, björkna, braxen, gärs, gös, lake, mört, nissöga, nors, sarv, siklöja, sutare. Dessutom finns gädda men det brukar man inte alltid få i näten på sommaren eftersom de står stilla när det är varmt. 8

9 Levrasjön Levrasjön ligger strax öster om Ivösjön och är mycket mindre (2,7 km²). Den ligger också på kalkrik mark, men eftersom det är en källsjö är tillrinningsområdet mycket mindre och vattnet inte alls lika brunt som i Ivösjön. I det klara kalkrika vattnet trivs kransalger och många andra växtarter både i och runt sjön och Levrasjön brukar betecknas som landets allra värdefullaste kransalgslokal. Sjön är den enda kända lokalen i Sverige för den akut hotade kransalgen trådsträfse (Chara filiformis). Vattenväxter i Levrasjön har tidigare inventerats 1999 (Blindow 1999), 2002 (Sandsten 2003) och 2004 (Sandsten 2005). Vid det senaste provfisket i sjön fångades abborre, benlöja, braxen, gädda, gärs, mört och sarv. Vid inventeringen 2007 sågs många mycket stora fina abborrar. Lyngsjön Lyngsjön är en liten mesotrof sjö med tillflöde endast från grundvatten och runt sjön går ett boskapsbetat rikkärr med stor artrikedom. Under senare år har det varit problem med algblomningar som gjort att den tidigare populära badsjön inte går att bada i. Gertrud Cronberg har tidigare konstaterat att blomningen var en picocyanobakterie (troligen Cyanobium rubescens), vilken ger alldeles rosafärgat vatten. Trots sjöns lilla storlek och isolerade läge har man ändå fångat ganska många fiskarter i de provfisken som Fiskeriverket registrerat: abborre, gädda, mört, ruda, sarv och sutare. Odensjön Odensjön är en liten källsjö i Söderåsens Nationalpark med mycket speciell karaktär. Den ligger i en djup brant gryta och har mycket branta stränder utom vid utloppet. Sjön är bara meter tvärs över men ändå 20 meter djup. Den är inte provfiskad, men vid inventeringen observerades många stora abborrar och även en del mört och sarv. Rössjön Rössjön är en relativt stor (med skånska mått) sjö som ligger nedströms Västersjön i nordvästra Skåne. Den ligger vid foten av Hallandsåsen och har en oligotrof karaktär. Sjön har varit ett fågelskyddsområde sedan 1940-talet med häckande storlom och fiskgjuse. Det har fångats abborre, benlöja, braxen, gädda, gös, lake, mört och siklöja i de provfisken som registrerats av Fiskeriverket. 9

10 Tabell 2. Sammanfattning av vad de nya och gamla bedömningsgrunderna säger om några skånska inventeringar av vattenväxter. Endast flytblads- och undervattensväxter (inkl några mossor) ingår i datamaterialet. Dy=dyk- eller snorklingsinventering; Kr= krattningsinventering. Den sista kolumnen innehåller en samlad bedömning av ekologisk status som kan skilja sig mot både nya och gamla bedömningsgrunder, se texten för förklaring. Nya BG Gamla BG, bedömningsgrunder Sjönamn Inventerings-år Metod TMI Ekologisk kvot Antal arter Bedömning av artantal Indikatortal Jämförvärde Avvikelse Samlad bedömning av ekologisk status Gyllebosjön 1974 Kr 6,50 0,76 3 Artfattigt 8,4 7 Stor avvikelse lågt artantal näringsrikare 2002 Kr 5,46 0,61 11 Ganska 8,7 7 Liten avvikelse näringsrikare artrikt 2007 Dy 5,85 0,67 11 Ganska artrikt 8,4 7 Liten avvikelse näringsrikare Ivösjön 2004 Dy 6,91 0,81 17 Artrikt 7,4 8 Obetydlig avvikelse 2007 Dy 7,37 0,88 19 Mycket artrikt Levrasjön 2002 Kr 5,87 0,67 11 Ganska artrikt Lyngsjön tal 7,3 8 Ingen eller obetydlig avvikelse Indikatortal för kransalger saknades 2004 Dy 5,23 0,58 17 Artrikt Indikatortal för kransalger saknades 2007 Dy 5,80 0,66 23 Mycket artrikt Indikatortal för kransalger saknades Kr 6,67 0,70 3 Artfattigt 8,5 7,4 Stor avvikelse lågt artantal och näringsrikare 2002 Kr 5,23 0,42 7 Ganska artfattigt 2007 Dy 5,89 0,67 9 Ganska artfattigt Odensjön 2007 Dy 6,33 0,73 6 Ganska artfattigt Rössjön 2007 Dy 7,65 0,92 20 Mycket artrikt 8,5 7,4 Liten avvikelse näringsrikare 7,8 7,4 Ingen eller obetydlig avvikelse 8,4 7,4 Liten avvikelse näringsrikare 6,5 6,5 Ingen eller obetydlig avvikelse G H H O G H Resultat Resultaten sammanfattas i tabell 2 och sedan följer sjövisa beskrivningar av artförekomst, bedömningar enligt nya och gamla bedömningsgrunder (BG), sällsynta arter, täthet och djuputbredning och slutligen en. En översikt av arter funna i de olika sjöarna finns i bilaga 2 och inventeringsresultaten från de olika transekterna redovisas i bilaga 4. De grunda sötvattenslaguner vid Falsterbo som tidigare har hyst en rik undervattensflora blev under 2007 översvämmade med saltvatten. Vid inventeringen av två laguner (koordinater: ; , ; ) hittades nästan 10

11 bara tåliga övervattensväxter, vattnet smakade salt och sandstybb observerades. Bottnen var helt bar och endast ett enda litet fragment av antingen borst- eller trådnate (Potamogeton pectinatus eller P. filiformis) hittades. Därför presenteras inga andra resultat från den inventeringen. Gyllebosjön Artförekomst Totalt elva arter av flytblads- och undervattensväxter påträffades i Gyllebosjön 2007 vilket bedöms som artrikt hittades endast tre arter i Gyllebosjön och 2002 hittades nio arter (Jensén 1995; Sandsten 2003). På 2000-talet avvek sammansättningen av arter endast lite från ett förväntat naturligt tillstånd genom att visa på en lite näringsrikare karaktär. De nya BG bedömer status av arter som måttlig. Av de arter som särskilt ska eftersökas i basinventering av naturligt eutrofa sjöar såsom Gyllebosjön hittades hornsärv och trubbnate. Inga sällsynta eller rödlistade arter hittades Täthet och djuputbredning Vattenpest (Elodea canadensis) var den kärlväxt som hittades djupast i krattningsundersökningen 2002 på 1,7 meter medan getraggsalg (Cladophora aegagrophila) hittades ner till 1,9 meter där den fortfarande förekom rikligt (80 % täckning) undersöktes växterna med fridykning och då påträffades kärlväxter ner till 2,5 meter (hornsärv, Ceratophyllum demersum), mossor till 4,5 meter (stor vattenmossa, Fontinalis antipyretica) och getraggsalg ner till 5,2 meter. Det är svårt att jämföra resultaten för maximalt utbredningsdjup mellan de olika undersökningarna eftersom de är gjorda med olika metoder som är olika bra på att avgöra maxdjup. Getraggsalgen dominerande på stora djup medan vattenmossa förekom i mindre grad (1 10% täckning). Kärlväxterna påträffades i mer varierande utsträckning från 1 75 %. Ingen art dominerade emellertid totalt i sjön. Siktdjupet var 2,4 meter under 2007 vilket får betraktas som stort. Siktdjupet var stort med tanke på att vad som såg ut som en blomning av cyanobakterier pågick under inventeringstillfället. Samlad bedömning Även om det är svårt att jämföra de tre olika undersökningarna bedöms det inte ha skett någon försämring i förhållandena för vattenväxter i Gyllebosjön sedan talet, tvärtom. De mycket stora maximala utbredningsdjupen för olika växtarter, 11

12 förekomsten av getraggsalgen som förknippas med artrika eutrofa sjöar, en jämn fördelning av kärlväxter på lite grundare vatten och den samlade artrikedomen är positiva faktorer, medan förekomsten av algblomning är en negativ faktor. Sammantaget bedöms Gyllebosjön ha åtminstone god status. Ivösjön Artförekomst Totalt påträffades 19 arter av flytblads- och undervattensväxter under 2007 och 17 arter under 2004, vilket bedöms som mycket artrikt respektive artrikt. Artsammansättningen visar att sjön fortfarande har karaktären av en näringsfattig sjö med braxengräs (Isoetes sp.) och liknande kortskottsväxter på exponerade stränder, medan mer skyddade vikar uppvisar en mycket näringsrikare karaktär bland växterna. Status med de nya BG blir måttlig för 2004 och god för Inga sällsynta eller rödlistade arter hittades. Täthet och djuputbredning Många arter undervattensväxter förekom från grunt ut till djupt vatten. Styvt braxengräs (Isoetes lacustris) förekom i täta vidsträckta mattor från 0,4 till 3,9 meters djup och notblomster (Lobelia dortmanna) förekom rikligt. Den kärlväxt som fanns djupast var grovnate (Potamogeton lucens) på 4,1 meter och Nitella opaca eller N. flexilis (sterila exemplar går inte att artbestämma närmare) växte på 4,6 meter på Ivöns västra sida. Samlad bedömning Vikarna i norr samt området nära Bromölla har en näringsrikare karaktär än vad resten av sjön har. Om dessa områden skulle bedömas separat hade de bedömts ha måttlig status. Den stora rikedomen på arter och sammansättningen på växtsamhället, arternas maximala djuputbredning och deras täthet resulterar i att Ivösjöns samlade status bedöms vara hög. Levrasjön Artförekomst Totalt elva arter av flytblads- och undervattensväxter påträffades i Levrasjön 2000, vilket bedöms som ganska artrikt med 17 arter under 2004 och med 23 arter under 2007, vilket bedöms som och mycket artrikt. Det sista året inventerades sjön med fridykning vilket medför säkrare resultat med avseende på artförekomst och bedömningen här grundas främst på dessa. 12

13 Enligt Irmgard Blindow (Blindow 1999) är Levrasjön Sveriges mest värdefulla lokal för kransalger med elva olika arter av kransalger. Fyra av dessa är rödlistade. En art trådsträfse (Chara filiformis) är klassad som akut hotad (CR). Två arter är starkt hotade: stjärnslinke (Nitellopsis obtusa) och spretsträfse (Chara rudis) medan en art mellansträfse (Chara intermedia) är missgynnad. De gamla BG saknar indikatortal för kransalger och när floran domineras av dessa blir bedömningen av växtsamhället under vatten ganska meningslös. De nya BG är mycket bättre underbyggda och en bedömning enligt dessa resulterar åtminstone i en måttlig status för Levrasjöns sammansättning av arter. Man måste dock komma ihåg att de nya BG helt och hållet baseras på arternas förekomst relativt en totalfosforhalt i vattnet. Även kärlväxterna uppvisar emellertid en god rikedom på arter med bland annat med en förekomst av sex olika arter av natar (Potamogeton sp.). Täthet och djuputbredning Vattenpest (Elodea canadensis) och stor vattenmossa (Fontinalis antipyretica) växte ända ner till 8,5 meters djup medan stjärnslinke (Nitellopsis obtusa) växte ner till 8 m. Siktdjupet var 6,2 m under 2007 vilket är stort och större än tidigare. Heltäckande mattor med olika arter av kransalger förekom på mellan 2 6 meters djup på de flesta ställen i sjön. Trådsträfse som är akut hotad (CR) har hittills bara påträffats i Levrasjön i Sverige. (Förekomsten av trådsträse i Levrasjön är med andra ord endemisk för Sverige.) Under 2002 påträffades trådsträfse på endast en växtlokal i Levrasjön men under 2007 återfanns den på tre lokaler på 1,5 m, 4,5 m och 6 meters vattendjup, i tätheter på mellan 1 och 25 %. Spretsträfse hittades 2004 men inte 2007, i täta och breda bestånd både norr och söder om sjöns utlopp (i tätheter upp till 100 % och i band som var nio respektive 20 m breda) på maximalt 7,4 m respektive 2,4 meters vattendjup. Detta är mycket djupare än när spretsträfse påträffades Faktiskt är det ett större djup än någon art nådde under Stjärnslinke (Nitellopsis obtusa) förekom nästan överallt under 2007 och i tätheter på upp till 100 % och på vattendjup ner till 7 m. Om man jämför undervattensväxternas maximala utbredningsdjup 1999 med det under 2004 och det under 2007 verkar dessa ha ökat. Samlad bedömning En mycket stor rikedom på arter, förekomst av flera rödlistade arter, en avsevärd maximal djuputbredning, resulterar i att Levrasjön bedöms ha hög status. 13

14 Lyngsjön Artförekomst Totalt tre arter av flytblads- och undervattensväxter påträffades i Lyngsjön på 1970-talet vilket bedöms som artfattigt och som ganska artfattigt med åtta respektive nio arter 2002 och Till saken hör dock att endast en växtlokal inventerades i den första undersökningen. Täthet och djuputbredning Axslinga (Myriophyllum spicatum) var den art som växte djupast, ner till 1,2 m. Siktdjupet var 2007 endast 0,7 meter och vattnet var då kraftigt rosafärgat av en blomning av extremt små, friflytande blågrönalger (pico-cyanobakterier). Gertrud Cronberg har tidigare konstaterat att blomningen sannolikt bestod av arten Cyanobium rubescens. Sjöns värde som badsjö har förstörts av dessa alger och antagligen hämmar de också förekomsten av undervattensväxter. Tätheten av Lyngsjöns undervattensväxter var mycket låg både under 2002 och Samlad bedömning Vegetationens mycket begränsade maximala djuputbredning och glesa förekomst talar för att Lyngsjöns status ska bedömas som dålig. Det relativt höga antalet arter, förekomsten av boskapsbete runt sjön vilket gynnar konkurrenssvaga och små vattenväxtarter, medför emellertid att Lyngjön har en potential för att få ett bra samhälle av flytblads- och undervattensväxter om bara vattenkvaliteten kan förbättras. Lyngsjön bedöms ha en otillfredsställande status. Odensjön Artförekomst Sex arter av flytblads- och undervattensväxter hittades i Odensjön, vilket är ganska artfattigt. Artsammansättningen visar på arter som indikerar näringsrika vatten, vilket medför en liten avvikelse mot förväntat. De nya BG visar på måttlig status med avseende på artförekomst. Den starkt hotade kransalgen stjärnslinke (Nitellopsis obtusa) hittades! Täthet och djuputbredning Alla arter växte mycket glest utom vid sjöns utlopp, men de förekom å andra sidan ner till ett stort vattendjup. Krusnate (Potamogeton crispus) växte ner till 3,6 meter och axslinga (Myriophyllum spicatum) växte ner till 5,4 meter. Vattnet var 14

15 klart med ett siktdjup på 4,9 meter. Fyndet av den rödlistade arten stjärnslinke på 2,7 till 3,0 meters djup vid sjöns utlopp är anmärkningsvärt. Det är en art med mycket dålig spridningsförmåga, men där den finns förekommer den ofta i mycket höga tätheter och har en stor positiv effekt på vattenkvaliteten. I Odensjön var dock beståndet endast ett tiotal meter brett. Samlad bedömning Odensjöns botten består till stor del av block och grov sten. Bottnen lutar mycket brant vilket gör det svårt för vattenväxter att finna något lämpligt substrat. Förekomsten av så pass många som sex arter av flytblads- och undervattensväxter i denna lilla sjö är därför bra. Även den maximala djuputbredningen är mycket bra vilket medför att Odensjöns status bedöms vara god. Rössjön Artförekomst Totalt 20 arter av flytblads- och undervattensväxter påträffades i Rössjön vilket bedöms vara mycket artrikt. Ingen avvikelse från opåverkat tillstånd kan utläsas av artsammansättningen. De nya BG visar på en god status för artförekomst. Förutom kärlväxter, en mossa och en kransalg hittades också en kolonibildande cyanobakterie, sjöhjortron (Nostoc zetterstedtii), som är rödlistad (NT missgynnad) och typisk för oligotrofa sjöar med rena steniga eller grusiga bottnar. I Skåne finns den i Värsjön men inte i många andra sjöar. Täthet och djuputbredning I Rössjöns nordvästra del förekom sjöhjortron ganska rikligt och i ett tätt bestånd (upp till 25 % täckningsgrad) på mellan 1,1 till 1,8 meters vattendjup. Styvt braxengräs (Isoetes lacustris) växte ända ner till 3,3 m medan övriga kort- och långskottsväxter förekom i varierande täckningsgrad utan att någon speciell art dominerade. Samlad bedömning Rössjöns många arter, dess artsammansättning, den täthet med vilken arterna förekom, arternas maximala djuputbredning samt förekomsten av sjöhjortron gör att sjöns status bedöms vara hög. 15

16 Diskussion Vattenväxterna i Gyllebosjön tyder på att sjön är en värdefull representant för naturligt eutrofa sjöar. Det fanns flera arter av natar, både kärlväxter, mossor och makroalger fanns ner till stort maxdjup. Den jämna fördelningen av kärlväxter på lite grundare vatten och den samlade artrikedomen var positiva faktorer, medan förekomsten av algblomning var en negativ faktor. Det var också roligt att hitta flodkräfta i sjön. Även om det är svårt att jämföra de tidigare undersökningarna med denna på grund av olika metodik, bedömer jag att det inte har skett någon försämring i förhållandena för vattenväxter i Gyllebosjön sedan 1970-talet, utan tvärtom. De nya bedömningsgrunderna ger sjön en måttlig status, men det grundas enbart på förekomsten av typiskt oligotrofa arter. Dessa ska inte finnas i en sjö som är av Gyllebosjöns karaktär, typisk för centraleuropa och lövskogsbältet. Gyllebosjön har relativt liten påverkan från det lilla tillrinningsområdet där endast 20 % är åker, den är djup och vattnet har lång uppehållstid. Därför bör sjön åtminstone få god status. Negativt är dock förekomsten av cyanobakterier. Den norra och östra delen av Ivösjön inventerades 2004 och den södra och västra delen samt runt Ivön inventerades Under 2007 hittades fler arter som är typiska för näringsfattigt vatten och de växte också djupare. Kanske beror det på skillnader mellan åren, men mer troligt på att de nordliga vikarna och området vid Bromölla är mer övergödda. Med tanke på artrikedom, florans artsammansättning, arternas maximala djuputbredning och kortskottsväxternas täthet och goda kondition med en liten mängd påväxt och rena bottnar utan påslamning bedömdes Ivösjöns status vara god. Levrasjöns status var bättre 2007 än tidigare, med mer av den hotade trådsträfsen på fler lokaler och tätare och djupare mattor av den hotade stjärnslinken och andra arter, större siktdjup än tidigare och sammanlagt fler arter. En mycket stor artrikedom, förekomsten av flera rödlistade arter och en avsevärd maximal djupsutbredning resulterar i att Levrasjön bedöms ha hög status även om de nya bedömningsgrunderna anger måttlig status. De nya bedömningsgunderna är helt enkelt inte lämpade till att bedöma värdet av en kransalgssjö. I norra delen av Levrasjön växer den akut hotade kärrnockan (Tephroseris palustris) och det finns planer på att rensa i vassen för att ge denna större möjlighet att växa. Det skulle troligen inte innebära något problem för kransalgerna i sjön, utan snarare tvärtom. Där vassen växer finns inga täta mattor av kransalger utan det är utanför vassen som dessa tar vid. Lyngsjön bedöms ha en otillfredsställande status och något bör göras för att förbättra sjöns vattenkvalitetet var Lyngsjön drabbad av en kraftig blomning av cyanobakterier, vilket gjorde att undervattensväxterna bara kunde växa på 16

17 grunt vatten. Siktdjupet var mycket litet. Trots att det finns en hel del arter i sjön som skulle kunna kolonisera större ytor och växa djupare hade vegetationen i sjön en mycket begränsad maximal djuputbredning och låg täthet. Det talar för att Lyngsjöns status ska bedömas som dålig, men det relativt höga antalet arter, förekomsten av boskapsbete runt sjön, vilket gynnar konkurrenssvaga och små vattenväxtarter, samt förekomsten av kransalger, som har förmågan att snabbt ge positiva effekter på vattenkvaliteten, medför emellertid att Lyngjön har en potential för att bli en mycket fin makrofytsjö om bara vattenkvaliteten kan förbättras. Det finns potential för att vegetationen ska komma tillbaka och vattenkvaliteten förbättras så att sjön åter kan bli en fin badsjö, men något måste göras åt cyanobakterieblomningen. Tillrinning sker via grundvatten och några mycket små diken och det kan nog bli svårt att minska tillförseln av kväve och fosfor från omgivningen. Odensjön hade mycket klart vatten och även om den branta bottnen med stenigt och blockrikt substrat gjorde att vegetationen var mycket gles, fanns det flera växtarter till stort djup. Vid utloppet hittades tätare undervattensvegetation och fyndet av den starkt hotade kransalgsarten stjärnslinke där var positivt. Även den maximala djuputbredningen, och att det ändå fanns så pass många som sex arter av flytblads- och undervattensväxter i denna lilla sjö, är bra. Både de nya och gamla bedömningsgrunderna anger att sjöns status ska betecknas som måttlig, men alla dessa positiva resultat tyder på att sjön i stället bör få en god status. I Rössjön hittades fler arter än i någon av de andra sjöarna i denna inventering. Eftersom det är en sjö med tydlig oligotrof karaktär får den god status i de nya bedömningsgrunderna. Ett möjligt hot mot Rössjön är att tillrinnande vatten kommer från Västersjön, vilket är en sjö under snabb övergödning på grund av all strandnära bebyggelse. Förekomsten av kortskottsväxter i täta vidsträckta mattor med ett flertal arter och även de rikliga fynden av sjöhjortron var mycket positiva. Artantal, dess artsammansättning, dess förekomsttätheter, arternas maximala djuputbredning, samt förekomsten av sjöhjortron gör att sjöns status bedöms vara hög. 17

18 Referenser Blindow I, Kransalger i Skåne. Rapportserien Skåne i utveckling 1999:34, Länsstyrelsen i Skåne län. Ecke F, Bedömningsgrunder för makrofyter i sjöar Bakgrundsrapport. Luleå tekniska universitet. Jensén S, Makrofyter i skånska sjöar och vattendrag. Miljövårdsenheten, Länsstyrelsen i Kristianstads län. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag, Bakgrundsrapport 2, Biologiska parametrar. Rapport Naturvårdsverket, Handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp: Makrofyter i sjöar. Version 1: Naturvårdsverket, Handbok för miljöövervakning. Undersökningstyp: Vegetationsklädda bottnar, ostkust. Version 1: Sandsten H, Vattenväxter i skånska sjöar En jämförelse mellan 1970-talet och Länsstyrelsen i Skåne län. Rapportserien Skåne i utveckling 2003:31. Sandsten H, Undervattensväxter i Ivösjön och Levrasjön Fälttest av metoder för basinventering och uppföljning av makrofyter i två Natura 2000 områden. Länsstyrelsen i Skåne län. 18

19 Bilaga 1. Vattenväxtinventering i Skåne 2007 med transekternas nummer, start- och slutkoordinater samt inventeringsdatum. För en översikt över transekternas läge se kartor i bilaga 3. Sjö Transekt nr Start Slut N-koord O-koord N-koord O-koord Inventeringsdatum Odensjön OD1 dyk Odensjön OD2 dyk Odensjön OD3 dyk Odensjön OD4 dyk Odensjön OD5 dyk Odensjön OD6 dyk Rössjön RÖ1 dyk Rössjön RÖ2 dyk Rössjön RÖ3 dyk Rössjön RÖ4 dyk Rössjön RÖ5 dyk Rössjön RÖ6 dyk Gyllebosjön GY Gyllebosjön GY Gyllebosjön GY Gyllebosjön GY Gyllebosjön GY5 dyk Gyllebosjön GY6 dyk Ivösjön IV1 dyk Ivösjön IV2 dyk Ivösjön IV3 dyk Ivösjön IV4 dyk Ivösjön IV5 dyk Ivösjön IV6 dyk Ivösjön IV7 dyk Ivösjön IV8 dyk Ivösjön IV9 dyk Levrasjön LV Levrasjön LV2 dyk Levrasjön LV3 dyk Levrasjön LV4 dyk Levrasjön LV5 dyk Levrasjön LV6 dyk Levrasjön LV7 dyk Levrasjön LV8 dyk Levrasjön LV9 dyk Levrasjön LV10 dyk Lyngsjön LY1 dyk Lyngsjön LY2 dyk Lyngsjön LY3 dyk Lyngsjön LY4 dyk

20 Bilaga 2. Artlista över flytblads- och undervattensväxter i denna inventering från Vetenskapligt artnamn Svenskt namn Rödlista Odensjön Rössjön Gyllebosjön Ivösjön Levrasjön Lyngsjön Callitriche hermaphroditica Höstlånke x Ceratophyllum demersum Hornsärv x x Chara aspera Borststräfse x x Chara contraria Gråsträfse x x Chara filiformis Trådsträfse CR x Chara globularis Skörsträfse x Chara hispida Taggsträfse x Chara tomentosa Rödsträfse x Chara virgata Papillsträfse x x x Chara vulgaris Busksträfse x Drepanocladus sp. Krokmossor x Elatine hydropiper Slamkrypa x Eleocharis acicularis Nålsäv x x Elodea canadensis Vattenpest x x x Fontinalis antipyretica Stor näckmossa x x x Hottonia palustris Vattenblink x Isoetes lacustris Styvt braxengräs x x Juncus bulbusos Löktåg x Lemna minor Andmat x x Lemna trisulca Korsandmat x Littorella uniflora Strandpryl x x Lobelia dortmanna Notblomster x x Myriophyllum alterniflorum Hårslinga x x Myriophyllum spicatum Axslinga x x x Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke x x Nitellopsis obtusa Stjärnslinke EN x x Nostoc zetterstedtii Sjöhjortron NT x Nuphar lutea Gul näckros x x x x x Nymphaea alba Vit näckros x x x x Persicaria amphibia Vattenpilört x x x Potamogeton berchtoldii Gropnate x x x x Potamogeton crispus Krusnate x x x Potamogeton gramineus Gräsnate x x Potamogeton lucens Grovnate x Potamogeton natans Gäddnate x Potamogeton obtusifolius Trubbnate x x x Potamogeton pectinatus Borstnate x x x Potamogeton perfoliatus Ålnate x x x x Ranunculus aquatilis Vattenmöja x x Ranunculus reptans Strandranunkel x Sparganium emersum Igelknopp x Subularia aquatica Sylört x x Utricularia intermedia Dybläddra x x Utricularia vulgaris/australis Vatten- eller sydbläddra x x x

21 Gyllebosjön GY5 dyk GY2 GY1 GY3 GY6 dyk GY4 Skala 1: Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

22 Ivösjön IV1 dyk IV2 dyk IV9 dyk IV4 dyk IV3 dyk IV5 dyk IV8 dyk IV7 dyk IV6 dyk Skala 1: Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

23 Levrasjön LV6 dyk LV7 dyk LV5 dyk LV4 dyk LV8 dyk LV3 dyk LV9 dyk LV10 dyk LV1/LV2 dyk Skala 1: Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

24 Lyngsjön LY3 dyk LY2 dyk LY1 dyk LY4 dyk Skala 1: Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

25 Odensjön OD5 dyk OD4 dyk OD6 dyk OD3 dyk OD1 dyk OD2 dyk Skala 1: 2500 Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

26 Rössjön RÖ2 dyk RÖ3 dyk RÖ1 dyk RÖ4 dyk RÖ6 dyk RÖ5 dyk Skala 1: Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188

27 Gyllebosjön GY1 djup (m) 0,2 0,3 0,4 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,4 1,5 1,6 1, substrat sa sa sa gd gd gd gd gd gs gs gs gs gs gs gs fb Lysimachia thyrsiflora Topplösa f f f Phragmites australis Vass r Schoenoplectus lacustris Säv a a a Typha angustifolia Smalkaveldun a a a a a a Nuphar lutea Gul näckros o o Potamogeton perfoliatus Ålnate r GY2 djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1, substrat gs gs gs fb fb fb gd fb fb fb fb gb gb gb gb gb gb gb gb Carex nigra Hundstarr f f f Lysimachia thyrsiflora Topplösa f f f Phragmites australis Vass f f f f f f f Ceratophyllum demersum Hornsärv r GY3 djup (m) 0,2 0,3 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 2,3 2,3 2,4 2,5 2,7 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,3 3,4 3,5 3,7 4,2 4,3 4,5 4,6 4,9 5,1 5,2 5,5 5,7 5,8 6,3 6,4 7, substrat gd gd gd gd gd gd sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse Cladophora aegagrophila Getraggsalg d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d d Filipendula ulmaria Älggräs o Fontinalis antipyretica Stor näckmossa f f f f f f f f f f Carex nigra Hundstarr o o Lysimachia thyrsiflora Topplösa o Phragmites australis Vass f f f f f f f f f f f Typha angustifolia Smalkaveldun f f f Nuphar lutea Gul näckros o Ceratophyllum demersum Hornsärv o o o o o o o o o o o Chara contraria Gråsträfse r Elodea canadensis Vattenpest a a a a a Potamogeton perfoliatus Ålnate f f f f f f GY4 djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,3 2,4 2,5 2,6 2,6 2,7 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,9 4,1 4,5 4,8 5 5, substrat gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse Cladophora aegagrophila Getraggsalg d d d d d d d d d d d d d d d d d d d Filipendula ulmaria Älggräs o Mentha arvensis Åkermynta r Fontinalis antipyretica Stor näckmossa f f f f f f f f f Carex sp. Starrar f f f f f f Lysimachia thyrsiflora Topplösa o Phragmites australis Vass a a a a a a a a a a a Potentilla palustris Kråkklöver o Ceratophyllum demersum Hornsärv r r Elodea canadensis Vattenpest r Potamogeton perfoliatus Ålnate a a a a a a a a a a a a GY1 GY2 GY3 Krusnate

28 Gyllebosjön GY5dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 3,7 3,8 3,9 4 4,1 4,2 5 5,2 5, substrat sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa fst fst gd gd gd gd gd fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse påväxt siltation Cladophora aegagrophila Getraggsalg Fontinalis antipyretica Stor näckmossa 2 Carex nigra Hundstarr 5 4 Schoenoplectus lacustris Säv Potamogeton natans Gäddnate 4 4 Ceratophyllum demersum Hornsärv Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum spicatum Axslinga Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 Potamogeton obtusifolius Trubbnate 4 Potamogeton perfoliatus Ålnate GY6dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,5 0,6 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,3 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 1,6 1,7 1,7 1,9 1,9 2,4 2,5 2,7 2, , substrat gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gs fse fst fse fst fse fst fst fb fb fb fb fst fb fb fb fb fb fb fb påväxt siltation Cladophora aegagrophila Getraggsalg Filipendula ulmaria Älggräs 2 Fontinalis antipyretica Stor näckmossa Berula erecta Bäckmärke 3 Carex sp. Starrar 5 Phragmites australis Vass Schoenoplectus lacustris Säv Solanum dulcamare Besksöta 3 Typha angustifolia Smalkaveldun Nuphar lutea Gul näckros 3 Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum spicatum Axslinga Potamogeton pectinatus Borstnate Potamogeton perfoliatus Ålnate 5 5 GY5dyk GY6dyk Flodkräfta

29 IV1dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,1 2,2 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3, substrat sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa påväxt siltation Schoenoplectus lacustris Säv 4 2 Nuphar lutea Gul näckros Persicaria amphibia Vattenpilört Isoetes lacustris Styvt braxengräs 1 Chara virgata Papillsträfse Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Potamogeton lucens Grovnate Potamogeton perfoliatus Ålnate IV2dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 2,9 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3, substrat fb fb fb fb fb fb fst gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs gs fst fst fst fst fst fst gr fst fst gr gr gr gr gr gr gr påväxt siltation Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster 1 1 Chara virgata Papillsträfse Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Potamogeton berchtoldii Gropnate 1 2 Potamogeton perfoliatus Ålnate IV3dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 1, ,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,2 3,3 3,3 3,4 3,4 3,5 3,6 3,8 3,9 4 4,2 4,3 4, substrat fst fst fst sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa påväxt siltation Isoetes lacustris Styvt braxengräs Chara virgata Papillsträfse Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 1 3 Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke 1 1 Potamogeton berchtoldii Gropnate 2 1 Potamogeton gramineus Gräsnate 4 4 Potamogeton perfoliatus Ålnate Ivösjön IV1dyk IV2dyk IV3dyk Krusnate

30 IV4dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 0,9 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,1 4,2 4,3 4,4 4,6 4,7 4,8 4, substrat gd gd gd sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa påväxt siltation Ophrydium versatile kolonibildande ciliat 2 2 Cladophora aegagrophila Getraggsalg Equisetum fluviatile Sjöfräken 1 Phragmites australis Vass Eleocharis acicularis Nålsäv Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster Chara virgata Papillsträfse 1 Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Potamogeton berchtoldii Gropnate Potamogeton gramineus Gräsnate Potamogeton perfoliatus Ålnate IV5dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2, ,1 3, substrat sa sa sa sa sa sa gd gd gd gd gd gd gd gd sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa fse fse fse fse fse fse fse fse påväxt siltation Eleocharis palustris Knappsäv 3 5 Equisetum fluviatile Sjöfräken 2 2 Sparganium sp. Igelknoppar 3 Nuphar lutea Gul näckros Persicaria amphibia Vattenpilört Eleocharis acicularis Nålsäv Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster Callitriche hermaphroditica Höstlånke Chara virgata Papillsträfse Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Potamogeton berchtoldii Gropnate Potamogeton perfoliatus Ålnate IV6dyk djup (m) 0,1 0,1 0,2 0,3 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 0,6 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 1 1,1 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,1 4,2 4,3 4,4 4,5 4, substrat sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse påväxt siltation Phragmites australis Vass Schoenoplectus lacustris Säv Nymphaea alba Vit näckros 2 Eleocharis acicularis Nålsäv Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster 4 3 Chara aspera Borststräfse 4 4 Chara virgata Papillsträfse 2 Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Potamogeton gramineus Gräsnate 3 4 Potamogeton lucens Grovnate Potamogeton perfoliatus Ålnate Ivösjön IV4dyk IV5dyk IV6dyk

31 IV7dyk djup (m) 0,3 0,6 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,2 1,3 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,9 1,9 2 2,4 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3, substrat hä sa sa sa sa sa sa sa sa fse sa fse sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa påväxt siltation Phragmites australis Vass Nuphar lutea Gul näckros Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl 4 Chara virgata Papillsträfse Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Potamogeton perfoliatus Ålnate IV8dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1,9 2 2,1 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4 4,1 4,2 4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 4, substrat sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd gd påväxt siltation Persicaria amphibia Vattenpilört Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster Subularia aquatica Sylört Chara virgata Papillsträfse Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Ranunculus aquatilis Vattenmöja 1 IV9dyk djup (m) 0,1 0,2 0,3 0,4 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,3 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 1, ,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,7 2,8 2,9 3 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 3,6 3,7 3,8 3,9 4,1 4,2 4, substrat fst fst sa fst fst fst fst fst sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa sa fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse fse påväxt siltation Equisetum fluviatile Sjöfräken 1 1 Phragmites australis Vass Schoenoplectus lacustris Säv Isoetes lacustris Styvt braxengräs Littorella uniflora Strandpryl Lobelia dortmanna Notblomster Chara virgata Papillsträfse Elodea canadensis Vattenpest Myriophyllum alterniflorum Hårslinga Nitella opaca/flexilis Matt- el glansslinke Potamogeton perfoliatus Ålnate 3 4 Ivösjön IV7dyk IV8dyk IV9dyk