Inventering av vattenväxter i åtta sjöar i Stockholms län 2013

Transkript

1 Fakta 204: Inventering av vattenväter i åtta sjöar i Stockholms län 203 Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön samt Mälaren-Skarven Publiceringsdatum Kontaktperson Mats Thuresson Avdelningen för miljö Telefon: mats.thuresson@lansstyrelsen.se Författare Anna Gustafsson Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma Norrtälje Syftet med föreliggande inventering har dels varit att komplettera dataunderlag för vattenförvaltningens behov och dels mer ren miljöövervakning. Stora och Lilla Skogssjön, Fjättersjön samt Mälaren-Skarven är nya föreslagna vattenförekomster och ett ansvar vilar på Länsstyrelsen att göra undersökningar så att klassning av sjöarnas ekologiska status låter sig göras. Muskan är en befintlig vattenförekomst där data hittills saknats för makrofyter. Inventeringen av Garnsviken, Albysjön och Viren ingår i ett årligt regionalt uppföljningsprogram inom den regionala miljöövervakningen. Årlig övervakning av vegetation saknas nästan inom den svenska miljöövervakningen och vi hoppas med dessa inventeringar som startade 2009 kunna bidra med nödvändigt underlag för att utveckla bedömningsgrunderna för statusklassning av makrofyter i sjöar samtidigt fungerar undersökningarna som trendövervakning. Inventeringarna har finansierats med bidrag från Naturvårdsverket för regional miljöövervakning. Utförare har varit Naturvatten i Roslagen AB som också har skrivit rapporten. Författaren är ensam ansvarig för rapportens slutsatser. Denna publikation finns bara i pdf.

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 SUMMARY... 4 INLEDNING... 5 METODIK... 6 Fältinventering och artbestämning... 6 Bedömning av ekologisk status... 7 Tidigare inventeringar... 8 RESULTAT... 9 Förekommande arter... 9 Ekologisk status... Garnsviken... 3 Albysjön... 6 Viren... 9 Stora Skogssjön Lilla Skogssjön Muskan Fjättersjön Mälaren-Skarven... 3 REFERENSER BILAGA. TRANSEKTER BILAGA 2. ARTFÖREKOMSTER BILAGA 3. VATTENSTÅNDSINMÄTNING BILAGA 4. RÖDLISTADE ARTER... 53

3 Sammanfattning Föreliggande rapport redovisar resultat från inventering av vattenväter i Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön och Mälaren-Skarven, samtliga i Stockholms län. Av dessa sjöar har Garnsviken, Albysjön och Viren undersökts årligen sedan 200 respektive Det huvudsakliga syftet med inventeringen var att fastställa sjöarnas ekologiska status med avseende på vattenväter. Inventeringen utfördes av Naturvatten i Roslagen AB på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län. Sammantaget påträffades 57 vattenvätarter vid inventeringen, undantaget övervattensvegetation. Artrikedomen var högst i Viren med 33 arter och lägst i Muskan där endast nio arter noterades. Viren utmärkte sig även genom sin ovanligt rika mossflora (nio arter). En enda rödlistad art hittades, nämligen kransalgen uddslinke (Nitella mucronata) som förekom i Garnsvikens södra del. Baserat på förekommande vattenväter bedömdes Stora Skogssjön och Fjättersjön ha god ekologisk status och övriga se sjöar ha måttlig status. Viren låg på gränsen mot god status. Bedömning till denna klass motiveras av förekomst av spjutmossa, men motsägs av att den mer näringskrävande vattenaloen påträffades i sjön. Mälaren-Skarven låg på gränsen mot otillfredsställande/dålig status. Ingen av de arter som noterades i detta stora vattenområde motiverade dock någon ändring av klassningen. 3

4 Summary This report presents the results of a survey of the macrophyte flora in Lake Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora Skogssjön, Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön and Mälaren-Skarven, all in the county of Stockholm. Lake Garnsviken, Lake Albysjön and Lake Viren have been annually surveyed since 200 and 2009 respectively. The main purpose of the study was to assess the ecological status of the lakes based on the composition of the vegetation. The survey was performed by Naturvatten i Roslagen AB on behalf of the County Administrative Board of Stockholm. All in all, 57 taa of aquatic plants were encountered, helophytes ecluded. The greatest and poorest variety in species was documented in Lake Viren (33 taa) and Lake Muskan (9 taa) respectively. Lake Viren also stood out by being unusually rich in moss species (9 taa). The charophyte Nitella mucronata was the only red-listed species that was encountered. Based on the composition of the vegetation Lake Stora Skogssjön and Lake Fjättersjön were judged to have good ecological status and the other si lakes moderate status. Lake Viren was on the verge of having good status. A change in assessment to this class was warranted by the finding of Calliergonella cuspidata, but contradicted by the presence of Stratiotes aloides. Lake Mälaren-Skarven was bordering poor/bad status but no species found warranted a change in the assessments. 4

5 Inledning Föreliggande rapport redovisar resultat av vattenvätin nventeringarr i åtta sjöar i Stockholms län 203. Garnsviken, Albysjön ochh Viren följss årligen inom miljöövervakningen sedan 200 respektive Övriga sjöar som undersöktes är Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön samt Skarven som är en del av Mälaren. Sjöarnas geografiska läge framgår av figur. Inventeringarna syftar till att klassificera sjöarnas ekologiska status. De årligen återkommande inventeringarna av Garnsviken, Albysjön och Viren syftar även till att undersöka vätsamhälletss mellanårsvariationer. Med denna kunskap är det möjligt att bedöma hur ofta inventeringar förr statusklassning bör utföras Figur. Översiktskarta som visar läget för de åtta inventerade sjöarna (röda punkter och röd ring).. Garnsviken, 2. Albysjön, 3. Viren, 4. Stora Skogssjön, 5. Lilla Skogssjön, 6. Muskan, 7. Fjättersjön, 8. Mälaren-Skarven. 5

6 Metodik Fältinventering och artbestämning Inventering av de åtta sjöarna genomfördes under perioden 30 juli till 3 september 203 av Mia Arvidsson och Anna Gustafsson, Naturvatten. Sjöarna är belägna i olika kommuner i Stockholms län, se tabell. Skarven är en del av Mälaren och delas geografiskt av fyra kommuner. Tabell. Grunddata över inventerade sjöar med ID-nummer, kommun, sjöarea, medeldjup, madjup samt antal inventerade transekter. Namn ID Kommuner Sjöarea Medeldjup Madjup Antal (km2) (m) (m) transekter Garnsviken Österåker 2,3 4,8 0 Albysjön Tyresö 0,7 5,2 3 2 Viren Österåker,36 4,4 0 Stora Skogssjön Botkyrka 0,73 2,9 5,4 0 Lilla Skogssjön Botkyrka 0,62,8 2,5 7 Muskan Nynäshamn,73 7,3 5,8 4 Fjättersjön Nynäshamn 0,6 3,9 7,6 Mälaren Skarven Upplands Bro, Sigtuna, Upplands Väsby, Järfälla 25,86 29 Fältarbetet utfördes i huvudsak enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Makrofyter i sjöar, Version 2:0 (Naturvårdsverket ). Inventeringen omfattade kärlväter, akvatiska mossor, kransalger, makroalger (släktena Aegagropila och Ulva) samt cyanobakterierna sjöplommon och sjöhjortron. Övervattenväter inventerades översiktligt. Inventeringen utfördes längs transekter som fördelades så att sjöarnas variationsrikedom täcktes in med avseende på bland annat bottensubstrat, vågeponering och biotoper. Som vägledning vid utplacering användes ortofoton, jordartskartor och djupkartor. Transekterna utgick från strandlinjen eller övervattenvegetationsbältets slut och avslutades vid det djup där inga makrofyter påträffats i de tre sista proverna. Inventeringen utfördes genom provtagning vid varannan djupdecimeter med så god noggrannhet som var möjligt med tanke på framförallt bottensubstratets beskaffenhet. Prover togs från en bottenyta av cm, vanligen genom krattning. Krattning utfördes med trädgårdskratta med teleskopskaft ned till cirka tre meters djup och därefter med Lutherräfsa. Vid hårdare bottnar och misstanke om förekomst av svårkrattade makrofyter utfördes inventeringen 6

7 istället genom snorkling, varvid förekommande arter noterades inom en ruta (25 50 cm). För att i fält avgöra lämpligt antal transekter upprättades diagram över kumulativt artantal och inventeringen fortgick till dess att inga nya arter påträffades i de tre sista transekterna och kurvan över kumulativt artantal planade ut. Aktuellt vattenstånd lästes av vid befintliga peglar eller mättes in mot beständiga objekt vid vattnet. Objekten koordinatsattes och fotograferades. Vattenvätinventering genom krattning Artbestämning utfördes vanligen i fält med undantag för huvudsakligen kransalger och mossor som bestämdes under lupp efter avslutat fältarbete. Mossor undantaget stor näckmossa (Fontinalis antipyretica) artbestämdes av Henrik Weibull vid Naturcentrum. Bedömning av ekologisk status Bedömning av ekologisk status utfördes enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (Naturvårdsverket 2008). Bedömningen baseras på beräkning av ett så kallat trofiskt makrofytinde (TMI) som svarar på näringsstatus, i första hand totalfosfor. Makrofytinde beräknas utifrån de påträffade arternas indikatorvärde längs en totalfosforgradient. För klassning av ekologisk status beräknas därefter en ekologisk kvalitetskvot (EK) genom jämförelse av det beräknade indeet med ett referensvärde som avses spegla ett opåverkat tillstånd. Referensvärdet gäller för ett stort och heterogent område och är inte lokalspecifikt. Med hjälp av den beräknade ekologiska kvoten klassas ekologisk status som hög, god, måttlig eller otillfredsställande/dålig. Ligger det beräknade EK-värdet mindre än 0,05 enheter från en klassgräns 7

8 används förekommande arter enligt artlista i bedömningsgrunderna för att göra en säkrare klassning genom en så kallad rimlighetsbedömning. Klassningen påverkas inte av arternas förekomstfrekvens eller djuputbredning. I resultatredovisningen till den här rapporten anges dock arternas frekvens baserat på förekomst sett till antal prov. Eftersom frekvensangivelserna baseras på fynd i subjektivt utplacerade transekter är de inte representativa för sjön som helhet. Största noterade förekomstdjup anges för samtliga arter undantaget flytväter. Tidigare inventeringar Garnsviken, Albysjön och Viren har inventerats flera gånger tidigare. Garnsviken inventerades 2008 med elva transekter av Naturvatten AB (Gustafsson, 2008). Dessa transekter återinventerades 200 av Sveriges Vattenekologer AB (nio transekter, Qvarfordt m.fl. 20), 20 av Naturvatten (Arvidsson 202) och 202 av Hydrophyta Ekologikonsult (Johansson 203). Albysjön besöktes av Södertörnsekologerna 998 och 999 då tre transekter undersöktes, och inventerades därefter av Länsstyrelsen i Stockholms län 2009 (se Gustafsson 200). Vid den senare undersökningen valdes de tolv transekter ut som sedan återbesökts av Sveriges Vattenekologer 200 (Qvarfordt m.fl. 20), Naturvatten 20 (Arvidsson 202) och Hydrophyta 202 (Johansson 203). Viren inventerades av Länsstyrelsen i Stockholms län 2006 (Thuresson 2007) samt 2009, 20 och 202 (Länsstyrelsen, opublicerad data) och av Vattenekologerna 200 med nio transekter (Qvarfordt m.fl. 20). Stora och Lilla Skogssjön, Muskan och Fjättersjön inventerades av Södertörnsekologerna 998. Lilla Skogssjöns inventerades då med en transekt, Stora Skogssjön med två och de båda sistnämnda sjöarna med tre transekter. De avsnitt av Mälaren-Skarven som ligger inom Upplands Väsby och Sigtuna kommuner inventerades 2006 av Naturvatten genom fria artsök vid åtta lokaler (Sernbo m.fl. 2007). Vid årets inventering lades transekter så långt som möjligt ut på samma ställen som vid tidigare inventeringar. Transekter som inte återutlagts har antingen ersatts av nya transekter på andra platser eller helt enkelt tagits bort. Jämförelser med resultat av tidigare inventeringar görs under avsnitt för respektive sjö. 8

9 Resultat Förekommande arter Sammantaget påträffades hela 57 vattenvätarter, undantaget övervattensvegetation, tabell 2. Artantalet var högst i Viren där 33 arter noterades och lägst i Muskan där endast nio arter påträffades. Ålnate samt gul och vit näckros förekom i samtliga inventerade sjöar. Andra arter med stor geografisk spridning var gäddnate, dyblad, stor näckmossa och getraggsalg som hittades i se av sjöarna. Dominerande vätgrupp var långskottsväter som representerades av 20 arter. Med 5 funna arter var mossor en annan artrik grupp. Kortskottsväter noterades enbart i Viren och Stora Skogssjön och förekom här med fyra arter vardera. Kransalger hittades i samtliga sjöar undantaget Lilla Skogssjön, Muskan och Fjättersjön. En enda rödlistad art hittades, nämligen kransalgen uddslinke (Nitella mucronata) som förekom i Garnsviken (position X , Y639790). Arten anges i rödlistan som nära hotad (Gärdenfors 200). Belägg finns hos Naturvatten. Arten har noterats i Garnsviken vid samtliga inventeringstillfällen undantaget 200, och utgör alltså inget nyfynd för sjön. Tabell 2. Arter som noterades i de åtta inventerade sjöarna med fördelning på vätgrupp och med total förekomstfrekvens (%) baserad på förekomst i det totala antalet prover i varje sjö. Arter som noterades i sjöarna men inte förekom i något prov markeras med. För rödlistade arter anges kategori inom parentes, där NT betecknar nära hotad. Garnsviken Albysjön Viren Stora Skogssjön Lilla Skogssjön Muskan Fjättersjön Mälaren Skarven Totalt Vetenskapligt namn Svenskt namn Isoetider Kortskottsväter Eleocharis acicularis nålsäv Isoëtes lacustris styvt braengräs < Isoëtes echinospora vekt braengräs 2 Lobelia dortmanna notblomster 4 Ranunculus reptans strandranunkel 2 Plantago uniflora strandpryl 4 9

10 Tabell 2, forts. Garnsviken Albysjön Viren Stora Skogssjön Lilla Skogssjön Muskan Fjättersjön Mälaren Skarven Totalt Vetenskapligt namn Svenskt namn Elodeider Långskottsväter Ceratophyllum demersum hornsärv Elodea canadensis vattenpest < < 2 Elodea nuttallii smal vattenpest Hippuris vulgaris hästsvans 3 2 Juncus bulbosus löktåg Myriophyllum alterniflorum hårslinga Myriophyllum spicatum aslinga Myriophyllum verticillatum kransslinga < Potamogeton alpinus rostnate 3 Potamogeton berchtoldii gropnate < Potamogeton crispus krusnate Potamogeton gramineus gräsnate 3 Potamogeton lucens grovnate Potamogeton obtusifolius trubbnate 7 < 2 < 4 Potamogeton perfoliatus ålnate 2 < < 3 < < 4 8 Potamogeton praelongus långnate 2 2 Ranunculus circinatus hjulmöja < < 2 Ranunculus subgen. Batrachium sp. möja obest. Stratiotes aloides vattenaloe < 2 < 4 Stuckenia pectinata borstnate < < 2 Utricularia vulgaris/australis vatten /sydbläddra 3 Nymphaeider Flytbladsväter Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros < 8 Persicaria amphibia vattenpilört Potamogeton natans gäddnate < < 2 7 < 6 Sagittaria sagittifolia pilblad 2 Sparganium erectum stor igelknopp < < 4 Sparganium sp. igelknopp obest Lemnider Flytväter Hydrocharis morsus ranae dyblad < < < 6 Lemna minor andmat < 4 < 3 Lemna trisulca korsandmat < 3 2 Spirodela polyrhiza stor andmat < < 2 Charophyceae Kransalger Chara globularis skörsträfse < < 3 Chara virgata papillsträfse Nitella fleilis/opaca glans /mattslinke < 2 Nitella mucronata (NT) uddslinke 6 Chlorophyta Grönalger Aegagropila linnaei getraggsalg Cyanophyta Cyanobakterier Nostoc pruniforme sjöplommon < 0

11 Tabell 2, forts. Vetenskapligt namn Svenskt namn Bryophyta Bladmossor Aulacomnium palustre räffelmossa < Brachytheciaceae Schimp. mossa obest. < Bryum pseudotriquetrum myrbryum Calliergon cordifolium kärrskedmossa Calliergonella cuspidata spjutmossa < < 3 Campylium stellatum guldspärrmossa < Drepanocladus aduncus lerkrokmossa < Drepanocladus polygamus spärrkrokmossa Fontinalis antipyretica stor näckmossa < < 6 Fontinalis hypnoides sjönäckmossa 2 2 Leptodictyum riparium vattenkrypmossa < Rhizomnium pseudopunctatum nordlig bäck stjärnmossa < Riccia fluitans gaffelmossa Sarmentypnum eannulatum kärrkrokmossa 6 2 Sphagnum squarrosum spärrvitmossa < Straminergon stramineum blek skedmossa < Antal arter Garnsviken Albysjön Viren Stora Skogssjön Lilla Skogssjön Muskan Fjättersjön Mälaren Skarven Totalt Ekologisk status Den ekologiska kvalitetskvot (EK) som beräknades som underlag för bedömning av ekologisk status, varierade mellan 0,60 i Mälaren-Skarven och 0,89 i Fjättersjön, se figur 2 och tabell 3. Stora Skogssjön och Fjättersjön bedömdes ha god ekologisk status. Övriga se sjöar bedömdes ha måttlig status. Viren låg på gränsen mot god status. Bedömning till denna klass motiveras av förekomst av spjutmossa, men motsägs av att den mer näringskrävande vattenaloen påträffades i sjön. Mälaren-Skarven låg på gränsen mot otillfredsställande/dålig status. Ingen av de arter som noterades motiverade dock någon ändring av klassningen för denna del av Mälaren. Ingående bedömningsgrundande arter varierade mellan sju i Muskan och 29 i Viren, se tabell 3. Sterila eemplar av vatten-/sydbläddra påträffades i Viren samt Stora och Lilla Skogssjön och behandlades vid beräkning av trofiskt makrofytinde (TMI) som vattenbläddra. Sammantaget kan statusbedömningarna, baserat på gällande bedömningsgrunder, betraktas som säkra. Det finns dock indikationer på att bedömningsgrunderna tyvärr inte fungerar tillfredsställande (se bl.a. Larson & Carlsson 2008) och det kan inte uteslutas att framtida revideringar av bedömningsgrunderna kan komma att medföra en förändrad statusklassning.

12 Undervattensvegetationens maimala djuputbredning var v minst i Muskan (,5 m) och störst i Mälaren-Ska arven (4, m). Största siktdjupet uppmättes i Viren (2,8 m). Vattenvegetation noterades i denna sjö till t 3, meters djup vilket kan tyckas förvånansvärt litet sett i relation till de tämligen goda ljusförhållandena. Vid jämförelser med tidigare inventeringar skilde sig inte bedömningen av ekologisk status varken för Garnsviken, Albysjönn eller Viren. På grund av skillnader i fältmetodik kan inga rättvisade jämförelser göras med de inventeringar som utfördes av Södertörnsekologernaa 998/99. Figur 2. Ekologisk kvalitetskvot för makrofyter i åtta sjöar i Stockholms län Färgerna motsvarar intervall för respektive statusklass (blå hög, grön god, gul måttlig, röd otillfredsställande/dålig). Sjö TMI EK Status Antal BG arter Kommentar UV veg. madjup Siktdjup Garnsviken 5,90 0,67 Albysjön 5,80 0,66 Viren 7,08 0,84 Stora Skogssjön 7,43 0,88 Lilla Skogssjön 6,77 0,79 Muskan 6,57 0,77 Fjättersjön 7,49 0,89 Mälaren Skarven 5,40 0,60 Måttlig 23 Måttlig 9 Måttlig 29 God 5 Måttlig 8 Måttlig 7 God Måttlig 9 (m) (m) Ej nära klassgräns Ej nära klassgräns Nära gräns mot god status. Förekomst av spjutmossa motiverar bedömning till god status, förekomst av vattenaloe motiverar måttlig status. Nära gräns mot måttlig statuss Ej nära klassgräns Ej nära klassgräns Nära gräns mot måttlig statuss Nära gräns mot otillfredsställande/dålig status 2,4 3,8 3, 3,0 2,4,5 4,0 4,,5 2,5 2,8 2,0 2,2,7 2,7,7 Tabell 3. Bedömning av ekologisk status, antal bedömningsgrundande arter, madjup- Trofiskt utbredning av undervattensvegetationen samt siktdjup i de åtta inventerade sjöarna. makrofytinde (TMI) och ekologisk kvalitetskvot (EK) ligger till grund för statusbedömningen. 2

13 Garnsviken Garnsviken inventerades den 3 september med elva transekter, see figur 3, tabell 4 samt bilaga och 2. Sjönn ligger i Österåker kommun och har en sjö- och area på 2,3 km 2. Garnsviken är en långsmal sjö som omges o av skogsjordbruksmark. Stränderna kantas främst av smala övervattensvegetations- av bälten av vass, smalkaveldun ochh säv med omvälande e korta sträckor öppen häll- eller blockstrand. I de mindre vikar som ligger i skyddade lägen samt vid stranden på båda sidor om sjön norr om Udden kantas stränderna av täta bälten av övervattensvegetation och breda näckrosbårder. Kanalen mellan Sundstorp och Åkerstorpp kantas av övervattensv vegetation och flytde mjuka bladsväter väer över hela bottnen. Sjöns bottnar var övervägandö även om substratet vid vissa delar av sjön nära land ofta bestod avv sand, grus och sten som övergick till finsediment längre ut från stränderna. Sammantaget påträffades 26 arter av vattenväter vid inventeringen, undantaget övervattensvegetation. Om den obestämda igelknoppsai art som noterades skulle vara en annan art än stor igelknopp är artantalet 27. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var gul näckros den vanligaste arten följt av den icke artbestämda igelknoppen. Andra arter som förekom med mer än Figur 3. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Garnsviken 203 (vänster bild). Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. Vattenståndet avlästes även vid en pegel längre nedströms i sjöns utlopp Åkerströmmen. Huvuddelen av sjönss stränder kantas av vassar, ofta med en bård av gul näckros utanför (se även bild nästa sida). 3

14 fem procent var uddslinke och trubbnate. Arter som noterades i transekterna men inte i något prov var stor igelknopp, gräsnate, pilblad, hästsvans och spärrkrokmossa. Den rödlistade kransalgen uddslinke (Nitella mucronata) observerades i transekt 2 på mellan,4 och,6 meters djup på lerbotten (positioner för fyndområdet: X , Y639790). Uddslinke redovisas i den senaste rödlistan som nära hotad (NT). Djupast förekommande undervattensart var rostnate som påträffades på 2,4 meter. Siktdjupet i sjön var,5 meter. Jämförelser med tidigare inventeringar visar att antalet observerade arter per år har varierat mellan 26 och 30 undantaget 200 då det endast var 7, se tabell 4. Det totala antalet arter som hittats i Garnsviken är 32 eller 33, där det högre antalet gäller förutsatt att den obestämda igelknoppart som noterats är en annan art än stor igelknopp. Vid årets inventering återfanns tyvärr inte den rödlistade bandnaten som 20 och 202 hittades i sjöns södra del. I jämförelse med 202 noterades inte heller smal vattenpest, sjönäckmossa, vattenpilört, hjulmöja och vatten-/sydbläddra. Tillkommande arter i jämförelse med 202 var spärrkrokmossa, pilblad och stor igelknopp. Samtliga dessa tre arter har tidigare noterats i sjön och utgör alltså inte några nyfynd. 4

15 Tabell 4. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Garnsviken , 20 och 203 inventerades sjön av Naturvatten AB, 200 av Sveriges Vattenekologer AB och 202 av Hydrophyta Ekologikonsult. Vetenskapligt namn Svenskt namn Aegagropila linnaei getraggsalg Ceratophyllum demersum hornsärv Drepanocladus polygamus spärrkrokmossa Elodea canadensis vattenpest Elodea nuttallii smal vattenpest Fontinalis antipyretica stor näckmossa Fontinalis hypnoides sjönäckmossa Hottonia palustris vattenblink Hydrocharis morsus ranae dyblad Lemna minor andmat Lemna trisulca korsandmat Myriophyllum spicatum aslinga Myriophyllum verticillatum kransslinga Nitella fleilis/opaca glans /mattslinke Nitella mucronata (NT) uddslinke Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Oyrrhynchium speciosum strandsprötmossa Persicaria amphibia vattenpilört Potamogeton alpinus rostnate Potamogeton compressus (NT) bandnate Potamogeton lucens grovnate Potamogeton natans gäddnate Potamogeton obtusifolius trubbnate Potamogeton perfoliatus ålnate Ranunculus circinatus hjulmöja Sagittaria sagittifolia pilblad Sparganium erectum stor igelknopp Sparganium sp. igelknopp obest. Spirodela polyrhiza stor andmat Stratiotes aloides vattenaloe Stuckenia pectinata borstnate Utricularia vulgaris/australis vatten /sydbläddra Antal arter (totalt 32 33)

16 Albysjön Albysjön inventerades den augusti med tolv transekter, figur 4, tabell 5 samt bilaga och 2. Sjön ligger i Tyresö kommun och har en area på 0,7 km 2. Albysjön är flikig med många vikar och öar och omgivningen är varierad med skog, bebyggelse och några mindre områden med betesmark eller åker. Stränderna karakteriseras till stora delar av hällar och sten- och block. Övervattensvegetation som noterades var bladvass, blomvass, starr och bredkaveldun. Sjöns bottnar domineras av lera och i de strandnära delarna även av häll och block. I Albysjön påträffades 2 arter av vattenväter, undantaget övervattensvegetation. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var getraggsalg den vanligaste arten. Arter som förekom med mer än fem procent var hornsärv, stor näckmossa, aslinga, kransslinga, gul näckros och smal vattenpest. De enda arter som noterades i en transekt men inte i något prov var ålnate och vit näckros. Inga rödlistade eller ovanliga arter observerades i sjön. Djupast förekommande undervattensarter var hornsärv och aslinga som noterades på 3,8 meters djup. Siktdjupet i sjön var 2,5 meter. Jämförelser med tidigare inventeringar visar att antalet observerade arter per år har varierat mellan 7 och 22 undantaget 998/99 då det endast var tio. Att antalet var så pass lågt vid det första inventeringstillfället förklaras troligen framförallt av att inventeringen då utfördes vid färre transekter. Figur 4. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Albysjön 203. Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. 6

17 Figur 5. Transekt löper genom vassbältet i en rensad kanal (vänster bild). Nedre bilden visar hällar vid Albysjöns strand. 7

18 De kortskottsväter (nålsäv och strandpryl) som hittades i slutet av 90-talet har inte återfunnits. Detsamma gäller krusnate. Sammantaget har minst 28 arter observerats i sjön. I jämförelse med 202 noterades 203 inte någon obestämd igelknopp, däremot hittades i samma område stor igelknopp som tidigare inte artbestämts för sjön. Övriga tillkommande arter i jämförelse med 202 var spärrkrokmossa och ålnate. Båda dessa har tidigare noterats i Albysjön och är således inga nyfynd. Tabell 5. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Albysjön 998/99 och /99 inventerades sjön av Södertörnsekologerna, 2009 av Länsstyrelsen i Stockholms län, 200 av Sveriges Vattenekologer AB, 20 och 203 av Naturvatten AB och 202 av Hydrophyta Ekologikonsult. Vetenskapligt namn Svenskt namn /99 Aegagropila linnaei getraggsalg Callitriche sp. lånke obest Ceratophyllum demersum hornsärv Chara virgata papillsträfse Drepanocladus polygamus spärrkrokmossa Eleocharis acicularis nålsäv Elodea canadensis vattenpest Elodea nuttallii smal vattenpest Fontinalis antipyretica stor näckmossa Fontinalis hypnoides sjönäckmossa Hydrocharis morsus ranae dyblad Lemna minor andmat Lemna trisulca korsandmat Myriophyllum spicatum aslinga Myriophyllum verticillatum kransslinga Nitella fleilis/opaca glans/mattslinke Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Persicaria amphibia vattenpilört Plantago uniflora strandpryl Potamogeton crispus krusnate Potamogeton natans gäddnate Potamogeton obtusifolius trubbnate Potamogeton perfoliatus ålnate Ranunculus cf. peltatus trolig sköldmöja Ranunculus circinatus hjulmöja Ranunculus subgen. Batrachium sp. möja obest Sparganium sp. igelknopp obest. Sparganium erectum stor igelknopp Stratiotes aloides vattenaloe Antal arter (totalt 28 30)

19 Viren Viren inventerades den 29 augusti med elva transekter, se figur 6, tabell 6 samt bilaga och 2. Sjön ligger i Österåker kommun och har en area på,36 km 2. Viren är flikig med flera vikar och några större öar samt små skär. Sjöns nordvästra del och viken i sydväst är igenväa och har inte besökts. Omgivningarna utgörs huvudsakligen av skog. Stränderna är opåverkade av fysisk eploatering med undantag för ett fåtal tomter, tre mindre badplatser och vägen som passerar nordost om sjön. Stranden vid en av badplatserna nyttjas som upplagsplats och hamn för småbåtar. Viren kantas av hällar och öppna sten- eller sandstränder eller av bälten av säv, starr, gles bladvassar. Här väer också sjöranunkel, sjöfräken och svalting. Bottnarna bestod i de inventerade delarna huvudsakligen av sand, findetritus eller block och sten. Lera noterades sparsamt. I Viren noterades hela 33 vattenvätarter, undantaget övervattensvegetation. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var gul näckros den vanligaste arten trots en förekomst av endast tio procent. Andra arter som förekom med mer än fem procent var hårslinga, stor näckmossa och getraggsalg. Ett relativt Figur 6. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Viren 203. Transekt 3 utgår från utkanten av ett sävbälte i den norra viken (se stora omslagsbilden). Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. 9

20 Figur 7. Miljöbilder från Viren. 20

21 stort antal arter observerades i transekter men inte i något prov. I denna grupp återfinns vekt braengräs, nålsäv, strandranunkel, löktåg, vatten- /sydbläddra, vattenaloe, dyblad och papillsträfse. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter observerades i Viren. Ovanlig är dock sjöns rika mossflora som vid aktuell inventering omfattade åtminstone nio arter. Djupast förekommande undervattensart var stor näckmossa som noterades på 3, meters djup. Det får anses vara förvånansvärt grunt med tanke på att siktdjupet i sjön var 2,8 meter. Viren uppvisar i vissa avseenden stora skillnader mellan de tillfällen då sjön inventerats. Vid det första inventeringstillfället (2006) observerades 25 arter och en rik mossflora (6 arter). 200 noterades totalt 8 arter varav enbart en mossa (stor näckmossa). Vid övriga inventeringar har antalet taa legat över 30 med den högsta noteringen, hela 38 taa, år 202. Mossfynden har under dessa år (2009, ) varierat sett till både totalt antal (4-) och artförekomster. Stor näckmossa är den enda mossa som noterats vid samtliga inventeringar. Lerkrokmossa hittades samtliga år utom 200, och fiskekrokmossa noterades alla år undantaget 200 och 203. Sjönäckmossa har hittats de senaste tre åren. Mossor som enbart noterats vid ett inventeringstillfälle är den som nära hotad (NT) rödlistade strandsprötmossan (202) och smal näckmossa (2006). Sammantaget har hela 6 arter av sjömossor noterats i Viren vilket sannolikt gör sjön till länets mest artrika (kända) sett till denna vätgrupp. Det totala artantalet sett till samtliga inventeringsår är minst 52. I jämförelse med inventeringen 202 återfanns inte glans-/mattslinke, krusnate, hjulmöja, sköldmöja, gles igelknopp samt stor skedmossa, jätteskedmossa, hårkrokmossa, fiskekrokmossa och strandsprötmossa. Tillkommande arter i jämförelse med 202 var getraggsalg, papillsträfse, nålsäv, vattenkrypmossa, kärrkrokmossa, blek skedmossa och vekt braengräs. De båda sistnämnda arterna är de enda som utgör nyfynd för sjön. I de transekter där styvt braengräs noterades 200 väte nu mattbildande bestånd av strandpryl (se omslagsbild). Tabell 6. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Viren. 2006, 2009, 20 och 202 inventerades sjön av Länsstyrelsen i Stockholms län, 200 av Sveriges Vattenekologer AB och 203 av Naturvatten AB. Vetenskapligt namn Aegagropila linnaei getraggsalg Bryophyta bladmossor Calliergon cordifolium kärrskedmossa Calliergon giganteum stor skedmossa Calliergon megalophyllum jätteskedmossa Calliergonella cuspidata spjutmossa Callitriche hermaphroditica höstlånke Chara globularis skörsträfse Chara virgata papillsträfse 2

22 Tabell 6, forts. Vetenskapligt namn Drepanocladus aduncus lerkrokmossa Drepanocladus longifolius hårkrokmossa Drepanocladus polygamus spärrkrokmossa Drepanocladus sordidus fiskekrokmossa Eleocharis acicularis nålsäv Elodea canadensis vattenpest Fissidens fontanus vattenfickmossa Fontinalis antipyretica stor näckmossa Fontinalis dalecarlica smal näckmossa Fontinalis hypnoides sjönäckmossa Hottonia palustris vattenblink Hydrocharis morsus ranae dyblad Isoëtes echinospora vekt braengräs Isoëtes lacustris styvt braengräs Juncus bulbosus löktåg Lemna minor andmat Lemna trisulca korsandmat Leptodictyum riparium vattenkrypmossa Myriophyllum alterniflorum hårslinga Myriophyllum spicatum aslinga Myriophyllum verticillatum kransslinga Nitella fleilis/opaca glansslinke/mattslinke Nostoc pruniforme sjöplommon Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Oyrrhynchium speciosum (NT) strandsprötmossa Persicaria amphibia vattenpilört Plantago uniflora strandpryl Potamogeton alpinus rostnate Potamogeton berchtoldii gropnate Potamogeton crispus krusnate Potamogeton gramineus gräsnate Potamogeton natans gäddnate Potamogeton obtusifolius trubbnate Potamogeton perfoliatus ålnate Ranunculus Batrachium spp. obestämd möja Ranunculus circinatus hjulmöja Ranunculus peltatus ssp. peltatus sköldmöja Ranunculus reptans strandranunkel Sarmentypnum eannulatum kärrkrokmossa Sparganium igelknoppar Sparganium emersum gles igelknopp Straminergon stramineum blek skedmossa Stratiotes aloides vattenaloe Utricularia australis/vulgaris sydbläddra/vattenbläddra Antal arter (totalt 52 54)

23 Stora Skogssjön Stora Skogssjön inventerades den 30 juli med tio transekter, figur 8, tabell 7 samt bilaga och 2. Sjön ligger i Botkyrka kommun och har en area på 0,73 km 2. Stora Skogssjön är avlång och sträcker sig i nord-sydlig riktning. I den södra delen avgränsas sjön från Lilla Skogssjön av en vägbank. Längs sjöns östra del löper en ås med två större grustäkter. Stränderna i denna del av sjön är i stor utsträckning öppna och utan övervattenvegetation. Stränderna i övrigt utgörs av hällar (sydvästra, västra och nordöstra delen), myrmarker (vikar längs den västra stranden) eller kantas av smala vassar. Sjöns omgivningar utgörs huvudsakligen av skog. Väster om sjön vid Pålamalm finns en hel del bebyggelse. Bottnarna i de inventerade transekterna utgörs främst av fin- och grovdetritus samt i de östra delarna av sand och grus. Lera noterades mycket sparsamt. I Stora Skogssjön noterades 7 vattenvätarter, undantaget övervattensvegetation. Kortskottsfloran representerades av fyra arter, nämligen styvt och vekt braengräs, notblomster och strandranunkel. Baserat på beräknad Figur 8. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Stora Skogssjön 203 (vänster bild). Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. Till höger visas miljöbilder från sjön. 23

24 förekomstfrekvens var hårslinga den vanligaste arten. I övrigt förekom enbart gul näckros med en frekvens över fem procent. Arter som observerades i transekter men inte i något prov var vekt braengräs, strandranunkel, vatten-/sydbläddra, dyblad och kransalgen skörsträfse. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter observerades i sjön. Utöver de arter som redovisas i artlistan hittades pärlbandsalg (Batrachospermum sp.) och hjorthornsalg (Chaetophora sp.), på stenar i transekt 6. Djupast förekommande undervattensarter var den storväta grovnaten som noterades på 3,0 meters djup. Siktdjupet i sjön var 2,0 meter. Samtliga arter som noterades i Stora Skogssjön 998 återfanns 203 med undantag för dybläddra. Tio arter tillkom till artlistan. Totalt har åtminstone 8 arter noterats i sjön. Skillnader i artförekomster mellan de båda åren beror sannolikt främst på hur omfattande inventeringsinsatsen var samt på skillnader i övrig inventeringsmetodik. Tabell 7. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Stora Skogssjön 998 (Södertörnsekologerna) och 203 (Naturvatten AB). Vetenskapligt namn Svenskt namn Calliergonella cuspidata spjutmossa Chara globularis skörsträfse Hydrocharis morsus ranae dyblad Isoëtes echinospora vekt braengräs Isoëtes lacustris styvt braengräs Lobelia dortmanna notblomster Myriophyllum alterniflorum hårslinga Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Potamogeton lucens grovnate Potamogeton natans gäddnate Potamogeton perfoliatus ålnate Potamogeton praelongus långnate Ranunculus reptans strandranunkel Rhizomnium pseudopunctatum nordlig bäck stjärnmossa Sphagnum squarrosum spärrvitmossa Sphagnum sp. vitmossa obest. Utricularia intermedia dybläddra Utricularia vulgaris/australis vatten /sydbläddra Antal arter (totalt 8 9)

25 Lilla Skogssjön Lilla Skogssjön inventerades den 30 juli med sju transekter, figur 9, tabell 8 samt bilaga och 2. Sjön ligger i Botkyrka kommun och har en area på 0,62 km 2. Lillsjön är rund till formen och saknar öar. Tidigare vikar är nu igenväta av övervattenvegetation. Åt norr avgränsas sjön från Stora Skogssjön av en vägbank. Omgivningarna är långlänta och domineras av skogsmarker. Sjön är grund (madjup 2,5 meter) och huvuddelen av stränderna kantas av vassar. Öppen strand fanns enbart i anslutning till tomtmark och vid en häll i sjöns norra del. Enligt boende vid sjön täcktes tidigare stora delar av vattenytan av gles säv. På senare år har dock sävens utbredning minskat, något som man satte i samband med att en undervattensvät (som vid inventeringen visade sig vara grovnate) blivit allt vanligare. Bottnarna utgörs främst av fin- och grovdetritus samt i några områden av sand eller sten. Lera noterades mycket sparsamt. Lilla Skogssjön var artfattig med endast tio noterade arter av vattenväter, undantaget övervattensvegetation. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var grovnate och gul näckros de vanligaste arterna. I övrigt förekom enbart gäddnate med en frekvens över fem procent. Den enda art som observerades längs en transekt men inte i något prov var dyblad. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter observerades. Djupast förekommande undervattensart var den storväta grovnaten som noterades på 2,4 meters djup vilket troligen motsvarade sjöns madjup vid aktuellt vattenstånd. Siktdjupet i sjön var 2,2 meter. Samtliga arter som noterades i Lilla Skogssjön 998 återfanns 203 med undantag för hårslinga och igelknopp (obestämd till art). Fem arter tillkom till artlistan. Totalt har åtminstone tolv arter noterats i sjön. Skillnader i Figur 9. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Lilla Skogssjön 203 (vänster bild). Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. Till höger visas en vy över sjön som inventerades en regnig dag. 25

26 artförekomster mellan de båda åren beror sannolikt främst på hur omfattande inventeringsinsatsen var samt på skillnader i övrig inventeringsmetodik. Tabell 8. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Lilla Skogssjön 998 (Södertörnsekologerna) och 203 (Naturvatten AB). Vetenskapligt namn Svenskt namn Aulacomnium palustre räffelmossa Campylium stellatum guldspärrmossa Hydrocharis morsus ranae dyblad Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Myriophyllum alterniflorum hårslinga Potamogeton lucens grovnate Potamogeton natans gäddnate Potamogeton perfoliatus ålnate Potamogeton praelongus långnate Sparganium sp. igelknopp obest. Utricularia vulgaris/australis vatten /sydbläddra Utricularia sp. bläddra obest. Antal arter (totalt 2 3)

27 Muskan Muskan inventerades den 3 juli med 4 transekter, figur 0, tabell 9 samt bilaga och 2. Sjön ligger i Nynäshamn kommun och har en area på,73 km 2. Muskan sträcker sig i nord-sydlig riktning och har till stor del ensartade och branta sjöstränder som kantas av smala bälten av bladvass och säv. Den sydvästra delen är mer varierad med öar samt långgrunda och till stor del igenväta vikar. I den nordvästra delen finns öppna stränder av mer mager karaktär. Omgivningarna utgörs av skog och jordbruksmark. I den södra delen ligger Ösmo samhälle och ett kommunalt reningsverk. Bottnarna utgörs främst av leror med inslag av fin- och grovdetritus, i några områden med inslag av sand, grus och sten. Muskan var, trots sin storlek, artfattig med endast nio noterade arter av vattenväter, undantaget övervattensvegetation. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var gul näckros den vanligaste arten. Inga andra arter förekom i en frekvens över fem procent. Getraggsalg, vattenpilört, grovnate och vit näckros noterades i 2-4 procents förekomst. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter observerades i sjön. Djupast förekommande undervattensart var getraggsalg som noterades på,5 meters djup vilket är förvånansvärt grunt med tanke på att siktdjupet var,7 meter. Figur 0. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Muskan 203 (vänster bild). Flera av transekterna utgår från utkanten av övervattenvegetationsbälten vars utbredning inte framgår av kartan. Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. Till höger och på nästa sida visas miljöbilder från sjön. 27

28 Tre av de arter som noterades i Muskan 998 återfanns inte 203, nämligen hästsvans, gäddnate och igelknopp. Fem arter tillkom till artlistan. Totalt har tolv arter noterats i sjön. Skillnader i artförekomster mellan de båda åren beror sannolikt främst på hur omfattande inventeringsinsatsen var samt på skillnader i övrig inventeringsmetodik. Tabell 9. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Muskan 998 (Södertörnsekologerna) och 203 (Naturvatten AB). Vetenskapligt namn Svenskt namn Aegagropila linnaei getraggsalg Fontinalis antipyretica stor näckmossa Hippuris vulgaris hästsvans Hydrocharis morsus ranae dyblad Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Persicaria amphibia vattenpilört Potamogeton lucens grovnate Potamogeton natans gäddnate Potamogeton perfoliatus ålnate Sparganium emersum igelknopp Sparganium erectum stor igelknopp Antal arter (totalt 2)

29 Fjättersjön Fjättersjön inventerades den 6 september med elva transekter, figur, tabell 0 samt bilaga och 2. Sjön ligger i Nynäshamn kommun och har en area på 0,6 km 2. Fjättersjön är en fin och flikig sjö med vikar och flera öar och skär. Den östra och västra delen förbinds med ett smalt sund. Omgivningarna utgörs av kuperad skogsmark och sjön är helt förskonad från fysisk eploatering. Stränderna karakteriseras av hällar och omvälande av smala bälten av främst smalkaveldun men också bladvass och starrar. I några av vikarna gränsade den öppna vattenytan mot myrmarker. Bottnarna utgörs främst av fin- och grovdetritus, i några områden med inslag av sand, grus och sten. Lera dominerade i en transekt men förekom i övrigt sparsamt. Vid inventeringen i september blommade cyanobakterier i sjön. I Fjättersjön noterades tolv arter av vattenväter, undantaget övervattensvegetation. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var stor näckmossa den överlägset vanligaste arten. Näckmossan hade på många håll utbildat upp till halvmetertjocka mattliknande bestånd där de delar som låg an mot botten var syrgasfria. I övrigt förekom enbart gul näckros med en frekvens över fem procent. Arter som observerades längs en transekt men inte i något prov var mossorna myrbryum och kärrkrokmossa. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter hittades. Djupast förekommande undervattensart var näckmossan som noterades på 4,0 meters djup Siktdjupet i Fjättersjön var 2,7 meter. Figur. Ungefärliga lägen och sträckningar för transekter som inventerades i Fjättersjön 203 (vänster bild). Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. Till höger visas sjok av stor näckmossa som skakas av från inventeringskrattan. 29

30 Samtliga arter som noterades i Fjättersjön 998 återfanns 203 med undantag för vattenblink och stor igelknopp. Åtta arter tillkom till artlistan. Totalt har 4 arter noterats i sjön. Skillnader i artförekomster mellan de båda åren beror sannolikt främst på hur omfattande inventeringsinsatsen var samt på skillnader i övrig inventeringsmetodik. En intressant aspekt av den rikliga förekomsten av stor näckmossa är att den tyvärr kan ha påverkat sjöns tidigare rika bestånd av flodkräfta. På senare år har inga kräftor fångats och den sista dokumenterade uppgiften om förekomst i den nationella kräftdatabasen är anges flodkräfta som trolig för Fjättersjön. Sjön har inte förklarats pestsmittad och trots utredningar har det inte varit möjligt att utröna orsaken till flodkräftbeståndets krasch. En möjlig förklaring framkom dock i och med den vattenvätinventering som nu utförts, nämligen att den kraftiga utbredningen av stor näckmossa kan ha trängt undan kräftan från lämpliga bottnar och därmed kraftigt minskat beståndet. Tabell 0. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Fjättersjön 998 (Södertörnsekologerna) och 203 (Naturvatten AB). Vetenskapligt namn Svenskt namn Aegagropila linnaei getraggsalg Bryum pseudotriquetrum myrbryum Calliergonella cuspidata spjutmossa Fontinalis antipyretica stor näckmossa Fontinalis hypnoides sjönäckmossa Hippuris vulgaris hästsvans Hottonia palustris vattenblink Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Potamogeton natans gäddnate Potamogeton perfoliatus ålnate Riccia fluitans gaffelmossa Sarmentypnum eannulatum kärrkrokmossa Sparganium erectum stor igelknopp Antal arter (totalt 4)

31 Mälaren-Skarven Mälaren-Skarven inventerades den 30 augusti och den 2 september med 29 transekter, figur 2, tabell samt bilaga och 2. Skarven sträcker sig cirka två mil från Sigtuna till Stäket vid Kungsängen och upptar en yta av nära 26 km 2. Dess västra delar ligger inom Upplands-Bro kommun medan dess norra och östra delar tillhör Sigtuna, Upplands Väsby och Järfälla kommuner. Det långsträckta vattenområdet är flikigt och varierat och omfattar Sigtunafjärden och Skarven, flera vikar och smala sund. Till Mälaren-Skarven mynnar tre större tillflöden, nämligen Oundaån, Märstaån och Lejondalsbäcken. Omgivningarna utgörs huvudsakligen av skog samt i de mer långlänta delarna av jordbruksmark. Större sammanhängande områden med bebyggelse vid stränderna finns framförallt vid Sigtuna, Munkholmen och Stäket. Bottnarna i de inventerade transekterna var varierade men dominerades i stor utsträckning av lera med inslag av fin- och grovdetritus. Även områden med magrare bottnar av sand, sten och block inventerades. I Mälaren-Skarven noterades 23 arter av vattenväter, undantaget övervattensvegetation och medräknat en till art obestämd igelknopp. Baserat på beräknad förekomstfrekvens var gul näckros den vanligaste arten följt av getraggsalg. Övriga arter som förekom med en frekvens över fem procent var igelknopp (obestämd till art), aslinga och grovnate. Arter som Figur 2. Startpunkter för transekter som inventerades i Mälaren-Skarven 203 (röda punkter). Röd pil markerar läge för vattenståndsinmätning. Till höger och på nästa sida visas miljöbilder från området. 3

32 observerades längs en transekt men inte i något prov var pilblad, möja (obestämd till art), gräsnate, krusnate och vattenaloe. Trots att flera till synes lämpliga sand- och grusbottnar inventerades hittades inga kortskottsväter. Mossor förekom i tre transekter. De belägg som insamlades visade sig i det ena fallet vara två landlevande epifytiska arter som förekom på 0,2 m djup, och i de båda andra fallen var bestämning inte möjlig annat än till släkte. Inga rödlistade eller särskilt ovanliga arter observerades. Djupast förekommande undervattensart var getraggsalg som noterades på 4, meters djup. Stor näckmossa förekom på näst störst djup, 3,2 meter. Siktdjupet i Skarven var,7 meter. Jämförelser med den inventering som utfördes 2006 genom fria artsök vid åtta transekter ger en artlista om totalt 27 arter och ett likartat artantal sett till de enskilda åren. Arter som inte återfanns 203 var vattenpest, dvärgigelknopp, hårsärv samt igelknopp och sköldmöja (troligen denna art). De båda sistnämnda kan tänkas dölja sig i de till art obestämda fynd av igelknoppsväter respektive möja som gjordes 203. Nytillkomna arter i jämförelse med 2006 var kransalgen skörsträfse, vit näckros, gräsnate, pilblad, stor igelknopp, stor andmat, vattenaloe och den till art obestämda mossan. För Håtunaviken i Mälaren-Skarvens nordvästra del finns äldre uppgifter om förekomst av den rödlistade kärlväten uddnate (Artportalen, 997). Trots eftersök i detta område kunde arten tyvärr inte återfinnas. 32

33 Tabell. Sammanfattande artlista från vegetationsinventeringar i Mälaren-Skarven 2006 och 203, båda utförda av Naturvatten AB. Vetenskapligt namn Svenskt namn Aegagropila linnaei getraggsalg Brachytheciaceae Schimp. mossa obest. Ceratophyllum demersum hornsärv Chara globularis skörsträfse Elodea canadensis vattenpest Elodea nuttallii smal vattenpest Fontinalis antipyretica stor näckmossa Lemna minor andmat Myriophyllum spicatum aslinga Nuphar lutea gul näckros Nymphaea alba vit näckros Persicaria amphibia vattenpilört Potamogeton crispus krusnate Potamogeton gramineus gräsnate Potamogeton lucens grovnate Potamogeton obtusifolius trubbnate Potamogeton perfoliatus ålnate Ranunculus circinatus hjulmöja Ranunculus cf peltatus trolig sköldmöja Ranunculus subgen. Batrachium sp. möja obest. Sagittaria sagittifolia pilblad Sparganium emersum igelknopp Sparganium erectum stor igelknopp Sparganium natans dvärgigelknopp Sparganium sp. igelknopp obest. Spirodela polyrhiza stor andmat Stratiotes aloides vattenaloe Stuckenia pectinata borstnate Zannichellia palustris hårsärv Antal arter (totalt 27)

34 Referenser Arvidsson, M Vattenväter i fem sjöar i Stockholms län 20. Länsstyrelsen i Stockholms län. tioner/202/makrofytinventering-i-fem-sjoar-20.pdf Gärdenfors, U. (ed.) 200. Rödlistade arter i Sverige 200 The 200 Red list of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gustafsson, A Vattenväter och ekologisk status. En inventering av åtta sjöar i Stockholms län Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 2009:03. Gustafsson, A Inventering av vattenväter i Tyresåns avrinningsområde Naturvatten i Roslagen AB, Rapport 200:. Johansson, G Makrofytinventering i Albysjön och Garnsviken, Stockholms län 202. Länsstyrelsen i Stockholms län. rofytinventering-i-albysjon-och.asp?keyword=albysj%c3%b6n Thuresson, M Inventering av vattenväter Länsstyrelsen i Stockholms län. Naturvårdsverket Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:. ISSN pdf Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Undersökningstyp Makrofyter i sjöar, Version 2:0, kning/undersokn_typ/sotvatten/makrfy_s.pdf Sernbo, K., A. Gustafsson, N. Syde & K. Henriksson. Karaktärisering av Mälarstranden i Upplands Väsby kommun Rapport från Ekologigruppen AB och Naturvatten i Roslagen AB, Sernbo, K., A. Gustafsson, N. Syde & K. Henriksson. Karaktärisering av Mälarstranden i Sigtuna Rapport från Ekologigruppen AB och Naturvatten i Roslagen AB,

35 Södertörnsekologernas databas Qvarfordt, S., G. Johansson, G. Lilliesköld Sjöö, E. Mörk & M. Borgiel. 20. Inventering av vattenväter i tio sjöar 200. Länsstyrelsen i Stockholms län ikationer/20/rapport-inventering-tio-sjoar-200.pdf Artportalen 35

36 Bilaga. Transekter Beskrivning av de inventerade transekternas lägen med koordinater. Sjö Transekt Startpunkt Slutpunkt Beskrivning startpunkt X Y X Y Garnsviken Vass/sävbälte Garnsviken Vassbälte vid en liten ö Garnsviken Öppen vegetationsrensad strand Garnsviken Vassbälte Garnsviken Stenstrand genom gles blomvass Garnsviken Liten naturlig sandstrand Garnsviken Rensad öppning i vass/smalkaveldun/sävbältet Garnsviken Smalkaveldunbälte (inslag av sjöranunkel) Garnsviken Övervattensvegetationsbård (säv, sjöfräken, jättegröe) Garnsviken Vassbälte Garnsviken Vassbälte Albysjön Vassbälte Albysjön Häll mellan blomvass och starr Albysjön Vass/bredkaveldunbälte Albysjön Häll Albysjön Häll till höger om liten tall Albysjön Vassbälte Albysjön Öppen strand innanför vassbälte Albysjön Vassbälte Albysjön Häll till höger om utskjutande asp Albysjön Häll Albysjön Öppen strand, löper i röjd kanal genom vass Albysjön Häll Viren Säv/starrkant Viren Säv/starrkant Viren Genom glest vassbälte vid sandstrand Viren Stenstrand med inslag av starr Viren Sandstrand Viren Glest bälte av säv, starr och sjöranunkel Viren Block och hällstrand nedanför tall Viren Bälte av starr, sjöfräken och svalting Viren Blockstrand med pors, starr och vattenmärke Viren Vass/sävbälte Viren Sandstrand 36

37 Sjö Transekt Startpunkt Slutpunkt Beskrivning startpunkt X Y X Y Stora Skogssjön Öppen strandkant intill vattenklöver, genom gles vass/säv/smalkaveldun Stora Skogssjön Myrkant med pors och vass Stora Skogssjön Vassbälte vid myr Stora Skogssjön Öppen strand Stora Skogssjön Öppen strand Stora Skogssjön Öppen strand Stora Skogssjön Myrkant med vassbälte Stora Skogssjön Strandkanten, genom gles vass/säv vid vattenklöver Stora Skogssjön Strandkanten, genom gles vass Stora Skogssjön Strandkant med pors och starr, genom gles vass/säv Lilla Skogssjön Strandkanten, genom gles vass Lilla Skogssjön Strandkanten, genom gles vass Lilla Skogssjön Öppen strand vid tomt, rensad från övervattenvegetation Lilla Skogssjön Strandkanten, genom gles och smal säv Lilla Skogssjön Vass/säv/smalkaveldunbälte, inslag av sjöfräken Lilla Skogssjön Smalt vassbälte invid bäverhydda Lilla Skogssjön Smalt vassbälte, genom gles säv Muskan Sävbälte Muskan Vass och sävbälte Muskan Vass och sävbälte Muskan Sävbälte Muskan Strandkanten genom gles vass, invid sävbälte Muskan (beskrivning saknas) Muskan Badplats i kanten av sävbälte Muskan Vid Lillåns mynning Muskan Öppen sandstrand invid häll Muskan Sävbälte Muskan Säv och igelknoppbälte Muskan Öppen grus, sten och sandstrand Muskan Öppen stenstrand Muskan Sävbälte Fjättersjön Myrkant med bälte av smalkaveldun/säv Fjättersjön Smalkaveldunbälte Fjättersjön Strandkanten, genom gles vass/smalkaveldun Fjättersjön Smalkaveldunbälte Fjättersjön (beskrivning saknas) Fjättersjön Smalkaveldunbälte Fjättersjön Myrkant med vattenklöver Fjättersjön Kärrkant med bälte av vass/smalkaveldun Fjättersjön Smalkaveldunbälte Fjättersjön Bälte av vass/starr/smalkaveldun Fjättersjön Kärrkant (starr, topplösa) 37

38 Sjö Transekt Startpunkt Slutpunkt Beskrivning startpunkt X Y X Y Mälaren Skarven Smalkaveldun och vassbälte Mälaren Skarven Stensatt strandkant mellan pil och vass Mälaren Skarven Vassbälte med inslag av bredkaveldun, norr om liten stenpir Mälaren Skarven Jättegröe vid dikesmynning Mälaren Skarven Vassbälte Mälaren Skarven Alldeles söder om Märstaåns mynning (jättegröe, blomvass) Mälaren Skarven Öppen stenstrand vid block Mälaren Skarven Vassbälte Mälaren Skarven Öppen strand, genom gles vass Mälaren Skarven Söder om brygga vid Rosendalsbadet (jättegröe, blomvass, igelknopp) Mälaren Skarven Söder om Oundaåns mynning, vassbälte (blomvass). Mälaren Skarven Vassbälte, genom gles säv Mälaren Skarven Block och stenstrand med blomvass Mälaren Skarven Öppen grusstrand Mälaren Skarven Vassbälte Mälaren Skarven Blockstrand söder om småbåtshamn Mälaren Skarven Öppen block och stenstrand Mälaren Skarven Öppen grus och stenstrand Mälaren Skarven Vassbälte Mälaren Skarven Vassbälte Mälaren Skarven Sandstrand invid brygga Mälaren Skarven Vass och smalkaveldunbälte Mälaren Skarven Vass/smalkaveldun/sävbälte Mälaren Skarven Öppen sandstrand Mälaren Skarven Vassbälte Mälaren Skarven Vassbälte med utanförliggande säv Mälaren Skarven Block och stenstrand öster om överhängande pil, genom gles säv Mälaren Skarven Vassbälte vid Lejondalsbäckens mynning Mälaren Skarven Öppen sandstrand 38

39 Bilaga 2. Artförekomster Artförekomster och artfrekvenser per transekt samt maimal djuputbredning i meter. Frekvensen anges per transekt som det antal prover arten förekom i och totalt i procent, baserat på förekomst i samtliga prover i sjön. Arter som noterades i transekten men inte förekom i något prov markeras med. Diagram visar kumulativt artantal och artantal per transekt avsatt mot inventerade transekter. 39

40 Garnsviken Nuphar lutea Sparganium sp. Sparganium erectum Myriophyllum verticillatum Ceratophyllum demersum Potamogeton lucens Potamogeton alpinus Hydrocharis morsus ranae gramineus Nymphaea alba Potamogeton Nitella mucronata (NT) Potamogeton perfoliatus Potamogeton obtusifolius Sagittaria sagittifoliaa Hippuris vulgaris Lemna minor Myriophyllum spicatum Stratiotes aloides Lemna trisulca Potamogeton natans Stuckenia pectinata Fontinalis antipyretica Drepanocladus polygamus Aegagropila linnaei Elodea canadensis Nitella fleilis/opacaa Spirodela polyrhiza Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt Frekvens (antal prov) (%) gul näckros ,7 igelknopp obest ,2 stor igelknopp 0,0 kransslinga 0,6 hornsärv ,6 grovnate ,0 rostnate 5 2,9 dyblad 0,6 gräsnate 0,0 vit näckros 2,2 uddslinke 0 5,8 ålnate,7 trubbnate 5 5 6,9 pilblad 0,0 hästsvans 0,0 andmat 0,6 aslinga,2 vattenaloe 0,6 korsandmat 0,6 gäddnate 0,6 borstnate 0,6 stor näckmossa 0,6 spärrkrokmossa 0,0 getraggsalg 4 2,3 vattenpest 0,6 glans /mattslinke 2,2 stor andmat 0, Frekvens Madjup (m) 2,3 2,4 0,2,0,8 2,2 2,4 0,8 2,,6,,0 0,6 0,8 0,8 0,6 2,0,2 2,0 0,8 0, 0,8 0,3, Garnsviken 203 kumulativt k artantal artantal a per transekt Artantal Transekt

41 Albysjön Fontinalis antipyretica Persicaria amphibia Sparganium erectum Nuphar lutea Lemna minor Myriophyllum verticillatum Lemna trisulca Stratiotes aloides Hydrocharis morsus ranae Nymphaea alba Aegagropila linnaei Myriophyllum spicatum Potamogeton natans Ceratophyllum demersum Elodea nuttallii Drepanocladus polygamus Elodea canadensis Potamogeton obtusifolius Potamogeton perfoliatus Ranunculus circinatus Nitella fleilis/opaca Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt stor näckmossa vattenpilört stor igelknopp gul näckros andmat kransslinga korsandmat vattenaloe dyblad vit näckros getraggsalg aslinga gäddnate hornsärv smal vattenpest spärrkrokmossa vattenpest trubbnate ålnate hjulmöja glans /mattslinke Frekvens (antal prov) Frekvens (%) ,3 2, ,0 6, ,4 7,8 2,9 5 2,5 0,5 0, , ,3 0, , ,4 4 2,0 0,5 0,5 0,0 0,5 0, Madjup (m) 3,6 2,2 0,4 2,4 0,6 0,5 0,5 0,5 3,5 3,8,6 3,8 2,2,8 0,5 0,5 0,4 0,4 3,6 Artantal Albysjön Transekt kumulativt artantal artantall per transekt

42 Viren Charaa globularis Isoëtes echinospora Juncus bulbosus Eleocharis acicularis Ranunculus reptans Utricularia vulgaris/australis Potamogeton gramineus Nuphar lutea Drepanocladus polygamus Plantago uniflora Potamogeton perfoliatus Myriophyllum alterniflorum Calliergonella cuspidata Drepanocladus aduncus Calliergon cordifolium Straminergon stramineum Fontinalis antipyretica Nostoc pruniforme Stratiotes aloides Nymphaea alba Aegagropila linnaei Sarmentypnum eannulatum Potamogeton natans Leptodictyum riparium Fontinalis hypnoides Potamogeton berchtoldii Charaa virgata Myriophyllum spicatum Myriophyllum verticillatum Persicaria amphibia Sparganium sp. Hydrocharis morsus ranae obtusifolius Totaltt antal prov Potamogeton Kumulativt artantal Artantal per transekt skörsträfse vekt braengräs löktåg nålsäv strandranunkel vatten /sydbläddra gräsnate gul näckros spärrkrokmossa 2 3 strandpryl 5 ålnate hårslinga 4 3 spjutmossa lerkrokmossa kärrskedmossa blek skedmossa stor näckmossa 4 4 sjöplommon vattenaloe vit näckros getraggsalg kärrkrokmossa 4 gäddnate 2 vattenkrypmoss a sjönäckmossa 3 gropnate papillsträfse aslinga 3 kransslinga 2 vattenpilört 4 igelknopp obest. dyblad trubbnate Frekvens (antal prov) Frekvens Madjup (%) (m) 0,6 0,, 0,0 0,, 0,0 0,, 0,0 0,, 0,0 0,, 0,0 0,,6, 0,, 2 0,5 2,,0 3,3 2,,9 2 4,4,,6 0,6,, ,8,, 0,6 0,, 0,6,,9 0,6,,9 0,6 2,,3 2 6, 3,, 0,6,,8 0,0 0,,, 2,, , 2,, 7 6, 2,,7 2,2,,8 0,6 2,,7,7 2,,7 0,6 0,, 0,0 0,, 2,2 2,,0,7,,4 2 4,4,,6 2 2,2,,0 0,0,7 0,, Artantal Viren kumulativt artantal 4 4 Transekt

43 Stora Skogssjön Myriophyllum alterniflorum Potamogeton natans Nuphar lutea Nymphaea alba Sphagnum squarrosum Rhizomnium pseudopunctatum Calliergonella cuspidata Lobelia dortmanna Isoëtes lacustris Isoëtes echinospora Charaa globularis Ranunculus reptans Potamogeton lucens Hydrocharis morsus ranae Utricularia vulgaris/australis Potamogeton praelongus Potamogeton perfoliatus Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt hårslinga gäddnate gul näckros vit näckros spärrvitmossa nordlig bäck stjärnmossa spjutmossa notblomster styvt braengräs vekt braengräs skörsträfse strandranunkel grovnate dyblad vatten /sydbläddra långnate ålnate Frekvens (antal prov) Frekvens Madjup (%) ,4,3 6,9 2,6 0,4 0,4 0, ,3 0,4 0,0 0,0 0,0 2,3 0,0 0,0 4,7 2 0, (m) 2,5 2 2, ,6 0,6 0,4 0,4 0,4 0,7 3 2,3 2, Stora Skogssjön 203 kumulativt artantal artantal per transekt Artantal Transekt

44 Lilla Skogssjön Hydrocharis morsus ranae Potamogeton lucens Nymphaea alba Nuphar lutea Potamogeton natans Potamogeton perfoliatus Campylium stellatum Aulacomnium palustre Utricularia vulgaris/ /australis Potamogeton praelongus Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt dyblad grovnate vit näckros gul näckros gäddnate ålnate guldspärrmossa räffelmossa vatten /sydbläddra långnate Frekvens (antal prov) Frekvens Madjup (%) (m) 0,0 24,0 2,2 3,3 2,0 8,0 2,4 7, 2,2 3,3 2,3 0,5 0,5 0,5 0,5,,2,, Lilla Skogssjön 203 kumulativtt artantal artantal per transekt Artantal Transekt

45 Muskan Nuphar lutea Fontinalis antipyretica Persicaria amphibia Potamogeton lucens Aegagropila linnaei Nymphaea alba Potamogeton perfoliatus gul näckros stor näckmossa vattenpilört grovnate getraggsalg vit näckros ålnate 8 Hydrocharis morsus ranae dybladd erectum Sparganium stor igelknopp Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt Frekvens (antal prov) Frekvens 4 (%) 2 2,6,2 2,4,8 4,2,8 0,6 0,6 0, Madjup (m) 2,5,2 0,8 0,5,5,6 0,6 0,6 Artantal Muskan 203 kumulativt artantal artantal per transekt Transekt

46 Fjättersjön Nuphar lutea Sarmentypnum eannulatum Calliergonella cuspidata Riccia fluitans Hippuris vulgaris Nymphaea alba Potamogeton perfoliatus Fontinalis antipyretica Potamogeton natans Aegagropila linnaei Fontinalis hypnoides Bryum pseudotriquetrum Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt gul näckros kärrkrokmossa spjutmossa gaffelmossa hästsvans vit näckros ålnate stor näckmossa gäddnate getraggsalg sjönäckmossa myrbryum Frekvens (antal prov) Frekvens Madjup (%) (m) 7,5 2,,7 0,0 0,,0,0 2,,0,0 3, 2,,0 2, 2,,4 0,5 2,,0 57,2 4,,0 0,5,,0,5 2,,2,0 2,,2 0,0 0,, Fjättersjön 203 kumulativt artantal artantal per p transekt Artantal Transekt

47 Mälaren Skarven Frekvens (antal prov) , Lemna minor andmat 2 Spirodela polyrhiza stor andmat 3 Nuphar lutea gul näckros Elodea nuttallii smal vattenpest Sparganium sp. igelknopp obest Nymphaea alba vit näckros 2 Potamogeton obtusifolius trubbnate 2 Aegagropila linnaei getraggsalg Myriophyllum spicatum aslinga Brachytheciaceae Schimp. mossa obest. Potamogeton lucens grovnate Ceratophyllum demersum hornsärv 2 3 Ranunculus circinatus hjulmöja 3 Sagittaria sagittifolia pilblad Persicaria amphibia vattenpilört 2 Potamogeton perfoliatus ålnate Ranunculus subgen. Batrachium sp. möja obest. Stuckenia pectinata borstnate Potamogeton gramineus gräsnate Sparganium erectum stor igelknopp 2 Potamogeton crispus krusnate Stratiotes aloides vattenaloe Fontinalis antipyretica stor näckmossa Chara globularis skörsträfse Totalt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt

48 Mälaren Skarven, forts , Lemna minor Spirodela polyrhiza Nuphar lutea Elodea nuttallii Sparganium sp. Nymphaea alba Potamogeton obtusifolius Aegagropila linnaei Myriophyllum spicatum Brachytheciaceae Schimp. Potamogeton lucens Ceratophyllum demersum Ranunculus circinatus Sagittaria sagittifoliaa Persicaria amphibia Potamogeton perfoliatus Ranunculus subgen. Batrachium sp. Stuckenia pectinata Potamogeton gramineus Sparganium erectum Potamogeton crispuss Stratiotes aloides Fontinalis antipyretica Charaa globularis Totaltt antal prov Kumulativt artantal Artantal per transekt andmat stor andmat gul näckros smal vattenpest igelknopp obest. vit näckros trubbnate getraggsalg aslinga mossa obest. grovnate hornsärv hjulmöja pilblad vattenpilört ålnate möja obest. borstnate gräsnate stor igelknopp krusnate vattenaloe stor näckmossa skörsträfse Frekvens (antal prov) Frekvens (%) 0,6 0, , ,8 3 9,2 0,6 0,4 29 9, ,5 0,4 6 5, ,3 0,6 0,0 2, ,0 0,0 3 0,8 0,0 0,4 0,0 0,2 0,2 0, Madjup (m) 3,0 2,8 2,8 2,0,4 4, 2,7 2,0 3,0 2,8 0,8 0,4,7 2,2 0,2 0,8 0,2 0,4 0,2,7 3,2 2,4 Artantal Mälaren Skarven kumulativt artantal artantal per transekt Transekt 48

49 Bilaga 3. Vattenståndsinmätning Sjö Position Vattenstånd X Y Garnsviken cm under kant på block ca fem meter söder om gångbro på västra sidan av kanalen. Motsvarade 26 cm på pegel längre ner i Åkerströmmen, vid position X65996/Y Albysjön cm på pegel vid Uddby kvarn Viren cm under kant på häll. Vattenståndet såg ut att ligga ca 40 cm under normalvatten. Stora Skogssjön cm under överhängande häll Lilla Skogssjön cm under högsta delen av häll under björk Muskan 56 cm under högsta delen av block ca 4 meter söder om större stenblock Fjättersjön cm under högsta spetsen på block Mälaren Skarven cm under sydvästra hörnet av betongfundament under kraftledning Garnsviken vattenstånd: 4 cm under kant på block ca fem meter söder om gångbro på västra sidan av utloppskanalen (position X /Y63980) Motsvarade -26 cm på pegel längre ner i Åkerströmmen (position X65996/Y690056) 49

50 Albysjön vattenstånd: -39 cm på pegel vid Uddby kvarn (position X656988/Y642542) Viren vattenstånd (ovan): 52 cm under kant på häll (position X660938, Y654276) 50

51 Stora Skogssjön vattenstånd (ovan): 43 cm under överhängande häll (position X /Y620000) Lilla Skogssjön vattenstånd: 35 cm under högsta delen av hällkant vid björk (position X /Y6204) 5

52 Muskan vattenstånd: 56 cm under högsta delen av block, ca 4 meter söder om större stenblock (position X /Y62007) Fjättersjön vattenstånd: 75 cm under högsta spetsen på block (position X /Y69999) Mälaren-Skarven vattenstånd: 99 cm under sydvästra hörnet av betongfundament under kraftledning (position X660560/Y6469) 52