FORSKNINGSRAPPORT. Bedömningsgrunder för makrofyter i sjöar
|
|
- Anton Åkesson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2007:17 FORSKNINGSRAPPORT Bedömningsgrunder för makrofyter i sjöar - Bakgrundsrapport Frauke Ecke Luleå tekniska universitet Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap Avdelningen för tillämpad geologi 2007:17 ISSN: ISRN: LTU-lic SE
2 Bedömningsgrunder för makrofyter i sjöar - Bakgrundsrapport Frauke Ecke
3
4 3 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Material och Metoder Avgränsning Komplettering och justering av befintliga data Typanpassning... 8 Urval av referenssjöar... 8 Framtagningen av typologigrupper... 9 Använda typologivariabler Beräkning av indikatorvärden Beräkning av referensvärden Avgränsning mellan klasser av ekologisk status Resultat Typindelning Indikatorvärden Referensvärden och klassgränser Diskussion Typologigrupperna Indikator- och referensvärden samt klassgränser BGMs pålitlighet och inventeringsmetodik Tack...22 Referenser Appendix 1. Referenssjöar använda vid typanpassningen Appendix 2. Makrofyternas preferenser längs Tot-P gradienten Appendix 3. Makrofyternas indikatorvärden Appendix 4. Makrofytarter som bör användas för att kunna skilja mellan olika klasser av ekologisk status Appendix 5. Lathund för datainsamling samt beräkning av trofiindex och ekologisk status Datainsamling - Inventeringsmetodik Beräkning av trofiindex och ekologisk status... 33
5
6 5 Sammanfattning De befintliga bedömningsgrunderna för makrofyter (BGM) i sjöar har hittills ansetts som preliminära. Dessutom motsvarade de inte kraven enligt EUs Ramdirektiv för vatten med avseende på bl.a. typanpassningen och angivna gränser mellan olika klasser av ekologisk status. I det framlagda förslaget för revideringen av BGM i enlighet med EUs Ramdirektiv för vatten, lades stor vikt vid att utöka dataunderlaget av framför allt referenssjöar. Med hjälp av olika påverkanskriterier valdes 49 referenssjöar, dvs. sjöar som ansågs vara av hög ekologisk status. Som kriterier användes markanvändning, sjösänkning, koncentrationen av näringsämnen samt ph i vattenfasen. Baserad på artsammansättningen bland makrofyterna gjordes en klusteranalys-baserad typindelning i tre grupper. Dessa tre typologigrupper kunde skiljas åt med hjälp av främst två typologivariabler, nämligen Y-koordinat och h.ö.h. De tre typologigrupperna/regionerna var sjöar S om Limes Norrlandicus (LN), sjöar N om LN men under högsta kustlinjen (HK) samt sjöar N om LN och över HK. För att bestämma sjöarnas ekologiska status, beräknades indikatorvärden längs Tot-Pgradienten för alla funna makrofytarter förutom helofyter. Indikatorvärdena viktades med arternas nischbredd längs Tot-P-gradienten. För varje sjö kunde på det viset ett medianindikatorvärde, ett trofiskt makrofytindex (TMI), beräknas. Dessa trofiindex översattes till en femgradig skala enligt Ramdirektivets krav, dvs. de fem klasserna av ekologisk status. Denna konvertering gjordes med hjälp av Tot-P halter som prefereras av makrofytarter som ansågs karakteristiska för respektive klass av ekologisk status. På grund av bristande dataunderlag kunde gränsvärden inte beräknas mellan klasserna otillfredsställande och dålig ekologisk status. Trots ett heterogent datamaterial som är insamlat i olika syften, under olika decennier och till och med sekler och med varierande metodik mm., anses det föreslagna systemet kunna tillämpas i enlighet med EUs Ramdirektiv för vatten. Föreliggande utredning understryker dock det stora behovet av kompletterande inventeringar samt av en revidering av undersökningsmetoden för inventering av makrofyter. Det föreslagna systemet bör verifieras med datamaterial som inte användes för den här redovisade bedömningen. Därefter bör en eventuell revidering genomföras.
7
8 7 1. Inledning De befintliga bedömningsgrunderna för makrofyter (BGM) anses som preliminära (Andersson 1999) och måste revideras för att uppfylla kraven enligt EUs Ramdirektiv för vatten, här kallat för Vattendirektivet (Europeiska Unionen 2000). Artantalet är måttet som hittills har används för tillståndsklassningen av sjöar (Andersson 1999). Med hänsyn till de stora variationerna av makrofyternas preferens längs trofigradienten inom framför allt grupperna elodeiderna och flytbladsväxterna (t.ex. Palmer et al. 1992, Ecke 2005) är det dock tveksamt om artantalet är det mest lämpligaste måttet för att bedöma ekologisk status. Ett klassningssystem som baseras på artantalet kräver dessutom en noggrann makrofytinventering med kompletta artlistor. En klassning av sjöar med inkompletta artlistor är därför enligt det befintliga systemet omöjlig eller leder till felaktiga bedömningar. Dataunderlaget för den nyligen för sjöar genomförda typanpassningen av makrofyter (Willén and Larson 2004) var för litet (baserades på 21 sjöar) för att kunna utveckla ett fungerande typanpassningssystem. Dataunderlaget för en ny typanpassning kan förbättras genom att bl.a. inkludera historiska data (insamlade ) och nya data som är insamlade av länsstyrelser, kommuner mm. 1.1 Syfte Bedömningsgrunderna ska utvecklas så att de uppfyller kraven enligt Vattendirektivet (Europeiska Unionen 2000). En statusklassning av svenska sjöar ska kunna göras med hjälp av makrofyter. Bedömningsgrunderna kommer också att vara användbara som verktyg inom det nationella miljöövervakningsprogrammet. 2. Material och Metoder 2.1 Avgränsning Makrofytbaserade bedömningsgrunder utvecklades enbart för sjöar eftersom dataunderlaget för vattendrag är för bristfälligt än så länge. Utvecklingsarbetet med bedömningsgrunder för makrofyter genomfördes i fem steg enligt nedan: 1. Komplettering och justering av befintliga data 2. Typanpassning 3. Beräkning av indikatorvärden 4. Beräkning av referensvärden 5. Definiering av klassgränser 2.2 Komplettering och justering av befintliga data Det av Berta Andersson sammanställda datamaterialet (redovisade i Andersson 1999) (makrofytdata och vattenkemi från 467 svenska sjöar) sågs över med avseende på a) artlistan och b) kemiska parametrar. Artlistan granskades och justeras eftersom vissa artnamn har ändrats samt för att reda ut oklarheter med avgränsningen av vissa underarter. Efter genomgången slogs ihop underarterna Nymphaea alba ssp. alba (vit näckros) och N. alba ssp.
9 8 candida (nordnäckros) till en enda grupp, nämligen N. alba coll. Sammanslagningen gjordes eftersom en stor del av databasen utgjordes av data insamlade av Gunnar Lohammar som enbart använde N. alba coll. när han inventerade 151 sjöar i Dalarna, Uppland, Västerbotten och Norrbotten (Lohammar 1938). För de kompletterande utredningarna tog jag kontakt med ett flertal länsstyrelser för att kunna inkludera makrofytdata som har samlats in sedan den första typanpassningen (se ovan) har genomförts. Det erhållna materialet omfattar 30 än så länge oredovisade sjöar som inkluderades i de här redovisade kompletterande utredningarna. Därutöver erhölls nya makrofytdata från SLU, innehållande data från 10 referenssjöar. Dessutom gjordes det en översyn för att kunna avgöra i vilken utsträckning vissa markofyter (framför allt kransalger och mossor) ska inkluderas i revideringen av BGM eftersom de inte har inventerats i alla undersökta sjöar. Enheterna för vissa kemiska variabler sågs över för att säkerställa användningen av en och samma enhet för respektive variabel. Databasen som användes för revideringen av BGM innehöll makrofytdata från 506 sjöar (Figur 1 A). Databasen innehöll enbart binära data, dvs. finns eller finns inte. För 272 av sjöarna fanns uppgifter om Tot-P halten. 2.3 Typanpassning Urval av referenssjöar För typanpassningen användes enbart referenssjöar, dvs. sådana sjöar som ansågs ha hög ekologisk status. Referenssjöarna valdes ut i tre steg. I första steget togs hänsyn till påverkanskriterier, nämligen andel hyggen, jordbruksmark och tätort inom sjöarnas A B C Figur 1. Det geografiska läget av de 506 sjöarna som ingick i dataunderlaget (A) och läget av de 49 referenssjöarna som användes för typanpassningen i förhållande till ekoregionerna (B) och högsta kustlinjen (C).
10 9 delavrinningsområde samt sänkning av vattenståndet. Referenskriteriet för sjöarna var enligt följande: Andelen hyggen <10%, andelen jordbruksmark <10% och andelen tätort <0,1%. Uppgifterna för varje sjö hämtades från TRK-projektet ( och samkördes med makrofytdatabasen. Referenssjöarna skulle inte ha påverkats av sänkning enligt SMHIS register över sänkta och torrlagda sjöar (SMHI 1995). Sjöar för vilka historiska data förelåg (Arwidsson 1926, Lohammar 1938) ansågs genomgående som opåverkade och användes som referenssjöar så länge kraven på icke-sänkning samt på ph, Tot-P och Tot-N koncentrationer (se nedan) uppfylldes. I andra steget valdes sjöar från steg 1 som hade Tot-P koncentrationer <12,5 g l -1, Tot-N koncentrationer <300 g l -1 och ph >6,0. Detta urval resulterade i 29 referenssjöar. För att kunna analysera ett tillräckligt antal sjöar från framför allt centralslätten valdes i det tredje och sista steget manuellt sjöar som ansågs ha referenssjökaraktär. Dessa sjöar uppfyllde kraven för en av variablerna Tot-P och Tot-N, men saknade uppgifter för max två av de tre variablerna som användes i andra steget. Sammanlagt ansågs 49 sjöar som referenssjöar (Appendix 1, Figur 1 B, C). Bland dessa referenssjöar fanns två sjöar, Ivösjön och Kalven som enligt SMHIs register har sänkts år 1871 respektive Baserat på sjöarnas biogeokemi och artsammansättning bland makrofyterna klassades sjöarna ändå som referenssjöar. Framtagningen av typologigrupper Typanpassningen genomfördes i två steg. I första steget identifierades typlogigrupper som enbart baserades på artsammansättningen bland makrofyterna (inkl. helofyterna). Enbart arter som förekom i minst tre sjöar inkluderades i analysen. Målet var att erhålla sådana grupper som i ett andra steg kunde kvantitativt skiljas åt med hjälp av ett fåtal typologivariabler. Typlogigrupperna identifierades med hjälp av klusteranalys (tree clustering) med Wards metod baserad på Euclidean distance (Sharma 1996). Använda typologivariabler I den nyligen framlagda typanpassningen av sjöar med avseende på makrofyter (Willén and Larson 2004) användes följande typologivariabler: höjd över havet, sjöarea, medeldjup, humushalt och kalkhalt samt ekoregionen. Tabell 1. Intervallgränserna för beräkningen av makrofyternas indikatorvärden längs Tot-P gradienten. En art tilldelades indikatorvärdet för intervallet där artens preferens (medianvärde för näringshalterna) fanns. Indikatorvärde Tot-P ( g l -1 ) > > > > > > > > > 50
11 10 Medeldjup och humushalt är variabler som saknas för de flesta sjöarna i databasen och i synnerhet för referenssjöarna. För att kunna skilja mellan typlogigrupperna vid revideringen av BGM, användes därför sådana variabler som hade tillräckligt många observationer för framför allt referenssjöarna och som ansågs vara relevant för typanpassningen. Som typologivariabler användes X- och Y-koordinat, höjd över havet, sjöarea, siktdjup, vattentemperatur, konduktivitet och Ca-koncentration. För att analysera om typologivariablerna är lämpliga för att kunna skilja åt de framtagna makrofytbaserade typlogigrupperna användes stegvis diskriminantanalys (Sharma 1996) i kombination med Kruskal-Wallis test och Mann-Whitneys test (Zar 1996). X- och Y-koordinat samt h.ö.h. uttrycktes dessutom med hjälp av sjöarnas geografiska läge i förhållande till Limes Norrlandicus och högsta kustlinjen. För dessa analyser användes ett geografisk informationssysyem (GIS) i ArcGIS-miljö (ESRI 2005). För alla statistiska analyser användes programmet STATISTICA (StatSoft 2002). 2.4 Beräkning av indikatorvärden Vid denna revidering av BGM undveks en metod som baseras på antalet makrofytarter. En sådan metod skulle kräva mycket pålitliga artlistor. Den svenska makrofytdatabasen innehåller dock en stor blandning av historiska och nya data, data från översikts- och detaljinventeringar mm. Denna blandning gör en artantalbaserad metod väldigt sårbart mot ofullständigt inventerade sjöar (se ovan). I bl.a. Tyskland används visserligen en sådan artantalbaserad metod (Schaumburg et al. 2004), men dataunderlaget baseras uteslutande på transektinventering med hjälp av dykning. Kvantitativa data anses vara förutsättningen för utvecklingen av BG enligt Vattendirektivet (Schaumburg et al. 2004, Stelzer et al. 2005). En jämförelse mellan BG-index som är baserade på kvantitativa (med täckningsgrad för respektive makrofytart) och binära data (finns, finns inte) visade dock enbart på marginella skillnader (Marit Mjelde, NIVA, Norge, personlig kommunikation). Helofyter uteslöts från beräkningen av indikatorvärden. Däremot ingick grupperna isoetider, elodeider, lemnider, flytbladsväxter, mossor och kransalger i analyserna. Indikatorvärden beräknades för arter som förekom i minst tre sjöar. Varje art bland makrofyterna tilldelades ett indikatorvärde som baserades på arternas preferens längs gradienten för Tot-P. Tot-P ansågs vara det mest lämpliga måttet för att kunna bedöma om en sjö visar påverkade eller opåverkade förhållanden (t.ex. Palmer et al. 1992, Schneider and Melzer 2003). Preferensen bestämdes med hjälp av makrofyternas medianvärde längs Tot-P-gradienten. Indikatorvärdet bestämdes genom indelning av Tot-P gradienten i olika intervaller och kan variera mellan 1 och 10 (Tabell 1). Ett indikatorvärde av 10 indikerar att arten förekommer i sjöar med en Tot- P halt <10 g l -1. För att kunna ta hänsyn till arternas tolerans mot olika Tot-P halter, dvs. makrofyternas nischbredd, viktades indikatorvärdet för varje makrofytart med differensen mellan 75 och 25 percentilerna kring arternas preferens (Tabell 2). Med hjälp av indikatorvärden för alla arter i en sjö kan sjöns trofiskt makrofytindex (TMI) beräknas enligt följande: TMI Sjöx n i 1 Indikatorvärde n i 1 Arti Viktfaktor Viktfaktor Arti Arti Ekvation 1
12 11 Tabell 2. Viktning av makrofyternas indikatorvärden. Viktningen baserades på differensen mellan 75 och 25 percentilerna kring arternas indikatorvärden (medianvärden längs Tot-P gradienten). Viktningen användes vid beräkningen av sjöarnas genomsnittliga makrofytbaserade indikatorvärde, dvs. trofiindexet. Vikt 75 perc 25 perc Tot-P ( g l -1 ) 1,0 10 0,9 > ,8 > ,7 > ,6 > ,5 > ,4 > ,3 > ,2 > ,1 > 90 Detta indikatorsystem liknar det engelska DOME systemet (Palmer et al. 1992) som baseras på makrofyternas preferenser längs en trofigradient. TMI för respektive sjö översattes sedan (se 2.6 Avgränsning mellan klasser av ekologisk status) till en femgradig skala som motsvarar den indelning för ekologisk status som krävs enligt Vattendirektivet (Europeiska Unionen 2000). 2.5 Beräkning av referensvärden Referenssjöar ansågs representera sjöar med hög ekologisk status. Referenssjöarnas trofiindex användes därför som kvantitativt mått för att kunna definiera hög ekologisk status. Hög ekologisk status definierades separat för varje typologigrupp baserat på mediantrofiindexet för referenssjöarna. 2.6 Avgränsning mellan klasser av ekologisk status Enligt Vattendirektivet ska den ekologiska statusen av sjöar anges på en femgradig skala (hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig) och uttryckas som en ekologisk kvot (Europeiska Unionen 2000). Som gränsvärdet mellan hög och god ekologisk status användes kvoten mellan referenssjöarnas medianvärde för trofiindexet och 75 percentilerna kring trofiindexet. Som grund för definitionen av gränsvärden för de lägre klasserna användes sjöarnas Tot-P halt vid förekomsten av makrofytarter som ansågs representativa för att kunna skilja mellan respektive ekologisk status. Detta system håller för närvarande på att utvecklas och testas inom den så kallade N-GIG (Northern Intercallibration Group) där bl.a. Sverige, Norge och Finland ingår. Bl.a. föreslogs i denna grupp att 75% percentiler för Tot-P vid förekomsten av t.ex. Isoëtes lacustris, styvt braxengräs, bör kunna användas som klassgräns mellan hög och god status. Valet av lämpliga klassgränsarter bör bl.a. baseras på arternas utredningsområde och de identifierade geografiska regionerna vid typanpassningen.
13 12 I de här presenterade reviderade bedömningsgrunderna användes en multivariad metod (classification tree) (StatSoft 2002) för att skilja mellan klasserna god-måttlig och måttligotillfredsställande. I ett första steg valdes arter som ansågs vara typiska för hög/god ekologisk status, god ekologisk status respektive låg ekologisk status. I andra steget klassades sjöarna som antingen hög/god, god, låg och indifferent. Hög/god klassen omfattades av sjöar där enbart makrofytarter som indikerar hög/god status förekom. Sjöar i god-gruppen inkluderade sjöar där enbart arter som indikerar god, men inte hög eller låg status förekom. Låg-gruppen omfattades av sjöar där enbart arter som indikerar låg status förekom. I den indifferenta gruppen ingick sjöar där arter från olika statusklasser förekom. Den indifferenta gruppen exkluderades från beräkningen av gränsvärden. TMI kunde tyvärr inte direkt användas för beräkningen av gränsvärdena eftersom dataunderlaget för sjöar där enbart låg status arter förekom var för bristfälligt i vissa typologigrupper. I stället användes Tot-P halterna för att beräkna gränsvärdena. Gränsvärdet mellan sjöar av god och måttlig ekologisk status beräknades med hjälp av Tot-P halter som skiljde hög/god status sjöar från låg status sjöar (classification tree, StatSoft 2002). Gränsvärdet mellan sjöar av måttlig (M) och otillfredsställande (O) ekologisk status beräknades enligt samma princip. För dessa analyser användes dock Tot-P halter som skiljde god status sjöar från låg status sjöar. Tot-P halterna för gränsvärdena översattes sedan till trofiindexet med hjälp av regressionsekvationen för sambandet mellan Tot-P halt och TMI. Gränsvärdena för Ekologiska kvoter beräknades separat för varje typologigrupp. Ekologiska kvoter (EK) för respektive typologigrupp beräknades enligt följande: EK Sjöx (Observerat TMI Sjö Minimum TMI) x Ekvation 2 (Referensvärdet Minimum TMI) Minimum TMI representerades av det lägsta teoretiskt möjliga TMI för hela datamaterialet, dvs. 1. Gränsvärdet för den ekologiska kvoten mellan hög (H) och god (G) status beräknades som kvot mellan referenssjöarnas medianvärde för trofiskt makrofytindex och referenssjöarnas 75 percentiler kring mediantrofiindexet. Gränsvärdena mellan klasserna G/M och M/O beräknades enligt Ekvation 2. Det observerade TMI för gränsen mellan EKklasserna är det med hjälp av Tot-P halten beräknade gränsvärdet mellan G/M respektive M/O (se ovan). Med hjälp av Ekvation 2 kan den ekologiska kvoten för varje enskild sjö beräknas. 3. Resultat 3.1 Typindelning Klusteranalysen resulterade i sammanlagt fyra typologigrupper (Figur 2). Grupp 4 inkluderade enbart fyra sjöar, medan antalet sjöar i grupperna 1 3 var mera jämnfördelat. Grupperna kunde skiljas åt i en diskriminantanalys med hjälp av de använda typologivariablerna (Figur 3, Tabell 3, 4, 5). Mellan grupp 3 och 4 fanns ingen överlappning längs axel 1 medan det fanns viss överlappning mellan grupp 1 och 2 (Figur 3). Axel 1 representerar 94,2 % av all förklarad variation mellan typologigrupperna. Axel 1 kan främst anses som en N-S och O-V gradient samt som en gradient längs konduktivitet och h.ö.h (Tabell 4). Det är också dessa variabler som var viktigast för att skilja mellan typologigrupperna (Tabell 3). Ca-koncentrationen inkluderades inte i den modell som bäst skiljde grupperna åt. Också siktdjup och sjöarea var av mindre betydelse för att skilja mellan grupperna (Tabell 3). Typologigrupperna visade tydliga geografiska mönster längs N-S och O-V gradienten om än med förekomsten av några överlappningar (Figur 4).
14 13 Sjöarnas ID-nummer Typologigrupp Figur 2. Klusteranalys (tree clustering) av de 49 referenssjöarna baserat på makrofytsammansättningen (helofyter, isoëtider, lemnider, flytbladsväxter, elodeider, mossor och kransalger). Enbart makrofytarter som förekom i minst tre av sjöarna inkluderades i klusteranalysen. Linkage Distance 5 DC Axel DC Axel 1 Figur 3. Diskriminantanalys mellan de fyra identifierade typologigrupperna. Axel 1 representerar 94,2 % och axel 2 representerar 3,4 % av all förklarad variation mellan typologigrupperna. Axel 1 är en gradient av främst minskad latitud och ökad longitud (se Tabell 3, 4, 5). Både siktdjup, Ca-koncentration och sjöarea kunde dock användas för att skilja mellan vissa typologigrupper (Figur 5, Tabell 5). Typologigruppernas 95 % KI för typologivariablerna användes för att avgränsa de slutliga typologigrupperna från varandra. Avgränsningen genomfördes på ett sådant sätt så att även nya sjöar kan klassas till en av grupperna. Grupperna avgränsades därför med hjälp av sjöarnas geografiska läge i förhållande till Limes Norrlandicus och högsta kustlinjen (HK) (Tabell 6). Denna avgränsning stämde väl överens med typologigruppernas medelvärde ± standardavvikelse längs de berörda
15 14 typologivariablernas gradienter (Figur 5). Analyserna visade att ingen typologivariabel kunde användas för att skilja typologigrupp 4 från alla andra grupper (Tabell 5). Däremot fanns det vissa makrofytarter som var unika för respektive typologigrupp (Tabell 6) eller som dominerande i respektive grupp (Tabell 7). För att kunna använda ett typanpassningssystem som baseras helt och hållet på typologivariablerna, bestämdes att typologigrupp 4 skulle uteslutas från vidare analyser. De berörda sjöarna tilldelades grupp 2 respektive 3, beroende på sjöarnas geografiska läge. Tabell 3. Resultat från stegvis diskriminantanalys som visar betydelsen av de enskilda typologivariablerna för att kunna skilja åt de fyra identifierade typlogigrupperna. Ju lägre Partial Wilks Lambda (variationsvidden 0-1) desto större är respektive variabelns förmåga att skilja åt typologigrupperna. Wilks Lambda visar den sammanlagda styrkan av modellen att skilja åt typologigrupperna (0 om grupperna kan skiljas helt och hållet, 1 om grupperna inte alls går att skilja åt med den valda modellen). F-remove och F är F- värdena, dvs. de bestämmer signifikansnivån för Partial Wilks Lambda och Wilks Lambda. Typologivariabel Partial Wilks Lambda F-remove (3, 22) Modell Wilks Lambda F (21, 63) 0,029 7,384 *** Y-koordinat 0,295 17,484 *** Konduktivitet 0,277 19,097 *** X-koordinat 0,493 7,542 ** Höjd över havet 0,614 4,619 * Siktdjup 0,739 2,589 ns Vattentemperatur 0,698 3,166 * Sjöarea 0,870 1,095 ns Ca-halt ns inte significant (non significant), * P < 0,05, ** P < 0,01, *** P < 0, Indikatorvärden De undersökta makrofyterna visar tydliga preferenser längs Tot-P gradienten (Appendix 2). Medan t.ex. Callitriche hamulata, klolånke, enbart förekom i oligotrofa sjöar förekom Spirodela polyrhiza, stor andmat, i eutrofa sjöar. Nischbredden bland arter förekommande i eutrofa sjöar var större än för de oligotrofa arterna (Appendix 2). Genomgången av makrofyterna visade att arternas indikatorvärde varierade från 1 10 (Appendix 2, 3). Viktfaktorn varierade mellan 0,1 1, dvs., arternas nischbredd varierade mellan 10 - >90 g P l Referensvärden och klassgränser För framtagningen av klassgränserna användes Tot-P koncentrationen vid förekomsten av för respektive ekologisk klass karakteristiska makrofytarter (Tabell 8).
16 15 Tabell 4. Standardiserade koefficienter från diskriminantanalysen som visar betydelsen av typologivariablerna för respektive axel i Figur 3. Ju högre det absoluta värdet desto större är variabelns betydelse för respektive axel. Typologivariabel Axel 1 Axel 2 Y-koordinat -2,972 0,782 Konduktivitet 1,510-0,697 X-koordinat 2,270-1,254 H.ö.h. 1,757-1,411 Siktdjup -0,936 0,127 Temperatur -0,850 0,483 Sjöarea -0,395-0,152 Det fanns ett signifikant negativt samband mellan sjöarnas viktade indikatorvärde, dvs. TMI och sjöarnas Tot-P koncentrationer (i Figur 6 redovisat för typologigrupp 1). Detta innebär att TMI minskar med ökad Tot-P koncentration. Gränsvärdet mellan G/M beräknades som 23, 25 g P l -1 (Figur 7) och som 40,00 g P l -1 för gränsvärdet mellan M/O. Dessa fosforbaserade gränsvärdena översattes sedan till TMI (Tabell 9). Sjöarna i den nordliga regionen över HK hade i regel högre TMI än sjöarna i de övriga grupperna (Tabell 9). Percentilerna kring TMI inom respektive typologigrupp överlappade framför allt mellan klasser av ekologisk status som hade bristande dataunderlag (Tabell 9). Typologigrupp Figur 4. Geografiska läge av sjöarna i de fyra typlogigrupperna i förhållande till högsta kustlinjen (grönt, över HK; blått, under HK) och Limes Norrlandicus (svart linje). För alla tre typologigrupper kunde klassgränserna H/G, G/M samt M/O ekologisk status beräknas (Tabell 10). Dataunderlaget för otillfredsställande ekologisk status var dock litet för typologigrupp 1 och 2 (Tabell 9). I typologigrupp 1 finns dessutom enbart fyra sjöar med
17 16 måttlig ekologisk status (Tabell 9). Efter att gränsvärdena hade beräknats kunde den ekologiska statusen för alla sjöar, även för de utan angivna Tot-P halter, bestämmas (Tabell 11). Tabell 5. Typologivariabler som skiljer sig signifikant (Mann-Whitneys test, P < 0,05) mellan typologigrupperna vid parvis jämförelse mellan grupperna. Jämförelse mellan typologigrupper Typologivariabler som skiljer sig signifikant 1:2 Alla förutom X-koordinat 1:3 X-koordinat, Y-koordinat, H.ö.h., sjöarea, temperatur 1:4 X-koordinat, Y-koordinat, H.ö.h., temperatur 2:3 X-koordinat, Y-koordinat, siktdjup, konduktivitet, Cahalt 2:4 X-koordinat, Y-koordinat, konduktivitet, Ca-halt 3:4 - Tabell 6. Typologigrupper och deras geografiska egenskaper samt särskiljande arter som har används för avgränsningen mellan grupperna. Helofyter uteslöts från denna analys. Grupp Geografiska egenskaper Särskiljande arter 1 1 N om Limes Norrlandicus, över HK Ranunculus confervoides, hårmöja 2 N om Limes Norrlandicus, under HK Nymphaea pumila, dvärgnäckros 3 S om Limes Norrlandicus Potamogeton filiformis, trådnate 4 - Stratiotes aloides, vattenaloe 1 Arter som förekommer enbart i respektive typologigrupp. Det identifierades också vissa makrofytarter som enbart förekom i en viss klass av ekologisk status eller som har 70 % av sin förekomst i respektive klass av ekologisk status (Appendix 4). Dessa arter bör användas i kombination med TMI-klasserna för att verifiera sjöarnas tillhörighet till en viss klass av ekologisk status. Denna verifiering bör genomföras när det beräknade EK-värdet för en sjö ligger nära klassgränsen, dvs. det beräknade EK-värdet ligger <0,05 enheter från klassgränsen. Artlistan (Appendix 4) kan således användas för en expertbedömning för klassning av ekologisk status. 4. Diskussion 4.1 Typologigrupperna Den makrofytbaserade typindelningen i de tre grupperna S om LN, N om LN men över HK samt N om HK och under HK följer geografiska gradienter som har använts i många växtekologiska sammanhang (t.ex. Rydin et al. 1999). Den föreliggande typanpassningen visar dock på svårigheten med typindelningen av sjöar framför allt i övergångszonen mellan två grupper/regioner. De fyra Stratiotes-referenssjöarna i Dalarna som bildade typologigrupp
18 17 X-koordinat *** Y-koordinat *** ** * H.ö.h. (m) Sjöarea (km 2 ) ** 9 8 * Temperatur (ºC) Siktdjup (m) Konduktivitet ( S cm -1 ) *** Typologigrupp 4, ligger nära Limes Norrlandicus som användes som en av typologivariablerna. Med hjälp av ett större dataunderlag för bl.a. denna region skulle det vara möjligt att reda ut om en separat typologigrupp för dessa sjöar är motiverad. Ca (mg l -1 ) 24 *** Typologigrupp Figur 5. Typologigruppernas egenskaper (medelvärde ± 2 STD) för respektive typvariabel. Skillnaderna mellan grupperna testades med Kruskal-Wallis test (* P < 0,05, ** P < 0,01, *** P < 0,001).
19 18 Tabell 7. Typiska makrofytarter (+) i referenssjöar i respektive typologigrupp. Som typiska arter definierades sådana arter som förekommer i minst 70 % av sjöarna i respektive grupp. Helofyter uteslöts från denna analys (se även Tabell 7). Art Typologigrupp Eleocharis acicularis, nålsäv + + Isoëtes lacustris, styvt braxengräs + + Isoëtes echinospora, vekt braxengräs + + Juncus bulbosus, löktåg + Lobelia dortmanna, notblomster + + Myriophyllum alterniflorum, hårslinga Nuphar lutea, gul näckros Plantago uniflora, strandpryl + Potamogeton berchtoldii, gropnate + Potamogeton gramineus, gräsnate + Potamogeton natans, gäddnate + + Potamogeton perfoliatus, ålnate + Ranunculus peltatus subsp. peltatus, sköldmöja + + Ranunculus reptans, strandranunkel Sagittaria sagittifolia, pilblad + Sparganium angustifolium, plattbladig igelknopp + Sparganium gramineum, flotagräs + Subularia aquatica, sylört + + Utricularia vulgaris, vattenbläddra + + De redovisade skillnaderna mellan typologigrupperna med avseende på trofiindex samt definition av klassgränserna understryker att en typindelning är förutsättningen för fungerande bedömningsgrunder Indikator- och referensvärden samt klassgränser I det föreslagna indikatorsystemet för makrofyter beräknades för första gången makrofytbaserade indikatorvärden baserat på svenska data (se dock Ecke 2006). Detta system visar i stora drag likheter med de hittills i Sverige använda engelska indikatorvärden (Palmer et al. 1992, Andersson 1999) och andra index (t.ex. Ellenberg et al. 1992). För ett stort antal arter avviker det föreslagna systemet dock från det gamla systemet. Som ett exempel kan nämnas Tillaea aquatica och Isoëtes-arterna. Det engelska systemet redovisar för T. aquatica en större preferens för lägre trofihalter än för Isoëtes-arterna medan det är tvärtom i det föreslagna systemet. Med hänsyn till de i många avseenden stora skillnader mellan de engelska och svenska förhållandena verkar svenskt-baserade indikatorvärden mera pålitliga. Det föreslagna trofiska makrofytindexet TMI med skalan 1 10 kan direkt översättas till skalan för ekologisk status ( 0 1) (Europeiska Unionen 2000). Hög ekologisk status innebär höga trofindex-värden och vice versa. Klassgränserna mellan olika klasser av ekologisk status följer dock inte en linjär skala utan måste avläsas ur en tabell som redovisar gränserna separat för respektive typologigrupp (Tabell 10).
20 19 Figur 6. Sambandet mellan Tot-P halt och sjöarnas trofiindex för typologigrupp 1, dvs. sjöarna norr om Limes Norrlandicus och över högsta kustlinjen (med linjär regressionslinje och Spearmans rankkorrelationskoefficient, *** p<0,001). Figur 7. Frekvensfördelning av Tot-P halter i sjöar där enbart makrofytarter som indikerar hög/god status (vänster) eller enbart arter som indikerar låg status (höger) förekommer. Gränsvärdet mellan grupperna beräknades med hjälp av Classification tree analys som 23, 25 g P l -1.
21 20 Tabell 8. Makrofytarter som baserat på deras preferenser längs Tot-P gradienten ansågs representera hög-, god-, respektive lågstatus arter. Status Typiska arter Hög/God Callitriche hamulata, Nitella opaca, Ranunculus confervoides, Scorpidium scorpioides, Warnstorfia fluitans, W. trichophyllus God Isoëtes lacustris, Limosella aquatica, Lobelia dortmanna, Plantago uniflora, Låg Ricciocarpus natans, Spirodela polyrrhiza Tabell 9. Trofiindex (median samt 25 och 75 percentiler) för sjöar av olika ekologisk status som en funktion av Tot-P koncentrationen. Tot-P har används som fönster för respektive ekologisk klass för att analysera median och spridningsmåtten för trofiindexet. Typologigrupp Ekologisk status Tot-P ( g l -1 ) Antal sjöar Trofiindex Median 25 perc 75 perc 1 Hög <6, ,51 8,34 8,63 1 God 6,13 Tot- 31 8,00 7,76 8,11 P<23,25 1 Måttlig 23,25 Tot-P<40 4 7,81 6,92 8,07 1 Otillfredsställande ,27 6,74 7,63 2 Hög <14, ,87 7,54 8,02 2 God 14,93 Tot- 35 7,78 7,45 7,90 P<23,25 2 Måttlig 23,25 Tot-P< ,72 6,83 7,91 2 Otillfredsställande ,06 6,53 7,82 3 Hög <12, ,04 7,86 8,29 3 God 12,28 Tot- 32 7,88 7,43 8,09 P<23,25 3 Måttlig 23,25 Tot-P< ,04 6,14 7,75 3 Otillfredsställande ,24 4,80 6,06 Det förslagna trofiindex-systemet bedöms som mindre känslig mot ofullständiga artlistor jämfört med ett system som baseras på artantalet eller arter typiska för vissa trofiförhållanden (som t.ex. Schaumburg et al. 2004, Stelzer et al. 2005). På grund av bristande metadata för de inventerade sjöarna som ingick i revideringen av BG, måste artlistan (Appendix 4) som bör användas för verifieringen av klasstillhörighet av ekologisk status, användas med försiktighet. Fullständiga artlistor är eftersträvansvärda för det föreslagna trofindex-systemet eftersom bl.a. pålitligheten av sjöarnas trofiindex ökar med ett ökat antal arter som ingår i beräkningen av indexet. Dataunderlaget för vissa regioner i Sverige, bl.a. fjälltrakterna, Öland, Gotland, Värmland och Västergötland borde förbättras. För dessa regioner efterlyses framförallt referenssjöar.
22 21 Dessutom borde det identifieras ett flertal sjöar med lägre ekologisk status ( måttlig) inom varje typologigrupp för att kunna beräkna relevanta klassgränser. Enligt Vattendirektivet behöver BGM enbart utvecklas för sjöar > 0,5 km 2 (Europeiska Unionen 2000). I det befintliga datamaterialet finns dock inga tecken på att sjöarean skulle påverka sjöarnas trofiindex och sjöarna < 0,5 km 2 har därför inkluderats i analyserna. En nackdel med att utesluta sjöar < 0,5 km 2 från BG skulle bl.a. vara en minskning i antalet sjöar vilket skulle innebära sämre dataunderlag för analyserna. Tabell 10. Gränsvärden för trofiindexet (TI) och ekologiska kvoter (EK) för de tre typologigrupperna (TG). Dataunderlag saknades för att kunna beräkna klassgränser för O/D 4. TG Klassgräns H/G 1 G/M 2 M/O 3 TI EK TI EK TI EK 1 8,54 0,97 7,81 0,90 7,27 0,83 2 8,16 0,97 7,72 0,94 7,06 0,85 3 8,27 0,98 7,04 0,88 5,24 0,58 1 Hög/God God/Måttlig 3 Måttlig/Otillfredsställande 4 Otillfredsställande/Dålig Tabell 11. Trofiindex (median samt 25 och 75 percentiler) för sjöar av olika ekologisk status uppdelade efter typologigrupp. Även sjöar utan uppgifter för Tot-P inkluderades i analysen. Typologigrupp Ekologisk status Antal sjöar Trofiindex Median 25 perc 75 perc 1 Hög 19 8,67 8,54 9,00 1 God 75 8,17 8,01 8,31 1 Måttlig 10 7,49 7,44 7,62 1 Otillfredsställande 5 6,82 6,53 6,95 2 Hög 60 8,16 8,05 8,28 2 God 62 7,83 7,68 7,90 2 Måttlig 18 7,34 7,26 7,46 2 Otillfredsställande 22 6,84 6,47 7,05 3 Hög 29 8,29 8,24 8,42 3 God 98 7,90 7,68 8,08 3 Måttlig 31 6,82 6,54 7,08 3 Otillfredsställande 62 5,38 5,00 6,04
23 BGMs pålitlighet och inventeringsmetodik Bedömningen av BGMs stabilitet mellan flera år som karakteriseras av t.ex. samma kemiska egenskaper i sjöarna eller mellan år som karakteriseras av olika mängder nederbörd är svårt att avgöra. BGM som baseras på binära data borde dock vara mindre känsliga för t.ex. nederbördsvariationer än ett kvantitativt system. Med ett kvantitativt system skulle t.ex. täckningsgraden av flytbladsväxterna minska om vattenståndet höjs på grund av höga nederbördsmängder. Som alternativ till täckningsgrad bör en beräkning av arternas frekvensfördelning i sjöarna diskuteras. Med tanke på de marginella skillnaderna mellan trofiindex beräknade med binära respektive kvantitativa data (se Material & Metoder), bedöms binära data som tillräckligt för revideringen av BGM enligt Vattendirektivet. Som relevant ko-variabel används i bl.a. Norge maxdjupet för alla makrofytarter. Det maximala förekomstdjupet utpekas också som viktig variabel för att följa eutrofieringsprocesser (Thuresson 2005). Denna variabel skulle även för de svenska BGM vara till stor hjälp och antagligen bidra till mera pålitliga trofiindex. Därför föreslås (Appendix 5) att denna variabel inkluderas vid inventeringen av makrofyter med syfte att identifiera ekologisk status. Variabeln kan då inkluderas i analyserna vid en kommande revidering av bedömningsgrunderna. Det maximala förekomstdjupet bör dock alltid sättas i relation till sjöarnas maxdjup och medelvattenstånd. Binära data kan samlas in på många olika sätt, t.ex. med och utan transektinventering, med kratta eller Lutherräfsa, med dykning eller snorkling. För att öka jämförbarheten av makrofytdata från olika sjöar och pålitligheten av BGM, vore det önskvärt om en och samma metod kunde användes för bedömningen av ekologisk status (Appendix 5). För framtagningen av den mest lämpliga metoden, en metod som fungera i hela Sverige, borde bl.a. erfarenheter från olika länsstyrelser utvärderas. Tack Stort tack till Mikaela Gönczi, Eva Willén, Marit Mjelde, Seppo Hellsten, Geoff Phillips, Nigel Wilby, Deirdre Tierney, Peter Erixon, Tommy Sörlin, Maria Carlsson, Mats Thuresson samt många anonyma personer från olika länsstyrelser för givande diskussioner och kommentarer. Projektet finansierades av Naturvårdsverket. Referenser Andersson, B Vattenvegetation. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport 2. Biologiska parametrar. Rapport SNV Arwidsson, T Studier över sjöarnas vegetation i Lilla Lule älvs vattenområde. Arkiv för botanik 20A:1-31. Ecke, F Vattenvegetation som indikator för vattenkvalitet och sjökaraktär - Baserad på förändringar i vattenkemi och vegetation i svenska sjöar Forskningsrapport 2006:15, Avdelning för tillämpad geologi, Luleå tekniska universitet. Ellenberg, H., H. E. Weber, R. Düll, V. Wirth, W. Werner, and D. Paulißen Indiactor values of plants in Central Europe (Zeigerwerte von Pflanzen in Mitteleuropa). Verlag Erich Goltze, Göttingen. (In German).
24 23 Environmental Systems Research Institute Inc. (ESRI) ArcGIS 9.1. ArcInfo, Redlands, California. Europeiska Unionen Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Europeiska gemenskapernas officiella tidning L- 327: Lohammar, G Wasserchemie und höhere Vegetation Schwedischer Seen. Doctoral thesis. Uppsala universitet, Uppsala. Palmer, M. A., S. L. Bell, and I. Butterfield A botanical classification of standing waters in Britain: Applications for conservation and monitoring. Aquatic Conservation: Marine and Freshwater Ecosystems 2: Rydin, H., P. Snoeijs, and M. Diekmann, editors Swedish plant geography. Svenska Växtgeografiska Sällskapet, Uppsala. Schaumburg, J., C. Schranz, G. Hofmann, D. Stelzer, S. Schneider, and U. Schmedtje Macrophytes and phytobenthos as indicators of ecological status in German lakes a contribution to the implementation of the Water Framework Directive. Limnologica 34: Schneider, S., and A. Melzer The trophic index of macrophytes (TIM) - a new tool for indicating the trophic state of running waters. International Review of Hydrobiology 88: Sharma, S Applied multivariate techniques. John Wiley & Sons, Inc., New York. SMHI Svenskt Vattenarkiv - Sänkta och torrlagda sjöar. Nr 62. StatSoft STATISTICA (data analysis software system). Statsoft Incorporation, Tulsa. Stelzer, D., S. Schneider, and A. Melzer Macrophyte-based assessment of lakes - a contribution to the implementation of the European Water Framework Directive in Germany. International Review of Hydrobiology 90: Thuresson, M Vattenvegetation. En invetering i Berghamraåns avrinningsormåde. Rapport 2005:18, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm. Willén, E., and D. Larson Typanpassning av sjöar och vattendrag. En granskning av den föreslagna svenska typologin med avseende på växtplankton och makrofyter. Rapport 2004:3, Institutionen för miljöanalys, SLU, Uppsala. Zar, J. H Biostatistical analysis. Prentice-Hall, Inc., London.
25 Appendix 1. Referenssjöar (n=49) använda vid typanpassningen. Sjönamn X-koord 1 Y-koord 1 H.ö.h. (m) Sjöarea (km 2 ) Temperatur (ºC) Siktdjup (m) ph Kond. ( S cm -1 ) Ca (mg l -1 ) Tot-P ( g l -1 ) Tot-N ( g l -1 ) LN 2 Ekoregion HK 3 Abiskojaure ,8 10,0 9,0 7,2 30,4 3,8 4,0 163,0 N Arktisk/Alpin 1 Allgjutten ,2 22,6 4,2 6,7 45,9 3,6 7,0 430,0 S Boreo-nemoral 0 Apmeljaure ,8 16,2 8,6 8,1 82,6 12,9 4,0 146,0 N Arktisk/Alpin 1 Armasjärvi ,2 18,1 2,2 6,7 19,0 1,7 11,0 90,0 N Mellan boreal 0 Bergträsket ,2 20,6 2,2 6,8 31,0 3,1 18,0 239,0 N Mellan boreal 0 Bjännsjön ,4 21,5 2,2 6,7 23,0 2,2 7,0 409,0 N Mellan boreal 0 Björken ,4 19,7 4,8 7,1 70,5 5,6 9,0 417,0 S Boreo-nemoral 0 Bysjön ,0 2,5 28,0 325,0 S Boreo-nemoral 0 Bysjön ,0 21,4 4,7 7,3 40,1 4,3 12,0 210,0 N Syd-boreal 0 Dammsjön ,2 20,1 4,0 7,4 47,9 5,2 12,0 240,0 S Syd-boreal 0 Dormen ,8 19,7 3,0 7,4 40,0 4,7 12,0 130,0 N Syd-boreal 0 Fatijärvi ,5 14,7 3,0 7,0 30,4 3,1 10,0 80,0 N Nord-boreal 1 Fiolen ,6 22,7 4,3 7,0 50,2 3,1 10,0 409,0 S Boreo-nemoral 1 Gårdsjön ,3 1,8 5,4 397,0 S Boreo-nemoral 0 Haukijärvi ,7 18,3 3,0 7,1 18,5 1,4 8,0 70,0 N Mellan boreal 0 Ivösjön ,3 17,6 4,0 570,0 S Nemoral 0 Kalven ,2 12,0 495,0 S Boreo-nemoral 1 Kamlungeträsket ,8 14,9 3,5 6,8 26,9 2,8 10,0 80,0 N Mellan boreal 0 Kitkiöjärvi ,6 15,9 2,0 6,5 16,4 1,3 12,0 80,0 N Nord-boreal 1 Levrasjön ,0 4,6 8,3 32,0 45,0 9,0 427,0 S Nemoral 0 Lisselacksen (Lill-) ,1 16,6 6,7 7,8 138,0 23,0 10,0 240,0 N Mellan boreal 0 Lången ,0 14,5 4,3 6,8 40,9 4,7 12,0 110,0 N Syd-boreal 0 Långsjön ,2 19,3 5,3 6,8 14,2 0,0 8,0 60,0 N Syd-boreal 0 Mensträsket ,6 14,8 2,5 6,7 38,2 4,6 7,0 70,0 N Mellan boreal 1 Merasjärvi ,0 15,3 3,7 6,9 20,8 2,5 8,0 80,0 N Mellan boreal 1 Mettäjärvi ,9 16,1 2,9 6,8 19,3 1,9 8,0 50,0 N Mellan boreal 0 Pajep Måskejaure ,9 2,7 2,0 175,0 N Nord-boreal 1 Rammsjön ,3 4,6 6,7 7,0 8,0 465,0 S Nemoral 0 Randijaure ,0 16,0 6,0 6,9 5,0 280,0 N Mellan boreal 1 Remmarsjön ,4 1,6 10,0 306,0 N Mellan boreal 0 Rutajärvi ,5 19,6 2,6 6,6 19,4 1,6 11,0 60,0 N Mellan boreal 0
26 Appendix 1. Fortsättning Sjönamn X-koord 1 Y-koord 1 H.ö.h. (m) Sjöarea (km 2 ) Temperatur (ºC) Siktdjup (m) ph Kond. ( S cm -1 ) Ca (mg l -1 ) Tot-P ( g l -1 ) Tot-N ( g l -1 ) LN 2 Ekoregion HK 3 Saggat ,1 14,0 3,0 7,3 7,0 240,0 N Nord-boreal 1 Skirsjön ,6 6,8 3,2 5,0 N Mellan boreal 1 Skäravattnet ,3 2,2 6,4 6,0 20,0 534,0 S Boreo-nemoral 1 St. Rödvattensjön ,6 5,8 2,3 10,0 N Mellan boreal 1 Stora Envättern ,4 17,6 3,7 6,6 38,7 3,7 6,0 366,0 S Boreo-nemoral 0 Storacksen ,2 17,5 8,2 7,8 171,0 33,7 6,0 90,0 N Mellan boreal 0 Syväjärvi ,8 15,3 2,9 6,9 24,9 1,7 12,0 110,0 N Mellan boreal 0 Södra Bergsjön ,4 15,9 1,8 6,0 2,1 2,2 11,0 333,0 N Mellan boreal 0 Tallviksavan ,4 15,9 1,1 6,9 26,9 3,2 10,5 100,0 N Mellan boreal 0 Tjeknalis ,4 10,7 6,0 6,8 1,8 5,0 204,0 N Mellan boreal 1 Torneträsk ,0 7,4 42,7 5,0 3,0 123,0 N Nord-boreal 1 Tuottarjaure ,3 13,8 16,8 7,9 56,2 11,2 2,0 125,0 N Arktisk/Alpin 1 Tuvtjärn ,0 18,6 1,5 7,9 103,0 19,3 10,0 160,0 N Mellan boreal 0 Täftesträsket ,3 19,2 3,5 6,7 27,9 2,8 7,0 477,0 N Mellan boreal 0 Vajkijaure ,0 5,5 7,0 2,7 2,0 154,0 N Mellan boreal 1 Valkejärvi ,6 15,2 4,9 7,3 27,2 2,9 6,0 276,0 N Nord-boreal 1 Vivunkijärvi ,4 14,9 2,7 6,8 21,1 2,7 10,0 100,0 N Mellan boreal 1 Värsjö ,4 2,1 9,0 450,0 S Nemoral 1 1 X- och Y-koordinat enligt SMHIs sjöregister i Koordinatsystemet RT90 2,5 gon V 2 Anger det geografiska läget i förhållande till Limes Norrlandicus (LN); N norr om LN, S söder om LN 3 Anger läget i förhållande till Högst kustlinjen (HK); 1 över HK, 0 under HK
27 26 Appendix 2. Makrofyternas (kärlväxter förutom helofyter, i alfabetisk ordning) medianvärde (± 25 och 75 percentiler) längs Tot-P gradienten. Enbart arter som förekom 3 sjöar inkluderades. For nomenklaturen se Appendix 3. Indikatorvärde Alopecurus aequalis Callitriche cophocarpa Callitriche hamulata Callitriche hermaphroditica Callitriche palustris Ceratophyllum demersum Elatine hydropiper Elatine triandra Eleocharis acicularis Elodea canadensis Elodea nutallii Glyceria fluitans Hippuris vulgaris Hottonia palustris Hydrocharis morsus-ranae Isoëtes echinospora Isoëtes lacustris Juncus bulbosus Lemna gibba Lemna minor Lemna trisulca Limosella aquatica Lobelia dortmanna Lythrum portula Myriophyllum alterniflorum Myriophyllum sibiricum Myriophyllum spicatum Myriophyllum verticillatum Najas flexilis Nuphar lutea Nuphar pumila Nymphaea alba coll. Oenanthe aquatica Persicaria amphibia Pilularia globulifera Plantago uniflora Potamogeton alpinus Potamogeton berchtoldii Potamogeton compressus Potamogeton crispus Potamogeton filiformis Potamogeton friesii Potamogeton gramineus Potamogeton lucens Potamogeton natans Potamogeton obtusifolius Potamogeton pectinatus Potamogeton perfoliatus Potamogeton praelongus Potamogeton pusillus Potamogeton rutilus Ranunculus aquatilis Ranunculus circinatus Ranunculus confervoides Ranunculus peltatus subsp. peltatus Ranunculus reptans Sagittaria natans Sagittaria sagittifolia Sparganium angustifolium Sparganium gramineum Spirodela polyrhiza Stratiotes aloides Subularia aquatica Tillaea aquatica Utricularia intermedia Utricularia minor Utricularia vulgaris Zannichellia palustris Tot-P ( g l -1 )
28 27 Appendix 3. Makrofyternas indikatorvärden (1-10) samt viktfaktorn (0,1-1), sorterade efter arternas latinska namn. Indikatorvärdena baseras på arternas preferens (medinavärde) längs Tot-P gradienten. Viktningsfaktorn baseras på differensen mellan 75 och 25 percentiler kring medinavärdet längs Tot-P gradienten. Ett högt indikatorvärde indikerar preferens för låga Tot- P halter och en hög viktfaktor indikerar smala nischer (låg differens mellan percentilerna) längs Tot-P gradienten. Indikatorvärden ges för arter som förekom i minst tre sjöar. Kransalger Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor Chara aspera Borststräfse 2 0,5 Chara contraria Gråsträfse 2 0,6 Chara globularis Skörsträfse 6 0,9 Chara hispida Taggsträfse 1 0,4 Chara rudis Spretsträfse 6 0,6 Chara tomentosa Rödsträfse 7 0,6 Chara virgata Papillsträfse 8 1,0 Nitella flexilis Glansslinke 10 1,0 Nitella opaca Mattslinke 10 1,0 Nitella wahlbergiana Nordslinke 7 0,9 Mossor Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor Bryum pseudotriquetrum Kärrbryum 10 1,0 Calliergon cordifolium Kärrskedmossa 7 0,9 Calliergon giganteum Stor skedmossa 9 0,9 Calliergon megalophyllum Jätteskedmossa 8 1,0 Calliergonella cuspidata Spjutmosssa 8 0,4 Drepanocladus aduncus Lerkrokmossa 7 0,8 Drepanocladus longifolius Hårkrokmossa 8 0,9 Drepanocladus polygamus Spärrkrokmossa 8 1,0 Drepanocladus sordidus Fiskekrokmossa 7 1,0 Fissidens fontanus Vattenfickmossa 8 1,0 Fontinalis antipyretica Stor näckmossa 8 0,7 Fontinalis dalecarlica Smal näckmossa 10 0,8 Fontinalis hypnoides Sjönäckmossa 6 0,9 Leptodictyum riparium Vattenkrypmossa 8 0,9 Platyhynidium riparoides Bäcknäbbmossa 9 1,0 Pseudobryum cinclidioides Källpraktmossa 8 0,8 Riccia fluitans Gaffelmossa 2 0,5 Ricciocarpus natans Vattenstjärna 2 0,8 Scorpidium scorpioides Korvskorpionmossa 10 0,9 Sphagnum auriculatum Hornvitmossa 8 0,4 Sphagnum cuspidatum Flytvitmossa 10 1,0 Sphagnum platyphyllum Skedvitmossa 8 0,9 Sphagnum subsecundum 10 1,0
29 28 Appendix 3. Fortsättning Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor Warnstorfia exannulata Kärrkrokmossa 8 1,0 Warnstorfia fluitans Vattenkrokmossa 10 1,0 Warnstorfia trichofylla Penselkrokmossa 10 1,0 Warnstorfia tundrae Nordlig krokmossa 8 1,0 Kärlväxter Vetenskapligt namn Svenskt namn Indikatorvärde Viktfaktor Alopecurus aequalis Gulkavle 8 0,8 Callitriche cophocarpa Sommarlånke 8 1,0 Callitriche hamulata Klolånke 10 1,0 Callitriche hermaphroditica Höstlånke 6 0,7 Callitriche palustris Smålånke 8 0,9 Ceratophyllum demersum Hornsärv 6 0,8 Elatine hydropiper Slamkrypa 7 0,9 Elatine triandra Tretalig slamkrypa 7 0,9 Eleocharis acicularis Nålsäv 8 0,8 Elodea canadensis Vattenpest 4 0,7 Elodea nutellii Smal vattenpest 6 0,6 Glyceria fluitans Mannagräs 7 0,8 Hippuris vulgaris Hästsvans 7 0,8 Hottonia palustris Vattenblink 4 0,9 Hydrocharis morsus-ranae Dyblad 3 0,7 Isoetes echinospora Vekt braxengäs 8 0,9 Isoetes lacustris Styvt braxengäs 9 0,9 Juncus bulbosus Löktåg 8 0,9 Lemna gibba Kupandmat 1 0,3 Lemna minor Andmat 4 0,8 Lemna trisulca Korsandmat 3 0,7 Limosella aquatica Ävjebrodd 8 0,8 Lobelia dortmanna Notblomster 9 0,9 Lythrum portula Rödlånke 7 0,9 Myriophyllum alterniflorum Hårslinga 9 0,9 Myriophyllum sibiricum Knoppslinga 6 0,9 Myriophyllum spicatum Axslinga 3 0,7 Myriophyllum verticillatum Kransslinga 3 0,6 Najas flexilis Sjönajas 1 0,9 Nuphar lutea Gul näckros 8 0,9 Nuphar pumilum Dvärgnäckros 7 0,9 Nymphaea alba coll. Vita näckrosor 8 0,9 Oenanthe aquatica Vattenstäkra 6 0,8 Persicaria amphibia Vattenpilört 6 0,7 Pilularia globulifera Klotgräs 9 0,5 Plantago uniflora Strandpryl 8 0,8 Potamogeton alpinus Rostnate 8 0,9
Vegetationen i Ivösjön
Vegetationen i Ivösjön en tillgång eller ett problem? Håkan Sandsten Uppdraget Kort om Resultat Bedömning av miljökvalitet Problem Övergödning Uppdraget i Ivösjön och Levrasjön Natura 2 basinventering
Läs merVattenväxter i sjöar. Likstammen och Näsnaren 2012. Rapport 2013:7
Vattenväxter i sjöar Likstammen och Näsnaren 2012 Rapport 2013:7 Titel: Vattenväxter i sjöar, Likstammen och Näsnaren 2012 Utgiven av: Länsstyrelsen i Södermanlands län Utgivningsår: 2013 Författare: Håkan
Läs merInventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014
Inventering av makrofyter i Tidans avrinningsområde 2014 Makrofyter i Tidans avrinningsområde Tina Kyrkander, Ann Bertilsson & Jonas Örnborg Rapport 2014:28 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:
Läs merInventering av vattenväxter i åtta sjöar i Stockholms län 2013
Fakta 204: Inventering av vattenväter i åtta sjöar i Stockholms län 203 Garnsviken, Albysjön, Viren, Stora och Lilla Skogssjön, Muskan, Fjättersjön samt Mälaren-Skarven Publiceringsdatum 204-0-22 Kontaktperson
Läs merVattenväxtinventering i Stockholms län 2016
Fakta 2017:2 Vattenväxtinventering i Stockholms län 2016 Publiceringsdatum 2017-02-14 Inventering av sjöarna Gavel-Långsjön och Mellansjön samt om styvnate i Sparren ISBN: 978-91-7281-717-3 Enheten för
Läs merM a k r o f y t i n v e n t e r i n g f ö r V a t t e n r å d e t - V ä n e r n s s y d ö s t r a t i l l f l ö d e n
M a k r o f y t i n v e n t e r i n g f ö r V a t t e n r å d e t - V ä n e r n s s y d ö s t r a t i l l f l ö d e n 2 0 1 5 1 Sammanfattning Makrofytinventering för Vattenrådet Vänerns sydöstra tillflöden
Läs merMakrofyter i Norrbysjön, Stråken och Lilla Rängen, inventering Länsstyrelsen Östergötland.
LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr Titel: Makrofyter i Norrbysjön, Stråken och Lilla Rängen, inventering 2016 (Makrofyter i Norrbysjön och Stråken, Calluna AB) (Makrofyter i Lilla Rängen, Länsstyrelsen) Utgiven
Läs merInventering av makrofyter 2010. Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön
Inventering av makrofyter 2010 Edssjön, Fjäturen, Gullsjön, Mörtsjön, Norrviken, Oxundasjön, Ravalen, Rösjön, Snuggan, Väsjön och Översjön Inventering av makrofyter 2010 - Edssjön, Fjäturen, Gullsjön,
Läs merM a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n
M a k r o f y t e r i A l i n g s å s k o m m u n 2 0 1 2 Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Sammanfattning Följande rapport redovisar en makrofytinventering (vattenväxtinventering) genomförd i Alingsås
Läs merVattenvegetation i Stockholms stad
Vattenvegetation i Stockholms stad Judarn, Kyrksjön, Laduviken, Trekanten, Långsjön, Flaten, Fiskarfjärden, Riddarfjärden, Ulvsundasjön och Årstaviken 2014 Vattenvegetation i Stockholms stad Judarn, Kyrksjön,
Läs merMakrofytinventering i fem sjöar i Stockholms län Garnsviken, Väntholmsviken, Tullingesjön, Albysjön och Sörsjön
Rapport Januari 2001:01 2012 Makrofytinventering i fem sjöar i Stockholms län 2011 Garnsviken, Väntholmsviken, Tullingesjön, Albysjön och Sörsjön Författare Mia Arvidsson Naturvatten i Roslagen AB Januari
Läs merMakrofyter i Ivösjön. Inventering 2016 och jämförelse med tidigare år
Makrofyter i Ivösjön Inventering 2016 och jämförelse med tidigare år OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Ivösjön Version/datum: 2016-01-12 Rapporten bör citeras såhär: Sandsten H 2016. Makrofyter i Ivösjön.
Läs merRapport 2016:63. Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016
Rapport 2016:63 Inventering av makrofyter (vattenväxter) i Västra Götalands län 2016 Rapportnr: 2016:63 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Författare: Tina Kyrkander och Jonas Örnborg Foto:
Läs merInventering av kransalger. Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad
Inventering av kransalger Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad Augusti 2007 Inventering av kransalger Tio sjöar i Norrtälje kommun & en i Stockholms stad Ladda ner rapporten från: www.ab.lst.se
Läs merUndervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden
Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Rapport nr 81 Titel: Undervattensväxter i Vänern 2013 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Tryckår: 2014
Läs merRapport 2009:03. Vattenväxter och ekologisk status
Rapport 2009:03 Vattenväxter och ekologisk status En inventering av åtta sjöar i Stockholms län 2008 Rapport 2009:03 Vattenväxter och ekologisk status En inventering av åtta sjöar i Stockholms län 2008
Läs merUndervattensväxter. Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet
Undervattensväxter Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet Rapport nr 120 från Vätternvårdsförbundet (Rapport 1-29 utgavs av Kommittén för Vätterns vattenvårds. Kommittén ombildades 1989 till Vätternvårdsförbundet
Läs merUndervattensväxter i Vänern Inklusive undersökning av typvikarna
Undervattensväxter i Vänern 2010-2011 - Inklusive undersökning av typvikarna 2010-2011 Titel: Undervattensväxter i Vänern 2010-2011 inklusive undersökning av typvikarna 2010-2011 Tryckår: 2012 ISSN: 1403-6134
Läs merHovranområdets vattenvegetation
Hovranområdets vattenvegetation Lennart Bratt Hovranområdet, d v s sjön Hovran med lagunsjöarna Amungen, Svinesjön, Flinesjön, Fatburen och Trollbosjön utpekades nyligen som ett s k CW-område - ett våtmarksområde
Läs merInventering av submersa makrofyter i Ringsjön 2013
Till: Algae Be Gone Höörs kommun 243 21 Höör Inventering av submersa makrofyter i Ringsjön 2013 Lågt vattenstånd i september 2013 vid Klintaskogens naturreservat, Östra Ringsjön Malmö den 30 oktober 2013
Läs merIngår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv. December 2010.
Ingår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv December 2010 Rapport 2001:01 Inventering av makrofyter i Stockholms län 2009 December 2010
Läs merInventering av makrofyter i Stockholms län 2007
Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007 Bedömning av ekologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna i 12 sjöar Inventering av makrofyter i 15 sjöar inför skydd och utformande av skötselplaner
Läs merSpetsnate och styvnate (Potamogeton acutifolius, P. rutilus) i Östergötland år 2006
Spetsnate och styvnate (Potamogeton acutifolius, P. rutilus) i Östergötland år 2006 Peter Gustafsson EKOLOGI.NU Adress: EKOLOGI.NU, Peter Gustafsson, Sundet, 590 55 Sturefors Tel: 0702-792068 Hemsideadress:
Läs merOM RAPPORTEN: Titel: Inventering av makrofyter i Yxern Version/datum: Foton i rapporten: Calluna AB om inte annat anges
Inventering av makrofyter i Yxern 2018 OM RAPPORTEN: Titel:. Version/datum: 2019-05-13 Foton i rapporten: Calluna AB om inte annat anges OM UPPDRAGET: Utfört av: Calluna AB organisationsnummer: 556575-0675)
Läs merUndervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden
Undervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Rapport nr 85 Titel: Undervattensväxter i Vänern 2014 Lokalisering av lämpliga miljöövervakningsområden Tryckår: 2015
Läs merNr 6: Makrofyter i Vättern FAKTA. VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern.
Nr 6: 2018 - FAKTA Makrofyter i Vättern 2015-2017 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern. Vättern-FAKTA från Vätternvårdsförbundet Nr 6: 2018 Fakta-serien
Läs merUndervattensväxter i Vänern Delrapport typvikar i Vänern
Undervattensväxter i Vänern 2010 Delrapport typvikar i Vänern Titel: Undervattensväxter i Vänern 2010 - Delrapport typvikar i Vänern Tryckår: 2011 ISSN: 1403-6134 Författare: Tina Kyrkander och Jonas Örnborg,
Läs merInventering av vattenväxter 2006
Inventering av vattenväxter 2006 Publiceringsdatum 20 juni 2007 Granskningsperiod aug okt 2006 Under augusti-oktober 2006 inventerade Länsstyrelsen tio sjöar med avseende på kärlväxter, kransalger och
Läs merResultat Makrofytinventering i Rössjön 2012
Vattendjup (cm) Rönne å Vattenkontroll 2012 Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012 Under augusti och september 2012 har förekomsten av makrofyter i Rössjön inventerats längs nio transekter från vattenbrynet
Läs merVattenväxter i några skånska sjöar
Natura 2000 Håkan Sandsten 2008 Vattenväxter i några skånska sjöar 2007. Gyllebosjön, Ivösjön, Levrasjön, Lyngsjön, Odensjön och Rössjön. Titel: Vattenväxter i några skånska sjöar, 2007 Gyllebosjön, Ivösjön,
Läs merMakrofyter i Boren år 2006
Makrofyter i Boren år 2006 Peter Gustafsson EKOLOGI.NU Adress: EKOLOGI.NU, Sundet, 590 55 Sturefors Tel: 0702-792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu E-mail: peter@ekologi.nu Sammanfattning Boren som sträcker
Läs merInventering av vattenväxter i Tyresåns avrinningsområde 2009
Inventering av vattenväxter i Tyresåns avrinningsområde 2009 Rapport 2010:1 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Författare: Anna Gustafsson 2010-01-07, reviderad 2010-05-31 Rapport
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 1 HVMFS 2013:19 Senast uppdaterad 2015-05-01 Observera
Läs merVattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar
a:9 Vattenvegetation i kalkade sjöar samt neutrala och sura referenssjöar FÖRFATTARE Mikael Östlund, IMA, Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet A:9 VATTENVEGETATION I KALKADE
Läs mer9: Vegetationsundersökning i Vättern VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern
ebfakta är en digital Nr 9: 2012 Vegetationsundersökning i Vättern 2011 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande fakta som berör Vättern FAKTA från Vätternvårdsförbundet Nr 9: 2012
Läs merUndervattensväxter i Ivösjön och Levrasjön
Undervattensväxter i Ivösjön och Levrasjön kärrnocka BORSTSTRÄFSE! - Fälttest av metoder för basinventering och uppföljning av makrofyter i två Natura 2000- områden Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge
Läs merMakrofytfloran i Norra Björkfjärden, Mälaren. Rapport 2001:01
Ingår i arbetet med miljömålen: Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv December 2010 Rapport 2001:01 Makrofytfloran i Norra Björkfjärden, Mälaren Inventering och
Läs merRapport 2012:52. Vegetation i fem sjöar i Viskans och Ätrans vattensystem 2011
Rapport 2012:52 Vegetation i fem sjöar i Viskans och Ätrans vattensystem 2011 Rapportnr: 2012:52 ISSN: 1403-168X Författare: Carin Nilsson och Karin Johansson, Rapportansvarig: Ragnar Lagergren Foto: Frisjön,
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten Senast uppdaterad 2019-01-01 Observera att endast
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten 1 HVMFS 2013:XX REMISSVERSION Utkom från trycket
Läs merBasinventering av vattenväxter 2007
Basinventering av vattenväxter 2007 Bornan, Brosjön, Kyrksjön, Broviken, Norra Björkfjärden, Kilfjärden, Mårdsjön, Rassa träsk, Ryssevik & Storsjön Rapport 2007:18 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma
Läs merHar du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm? Information om hur du hjälper till att stoppa introduktion och spridning av invasiva främmande dammväxter. Rädda dammen och naturen från snabbväxande
Läs merMakrofytinventering i Ringsjön 2015
Makrofytinventering i Ringsjön 2015 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2015 Sammanfattning Under hösten 2015 har förekomsten av undervattensväxter (makrofyter) i Ringsjön inventerats längs 72 transekter
Läs merMEDDELANDE NR 2009:03. Undervattensväxter i Södra Vixen och Norra Vixen Basinventering och eftersök enligt åtgärdsprogram för hotade arter
MEDDELANDE NR 2009:03 Undervattensväxter i Södra Vixen och Norra Vixen Basinventering och eftersök enligt åtgärdsprogram för hotade arter Undervattensväxter i Södra Vixen och Norra Vixen Basinventering
Läs merOM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Norrviken 2017 Version/datum: Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Makrofyter i Norrviken
OM RAPPORTEN: Titel: Makrofyter i Norrviken 2017 Version/datum: 2017-12-05 Rapporten bör citeras såhär: Olbers, M. (2017). Makrofyter i Norrviken 2017. Calluna AB. Foton i rapporten: Calluna AB där inget
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten; NFS 2008:1 Utkom från trycket den 11 februari
Läs merInventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken
Datum 2017-01-25 Rapport Inventering av makrofyter inom mätuppdraget för Västlänken Golder Associates AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771
Läs merInventeringar av vattenväxter i tio sjöar 2008
2009-01-162 Inventeringar av vattenväxter i tio sjöar 2008 Publiceringsdatum 2008-12-19 Granskningsperiod 2008 Under juli-september 2008 inventerade personal från Länsstyrelsen i Stockholms län vattenväxter
Läs merSveriges klassificeringssystem
Sveriges klassificeringssystem Oslo 7 november 2007 Mikaela Gönczi Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Historik och tidplan 2000 Ramdirektivet för vatten 2003 Revidering
Läs merMakrofytinventering i Ringsjön 2012
Makrofytinventering i Ringsjön 2012 1 Resultat Makrofytinventering i Ringsjön 2012 Under september och oktober 2012 har förekomsten av makrofyter i Ringsjön inventerats längs 72 transekter från stranden
Läs merRapport 2008:15. Vattenvegetation i Dalarnas sjöar Inventeringar år 2005 och 2006 samt sammanställning av äldre undersökningar.
Rapport 28:15 Vattenvegetation i Dalarnas sjöar Inventeringar år 25 och 26 samt sammanställning av äldre undersökningar Miljövårdsenheten Omslagsbild: Sjön Skramsen, Vansbro kommun. Foto: Therese Carlsson.
Läs merVattenväxter i skånska sjöar
Vattenväxter i skånska sjöar En jämförelse mellan 1970-talet och 2002 Miljöövervakning, Mljöenheten Skåne i utveckling 2003:31 Håkan Sandsten ISSN 1402-3393 Vattenväxter i skånska sjöar En jämförelse
Läs merNaturligt näringsrika sjöar
Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Naturligt näringsrika sjöar Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation Natural eutrophic
Läs merUndervattensväxter i några skånska och småländska sjöar under 2005
Undervattensväxter i några skånska och småländska sjöar under 5 Värsjön, Bodarpasjön, Farlången, Sandören, Vederslövssjön, Krageholmssjön och Ellestadssjön www.m.lst.se Natur och kultur Håkan Sandsten
Läs merRapport 2005:18 Vattenväxter. En inventering i Bergshamraåns avrinningsområde
Rapport 2005:18 Vattenväxter En inventering i Bergshamraåns avrinningsområde Författare: Mats Thuresson Rapport 2005:18 Vattenväxter En inventering i Bergshamraåns avrinningsområde Foto omslag: Mats Thuresson
Läs merStrategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar
Strategier för urval av sjöar som ska ingå i den sexåriga omdrevsinventeringen av vattenkvalitet i svenska sjöar Rapportering av uppdrag 216 0648 från Naturvårdsverket Ulf Grandin Department of Environmental
Läs merVattenvegetation i kalkade sjöar
Vattenvegetation i kalkade sjöar tillstånd och utveckling i IKEUsjöar av Mikael Östlund Institutionen för Miljöanalys SLU Box 700 70 07 Uppsala Email: mikael.ostlund@ma.slu.se 00 Rapport 00: Vattenvegetation
Läs merInventering av makrofyter i några halländska sjöar 2011:3
Inventering av makrofyter i några halländska sjöar 2011:3 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2011:3 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M-201/03-SE Tryckt på Länsstyrelsens tryckeri, Halmstad, 2011 Inventering
Läs merRapport 2001: :8 Inventering av vattenvegetation
Rapport 2001:01 2016:8 Inventering av vattenvegetation i Stockholms län 2015 Rapport 2016:8 Inventering av vattenvegetation i Stockholms län 2015 Arbetet är sammanställt av Anna Gustafsson och Mia Arvidsson
Läs merVattenvegetation som indikator för vattenkvalitet och sjökaraktär
2006:15 F O R S K N I N G S R A P P O RT Vattenvegetation som indikator för vattenkvalitet och sjökaraktär Baserad på förändringar i vattenkemi och vegetation i svenska sjöar 1929-2005 Luleå tekniska universitet
Läs merRecipientkontroll Veolia Sweden AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag
Recipientkontroll Veolia Sweden AB Norrtälje kommun 2016 Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Sweden AB Norrtälje kommun 2016 Författare: Ulf Lindqvist torsdag 13 april 2017 Rapport
Läs merNATURVÅRDSVERKET Handbok 2007:x, Remissversion Status, potential och normer för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon INNEHÅLL 1
Innehåll INNEHÅLL 1 5 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR SJÖAR OCH VATTENDRAG 3 5.1 Inledning 3 5.2 Ingående kvalitetsfaktorer och parametrar 3 5.3 Växtplankton i sjöar 5 5.3.1 Inledning 5 5.3.2 Parametrars om ingår
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merInventering av vattenvegetation Bornsjön 2005 En grundläggande studie av Bornsjöns makrofytflora - artsammansättning, förekomst och utbredning
Inventering av vattenvegetation Bornsjön 5 En grundläggande studie av Bornsjöns makrofytflora - artsammansättning, förekomst och utbredning av Gustaf Lilliesköld Sjöö, Erik Mörk och Björn Grinder Inventering
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Läs merInventering av vattenvegetation Ältasjön 2007
Inventering av vattenvegetation Ältasjön 2007 En studie av Ältasjöns makrofytflora - artsammansättning, förekomst och utbredning av Erik Mörk och Gustaf Lilliesköld Sjöö Utförd för Stockholm Vatten, av
Läs merInventering av vattenvegetation Flaten 2006
Inventering av vattenvegetation Flaten 26 En studie av Flatens makrofytflora - artsammansättning, förekomst och utbredning Utförd av Nordisk Biokonsult för Stockholm Vatten. ii Inventering av vattenvegetation,
Läs merUndervattensväxter i Landsjön 2006
Undervattensväxter i Landsjön 2006 John Strand 1 Hushållningssällskapet Halland Inledning och bakgrund På uppdrag av Jönköpings kommun har den akvatiska floran i Landsjön undersökts, med särskild inriktning
Läs merKan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet? 2016-03-01 Susanne Gustafsson på uppdrag av Ivösjökommittén Kan Ivösjöns växtplanktonsamhälle visa på förändringar i vattenkvalitet?
Läs merInventering av undervattensväxter i Vänern 2003
Inventering av undervattensväxter i Vänern 2003 av Michael Palmgren Klockargårdens film Vänerns vattenvårdsförbund 2005 Rapport nr. 35 Inventering av undervattensväxter i Vänern 2003. Rapport nr. 35. Utgiven
Läs merFORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION
FORSKNINGSRAPPORTER FRÅN HUSÖ BIOLOGISKA STATION No 129 (2011) Michaela Gren Makrofytinventering och klassificering av sjöarna Vargsundet, Östra Kyrksundet, Västra Kyrksundet och Dalkarby träsk enligt
Läs merInventering av vattenvegetation Långsjön 2006
Inventering av vattenvegetation Långsjön 2006 En studie av Långsjöns makrofytflora - artsammansättning, förekomst och utbredning Utförd av Nordisk Biokonsult för Stockholm Vatten Inventering av vattenvegetation,
Läs merInventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011
Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011 Rapport 2012:3 Inventering av växtlighet i sumpar på norra Hisingen i Göteborgs kommun 2011. Park- och naturförvaltningen, Göteborgs
Läs merLaguner. Kustnära laguner. Coastal lagoons. EU-kod: 1150
Vägledning för svenska naturtyper i habitatdirektivets bilaga 1 NV-04493-11 Beslutad: November 2011 Laguner Kustnära laguner Coastal lagoons EU-kod: 1150 Länk: Gemensam text (namn och koder) http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/vagledning/naturtyper/naturtypergemensam.pdf#2
Läs merIngår i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag
Ingår i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag Rapport Februari 2001:01 2011 Inventering av vattenväxter i tio sjöar 2010 Författare: Susanne Qvarfordt, Gustav Johansson, Gustaf Lilliesköld
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merUtveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merErfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Läs merBara naturlig försurning. Bilaga 1. Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag
Rapport Bara naturlig försurning Bara naturlig försurning Bilaga 1 Konsekvensanalys av reviderat delmål för försurade sjöar och vattendrag 1 1 Problemanalys Delmålet för sjöar och vattendrag är uppnått
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merInventering av vegetation i nyanlagda och naturliga gölar, Forsmark 2017
Rapport P-18-03 Mars 2018 Inventering av vegetation i nyanlagda och naturliga gölar, Forsmark 2017 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB Anders Wallin Susanne Qvarfordt Micke Borgiel SWEDISH NUCLEAR FUEL AND
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merUtbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust
Utbredning av bottenvegetation i gradienter la ngs Sveriges kust Resultat från Naturvårdsverkets Mätkampanj 29 Titel: Utbredning av bottenvegetation i gradienter längs Sveriges kust. Resultat från Naturvårdsverkets
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området. Likstammen
Bevarandeplan för Natura 2000-området Likstammen Omslagsfoto: Per Folkesson Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger
Läs merRapport 2001:01 2012:5. Kartering av limniska naturvärden
Rapport 2001:01 2012:5 Kartering av limniska naturvärden Lovön, Kärsön och Fågelön m.fl. öar 2011 Författare Anna Gustafsson & Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2012:5 Kartering av limniska
Läs merVisserligen är vi en botanisk förening men
ORDFÖRANDEN HAR ORDET Biodiversitet i fara Visserligen är vi en botanisk förening men vi måste reagera när Zoologiska museet i Lund drabbas av myndigheternas nycker. Den information som nått oss är att
Läs merTypanpassning av sjöar och vattendrag En granskning av den föreslagna svenska typologin med avseende på växtplankton och makrofyter
Typanpassning av sjöar och vattendrag En granskning av den föreslagna svenska typologin med avseende på växtplankton och makrofyter av Eva Willén och Daniel Larson Institutionen för miljöanalys, SLU Box
Läs merOmslagsbilder. Manusstopp för. Annonspriser, kr: 1 inf 2-4 inf Helsida 1000 800 Halvsida 700 600 Kvartssida 500 400 Åttondel 350 300
Nr 2/2011 T-Veronikan ges ut av Örebro Läns Botaniska Sällskap. Bidrag till tidningen, synpunkter på innehållet och tips om botaniska händelser mottages tacksamt av redaktionen. Citat ur T-Veronikan får
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs mer3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler
3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara
Läs merVattenväxter och fiskar i sjön Tysslingen. Resultat från basinventering Publ. nr 2008:5
Vattenväxter och fiskar i sjön Tysslingen Resultat från basinventering 2005-2006 www.t.lst.se Publ. nr 2008:5 Vattenväxter och fiskar i sjön Tysslingen Resultat från basinventering 2005-2006 Länsstyrelsen
Läs merORUST SJÖAR. En försurningsstudie och naturinventering. Lars-Olof Ramnelid
ORUST SJÖAR En försurningsstudie och naturinventering Lars-Olof Ramnelid 1 SAMMANFATTNING Detta arbete innefattar en inventering av Orusts 21 största sjöar ( 0,8 ha) samt fyra stycken hällkar * på öns
Läs merSubmersa makrofyter i Fläcksjön, Gussjön och Rörbosjön 2006
Submersa makrofyter i Fläcksjön, Gussjön och Rörbosjön 2006 Basinventering Natura 2000 samt Miljöövervakning Västmanlands län Rapport till Västmanlands län Anders Olsson, Melica 2008 SAMMANFATTNING Vid
Läs merIvösjön en vattenförekomst i EU
Ivösjön en vattenförekomst i EU Arbete i sex års cykler - 2009-2015 Mål: God ekologisk status Ingen försämring 1. Kartläggning 2. Kvalitetsmål och normer Klar 22 december 2007 Klar 22 december 2009 3.
Läs mer