Intressenters engagemang i FSC-certifiering Riktlinjer för intressenter som aktivt vill engagera sig i FSC-certifiering
|
|
- Siv Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Intressenters engagemang i FSC-certifiering Riktlinjer för intressenter som aktivt vill engagera sig i FSC-certifiering 1
2 Ett samprojekt mellan deltagarna i Östersjö-projektet 2006/2007 Kontakt projektledare: FSC Sverige Dragarbrunnsgatan Uppsala Sverige Tlf: Projektdeltagare: Raimonds Bermanis (Lettland), Loa Dalgaard Worm (Danmark), Mikhail Karpachevskiy (Ryssland), Robert Knysak (Polen), Kaupo Kohv, (Estland), Lina Bergström (Sverige), Uwe Sayer (Tyskland), Pasi Miettinen (Finland) Författare: Uwe Sayer (Tyskland) och Elmar Seizinger (Tyskland) i samarbete med övriga projektdeltagare Layout: Loa Riis Dalgaard (Danmark) Återtryck endast efter medgivande från utgivare 1996 Forest Stewardship Council A.C. (FSC-SECR-0024) 2
3 Innehåll Inledning 4 1 Några viktiga begrepp 5 2 Intressentkonsultation vid certifiering och revision av skogsbruk Identifiering av intressenter Dokumentation och rapportering Intressentkonsultation som kontrollerande granskning 7 3 Offentlig sammanfattande rapport om certifiering Innehåll Tillgänglighet för allmänheten 9 4 Korrigerande åtgärder (CARS) 10 relationen mellan skogsbrukare och certifierare 4.1. Certifieringsbeslut med krav på korrigerande åtgärder (CAR) Att åtgärda CARS 11 5 Hur ASI kontrollerar certifieringsorganisationernas arbete Utfärdande av krav på CARS för certifieringsorganisationer 12 6 Den nationella arbetsgruppens roll i konfliktlösningssituationer 14 7 Din roll i FSC-certifiering 15 8 Guide för process kring framförd klagan Inledande kommentarer Olika nivåer på klagan och konflikt inom FSC 16 Ytterligare hjälp 19 Tack till: Denna rapport är ett resultat av ett projekt som finansierats av Naturvårdsverket i Sverige. SIDAs Östersjöenhet, WWF i Sverige och the Grassroot Foundation, Tyskland. Projektdeltagarna tackar finansiärerna som genom sitt engagemang möjliggjort 20 3
4 Inledning Detta dokument ska hjälpa dig som intressent att på lokal nivå att förbättra skogsbruket i FSC-certifierade skogar, genom att förstå och kunna använda FSCs egna tillvägagångssätt och processer. Dokumentet sammanfattar hur intressenter på lokal nivå kan samarbeta med markägare som står i begrepp att starta ett arbete för att FSC-certifiera sitt skogsinnehav, alternativt bemöta certifierade skogsägare som inte följer FSCs principer och kriterier Med sitt balanserade tre-kammarsystem är FSC unikt. Alla intressenter bjuds in att medverka i utveckling och revision av den nationella skogsbruksstandarden. Det är dock inte enbart i det formella arbetet som intressenterna har möjlighet att engagera sig. De kan också direkt kontrollera att skogsbruket utförs på ett ansvarsfullt sätt, dvs följer FSCs principer och kriterier. Det finns inget annat skogscertifieringssystem där intressenterna har så mycket direkt inflytande som i FSC. För att ett specifikt skogsbruk ska kunna FSC-certifieras måste skogsbrukaren kunna visa för en fristående certifieringsorganisation att skogen brukas i enlighet med FSCs regelverk. Certifieraren måste i sin tur ta in eventuella synpunkter på den tänkta certifieringen från berörda intressenter både på lokal och nationell nivå. Alla inkomna synpunkter måste beaktas av certifieraren, detta innebär att de måste uppmärksammas och besvaras på något sätt. Men hur gör man om det inte fungerar? Om ett FSCcertifierat skogsbruk inte utförs i enlighet med FSCs principer och kriterier och den ackrediterade nationella FSC-standarden? Hur kan intressenter påverka gällande certifikat och vilka rättigheter har man i det läget enligt FSC-systemet? Hur kan man kontrollera om skogsägaren och certifieringsorganisationen som utfärdat certifikatet faktiskt följer FSCs regelverk, dvs FSCs principer och kriterier och de olika standarderna som gäller? Och hur kan du, som intressent, gå igenom de många tekniska dokument som finns utan att förlora helheten? Mindre intressenter saknar ofta svar på dessa frågor. Det kan leda till att man inte känner sig involverad i systemet. Med de generella riktlinjer som presenteras här vill vi uppmuntra dig som intressent att aktivt föra fram din åsikt inom FSC-systemet. Detta dokument förklarar vilka regler som styr systemet och hur du kan använda FSCs struktur för att bidra med ditt perspektiv på alla nivåer inom FSC-systemet. Detta dokument sammanfattar de möjligheter som idag finns för intressenters engagemang inom FSC samt redogör för FSCs konfliktlösningsmetod. Trots att flera av dessa processer och metoder i skrivande stund ses över och revideras, har vi försökt att sammanställa all information som känts nödvändig för att kunna ge läsaren en överblick över systemet och hur det fungerar just nu. I och med att FSC är ett dynamiskt system kan detta alltså innebära att vissa detaljer kan vara inaktuella redan när du börjar använda denna handledning. Vi kommer att försöka uppdatera detta dokument så fort som större förändringar görs i FSC-systemet. Dock kommer det alltid vara de bakomliggande och internationellt godkända tekniska dokumenten som i slutänden styr den praktiska verksamheten. I följande text refereras till relevanta tekniska dokument i fotnoter. Alla dessa dokument är tillgängliga för allmänheten ( eller Deltagare i workshop med syfte att förklara klagomålsprocedurerna inom FSC för ideella organisationer, Polen maj
5 1 Några viktiga begrepp 1 Som komplement till detta dokument finns en interaktiv hemsida Intressenters engagemang och hantering av klagomål inom FSC-systemet kräver att man tydligt klargör ett antal begrepsid. För begreppen nedan försöker vi formulera förklaringar som är relevanta i FSC-sammanhang snarare än de allmänt vedertagna definitionerna Ackreditering ASI CAR Certifieringsorganisation FSC-certifiering Intressent 1 Definitioner baserade på FSC-dokument. Här: process för att kontrollera (godkänna) att en certifieringsorganisation lever upp till det som krävs för att kontrollera FSCs principer och kriterier i praktiska skogsbruksåtgärder 2 Corrective Action Request/Krav på Korrigerande Åtgärder. CAR är ett resultat av en certifiering, kan liknas vid en typ av varning för certifikatsinnehavaren. CARs är en del av den för allmänheten tillgängliga rapporten i ett FSC-certifikat. Certifierare/revisor som efter ackreditering från ASI givits uppdrag att kontrollera att FSCs principer och kriterier efterlevs i praktiskt skogsbruk. Process där det verifieras att en skogsbruksfastighet sköts i enlighet med FSCs principer och kriterier Individ eller organisation med ett befogat intresse i produkter eller tjänster som skapas genom brukande av skog och/eller ett intresse i miljömässiga eller sociala effekter av skogsbruk. De senare inkluderar individer eller organisationer som utövar lagstadgad kontroll av skogsbruk samt grupper som lokalbefolkning, 2 Det finns andra ackrediteringsprocesser i FSC, t.ex. ackreditering av nationella initiativ och ackreditering av nationella FSC-standarder etc. 3 FSC glossary of terms, FSC-STD (OPEN), 5. Juli 2004, sid. 14 Klagande Klagomål Missnöje NGO NI P&K Accreditation Services International GmbH. Oberoende företag inom FSC som ackrediterar certifieringsorganisationer och nationella initiativ för FSCcertifiering. Rekommendation Skogsbruksenhet Svarande Person eller organisation som framför en anklagelse eller ett klagomål. Uttryck för missnöje från en person eller organisation. Ett klagomål framförs till certifikatsinnehavaren, certifieraren eller ASI. Klagomål görs på ett vedertaget sätt med definierade riktlinjer på tillvägagångssätt och struktur. Här: Oenighet eller missnöje relaterat till en certifierad skogsbruksenhets, certifierares eller ASIs handlande från person eller organisation. En missnöjesyttring anses inte vara lika allvarlig som ett formellt klagomål. Non-Governmental Organisation/ Frivillighetsorganisation, ideell organisation. Nationellt initiativ. En arbetsgrupp (eller kontaktperson) som är ansvarig för att utarbeta och underhålla en nationell FSC-standard. Nationella initiativ ackrediteras av ASI. Principer och kriterier. FSCs grundläggande regelverk, bestående av 10 principer och underliggande kriterier, för ett ansvarsfullt skogsbruk. Alla FSCs nationella standarder och övriga regler är författade i enlighet med dessa övergripande principer och kriterier. Certifieraren kan ge Skogsbrukaren en rekommendation i syfte att förbättra skogsbruket trots att allt är i enlighet med den nationella standarden Skogsinnehav med samma ägare (eller grupp av ägare). Här: som är certifierad eller står i begrepp att bli FSC-certifierad. Person eller organisation som är föremål för ett klagomål 5
6 2 Intressentkonsultation vid certifiering och revision av skogsbruk 2.1 Identifiering av intressenter 2.3 Dokumentation och rapportering För att utvärdera huruvida en specifik skogsbruksenhets aktiviteter överensstämmer med aktuella FSC-dokument är intressentkonsultation ett essentiellt och effektivt kontrollverktyg. 4 Certifieraren ska se till att alla intressenter med relevant information som kan bidra till att avgöra om en skogsbruksenhet möter FSC-standarden eller ej har chans att yttra sig innan det slutliga certifieringsbeslutet tas. Vilken typ av intressenter som ska kontaktas direkt finns specificerade, bland annat omfattar denna specifikation: NGOs som bevakar miljömässiga eller sociala aspekter på skogsbruk på nationell nivå eller på regional nivå i det aktuella områdets direkta närhet. Certifieraren måste informera relevanta intressenter att det kommer att skapas tillfällen att komma till tals under certifieringsarbetet om det befinns nödvändigt, senast en månad innan det huvudsakliga certifieringsbesöket genomförs. I små eller lågintensivt brukade skogsbruksenheter kan certifieraren delegera till den aktuella skogsbrukaren att ta hand om några eller alla diskussionspunkterna, men man måste fortfarande vara säker på att samliga berörda intressenter har tillgång till relevant information. 5 Certifieraren ska dokumentera varje enskild utvärdering under intressentkonsultationen. Dokumentationen ska innehålla intressentens namn och kontaktuppgifter, minnesanteckningar som återger synpunkter som uttryckts muntligen, kopior av nedskrivna synpunkter samt nedtecknade kommentarer om hur synpunkterna diskuterats. Det ska också finnas med en skriftlig redogörelse för hur certifieraren tolkat aktuella synpunkter och hur dessa påverkat beslutet om huruvida skogsbruksenheten brukas i enlighet med aktuell FSCstandard eller ej. Detta är viktigt när certifieringsorganisationens arbete i sin tur ska utvärderas av ASI. Om certifikat kan utfärdas ska berörda intressenter informeras inom sex månader, det ska då framgå hur de synpunkter som framförts har behandlats 7 (som en del i den sammanfattande rapport som görs tillgänglig för allmänheten, se också 3). Vid certifieringsprocessen måste olika intressenter ges möjlighet medverka. Ibland anordnas samrådsmöten av certifierare eller markägare för att öga mot öga med intressenter förklara sina skogsbruksmetoder. 2.2 Intressentkonsultation i praktiken Konsultationer under certifieringsprocessen ska inkludera en tillräcklig variation - i bredd och antal av personer/ organisationer berörda av eller involverade i den aktuella skogsbruksenhetens aktiviteter. 6 7 Hur dessa konsultationer utförs ska anpassas till aktuell kultur och kan genomföras som möten i grupp eller individuellt under utvärderingsprocessen, eller som slumpmässiga/tillfälliga intervjuer under besök i aktuellt område. Om så efterfrågas, kan intressentkonsultationer genomföras konfidentiellt och utan närvaro av representanter från aktuell skogsbruksenhet. Konsultationer kan också genomföras som telefonintervju eller genom kommunikation per post eller e-post. I de senare fallen utgörs konsultationen av skriftliga svar och kommentarer till en uppsättning fasta frågor. Mottagna synpunkter ska, när så är möjligt, kontrolleras i fält av aktuellt certifierare. 6 4 Stakeholder consultation for forest evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, förord 5 Op.cit, paragraf 2 6 Op.cit, paragraf 3,5 7 Op.cit, paragraf 6,7 6
7 2.4 Intressentkonsultation som kontrollerande granskning Certifieraren ska genomföra intressentkonsultationer vid den årliga revisionen 8. Revisionen ska inkludera tillräckligt antal intervjuer med berörda intressenter för att kunna säkerställa att systemet fungerar i praktiken. 9 I länder där det finns ett Nationellt initiativ kan detta stötta certifieraren med att identifiera lämpliga intressenter för konsultation. Konsultation med samer Photo: Leif Jougda 8 Stakeholder consultation for forest evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf 8 9 Forest management evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf
8 3 Offentlig sammanfattande rapport om certifiering All FSC-certifiering rapporteras. För varje enskilt skogsbrukscertifikat sammanställs en summering av resultaten som är tillgänglig för allmänheten i en offentlig certifieringsrapport. Denna summering ska publiceras på certifieringsorganisationens hemsida. 3.1 Innehåll Den offentliga sammanfattande rapporten ska innehålla viss information, bland annat en generell beskrivning av tillfrågade intressenter, samt en generell presentation av de observationer på vilka certifieringsbeslutet baserats. Denna dokumentation ska också inkludera en företeckning över huvudsakliga styrkor och svagheter i det aktuella skogsbruket och tydlig information som tillåter läsaren att utan problem se att bedömningen stämmer överrens med vad som krävs enligt varje enskild FSC-princip. I de fall där intressenter har redogjort för något som inte är i enlighet med standarden, men certifieraren ändå ansett att certifikat ska utfärdas, ska den offentliga rapporten innehålla en motivering till varför certifieraren inte ansett att någon avvikelse förelegat. En motivering ska också finnas med i de fall där man bedömt den föreslagna avvikelsen mot certifiering som ringa i omfattning, eller om denna korrigerats av skogsbrukaren innan utfärdandet av certifikatet. En beskrivning av de klagomål som förekommit samt vilka åtgärder som skogsbrukaren gjort för att rätta till dessa ska inkluderas. 10 FSC / ASI När finns det fog för klagomål? Generellt ska alla certifierade skogsbruksenheter följa FSCs principer och kriterier. Om du anser att en skogsbruksenhet inte följer FSCs principer och kriterier förvissa dig då om att så verkligen är fallet. Försök att säkerställa att det verkligen handlar om ett skogsbruk som inte utförs i enlighet med FSCs regelverk och inte bara om ett skogsbruk som utförs på ett sätt som inte passar dig och dina behov och förväntningar. Om det finns ett Nationellt initiativ i ditt land, fråga dem om det finns en nationell ackrediterad FSC-standard eller om en sådan är under utveckling. Om så är fallet, hänför klagomålen till denna standard. Kontaktpersoner på ditt NI eller en intresseorganisation i regionen där du finns, kan hjälpa dig att identifiera aktiviteter på den aktuella skogsbruksenheten som inte är i enlighet med standarden. Om det inte finns en etablerad nationell standard finns det mer utrymme för tolkning av FSCs principer och kriterier. Detta blir en sak för certifieringsorganisationen, men en certifierad skog måste alltid brukas i enlighet med FSCs principer och kriterier. Var aktiv och modig men var rättvis! Behandla andra på samma sätt som du själv skulle vilja bli behandlad, om du beslutar dig för att framföra klagomål. Intressent Certifierare NI Underlättar för parterna Utvärderar och korrigerar Utvärderar och korrigerar Skogsbrukare Varje offentlig sammanfattning måste innehålla en lista över alla de punkter där avvikelser från FSC-standarden hittats och där skogsbrukaren är tvungen att utföra korrigerande åtgärder för att få behålla sin certifiering. Dessutom ska det anges hur lång tid man har på sig för att utföra aktuell åtgärd. 11 Figur 1: Möjliga interaktioner mellan de olika parterna inblandande i en FSC-certifiering 10 Undantag: Dessa krav på innehåll gäller inte för rapporter som rör skogar som certifieras i kategorin små eller lågintensivt brukade skogar (SLIMF). 11 Forest certification public summary report, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf 6 8
9 Revision och uppdatering En beskrivning av de åtgärder som vidtagits av skogsbrukaren i syfte att korrigera de avvikelser man fått i en tidigare granskning måste inkluderas i rapporten. Tillsammans med information om certifierarens bedömning om åtgärderna varit tillräckliga för att möta aktuell FSCs standard, om så inte är fallet ska det anges om certifieraren bedömt att den kvarstående anmärkningen är av stor eller ringa omfattning. Alla tillkommande avvikelser ska redogöras för. 12 I de fall där en eller flera intressenter har framfört klagomål men certifieraren beslutat att certifikatet ska kvarstå ska den uppdaterade rapporten redogöra för varför certifieraren beslutat att det inte rört sig om avvikelser i strid mot FSC-standarden, eller varför avvikelsen ansetts vara av mindre omfattning och/eller visa hur klagomålet har kopplats till ett krav på en korrigerande åtgärd. 13, Forest certification public summary report, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf 1,2 13 Forest certification public summary report, FSC-STD , Version 2.1, 30. November 2004, paragraf 7 14 Forest certification public summary report, FSC-STD , Version 2.1, 30. November 2004, paragraf Tillgänglighet för allmänheten Den offentliga certifieringsrapporten ska publiceras på certifieringsorganisationens hemsida inom 30 dagar efter att ett certifikat utfärdats och ska tillhandahållas på förfrågan. Den offentliga sammanfattningen ska finnas på det/de officiella språk som talas i det land där certifieringen är utförd, samt på engelska eller spanska. Årliga uppdateringar ska publiceras på certifieringsorganisationens hemsida inom 60 dagar efter genomförd revision. 14 Hur hittar jag de offentliga certifieringsrapporterna? FSC-koden som finns på varje FSCcertifikat ger dig information om ansvarig certifieringsorganisation. Exempel: Certifieraren ansvarig för certifikatsnummer XYZ-FM-1234 är XYZ. Denna förkortning återfinns i listan med FSCackrediterade certifieringsorganisationer som hittas på ASIs hemsida ( I denna lista hittar du också Internet-länkar till alla certifieringsorganisationer. Gå in på den aktuella certifieringsorganisationens hemsida och leta efter FSCs skogsbruksprogram. Med hjälp av certifikatsnumret kan du där hitta den rapport du är intresserad av. I framtiden: ASI arbetar för att kunna publicera alla rapporter centralt på ASIs hemsida. Detta kommer göra denna process mycket enklare. Från varje certifiering och revision finns det offentliga rapporter. Dessa kan hittas på respektive certifieringsorganisations hemsida. Men ha tålamod: FSC är idag det enda systemet som förser intressenter med information i denna utsträckning. 9
10 4 Korrigerande åtgärder (CARS) relationen mellan skogsbrukare och certifierare 4.1. Certifieringsbeslut med krav på korrigerande åtgärder (CAR) Certifiering handlar om certifierarens bedömning av ett specifikt skogsbruk avseende överrensstämmande med FSCs principer och kriterier. I processen utvärderar en certifierare om en skogsbruksenhets brukas i enlighet med de enskilda indikatorer som specificeras i den aktuella FSC-standarden. Även om det alltid kommer att finnas ett visst utrymme för tolkning i denna bedömning, är det relativt enkelt att bedöma om det finns en godkänd nationell standard. Om så inte är fallet, måste certifieraren utvärdera skogsbruket mot en ackrediterad generisk standard. Generiska standarder är nödvändiga och viktiga verktyg för certifierare i områden där det inte finns nationellt antagna FSC-standarder som utvecklats av en nationell FSC-arbetsgrupp. Arbetet med en nationell standard går, enkelt beskrivet, ut på att fylla FSCs principer och kriterier med substans och göra dem konkreta, satta i nationell eller regional kontext. Så snart det finns en nationell FSC-standard, utvecklad av en nationell FSC-arbetsgrupp, och denna har ackrediterats av ASI, ersätts alla generiska standarder i det aktuella landet automatiskt med denna standard. En FSC-certifierad skog måste skötas i enlighet med gällande FSC-standarder i respektive land. Mindre avvikelse Större avvikelse Tidshorisont Tillfällig/enstaka avvikelse Permanent avvikelse, pågående under lång tid, eller avvikelse som återupprepas Areal Icke-systematisk, liten areal Systematiskt, stor areal Påverkan Resultat Tidsrymd Begränsad i sin omfattning i tid eller rum. Åtgärder har vidtagits för att säkerställa att avvikelsen inte uppstår igen. Resultatet av avvikelsen är inte heller av sådan art att det fundamentalt strider mot det aktuella kriteriet. Om en mindre avvikelse inte åtgärdas inom utsatt tid, övergår den automatiskt till att få statusen större avvikelse. Implementering av CARS vid mindre avvikelse (minor CAR) Åtgärder för att korrigera avvikelse ska vidtas inom 12 månader (eller, om extraordinära omständigheter föreligger, inom 2 år) Resulterar i brister inom skogsbruksenheten som fundamentalt avviker från aktuellt kriterium. Trots att brister påpekats i utvärderingar eller revisioner har dessa inte åtgärdats av skogsbrukaren. Tillåter inte utfärdande av ett FSC-certifikat. Om det handlar om revision av ett sedan tidigare utfärdat FSC-certifikat, ska certifikatet dras in. Implementering av CARS vid större avvikelse (major CAR) Åtgärder för att korrigera avvikelse ska vidtas inom 3 månader(eller, om extraordinära omständigheter föreligger, inom 6 månader, dock måste åtgärder för att förhindra ytterligare avvikelser eller förvärra brister alltid vidtas inom 3 månader) 10
11 Om du tycker dig se att en certifierad skogsbrukare bryter mot FSCs regelverk, ha då i åtanke att det i standarder ofta finns rum för tolkning, något som i sig är en svår balansgång, och att andra kan tolka kriterier på andra sätt. Om det finns en ackrediterad nationell standard kan du alltid rådgöra med det nationella initiativet om vilken innebörd de avsett att lägga i sina formuleringar. Arbetsgruppen kan också hjälpa dig att formulera dina synpunkter på skogsbrukaren och certifieraren. Alla avvikelser som inkommit gällande skog som inte brukas i enlighet med FSCs regelverk ska tas upp i en utvärderingsrapport. Certifieraren är skyldigt att publicera en summering av denna rapport (se punkt 3). Varje föreslagen avvikelse ska utvärderas och därefter ges statusen mindre eller större. Enkelt formulerat är en mindre avvikelse tolererbar över en viss tidsperiod, medan en mer omfattande avvikelse är en allvarlig brist som måste åtgärdas omedelbart med en strikt definierad tidsram. Tabellen på förra sidan är en översikt över definitioner samt skillnader mellan mindre och större avvikelser och hur de kan uppstå: 15 Certifieraren kan upptäcka små problem, eller situationer som på sikt kan utvecklas till avvikelser. Dessa behöver i sig inte utgöra en faktisk avvikelse, men bedöms av certifieraren att vara av sådan art att de i framtiden kan leda till en avvikelse om de inte adresseras. Dessa observationer ska tas upp i rapporten från utvärderingen som rekommendationer eller observationer Att åtgärda CARS I tabellen ovan hittar du tydliga angivelser för den tid man har på sig att korrigera avvikelser. För ett certifikat som har en löptid på fem år ska åtminstone fyra revisioner genomföras innan certifikatet löper ut. 17 Vid en revision ska de åtgärder som gjorts för att rätta till mindre avvikelser utvärderas. Om åtgärderna som vidtagits bedöms vara tillräckliga för att fullt ut korrigera för den tidigare avvikelsen, läggs denna till handlingarna och inga fler åtgärder krävs. Om den korrigerande åtgärden har gällt en större avvikelse och denna tack vare gjorda åtgärder inte längre fundamentalt påverkar uppfyllelsen av det aktuella FSCkriteriet kan avvikelsen omvandlas till en mindre avvikelse. CAR Krav på korrigerande åtgärd (Corrective Action Request) Structure and content of Forest Stewardship Standards, Version 1.0, 5 March 2004, paragraf 8.1 et. seq Picture: NEPCon Under de årliga revisionerna kan certifieraren identifiera avvikelser. 16 Forest management evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf Forest management evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf Structure and content of Forest Stewardship Standards, Version 1.0, 5 March 2004, paragraf et. seq. 11
12 5 Hur ASI kontrollerar certifieringsorganisationernas arbete 5.1. Utfärdande av krav på CARS för certifieringsorganisationer Jämförbart med utvärderingssystemet som finns på skogsbrukssnivå, finns det inom FSC ett system som utvärderar certifieringsorganisationerna utifrån FSCs certifieringskrav (FSC-ackreditering). Detta betyder att varje certifieringsorganisation årligen utvärderas för att fastställa att man kvalificerar sig för att utföra FSCkontroller i enlighet med FSCs principer och kriterier. På samma sätt som en certifieringsorganisation kan kräva korrigerande åtgärder av den enskilda skogsbrukaren, kan FSC kräva korrigering av certifieringsorganisationerna om man anser att det behövs. Utvärderingarna av certifieringsorganisationerna genomförs av ASI på uppdrag av FSC. Ett krav på korrigerande åtgärd ska beskriva avvikelsen på ett tydligt och koncist sätt, tillräckligt detaljerat för att ge mottagaren chans att vidta lämpliga åtgärder. Rutinerna för CAR är mer eller mindre de samma oavsett om det ställs på en skogsbruksenhet för att korrigera en skoglig aktivitet som inte är i enlighet med FSCs regelverk eller om det ställs av ASI för en avvikelse hos certifierare. 21 ASI kontrollerar för varje enskilt CAR att vidtagna korrigerande åtgärder fått rätt effekt. Om man låter bli att åtgärda en större avvikelse inom utsatt tid blir resultatet ytterligare revisioner eller en rekommendation till internationella FSCs styrelse om indragning av ackreditering. ASI kontrollerar överensstämmelse med FSCs regelverk genom övervakande kontroller, genomgång av dokument som utfärdats av certifieringsorganisationen samt genom synpunkter från intressenter. Den underliggande orsaken till eventuella avvikelser ska analyseras av ASIs revisor för att bestämma behovet av korrigerande åtgärder. Beroende på betydelse ska denna avvikelse klassas som mindre eller större. 19 En mindre avvikelse resulterar i ett mindre CAR, en större avvikelse resulterar i ett mer omfattande CAR. Nedanstående tabell återger en översikt på skillnaden: Corrective Action Procedures, ASI-PRO , Version 1.0, 15 September 2006, paragraph 3 20 Corrective Action Procedures, ASI-PRO , Version 1.0, 15 Mindre avvikelse från regelverket Om en större avvikelse inte har korrigerats på ett - enligt ASI - tillfredställande sätt inom 6 månader efter avstängning från ackreditering och alla försök från ASIs sida att uppmuntra certifieringsorganet att rätta till avvikelserna har uttömts, ska åtgärder tas för att dra in ackrediteringen eller reducera omfattningen av aktuell ackreditering. 22 September 2006, paragraf 5.2 et. seq. 21 Corrective Action Procedures, ASI-PRO , Version 1.0, 15 September 2006, paragraf Se också Procedure for suspension, withdrawal and termination of FSC accreditation, ASI-PRO-121, version 1.0, 15 september 2006 Större avvikelse från regelverket Typ av avvikelse i fråga för korrigerande åtgärd Isolerat eller sporadiskt förekommande fel i innehåll eller implementering av processer eller dokumentation. Systematiskt fel i väsentlig del av kvalitetssystemet. Avsaknad av sådan väsentlig del eller i implementeringen av den. Ett antal avvikelser som tillsammans resulterar i att systemet inte fungerar tillfredställande Tidsrymd för korrigerande åtgärd (minor CAR) Resultat Ska åtgärdas i sin helhet inom ett år (eller, om extraordinära omständigheter föreligger, inom 2 år) Om ett mindre CAR inte åtgärdas i sin helhet inom given tid omvandlas detta till ett större CAR. Ska åtgärdas i sin helhet inom 3 månader (eller, om extraordinära omständigheter föreligger, inom 6 månader) Om en större CAR inte åtgärdas i sin helhet inom given tid stängs certifieringsorganisationen av och har inte längre behörighet att utfärda certifikat. 12
13 Om en certifieringsorganisation inte fullt ut åtgärdar ett mindre CAR inom utsatt tid, uppgraderas detta till statusen större såvida inte ASIs revisor undantagsvis beviljar förlängningsfrist. 23 Det är inte möjligt att omvärdera en större avvikelse till en mindre, de kan bara åtgärdas, stängas och läggas till handlingarna. Men - det är förstås möjligt att i anslutning till en sådan stängning av ett ärende angående en större avvikelse, utfärda en mindre avvikelse på samma tema som det just avslutade ärendet. CARS och tillvägagångssätt för att utfärda ett CAR på den här nivån måste dokumenteras i revisionsrapporter. Offentliga sammanfattningar av dessa rapporter finns på ASIs hemsida ( CAR Krav på korrigerande åtgärd CARS är ett resultat av certifiering och är en del av den offentliga sammanfattningen som finns för varje FSC-certifikat. CARS delas ut av certifierare i syfte att korrigera avvikelser inom skogsbruksenheter, samt av ASI för att korrigera certifierares arbete. De kan vara mindre eller större och måste åtgärdas inom en viss utsatt tid. Båda mindre och större CARS måste redogöras för i relevant certifieringseller ackrediteringsdokumentation. 23 Corrective Action Procedures, ASI-PRO , Version 1.0, 15 September 2006, paragraph 5.5 et. seq. Revisor intervjuar skogsarbetare om det skogsbruk som bedrivs på fastigheten Picture: Peter Sprang 13
14 6 Den nationella arbetsgruppens roll i konfliktlösningssituationer Den huvudsakliga uppgiften för nationella initiativ (NI) är att ansvara för framtagandet av nationella FSC-standarder. Dessutom ska ett NI tillhandahålla generell information om FSC och certifieringsprocessen till intressenter och allmänheten. Nationella initiativ är inte aktivt involverade i certifiering och revision av skog och skogsbruk. Detta koncept säkerställer en hög grad av oberoende mellan de som formulerar standarder och de som nyttjar dem för utvärderingsarbetet. Certifieringsorganisationer är skyldiga att informera ett nationellt initiativ när de planerar att genomföra certifieringar eller revisioner inom aktuellt nationellt initiativs region. Det nationella initiativet kan tillhandahålla olika resurser som underlättar en utvärdering, som till exempel information till certifieraren om lokala frågor av betydelse för arbetet. Ett nationellt initiativ kan uttrycka en åsikt om en aktuell skogsbruksenhet, men det slutliga certifieringsbeslutet ligger helt och hållet på certifieraren. I klagomålsprocesser är certifieraren skyldig att konsultera det nationella initiativet. Om det finns ett etablerat nationellt initiativ kan detta tillfrågas som medlare vid konflikter, om alla parter samtycker till detta arrangemang. 24 Internationella FSC jobbar på att stärka de nationella initiativens roll. Om ett klagomål framförs till ASI, kan ASI be det nationella initiativet i landet att förklara procedurerna som beskrivs i detta dokument och därmed underlätta för processen. Nationella initiativ kan också ha en mer formell roll och få i uppgift att genomföra intressentkonsultationer vid övervakningskontroller av certifieringsorganisationer. Certifieringsorganisationen måste ge sitt medgivande för att detta ska kunna ske. Oavsett om ett nationellt initiativ genomför en formell konsultation eller inte, kan det nationella initiativet alltid föra samman ASI, certifierare och/eller skogsbrukare med intressenter engagerade i skogsbruksenhetens certifiering, eller i certifierarens utvärderingsarbete. Ett nationellt initiativ kan också ha en stödjande funktion för inblandade parter i detta sammanhang. Runtom i världen finns många exempel där ett nationellt initiativ jobbar med förekommande konflikter i FSCcertifieringsärenden på ett konstruktivt sätt så att dessa konflikter inte leder till mer formella klagomål. Policys och processer, som syftar till att formalisera och klargöra de nationella initiativen roll, är under arbetande. 24 Procedures for complaints and disputes, ASI-PRO , Version 2.0, 25 January 2007, paragraf intressenter inbjudna av certifieringsorganet och skogsägaren för att delta i konsultation i ett område med stora konflikter mellan NGOs och skogsbrukets företrädare i Tyskland. Photo: Elmar Seizinger 14
15 7 Din roll i FSC-certifiering Syftet med denna handledning är att uppmuntra dig som intressent att aktivt vara med och bidra med dina synpunkter kring FSC-certifiering. Genom att tillhandahålla denna information och därmed skapa en bättre förståelse för FSCs system, vill författarna underlätta arbetet med att hantera konflikter och diskussioner som från och till uppstår kring FSCcertifikat. grunderna i klagomåls-systemet och tar betydligt mer tid och energi i anspråk. Om du är intresserad av detta, vänd dig till det nationella initiativet i ditt land eller till internationella FSC. De kan tala om för dig hur du kan engagera dig och göra nytta i mer specifika delprocesser inom systemet. Att vara medlem i FSC är annars ett bra sätt att få information kring pågående processer och intressentkonsultationer som dessutom förser dig med en kraftfull rösträtt. Om du ser oegentligheter i en FSC-certifierad skog vill vi uppmuntra dig att framföra dina synpunkter på ett ansvarsfullt sätt. Om du använder systemet på det sätt det är avsett, har du stora möjligheter att spela en konstruktiv roll i utvecklingsarbetet för skogsbruket (såväl i det enskilda skogsbruket som på nationell nivå) Med en bättre förståelse för det existerade FSC-systemet, kan du upptäcka att du inte håller med om alla regler. När detta händer har syfte nummer två med detta dokument uppfyllts. Vi vill att DU ska vara aktiv även i utvecklingen av FSCsystemet i sig. Detta är förstås en mycket vidare uppgift än att förstå Om du upptäcker motsättningar i en FSC-certifierad skog, vill vi uppmuntra dig att på ett ansvarsfullt sätt anmäla detta till systemet. 15
16 8 Guide för process kring framförd klagan* 8.1. Inledande kommentarer Detta kapitel har som syfte att förklara hur interaktionen mellan intressent, skogsbruksenhet, certifieringsorganisationer och FSC/ASI fungerar idag. Det är värt att påpeka att delar av detta kapitel kan komma att revideras som ett resultat av pågående organisatoriska förändringar inom FSC. Hela denna fråga är under omarbetning, vilket förstås gör det svårt att exakt beskriva hur konflikter hanteras. Det är en utmaning för hela FSCs nätverk att anpassa det existerande regelverket till en ny organisationsstruktur och att förbättra det med hänsyn tagen till alla medlemmar och intressenter i nätverket. Basnivå intressent skogsbruksenhet Steg 1. Allt missnöje ska initialt ges direkt till skogsbruksenheten. Intressenter ska förklara vad missnöjet handlar om och lyssna på den svarandes förklaringar. Oaktat FSC-praxis så tillhör detta vanligt sunt förnuft. 26 Syftet med denna broschyr är att ge intressenter en bättre förståelse för konceptet kring konfliktlösning inom FSC och möjligheterna att vara med och påverka. Vi vill uppmuntra intressenter att engagera sig i den pågående översynen av konfliktslösningsmetoder. Som alltid välkomnar FSC konstruktiva kommentarer och vi hoppas att den här broschyren kan uppmuntra till att delta i debatten 8.2. Olika nivåer på klagan och konflikt inom FSC Det finns olika nivåer där man som intressent kan uttrycka sina synpunkter. I detta kapitel förklaras hur man rör sig uppåt i nivå med sitt klagomål om den aktuella konflikten inte kan lösas på underliggande nivå. En högre nivå tas bara i anspråk om det inte går att komma till ett tillfredsställande resultat på befintlig, lägre nivå. 25 vilka frågor kan tas upp ett klagomål eller som konflikt? Generellt sett kan alla avvikelser från FSCs regelverk och standarder tas upp när de identifierats. Det täcker allt från överensstämmelse med nationella lagar till förstörelse av skogar med höga bevarandevärden (HCVF) eller missbrukande av skogsarbetares rättigheter. Det kan också handla om att inte att åtgärda nedslag vid kontroller inom utsatt tid eller att det saknas formella dokument på internet som du har rätt att ha tillgång till. MEN Hög nivå: Intressent - Internationella FSC Mellannivå: Intressent Certifierare Basnivå: Intressent Skogsbrukare 25 The application of ISO/IEC Guide 65:1996 (E) by FSC accredited certification bodies, FSC-STD , version 2-1, 30. November 2004, с. 3, 1.1. Det finns många olika sätt att ta upp ett klagomål på ett vettigt sätt. Ibland är det faktiskt lättare att lösa en konflikt genom att ge sig in i en konstruktiv dialog med en skogsbrukare, än att göra högljudda anklagelser i media. FSC syftar till att lösa konflikter där de uppstår. Därför ska klagomål initialt ges direkt till ansvarig person vilket oftast är skogsägaren. Om intressent och skogsägare misslyckas med att hitta en konstruktiv lösning, kan klagomålet därefter föras upp på nästa nivå i systemet. 16
17 Enligt regelverket krävs det att certifieraren kontrollerar om skogsbrukaren har dokumenterat inkomna klagomål. Om den klagande inte kan identifiera eller komma i kontakt med en lämplig representant för skogsbruksenheten kan man ta kontakt med certifieringsorganisationen som utfärdat det aktuella certifikatet och be om hjälp. Steg 2 Skogsbruksenheten är skyldig att vidta lämplig åtgärd samt dokumentera och rapportera de åtgärder som genomförts till certifieraren. Alla betydande dispyter ska dokumenteras skriftligt 26 / 27. En missnöjesyttring klassas som betydande om frågan Relation intressent skogsbruksenhet Missnöje ska ges direkt till skogsbruksenheten. Företrädare för skogsbruksenheten är skyldig att lyssna på förklaringar samt att vidta lämpliga åtgärder, vilket som minimum innebär att svara intressenten Inget bra svar Tillfredsställande svar Mellannivå: Intressent-certifierare Steg 3 Om intressenten inte får något svar från skogsbruksenhetens företrädare, eller om svaret inte anses tillfredsställande, ska intressenten kontakta certifieraren, beskriva problemet och lyssna till eventuella förklaringar. Om certifieraren delar intressentens farhågor ska detta undersökas vidare, till exempel genom att kontakta berörd skogsbruksenhet och kräva en förklaring. Om det visar sig att det förekommit oegentligheter kan de korrigeras av certifieraren genom att använda de mekanismer som beskrivits i tidigare kapitel. I och med dessa korrigerande steg har problemet identifierats och ska kunna lösas inom en bestämd tidsram. Steg 4 Om intressenten fortfarande anser att en skogsbruksenhet inte brukas i enlighet med FSCs principer och inte heller är nöjd med de förklaringar eller beslut som fattats av certifieraren, måste han fråga efter certifieringsorganisationens formella rutiner för att framföra klagomål eller hantera dispyter. Endast genom att följa dessa rutinen är det enda sätt att kan en formell klagomålsprocess, med en klart definierad tidshorisont, inledas. Nu inkluderar klagomålet även certifierarens beslut, då denne har godkänt skogsbruksenhetens verksamhet och följaktligen inte är av samma åsikt som intressenten. Kontakta certifieraren framförts skriftligt, kräver uppföljning i en påföljande övervakande kontroll, eller om det finns risk att missnöjet kan övergå i ett formellt klagomål ISO 65, General requirements for bodies operating product certification systems, с. 8, Forest management evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraph Procedures for complaints and disputes, ASI-PRO , Version 2, 25 January 2007, paragraf Certifierares rutiner för behandling av klagomål Om dina synpunkter inte kan lösas mellan dig, skogsbruksenheten och certifieraren, har FSC mekanismer för att lösa konflikten. Alla certifieringsorganisationer har egna rutiner som de är förbundna att följa för att gå vidare. Dessa ska finnas översatta till ditt språk och vara tillgänglig för dig åtminstone vid förfrågan. Fråga efter dem! Under den inledande certifieringsprocessen ska 17
18 intressenter informeras om certifieringsorganisationens metoder för att hantera klagomål och dispyter. 29 På certifieringsorganisationen hemsida ska sammanfattande information om system och metoder för att hantera klagomål och dispyter finnas tillgängligt samt tillhandahållas vid efterfrågan. Denna information ska finnas på samma språk som den offentliga certifieringssammanfattningen. 30 Relation intressent FSC/ASI Certifieringsorganisationen kallar in en oberoende tredje part som arbetar med klagomålet, oberoende av certifieringsprocessen Varje certifieringsorganisation har sina egna rutiner för hantering av klagomål, men det finns några generella krav på denna process. En viktig del i dessa rutiner är kravet att kalla in en oberoende tredje part (det kan handla om en grupp, en person eller en kommitté) med uppgift att Relation intressent certifierare Framför synpunkten till berörd certifierare Certifieraren begär en förklaring av skogsbrukaren Den oberoende parten kan inte tillgodose intressentens synpunkter. Intressenten skickar ärendet till Internationella FSC/ASI Den oberoende parten lyckas bringa klarhet i intressentens synpunkter hitta en lösning. Certifieraren anser inte att intressentens missnöje är adekvat Fråga efter certifieringsorganisationens interna klagomålsrutiner Certifieringsorganisationen informerar skogsbruksenheten om möjliga konsekvenser Konsekvenser tillämpas på ett konstruktivt sätt Certifieraren ska ge en första respons, inkluderande en översikt av vilka åtgärder man kan tänka sig för uppföljning av aktuellt klagomål, inom fyra veckor från det att klagomålet inkommit. Certifieraren ska hålla den klagande informerad om hur processen med att utvärdera klagomålet fortskrider och ska ha undersökt anklagelserna samt specificerat samtliga åtgärder för att möta klagomålet inom sex månader efter det att man tagit emot klagomålet. Vid extraordinära omständigheter kan denna tidsperiod sträckas till tolv månader. I bästa fall är den oberoende tredje parten betrodd av båda intressenten och skogsbrukaren. Om den oberoende parten inte kan lösa problemet på ett sätt som bringar tillräcklig klarhet i intressentens synpunkter bör ärendet lämnas över till ASI. 29 Stakeholder consultation for forest evaluation, FSC-STD , Version 2.1, 30 November 2004, paragraf e application of ISO/IEC Guide 65:1996 (E) by FSC accredited certification bodies, FSC-STD ,Version 2-1, 30-November 2004, с. 10, e application of ISO/IEC Guide 65:1996 (E) by FSC accredited certification bodies, FSC-STD ,Version 2-1, 30-November 2004, с. 10, Certifieringsorganisationen kan även utarbeta egna rutiner, till exempel att anonyma klagomål inte är tillåtna. Den oberoende skiljedomaren föreslås av certifieraren och den förfördelade parten måste ha lämnat sitt samtycke Appeals, complaints and disputes, GFA Consulting
19 Hög nivå Intressent Internationella FSC Du har nått den högsta nivån i FSCs modell för klagomålshantering. Det verkar som att du har en helt annan tolkning av FSCs principer och kriterier i en viss skogsbruksfråga än vad både skogsbrukaren och certifieraren har. Detta är en allvarlig situation! Konflikten har kostat mycket tid och energi från alla parter, men förblir olöst. Formellt handlar ditt klagomål på den här nivån nu om certifierarens beslut. Det finns ett regelverk inom FSC som berör denna situation. Dessa regler bygger på den organisatoriska struktur som FSC hade för ett par år sedan. I och med att FSC just nu befinner sig i en omstruktureringsprocess, kommer justeringar att behöva göras även på denna nivå. Trots att ingen konflikt hittills har nått denna nivå håller FSC på att utarbeta och strukturera upp mekanismer för att hantera den här typen av klagomål. Viktiga delar i en sådan process kommer till exempel att bli tydliga ansvarsområden och bundna tidsfrister, beslutsfattande och kostnader. Ytterligare hjälp Att bidra till certifieringsprocessen med åsikter och klagomål mot en certifierad skogsbruksenhet, en certifieringsorganisation eller till och med FSC självt är oftast en mycket seriös och formell process. Ett klagomål ska framföras skriftligen. Det hjälper alla inblandade parter om ett klagomål är kort, koncist och tydligt formulerad samt innehåller relevanta data som underlättar för tredje part att göra en rättvis bedömning i det specifika fallet. På vår hemsida ( hittar du förslag och mallar som kan hjälpa dig att formulera dina synpunkter skriftligen i ditt specifika fall, med den information som behövs för att kunna lösa problemet snabbt och rättvist. Resultatet av den pågående översynen kan också komma att påverka delar av innehållet i detta dokument. De generella principerna kommer dock att kvarstå. photo: Martin Schwenninger 19
20 Tack till: Denna rapport är ett resultat av ett projekt som finansierats av Naturvårdsverket i Sverige. SIDAs Östersjöenhet, WWF i Sverige och the Grassroot Foundation, Tyskland. Projektdeltagarna tackar finansiärerna som genom sitt engagemang möjliggjort projektet, denna rapport och hemsidan. FSC - för skog och människor FSC märker produkter som innehåller trä från ansvarsfullt brukade skogar enligt FSCs regler. 20
KOMMENTARER, SYNPUNKTER OCH FORMELLA KLAGOMÅL FRÅN SKOGLIGA INTRESSENTER
KOMMENTARER, SYNPUNKTER OCH FORMELLA KLAGOMÅL FRÅN SKOGLIGA INTRESSENTER COMPLAINT POLICY We care about customers and stakeholders, and commit ourselves to deliver in accordance with customers and stakeholders
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merSkogscertifierade produkter från SCA
Skogscertifierade produkter från SCA PE FC /05-33-132 Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org VARFÖR SKA JAG BRY MIG? Skogscertifiering bildar en trovärdig länk mellan ansvarsfullt skogsbruk
Läs merI föreliggande bestämmelser är en certifierad kund den organisation vars ledningssystem har certifierats.
FORCE Certification A/S ABC-Sys Allmänna bestämmelser för certifiering av ledningssystem 35:e upplagan november 2015 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 1 2. Inledande Certifiering... 1 3. Revisionsavslut
Läs merVä gledning fö r etiskä kräv öch uppfö ljning äv nätursten
Vä gledning fö r etiskä kräv öch uppfö ljning äv nätursten Framtagen av etisk arbetsgrupp Göteborg, Malmö, Örebro, Stockholm och Lund 2015-11-10 1 Vägledning för etiska krav och uppföljning av natursten
Läs merskapa ett ökat mervärde uppnå ännu bättre resultat bidra positivt till människors tillvaro
RS2360:2013 1 Vår vision Att arbeta på SFK Certifiering är att identifiera sig med att arbeta för en proaktiv organisation och där allas lika värde är centralt. Vi skall på ett engagerat sätt ta ansvar
Läs merMotion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.
Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016. Vi, medlemmar i Birdlife Sverige, är upprörda över att Birdlife Sverige är kvar som medlem i Forest Stewardship Council (FSC) Sverige. Anledningen till detta
Läs merGemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik
Uppdatering: Datum för anmälan för boende samt datum för middag. Gemensamma riktlinjer fo r genomfo rande av Examensarbete Hing Elkraftteknik Examensarbetet ska ni genomföra på det universitet som ni är
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2011D0008 SV 16.05.2012 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 21 juni 2011 om
Läs merSvenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4
Svenska PEFC ek för Svenska PEFC:s krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:4 Publik konsultation 2015-11-09 2016-01-11 PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen till miljö, produktion
Läs merRiktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30
Läs merTrender och utvecklingsområden. certifieringsområdet. Peter Rohlin INCERT AB
Trender och utvecklingsområden inom certifieringsområdet Peter Rohlin INCERT AB Vad innebär en certifiering? Certifiering är ett sätt att garantera att en produkt, en person eller ett företag uppfyller
Läs merPEFC FI 1006:2008. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen 10.9.2008. PEFC Finland
Finlands PEFC-standard Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC FI 1006:2008 10.9.2008 Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon:
Läs merDok. nr: SLLIT-ANS-200201-005. Beskrivning för registrering inom ATj
Dok. nr: SLLIT-ANS-200201-005 Beskrivning för registrering inom ATj Innehållsförteckning 1 Revision... 3 2 Allmänt Bakgrund... 3 3 Syfte... 3 4 Omfattning... 3 5 Steg för steg guide... 4 5.1 Administrationsgränssnittet
Läs merRIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur
Läs merHogia Redovisning & Revision AB. Anståndshantering Hogia Kund- och Uppdragshanterare
Hogia Redovisning & Revision AB Anståndshantering Hogia Kund- och Uppdragshanterare Innehållsföteckning 1. Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Omfattning 3 1.3 Termer och Förkortningar 3 1.4 Bakgrund 3 1.4.1 Skatteverket
Läs merKlagomålshantering. Karlskrona kommun
Klagomålshantering Karlskrona kommun FC 2006 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karlskrona kommun granskat klagomålshanteringen. Granskningens syfte har varit
Läs merCERTIFIERINGSBESTÄMMELSER Certifiering av företag. Version: 2016-05-11
CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER Certifiering av företag Version: 2016-05-11 Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering AB SBSC dok 120762003 Införda ändringar Bilaga 1 och 2 Innehållsförteckning 1 Omfattning...3
Läs merSAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006.
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2006. 1. Allmänt Reviderade standarder: FFCS 1001:2003 och FFCS 1002-1:2003 Revisionens omfattning: Skötseln
Läs merHandbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun
Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg Valdemarsviks kommun 2011-05-13 Marita Pettersson 2 (11) Inledning Inom vård och omsorg i Valdemarsviks kommun dokumenterar vi idag i personakter
Läs merStandard, handlggare
Kvalitetsindex Standard, handlggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2014-03-05 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive
Läs merRiktlinjer för hantering av klagomål 1
DOKUMENT SIDA Riktlinjer avseende hantering av klagomål, internationella verksamheten 1(8) UPPRÄTTAT AV DATUM DOKUMENTBETECKNING VERSION Verksamhetsledningen 2012-02-10 Riktlinjer 1.0 Riktlinjer för hantering
Läs merLandstinget i Kalmar Län
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3
Läs merProtokoll från det 2:a sammanträdet med Svenska FSC:s styrelse 2015
Protokoll från det 2:a sammanträdet med :s styrelse 2015 Tid och plats: Måndag den 23 mars kl 10-16, s kansli i Uppsala Deltagare: Stig Hansson (ordf), Hela Sverige ska leva Leif Johansson och Roger Johansson,
Läs merFSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk
FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen
Läs merOrana AB. Revisionsrapport. Uppföljande revision nr 2. Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek
Orana AB Revisionsrapport Uppföljande revision nr 2 Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress: Certifikatsnummer: 37790 Ö Storgatan
Läs merForest Stewardship Council
FAQ konsultation om FSC-standarden för skogsbruk i Sverige Skogsbrukscertifiering enligt FSC innebär att skogsmarken sköts enligt FSC:s Principer och kriterier, som de kommer till uttryck i FSC:s Svenska
Läs merCERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: 2013-06-05
CERTIFIERINGSBESTÄMMELSER CE Certifiering av produkter Byggproduktdirektivet 89/106 EEG system AC 1 Version: Införda ändringar Avsnitten 5.8, betalning av faktura utsänd av Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering
Läs merSvenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp
Svenska PEFC ek för Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp PEFC SWE 004:4 Publik konsultation 2015-11-09 2016-01-11 PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen
Läs merSAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015
SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln
Läs merRevisionsrapport Verksamheter på entreprenad
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merCERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN
CERTIFIERING AV ARBETSMILJÖN FTF Region 8 Göteborg Oktober 2005 Jan-Olof Marberg For the benefit of business and people INNEHÅLL 1 Inledning 2 Certifiering 3 Hur går det till? 4 SAM / OHSAS 5 Erfarenheter
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merGranskning av bisysslor 2013
Granskning av bisysslor 2013 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Norrköpings kommun Norrköpings kommun Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 2
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merKarpesjö Consulting 1
1 Det finns en mängd olika typer av miljörevisioner, varav några presenteras ovan. Terminologin varierar mellan olika organisationer. Många kallar miljörevision för miljögranskning. Ordet miljögranskning
Läs merFörstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed
Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...
Läs merIdéskrift. Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet
Idéskrift Avtalsuppföljning för transportköpare inom miljö och trafiksäkerhet Inledning Att genomföra avtalsuppföljning gentemot leverantörer är en viktig del i affären. Syftet med uppföljningen är att
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merKvalitetsgranskning vid besök i verksamhet
KVALITETSSÄKRAD VÄLFÄRD Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet EXEMPEL FRÅN SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet 1 1. Kvalitetsgranskning vid besök i verksamhet exempel
Läs merRevisionsrapport. Föreningsbidrag. Gällivare kommun. Mars 2010. Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult
Revisionsrapport Föreningsbidrag Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning
Läs merKrav för certifieringsorganisationer
Svenska PEFC ek för Krav för certifieringsorganisationer PEFC SWE 005:3 Dokumentnamn: Krav för certifieringsorganisationer Dokumenttitel: PEFC SWE 005:3 Godkänt av: Svenska PEFC Datum: 2011 01 31 Godkänt
Läs merFörklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merInformation till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013
Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merHållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merVATTEN ENERGI PRODUKT STANDARDER OCH MILJÖ HÖR DET IHOP? SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket
L U F T VATTEN STANDARDER M A R K OCH MILJÖ ENERGI HÖR DET IHOP? PRODUKT SIS, Swedish Standards Institute och Naturvårdsverket Visste du att standarder kan ge stora miljövinster? Har standardisering med
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015015 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merÅnge Fastighets och Industri AB Kommunstyrelsen. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium. Revisionsrapport: Granskning av bisysslor
Revisorerna 1 (1) Ånge Fastighets och Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att genomföra en granskning av bisysslor,
Läs merLYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Läs merKonsoliderad version av
Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2007:12) om ackreditering av organ som certifierar produkter Ändring införd: t.o.m.
Läs merObservationer i granskning av undervisning
1 (8) Observationer i granskning av undervisning Vad är en observation? En observation kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis intervjuer. Med andra ord så deltar inspektören
Läs merProtokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSCs styrelse
Uppsala 2009-09-07 BRAFÖRSKOGOCHMÄNNISKOR Protokoll från det 3:e sammanträdet med Svenska FSCs styrelse Tid: 26 augusti kl 9-15. Plats: FSC:s kansli, Dragarbrunnsgatan 7, Uppsala Närvarande: Ledamöter
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merFSC-certifierat skogsbruk
FSC-certifierat skogsbruk - En möjlighet eller ett hinder för Huddinge kommun? HANDLÄGGARE Patrick Lundström MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN, Staben 08-535 363 40, patrick.lundstrom@huddinge.se
Läs merJämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Svensk Miljöbas 3:2013
Jämförelse mellan miljöledningssystemen Svensk Miljöbas, ISO 14 001 och EMAS Krav Svensk Miljöbas ISO 14 001:2004 EMAS III 3:2013 (Kriterier utöver ISO 14 001:2004) 1. Miljöpolicy En miljöpolicy innehållande
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-21 Anita Segerslätt Lars Tengryd Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-02-28 Anneli Kinnunen Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merAnmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april
MATIX - Management av Tillväxtföretag Antagningsprocess 2013 Anmälningskod: GU-18150 Sök senast: 15 april Välkommen att söka till MATIX! För att samspelet mellan student, företag och akademi ska bli så
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merBeslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204)
Datum Diarienr 2014-05-21 1080-2013 AB Landskronahem Box 4026 261 04 Landskrona Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Datainspektionens beslut AB Landskronahem har behandlat känsliga
Läs merCertifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen
2016-02-15 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN 2006
1 OPERAHÖGSKOLAN I STOCKHOLM LIKABEHANDLINGSPLAN 2006 (Antagen av Operahögskolans styrelse 2006-05-08) Lagen om likabehandling av studenter i högskolan Lagen om likabehandling av studenter i högskolan
Läs merUppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015
Uppföljning av Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen 2015 1 Bakgrund För att höja kvaliteten i äldreomsorgen och tydliggöra för målgruppen vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen fastställde kommunstyrelsen
Läs merBilaga 1 Checklista för förberedelser
Bilaga 1 Checklista för förberedelser Har valberedningen fått ta del av verksamhetens: JA NEJ Värderingar Vad styrelsen vill uppnå under mandatperioden; affärsidé, visioner och mål Hur styrelsen förväntas
Läs merskogar Partnerskap för världens VÄRLDENS SKOGAR
Foto: Juan Carlos Munoz / naturepl.com VÄRLDENS SKOGAR Partnerskap för världens Vad har svenska företag som TetraPak och Ikea gemensamt med skogsbrukande indianstammar i Bolivia? Svaret är att alla bedriver
Läs merriktlinje modell plan policy program regel rutin strategi taxa riktlinje för styrdokument ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
modell plan policy program riktlinje riktlinje för styrdokument regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2014-10-06 95 Ansvarig: Kanslichef
Läs merDecember 2014. Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun
December 2014 Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer
Läs merRapport från Läkemedelsverket
Utveckla märkning av läkemedelsförpackningar för att minska risken för förväxlingar Rapport från Läkemedelsverket Juni 2012 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting
Läs merFörslag till arbetsordning Leader Vättern
Förslag till arbetsordning Leader Vättern I arbetsordningen specificeras ansvar och uppgifter för Leader Vättern. Dessa bygger på antagna stadgar och de regler som styr arbetet med lokalt ledd utveckling.
Läs merUppföljning av Miljöplan 2006
Revisionsrapport Uppföljning av Miljöplan 2006 Nyköpings kommun Februari 2009 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Revisionsfrågor och revisionsmetod...3 2 Granskningsresultat...4
Läs merGranskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag
Revisionsrapport Granskning av likställighetsprincipen avseende föreningsstöd och evenemangsbidrag Katrineholms kommun Februari 2010 Christina Norrgård Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och
Läs merStandard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 2013027 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive
Läs merLedningssystem för kvalitet
Beslut ks 2011-05-04 GPS Götenes Politiska Styrning Ledningssystem för kvalitet Från mål till årsredovisning Mot högre måluppfyllelse, utveckling och förbättring Kf:s planer Nationella planer, lagar Hur
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merArvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9
Granskning av kontroll och hantering av konstföremål KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Syfte 2 4. Metod och avgränsning 2 5. Ansvar inom kommunen 3 6.
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merRiktlinjer för. klagomålshantering
Dokumentnamn Kapitel Riktlinje för klagomålshantering Avvikelsehantering DNR KS 2010/185 128 Ersätter DNR 45/2006 ON 77 Utgåva III Utfärdad 2010-03-12 Datum för senaste ändring 2006-08-31 Utfärdare ME
Läs merDeltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall, Metsäliitto Sverige AB
1 2004-12-09 Protokoll nr 37 Svenska PEFC Ek. för. Tid: 2004-12-08 Plats: LRF Skogsägarnas kontor, Stockholm Deltagare: Sven Lundell, LRF Skogsägarna Henrik Asplund, Sågverksföreningen Såg i Syd Eric Lagerwall,
Läs merEn modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD
Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.
Läs merBilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0
Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merHällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13
Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning
Läs merPlan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet 5 2015 / 2016 nnehållsförteckning Tannbergsskolans vision... 3 Definitioner... 4 Mobbning... 5 Agerande vid kränkning... 6 Rutiner
Läs merBedömningsmall. Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod
BILAGA 3 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (12) Bedömningsmall Riktlinjer för bedömning och jämförelse av svar på frågeformulär för uppföljning av uppförandekod Centrala grundförutsättningar: Frågorna avser tillverkningsprocessen
Läs merArbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande
2016:4 Arbetsförmedlingens tillämpning av regelverket när sökande misskött sitt arbetssökande Marknadsområde Södra Mälardalen Östergötland Granskning initierad av IAF Dnr: 2014/731 Arbetsförmedlingen Huvudkontor
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande
Läs merRevisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner
Revisorerna Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG granskning av faktureringsrutinerna vid tekniska avdelningen, se bifogad rapport. Vi önskar
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merHur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar?
Kvalitetssäkring Hur vet man att man kan lita på ett labresultat? Kan man lita på de resultat andra rapporterar? Inte ovanligt att: Olika lab rapporterar olika resultat (från exakt samma prov!) Olika analystekniker
Läs merrwieitii AflflIDt Svenska Skogsplantor 2015-1 1-16--2015-1 1-18 Resultat
rwieitii AflflIDt si 1,. 2015-11-24 248000 1(8) Erreferens Carin Espes Kopia U SP Certifiering Svenska Skogsplantor AB Box 857 Vibytorps plantskola 501 15 BORÅS 69436 HALLSBERG Svenska Skogsplantor 2015-1
Läs merPOLICY OCH RIKTLINJER FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HAN- TERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2013-03-27 Ansvarig: Ulrika Dagård Revideras: Följas upp: POLICY OCH RIKTLINJER FÖR GISLAVEDS KOMMUNS HAN- TERING
Läs mer