Projekt arbetsmarknadsnoder

Transkript

1 Projekt arbetsmarknadsnoder En slututvärdering och diskussionsunderlag inför implementering Cornelia Björk Contextio Ethnographic AB

2 Sammanfattning I denna rapport presenteras slututvärderingen av projekt Arbetsmarknadsnoder. Det datamaterial som används i utvärderingen är främst intervjuer med ett fyrtiotal av de personer som varit involverade i projektets genomförande och statistik som samlats in inom projektets ram. Utvärderingen visar att av de ursprungligen fyra arbetsområdena prioriterades inom projektet huvudsakligen två, (i) åtgärder för att få in personer med funktionsnedsättning i Västra Götalandsregionens verksamheter och (ii) arbetet med att se över och förtydliga regionens rehabiliteringsprocess. Inom projektet har i anslutning till fyra geografiska områden anställda handläggare, i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt förvaltningar och personalorganisationer, arbetat med att finna möjligheter att skapa praktikplatser och anställningar, huvudsakligen för personer med funktionsnedsättning. Arbetet har möjliggjorts dels genom skapandet av arbetsgrupper bestående av representanter för samverkansaktörerna, dels genom att ekonomiska medel avsatts på regional nivå för att finansiera kostnaden för ett antal subventionerade anställningar. På så vis var tanken att skapa ett verktyg och ett incitament för förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen att ta emot fler personer med funktionsnedsättning. Statistik från projektet visar att inom projektets ram hade per sista december 2012 totalt 278 personer påbörjat en praktikperiod i någon av regionens verksamheter, 227 hade påbörjat en anställning och 150 personer var vid tidpunkten anställda med någon form av subventionerad anställning. Huruvida dessa personer skulle fått praktik eller anställning även utan projektets inverkan är svårt att svara på. Ett sätt att resonera kring vad som skulle ha hänt om inte projektet funnits är att titta på statistik över antal anställda med lönebidrag inom regionen över tid. Denna statistik visar att antalet anställda med lönebidrag inom Västra Götalandsregionen ökat i jämförelse med innan projektet startade (med mellan 60 och 70 personer beroende på vilka år som jämförs). Utvärderaren bedömer detta vara belägg för att målet att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete kan sägas vara nått. Huruvida det är tillräckligt bra går inte att svara på och det lämnas därför till läsaren att göra sin egen bedömning. Inom arbetsområdet rehabilitiering bildades en regionövergripande grupp som konkret arbetade med att skapa nätverk och tillhandahålla utbildningar för chefer, HR-personal och personalorganisationer. En del av arbetet bestod i att ta fram en skiss över hur Västra Götalandsregionens rehabiliterings- 2

3 process ska se ut och att skapa ett förtydligande när det gäller vad olika rehabiliteringshandläggare kan förvänta sig av varandra i en rehabiliteringsprocess. Huruvida målet att effektivisera rehabiliteringsprocessen därmed är uppnått är mycket svårt att svara på inom ramen för denna utvärdering. Det arbete som gjorts inom nätverket har i alla fall skapat viktiga kontaktytor mellan personer som på olika sätt arbetar med rehabilitering inom Västra Götalandsregionen och på så vis kan det sägas ha förbättrat förutsättningar för fortsatt regional samverkan inom rehabiliteringsområdet. De utmaningar som lyfts fram när det kommer till projektets genomförande handlar bland annat om att uppdraget ibland uppfattades för brett och för otydligt formulerat samt att projektet hade behövt en tydligare intern styrning och en starkare förankring inom Västra Götalandsregionen för att kunna drivas effektivt. De externa samverkansaktörerna poängterar att arbetet i projektet ibland handlat för mycket om regionens interna frågor. Utvärderingen pekar på att de flesta lyfter fram ett behov av en särskild organisation med uppdrag att arbeta med arbetsmarknadspolitiska insatser, bland annat för målgruppen personer med funktionsnedsättning. Inför en implementering av en sådan organisation bedöms bland annat följande två frågeställningar behöva diskuteras ytterligare: 1. Hur ska den särskilda organisationen utformas med avseende på: a. Antal handläggare och deras anställningsgrad? b. Arbetsuppgifter i tjänstebeskrivningarna? c. Placering inom Västra Götalandsregionen? d. Intern samverkan och extern samverkan? 2. Vilka styrmedel ska användas? a. Ekonomiska incitament b. Måltal c. Chefsbonusar d. Informations- och utbildningsinsatser? 3

4 Innehåll 1. Introduktion Projektets bakgrund Läsanvisning Utvärderingens upplägg och genomförande Utvärderingens syfte och frågeställningar Utvärderingens avgränsningar Utvärderingens metod och material Utvärderingens resultat Projektets idé och organisering Fyra arbetsområden blir huvudsakligen två Projektresultat: Personer med funktionsnedsättning Berättelser från anställda med subventionerade tjänster Statistik över praktikanter och anställda Erfarenheter av mottagandet på arbetsplatserna Utbildningsinsatser Projektresultat: Rehabiliteringsprocessen Måluppfyllelseanalys Möjligheter för personer med funktionsnedsättning Effektivisering av rehabiliteringsprocessen Viktiga utmaningar Pedagogiska problem eller verkliga dilemman? Regionala eller lokala och interna uppdrag? Ett otydligt uppdrag och svag styrning Intern samverkan Varför inte fler? Två olika policies Olika syn på problemets ägare Olika syn på målgrupperna Arbete eller meriter? Två olika policies Tankar inför framtiden Externa aktörers perspektiv Interna aktörers perspektiv Rehabilitering Slutsatser och diskussionsfrågor

5 Bilagor Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Lista på projektdokument Bilaga 3: Lista på yrkestitlar/ arbetsuppgifter Bilaga 4: Aktiviteter utbildning Bilaga 5. Aktiviteter rehabilitering Figur- och tabellförteckning Tabell 1. Antal intervjuade tjänstemän per organisation Tabell 2. Antal intervjuade tjänstemän per grupp i organisationen Tabell 3. Antal intervjuade tjänstemän per geografiskt område Tabell 4. Antal personer med funktionsnedsättning i anställning eller praktik Tabell 5. Antal personer med funktionsnedsättning i anställning eller praktik Tabell 6. Fördelning av göteborgsområdets 125 deltagare ifråga om kön, sysselsättningsgrad och födelseårs, angivet i procent Tabell 7. Fördelning av projektdeltagare per yrkestitel/arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsområde Göteborg Tabell 8. Antal personer (utan funktionsnedsättning) i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Tabell 9. Antal anställda inom Västra Götalandsregionen med lönebidrag Figur 1. Två olika policies

6 1. Introduktion I denna rapport presenteras slututvärderingen av projekt Arbetsmarknadsnoder som genomförts huvudsakligen genom intervjuer med personer som på olika sätt varit involverade i projektet genomförande. I rapporten berättas om ett projekt som fått en gedigen uppgift att lösa med många olika uppdrag på sitt bord, och som ibland haft svårt att hantera dessa uppdrag. Samtidigt berättas om ett projekt med många goda resultat både när det gäller de personer som genom projektet fått praktik eller anställning inom Västra Götalandsregionen och när det gäller arbetet med den interna rehabiliteringsprocessen. I slutet av rapporten struktureras de frågor som behöver diskuteras och tas ställning till inför en eventuell implementering av projektet arbetssätt och metoder i den ordinarie verksamheten. 1.1 Projektets bakgrund Inom Västra Götalandsregionen drevs mellan åren 2004 och 2006 ett projekt som kallades Alla vill dra sitt strå till stacken. Detta projekt hade som syfte att skapa praktikplatser för personer med funktionsnedsättning inom regionens verksamheter. Med detta projekt som inspirationskälla gav under våren 2008 politiker inom Västra Götalandsregionen i uppdrag till tjänstemännen att ge konkreta exempel på hur man kunde arbeta för att förbättra förutsättningarna för personer med funktionsnedsättning att få praktik respektive arbete i regionen. 1 (Uppdragshandling, Regionkansliet ) Vid denna tidsperiod hade reformer genomförts inom sjukförsäkringen 2 vilket gjorde att regionens rehabiliteringsarbete diskuterades aktivt inom Arbetsmiljödelegationen (ett samverkansorgan mellan personalorganisationerna och arbetsgivarna). De tjänstemän som fått i uppgift att formulera ett uppdrag för att få in fler personer med funktionsnedsättning i regionen konstaterade att det fanns fördelar med att slå ihop det uppdraget med regionens rehabiliteringsarbete. En idé om en organisation uppdelad på fyra geografiska områden (så kallade arbetsmarknadsnoder), som både skulle 1 De politiska organen var Personalutskottet och dåvarande Handikappkommittén som senare bildade Kommittén för rättighetsfrågor. 2 Bland annat tidsbegränsades sjukskrivningsperioden och det infördes tidsgränser för olika bedömningar i den så kallade rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan gör det särskilt viktigt att vid behov underlätta omställning till annat arbete och att vidta nödvändiga rehabiliteringsinsatser. 6

7 arbeta med arbetsmöjligheter för funktionsnedsatta och med det interna rehabiliteringsarbetet, började ta form. 3 Under hösten 2008 avsatte Arbetsmiljödelegationen ekonomiska medel för arbetet med att effektivisera rehabiliteringsprocessen och i december samma år beslutade regionstyrelsen att avsätta ekonomiska medel under en treårsperiod för arbete med personer med funktionsnedsättning. Några månader senare slöts ett samarbetsavtal med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och personal började rekryteras. Samtidigt förändrades situationen på arbetsmarknaden i och med den globala finanskrisen. Detta gjorde att man också kom att koppla arbetsmarknadspolitiska insatser och regionens interna omställningsarbete till uppdraget. I ett av de första styrgruppsprotokollen skrivs att: I det ekonomiska läget som nu råder kommer troligtvis olika arbetsmarknadspolitiska insatser att göras. Noderna är en bra form att hantera dessa frågor. /.../ Behov finns att än mer utveckla samarbetet över förvaltningsgränser vid kommande personalförändringar (Dokument ) Under våren 2009 formulerades ett PM (Dokument ) som angav vad som var projektets uppdrag. Det skulle arbeta inom fyra områden: 1. Arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning 2. Förbättrad rehabiliteringsprocess för långtidssjukskrivna 3. Omställningsarbete 4. Arbetsmarknadspolitiska insatser I samma dokument angavs syftet med projektet vara att effektivisera samarbetet mellan regionens olika verksamheter som geografiskt ligger någorlunda samlat /.../ och skapa en arena där viktiga aktörer inom ovan nämnda fyra huvudområden kan mötas. (Dokument s. 2) I och med formulerande av detta PM kan projekt Arbetsmarknadsnoder sägas ha startats. 3 Indelningen i dessa fyra noder gjordes eftersom tidigare studier visat att den personalrörlighet som förekommer inom regionen främst sker inom dessa geografiska områden. 7

8 1.2 Läsanvisning Avsikten är naturligtvis att utvärderingsrapporten ska läsas i sin helhet. Med insikt i att många läsare lider av tidsbrist lämnas här ändå en liten läsanvisning. Den som önskar hoppa över metodkapitlet kan bläddra fram till avsnitt 2 där resultatdelen börjar. Den som är intresserad av antal personer som fått praktik eller anställning genom projektet finner huvudsakligen sådana siffror i avsnitt Den som främst är intresserad av arbetet med rehabiliteringsprocessen finner det i avsnitt 2.4 och Den som enbart vill läsa om diskussionen inför implementering i ordinarie verksamhet kan hoppa till kapitel Utvärderingens upplägg och genomförande Denna utvärderingsrapport har beställts av Västra Götalandsregionens Personalutskott tillsammans med Kommittén för rättighetsfrågor och utförts av Contextio Ethnographic AB under perioden september 2012 januari Det som har beställts är en utvärdering inför avslut av projekt Arbetsmarknadsnoder. I detta stycke beskrivs hur utvärderingen är upplagd och hur den har genomförts Utvärderingens syfte och frågeställningar Utvärderingsrapporten ska fylla följande två syften: (1) För det första ska utvärderingen möjliggöra ansvarsutkrävande genom att tillhandhålla kunskap om vad som har hänt under projektets genomförande. Genom att översiktligt beskriva projektprocessen och projektets resultat samt ge röst åt de involverade aktörerna ska det göras möjligt för intresserade medborgare, politiker och tjänstemän att diskutera och bedöma projektets innehåll och resultat. (2) För det andra ska utvärderingen sammanställa och dokumentera lärdomar som de involverade aktörerna dragit under projektets genomförande. Denna sammanställning ska fungera som underlag i en diskussion om hur projektets arbetssätt och metoder ska förvaltas efter projekttidens slut. För att uppnå det första syftet måste utvärderingen blicka tillbaka och göra en bedömning av projektets resultat och måluppfyllelse. För att uppnå det andra syftet måste utvärderingen titta framåt och skapa underlag för diskuss- 8

9 ionen om hur arbetet ska implementeras i den ordinarie verksamheten. Det är huvudsakligen följande tre frågeställningar som besvaras: 1. Vad har projektet resulterat i? 2. Hur förhåller sig projektets resultat till de uppställda målen? 3. Givet de erfarenheter som implementeringsaktörerna dragit genom projektets genomförande, hur ser de på hur projektets arbetssätt och metoder ska förvaltas inom Västra Götalandsregionen i framtiden? Utvärderingens avgränsningar Denna utvärderings fokus kommer att ligga på att beskriva och bedöma projektets resultat och ge underlag inför diskussionen om hur projektets resultat ska förvaltas i framtiden. Att något sätts i fokus leder med nödvändighet till att något annat hamnar utanför blickfånget. I detta fall innebär det valda fokuset att utvärderingen inte kommer att studera och i detalj beskriva de processer som har lett fram till resultatet. Projektet har pågått i över tre år och involverat en mängd individer. Att inom ramen för denna utvärdering fånga alla perspektiv och beskriva alla processer är inte möjligt. För den som är intresserad av en mer detaljerad genomgång av genomförda aktiviteter finns arbetsmarknadsnodernas interna redovisningar att tillhandhålla från HR-strategiska avdelningen Utvärderingens metod och material Det datamaterial som samlats in och används för att besvara utvärderingens frågor är intervjuer med representanter för de involverade aktörerna och för målgrupperna, dokumenterade material och statistik från projektorganisationen och deltagande observation på bland annat arbetsplatser. Nedan diskuteras varje källa för sig. Intervjuer Totalt har 41 personer intervjuats (15 män och 26 kvinnor). Av dessa är det fyra personer som inte varit direkt involverade i att genomföra projektet. Det gäller dels två personer som fått subventionerade anställningar inom projektets ram, dels två personer som inom den privata sektorn arbetat med 4 HR-strategiska avdelningen är ett tjänstemannakansli som ansvarar för regionövergripande personalfrågor av strategisk karaktär 9

10 att ta fram subventionerade anställningar. De resterande 37 personerna består av fyra politiker och 33 tjänstemän vilka kan sägas ha varit ansvariga för projektets implementering och därför är intressanta att intervjua. De politiker som intervjuats är ordförande och vice ordförande i de två politiska nämnderna som står bakom projektet, Personalutskottet och Kommittén för rättighetsfrågor. I gruppen tjänstemän finns representanter för både Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och personalorganisationerna, det vill säga representanter för samtliga aktörer som har varit med och arbetat med projektets implementering. I tabell 1 nedan visas hur många som intervjuats från respektive organisation. Tabell 1. Antal intervjuade tjänstemän per organisation Organisation Västra Götalandsregionen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Personalorganisationerna Totalt Antal När det gäller representanter för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har de personer intervjuats som vid utvärderingens genomförande antingen var kontaktpersoner för sina myndigheter i projektet eller den som var mest involverad i att placera individer i projektet. Dessa myndigheter är också representerade från varje geografiskt område. I ett par fall var de intervjuade individerna nya i projektet men de flesta hade varit involverade i projektets implementering under större delen av projekttiden. Det var svårt att få personalorganisationernas representanter att ställa upp på en intervju. Ambitionen var att täcka in de fyra förbund (Kommunal, Vårdförbundet, SACO och Vision) som varit involverade och alla fyra geografiska områden, men trots upprepade kontaktförsök är endast två personer intervjuade. De två som intervjuats representerar Vision och Kommunal. Ifråga om tjänstemännen inom Västra Götalandsregionen kan de sägas vara representanter för tre olika grupper; projektets styrgrupp, de anställda handläggarna samt chefer och HR-personal 5 som tagit emot individer i subventionerade anställningar. När det gäller handläggarna har minst en handläggare från varje geografiskt område intervjuats (i Göteborg har tre anställda 5 HR står för Human Resources och syftar på en organisations hantering av dess mänskliga resurser. 10

11 handläggare intervjuats), se tabell 2. Tabell 2. Antal intervjuade tjänstemän per grupp i organisationen Grupp i organisation Styrgrupp Handläggare anställda inom projektets ram Chefer och HR- personal Totalt Antal Utav de 33 tjänstemän som intervjuats representeras Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad av sex personer vardera och Göteborg representeras av 15 (se tabell 3). Den främsta förklaringen till varför det är fler från Göteborgsområdet är att detta geografiska område är det största. Det är fler individer som varit involverade under projektets implementering i Göteborg än det varit i de andra områdena. 6 Tabell 3. Antal intervjuade tjänstemän per geografiskt område Geografiskt område Göteborg Skaraborg Fyrbodal Sjuhärad Totalt Antal Ett litet misslyckande när det gäller datainsamlingen är att inte fler representanter för personalorganisationerna nåtts för en intervju. Det är därför möjligt att vissa berättelser eller tolkningar av projektet inte kommer fram i analysen. När det gäller övriga grupper som intervjuats har de flesta personer nåtts. I styrgruppen och bland handläggarna har i princip alla fått göra sina röster hörda. Ifråga om Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har de flesta som vid utvärderingens genomförande var involverade i projektet intervjuats. Enda gången det är fråga om ett urval av intervjupersoner är i gruppen chefer och HR-personal. Det är inom Västra Götalandsregionen en betydligt större grupp chefer och HR-personal som varit involverad i ge- 6 Till Göteborg räknas också ett antal tjänstemän i styrgruppen vilka egentligen skulle kunna sägas representera hela området; detta eftersom de representerar de tjänstemannakansli som verkar under de politiska nämnderna Personalutskottet och Kommittén för rättighetsfrågor. 11

12 nomförandet än de åtta som har kunnat nås för en intervju vilket gör att det skulle kunna finnas perspektiv som inte fångas genom dessa intervjuer. Intervjuerna bokades in via e-post eller telefon och innan intervjutillfället skickades ett informationsbrev ut som angav syftet med studien och intervjun samt vilka grupper som skulle nås för en intervju (se bilaga 1). 7 Ungefär hälften av de 41 intervjuerna genomfördes på personens arbetsplats och hälften genomfördes per telefon 8. Intervjuerna varade mellan 17 och 95 minuter där telefonintervjuerna oftast pågick ungefär 30 minuter och intervjuerna på personernas arbetsplats i de flesta fall varade något mer än en timma. 9 Skillnaderna i tid mellan intervjuerna beror i huvudsak på att intervjupersonerna varit olika centralt placerade i relation till projektets implementering. En handläggare som haft hela sin anställning inom ramen för projektet har oftast och följdriktigt mer att säga än en chef som endast varit involverad i projektet genom att i sin personalgrupp ha tagit emot en person med en subventionerad anställning. Intervjuerna började med att personen fick presentera sig själv och vilken roll de har haft i relation till projektet. Sedan ställdes frågor som utgick ifrån tre övergripande teman; projektets resultat, utmaningar under genomförandeprocessen samt syn på organisering av verksamheten i framtiden. Alla intervjuer spelades, efter intervjupersonens godkännande, in på diktafon. Den inspelade intervjun har sedan transkriberats i sin helhet och analyserats med hjälp av textanalysprogrammet NVivo. Först har intervjuerna lästs igenom och kodats i tre övergripande teman: resultat, utmaningar och framtiden, därefter har respektive tema brutits ned i olika mindre delar som framträdde under analysen. Projektdokument och projektstatistik Som en del av utvärderingsarbetet har också ett antal projektdokument lästs igenom och analyserats i textanalysprogrammet NVivo. Det handlar främst om styrgruppsprotokoll och anteckningar från handläggarnas möten (i bilaga 2 presenteras hela listan på dokument). 7 Vid några tillfällen missades det och brevet skickades istället ut i efterhand. 8 Två intervjuer har genomförts på utvärderarens arbetsplats. 9 Totalt omfattar intervjumaterialet 1916 minuter. Uppdelat på 40 intervjuer ger det ett medelvärde på 47 minuter per intervjuperson. 12

13 Vidare har också statistik från handläggarna om antal deltagare i projektet analyserats. Statistiken kommer från verksamhetsberättelser och styrkort som har sammanställts i varje geografiskt område. I Göteborg har en av de anställda handläggarna sammanställt en mer omfattande datafil om de personer som arbetsmarknadsnoden i Göteborg arbetat med. Det handlar om information om kön, sysselsättningsgrad, ålder, typ av funktionsnedsättning och yrkestitel. Även denna information har analyserats och fungerar som dataunderlag i utvärderingsarbetet. Deltagande observation Slutligen har data också samlats in genom deltagande observation i projektverksamheterna. Detta innebär att utvärderaren närvarade på ett samverkansmöte i ett av de geografiska områdena och ett föreläsningstillfälle som genomfördes i ett annat område. Sedan besöktes en arbetsplats under en förmiddag då utvärderaren gick bredvid några av de som inom projektets ram fått subventionerade anställningar, för att ta reda på vilka arbetsuppgifter de utför och hur de tänker kring sina arbetsuppgifter och anställningsvillkor. Syftet med dessa tillfällen var få en ökad förståelse för projektet, dess aktiviteter och målgrupperna. I direkt anslutning till de deltagande observationerna har minnesanteckningar förts vilka sedan har använts i analysen. Också dessa har lästs igenom och analyserats i textanalysprogrammet NVivo. 13

14 2. Utvärderingens resultat I detta stycke redovisas utvärderingens resultat. Framställan börjar med att presentera projektets idé. Därefter presenteras projektresultatet och det ställs i relation till de uppsatta målen. Sedan diskuteras utmaningar i relation till projektets genomförande och slutligen presenteras de argument och tankar som framkommit vad gäller hur projektets arbetssätt och metoder ska förankras inom Västra Götalandsregionen efter projektets avslut. 2.1 Projektets idé och organisering Som ovan redan konstaterats kommer denna utvärdering inte i detalj att beskriva alla de processer och aktiviteter som genomförts inom projektets ram. En övergripande beskrivning av det som gjorts ska ändå presenteras för att underlätta för läsaren att förstå analysen. Inom de fyra geografiska områdena 10 Fyrbodal, Göteborg, Sjuhärad och Skaraborg har anställda handläggare, i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan samt förvaltningar och personalorganisationer inom Västra Götalandsregionen, arbetat med att finna möjligheter att skapa praktikplatser och anställningar, huvudsakligen för personer med funktionsnedsättning. Arbetet har möjliggjorts dels genom skapandet av arbetsgrupper bestående av representanter för samverkansaktörerna, dels genom att ekonomiska medel avsatts på regional nivå för att finansiera kostnaden för ett antal subventionerade anställningar. 11 På så vis var tanken att skapa ett verktyg och ett incitament för förvaltningarna inom Västra Götalandsregionen att ta emot fler personer med funktionsnedsättning. I tabell 4 nedan redogörs översiktligt för hur projektet varit organiserat. Som visas i tabellen fanns, kopplat till varje område, en samverkansgrupp mellan regionen och samverkansaktörerna vilka har kallats för lokal styreller samverkansgrupp. Det fanns också i projektets början grupper kopplade till arbetsområdena omställning och arbetsmarknadspolitiska insatser. I Göteborg har samverkansgruppen för arbetsmarknadspolitiska insatser funnits kvar under hela projektperioden men tidvis haft dålig uppslutning. Det har också i Göteborg funnits ett nätverk som skulle arbeta med omställning. Detta nätverk var vilande under en längre tid och lades slutligen ned under 10 Dessa fyra geografiska områden sammanfaller med indelningen i de fyra kommunalförbunden med samma namn. 11 Det handlar om den kostnad som inte det statliga lönebidraget täcker. Anslaget var beräknat på kostnaden för 100 anställda med lönebidrag. 14

15 2012 (Dokument ). På de andra arbetsmarknadsnoderna ges samma beskrivning av att grupper bildats men att det, bland annat på grund av dålig uppslutning, inte funnits förutsättningar för att driva dem vidare. Tabell 4. Antal personer med funktionsnedsättning i anställning eller praktik Geografiskt om- råde/nod Projektanställda kopplat till varje område Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg 1 nodhandl. 1 rehabhandl. 1 nodhandl. 1 rehabhandl. 1 praktikhandl. 1 nodhandl. 1 nodhandl. 1 extraresurs 1 1 extraresurs 1 Antal förvaltningar inom området Antal regionanställda 2 Ca inom området Lokalsamverkans- grupp med AF, FK, personalorganisat- JA JA JA JA ioner och förvalt- ningar Regionövergripande grupp med representant för respektive nod, Central styrgrupp HR- strategiska avdelningen, Rättighetskommiténs kansli och Ar- betsförmedlingen. Tabellkommentar: 1= Dessa individer har arbetat som informatör och HR- administratör i anslutning till projektet. 2= Siffrorna utgör uppskattningar av antal förvaltningar tillhandhållna från nodhand- läggaren i Göteborg. Vad vi också kan se i tabell 4 är hur arbetsmarknadsnoderna i Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg är ganska jämnstora när det gäller antal förvaltningar och antal anställda samt hur mycket handläggarresurser som är tillsatta. Göteborgsområdet skiljer sig här markant genom att omfatta betydligt fler förvaltningar och en stor grupp anställda. Göteborg kan i denna uppdelning sägas täcka ungefär hälften av Västra Götalandsregionen och de andra tre kan sägas dela på den andra halvan. Vidare har inom projektets ram två regionövergripande insatser genomförts. I den ena har en person anställts för att driva vad som av många kallats för ett delprojekt i det större projektet. Inom detta arbete har ett utbildningsmaterial tagits fram och utbildningstillfällen genomförts i syfte att påverka chefer och handläggares kunskaper och insikter om vilka möjligheter, rättigheter och skyldigheter som personer med funktionsnedsättning har på arbetsmarknaden. I den andra insatsen har det skapats ett regionalt nätverk som arbetat med att förbättra och förtydliga regionens rehabiliteringsprocess. Nätverket har huvudsakligen arbetat med att arrangera nätverksträffar och utbildningar för chefer, HR-personal och personalorganisationernas 15

16 representanter på teman relevanta för Västra Götalandsregionens rehabiliteringsarbete. 2.2 Fyra arbetsområden blir huvudsakligen två Som beskrivits ovan fanns initialt fyra olika arbetsområden inom projektet: (i) arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning, (ii) förbättrad rehabiliteringsprocess för långtidssjukskrivna, (iii) omställningsarbete och (iv) arbetsmarknadspolitiska insatser. Utav dessa fyra är det huvudsakligen två arbetsområden som prioriterats. I intervjumaterialet beskrivs hur situationen på arbetsmarknaden inte blev så farlig som man först hade trott varför arbetet, både med arbetsmarknadspolitiska insatser och med omställning inom regionens verksamheter, blev mindre aktuellt att arbeta med inom projektet. 12 Det sägs vidare att arbetet med omställning har minskat i relevans eftersom det har visat sig vara svårt att få anställda att flytta över förvaltningsgränserna och eftersom omställningsärenden istället i stor utsträckning löstes av förvaltningarna själva (Dokument ). En stor enighet finns i intervju- och datamaterialet ifråga om vilka två områden som skulle prioriteras inom projektet. I intervjuer och datamaterial lyfts arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning och förbättrad rehabiliteringsprocess för långtidssjukskrivna fram som de mest centrala delarna av projektet. I det som följer diskuteras i huvudsak resultat och måluppfyllelse när det gäller dessa två områden. 2.3 Projektresultat: Personer med funktionsnedsättning I detta avsnitt redovisas i framför allt resultatet av det arbete som gjorts i relation till område ett, arbetsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning Många intervjupersoner slår ihop arbetsmarknadspolitiska insatser med område ett, arbete för personer med funktionsnedsättning. Det sägs att projektet tillhandhållit praktikplatser och anställningsmöjligheter till individer som antingen har eller inte har funktionsnedsättning. Sedan har personer med funktionsnedsättningar varit prioriterade varför det inte blivit aktuellt med så många andra placeringar. 13 I slutet redovisas också statistik över antal individer som varit aktuella för en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 16

17 2.3.1 Berättelser från anställda med subventionerade tjänster Nedan redovisas två berättelser från personer som fått anställning inom ramen för projektet. Berättelserna har tillkommit genom individuella intervjuer på personernas arbetsplatser. Beskrivningarna gör inte anspråk på att säga något om hela den grupp som via projektet fått praktik eller anställning utan syftar endast till att levandegöra två av de människor som projektet arbetat med. Akutvärd Denna kvinna jobbar idag på en akutmottagning inom Västra Götalandsregionen. Hon har tidigare arbetat med äldrevård, hemtjänst och förskoleverksamhet, men varit sjukskriven en tid. Hon säger att hon trivs mycket bra på sin nuvarande arbetsplats där hon har en visstidsanställning. Hon beskriver att hon hjälper och stöttar patienterna medan de väntar på att få träffa doktorn. Hjälpen består bland annat av att ringa anhöriga, att sitta ned med någon som är orolig eller att informera dem som väntar så att de inte ska behöva känna sig bortglömda. Hon säger att hon upplever sig ha ett riktigt jobb och jämför med sin tidigare erfarenhet som deltagare i arbetsmarknadsåtgärder. I andra åtgärder har hon placerats i en grupp där alla är arbetslösa och där hon menar att deltagarna riskerar att snarare stärkas i en känsla av utanförskap än att stöttas i att komma vidare. Den form av anställning hon fått inom projekt Arbetsmarknadsnoder anser hon således vara mycket bättre. Hon säger att hon genom detta arbete fått tillbaka sitt egenvärde och förklarar att hennes barn uttrycker att hon blivit såsom hon var förut, mer harmonisk som människa. För framtiden hoppas hon starkt att hon kan få fortsätta och frågar retoriskt: Jag känner att jag gör en vettig insats. Varför avbryta något som behövs? (Intervju med anställd) Arkivanställd Denna man jobbar idag på ett arkiv på ett av Västra Götalandsregionens sjukhus. Efter en arbetsplatsolycka har han fått befintliga men och därför inte kunnat behålla en tidigare anställning inom tillverkningsindustrin. Hans arbetsuppgifter inom projekt Arbetsmarknadsnoder handlar bland annat om att sortera patientjournaler och scanna in dem i datorn. Han säger att arbetet är roligt och viktigt eftersom han då håller igång huvudet. Han beskriver hur projekt Arbetsmarknadsnoder haft en positiv påverkan i hans liv: 17

18 Jag var innan detta orolig för min framtid. Jag har fått en styrka av att kunna vara här och jobba igen och komma ur detta med att sitta hemma. Jag har kommit på fötter igen på nåt sätt. (Intervju med anställd) Också denna person har tidigare erfarenhet av arbetsmarknadsåtgärder och menar att skillnaden mellan de åtgärderna och den nuvarande anställningen inom projekt Arbetsmarknadsnoder är att han nu får en riktig lön och att han har krav på sig att prestera. För framtiden hoppas även denna person på möjligheten att få vara kvar och beskriver hur det på hans arbetsplats finns en oro för vad som kommer att ske med de subventionerade anställningarna i framtiden Statistik över praktikanter och anställda I tabell 5 nedan redovisas statistik över hur många personer med någon form av funktionsnedsättning som sammanlagt inom projektets ram fått praktik eller anställning. Statistiken är fördelad på de fyra geografiska områdena och visar att ackumulerat under projektperioden (till och med ) har projektet sammanlagt skapat anställningsmöjligheter till 227 personer. Det är alltså personer som påbörjat en subventionerad visstids- eller tillsvidareanställning. När det gäller antal påbörjade praktikplatser är det ackumulerat under projektperioden 278 personer som tilldelats och påbörjat en sådan. Vid tidpunkten för projektets avslut var sammanlagt 150 personer anställda med någon form av subventionerad anställning inom ramen för projektet. Tabell 5. Antal personer med funktionsnedsättning i anställning eller praktik Antal personer med praktik ackumulerat under projektperioden Antal personer med anställning ackumulerat under projektperioden Antal personer med anställning Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Totalt Den sammanlagda statistiken av de fyra geografiska områdena möjliggör tyvärr ingen närmare analys av vilka individer som döljer sig bakom dessa siffror. I göteborgsområdet, som täcker drygt hälften av den totala gruppen praktikanter eller anställda, har data sparats som gör det möjligt att ge en 18

19 något mer nyanserad bild av vilka individer det är frågan om. Hur fördelningen i denna grupp ser ut i fråga om kön, sysselsättningsgrad och ålder visas i tabell 6 nedan. Tabell 6. Fördelning av göteborgsområdets 125 deltagare ifråga om kön, syssel- sättningsgrad och födelseår, angivet i procent Kön Män Kvinnor Totalt Andel procent 22 % 78 % 100 % Sysselsättningsgrad Mindre än 50 % % % Totalt Andel procent 44 % 22 % 34 % 100 % Födelseår Andel procent Före % % % Efter % Totalt 100 % Vi kan i tabellen se att fördelningen mellan olika ålderskategorier och sysselsättningsgrad är ganska jämn i denna grupp men att en övervägande majoritet av de personerna är kvinnor (78 %). När det gäller typ av funktionsnedsättning har en av handläggarna i Göteborg sparat information om 2/3 av de 125 individer som i december 2012 hade varit aktuella i området. Denna information ger dock en så komplex bild av vilka individer det är fråga om. En del individer anges ha enbart en fysisk eller en psykisk funktionsnedsättning, men slående många av individerna bedöms ha en kombination av flera olika svårigheter. Det kan handla om att personen både har ryggvärk, vilket innebär nedsatt arbetsförmåga, och samtidigt en utmattningsdepression eller stressproblematik vilket innebär ytterligare svårigheter att utföra ett arbete. 14 En del individer har gått direkt till en anställning varför den totala siffran på 125 individer är större än de 123 som fått praktikplats. 19

20 Det enda som går att konstatera med hjälp av denna statistik är att gruppen uppvisar stor variation när det gäller typ av funktionsnedsättning som ger nedsatt arbetsförmåga, sysselsättningsgrad och ålder. Att beskriva en typisk representant för målgruppen är således inte möjligt. Statistiken från arbetsmarknadsnod Göteborg ger också en bild över vilka yrkestitlar som personerna tilldelats vid praktikplats eller anställning (se tabell 7). De två största grupperna är allt-i-allo eller ekonomibiträde. I gruppen övriga finns en mängd olika titlar som tilldelats endast en person; logopedassistent, bibliotekarie, terapibiträde och tandsköterska är några exempel. En fullständig lista på titlar och arbetsuppgifter presenteras i bilaga 3. Tabell 7. Fördelning av projektdeltagare per yrkestitel/arbetsuppgifter inom arbetsmarknadsområde Göteborg Yrkestitel/arbetsuppgift Ekonomibiträde Allt- i- allo Värd/värdinna Kanslist Sjuksköterskor och undersköterskor Vaktmästare Assistent Receptionist Administratörer och administrativa assistenter Skogsröjning Arkivarbete Övriga Totalt Antal individer Tabellkommentar: Det totala antalet deltagare i arbetsmarknadsområde Göteborg är 125. Uppgifter saknas för två personer. Slutligen ska också statistik redovisas över hur många som varit aktuella för övriga arbetsmarknadspolitiska insatser, det vill säga åtgärder för personer som inte har en funktionsnedsättning. Totalt har 199 personer under projektperioden varit aktuella för en sådan åtgärd, se tabell 8 nedan. 20

21 Tabell 8. Antal personer (utan funktionsnedsättning) i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Totalt Antal personer ackumulerat under projektperioden En av handläggarna i Göteborg uppger att arbetet med dessa insatser främst sköts av HR-personal och chefer i verksamheterna varför denna arbetsmarknadsnod inte varit särskilt involverad i detta arbete. Utvärderaren har inte tillgång till någon närmare beskrivning av vad dessa 199 individer har haft för form av åtgärder. Enligt en av handläggarna kan det handla om arbetsprövning via Försäkringskassan, nystartsjobb eller praktikanter via ESFfinansierad projektverksamhet Erfarenheter av mottagandet på arbetsplatserna En analys har gjorts av intervjuer med handläggare, chefer och personalorganisationernas representanter för att söka efter vad som anses vara viktigt när det gäller mottagandet av praktikanter eller anställda med subventionerade anställningar. Till att börja med sägs i många intervjuer att en god introduktion och mottagande i personalgruppen är viktigt i kombination med handledning under tiden, men att detta inte skiljer sig mot vad som i allmänhet är viktigt när nya personer tas emot på en arbetsplats. Samtidigt finns i intervjumaterialet berättelser om hur kraven på mottagandet av dessa praktikanter och anställda faktiskt skiljer sig i jämförelse med de krav som vanligen ställs när någon anställs. Bland annat framhålls att det är extra viktigt med tydlighet i mottagandet eftersom rollen som personerna ska ta i organisationen inte alls är lika tydlig som när exempelvis en sjuksköterska anställs till en ickesubventionerad tjänst. Det framhålls också att det ibland kan vara en utmaning att hitta vettiga insatser på arbetsplatsen. För här har man ju inte gått ut och sökt någon med den eller den kvalifikationen, utan man ska se om man har arbetsuppgifter som gör att den här personen får arbetsuppgifter som känns vettiga. (Intervju med chef) 21

22 Både chefer, handläggare och representanter för personalorganisationerna pekar på nödvändigheten av att ha en bra dialog med personalorganisationernas representanter när en praktikplats eller subventionerad anställning skapas. Det är viktigt med den fackliga samverkan, att man på organisationsnivå är klar med den. Så att vi inte behöver prata om detaljer. (Intervju med chef) Flera intervjupersoner lyfter också att det är viktigt att som chef informera och ha en bra dialog med övriga i personalgruppen och ge dem tid att förbereda sig på att det ska komma att anställas en person på en subventionerad anställning. Det är viktigt att alla på avdelningen är med på det här. Vad som förväntas och vad tanken är med att man har en person som är anställd på de här villkoren. (Intervju med chef) Man måste förbereda människor. Och inte ge dem utrymme att säga att det har vi inte tid med utan man får säga att VGR har bestämt detta och vi ska bli bättre att spegla alla invånare.(intervju med chef) Många intervjupersoner framhåller tydlighet, öppenhet och ärlighet som viktiga ledaregenskaper för att mottagandet av individen och dennes integrering på arbetsplatsen ska fungera bra. Slutligen kan sägas att personalorganisationerna framhåller vikten av att ha en bra organisation och struktur på arbetet så att det för individen skapas en anställningstrygghet. Långsiktighet sägs vara centralt samt att det vid mottagandet av individen på arbetsplatsen finns möjlighet till handledning Utbildningsinsatser I anslutning till arbetsområde 1 har det också genomförts en mängd utbildningar och tagits fram arbetsmaterial. Detta arbete framhålls av flera intervjupersoner som viktigt och uppskattat bland de medarbetare som deltagit. Dels har ett delprojekt genomförts som tagit fram material att använda bland annat på arbetsplatsträffar. Detta material sägs ha testats på en pilotgrupp bestående av chefer och varit tillgängligt en tid, men ännu inte fått spridning i organisationen (Verksamhetsberättelse Göteborgsnoden 2012). Vidare har, inom delprojektet, och inom de olika geografiska områdena, särskilda utbildningsinsatser genomförts i syfte att påverka kunskapsnivå och attityder när det gäller att anställa personer med funktionsnedsättning. Dessa aktivite- 22

23 ter har åtminstone nått deltagare 15. En fullständig lista på det som gjorts inom detta arbete presenteras i bilaga Projektresultat: Rehabiliteringsprocessen I detta avsnitt redovisas i huvudsak resultatet av det arbete som gjorts i relation till område två, effektivisering av rehabiliteringsprocessen. Först ska tydliggöras att organisering av arbetet inom området rehabilitering har sett olika ut i de olika geografiska områdena. I Göteborg bildades en lokal grupp för att arbeta med rehabilitering, vilken fortsatt att träffas under hela projektperioden. (Verksamhetsberättelse Göteborg 2012) I de andra områdena har det inte funnits några särskilda lokala arbetsgrupper kopplade till rehabiliteringsarbetet. 16 En av handläggarna ger följande förklaring till varför det inte funnits en särskild grupp inom hennes geografiska område: Vi såg inte att det fanns nåt stort behov egentligen. Vi har gjort några förvaltningsövergripande omplaceringar under projekttiden men det är så pass sällan det är aktuellt. Så vi upplever egentligen inte det som ett problem. (Intervju med handläggare) Handläggare från varje geografiskt område har dock deltagit i en regional samverkansprocess där gemensamma aktiviteter genomförts. För den intresserade läsaren presenteras i bilaga 5 en fullständig lista över dessa aktiviteter. I intervjuerna ges flera gånger uttryck för att uppdraget inom området rehabilitering till att börja med uppfattades vara otydligt och öppet för tolkningar. Detta sägs ha skapat många olika förväntningar på vad som arbetet inom detta område skulle bestå i. Samtidigt sägs att det uppdrag som gavs från Arbetsmiljödelegationen medvetet var öppet i sin formulering. Arbetsmiljödelegationen ville att implementeringsaktörerna skulle tänka i nya banor och ville därför undvika att styra arbetet för mycket. Många berättelser finns som handlar om att det initialt fanns föreställningar om att handläggarna skulle kunna arbeta med förvaltningarnas egna rehabiliteringsärenden. Flera personer ger i intervjuerna uttryck för att de förväntningar som initialt fanns om ett behov av förvaltningsövergripande samarbete kring rehabiliteringsärenden inte visade sig finnas. Enighet verkar ha 15 Siffran baseras på att det i Göteborgs verksamhetsberättelse uppskattas att personer deltagit och i Skaraborgs verksamhetsberättelse sägs att 136 personer deltagit. I de två övriga noderna anger handläggarna att sammanlagt uppskattningsvis 600 personer deltagit. Observera att detta inte är unika individer då en person kan närvarat på flera aktiviteter. 16 I Fyrbodal fanns en som sedan lades ned. 23

24 skapats när det gäller hur denna del av uppdraget istället skulle förstås. Återkommande berättelser ges av hur det är projektets uppgift att verka regionalt med själva processen. För det var mycket frågor där. Kunde man få pengar kring individer som var i rehabilitering? Och den frågan var uppe ända på personalchefsnivå. Men det konstaterade man att det var processen och metoden vi ska jobba med. (Intervju med handläggare) Det arbete som genomfördes av den regionala gruppen inom rehabilitering handlade konkret om att skapa nätverk och tillhandahålla utbildningar för chefer, HR-personal och personalorganisationer. En del av arbetet anges ha varit att ta fram en skiss över hur Västra Götalandsregionens rehabiliteringsprocess ska se ut och att skapa ett förtydligande när det gäller vad olika rehabiliteringshandläggare kan förvänta sig av varandra i en rehabiliteringsprocess. Arbetet som gjorts inom nätverket sägs i intervjuerna ha skapat viktiga kontaktytor mellan personer som på olika sätt arbetar med rehabilitering inom Västra Götalandsregionen. På så vis sägs det ha förbättrat förutsättningar för fortsatt regional samverkan inom rehabiliteringsområdet. Och nu har vi ändå träffats under de här åren och nu är det väldigt lätt att ta kontakt med varandra. Så det har ju skapat en förutsättning för att umgås på ett annat sätt än om vi inte gjort det. (Intervju med styrgruppsrepresentant) Det sägs också ha varit en förutsättning för framgång att arbetet drivits att av en central funktion inom projektet. Att som enskild rehabiliteringshandläggare driva frågan regionalt hade varit mycket svårare enligt några intervjupersoner. I intervjumaterialet finns berättelser om att gruppens arbete har ökat kunskapen hos förvaltningarna och att de utvärderingar som genomförts visar på goda resultat. 2.5 Måluppfyllelseanalys Ovan har projektets resultat beskrivits. Nu ska en bedömning göras av detta resultat i relation till de uppsatta projektmålen. När det gäller arbetsområde 1 och 2 anges i uppdragsbeskrivningen (Dokument ) att det regiongemensamma projektet hade följande målsättningar: 1. Öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete och praktik hos Västra Götalandsregionen. 24

25 2. Arbeta för att rehabiliteringsprocessen effektiviseras för de av regionens anställda som varit sjukskrivna mer än 90 dagar. Nedan diskuteras de två olika målen var för sig Möjligheter för personer med funktionsnedsättning Målet angav att projektet skulle öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete och praktik inom Västra Götalandsregionen. De avsatta medlen var beräknade på 100 anställningar med lönebidrag. 17 På så vis fick projektet ett kvantitativt och därmed högst konkret mål att arbeta mot vilket många intervjupersoner lyfter fram som en framgångsfaktor för projektet. Vi har i ovanstående redovisning sett hur sammanlagt 278 personer fått praktik och 227 personer fått anställning under projekttiden varav i december personer fortfarande hade en visstids- eller tidsbegränsad anställning. På så vis kan det kvantifierade målet sägas vara nått med god marginal. Att säga något om huruvida möjligheterna för personer med funktionshinder därmed har ökat kräver dock en något mer utförlig diskussion. Det är i princip omöjligt inom ramen för denna utvärdering att definitivt avgöra hur många av de 227 individerna som skulle ha fått anställning utan projektets stöd, men troligt är att vissa individer även utan projektets hjälp hade erbjudits en subventionerad anställning. 18 Ska vi bedöma om möjligheterna för funktionshindrade förbättrats är vi enbart intresserade av hur mycket projektets bidragit till en ökning av antal anställda. Ett sätt att försöka säga något om huruvida detta mål har nåtts är att titta på statistik över antal anställda inom Västra Götalandsregionen med lönebidrag över tid. I tabell 9 nedan redovisas de siffror som Arbetsförmedlingen tillhandahållit. Där ser vi antalet anställda med lönebidrag anställda inom Västra Götalandsregionen fördelat mellan sex olika arbetsmarknadsområden per sista 17 Ett lönebidrag innebär att staten bidrar med högst 80 procent av lönekostnaden, inklusive arbetsgivaravgiften, upp till ett tak på kronor. Inom projektet avsattes 7,2 miljoner kronor för år ett, och 11,5 miljoner kronor för de följande åren, vilket skulle finansiera både handläggartjänsterna och komplettering av lönebidraget för de personer som fick anställning genom projektet. Kostnaderna för de 100 tjänsterna beräknades på en genomsnittlig statsbidragsersättning på 65 procent. 18 En indikation på detta är att det i intervjumaterialet finns berättelser hur personer som redan hade anställning inom Västra Götalandsregionen har knutits till projektet och därmed räknats med bland de

26 januari sex år tillbaka i tiden. 19 Vi ser i tabellen hur antalet anställda ökat mellan januari 2008 och januari 2013 med totalt 56 personer. De största förändringarna ser vi inom arbetsmarknadsområde Göteborg och arbetsmarknadsområde Borås. Den sista januari 2013 fanns totalt 276 personer med lönebidrag inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Eftersom fler individer idag har anställning med lönebidrag än innan projektet startade så verkar ju möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få praktik eller jobb inom Västra Götalandsregionen vara förbättrade, och att vi därmed skulle kunna säga att målet är uppnått. Att denna ökning beror på projektet är svårt att bevisa men det förefaller sannolikt att det finns en koppling eftersom insatsen infaller vid samma tidpunkt där vi ser en ökning. Om denna ökning är tillräckligt stor i antal anställda är dock svårt att svara på. Å ena sidan kan vi säga att om fler individer än innan projektet startade har ett arbete att gå till så utgör de en ganska stor grupp som dagligen påverkas positivt. Å andra sidan kan man argumentera att de totalt 276 individer som har en subventionerad anställning med hjälp av lönebidrag utgör en försvinnande liten del av regionens drygt anställda. Huruvida detta resultat är tillräckligt bra eller inte får lämnas till läsaren själv att bedöma. 20 Tabell 9. Antal anställda inom Västra Götalandsregionen med lönebidrag och trygghetsanställning fördelat över år / / / / / /01 Mölndal Göteborg Borås Trollhättan Lidköping Skövde Totalt Arbetsmarknadsområdena överenstämmer inte fullständigt med Västra Götalands indelning. Men detta spelar ingen roll eftersom den siffra som är i fokus är det totala antalet anställda. 20 I bedömningen av denna måluppfyllelse bör läsaren även beakta de personer som fått praktik. 26