Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter i den offentliga sektorn. EPSU:s 4:e avtalskonferens december 2005
|
|
- Cecilia Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter i den offentliga sektorn EPSU:s 4:e avtalskonferens FINANSIERAD av EU Informationsdokument om arbetstid Bakgrundsdokument till arbetsgruppsdiskussionerna
2 Informationsdokument om arbetstid Arbetstid Arbetstid har blivit en viktigare fråga, både i avtalsförhandlingar och politiskt, under de senaste 18 månaderna. De två huvudsakliga anledningarna har varit debatten kring ändringsförslagen till arbetstidsdirektivet och förstasidesrubriker om anställda som tvingas acceptera längre arbetstid utan lönehöjning. Syftet med detta informationsdokument är att ge viss bakgrund inför arbetsgruppernas diskussioner om arbetstid vid EPSU:s avtalskonferens i december Här redogörs kortfattat för: EPSU:s policy nya trender i avtalsförhandlingar, inklusive kontroversen kring längre arbetstid den senaste utvecklingen i samband med arbetstidsdirektivet EPSU:s policy EPSU:s huvudsakliga arbetstidspolicy antogs av generalförsamlingen år Den fokuserade till stor del på en strategi för att minska arbetstiden och skapa fler jobb. Även behovet av att kunna styra arbetstidens flexibilitet genom kollektivavtal lyftes fram. Policyn gjorde det möjligt att gå mot en kortare arbetsvecka, men framhöll vikten av att se till att det finns heltidsarbeten för de som så önskar och endast arbetar deltid på grund av bristen på heltidsjobb. Policyn fastställde att 35-timmarsveckan var en prioritering för EPSU:s medlemsförbund, samtidigt som man informerade om att medlemsförbunden kan ha ännu mer ambitiösa arbetstidsmål. Arbetstidspolicyn ansågs vara en viktig del i arbetet för att uppnå en bättre balans mellan yrkes- och privatliv för alla arbetstagare och därmed förbättra jämställdheten mellan kvinnor och män. Dokumentet betonade behovet av att ta hänsyn till hur arbetstidspolitiken påverkar lågavlönade arbetstagare. Detta är speciellt relevant i sektorer och länder där längre arbetstid och övertid ofta är nödvändiga för att komma upp till en lön som man kan leva på. EPSU:s policydokument om låg lön, som också läggs fram till avtalskonferensen, bidrar till att säkerställa att låg lön behandlas i samband med arbetstid. Trend mot kortare arbetstid Den långsiktiga trenden i avtalsförhandlingar har varit successiva steg mot kortare arbetstid. Detta återspeglas både av en kortare arbetsvecka och längre årlig semester. Förändringarna har åtföljts, på nationell och europeisk nivå, av lagstiftningsändringar som fastställer maximal arbetstid eller inför ett lägsta antal semesterdagar per år. Under de senaste åren har kortare arbetstid införts i hela landet i Frankrike (35-timmarsvecka införd från och med 2000), Belgien (39 timmar till 38 timmar 2003) och Slovenien (42 timmar till 40 timmar 2002). Offentliga sektorn har ofta varit ledande när det gäller kortare arbetsvecka eller rätt till fler semesterdagar. Den senaste översikten om utveckling av arbetstid av EIRO (observatoriet för relationer mellan arbetsmarknadens parter) visar till exempel att i snitt arbetar man 38 timmar per vecka inom offentlig förvaltning jämfört med 38,6 för samtliga sektorer. EPSU:s årsrapport 2004 om avtalsförhandlingar ger åtta exempel på arbetstidsförkortning i sju olika länder under perioden och vid den tidpunkten var inte EPSU medveten om någon arbetstidsförlängning efter förhandlingar eller som påtvingats den offentliga sektorn. 2
3 Längre arbetstid Händelser under 2004 och 2005 signalerade ett stopp för trenden mot kortare arbetstid, när ett antal företag eller anläggningar införde avtal med längre arbetstid. EIRO rapporterade även att arbetsgivare i Österrike, Belgien, Nederländerna och Slovenien hade begärt längre arbetstid. Den viktigaste utvecklingen inom offentliga tjänster var avtalet i Tyskland tidigare i år, där man förlängde arbetstiden med en halvtimme i veckan för anställda inom statlig förvaltning i västra Tyskland från 38½ till 39. Samtidigt har arbetstagare i östra delen sett en minskning av arbetstiden från 40 till 39 timmar i veckan. Tidigare under 2004 drog sig arbetsgivare inom regional förvaltning ur det nationella avtalet för offentliga sektorn i syfte att införa längre arbetstid för nyanställda. Statstjänsteman som arbetar för statliga och regionala förvaltningar som inte täcks av avtalsförhandlingar har varut tvungna att acceptera längre arbetstid. De flesta regioner har 40-timmarsvecka, men veckan är 41 timmar i Baden-Württemberg och Nordrhein-Westfalen (för statstjänstemän upp till 54 år). Hessen och Bayern har 42-timmarsvecka (kortare för äldre arbetstagare). Arbetstiden förblir ett hinder för förhandlingar mellan facket och arbetsgivare inom regional förvaltning som vägrar att godkänna det avtal som har accepterats av statliga och kommunala arbetsgivare. Exemplen som fick rubriker under 2004 gällde ett litet antal arbetsgivare i Tyskland och Frankrike där nya avtal hade förhandlats fram med vissa bestämmelser om längre veckoarbetstid. Ett av de första var en överenkommelse mellan elektronikföretaget Siemens och fackförbundet IG Metall i Tyskland som påverkar 4000 anställda på två fabriker för mobiltelefoner. Facket samtyckte till en förlängning av veckoarbetstiden från 35 till 40 timmar utan motsvarande lönehöjning i syfte att trygga nya investeringar i fabrikerna och förhindra att produktionen förläggs till Östeuropa. Siemens tillkännagav dock i juni i år att mobiltelefondivisionen skulle säljas. Det taiwanesiska företag som förvärvar de två fabrikerna har sagt att man kommer att hålla sig till avtalet tills det löper ut sommaren Det andra avtalet i Tyskland var på bilföretaget Daimler-Chrysler där ungefär 6000 arbetstagare stegvis går upp från 35 timmar till en 39-timmarsvecka. En EFS-rapport, Myths and facts about working longer hours in Europa (mars 2005), framhåller att i båda fallen gäller uppgörelserna ganska små fabriker och i båda företagen har resten av de anställda i Tyskland (över per företag) samma arbetstid som tidigare. Hos Daimler-Chrysler ger avtalet kortare arbetstid för arbetstagare över 54 år ner till 34,5 timme. EFS rapport drar följande slutsats: Bortsett från några enstaka företag, finns det ingen allmän tendens till längre arbetstid. Och i de företag där längre arbetstid införs har arbetsgivare tvingats göra stora eftergifter (till exempel,ge jobbgarantier). Privata sektorns arbetsgivare hävdar att internationell konkurrens tvingar dem att finna sätt att producera lika mycket eller mer till lägre kostnad. I den offentliga sektorn i Tyskland hävdar arbetsgivare att de måste spara på grund av den ekonomiska lågkonjunkturen och offentliga myndigheters underskott till följd av lägre skatteintäkter. 3
4 EFS rapport innehåller en rad motargument. På makroekonomisk nivå hävdar EFS att i många sektorer kan europeiska tillverkningsföretag inte vinna kampen mot lågkostnadsproducenter genom sänka lönerna, vilket är vad de i praktiken gör när arbetstiden förlängs utan att lönen höjs. EFS påpekar även att detta endast innebär en kortvarig fördel som kan gynna en enskild arbetsgivare, men inte någon långsiktig lösning om samma trend återfinns bland andra producenter och i andra länder. Det finns också många argument om hur längre arbetstid har negativ inverkan på arbetsmiljö, balansen mellan privat- och yrkesliv och därmed utvecklingen mot bättre jämställdhet. Brittiska TUC har uppmärksammat att längre arbetstid ökar risken för olyckor på arbetsplatsen och arbetsrelaterade sjukdomar. (Slaying the myths: why employers organisations are wrong about the 48-hour week (Slå sönder myterna: varför arbetsgivarorganisationer har fel om 48-timmarsveckan, TUC, 2004) EFS anser att flexiblare arbetstid arbeta smartare, inte mer kan vara gynna arbetstagare, arbetsgivare och ekonomin i stort. Rapporten ger några exempel, samtliga från den privata sektorn, där flexibel arbetstid har införts genom avtalsförhandlingar. Brittiska TUC har medverkat i ett antal projekt för att studera hur arbetstidsförändringar kan förbättra balansen mellan yrkes- och privatliv. De omfattar några exempel från offentliga sektorn där flextid har välkomnats av anställda och arbetsgivare och gjort det möjligt för dem att tillhandahålla bättre tjänster till allmänheten. Ytterligare en utmaning för facket är att regeringar och arbetsgivare i Europa yrkar på senare pension i praktiken ett längre yrkesliv. Fackförbund i Belgien och Portugal har strejkat och demonstrerat mot regeringarnas planer att höja pensionsåldern, medan hot om strejkaktioner i Storbritannien har tvingat regeringen där att revidera sina planer för senarelägga pensionering i offentliga sektorn. Arbetstidsdirektivet den senaste ståndpunkten Förra året inledde Europeiska kommissionen ett samråd om revideringen av arbetstidsdirektivet. Detta ingick i en planerad översyn av lagstiftningen, men det var också nödvändigt för att klargöra hur jourtid skulle hanteras på grund av två viktiga avgöranden från EGdomstolen (SIMAP och Jaeger). De första förslagen till en revidering från kommissionen avvisades av Europaparlamentet, som röstade om ett antal ändringsförslag i maj. Dessa ändringsförslag förkastades dock av ministerrådet i juni. Därefter var det ministerrådets uppgift att driva frågan vidare. Ytterligare förslag kan ha lagts fram när detta informationsdokument publiceras och de kommer att presenteras under konferensen. Man förväntar sig dock inte några större framsteg under Storbritanniens ordförandeskap, eftersom den brittiska regeringen är fast besluten att behålla möjligheten till undantag (opt-out). 4
5 De väsentliga frågor som måste få en lösning gäller möjligheter till undantag, beräkningsperioden och hur jourtid ska behandlas. Kortfattat rör det sig om: Möjligheten till undantag som ofta används i Storbritannien, men även i ett mindre antal specifika sektorer i andra länder, och som innebär att enskilda arbetstagare kan samtycka till att undantas direktivets bestämmelser och i genomsnitt arbeta mer än 48 timmar per vecka. Europaparlamentet röstade om att fullständigt upphöra med undantag år Detta förkastades av ministerrådet och därefter presenterade Europeiska kommissionen ett ytterligare ändringsförslag som skulle tillåta undantag fram till 2012, med möjlighet för enskilda länder att begära en förlängning genom att åberopa deras arbetsmarknaders specifika behov. Beräkningsperioden är den tidsperiod som används för att beräkna en arbetsvecka på högst 48 timmar. Ursprungligen var detta vanligen en fyramånadersperiod, men som kunde förlängas till ett år genom avtalsförhandlingar. Ändringsförslaget som antogs av Europaparlamentets innebär att beräkningsperioden nu kan förlängas till 12 månader, i nationell lagstiftning eller genom andra bestämmelser efter samråd med arbetsmarknadens parter. Jourtid SIMAP- och Jaeger-målen fastställer att jourtid på arbetsplatsen är arbetstid. Denna ståndpunkt fick stöd av facket och godkändes av Europaparlamentet. Arbetsgivare, i synnerhet inom sjuk- och hälsovårdssektorn, har gått till angrepp mot domstolsavgörandena och hävdat att denna tolkning skulle kräva en mycket omfattande och kostsam ökning av antalet anställda inom sjuk- och hälsovård. Europeiska kommissionens svar har varit att försöka införa det nya begreppet inaktiv tid för anställda som har jour på arbetsplatsen men inte arbetar. Inaktiv tid skulle inte beaktas vid beräkningen av arbetstid. Diskussioner i arbetsgrupper Istället för att föra fram allmänna argument om arbetstidslagstiftning och kampanjarbete kring direktivet, vill vi uppmana arbetsgrupperna att fokusera på vad som kan uppnås genom avtalsförhandlingar och i synnerhet EPSU:s roll i detta sammanhang vilken form samordningen bör ta. Man kan be deltagarna i varje grupp att berätta om egna erfarenheter av motstånd mot arbetsgivarnas försök att förlänga arbetstiden eller förhandla om kortare och/eller mer flexibel arbetstid, samt diskutera hur detta kan genomföras i andra länder och sektorer. Vad gäller arbetstidsdirektivet vore det bra att diskutera eventuella initiativ där man i förhandlingarna har behandlat jourtid som en del av arbetstiden, samt om det finns några problem i samband med förhandlingar om beräkningsperioden. Förslag på diskussionsfrågor Hur hanterar vi arbetsgivarnas försök att förlänga arbetstiden? Hur kan kollektivförhandlingar bidra till att få jourtid att räknas som arbetstid? Bör vi ha en specifik arbetstid som målsättning? Något som kunde likna EMF:s mål (Europeiska federationen för metallarbetare) ett maximalt antal timmar som inga avtal för offentliga tjänster bör överskrida. EMF har 1750 timmar på årsbasis som sitt maximum (vilket motsvarar en 39-timmarsvecka, fem veckors betald semester och 10 allmänna helgdagar). Federationen åtar sig att samordna stöd till medlemsförbund som försöker att förhandla om arbetstidsnedskärningar för att komma under den gränsen. Vid sidan av detta maximum bör EPSU även ha ett mål för bästa praxis: 35-timmarsvecka med sex veckors semester 1540 timmar (inklusive 10 allmänna helgdagar) Vad innebär det att arbeta smartare och i vilken utsträckning är detta möjligt inom offentliga tjänster? 5
Sociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merArbetstidsdirektivet
Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund
Läs merSamordna avtalsförhandlingar
Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag
Läs merEuropeiska federation för offentliganställdas förbund. Inledande svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet
Europeiska federation för offentliganställdas förbund Inledande svar på kommissionens meddelande om I meddelandet ber man om svar på sju huvudsakliga frågor som rör arbetstidsdirektivet. Samtliga frågor
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden
"A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merÄmne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker
EPSU:s fasta kommitté för sjuk- och hälsovård samt sociala tjänster (HSS) antaget den 4 november 2009 - med uppdatering i oktober (för regelbunden översyn och uppdatering under kongressperioden) EPSU:s
Läs merEPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops
Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merEPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning
social dialog i lokal och regional förvaltning EPSU skulle vilja få en bättre bild av utvecklingen av fackligt medlemskap, kollektivförhandlingar och, detta för att vi ska kunna bli effektivare och tillhandahålla
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2010 KOM(2010) 802 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas
Läs merKONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster
KONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster Bakgrundsinformation för EPSU:s avtalskonferens 2012
Läs merEPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag
EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna
Läs merEuropeiska federation för offentliganställdas förbund. Svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet
Europeiska federation för offentliganställdas förbund Svar på kommissionens meddelande om I meddelandet ber man om svar på sju huvudsakliga frågor som rör arbetstidsdirektivet. Samtliga frågor besvaras
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2017 SWD(2017) 479 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merStockholm i mars 2002
Förord Frågor om arbetstidens längd och förläggning har funnits på den politiska dagordningen under lång tid. Under den senaste femtonårsperioden har flera statliga utredningar tillsatts med uppdrag att
Läs merVerksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.
Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter
Läs merTalarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 10 december 2001 PE 305.716/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Ioannis Koukiadis (PE 305.716) ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetkontrollutskottet 2014/2147(INI) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetkontrollutskottet till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling över sektorn för frukt
Läs merBli medlem! byggnads.se/bli-medlem. Håll koll på. dina rättigheter på jobbet
Bli medlem! byggnads.se/bli-medlem Håll koll på dina rättigheter på jobbet 2018-2020 1 Låt dig inte utnyttjas! Du vet väl att du har rättigheter enligt lag och avtal? De har kommit genom mer än 100 års
Läs merPartsgemensam information om förtroendearbetstid. Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T
Partsgemensam information om förtroendearbetstid Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T Utgiven av Arbetsgivarverket, SEKO, OFR/S,P,O, Saco-S 2013 Produktion:
Läs merSAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster
SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel,
Läs merArbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När
EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.4.2017 SWD(2017) 203 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen
7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
014-07-4 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar
Läs merFlytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT
Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma
Läs merTCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag till direktiv och lämnar här sitt svar.
1(5) 2017-06-15 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa 103 33 STOCKHOLM Forsell asa.forsell@tco.se Yttrande TCO Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen
Läs merKämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete
Läs merSvenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017
Svenska Elektrikerförbundets avtalskrav för Thyssenavtalet fr.o.m. 1 maj 2017 Bakgrund Svenska Elektrikerförbundet kan konstatera att till skillnad från förra avtalsrörelsen har förbunden inom LO enats
Läs merEPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014
Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka
Läs merFackligt inflytande i arbetet Lärarförbundet (juli 2011) 1(8)
Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL Arbetshäfte Fackligt inflytande i arbetet 1(8) MBL LAG OM MEDBESTÄMMANDE I ARBETSLIVET... 3 KOMMENTARER TILL NÅGRA PARAGRAFER... 3 Inledande bestämmelser...
Läs merTalarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merVAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?
ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs mervad bör EPSU:s position vara inför framtiden?
1) En ändring av arbetstidsdirektivet 1 finns fortfarande på Europeiska kommissionens agenda och de förväntas lägga fram ett nytt förslag under 2015, efter att arbetsmarknadens parter misslyckades med
Läs merPersonalfrågor Rubrik: Uppföljning och utvärdering av Avtal 95
Cirkulärnr: 1997:146 Diarienr: 1997/2298 P-cirknr: 1997-2:37 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: Enkät Birger Eriksson Lars Asplund Datum: 1997-09-12 Mottagare: Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen
Läs merSEMESTER. Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005
Den nya semesterlagen trädde i kraft 1.4.2005 Bestämmelserna i AKTA-avtaletför perioden 2005 2007 var inte anpassade till den nya semesterlagen. Nya bestämmelser som är anpassade till semesterlagen har
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merPERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret
01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser
Läs merÖverenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996
Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges
Läs merRedogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)
Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation
Läs merValet mellan människa och marknad
DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merRiktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-02 Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Kommunstyrelsen Dokumentnamn Riktlinjer för hantering
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning
Läs merKrävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?
Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.10.2003 SEK(2003)1127 slutlig 2001/0255(COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merRapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Läs merHUVUDYRKANDE. Avtalsförhandlingarna Gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund
HUVUDYRKANDE Avtalsförhandlingarna 2017 Gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund 1 Svenska Målareförbundets huvudyrkanden i kollektivavtalsförhandlingar gentemot Motorbranschens Arbetsgivareförbund
Läs merNedan följer huvuddragen i uppgörelsen. Avtalsuppgörelsen i dess helhet går att finna på
Arbetsgivarcirkulär Avtalsfrågor Massa/Papper Nr. 4 7 april 2017 Avtalsuppgörelse med Pappers Den 31 mars 2017 träffade Industriarbetsgivarna ett 36-månadersavtal för perioden 1 april 2017 31 mars 2020
Läs merAvtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln
Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.
Läs merLektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen
Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar
Läs merVarsel om stridsåtgärder
Sida 1 av 5 Måleriföretagen i Sverige Box 16286 103 25 Stockholm Kopia Medlingsinstitutet Box 1236 111 82 Stockholm Datum 2017-05-11 Varsel om stridsåtgärder Måleriföretagen saknar verklighetsförankring!
Läs merUNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion
UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD
Läs mer1. Introduktion. 2. EU:s politik avseende förenlighet
Samråd med de europeiska arbetsmarknadsparterna om åtgärder för att förenkla föreningen av yrkes-, privat- och familjeliv Antagen av EPSU:s styrelse det 20 och 21 november 2006 1. Introduktion Den 12 oktober
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014, 20/01/1998 s
Page 1 of 8 Avis juridique important 31997L0081 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - Bilaga : Ramavtal om deltidsarbete
Läs merDärför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.
Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du
Läs merAvtalskonferens Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017
Avtalskonferens 2017 Webbsänd avtalskonferens 5 april 2017 Agenda Utgångspunkter inför avtalsförhandlingarna 2017 Ingångsvärden, ekonomi, parternas avtalskrav Nyheter i de avtal som träffats Avtalslängd,
Läs merGemenskap ger styrka
Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merEnmansbolag med begränsat ansvar
Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och
Läs merArbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Malin Looberger Samberedning av skett med: Avdelningen för administration Avdelningen för vård och omsorg Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merLäraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA
nya möjligheter till en bättre skola nya möjligheter till en bättre skola Vi som företräder arbetsgivarna och lärarna i landets skolor har tecknat ett nytt avtal som skapar förutsättningar för att ge
Läs merAlmega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017
Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.4.2017 COM(2017) 254 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Rapport om medlemsstaternas genomförande
Läs merKollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se
Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merDet här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.
Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker
Läs merKommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna
Läs merEUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET
EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan
Läs merTill stora utskottet. ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ändring av arbetstidsdirektivet) Till stora
Läs merLönebestämmelserna ska utformas så att de leder till ökad reallön.
Löner Lönebestämmelserna ska utformas så att de leder till ökad reallön. Ett löneutrymme skapas på avtalsområdet genom att varje individ bidrar med. 2,8%, dock lägst 672 kronor per månad. För Livsmedelsarbetareförbundets
Läs mer} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?
för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011
Läs merBygga facklig styrka EPSU:S KONGRESS ORIENTERING
EPSU:S KONGRESS 2019 1. ORIENTERING Bygga facklig styrka Inför nästa kongress i juni 2019 kommer EPSU att ta fram en rad underlag, som fokuserar på några av de viktigaste arbetsområdena under nästa kongressperiod.
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för transport och turism ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-42
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2008/0195(COD) 28.1.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-42 Förslag till yttrande Johannes Blokland (PE416.565v01-00) om förslaget till Europaparlamentets
Läs merFLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG. Översiktlig information
FLEXPENSION I TJÄNSTEFÖRETAG Översiktlig information 1 OKTOBER 2017 Innehåll Inledning...3 Varför införs Flexpension i Tjänsteföretag?...4 Vad är den kompletterande flexpensionspremien?...5 Vårt pensionssystem...6
Läs merLön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal
Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala
Läs mer