Europeiska federation för offentliganställdas förbund. Inledande svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska federation för offentliganställdas förbund. Inledande svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet"

Transkript

1 Europeiska federation för offentliganställdas förbund Inledande svar på kommissionens meddelande om I meddelandet ber man om svar på sju huvudsakliga frågor som rör arbetstidsdirektivet. Samtliga frågor besvaras kortfattat nedan, men det är mycket viktigt att dessa kommentarer betraktas utifrån en allmän reaktion på meddelandet som återfinns på s a) Hur kan vi utarbeta balanserade och nyskapande förslag om organisation av arbetstid som överkommer de resultatlösa diskussionerna under det senaste förlikningsförfarandet? Var har ni för långsiktig vision för arbetstidens förläggning i ett modernt sammanhang? EPSU:s utgångspunkt är att arbetstidsdirektivet ska ge ett konsekvent grundläggande skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i samtliga medlemsstater. Det är endast på denna grundval som arbetsmarknadens parter på olika nivåer därefter är de bäst placerade att utarbeta balanserade och nyskapande förslag om organisationen av arbetstid. EPSU är medveten om att frågan om balans mellan arbete och privatliv måsta behandlas och många av medlemsförbunden har förhandlat med arbetsgivarna om nyskapande arbetsscheman för att uppnå en sådan balans. Vi ser detta som en viktig del av en långsiktig vision för organisation av arbetstid, men övergången till större flexibilitet får inte ske på bekostnad det grundläggande skyddet mot lång arbetstid. Hälsa och säkerhet ska förbli den centrala frågan. I nuläget är det fortfarande oklart hur utvidningen av ämnet kan bidra till att lösa de centrala konflikterna som rör möjligheten till undantag, jourtid och beräkningsperioder. Det är också viktigt att återigen upprepa arbetsmiljöargumentet att lång arbetstid har negativa följder för arbetstagarnas hälsa, och ökar riskerna på arbetsplatsen när anställda är stressade, utarbetade och får problem med koncentrationen. Detta är särskilt viktigt inom sjuk- och hälsovård där lång arbetstid för medicinsk personal kan äventyra patienters säkerhet 1. Fackförbunden har förhandlat om arbetstidsprinciper på olika nivåer och där kan de eventuellt anse att det är en fördel att framförhandlade rättigheter understöds av europeisk lagstiftning. Det kan exempelvis gälla årlig semester, sabbatsår, arbetstidskonton, deltidsarbete för äldre arbetstagare och längre vilopauser för svåra yrken. Men vi vill inte se dessa på förhandlingsbordet som en del av en strategi för att urvattna det befintliga direktivet. b) Hur tror ni att förändringar i arbetsmönster och -rutiner har påverkat direktivets tillämpning? Har vissa bestämmelser blivit föråldrade, eller svårare att tillämpa? Det är sedan länge så att många arbetstagare har arbetsdagar som skiljer sig från normen och ofta arbetar utanför en viss arbetsplats, och därför bör svårigheter med att övervaka arbetstiden inte vara en anledning till att betrakta delar av direktivet som föråldrade eller svårare att tillämpa. Det finns många yrkesutbildade och tekniska arbetstagare inom offentliga tjänster (en del av dem som kommissionen kallar kunskapsarbetare ) som inte har normal arbetstid på en enda arbetsplats, men det är inte bevisat att deras arbetstid behöver regleras annorlunda. Exemplet kunskapsarbetare som ges i meddelandet leder vidare till 1 British Medical Association har en rad källor om lång arbetstid och hur den påverkar arbetstagares hälsa och patientsäkerheten: niordoctorsworkingarrangements.jsp?page=2

2 frågan om datateknik och att arbetsgivarna potentiellt har mer möjligheter att övervaka arbetstiden. c) Vad har ni hittills för erfarenheter av hur arbetstidsdirektivet fungerar överlag? Vad har ni för erfarenheter av de nyckelfrågor som identifieras i avsnitt 5 i detta dokument? Det som oroar EPSU mest är att arbetstidsdirektivet inte har fungerat som det borde ha gjort, eftersom man inte har vidtagit lämpliga åtgärder för att fullständigt överföra och genomföra det på nationell nivå. Om direktivet hade ändrats enligt EG-domstolens utslag om jourtid på arbetsplatsen, skulle det också ha medfört större rättslig klarhet, med ett klart budskap till nationella regeringar och arbetsmarknadsparter om att de inte bör skjuta upp frågan. Vi har flera reaktioner på några av meddelandets specifika observationer. I meddelandet presenteras ett antal utmaningar för arbetstidsdirektivet, bland annat att det fortfarande finns grupper arbetstagare med mycket lång arbetstid och behovet av att beakta omständigheter där kort- och till och med långsiktiga krav erfordrar längre arbetstid. Det står inte klart varför det måste finnas sådana långsiktiga krav på att arbeta över 48 timmar per vecka och inte heller varför flexibiliteten med genomsnittlig arbetstid under fyra, sex eller tolv månader inte skulle täcka dessa situationer. Möjligheter till undantag (opt-out) Meddelandet påpekar även att användningen av undantagsmöjligheten har spridits med fem länder som använder den i flera sektorer, medan 10 länder har använt sig av möjligheter till undantag i vissa sektorer, speciellt för att hantera jourtid. Beslutet av 10 länder att använda undantagsmöjligheten i vissa sektorer är kopplat till misslyckandet med att genomföra direktivet i linje med EG-domstolens SIMAP- och Jaegerdomar och skapa rättslig klarhet om jourtidsfrågan. Kommissionen underlåter att agera och undantagsmöjligheten används för att omorganisera arbetsmönster för att beakta jourtid på arbetsplatsen som arbetstid. Det faktum att fem länder använder möjligheten till undantag i stor skala, föranleder den allvarliga fråga om detta ger dem en illojal konkurrensfördel i förhållande till andra EUmedlemsstater. Om vi ser på kommissionens intresse för att kontrollera hur nationella regeringar använder statligt stöd för att stödja deras industrie, är det märkligt att den låter vissa regeringar ge deras industrier en illojal konkurrensfördel genom att acceptera fler möjligheter till undantag från arbetstidsdirektivet. Det är oroväckande att flera berörda parter begär att enskilda ska ha rätt att arbeta mer än 48 timmar per vecka för att tjäna mer, eller göra karriär snabbare. Detta föranleder frågor om rimliga lönenivåer och behovet av att se till att arbetstagare har en rimlig lön så att de inte behöver arbeta så många timmar. Detta och frågan om karriärbefordran sätter också fokus på jämställdhet och diskriminering av kvinnliga arbetstagare som fortfarande har huvudansvaret för familjen och inte kan arbeta i sådan utsträckning för att förbättra lön eller möjligheter till befordran. I syfte att uppnå en balans, bör man inte också uppmärksamma att flera berörda parter har begärt kortare veckoarbetstid för att skapa sysselsättning, få bättre balans mellan arbete och privatliv och ta itu med miljöutmaningar? Detta är kopplat till konsekvenserna av enskilda personers rätt att välja längre arbetstid. Det handlar inte om individens ansvar, utan om att garantera ett bredare skydd, både för enskilda arbetstagare, människorna de arbetar med och andra som kan påverkas av deras aktioner i egenskap av klienter, kunder eller patienter. 2

3 Jourtid Jourtid är en viktig fråga för offentliga sektorn och i synnerhet för tillhandahållandet av sjukoch hälsovårds-, omsorgs- och räddningstjänster. Arbetsmarknadens parter i dessa sektorer har arbetat med att förhandla fram lösningar utifrån premissen att ett reviderat direktiv kräver att jourtid på arbetsplatsen betraktas som arbetstid. Men, på grund av kommissionens ståndpunkt och ovisshet kring en eventuell, har den lättaste lösningen för vissa arbetsgivare varit att säga att de potentiella kostnaderna är alltför höga. Istället för att försöka hitta en lösning, undviker de frågan helt och hållet tack vare möjligheten till undantag. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är det naturligt att arbetstagares arbetsmiljö också är kopplat till patienternas säkerhet. Det är verkligen viktigt att sjuk- och hälsovårds- och räddningstjänster tillhandahålls av friska och krya arbetstagare och inte anställda vars kompetens och omdöme kan undermineras av utmattning och stress på grund av långa arbetsdagar. Vill vi se kirurger, sjuksköterskor och annan medicinsk personal genomföra komplicerade operationer med vetskap om att de kan ha långa arbetsdagar för att tjäna mer eller för en snabb karriärutveckling? Detta leder till tankar kring sjuk- och hälsovårdspersonal och rekrytering och bihållande. EPSU och dess medlemsförbund har spelat en viktig roll i denna debatt och i svaren på Europeiska kommissionens grönbok om sjuk- och hälsovårdspersonal betonades att dessa frågor måste behandlas. I det tyska läkarförbundet Marburger Bunds ställningstagande om grönboken 2 uppmärksammades att Europeiska kommissionens ståndpunkt var motsägelsefull och problem som uppstod när den försökte införa en ny definition av arbetstid. d) Kan ni instämma med dokumentets analys vad gäller organisation och reglering av arbetstid i EU? Finns det några andra aspekter som ni anser bör läggas till? Meddelandet gör ett antal uttalanden om grundläggande förändringar och uppmärksammar i synnerhet tre frågor som rör minskning, polarisering och avstandardisering av arbetstid. EPSU kan i viss mån ställa sig bakom delar av analysen, men inte dess konsekvenser för EU:s lagstiftning. Kortare arbetstid Meddelandet fastställer att den genomsnittliga veckoarbetstiden i EU har minskat från 39 timmar 1990 till 37,8 timmar Det är en minskning på 1,2 timmar under en period på 16 år. Är detta en grundläggande förändring och, om så är fallet, har det några följdverkningar för arbetstidsdirektivet? Ett annat perspektiv återfinns i EIRO:s senaste rapport om arbetstid (Working time developments (Arbetstidens utveckling), 2008) som finner en minskning av den avtalsenliga veckoarbetstiden från 38,6 till 37,9 i EU15 och Norge sedan 1999, men främst före Rapporten observerar: Sedan dess har det nästan inte skett någon förändring av det avtalsenliga genomsnittet i Västeuropa. I EU:s 12 nya medlemsstater minskade arbetstiden med 0,2 timmar mellan 2003 och Överlag finner EIRO att avtalsenlig genomsnittlig veckoarbetstid i EU27 och Norge ligger på 38,6 timmar sedan Rapporten observerar också att den verkliga genomsnittliga veckoarbetstiden för heltidsanställda 2008 fortfarande var 40,4. Det handlar därför inte bara om utbredningen av trenden för kortare arbetstid, utan om detta kräver en ny syn på EU:s arbetstidslagstiftning. Polarisering av arbetstid Meddelandet uppmärksammar tillväxten av deltidsarbete, från 14% 1992 till 18,8% av EU:s totala arbetskraft Men, polariseringen av arbetstid återfinns inte här, utan i det faktum att meddelandet anger att 10% av alla anställda fortfarande arbetar över 48 timmar per vecka. (Vilket motsvarar över 22 miljoner arbetstagare, utan att räkna egenföretagare och 2 3

4 andra arbetstagare som faller utanför arbetstagar kategorin.) Återigen måsta man ställa sig frågan om direktivets effektiva genomförande, och om en kommissionsstrategi för att vidta rättsliga åtgärder mot länder som inte genomför direktivet, skulle ha bidragit till att minska antalet personer som arbetar över 48 timmar i veckan. Ingen förnekar tillväxten av deltidsarbete i hela Europa och parterna erkände detta redan 1997 när de undertecknade ramavtalet om deltidsarbete. Meddelandet hävdar att de flesta deltidsanställda arbetar deltid frivilligt, vilket kan vara fallet, men det finns en stor minoritet som är ofrivilliga deltidsarbetare 3. Därmed uppkommer frågan om vad detta har för konsekvenser för arbetstidsdirektivet. Ingenting i direktivet syftar till att begränsade deltidsarbete för de som så önskar och frågan om tillväxt och rätt till flexibel arbetstid tas upp i meddelandets följande punkt. Progressiv avstandardisering av enskildas arbetstid Meddelandet fastställer att arbetstiden i allt större utsträckning varierar under året eller arbetslivet, parallellt med mer flexibla rutiner i företag (flextid, årsarbetstid, tidbank, tidkrediter, etc.). Det kanske inte finns några detaljerade siffror om dessa trender, men det råder inga tvivel om att arbetstiden har blivit mer flexibel, inte bara på företag, enligt vad som stipuleras i meddelandet, utan också vid lokala, regionala och nationella myndigheter samt andra organ och institutioner som är offentliga arbetsgivare. Facket har inte bekämpat dessa förändringar, utan försökt att skydda sina medlemmar mot flexibilitet när den endast efterfrågas på arbetsgivarnas villkor. Det stårt klart att arbetstagare vill ha en bättre balans mellan arbete och privatliv, särskilt när de försöker förena heltidsarbete med omsorgsansvar för barn eller äldre eller klena anhöriga. Europaparlamentets förslag till ändringar av arbetstidsdirektivet, som fick stöd av facket, omfattade bland annat bättre rättigheter för arbetstagare att informeras i god tid före arbetsgivarnas eventuella förslag till förändringar av deras arbetsscheman samt rätt att begära ändringar av deras arbetstid. Rådets svar var att urvattna dessa förslag så att arbetsgivarna endast behövde informera om omfattande förändringar i arbetsmönster i tid och istället för att ge enskilda rätt att begära förändrad arbetstid, skulle arbetsgivare endast uppmuntras att behandla en sådan begäran. Meddelandet talar om allt fler 'kunskapsarbetare' med stor autonomi vad gäller deras arbetes organisation och arbetsplats. Men slutsatsen att deras arbete inte kan bedömas på grundval av antalet arbetstimmar, utan de levererade produkternas originalitet och kvalitet, är oklar och förutsätter märkligt nog att de flesta andra arbetstagare endast bedöms efter antalet timmar på arbetsplatsen och inte antalet och kvaliteten på de varor och tjänster som de tillhandahåller. Är inte detta en förolämpning mot brandmän som sätter sina liv på spel för att rädda människor, för sjuksköterskor och andra medicinsk personal som vårdar sjuka, gamla, döende, för barnomsorgspersonal som arbetar för låga löner på överbelagda daghem, för att bara nämna några arbetstagare som tillhandahåller tjänster till allmänheten i situationer som ofta är svåra och farliga. Eller är budskapet att om du vill leverera originalitet och kvaliteten måste du arbeta mer? Frågor som rör kunskapsarbetares arbetsorganisation och arbetsplats föranleder frågor som rör effektiv övervakning av arbetstiden, men det krävs bättre argument för att ändra direktivet när det gäller flexibilitet. I meddelandet hävdas att arbetstidshantering har i allt större utsträckning blivit en viktig del av företags konkurrensstrategier. Är detta verkligen någonting nytt? Och har inte många tillverkningsprocesser, liksom sjuk- och hälsovård och räddningstjänster, sedan länge krävt 3 Eurofounds undersökning 2005 om arbetsvillkor i Europa rapporterade att 22% av deltidsanställda ville arbeta mer. En färskare undersökning av LO i Sverige, publicerad i mars 2010, fann att 27% av deltidsanställda ville arbeta mer, men inte erbjöds den möjligheten av sina arbetsgivare. 4

5 arbete dygnet runt, vilket man har hanterat genom jourtid, standby och skiftsystem som har anpassats under årens lopp och i många länder uppfyller arbetstidsdirektivets krav? Ekonomisk kris I all diskussion om arbetstid måste den ekonomiska krisen naturligtvis beaktas, men meddelandet har en endimensionell hållning. Man observerar att flexibel arbetstid har använts för att anpassa efterfrågan och kortvariga arbetsscheman har införts, ofta med partiell lönekompensation. Så är onekligen fallet, och om det finns en reform av direktivet som skulle förbättra de anställdas rättigheter i detta avseende, är det rätten att i förväg formellt underrättas om sådana förändringar och fackets rätt att förhandla om dem. Den andra frågan som meddelandet inte tar upp gäller det faktum att många arbetstagare kan utsättas för påtryckningar om längre arbetstid utan ersättning, för att behålla produktionen eller tjänster där jobb har försvunnit eller rekryteringen blivit fryst 4. Visserligen är det positivt att meddelandets kommentarer om flexibilitet uppmärksammar risken med arbetsintensifiering och konsekvenserna för hälsa och säkerhet. Detta bör uppmärksammas i kommande debatter tillsammans med önskemål om bättre balans mellan arbete och privatliv som kombinerat med samhällets åldrande kan bidra till ett bakslag mot idealet med lång arbetstid. Meddelandet tar upp ett antal utmaningar för arbetstidsdirektivet, inbegripet att det fortfarande finns grupper arbetstagare som har mycket långa arbetsdagar, och behöver reagera på omständigheter där kortsiktiga, eller till och med långsiktiga, krav erfordrar längre arbetstid. Det står inte klart varför det måste finnas sådana långsiktiga krav på att arbeta över 48 timmar per vecka och varför flexibiliteten med genomsnittslig arbetstid under fyra, sex eller 12-månader inte skulle täcka dessa situationer. Vad gäller den genomsnittliga veckoarbetstiden, tycks det huvudsakliga argumentet vara att små och medelstora företag anser att det är orättvist att beräkningsperioden för genomsnittlig arbetstid över 12 månader endast är tillgänglig i sektorer där det kan genomföras genom kollektivavtal. Facket vill givetvis säkerställa att om man använder genomsnittsberäkningar över så långa perioder, ska så endast ske där de har möjlighet att övervaka konsekvenserna. Facket var villigt att kompromissa om frågan i linje med Europaparlamentets förslag, under förutsättning att det förelåg samråd i berörd sektor/arbetsplats och att övriga ändringsförslag antogs, nämligen stopp för möjligheterna till undantag, jourtid på arbetsplatsen behandlas som arbetstid samt rätt att begära flexibelt arbete. e) Anser ni att kommissionen bör ta initiativ till att ändra direktivet? Om ja, kan ni ställa er bakom målen med en sådan översyn enligt vad som fastställs i detta dokument? Vad anser ni bör utgöra dess tillämpningsområde? EPSU anser fortfarande att arbetstidsdirektivet bör ändras i syfte att avskaffa möjligheten till undantag och fastställa att jourtid på arbetsplatsen är arbetstid, och välkomnar tillfället till ytterligare en debatt om vikten av att skydda arbetstagare mot farorna förknippade med lång arbetstid. För EPSU:s del är arbetsmiljön det viktigaste målet, vid sidan av ett konsekvent genomförande av arbetstidsreglerna i hela EU. EPSU vill betona att ett konsekvent genomförande inte kan garanteras på lång sikt om undantagsmöjligheterna består. Större flexibilitet för arbetstagare att förbättra balansen mellan arbete och privatliv finns på våra medlemsorganisationers förhandlingsdagordning och eventuella betydande initiativ på europeisk nivå kan bli föremål för diskussion, om det finns grundläggande lagstiftning som skyddar mot lång arbetstid. 4 I Storbritannien publicerade centralorganisationen TUC en rapport i februari i samband med sin årliga dag för att arbeta din egentliga arbetstid. Evenemanget uppmärksammade utbredningen av obetald övertid och det faktum att detta är vanligare i offentliga sektorn 5

6 f) Anser ni att det kan vara lämpligt att studera andra åtgärder på EU-nivå, vid sidan av lagstiftningsåtgärder? Om så är fallet, vilken typ av åtgärder bör vidtas, och för vilka frågor? EPSU utesluter inte andra åtgärder på EU-nivå som bidrar till att förbättra skyddet av arbetstagare vad gäller arbetstid och bättre balans mellan arbete och privatliv, men det skulle vara oroväckande om sådana åtgärder i detta skede presenteras som ett alternativ till ett reviderat och effektivt genomfört direktiv. g) Önskar ni inleda en dialog om några av de frågor som behandlas i detta samråd enligt artikel 155 i fördraget? Om så är fallet, vilka? EPSU föreslår inte någon dialog i nuläget som skulle kunna distrahera från arbetet med ett bättre och mer effektivt arbetstidsdirektiv som vi anser utgör väsentlig lagstiftning för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Innan några förhandlingar kan övervägas måste regeringarna skulle dra tillbaka de fullständiga och partiella möjligheterna till undantag som tillämpas. 6

7 Allmänna observationer Vid sidan av de specifika svaren på frågorna i meddelandet, önskar EPSU även göra några allmänna observationer om arbetstidsdirektivet. Det viktigaste i kommissionens meddelande är uttalandet att: Skydd av arbetstagares arbetsmiljö måste fortsätta att vara det primära målet med en arbetstidsförordning, eftersom den rättsliga grunden för direktivet är artikel 153 (1a.) Förbättringar av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. (vår kursivering) EPSU stödjer naturligtvis detta, men ifrågasätter i vilken utsträckning andra mål bör beaktas. Meddelandet föreslår att arbetsmiljö av tradition har varit det främsta målet, men att debattens fokus har ändrats. Nu omfattar de andra målen bättre produktivitet, bättre konkurrenskraft, balans mellan yrkes- och privatliv och att bemöta den allt större mångfalden vad gäller önskemål och arbetsscheman. Meddelandet hänvisar till dagordningen för bättre lagstiftning och vikten av att arbetstidslagstiftning inte lägger någon onödig administrativ börda på företagen, i synnerhet SMF. Det är svårt att förstå hur aspekter som rör produktivitet och konkurrenskraft inte alltid skulle ha varit av central betydelse för Europaprojektet, och det verkar endast vara så att det finns en tendens att prioritera dessa före arbetsmiljöaspekter. Vad gäller konkurrens i Europeiska unionen bör ett effektivt och enhetligt genomförande av arbetstidsdirektivet ge samma spelregler för alla EU-företag. Vad gäller konkurrens med ekonomier utanför EU, bör vi uppmärksamma ordförande Barrosos uttalande om hans politiska prioriteringar för det sociala Europa: Om globaliseringen medför att vår konkurrenskraft utsätts för påtryckningar, ska vi aldrig svara med att sänka våra normer. EPSU instämmer med kommissionens syn att: den nuvarande situationen är helt klart otillfredsställande: den garanterar inte ett effektivt skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i Europeiska unionen i linje med EU:s lagstiftning. Men, utöver av dessa två huvudpunkter finns svårigheter med meddelandet eftersom det försöker ändra fokus till vad det kallar grundläggande förändringar i arbetsmönstren, samtidigt som det misslyckas med att angripa de verkliga problemen med arbetstidsdirektivet och dess effektiva genomförande. Rådets och parlamentets försök att revidera direktivet misslyckades i april 2009 efter två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Det är viktigt att påminna om de tre frågor som låg bakom de låsta positionerna: jourtid, enskilda personers möjligheter till undantag samt beräkningsperioden för veckoarbetstiden. Meddelandet hävdar att: Det råder brist på rättslig klarhet vad beträffar tolkningen av ett antal frågor som inte fått någon lösning på grund av att medlagstiftarna inte fattade beslut. Detta stämmer inte. Problemet med dessa tre frågor är inte bristen på rättslig klarhet, som har tillhandahållits av EG-domstolen, utan politistk stöd för hur de bör tolkas eller ändras, vilket är resultatet av en obeveklig kampanj av Business Europe och ett begränsat antal medlemsstater i syfte att avskaffa detta väsentliga skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet av konkurrensskäl. Vad gäller jourtid förklarar meddelandet att: I målen SIMAP-Jaeger-Dellas dömde domstolen att direktivet bör tolkas som att jourtid ska räknas som arbetstid. I själva verket bidrar meddelandet här till förvirringen eftersom domarna inte stipulerade att all jourtid bör behandlas som arbetstid, utan endast jourtid på arbetsplatsen. Detta handlar mindre om rättslig klarhet och mer om kommissionens ovilja, till följd av vissa nationella regeringars motstånd, att ändra direktivet i linje med dessa domar. Detta har resulterat i att undantagsmöjligheten har spridits till några länder där den används för att undvika att ta itu med konsekvenserna av att jourtid på arbetsplatsen ska vara arbetstid. Själva undantagsfrågan i sig handlar inte om rättslig klarhet, utan är en grund- 7

8 läggande meningsskiljaktighet mellan huvudsakligen facket å enda sidan, som fick stöd av Europaparlamentets ståndpunkt förra året, och arbetsgivarorganisationerna på den andra sidan, om att avskaffa möjligheter till undantag. Avslutningsvis är även beräkningsperiodens längd en politisk debatt, inte en fråga om rättslig klarhet. Direktivet tillåter förlängningar i upp till 12 månader om det finns kollektivavtal. Arbetsgivarna ville göra 12-månadsalternativer mer tillgängligt, även där facket inte kan övervaka hur förlängningen fungerar. Meddelandet hänvisar till att denna brist på rättslig klarhet är en anledning till varför direktivet i dess nuvarande form inte genomförs effektivt i nationell lagstiftning. Meddelandet ger i själva verket intrycket att dessa problem ligger utanför kommissionens kontroll. EPSU hävdar tvärtom att det är kommissionens misslyckande med att vidta åtgärder mot regeringar som inte har genomfört direktivet fullt ut, som har bidragit till förvirringen kring arbetstidsbestämmelserna. Rapporten från 2008 om direktivets genomförande fann att 10 länder inte hade överfört direktivet fullständigt eller korrekt, i synnerhet vad gäller offentliga tjänster eller vissa delar av offentliga och hälso- och sjukvårdstjänster. Rapporten nämnde inte några kommissionsåtgärder för att ta itu med situationen. Kommissionen uppfyller därmed inte sin plikt att säkerställa att EU-lagstiftning överförs och tillämpas som sig bör. Kommissionen undergräver sin egen auktoritet och skapar misstro mot viljan att fungera som fördragets och EU-lagstiftningens väktare. Meddelandet hänvisar minst tre gångar till grundläggande förändringar som har ägt rum i arbetsmönster/arbetslivet under de senaste 20 åren och hävdar att en bör breddas för att beakta dessa förändringar och arbetstagares, näringslivets och konsumenters framtida behov. Man påstår även att den aktuella situationen inte ger tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare vad gäller förläggning av arbetstid. Dessa uttalanden väcker essentiella frågor, och visar även några stora luckor i kommissionens tankegång. Den största av dessa är att kommissionen är villig att tala om näringslivet och arbetstagare, utan att ekänna arbetstidslagstiftningens betydelse för offentliga tjänster. Offentliga tjänster i synnerhet sjuk- och hälsovård och räddningstjänster är inte bara de sektorer som påverkas mest av jourtidsfrågan, utan det framgår dessutom av 2008 års rapport att kommissionen inte har sett till att nationella regeringar genomför direktivet som sig bör inom offentliga tjänster. Det är inte omedelbart uppenbart varför kommissionen tar upp konsumenter, om den inte hyser åsikten att en svagare arbetstidsförordningar kan leda till billigare varor och tjänster. Det skulle ha varit mer relevant att ta upp patienter och behovet av att skydda patientsäkerheten genom att minska arbetstiden inom sjuk- och hälsovård. Detta väcker även frågan huruvida längre arbetstid förbättrar produktiviteten eller i själva verket har negativ inverkan på produktionen av varor och tjänster av kvalitet. 14 april 2010 EPSU står för Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. Den är EFS största federation och består av 8 miljoner offentliganställda från över 250 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom energi, vatten och avfall, hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt kommunal och statlig förvaltning, i samtliga europeiska länder inklusive EU:s grannländer i öst. EPSU är ISKA:s (Internationalen för kommunal- och statsanställdas) erkända regionala organisation. Mer information om EPSU och vårt arbete finns på 8

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

vad bör EPSU:s position vara inför framtiden?

vad bör EPSU:s position vara inför framtiden? 1) En ändring av arbetstidsdirektivet 1 finns fortfarande på Europeiska kommissionens agenda och de förväntas lägga fram ett nytt förslag under 2015, efter att arbetsmarknadens parter misslyckades med

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU 18.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 68/13 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.11.2002 KOM(2002) 701 slutlig 2002/0072 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning

EPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning social dialog i lokal och regional förvaltning EPSU skulle vilja få en bättre bild av utvecklingen av fackligt medlemskap, kollektivförhandlingar och, detta för att vi ska kunna bli effektivare och tillhandahålla

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig?

Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? VANLIGA FRÅGOR OM SAMARBETSLAGEN Misstanke om en olaglig uppsägning av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker: Vilken myndighet är behörig? Frågan gäller tillämpning av arbetsavtalslagen och hör till

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II

P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II P6_TA-PROV(2005)0329 Arbetstagares hälsa och säkerhet: exponering för optisk strålning ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 20.6.2012 2012/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avskaffande av könsstereotyper i EU (2012/2116(INI))

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.3.2012 2011/2292(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-37 Barbara Matera (PE483.748v01-00) Småskaligt och icke-industriellt

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD) 17612/1/13 REV 1 SOC 1032 PENS 5 ECOFIN 1139 CODEC 2912 PARLNAT 328 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 19 december 2002 PE 319.380/1-25 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande (PE 319.380) Catherine Stihler Gemensamma och

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner EPSU:s 7:e kongress Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige DAGORDNINGSPUNKT 3 Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner Resolution: R.3. Pensioner Resolution: R.3. Pensioner EPSUs

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Granskning av grönbok om mobil hälsa

Granskning av grönbok om mobil hälsa Socialutskottets utlåtande 2013/14:SoU29 Granskning av grönbok om mobil hälsa Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om mobil hälsa ( m-hälsa ), KOM(2014) 219.

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 29.5.2015 2015/2107(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014 2020 (2015/2107(INI)) Utskottet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. till utskottet för sysselsättning och sociala frågor EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.11.2013 2013/2111(INI) YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan

Läs mer

EPSU Konferens om avtalsförhandlingar och social dialog 2007

EPSU Konferens om avtalsförhandlingar och social dialog 2007 EPSU Konferens om avtalsförhandlingar och social dialog 2007 med stöd av Europeiska kommissionen Framtiden för relationerna mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster Bryssel 3-4 december

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar

förebygger stress Inbjudan att inkomma med nomineringar Friska arbetsplatser Europeiska priset för goda praktiska lösningar Arbetsmiljö angår alla. Bra för både dig och din verksamhet. Friska arbetsplatser #EUManageStress förebygger stress www.healthy-workplaces.eu Inbjudan att inkomma med nomineringar Europeiska priset för

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer