Europeiska federation för offentliganställdas förbund. Inledande svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiska federation för offentliganställdas förbund. Inledande svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet"

Transkript

1 Europeiska federation för offentliganställdas förbund Inledande svar på kommissionens meddelande om I meddelandet ber man om svar på sju huvudsakliga frågor som rör arbetstidsdirektivet. Samtliga frågor besvaras kortfattat nedan, men det är mycket viktigt att dessa kommentarer betraktas utifrån en allmän reaktion på meddelandet som återfinns på s a) Hur kan vi utarbeta balanserade och nyskapande förslag om organisation av arbetstid som överkommer de resultatlösa diskussionerna under det senaste förlikningsförfarandet? Var har ni för långsiktig vision för arbetstidens förläggning i ett modernt sammanhang? EPSU:s utgångspunkt är att arbetstidsdirektivet ska ge ett konsekvent grundläggande skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i samtliga medlemsstater. Det är endast på denna grundval som arbetsmarknadens parter på olika nivåer därefter är de bäst placerade att utarbeta balanserade och nyskapande förslag om organisationen av arbetstid. EPSU är medveten om att frågan om balans mellan arbete och privatliv måsta behandlas och många av medlemsförbunden har förhandlat med arbetsgivarna om nyskapande arbetsscheman för att uppnå en sådan balans. Vi ser detta som en viktig del av en långsiktig vision för organisation av arbetstid, men övergången till större flexibilitet får inte ske på bekostnad det grundläggande skyddet mot lång arbetstid. Hälsa och säkerhet ska förbli den centrala frågan. I nuläget är det fortfarande oklart hur utvidningen av ämnet kan bidra till att lösa de centrala konflikterna som rör möjligheten till undantag, jourtid och beräkningsperioder. Det är också viktigt att återigen upprepa arbetsmiljöargumentet att lång arbetstid har negativa följder för arbetstagarnas hälsa, och ökar riskerna på arbetsplatsen när anställda är stressade, utarbetade och får problem med koncentrationen. Detta är särskilt viktigt inom sjuk- och hälsovård där lång arbetstid för medicinsk personal kan äventyra patienters säkerhet 1. Fackförbunden har förhandlat om arbetstidsprinciper på olika nivåer och där kan de eventuellt anse att det är en fördel att framförhandlade rättigheter understöds av europeisk lagstiftning. Det kan exempelvis gälla årlig semester, sabbatsår, arbetstidskonton, deltidsarbete för äldre arbetstagare och längre vilopauser för svåra yrken. Men vi vill inte se dessa på förhandlingsbordet som en del av en strategi för att urvattna det befintliga direktivet. b) Hur tror ni att förändringar i arbetsmönster och -rutiner har påverkat direktivets tillämpning? Har vissa bestämmelser blivit föråldrade, eller svårare att tillämpa? Det är sedan länge så att många arbetstagare har arbetsdagar som skiljer sig från normen och ofta arbetar utanför en viss arbetsplats, och därför bör svårigheter med att övervaka arbetstiden inte vara en anledning till att betrakta delar av direktivet som föråldrade eller svårare att tillämpa. Det finns många yrkesutbildade och tekniska arbetstagare inom offentliga tjänster (en del av dem som kommissionen kallar kunskapsarbetare ) som inte har normal arbetstid på en enda arbetsplats, men det är inte bevisat att deras arbetstid behöver regleras annorlunda. Exemplet kunskapsarbetare som ges i meddelandet leder vidare till 1 British Medical Association har en rad källor om lång arbetstid och hur den påverkar arbetstagares hälsa och patientsäkerheten: niordoctorsworkingarrangements.jsp?page=2

2 frågan om datateknik och att arbetsgivarna potentiellt har mer möjligheter att övervaka arbetstiden. c) Vad har ni hittills för erfarenheter av hur arbetstidsdirektivet fungerar överlag? Vad har ni för erfarenheter av de nyckelfrågor som identifieras i avsnitt 5 i detta dokument? Det som oroar EPSU mest är att arbetstidsdirektivet inte har fungerat som det borde ha gjort, eftersom man inte har vidtagit lämpliga åtgärder för att fullständigt överföra och genomföra det på nationell nivå. Om direktivet hade ändrats enligt EG-domstolens utslag om jourtid på arbetsplatsen, skulle det också ha medfört större rättslig klarhet, med ett klart budskap till nationella regeringar och arbetsmarknadsparter om att de inte bör skjuta upp frågan. Vi har flera reaktioner på några av meddelandets specifika observationer. I meddelandet presenteras ett antal utmaningar för arbetstidsdirektivet, bland annat att det fortfarande finns grupper arbetstagare med mycket lång arbetstid och behovet av att beakta omständigheter där kort- och till och med långsiktiga krav erfordrar längre arbetstid. Det står inte klart varför det måste finnas sådana långsiktiga krav på att arbeta över 48 timmar per vecka och inte heller varför flexibiliteten med genomsnittlig arbetstid under fyra, sex eller tolv månader inte skulle täcka dessa situationer. Möjligheter till undantag (opt-out) Meddelandet påpekar även att användningen av undantagsmöjligheten har spridits med fem länder som använder den i flera sektorer, medan 10 länder har använt sig av möjligheter till undantag i vissa sektorer, speciellt för att hantera jourtid. Beslutet av 10 länder att använda undantagsmöjligheten i vissa sektorer är kopplat till misslyckandet med att genomföra direktivet i linje med EG-domstolens SIMAP- och Jaegerdomar och skapa rättslig klarhet om jourtidsfrågan. Kommissionen underlåter att agera och undantagsmöjligheten används för att omorganisera arbetsmönster för att beakta jourtid på arbetsplatsen som arbetstid. Det faktum att fem länder använder möjligheten till undantag i stor skala, föranleder den allvarliga fråga om detta ger dem en illojal konkurrensfördel i förhållande till andra EUmedlemsstater. Om vi ser på kommissionens intresse för att kontrollera hur nationella regeringar använder statligt stöd för att stödja deras industrie, är det märkligt att den låter vissa regeringar ge deras industrier en illojal konkurrensfördel genom att acceptera fler möjligheter till undantag från arbetstidsdirektivet. Det är oroväckande att flera berörda parter begär att enskilda ska ha rätt att arbeta mer än 48 timmar per vecka för att tjäna mer, eller göra karriär snabbare. Detta föranleder frågor om rimliga lönenivåer och behovet av att se till att arbetstagare har en rimlig lön så att de inte behöver arbeta så många timmar. Detta och frågan om karriärbefordran sätter också fokus på jämställdhet och diskriminering av kvinnliga arbetstagare som fortfarande har huvudansvaret för familjen och inte kan arbeta i sådan utsträckning för att förbättra lön eller möjligheter till befordran. I syfte att uppnå en balans, bör man inte också uppmärksamma att flera berörda parter har begärt kortare veckoarbetstid för att skapa sysselsättning, få bättre balans mellan arbete och privatliv och ta itu med miljöutmaningar? Detta är kopplat till konsekvenserna av enskilda personers rätt att välja längre arbetstid. Det handlar inte om individens ansvar, utan om att garantera ett bredare skydd, både för enskilda arbetstagare, människorna de arbetar med och andra som kan påverkas av deras aktioner i egenskap av klienter, kunder eller patienter. 2

3 Jourtid Jourtid är en viktig fråga för offentliga sektorn och i synnerhet för tillhandahållandet av sjukoch hälsovårds-, omsorgs- och räddningstjänster. Arbetsmarknadens parter i dessa sektorer har arbetat med att förhandla fram lösningar utifrån premissen att ett reviderat direktiv kräver att jourtid på arbetsplatsen betraktas som arbetstid. Men, på grund av kommissionens ståndpunkt och ovisshet kring en eventuell, har den lättaste lösningen för vissa arbetsgivare varit att säga att de potentiella kostnaderna är alltför höga. Istället för att försöka hitta en lösning, undviker de frågan helt och hållet tack vare möjligheten till undantag. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är det naturligt att arbetstagares arbetsmiljö också är kopplat till patienternas säkerhet. Det är verkligen viktigt att sjuk- och hälsovårds- och räddningstjänster tillhandahålls av friska och krya arbetstagare och inte anställda vars kompetens och omdöme kan undermineras av utmattning och stress på grund av långa arbetsdagar. Vill vi se kirurger, sjuksköterskor och annan medicinsk personal genomföra komplicerade operationer med vetskap om att de kan ha långa arbetsdagar för att tjäna mer eller för en snabb karriärutveckling? Detta leder till tankar kring sjuk- och hälsovårdspersonal och rekrytering och bihållande. EPSU och dess medlemsförbund har spelat en viktig roll i denna debatt och i svaren på Europeiska kommissionens grönbok om sjuk- och hälsovårdspersonal betonades att dessa frågor måste behandlas. I det tyska läkarförbundet Marburger Bunds ställningstagande om grönboken 2 uppmärksammades att Europeiska kommissionens ståndpunkt var motsägelsefull och problem som uppstod när den försökte införa en ny definition av arbetstid. d) Kan ni instämma med dokumentets analys vad gäller organisation och reglering av arbetstid i EU? Finns det några andra aspekter som ni anser bör läggas till? Meddelandet gör ett antal uttalanden om grundläggande förändringar och uppmärksammar i synnerhet tre frågor som rör minskning, polarisering och avstandardisering av arbetstid. EPSU kan i viss mån ställa sig bakom delar av analysen, men inte dess konsekvenser för EU:s lagstiftning. Kortare arbetstid Meddelandet fastställer att den genomsnittliga veckoarbetstiden i EU har minskat från 39 timmar 1990 till 37,8 timmar Det är en minskning på 1,2 timmar under en period på 16 år. Är detta en grundläggande förändring och, om så är fallet, har det några följdverkningar för arbetstidsdirektivet? Ett annat perspektiv återfinns i EIRO:s senaste rapport om arbetstid (Working time developments (Arbetstidens utveckling), 2008) som finner en minskning av den avtalsenliga veckoarbetstiden från 38,6 till 37,9 i EU15 och Norge sedan 1999, men främst före Rapporten observerar: Sedan dess har det nästan inte skett någon förändring av det avtalsenliga genomsnittet i Västeuropa. I EU:s 12 nya medlemsstater minskade arbetstiden med 0,2 timmar mellan 2003 och Överlag finner EIRO att avtalsenlig genomsnittlig veckoarbetstid i EU27 och Norge ligger på 38,6 timmar sedan Rapporten observerar också att den verkliga genomsnittliga veckoarbetstiden för heltidsanställda 2008 fortfarande var 40,4. Det handlar därför inte bara om utbredningen av trenden för kortare arbetstid, utan om detta kräver en ny syn på EU:s arbetstidslagstiftning. Polarisering av arbetstid Meddelandet uppmärksammar tillväxten av deltidsarbete, från 14% 1992 till 18,8% av EU:s totala arbetskraft Men, polariseringen av arbetstid återfinns inte här, utan i det faktum att meddelandet anger att 10% av alla anställda fortfarande arbetar över 48 timmar per vecka. (Vilket motsvarar över 22 miljoner arbetstagare, utan att räkna egenföretagare och 2 3

4 andra arbetstagare som faller utanför arbetstagar kategorin.) Återigen måsta man ställa sig frågan om direktivets effektiva genomförande, och om en kommissionsstrategi för att vidta rättsliga åtgärder mot länder som inte genomför direktivet, skulle ha bidragit till att minska antalet personer som arbetar över 48 timmar i veckan. Ingen förnekar tillväxten av deltidsarbete i hela Europa och parterna erkände detta redan 1997 när de undertecknade ramavtalet om deltidsarbete. Meddelandet hävdar att de flesta deltidsanställda arbetar deltid frivilligt, vilket kan vara fallet, men det finns en stor minoritet som är ofrivilliga deltidsarbetare 3. Därmed uppkommer frågan om vad detta har för konsekvenser för arbetstidsdirektivet. Ingenting i direktivet syftar till att begränsade deltidsarbete för de som så önskar och frågan om tillväxt och rätt till flexibel arbetstid tas upp i meddelandets följande punkt. Progressiv avstandardisering av enskildas arbetstid Meddelandet fastställer att arbetstiden i allt större utsträckning varierar under året eller arbetslivet, parallellt med mer flexibla rutiner i företag (flextid, årsarbetstid, tidbank, tidkrediter, etc.). Det kanske inte finns några detaljerade siffror om dessa trender, men det råder inga tvivel om att arbetstiden har blivit mer flexibel, inte bara på företag, enligt vad som stipuleras i meddelandet, utan också vid lokala, regionala och nationella myndigheter samt andra organ och institutioner som är offentliga arbetsgivare. Facket har inte bekämpat dessa förändringar, utan försökt att skydda sina medlemmar mot flexibilitet när den endast efterfrågas på arbetsgivarnas villkor. Det stårt klart att arbetstagare vill ha en bättre balans mellan arbete och privatliv, särskilt när de försöker förena heltidsarbete med omsorgsansvar för barn eller äldre eller klena anhöriga. Europaparlamentets förslag till ändringar av arbetstidsdirektivet, som fick stöd av facket, omfattade bland annat bättre rättigheter för arbetstagare att informeras i god tid före arbetsgivarnas eventuella förslag till förändringar av deras arbetsscheman samt rätt att begära ändringar av deras arbetstid. Rådets svar var att urvattna dessa förslag så att arbetsgivarna endast behövde informera om omfattande förändringar i arbetsmönster i tid och istället för att ge enskilda rätt att begära förändrad arbetstid, skulle arbetsgivare endast uppmuntras att behandla en sådan begäran. Meddelandet talar om allt fler 'kunskapsarbetare' med stor autonomi vad gäller deras arbetes organisation och arbetsplats. Men slutsatsen att deras arbete inte kan bedömas på grundval av antalet arbetstimmar, utan de levererade produkternas originalitet och kvalitet, är oklar och förutsätter märkligt nog att de flesta andra arbetstagare endast bedöms efter antalet timmar på arbetsplatsen och inte antalet och kvaliteten på de varor och tjänster som de tillhandahåller. Är inte detta en förolämpning mot brandmän som sätter sina liv på spel för att rädda människor, för sjuksköterskor och andra medicinsk personal som vårdar sjuka, gamla, döende, för barnomsorgspersonal som arbetar för låga löner på överbelagda daghem, för att bara nämna några arbetstagare som tillhandahåller tjänster till allmänheten i situationer som ofta är svåra och farliga. Eller är budskapet att om du vill leverera originalitet och kvaliteten måste du arbeta mer? Frågor som rör kunskapsarbetares arbetsorganisation och arbetsplats föranleder frågor som rör effektiv övervakning av arbetstiden, men det krävs bättre argument för att ändra direktivet när det gäller flexibilitet. I meddelandet hävdas att arbetstidshantering har i allt större utsträckning blivit en viktig del av företags konkurrensstrategier. Är detta verkligen någonting nytt? Och har inte många tillverkningsprocesser, liksom sjuk- och hälsovård och räddningstjänster, sedan länge krävt 3 Eurofounds undersökning 2005 om arbetsvillkor i Europa rapporterade att 22% av deltidsanställda ville arbeta mer. En färskare undersökning av LO i Sverige, publicerad i mars 2010, fann att 27% av deltidsanställda ville arbeta mer, men inte erbjöds den möjligheten av sina arbetsgivare. 4

5 arbete dygnet runt, vilket man har hanterat genom jourtid, standby och skiftsystem som har anpassats under årens lopp och i många länder uppfyller arbetstidsdirektivets krav? Ekonomisk kris I all diskussion om arbetstid måste den ekonomiska krisen naturligtvis beaktas, men meddelandet har en endimensionell hållning. Man observerar att flexibel arbetstid har använts för att anpassa efterfrågan och kortvariga arbetsscheman har införts, ofta med partiell lönekompensation. Så är onekligen fallet, och om det finns en reform av direktivet som skulle förbättra de anställdas rättigheter i detta avseende, är det rätten att i förväg formellt underrättas om sådana förändringar och fackets rätt att förhandla om dem. Den andra frågan som meddelandet inte tar upp gäller det faktum att många arbetstagare kan utsättas för påtryckningar om längre arbetstid utan ersättning, för att behålla produktionen eller tjänster där jobb har försvunnit eller rekryteringen blivit fryst 4. Visserligen är det positivt att meddelandets kommentarer om flexibilitet uppmärksammar risken med arbetsintensifiering och konsekvenserna för hälsa och säkerhet. Detta bör uppmärksammas i kommande debatter tillsammans med önskemål om bättre balans mellan arbete och privatliv som kombinerat med samhällets åldrande kan bidra till ett bakslag mot idealet med lång arbetstid. Meddelandet tar upp ett antal utmaningar för arbetstidsdirektivet, inbegripet att det fortfarande finns grupper arbetstagare som har mycket långa arbetsdagar, och behöver reagera på omständigheter där kortsiktiga, eller till och med långsiktiga, krav erfordrar längre arbetstid. Det står inte klart varför det måste finnas sådana långsiktiga krav på att arbeta över 48 timmar per vecka och varför flexibiliteten med genomsnittslig arbetstid under fyra, sex eller 12-månader inte skulle täcka dessa situationer. Vad gäller den genomsnittliga veckoarbetstiden, tycks det huvudsakliga argumentet vara att små och medelstora företag anser att det är orättvist att beräkningsperioden för genomsnittlig arbetstid över 12 månader endast är tillgänglig i sektorer där det kan genomföras genom kollektivavtal. Facket vill givetvis säkerställa att om man använder genomsnittsberäkningar över så långa perioder, ska så endast ske där de har möjlighet att övervaka konsekvenserna. Facket var villigt att kompromissa om frågan i linje med Europaparlamentets förslag, under förutsättning att det förelåg samråd i berörd sektor/arbetsplats och att övriga ändringsförslag antogs, nämligen stopp för möjligheterna till undantag, jourtid på arbetsplatsen behandlas som arbetstid samt rätt att begära flexibelt arbete. e) Anser ni att kommissionen bör ta initiativ till att ändra direktivet? Om ja, kan ni ställa er bakom målen med en sådan översyn enligt vad som fastställs i detta dokument? Vad anser ni bör utgöra dess tillämpningsområde? EPSU anser fortfarande att arbetstidsdirektivet bör ändras i syfte att avskaffa möjligheten till undantag och fastställa att jourtid på arbetsplatsen är arbetstid, och välkomnar tillfället till ytterligare en debatt om vikten av att skydda arbetstagare mot farorna förknippade med lång arbetstid. För EPSU:s del är arbetsmiljön det viktigaste målet, vid sidan av ett konsekvent genomförande av arbetstidsreglerna i hela EU. EPSU vill betona att ett konsekvent genomförande inte kan garanteras på lång sikt om undantagsmöjligheterna består. Större flexibilitet för arbetstagare att förbättra balansen mellan arbete och privatliv finns på våra medlemsorganisationers förhandlingsdagordning och eventuella betydande initiativ på europeisk nivå kan bli föremål för diskussion, om det finns grundläggande lagstiftning som skyddar mot lång arbetstid. 4 I Storbritannien publicerade centralorganisationen TUC en rapport i februari i samband med sin årliga dag för att arbeta din egentliga arbetstid. Evenemanget uppmärksammade utbredningen av obetald övertid och det faktum att detta är vanligare i offentliga sektorn 5

6 f) Anser ni att det kan vara lämpligt att studera andra åtgärder på EU-nivå, vid sidan av lagstiftningsåtgärder? Om så är fallet, vilken typ av åtgärder bör vidtas, och för vilka frågor? EPSU utesluter inte andra åtgärder på EU-nivå som bidrar till att förbättra skyddet av arbetstagare vad gäller arbetstid och bättre balans mellan arbete och privatliv, men det skulle vara oroväckande om sådana åtgärder i detta skede presenteras som ett alternativ till ett reviderat och effektivt genomfört direktiv. g) Önskar ni inleda en dialog om några av de frågor som behandlas i detta samråd enligt artikel 155 i fördraget? Om så är fallet, vilka? EPSU föreslår inte någon dialog i nuläget som skulle kunna distrahera från arbetet med ett bättre och mer effektivt arbetstidsdirektiv som vi anser utgör väsentlig lagstiftning för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Innan några förhandlingar kan övervägas måste regeringarna skulle dra tillbaka de fullständiga och partiella möjligheterna till undantag som tillämpas. 6

7 Allmänna observationer Vid sidan av de specifika svaren på frågorna i meddelandet, önskar EPSU även göra några allmänna observationer om arbetstidsdirektivet. Det viktigaste i kommissionens meddelande är uttalandet att: Skydd av arbetstagares arbetsmiljö måste fortsätta att vara det primära målet med en arbetstidsförordning, eftersom den rättsliga grunden för direktivet är artikel 153 (1a.) Förbättringar av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. (vår kursivering) EPSU stödjer naturligtvis detta, men ifrågasätter i vilken utsträckning andra mål bör beaktas. Meddelandet föreslår att arbetsmiljö av tradition har varit det främsta målet, men att debattens fokus har ändrats. Nu omfattar de andra målen bättre produktivitet, bättre konkurrenskraft, balans mellan yrkes- och privatliv och att bemöta den allt större mångfalden vad gäller önskemål och arbetsscheman. Meddelandet hänvisar till dagordningen för bättre lagstiftning och vikten av att arbetstidslagstiftning inte lägger någon onödig administrativ börda på företagen, i synnerhet SMF. Det är svårt att förstå hur aspekter som rör produktivitet och konkurrenskraft inte alltid skulle ha varit av central betydelse för Europaprojektet, och det verkar endast vara så att det finns en tendens att prioritera dessa före arbetsmiljöaspekter. Vad gäller konkurrens i Europeiska unionen bör ett effektivt och enhetligt genomförande av arbetstidsdirektivet ge samma spelregler för alla EU-företag. Vad gäller konkurrens med ekonomier utanför EU, bör vi uppmärksamma ordförande Barrosos uttalande om hans politiska prioriteringar för det sociala Europa: Om globaliseringen medför att vår konkurrenskraft utsätts för påtryckningar, ska vi aldrig svara med att sänka våra normer. EPSU instämmer med kommissionens syn att: den nuvarande situationen är helt klart otillfredsställande: den garanterar inte ett effektivt skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i Europeiska unionen i linje med EU:s lagstiftning. Men, utöver av dessa två huvudpunkter finns svårigheter med meddelandet eftersom det försöker ändra fokus till vad det kallar grundläggande förändringar i arbetsmönstren, samtidigt som det misslyckas med att angripa de verkliga problemen med arbetstidsdirektivet och dess effektiva genomförande. Rådets och parlamentets försök att revidera direktivet misslyckades i april 2009 efter två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Det är viktigt att påminna om de tre frågor som låg bakom de låsta positionerna: jourtid, enskilda personers möjligheter till undantag samt beräkningsperioden för veckoarbetstiden. Meddelandet hävdar att: Det råder brist på rättslig klarhet vad beträffar tolkningen av ett antal frågor som inte fått någon lösning på grund av att medlagstiftarna inte fattade beslut. Detta stämmer inte. Problemet med dessa tre frågor är inte bristen på rättslig klarhet, som har tillhandahållits av EG-domstolen, utan politistk stöd för hur de bör tolkas eller ändras, vilket är resultatet av en obeveklig kampanj av Business Europe och ett begränsat antal medlemsstater i syfte att avskaffa detta väsentliga skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet av konkurrensskäl. Vad gäller jourtid förklarar meddelandet att: I målen SIMAP-Jaeger-Dellas dömde domstolen att direktivet bör tolkas som att jourtid ska räknas som arbetstid. I själva verket bidrar meddelandet här till förvirringen eftersom domarna inte stipulerade att all jourtid bör behandlas som arbetstid, utan endast jourtid på arbetsplatsen. Detta handlar mindre om rättslig klarhet och mer om kommissionens ovilja, till följd av vissa nationella regeringars motstånd, att ändra direktivet i linje med dessa domar. Detta har resulterat i att undantagsmöjligheten har spridits till några länder där den används för att undvika att ta itu med konsekvenserna av att jourtid på arbetsplatsen ska vara arbetstid. Själva undantagsfrågan i sig handlar inte om rättslig klarhet, utan är en grund- 7

8 läggande meningsskiljaktighet mellan huvudsakligen facket å enda sidan, som fick stöd av Europaparlamentets ståndpunkt förra året, och arbetsgivarorganisationerna på den andra sidan, om att avskaffa möjligheter till undantag. Avslutningsvis är även beräkningsperiodens längd en politisk debatt, inte en fråga om rättslig klarhet. Direktivet tillåter förlängningar i upp till 12 månader om det finns kollektivavtal. Arbetsgivarna ville göra 12-månadsalternativer mer tillgängligt, även där facket inte kan övervaka hur förlängningen fungerar. Meddelandet hänvisar till att denna brist på rättslig klarhet är en anledning till varför direktivet i dess nuvarande form inte genomförs effektivt i nationell lagstiftning. Meddelandet ger i själva verket intrycket att dessa problem ligger utanför kommissionens kontroll. EPSU hävdar tvärtom att det är kommissionens misslyckande med att vidta åtgärder mot regeringar som inte har genomfört direktivet fullt ut, som har bidragit till förvirringen kring arbetstidsbestämmelserna. Rapporten från 2008 om direktivets genomförande fann att 10 länder inte hade överfört direktivet fullständigt eller korrekt, i synnerhet vad gäller offentliga tjänster eller vissa delar av offentliga och hälso- och sjukvårdstjänster. Rapporten nämnde inte några kommissionsåtgärder för att ta itu med situationen. Kommissionen uppfyller därmed inte sin plikt att säkerställa att EU-lagstiftning överförs och tillämpas som sig bör. Kommissionen undergräver sin egen auktoritet och skapar misstro mot viljan att fungera som fördragets och EU-lagstiftningens väktare. Meddelandet hänvisar minst tre gångar till grundläggande förändringar som har ägt rum i arbetsmönster/arbetslivet under de senaste 20 åren och hävdar att en bör breddas för att beakta dessa förändringar och arbetstagares, näringslivets och konsumenters framtida behov. Man påstår även att den aktuella situationen inte ger tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare vad gäller förläggning av arbetstid. Dessa uttalanden väcker essentiella frågor, och visar även några stora luckor i kommissionens tankegång. Den största av dessa är att kommissionen är villig att tala om näringslivet och arbetstagare, utan att ekänna arbetstidslagstiftningens betydelse för offentliga tjänster. Offentliga tjänster i synnerhet sjuk- och hälsovård och räddningstjänster är inte bara de sektorer som påverkas mest av jourtidsfrågan, utan det framgår dessutom av 2008 års rapport att kommissionen inte har sett till att nationella regeringar genomför direktivet som sig bör inom offentliga tjänster. Det är inte omedelbart uppenbart varför kommissionen tar upp konsumenter, om den inte hyser åsikten att en svagare arbetstidsförordningar kan leda till billigare varor och tjänster. Det skulle ha varit mer relevant att ta upp patienter och behovet av att skydda patientsäkerheten genom att minska arbetstiden inom sjuk- och hälsovård. Detta väcker även frågan huruvida längre arbetstid förbättrar produktiviteten eller i själva verket har negativ inverkan på produktionen av varor och tjänster av kvalitet. 14 april 2010 EPSU står för Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. Den är EFS största federation och består av 8 miljoner offentliganställda från över 250 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom energi, vatten och avfall, hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt kommunal och statlig förvaltning, i samtliga europeiska länder inklusive EU:s grannländer i öst. EPSU är ISKA:s (Internationalen för kommunal- och statsanställdas) erkända regionala organisation. Mer information om EPSU och vårt arbete finns på 8

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram

Rekrytering och kvarhållning En handlingsram Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

vad bör EPSU:s position vara inför framtiden?

vad bör EPSU:s position vara inför framtiden? 1) En ändring av arbetstidsdirektivet 1 finns fortfarande på Europeiska kommissionens agenda och de förväntas lägga fram ett nytt förslag under 2015, efter att arbetsmarknadens parter misslyckades med

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2007/2206(INI) 4.3.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22 Den Dover (PE400.662v02-00) Kvinnor och vetenskap (2007/2206(INI)) AM\712026.doc

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner

EPSU:s 7:e kongress. Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige. Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner EPSU:s 7:e kongress Den 14-17 juni 2004, Folkets Hus, Stockholm, Sverige DAGORDNINGSPUNKT 3 Inledning, diskussion och godkännande av Resolutioner Resolution: R.3. Pensioner Resolution: R.3. Pensioner EPSUs

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Utskottet för rättsliga frågor 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0137(COD) 10.1.2005 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor till utskottet för medborgerliga

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 20.6.2012 2012/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om avskaffande av könsstereotyper i EU (2012/2116(INI))

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 29.5.2015 2015/2107(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE över EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014 2020 (2015/2107(INI)) Utskottet

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

EPSU Konferens om avtalsförhandlingar och social dialog 2007

EPSU Konferens om avtalsförhandlingar och social dialog 2007 EPSU Konferens om avtalsförhandlingar och social dialog 2007 med stöd av Europeiska kommissionen Framtiden för relationerna mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster Bryssel 3-4 december

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd

Läs mer

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30

TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 TULLVERKET AVTAL Dnr TV4-2004-200 2004-11-30 Parter Arbetsgivarsidan: Tullverket Huvudkontoret Arbetstagarsidan: SACO-föreningen vid Tullverket OFR/TULL-KUST SEKO Flextidsavtal i anslutning till Tull-ALFA

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN

NU HAR HON SLUTAT FLEXTIDSFÄLLAN FLEXTIDSFÄLLAN NU HAR HON SLUTAT Tidsjakt. Anna Halmerius registrerade flex när hon egentligen jobbade övertid, men hann aldrig ta ledigt. Och det var hon inte ensam om som distriktssköterska i Västra

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Social rättvisa från gård till gaffel Bekämpa prekär sysselsättning! EFFATFÖRDRAG Mot prekära anställningar

Social rättvisa från gård till gaffel Bekämpa prekär sysselsättning! EFFATFÖRDRAG Mot prekära anställningar Social rättvisa från gård till gaffel Bekämpa prekär sysselsättning! EFFATFÖRDRAG Mot prekära anställningar European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Union Social rättvisa från gård till

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:12 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:34 av Margaretha Herthelius m fl (fp) om att öka möjligheten för anställda att orka arbeta kvar längre Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Skillnader mellan LOU och LUF

Skillnader mellan LOU och LUF Skillnader mellan LOU och LUF Upphandling The VÄRMEK Way Lag om offentlig upphandling, LOU, är en lagstiftning som är processinriktad. Den är gjord så för att garantera att små leverantörer ska ha samma

Läs mer

EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA

EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA EPSU:s POLICYDOKUMENT LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR ALLA 1. Inledning Detta policydokument tar upp ett antal frågor av central betydelse för den sociala dialogen om livslångt lärande på lokal, regional, nationell

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen Social rättvisa, grundläggande rättigheter, rimlig lön,

Läs mer