Europeiska federation för offentliganställdas förbund. Inledande svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet
|
|
- Robert Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Europeiska federation för offentliganställdas förbund Inledande svar på kommissionens meddelande om I meddelandet ber man om svar på sju huvudsakliga frågor som rör arbetstidsdirektivet. Samtliga frågor besvaras kortfattat nedan, men det är mycket viktigt att dessa kommentarer betraktas utifrån en allmän reaktion på meddelandet som återfinns på s a) Hur kan vi utarbeta balanserade och nyskapande förslag om organisation av arbetstid som överkommer de resultatlösa diskussionerna under det senaste förlikningsförfarandet? Var har ni för långsiktig vision för arbetstidens förläggning i ett modernt sammanhang? EPSU:s utgångspunkt är att arbetstidsdirektivet ska ge ett konsekvent grundläggande skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i samtliga medlemsstater. Det är endast på denna grundval som arbetsmarknadens parter på olika nivåer därefter är de bäst placerade att utarbeta balanserade och nyskapande förslag om organisationen av arbetstid. EPSU är medveten om att frågan om balans mellan arbete och privatliv måsta behandlas och många av medlemsförbunden har förhandlat med arbetsgivarna om nyskapande arbetsscheman för att uppnå en sådan balans. Vi ser detta som en viktig del av en långsiktig vision för organisation av arbetstid, men övergången till större flexibilitet får inte ske på bekostnad det grundläggande skyddet mot lång arbetstid. Hälsa och säkerhet ska förbli den centrala frågan. I nuläget är det fortfarande oklart hur utvidningen av ämnet kan bidra till att lösa de centrala konflikterna som rör möjligheten till undantag, jourtid och beräkningsperioder. Det är också viktigt att återigen upprepa arbetsmiljöargumentet att lång arbetstid har negativa följder för arbetstagarnas hälsa, och ökar riskerna på arbetsplatsen när anställda är stressade, utarbetade och får problem med koncentrationen. Detta är särskilt viktigt inom sjuk- och hälsovård där lång arbetstid för medicinsk personal kan äventyra patienters säkerhet 1. Fackförbunden har förhandlat om arbetstidsprinciper på olika nivåer och där kan de eventuellt anse att det är en fördel att framförhandlade rättigheter understöds av europeisk lagstiftning. Det kan exempelvis gälla årlig semester, sabbatsår, arbetstidskonton, deltidsarbete för äldre arbetstagare och längre vilopauser för svåra yrken. Men vi vill inte se dessa på förhandlingsbordet som en del av en strategi för att urvattna det befintliga direktivet. b) Hur tror ni att förändringar i arbetsmönster och -rutiner har påverkat direktivets tillämpning? Har vissa bestämmelser blivit föråldrade, eller svårare att tillämpa? Det är sedan länge så att många arbetstagare har arbetsdagar som skiljer sig från normen och ofta arbetar utanför en viss arbetsplats, och därför bör svårigheter med att övervaka arbetstiden inte vara en anledning till att betrakta delar av direktivet som föråldrade eller svårare att tillämpa. Det finns många yrkesutbildade och tekniska arbetstagare inom offentliga tjänster (en del av dem som kommissionen kallar kunskapsarbetare ) som inte har normal arbetstid på en enda arbetsplats, men det är inte bevisat att deras arbetstid behöver regleras annorlunda. Exemplet kunskapsarbetare som ges i meddelandet leder vidare till 1 British Medical Association har en rad källor om lång arbetstid och hur den påverkar arbetstagares hälsa och patientsäkerheten: niordoctorsworkingarrangements.jsp?page=2
2 frågan om datateknik och att arbetsgivarna potentiellt har mer möjligheter att övervaka arbetstiden. c) Vad har ni hittills för erfarenheter av hur arbetstidsdirektivet fungerar överlag? Vad har ni för erfarenheter av de nyckelfrågor som identifieras i avsnitt 5 i detta dokument? Det som oroar EPSU mest är att arbetstidsdirektivet inte har fungerat som det borde ha gjort, eftersom man inte har vidtagit lämpliga åtgärder för att fullständigt överföra och genomföra det på nationell nivå. Om direktivet hade ändrats enligt EG-domstolens utslag om jourtid på arbetsplatsen, skulle det också ha medfört större rättslig klarhet, med ett klart budskap till nationella regeringar och arbetsmarknadsparter om att de inte bör skjuta upp frågan. Vi har flera reaktioner på några av meddelandets specifika observationer. I meddelandet presenteras ett antal utmaningar för arbetstidsdirektivet, bland annat att det fortfarande finns grupper arbetstagare med mycket lång arbetstid och behovet av att beakta omständigheter där kort- och till och med långsiktiga krav erfordrar längre arbetstid. Det står inte klart varför det måste finnas sådana långsiktiga krav på att arbeta över 48 timmar per vecka och inte heller varför flexibiliteten med genomsnittlig arbetstid under fyra, sex eller tolv månader inte skulle täcka dessa situationer. Möjligheter till undantag (opt-out) Meddelandet påpekar även att användningen av undantagsmöjligheten har spridits med fem länder som använder den i flera sektorer, medan 10 länder har använt sig av möjligheter till undantag i vissa sektorer, speciellt för att hantera jourtid. Beslutet av 10 länder att använda undantagsmöjligheten i vissa sektorer är kopplat till misslyckandet med att genomföra direktivet i linje med EG-domstolens SIMAP- och Jaegerdomar och skapa rättslig klarhet om jourtidsfrågan. Kommissionen underlåter att agera och undantagsmöjligheten används för att omorganisera arbetsmönster för att beakta jourtid på arbetsplatsen som arbetstid. Det faktum att fem länder använder möjligheten till undantag i stor skala, föranleder den allvarliga fråga om detta ger dem en illojal konkurrensfördel i förhållande till andra EUmedlemsstater. Om vi ser på kommissionens intresse för att kontrollera hur nationella regeringar använder statligt stöd för att stödja deras industrie, är det märkligt att den låter vissa regeringar ge deras industrier en illojal konkurrensfördel genom att acceptera fler möjligheter till undantag från arbetstidsdirektivet. Det är oroväckande att flera berörda parter begär att enskilda ska ha rätt att arbeta mer än 48 timmar per vecka för att tjäna mer, eller göra karriär snabbare. Detta föranleder frågor om rimliga lönenivåer och behovet av att se till att arbetstagare har en rimlig lön så att de inte behöver arbeta så många timmar. Detta och frågan om karriärbefordran sätter också fokus på jämställdhet och diskriminering av kvinnliga arbetstagare som fortfarande har huvudansvaret för familjen och inte kan arbeta i sådan utsträckning för att förbättra lön eller möjligheter till befordran. I syfte att uppnå en balans, bör man inte också uppmärksamma att flera berörda parter har begärt kortare veckoarbetstid för att skapa sysselsättning, få bättre balans mellan arbete och privatliv och ta itu med miljöutmaningar? Detta är kopplat till konsekvenserna av enskilda personers rätt att välja längre arbetstid. Det handlar inte om individens ansvar, utan om att garantera ett bredare skydd, både för enskilda arbetstagare, människorna de arbetar med och andra som kan påverkas av deras aktioner i egenskap av klienter, kunder eller patienter. 2
3 Jourtid Jourtid är en viktig fråga för offentliga sektorn och i synnerhet för tillhandahållandet av sjukoch hälsovårds-, omsorgs- och räddningstjänster. Arbetsmarknadens parter i dessa sektorer har arbetat med att förhandla fram lösningar utifrån premissen att ett reviderat direktiv kräver att jourtid på arbetsplatsen betraktas som arbetstid. Men, på grund av kommissionens ståndpunkt och ovisshet kring en eventuell, har den lättaste lösningen för vissa arbetsgivare varit att säga att de potentiella kostnaderna är alltför höga. Istället för att försöka hitta en lösning, undviker de frågan helt och hållet tack vare möjligheten till undantag. Inom hälso- och sjukvårdssektorn är det naturligt att arbetstagares arbetsmiljö också är kopplat till patienternas säkerhet. Det är verkligen viktigt att sjuk- och hälsovårds- och räddningstjänster tillhandahålls av friska och krya arbetstagare och inte anställda vars kompetens och omdöme kan undermineras av utmattning och stress på grund av långa arbetsdagar. Vill vi se kirurger, sjuksköterskor och annan medicinsk personal genomföra komplicerade operationer med vetskap om att de kan ha långa arbetsdagar för att tjäna mer eller för en snabb karriärutveckling? Detta leder till tankar kring sjuk- och hälsovårdspersonal och rekrytering och bihållande. EPSU och dess medlemsförbund har spelat en viktig roll i denna debatt och i svaren på Europeiska kommissionens grönbok om sjuk- och hälsovårdspersonal betonades att dessa frågor måste behandlas. I det tyska läkarförbundet Marburger Bunds ställningstagande om grönboken 2 uppmärksammades att Europeiska kommissionens ståndpunkt var motsägelsefull och problem som uppstod när den försökte införa en ny definition av arbetstid. d) Kan ni instämma med dokumentets analys vad gäller organisation och reglering av arbetstid i EU? Finns det några andra aspekter som ni anser bör läggas till? Meddelandet gör ett antal uttalanden om grundläggande förändringar och uppmärksammar i synnerhet tre frågor som rör minskning, polarisering och avstandardisering av arbetstid. EPSU kan i viss mån ställa sig bakom delar av analysen, men inte dess konsekvenser för EU:s lagstiftning. Kortare arbetstid Meddelandet fastställer att den genomsnittliga veckoarbetstiden i EU har minskat från 39 timmar 1990 till 37,8 timmar Det är en minskning på 1,2 timmar under en period på 16 år. Är detta en grundläggande förändring och, om så är fallet, har det några följdverkningar för arbetstidsdirektivet? Ett annat perspektiv återfinns i EIRO:s senaste rapport om arbetstid (Working time developments (Arbetstidens utveckling), 2008) som finner en minskning av den avtalsenliga veckoarbetstiden från 38,6 till 37,9 i EU15 och Norge sedan 1999, men främst före Rapporten observerar: Sedan dess har det nästan inte skett någon förändring av det avtalsenliga genomsnittet i Västeuropa. I EU:s 12 nya medlemsstater minskade arbetstiden med 0,2 timmar mellan 2003 och Överlag finner EIRO att avtalsenlig genomsnittlig veckoarbetstid i EU27 och Norge ligger på 38,6 timmar sedan Rapporten observerar också att den verkliga genomsnittliga veckoarbetstiden för heltidsanställda 2008 fortfarande var 40,4. Det handlar därför inte bara om utbredningen av trenden för kortare arbetstid, utan om detta kräver en ny syn på EU:s arbetstidslagstiftning. Polarisering av arbetstid Meddelandet uppmärksammar tillväxten av deltidsarbete, från 14% 1992 till 18,8% av EU:s totala arbetskraft Men, polariseringen av arbetstid återfinns inte här, utan i det faktum att meddelandet anger att 10% av alla anställda fortfarande arbetar över 48 timmar per vecka. (Vilket motsvarar över 22 miljoner arbetstagare, utan att räkna egenföretagare och 2 3
4 andra arbetstagare som faller utanför arbetstagar kategorin.) Återigen måsta man ställa sig frågan om direktivets effektiva genomförande, och om en kommissionsstrategi för att vidta rättsliga åtgärder mot länder som inte genomför direktivet, skulle ha bidragit till att minska antalet personer som arbetar över 48 timmar i veckan. Ingen förnekar tillväxten av deltidsarbete i hela Europa och parterna erkände detta redan 1997 när de undertecknade ramavtalet om deltidsarbete. Meddelandet hävdar att de flesta deltidsanställda arbetar deltid frivilligt, vilket kan vara fallet, men det finns en stor minoritet som är ofrivilliga deltidsarbetare 3. Därmed uppkommer frågan om vad detta har för konsekvenser för arbetstidsdirektivet. Ingenting i direktivet syftar till att begränsade deltidsarbete för de som så önskar och frågan om tillväxt och rätt till flexibel arbetstid tas upp i meddelandets följande punkt. Progressiv avstandardisering av enskildas arbetstid Meddelandet fastställer att arbetstiden i allt större utsträckning varierar under året eller arbetslivet, parallellt med mer flexibla rutiner i företag (flextid, årsarbetstid, tidbank, tidkrediter, etc.). Det kanske inte finns några detaljerade siffror om dessa trender, men det råder inga tvivel om att arbetstiden har blivit mer flexibel, inte bara på företag, enligt vad som stipuleras i meddelandet, utan också vid lokala, regionala och nationella myndigheter samt andra organ och institutioner som är offentliga arbetsgivare. Facket har inte bekämpat dessa förändringar, utan försökt att skydda sina medlemmar mot flexibilitet när den endast efterfrågas på arbetsgivarnas villkor. Det stårt klart att arbetstagare vill ha en bättre balans mellan arbete och privatliv, särskilt när de försöker förena heltidsarbete med omsorgsansvar för barn eller äldre eller klena anhöriga. Europaparlamentets förslag till ändringar av arbetstidsdirektivet, som fick stöd av facket, omfattade bland annat bättre rättigheter för arbetstagare att informeras i god tid före arbetsgivarnas eventuella förslag till förändringar av deras arbetsscheman samt rätt att begära ändringar av deras arbetstid. Rådets svar var att urvattna dessa förslag så att arbetsgivarna endast behövde informera om omfattande förändringar i arbetsmönster i tid och istället för att ge enskilda rätt att begära förändrad arbetstid, skulle arbetsgivare endast uppmuntras att behandla en sådan begäran. Meddelandet talar om allt fler 'kunskapsarbetare' med stor autonomi vad gäller deras arbetes organisation och arbetsplats. Men slutsatsen att deras arbete inte kan bedömas på grundval av antalet arbetstimmar, utan de levererade produkternas originalitet och kvalitet, är oklar och förutsätter märkligt nog att de flesta andra arbetstagare endast bedöms efter antalet timmar på arbetsplatsen och inte antalet och kvaliteten på de varor och tjänster som de tillhandahåller. Är inte detta en förolämpning mot brandmän som sätter sina liv på spel för att rädda människor, för sjuksköterskor och andra medicinsk personal som vårdar sjuka, gamla, döende, för barnomsorgspersonal som arbetar för låga löner på överbelagda daghem, för att bara nämna några arbetstagare som tillhandahåller tjänster till allmänheten i situationer som ofta är svåra och farliga. Eller är budskapet att om du vill leverera originalitet och kvaliteten måste du arbeta mer? Frågor som rör kunskapsarbetares arbetsorganisation och arbetsplats föranleder frågor som rör effektiv övervakning av arbetstiden, men det krävs bättre argument för att ändra direktivet när det gäller flexibilitet. I meddelandet hävdas att arbetstidshantering har i allt större utsträckning blivit en viktig del av företags konkurrensstrategier. Är detta verkligen någonting nytt? Och har inte många tillverkningsprocesser, liksom sjuk- och hälsovård och räddningstjänster, sedan länge krävt 3 Eurofounds undersökning 2005 om arbetsvillkor i Europa rapporterade att 22% av deltidsanställda ville arbeta mer. En färskare undersökning av LO i Sverige, publicerad i mars 2010, fann att 27% av deltidsanställda ville arbeta mer, men inte erbjöds den möjligheten av sina arbetsgivare. 4
5 arbete dygnet runt, vilket man har hanterat genom jourtid, standby och skiftsystem som har anpassats under årens lopp och i många länder uppfyller arbetstidsdirektivets krav? Ekonomisk kris I all diskussion om arbetstid måste den ekonomiska krisen naturligtvis beaktas, men meddelandet har en endimensionell hållning. Man observerar att flexibel arbetstid har använts för att anpassa efterfrågan och kortvariga arbetsscheman har införts, ofta med partiell lönekompensation. Så är onekligen fallet, och om det finns en reform av direktivet som skulle förbättra de anställdas rättigheter i detta avseende, är det rätten att i förväg formellt underrättas om sådana förändringar och fackets rätt att förhandla om dem. Den andra frågan som meddelandet inte tar upp gäller det faktum att många arbetstagare kan utsättas för påtryckningar om längre arbetstid utan ersättning, för att behålla produktionen eller tjänster där jobb har försvunnit eller rekryteringen blivit fryst 4. Visserligen är det positivt att meddelandets kommentarer om flexibilitet uppmärksammar risken med arbetsintensifiering och konsekvenserna för hälsa och säkerhet. Detta bör uppmärksammas i kommande debatter tillsammans med önskemål om bättre balans mellan arbete och privatliv som kombinerat med samhällets åldrande kan bidra till ett bakslag mot idealet med lång arbetstid. Meddelandet tar upp ett antal utmaningar för arbetstidsdirektivet, inbegripet att det fortfarande finns grupper arbetstagare som har mycket långa arbetsdagar, och behöver reagera på omständigheter där kortsiktiga, eller till och med långsiktiga, krav erfordrar längre arbetstid. Det står inte klart varför det måste finnas sådana långsiktiga krav på att arbeta över 48 timmar per vecka och varför flexibiliteten med genomsnittslig arbetstid under fyra, sex eller 12-månader inte skulle täcka dessa situationer. Vad gäller den genomsnittliga veckoarbetstiden, tycks det huvudsakliga argumentet vara att små och medelstora företag anser att det är orättvist att beräkningsperioden för genomsnittlig arbetstid över 12 månader endast är tillgänglig i sektorer där det kan genomföras genom kollektivavtal. Facket vill givetvis säkerställa att om man använder genomsnittsberäkningar över så långa perioder, ska så endast ske där de har möjlighet att övervaka konsekvenserna. Facket var villigt att kompromissa om frågan i linje med Europaparlamentets förslag, under förutsättning att det förelåg samråd i berörd sektor/arbetsplats och att övriga ändringsförslag antogs, nämligen stopp för möjligheterna till undantag, jourtid på arbetsplatsen behandlas som arbetstid samt rätt att begära flexibelt arbete. e) Anser ni att kommissionen bör ta initiativ till att ändra direktivet? Om ja, kan ni ställa er bakom målen med en sådan översyn enligt vad som fastställs i detta dokument? Vad anser ni bör utgöra dess tillämpningsområde? EPSU anser fortfarande att arbetstidsdirektivet bör ändras i syfte att avskaffa möjligheten till undantag och fastställa att jourtid på arbetsplatsen är arbetstid, och välkomnar tillfället till ytterligare en debatt om vikten av att skydda arbetstagare mot farorna förknippade med lång arbetstid. För EPSU:s del är arbetsmiljön det viktigaste målet, vid sidan av ett konsekvent genomförande av arbetstidsreglerna i hela EU. EPSU vill betona att ett konsekvent genomförande inte kan garanteras på lång sikt om undantagsmöjligheterna består. Större flexibilitet för arbetstagare att förbättra balansen mellan arbete och privatliv finns på våra medlemsorganisationers förhandlingsdagordning och eventuella betydande initiativ på europeisk nivå kan bli föremål för diskussion, om det finns grundläggande lagstiftning som skyddar mot lång arbetstid. 4 I Storbritannien publicerade centralorganisationen TUC en rapport i februari i samband med sin årliga dag för att arbeta din egentliga arbetstid. Evenemanget uppmärksammade utbredningen av obetald övertid och det faktum att detta är vanligare i offentliga sektorn 5
6 f) Anser ni att det kan vara lämpligt att studera andra åtgärder på EU-nivå, vid sidan av lagstiftningsåtgärder? Om så är fallet, vilken typ av åtgärder bör vidtas, och för vilka frågor? EPSU utesluter inte andra åtgärder på EU-nivå som bidrar till att förbättra skyddet av arbetstagare vad gäller arbetstid och bättre balans mellan arbete och privatliv, men det skulle vara oroväckande om sådana åtgärder i detta skede presenteras som ett alternativ till ett reviderat och effektivt genomfört direktiv. g) Önskar ni inleda en dialog om några av de frågor som behandlas i detta samråd enligt artikel 155 i fördraget? Om så är fallet, vilka? EPSU föreslår inte någon dialog i nuläget som skulle kunna distrahera från arbetet med ett bättre och mer effektivt arbetstidsdirektiv som vi anser utgör väsentlig lagstiftning för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Innan några förhandlingar kan övervägas måste regeringarna skulle dra tillbaka de fullständiga och partiella möjligheterna till undantag som tillämpas. 6
7 Allmänna observationer Vid sidan av de specifika svaren på frågorna i meddelandet, önskar EPSU även göra några allmänna observationer om arbetstidsdirektivet. Det viktigaste i kommissionens meddelande är uttalandet att: Skydd av arbetstagares arbetsmiljö måste fortsätta att vara det primära målet med en arbetstidsförordning, eftersom den rättsliga grunden för direktivet är artikel 153 (1a.) Förbättringar av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. (vår kursivering) EPSU stödjer naturligtvis detta, men ifrågasätter i vilken utsträckning andra mål bör beaktas. Meddelandet föreslår att arbetsmiljö av tradition har varit det främsta målet, men att debattens fokus har ändrats. Nu omfattar de andra målen bättre produktivitet, bättre konkurrenskraft, balans mellan yrkes- och privatliv och att bemöta den allt större mångfalden vad gäller önskemål och arbetsscheman. Meddelandet hänvisar till dagordningen för bättre lagstiftning och vikten av att arbetstidslagstiftning inte lägger någon onödig administrativ börda på företagen, i synnerhet SMF. Det är svårt att förstå hur aspekter som rör produktivitet och konkurrenskraft inte alltid skulle ha varit av central betydelse för Europaprojektet, och det verkar endast vara så att det finns en tendens att prioritera dessa före arbetsmiljöaspekter. Vad gäller konkurrens i Europeiska unionen bör ett effektivt och enhetligt genomförande av arbetstidsdirektivet ge samma spelregler för alla EU-företag. Vad gäller konkurrens med ekonomier utanför EU, bör vi uppmärksamma ordförande Barrosos uttalande om hans politiska prioriteringar för det sociala Europa: Om globaliseringen medför att vår konkurrenskraft utsätts för påtryckningar, ska vi aldrig svara med att sänka våra normer. EPSU instämmer med kommissionens syn att: den nuvarande situationen är helt klart otillfredsställande: den garanterar inte ett effektivt skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet i Europeiska unionen i linje med EU:s lagstiftning. Men, utöver av dessa två huvudpunkter finns svårigheter med meddelandet eftersom det försöker ändra fokus till vad det kallar grundläggande förändringar i arbetsmönstren, samtidigt som det misslyckas med att angripa de verkliga problemen med arbetstidsdirektivet och dess effektiva genomförande. Rådets och parlamentets försök att revidera direktivet misslyckades i april 2009 efter två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Det är viktigt att påminna om de tre frågor som låg bakom de låsta positionerna: jourtid, enskilda personers möjligheter till undantag samt beräkningsperioden för veckoarbetstiden. Meddelandet hävdar att: Det råder brist på rättslig klarhet vad beträffar tolkningen av ett antal frågor som inte fått någon lösning på grund av att medlagstiftarna inte fattade beslut. Detta stämmer inte. Problemet med dessa tre frågor är inte bristen på rättslig klarhet, som har tillhandahållits av EG-domstolen, utan politistk stöd för hur de bör tolkas eller ändras, vilket är resultatet av en obeveklig kampanj av Business Europe och ett begränsat antal medlemsstater i syfte att avskaffa detta väsentliga skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet av konkurrensskäl. Vad gäller jourtid förklarar meddelandet att: I målen SIMAP-Jaeger-Dellas dömde domstolen att direktivet bör tolkas som att jourtid ska räknas som arbetstid. I själva verket bidrar meddelandet här till förvirringen eftersom domarna inte stipulerade att all jourtid bör behandlas som arbetstid, utan endast jourtid på arbetsplatsen. Detta handlar mindre om rättslig klarhet och mer om kommissionens ovilja, till följd av vissa nationella regeringars motstånd, att ändra direktivet i linje med dessa domar. Detta har resulterat i att undantagsmöjligheten har spridits till några länder där den används för att undvika att ta itu med konsekvenserna av att jourtid på arbetsplatsen ska vara arbetstid. Själva undantagsfrågan i sig handlar inte om rättslig klarhet, utan är en grund- 7
8 läggande meningsskiljaktighet mellan huvudsakligen facket å enda sidan, som fick stöd av Europaparlamentets ståndpunkt förra året, och arbetsgivarorganisationerna på den andra sidan, om att avskaffa möjligheter till undantag. Avslutningsvis är även beräkningsperiodens längd en politisk debatt, inte en fråga om rättslig klarhet. Direktivet tillåter förlängningar i upp till 12 månader om det finns kollektivavtal. Arbetsgivarna ville göra 12-månadsalternativer mer tillgängligt, även där facket inte kan övervaka hur förlängningen fungerar. Meddelandet hänvisar till att denna brist på rättslig klarhet är en anledning till varför direktivet i dess nuvarande form inte genomförs effektivt i nationell lagstiftning. Meddelandet ger i själva verket intrycket att dessa problem ligger utanför kommissionens kontroll. EPSU hävdar tvärtom att det är kommissionens misslyckande med att vidta åtgärder mot regeringar som inte har genomfört direktivet fullt ut, som har bidragit till förvirringen kring arbetstidsbestämmelserna. Rapporten från 2008 om direktivets genomförande fann att 10 länder inte hade överfört direktivet fullständigt eller korrekt, i synnerhet vad gäller offentliga tjänster eller vissa delar av offentliga och hälso- och sjukvårdstjänster. Rapporten nämnde inte några kommissionsåtgärder för att ta itu med situationen. Kommissionen uppfyller därmed inte sin plikt att säkerställa att EU-lagstiftning överförs och tillämpas som sig bör. Kommissionen undergräver sin egen auktoritet och skapar misstro mot viljan att fungera som fördragets och EU-lagstiftningens väktare. Meddelandet hänvisar minst tre gångar till grundläggande förändringar som har ägt rum i arbetsmönster/arbetslivet under de senaste 20 åren och hävdar att en bör breddas för att beakta dessa förändringar och arbetstagares, näringslivets och konsumenters framtida behov. Man påstår även att den aktuella situationen inte ger tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare vad gäller förläggning av arbetstid. Dessa uttalanden väcker essentiella frågor, och visar även några stora luckor i kommissionens tankegång. Den största av dessa är att kommissionen är villig att tala om näringslivet och arbetstagare, utan att ekänna arbetstidslagstiftningens betydelse för offentliga tjänster. Offentliga tjänster i synnerhet sjuk- och hälsovård och räddningstjänster är inte bara de sektorer som påverkas mest av jourtidsfrågan, utan det framgår dessutom av 2008 års rapport att kommissionen inte har sett till att nationella regeringar genomför direktivet som sig bör inom offentliga tjänster. Det är inte omedelbart uppenbart varför kommissionen tar upp konsumenter, om den inte hyser åsikten att en svagare arbetstidsförordningar kan leda till billigare varor och tjänster. Det skulle ha varit mer relevant att ta upp patienter och behovet av att skydda patientsäkerheten genom att minska arbetstiden inom sjuk- och hälsovård. Detta väcker även frågan huruvida längre arbetstid förbättrar produktiviteten eller i själva verket har negativ inverkan på produktionen av varor och tjänster av kvalitet. 14 april 2010 EPSU står för Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. Den är EFS största federation och består av 8 miljoner offentliganställda från över 250 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom energi, vatten och avfall, hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt kommunal och statlig förvaltning, i samtliga europeiska länder inklusive EU:s grannländer i öst. EPSU är ISKA:s (Internationalen för kommunal- och statsanställdas) erkända regionala organisation. Mer information om EPSU och vårt arbete finns på 8
Europeiska federation för offentliganställdas förbund. Svar på kommissionens meddelande om översyn av arbetstidsdirektivet
Europeiska federation för offentliganställdas förbund Svar på kommissionens meddelande om I meddelandet ber man om svar på sju huvudsakliga frågor som rör arbetstidsdirektivet. Samtliga frågor besvaras
Läs merArbetstidsdirektivet
Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund
Läs merAvtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter i den offentliga sektorn. EPSU:s 4:e avtalskonferens 12-13 december 2005
Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter i den offentliga sektorn EPSU:s 4:e avtalskonferens FINANSIERAD av EU Informationsdokument om arbetstid Bakgrundsdokument till arbetsgruppsdiskussionerna
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merÄmne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker
EPSU:s fasta kommitté för sjuk- och hälsovård samt sociala tjänster (HSS) antaget den 4 november 2009 - med uppdatering i oktober (för regelbunden översyn och uppdatering under kongressperioden) EPSU:s
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
Europaparlamentet 2014 2019 Utskottet för framställningar 27.1.2016 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1759/2013, ingiven av Thierry Paquet, belgisk medborgare, om de frivilliga brandkårernas
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merEUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET
EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.4.2017 SWD(2017) 203 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2017 SWD(2017) 479 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden
"A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.9.2004 KOM(2004) 607 slutlig 2004/0209 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens
Läs merRekrytering och kvarhållning En handlingsram
Rekrytering och kvarhållning En handlingsram 1.1 Allas tillgång till sjukvård är en grundläggande mänsklig rättighet, som utgör en väsentlig del av den europeiska sociala modellen. Alla relevanta aktörer
Läs merSamordna avtalsförhandlingar
Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs mer1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2017/0085(COD) 6.3.2018 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om balans mellan
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 10 december 2001 PE 305.716/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Ioannis Koukiadis (PE 305.716) ARBETSTIDENS FÖRLÄGGNING
Läs merArbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Malin Looberger Samberedning av skett med: Avdelningen för administration Avdelningen för vård och omsorg Arbetsmarknadsdepartementet
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen
7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor
Läs merArbetstidslagen, hälsa och säkerhet
Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora
Läs mer1. Introduktion. 2. EU:s politik avseende förenlighet
Samråd med de europeiska arbetsmarknadsparterna om åtgärder för att förenkla föreningen av yrkes-, privat- och familjeliv Antagen av EPSU:s styrelse det 20 och 21 november 2006 1. Introduktion Den 12 oktober
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för transport och turism ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-42
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2008/0195(COD) 28.1.2009 ÄNDRINGSFÖRSLAG 6-42 Förslag till yttrande Johannes Blokland (PE416.565v01-00) om förslaget till Europaparlamentets
Läs merFjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik
Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser
Läs merUtdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig
Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett
Läs merArbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När
EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013
Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 24.9.2013 2013/2116(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om tillämpningen av direktiv 2005/29/EG om otillbörliga affärsmetoder (2013/2116(INI))
Läs mervad bör EPSU:s position vara inför framtiden?
1) En ändring av arbetstidsdirektivet 1 finns fortfarande på Europeiska kommissionens agenda och de förväntas lägga fram ett nytt förslag under 2015, efter att arbetsmarknadens parter misslyckades med
Läs merTCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag till direktiv och lämnar här sitt svar.
1(5) 2017-06-15 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa 103 33 STOCKHOLM Forsell asa.forsell@tco.se Yttrande TCO Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar
Läs merKommenterad dagordning Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor (EPSCO-rådet) den 4 oktober 2004
Kommenterad dagordning 2004-09-24 N2004/6898/EIS Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationell samordning Kommenterad dagordning Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälsa och konsumentfrågor
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1991L0383 SV 28.06.2007 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 25 juni 1991 om komplettering av
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014, 20/01/1998 s
Page 1 of 8 Avis juridique important 31997L0081 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - Bilaga : Ramavtal om deltidsarbete
Läs mer2008-05-15 A/2008/969/ARM
2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2010 KOM(2010) 802 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN om
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2008/0142(COD) 18.12.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 33-53 Förslag till yttrande Harald Ettl (PE416.293v01-00) Förslag till Europaparlamentets och
Läs merLöner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första
Läs merRamavtal om distansarbete
1 UNICE/UEAPME och CEEP på arbetsgivarsidan och ETUC på arbetstagarsidan meddelade den 20 september 2001 att man avsåg att efterkomma Europeiska kommissionens uppmaning att inleda förhandlingar i syfte
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merEUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET
EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats
Läs mer6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merKommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008
Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av
Läs merOffentliga tjänster av hög kvalitet livskvalitet
Bidrag från Europeiska federationen för offentliganställdas förbund (EPSU) till Europeiska socialdemokratiska partiet angående PSE:s valmanifest för Europaparlamentsvalen 2009 Introduktion: Offentliga
Läs merPartsgemensam information om förtroendearbetstid. Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T
Partsgemensam information om förtroendearbetstid Ett resultat av de centrala parternas uppdrag enligt Villkorsavtal/Villkorsavtal-T Utgiven av Arbetsgivarverket, SEKO, OFR/S,P,O, Saco-S 2013 Produktion:
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter
Läs merAnvända offentliga pengar på bästa sätt
Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 14 oktober 2003 PE 329.
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 oktober 2003 PE 329.884/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 Förslag till betänkande (PE 329.884)
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Budgetutskottet 16.2.2015 2015/2017(BUD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14 Förslag till betänkande Liadh Ní Riada (PE546.865v02-00) Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.4.2013 B7-000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-0000/2013 och B7-0000/2013 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning
Läs merUtskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 3.6.2013 ARBETSDOKUMENT om förslaget till Europaparlamentets och rådets
Läs merEPSU:s enkät om fackligt medlemskap, avtalsförhandlingar och social dialog i lokal och regional förvaltning
social dialog i lokal och regional förvaltning EPSU skulle vilja få en bättre bild av utvecklingen av fackligt medlemskap, kollektivförhandlingar och, detta för att vi ska kunna bli effektivare och tillhandahålla
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 21 juni 1999 (6.9) OR. f UTKAST PROTOKOLL
Conseil UE EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 21 juni 1999 (6.9) OR. f 8612/99 LIMITE PUBLIC PV/CONS 30 SOC 202 UTKAST PROTOKOLL från rådets 2182:a möte (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) i Bryssel
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. Dir. 2018:66. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018
Kommittédirektiv Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet Dir. 2018:66 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur direktivet om ändring
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 2013/2077(INI) 2.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19 Förslag till betänkande Sajjad Karim (PE514.600v01-00) EU-lagstiftningens ändamålsenlighet, subsidiaritet
Läs merEUROPAPARLAMENTET Utskottet för sysselsättning och sociala frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 9.12.2014 PE544.310v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Marita Ulvskog (PE544.291v01-00) Främjande av arbetstagarnas ekonomiska delaktighet
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0359(COD) 11.4.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga
Läs merMOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 30.5.2016 MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN Ärende: Motiverat yttrande från den rumänska deputeradekammaren
Läs merU 37/2014 rd. Arbetsminister Lauri Ihalainen
U 37/2014 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till rådets direktiv (arbetstidsdirektivet för inlandssjöfarten) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för framställningar 27.6.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0238/2012, ingiven av Sven D. Adler, tysk medborgare, om införande av yrket landskapsarkitekt
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs mer14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merFörhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
6.1.2016 L 3/41 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/9 av den 5 januari 2016 om gemensamt inlämnande och utnyttjande av data i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Initiativ rörande reglering av yrken Utbildningsdepartementet 2017-02-14 Dokumentbeteckning KOM(2016) 822 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om proportionalitetsprövning
Läs merGrönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården
Socialutskottets utlåtande 2008/09:SoU18 Grönbok: Den europeiska arbetskraften inom vården Sammanfattning I utlåtandet behandlas Europeiska kommissionens grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården,
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 18.12.2014 2013/0390(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Europaparlamentets och rådets direktiv om sjöfolk och om ändring av
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 25.11.2014 B8-0311/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om översynen av kommissionens
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm
Läs merSV Förenade i mångfalden SV A8-0361/1. Ändringsförslag. Julia Reda för Verts/ALE-gruppen
13.1.2016 A8-0361/1 1 Skäl E E. Under 2014 avslutades 1 887 framställningar, av vilka 1 070 framställningar var otillåtliga. Detta motsvarar en ökning med nästan 10 procent jämfört med siffran för 2013,
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 30.1.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 1128/2012, ingiven av L. A., armenisk/rysk medborgare, om påstådd diskriminering och
Läs merSAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster
SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel,
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 För mer info: www.tco.se/var-politik/eu/tcos-plattform-infor-valet-till-europaparlamentet-2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 156/9 RÅDETS DIREKTIV. av den 29 maj 1990
198 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 05/Vol. 04 390L0269 21.6.90 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 156/9 RÅDETS DIREKTIV av den 29 maj 1990 om minimikrav för hälsa och säkerhet
Läs merEUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
30.11.2018 SV Europeiska unionens officiella tidning C 432/17 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om lagstiftningspaketet En ny giv för konsumenterna
Läs merILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2018/19:AU3 ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen godkänner Internationella arbetsorganisationens
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.11.2014 2014/0124(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottet för
Läs merBygga facklig styrka EPSU:S KONGRESS ORIENTERING
EPSU:S KONGRESS 2019 1. ORIENTERING Bygga facklig styrka Inför nästa kongress i juni 2019 kommer EPSU att ta fram en rad underlag, som fokuserar på några av de viktigaste arbetsområdena under nästa kongressperiod.
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.4.2004 KOM(2004) 351 slutlig 2002/0124 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget om
Läs merKommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS
Inledning Kommissionens meddelande om gemensamma principer för flexicurity ståndpunktspapper från NFS Arbetstagare runt om i Europa lever och arbetar i en värld som förändras allt snabbare. De europeiska
Läs merSTATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN
STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv Genomförande av sjöfolksdirektivet Dir. 2015:116 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera sjöfolksdirektivet, som ändrar vissa
Läs mer