SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster
|
|
- Sofia Sundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel, december 2013 Med stöd från Europeiska kommissionen
2 KOLLEKTIVA FÖRHANDLINGAR # 02 Sammandrag om konferensen Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Presentation Syftet med detta sammandrag för konferensdeltagare är att ge lite bakgrundsinformation till de huvudsakliga debatterna och arbetsgruppsmötena tillsammans med länkar till relevanta dokument. En del av huvudfrågorna som EPSU och dess medlemsförbund står inför gäller hur de svarar på några av de största utmaningarna, både på EU-nivå och på nationell nivå, och detta kommer även att lyftas fram. Vi hoppas att sammandraget hjälper till att utgöra en bra utgångspunkt för konferensen och att deltagarna aktivt deltar i diskussionerna och debatterna. Avsnitten nedan följer konferensens dagordning: Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Information om löneutveckling Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Lön inom offentlig och privat sektor utveckling Arbetsvillkor för offentlig förvaltning jämförelse av lönenivåer och Workshoppar som pågår samtidigt o Decentralisering av kollektiva förhandlingar o Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten o Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Svara på utmaningen inom ekonomisk styrning Minska löneskillnaden mellan könen Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för 2
3 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 03 Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Den europeiska terminen är den årliga cykeln av politisk vägledning och tillsyn som utgör processen för ekonomisk styrning. Den börjar med utformningen av den årliga tillväxtöversikten på hösten och inkluderar: förvarningsmekanismen för att varna för makroekonomiska obalanser och leder till djupodlande landsspecifika rapporter; nationella reformprogram, stabilitets- och konvergensprogrammen, landsspecifika rekommendationer och nu även nationella budgetbedömningar där kommissionen i praktiken godkänner utkast till nationella budgetar. Den tredje europeiska terminen slutfördes tidigare i år med de landspecifika rekommendationerna 2013 där löner återigen var en central fråga. En EFS-analys fann att åtta medlemsstater får en rekommendation om löner och/eller lönesättningssystem, medan det även finns fyra länder där ingripanden i löner är en del av saneringspaketet från trojkan som består av representanter från EUkommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. EFS noterar att i nästan samtliga fall är kommissionens rekommendationer anpassade till ingripanden och reformer som främjar löneflexibilitet i en nedåtgående riktning. Det finns vissa indikationer på att kommissionen är nöjd med de reformer av lönebildningssystem som redan har genomförts, men insisterar dock fortfarande på att fortsätta, fördjupa eller åtminstone övervaka dessa reformer. Den fjärde europeiska terminen är nu på gång efter publiceringen av Årlig tillväxtöversikt Kontinuitet är det övergripande budskapet här och huvudtemana från tidigare översikter upprepas. Kommissionen noterar att vissa länder har genomfört arbetsmarknadsreformer, men att en del stelheter fortfarande finns kvar och att dessa, enligt kommissionen, hämmar tillväxten och konkurrenskraften. I den årliga tillväxtöversikten slås det fast att man bör se till att löneutvecklingen ligger i fas med produktiviteten men inflation tas inte upp, så det är oklart huruvida detta gäller verkliga eller nominella löner. Kommissionen uppmanar även medlemsstater att fortsätta modernisera lagen om anställningsskydd" och att modernisera arbetsmarknaderna. EFS bidrag till debatten om den årliga tillväxtöversikten innefattade en utmaning till kommissionens krav på större flexibilitet på arbetsmarknaden, med argumentet att en löneutveckling mot botten skulle öka antalet osäkra anställningar och försvaga efterfrågan. Ronald Janssen, ekonomisk rådgivare på EFS, kommer att presentera detta möte. Han bidrar regelbundet till Social Europe Journals webbplats och en av hans senaste artiklar behandlar frågan om strukturella reformer. 3
4 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 04 Information om löneutveckling Det förs en ständig debatt om löneutveckling runt om i Europa med en rad olika källor som tillhandahåller olika uppgifter om trender inom löner, både gällande löneökningar och utveckling inom kollektivt förhandlade löner. EIRO, Europeiska observationsorganet för arbetsmarknadsrelationer online, har övervakat trender under lång tid och har nu sammanställt informationen i en onlinedatabas för kollektiva förhandlingar. Databasen innefattar en del allmän information om kollektivavtal i varje land samt en tidslinje för utvecklingen inom kollektiva förhandlingar och uppgifter om förhandlade löneökningar som omfattar både ekonomin i sin helhet och ett antal specifika sektorer, inklusive, i vissa fall, civil förvaltning och lokala myndigheter. Camilla Galli da Bino, forskningsinformationschef på Eurofound kommer att presentera detta möte. Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Sedan 2008 har fackförbund för offentliganställda i flera länder stått inför lönesänkningar och lönestopp där en del av lönestoppen kommer att gälla till Lönesänkningar har genomförts i Kroatien, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien. I Rumänien sänktes lönerna med 25 % år 2010 men har stegvis ökat igen. Dock har offentliganställda inte återfått samma lönenivåer som före 2010 på grund av nedskärningar i bonusar och andra förmåner. I tre av de fyra största EU-länderna Frankrike, Storbritannien och Italien har offentliganställda haft lönestopp i tre till fyra år, medan man i Tyskland hittills har gått emot utvecklingen och två stora kollektivavtal för den offentliga sektorn har gett en liten ökning av reallönen. EPSU:s medlemmar i Norden har nått vissa framgångar i att skydda offentliganställdas köpkraft trots att detta har krävt några tuffa förhandlingar tillsammans med en stor strejk i Norge 2012 för att säkerställa att löneökningar i den offentliga sektorn förblev i linje med de i den privata sektorn. Torsten Müller, förste forskare om kollektiva förhandlingar vid ETUI:s forskningsinstitut, kommer att ge en vidare analys av den senaste utvecklingen inom offentliga tjänster. Hans artikel om det europeiska ingripandet i nationella branschrelationer (medförfattare till Thorsten Schulten) och en presentation av viktiga punkter som finns på webbsidorna om mötet för EPSU:s arbetsgrupp för kollektiva avtalsförhandlingar i maj Lön inom offentlig och privat sektor utveckling jämförelse av lönenivåer och 4
5 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 05 Eftersom offentliganställda har upplevt många attacker på lön och lönevillkoren har EU:s institutioner, en del regeringar och olika mediekommentatorer lyft fram frågan om lön i den offentliga sektorn. Argumentet har varit att lönerna i den offentliga sektorn i vissa länder har ökat mycket snabbare än lönerna i den privata sektorn samt att lönenivåerna i den offentliga sektorn är högre än de i den privata sektorn. I oktober publicerade generaldirektoratet för ekonomi och finans (DG ECFIN) en rapport där lönenivåer i den offentliga sektorn och den privata sektorn jämfördes. Rapporterna publicerades av Europeiska centralbanken, som även har utfört analyser om lön i den privata och offentliga sektorn, men i förhållande till trender inom löneutveckling. De två främsta budskapen är att lönerna i den offentliga sektorn generellt sett är högre än lönerna i den privata sektorn ett utgångsläge som hjälper till att rättfärdiga de aktuella nedskärningarna i lön och lönestoppen i den offentliga sektorn i många länder och att det finns bevis på större löneökningar i den offentliga sektorn under åren före krisen och att dessa ökningar har visat vägen för löneutvecklingen i den privata sektorn. Analysen av lönenivåerna försöker att ta hänsyn till de faktorer som kan förklara högre inkomster i den offentliga sektorn, såsom att arbetstagare i den offentliga sektorn ofta är äldre, har varit anställda längre och har högre utbildningsnivå. I flera länder verkar det som, även efter att dessa faktorer har beaktats, att lönerna i den offentliga sektorn ändå är högre. Dock är en viktig förklarande faktor tendensen att lönesystemen i den offentliga sektorn har mindre variation mellan den lägst avlönade och den högst avlönade, vilket särskilt medför att man har högre lägstalön i botten av löneskalan jämfört med lägstalönerna i den privata sektorn. Detta är ofta till fördel för kvinnor som ofta arbetar i lågavlönade sektorer och yrken. Detta tas faktiskt upp i rapporten från DG ECFIN som även lyfter fram den negativa påverkan av åtstramningar:... trots att det finns en positiv löneklyfta för offentliganställda är detta främst koncentrerat till arbetstagare med lägre utbildning som ofta har lägre befattningar. Därmed kan man behöva göra svåra kompromisser mellan effektivitet och jämställdhet vid tillämpning av de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna som har som mål att minska de offentliga lönekostnaderna. Richard Pond, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för kollektivavtalsförhandlingar, kommer att redogöra för en del av undersökningens resultat. Arbetsvillkor för offentlig förvaltning Åtstramningar har haft stor påverkan på arbetsvillkoren för anställda inom offentlig förvaltning i många länder. En stor undersökning som Eurofounds forskningsorganisation har gjort visar en del av dessa förändringar samt bedömer situationen före krisen. Undersökningen tar återigen upp frågan om en offentlig-privat jämförelse. Eurofound menar att arbetstagare i offentlig förvaltning, jämfört med anställda inom den privata sektorn, tenderar att ha en större anställningstrygghet, lägre arbetsintensitet, tydligare bestämda arbetstider, få mer utbildning och i mindre utsträckning vara utsatta för fysiska risker. I takt med nedskärningar i de offentliga utgifterna görs över hela Europa finns det dock tydliga bevis på en minskad 5
6 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 06 anställningstrygghet, sänkta och/eller frysta löner, ökad arbetstid och arbetsbörda och minskad möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Isabella Biletta, forskningschef på Eurofound kommer att presentera de huvudsakliga resultaten från undersökningen. Workshop: Decentralisering av kollektiva förhandlingar Reformerna mot system med industriella relationer främjas av EU-kommissionen tillsammans med parterna i trojkan Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden innehåller ett krav på en decentralisering av de kollektiva förhandlingarna. Deras argument är att nationella, branschvisa förhandlingar begränsar möjligheten för lokala arbetsgivare att justera sina lönestrukturer för att säkerställa att lönerna utvecklas i linje med produktiviteten. Svaret från fackförbunden är att branschvisa förhandlingar är viktiga för att ge ett skydd på lägsta nivå för lön och arbetsvillkor och att det, i linje med de flesta arrangemang för branschvisa förhandlingar, vanligtvis finns bestämmelser i branschavtalen som ger utrymme för flexibilitet på lokal nivå. Dock handlar flexibilitet från fackförbundens perspektiv om att tillhandahålla bättre lön och arbetsvillkor än branschavtalet, medan det för trojkan handlar om att kunna pressa ner lönerna, vilket har varit fallet i Grekland där regeringen, i tillämpningen av trojkans rekommendationer, ändrade lagen så att avtal på företagsnivå skulle kunna ha företräde över bestämmelser på branschnivå. Man har även lyckats genomdriva upphörandet av nationella avtal eller andra former av decentralisering i Spanien, Portugal, Irland, Ungern, Rumänien och Italien. Detta är ett tydligt bevis på trenden mot decentraliserade förhandlingar inom de offentliga tjänsterna under många år, oavsett om det gäller lokal nivå i kommuner, till exempel, eller departement eller myndigheter i centrala regeringar. Påverkan av decentraliseringen kan bero på i vilken utsträckning lön och arbetsvillkor fortfarande sätts för branschen med ytterligare förhandlingar på lokal nivå. Det beror även på hur väl förberedda fackförbunden och cheferna är för att kunna ta ansvar för förhandlingar på lokal nivå. Richard Pond kommer att sammanfatta en del av den viktigare forskningen om decentralisering och nyckelfrågor som offentliganställdas fackförbund står inför. Workshop: Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten Social omsorg fortsätter att förknippas med låga löner och dåliga arbetsvillkor samt en hög andel kvinnliga arbetstagare vilket gör att sektorn bidrar stort till den övergripande könsrelaterade löneskillnader. EPSU är nu involverade i ett projekt som kommer att försöka att få tillgång till mer detaljerad information om lön, sysselsättning och arbetsvillkor för arbetstagare inom social omsorg. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Wage Indicator-nätverket av nationella webbplatser och forskare vid AIAS-institutet i Amsterdam och CELSI-organisationen i Bratislava. EPSU kommer att be sina medlemsförbund att uppmuntra sina medlemmar att hjälpa till med en stor undersökning. Syftet är att få så många socialarbetare som möjligt att delta i en enkät online (eller på papper) där de får svara på frågor om lön, arbetstimmar, förmåner och en rad andra villkor. Alla arbetstagare i sektorn kommer att uppmuntras att delta oavsett vilken 6
7 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 07 arbetsgivare de har offentlig, privat eller ideell. Enkäten kommer att finnas tillgänglig i 24 av EU:s medlemsstater och sex andra länder på de relevanta nationella språken. EPSU har tidigare gjort sektorsvisa enkäter om lön med AIAS och det finns en fullständig rapport och bakgrundinformation om detta tidigare projekt, WISUTIL, som undersökte energi, avfall och vatten. Kea Tijdens och Maarten van Klaveren från AIAS kommer att ge en bakgrund till projektet, diskutera hur det fungerar i praktiken och vilka resultat de förväntar sig kunna publicera. Workshop: Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Med tanke på den mycket höga ungdomsarbetslösheten i Europa är det tydligt att initiativ snabbt måste tas för att ge unga arbetstagare utbildning för att förbättra möjligheterna till sysselsättning, men framför allt riktiga jobbmöjligheter. Under ett par år nu (även före nedskärningarna på grund av åtstramningar) visar sysselsättningsprofilen för offentliga arbetsgivare i många länder en minskande andel yngre arbetstagare. Forskning som har utförts för EPSU under 2011 och som omfattade 10 länder fann att andelen arbetstagare i offentlig förvaltning som var 24 år eller yngre var mycket låg och väl under antalet anställda procentuellt i andra sektorer. I takt med att nedskärningar av offentliga utgifter har spridit sig, men begränsningar för rekrytering, har offentliga arbetsgivare upplevt det svårt att öka anställningsmöjligheterna för unga arbetstagare. Det finns även problemet att när de hittar jobb står unga arbetstagare inför en rad osäkra anställningsvillkor som låg lön och tillfälliga kontrakt. En aktiv medlem i EPSU:s ungdomsnätverk kommer att ge en introduktion till diskussionen och lyfta fram vilka frågor som EPSU:s medlemsförbund står inför. Svara på utmaningen med ekonomisk styrning På mötet i oktober godkände EFS:s verkställande utskott en motion som kritiserar attackerna på de kollektiva förhandlingarna från EU:s institutioner. Den lydde: Den nya ekonomiska styrningen baseras på en politik som förs på flera nivåer och på ett multilateralt system av övervakning i vilket nationell och europeisk politik är nära sammanlänkade. Lönetrender och kollektiva förhandlingsreformer övervakas under den europeiska terminen och är ofta föremål för politiska rekommendationer. Landspecifika rekommendationer, formulerade så här långt, är utgångspunkten för reformer för arbetsrätt och industriella relationer som har nedgraderat arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor. Den aktuella strategin för decentraliseringen av kollektiva förhandlingar har blivit till en avreglering av kollektiva förhandlingssystem. EFS försöker att samordna politiken kring den europeiska terminen och säkerställa att nationella och europeiska fackförbund använder de möjligheter som finns för att utmana ingripandena i de kollektiva förhandlingarna. EFS arbetar med en verktygslåda som man hoppas kommer att bidra till att utveckla en ny strategi för samordning. EFS konfederala sekreterare Luca Visentini kommer att beskriva hur EFS tänker kring dessa frågor och förklara förslagen till samordning samt utvecklingen av verktygslådan för kollektiva förhandlingar. 7
8 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 08 Minska löneskillnaderna mellan könen Lika lön har varit föremål för motionerna som antogs av EPSU:s verkställande utskott och kongress sedan Åtagandet för att minska könsrelaterade löneskillnader bekräftades åter igen på kongressen 2009 i och med godkännandet av en motion som innefattar åtagandet att: Sträva mot att eliminera könsrelaterade löneskillnader och förbättra kvinnors löner med utgångspunkt av EPSU:s bifogade checklista 'förhandla lika lön', och målet att minska könsrelaterade löneskillnader med minst 5 % till Det fanns även en motion om att uppnå lika lön i sektorer där kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna. Åtagandet finns även i jämställdhetsmotionen som har godkänts av EPSU:s verkställande utskott och som kommer att skickas till kongressen 2014 i maj nästa år. Bevisen från en nyligen genomförd analys för EPSU av officiella uppgifter visar att det fortfarande är en utmaning att uppnå målet på 5 % i de flesta länder där utvecklingen går långsamt framåt, och i vissa länder finns det till och med bevis på att löneklyftan har ökat på senare år. Dock finns det exempel i rapporten (som ska publiceras 2014) på fackliga åtgärder för lika lön och rapporten återspeglar en del av initiativen som rapporterades i den tidigare enkäten Anledningar till att män och kvinnor inte får lika lön är många och fackförbunden kan räkna med att förhandla om frågor som lönetransparens, könsuppdelningen mellan olika yrken, låg lön, deltidsarbete, föräldraledighet, barnomsorg, utbildning och flexibla arbetstider. Utvecklingen för jämställdhet rapporteras regelbundet i EPSU:s nyhetsbrev för kollektiva förhandlingar och sammanställs på nyhetssidan för jämställdhetsförhandlingar på EPSU:s webbplats. Christine Jakob, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för lokala och regionala myndigheter och jämställdhet, kommer att presentera en del resultat i den senaste forskningen och rapportera om EPSU:s seminarium om lika lön som hölls i Wien i november. Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för Kongressens resolution 2009 om kollektiva förhandlingar och social dialog innefattade en rad mål och målsättningar för den innevarande kongressperioden. Den innefattade även en lista över politiska frågor som EPSU och medlemsförbunden ska arbeta med. Konferensen kommer att presenteras med en översikt över framsteg inom de viktigaste frågorna i motionen samt en introduktion till motionen för 2014 års kongress, Stärka arbetstagarnas rättigheter och sysselsättningen i Europa med hjälp av kollektiva förhandlingar, social dialog och industriella åtgärder. Förslag till motionen har skickats ut till alla medlemmar och godkändes nyligen av EPSU:s verkställande utskott och finns tillsammans med andra förslag till motioner på EPSU:s verkställande utskotts webbsida för mötet den november, punkt 5. 8
9 9 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 09
10
11 EPSU är den Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. EPSU är den största federationen i EFS och består av 8 miljoner offentliganställda från över 275 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom sektorn för energi, vatten och avfall, inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt inom lokal och nationell förvaltning, i alla europeiska länder, inklusive EU:s östra grannskap. EPSU är den erkända regionala organisationen för Internationalen för stats- och kommunalanställdas förbund (ISKA). Mer information om EPSU och vårt arbete finns på: 11
12 SAMMANDRAG OM KONFERENSEN Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Bakgrundskommentarer till EPSU:s konferens för social dialog och kollektiva förhandlingar Bryssel, december 2013 Med stöd från Europeiska kommissionen
13 KOLLEKTIVA FÖRHANDLINGAR # 02 Sammandrag om konferensen Den europeiska terminen, åtstramningar och social dialog inom offentliga tjänster Presentation Syftet med detta sammandrag för konferensdeltagare är att ge lite bakgrundsinformation till de huvudsakliga debatterna och arbetsgruppsmötena tillsammans med länkar till relevanta dokument. En del av huvudfrågorna som EPSU och dess medlemsförbund står inför gäller hur de svarar på några av de största utmaningarna, både på EU-nivå och på nationell nivå, och detta kommer även att lyftas fram. Vi hoppas att sammandraget hjälper till att utgöra en bra utgångspunkt för konferensen och att deltagarna aktivt deltar i diskussionerna och debatterna. Avsnitten nedan följer konferensens dagordning: Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Information om löneutveckling Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Lön inom offentlig och privat sektor utveckling Arbetsvillkor för offentlig förvaltning jämförelse av lönenivåer och Workshoppar som pågår samtidigt o Decentralisering av kollektiva förhandlingar o Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten o Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Svara på utmaningen inom ekonomisk styrning Minska löneskillnaden mellan könen Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för 2
14 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 03 Kollektiva förhandlingar och ekonomisk styrning Den europeiska terminen är den årliga cykeln av politisk vägledning och tillsyn som utgör processen för ekonomisk styrning. Den börjar med utformningen av den årliga tillväxtöversikten på hösten och inkluderar: förvarningsmekanismen för att varna för makroekonomiska obalanser och leder till djupodlande landsspecifika rapporter; nationella reformprogram, stabilitets- och konvergensprogrammen, landsspecifika rekommendationer och nu även nationella budgetbedömningar där kommissionen i praktiken godkänner utkast till nationella budgetar. Den tredje europeiska terminen slutfördes tidigare i år med de landspecifika rekommendationerna 2013 där löner återigen var en central fråga. En EFS-analys fann att åtta medlemsstater får en rekommendation om löner och/eller lönesättningssystem, medan det även finns fyra länder där ingripanden i löner är en del av saneringspaketet från trojkan som består av representanter från EUkommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. EFS noterar att i nästan samtliga fall är kommissionens rekommendationer anpassade till ingripanden och reformer som främjar löneflexibilitet i en nedåtgående riktning. Det finns vissa indikationer på att kommissionen är nöjd med de reformer av lönebildningssystem som redan har genomförts, men insisterar dock fortfarande på att fortsätta, fördjupa eller åtminstone övervaka dessa reformer. Den fjärde europeiska terminen är nu på gång efter publiceringen av Årlig tillväxtöversikt Kontinuitet är det övergripande budskapet här och huvudtemana från tidigare översikter upprepas. Kommissionen noterar att vissa länder har genomfört arbetsmarknadsreformer, men att en del stelheter fortfarande finns kvar och att dessa, enligt kommissionen, hämmar tillväxten och konkurrenskraften. I den årliga tillväxtöversikten slås det fast att man bör se till att löneutvecklingen ligger i fas med produktiviteten men inflation tas inte upp, så det är oklart huruvida detta gäller verkliga eller nominella löner. Kommissionen uppmanar även medlemsstater att fortsätta modernisera lagen om anställningsskydd" och att modernisera arbetsmarknaderna. EFS bidrag till debatten om den årliga tillväxtöversikten innefattade en utmaning till kommissionens krav på större flexibilitet på arbetsmarknaden, med argumentet att en löneutveckling mot botten skulle öka antalet osäkra anställningar och försvaga efterfrågan. Ronald Janssen, ekonomisk rådgivare på EFS, kommer att presentera detta möte. Han bidrar regelbundet till Social Europe Journals webbplats och en av hans senaste artiklar behandlar frågan om strukturella reformer. 3
15 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 04 Information om löneutveckling Det förs en ständig debatt om löneutveckling runt om i Europa med en rad olika källor som tillhandahåller olika uppgifter om trender inom löner, både gällande löneökningar och utveckling inom kollektivt förhandlade löner. EIRO, Europeiska observationsorganet för arbetsmarknadsrelationer online, har övervakat trender under lång tid och har nu sammanställt informationen i en onlinedatabas för kollektiva förhandlingar. Databasen innefattar en del allmän information om kollektivavtal i varje land samt en tidslinje för utvecklingen inom kollektiva förhandlingar och uppgifter om förhandlade löneökningar som omfattar både ekonomin i sin helhet och ett antal specifika sektorer, inklusive, i vissa fall, civil förvaltning och lokala myndigheter. Camilla Galli da Bino, forskningsinformationschef på Eurofound kommer att presentera detta möte. Kollektiva förhandlingar och löneutveckling inom offentliga tjänster Sedan 2008 har fackförbund för offentliganställda i flera länder stått inför lönesänkningar och lönestopp där en del av lönestoppen kommer att gälla till Lönesänkningar har genomförts i Kroatien, Tjeckien, Estland, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Spanien. I Rumänien sänktes lönerna med 25 % år 2010 men har stegvis ökat igen. Dock har offentliganställda inte återfått samma lönenivåer som före 2010 på grund av nedskärningar i bonusar och andra förmåner. I tre av de fyra största EU-länderna Frankrike, Storbritannien och Italien har offentliganställda haft lönestopp i tre till fyra år, medan man i Tyskland hittills har gått emot utvecklingen och två stora kollektivavtal för den offentliga sektorn har gett en liten ökning av reallönen. EPSU:s medlemmar i Norden har nått vissa framgångar i att skydda offentliganställdas köpkraft trots att detta har krävt några tuffa förhandlingar tillsammans med en stor strejk i Norge 2012 för att säkerställa att löneökningar i den offentliga sektorn förblev i linje med de i den privata sektorn. Torsten Müller, förste forskare om kollektiva förhandlingar vid ETUI:s forskningsinstitut, kommer att ge en vidare analys av den senaste utvecklingen inom offentliga tjänster. Hans artikel om det europeiska ingripandet i nationella branschrelationer (medförfattare till Thorsten Schulten) och en presentation av viktiga punkter som finns på webbsidorna om mötet för EPSU:s arbetsgrupp för kollektiva avtalsförhandlingar i maj Lön inom offentlig och privat sektor utveckling jämförelse av lönenivåer och 4
16 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 05 Eftersom offentliganställda har upplevt många attacker på lön och lönevillkoren har EU:s institutioner, en del regeringar och olika mediekommentatorer lyft fram frågan om lön i den offentliga sektorn. Argumentet har varit att lönerna i den offentliga sektorn i vissa länder har ökat mycket snabbare än lönerna i den privata sektorn samt att lönenivåerna i den offentliga sektorn är högre än de i den privata sektorn. I oktober publicerade generaldirektoratet för ekonomi och finans (DG ECFIN) en rapport där lönenivåer i den offentliga sektorn och den privata sektorn jämfördes. Rapporterna publicerades av Europeiska centralbanken, som även har utfört analyser om lön i den privata och offentliga sektorn, men i förhållande till trender inom löneutveckling. De två främsta budskapen är att lönerna i den offentliga sektorn generellt sett är högre än lönerna i den privata sektorn ett utgångsläge som hjälper till att rättfärdiga de aktuella nedskärningarna i lön och lönestoppen i den offentliga sektorn i många länder och att det finns bevis på större löneökningar i den offentliga sektorn under åren före krisen och att dessa ökningar har visat vägen för löneutvecklingen i den privata sektorn. Analysen av lönenivåerna försöker att ta hänsyn till de faktorer som kan förklara högre inkomster i den offentliga sektorn, såsom att arbetstagare i den offentliga sektorn ofta är äldre, har varit anställda längre och har högre utbildningsnivå. I flera länder verkar det som, även efter att dessa faktorer har beaktats, att lönerna i den offentliga sektorn ändå är högre. Dock är en viktig förklarande faktor tendensen att lönesystemen i den offentliga sektorn har mindre variation mellan den lägst avlönade och den högst avlönade, vilket särskilt medför att man har högre lägstalön i botten av löneskalan jämfört med lägstalönerna i den privata sektorn. Detta är ofta till fördel för kvinnor som ofta arbetar i lågavlönade sektorer och yrken. Detta tas faktiskt upp i rapporten från DG ECFIN som även lyfter fram den negativa påverkan av åtstramningar:... trots att det finns en positiv löneklyfta för offentliganställda är detta främst koncentrerat till arbetstagare med lägre utbildning som ofta har lägre befattningar. Därmed kan man behöva göra svåra kompromisser mellan effektivitet och jämställdhet vid tillämpning av de finanspolitiska konsolideringsåtgärderna som har som mål att minska de offentliga lönekostnaderna. Richard Pond, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för kollektivavtalsförhandlingar, kommer att redogöra för en del av undersökningens resultat. Arbetsvillkor för offentlig förvaltning Åtstramningar har haft stor påverkan på arbetsvillkoren för anställda inom offentlig förvaltning i många länder. En stor undersökning som Eurofounds forskningsorganisation har gjort visar en del av dessa förändringar samt bedömer situationen före krisen. Undersökningen tar återigen upp frågan om en offentlig-privat jämförelse. Eurofound menar att arbetstagare i offentlig förvaltning, jämfört med anställda inom den privata sektorn, tenderar att ha en större anställningstrygghet, lägre arbetsintensitet, tydligare bestämda arbetstider, få mer utbildning och i mindre utsträckning vara utsatta för fysiska risker. I takt med nedskärningar i de offentliga utgifterna görs över hela Europa finns det dock tydliga bevis på en minskad 5
17 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 06 anställningstrygghet, sänkta och/eller frysta löner, ökad arbetstid och arbetsbörda och minskad möjlighet till utbildning och kompetensutveckling. Isabella Biletta, forskningschef på Eurofound kommer att presentera de huvudsakliga resultaten från undersökningen. Workshop: Decentralisering av kollektiva förhandlingar Reformerna mot system med industriella relationer främjas av EU-kommissionen tillsammans med parterna i trojkan Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden innehåller ett krav på en decentralisering av de kollektiva förhandlingarna. Deras argument är att nationella, branschvisa förhandlingar begränsar möjligheten för lokala arbetsgivare att justera sina lönestrukturer för att säkerställa att lönerna utvecklas i linje med produktiviteten. Svaret från fackförbunden är att branschvisa förhandlingar är viktiga för att ge ett skydd på lägsta nivå för lön och arbetsvillkor och att det, i linje med de flesta arrangemang för branschvisa förhandlingar, vanligtvis finns bestämmelser i branschavtalen som ger utrymme för flexibilitet på lokal nivå. Dock handlar flexibilitet från fackförbundens perspektiv om att tillhandahålla bättre lön och arbetsvillkor än branschavtalet, medan det för trojkan handlar om att kunna pressa ner lönerna, vilket har varit fallet i Grekland där regeringen, i tillämpningen av trojkans rekommendationer, ändrade lagen så att avtal på företagsnivå skulle kunna ha företräde över bestämmelser på branschnivå. Man har även lyckats genomdriva upphörandet av nationella avtal eller andra former av decentralisering i Spanien, Portugal, Irland, Ungern, Rumänien och Italien. Detta är ett tydligt bevis på trenden mot decentraliserade förhandlingar inom de offentliga tjänsterna under många år, oavsett om det gäller lokal nivå i kommuner, till exempel, eller departement eller myndigheter i centrala regeringar. Påverkan av decentraliseringen kan bero på i vilken utsträckning lön och arbetsvillkor fortfarande sätts för branschen med ytterligare förhandlingar på lokal nivå. Det beror även på hur väl förberedda fackförbunden och cheferna är för att kunna ta ansvar för förhandlingar på lokal nivå. Richard Pond kommer att sammanfatta en del av den viktigare forskningen om decentralisering och nyckelfrågor som offentliganställdas fackförbund står inför. Workshop: Lön och arbetsvillkor inom socialtjänsten Social omsorg fortsätter att förknippas med låga löner och dåliga arbetsvillkor samt en hög andel kvinnliga arbetstagare vilket gör att sektorn bidrar stort till den övergripande könsrelaterade löneskillnader. EPSU är nu involverade i ett projekt som kommer att försöka att få tillgång till mer detaljerad information om lön, sysselsättning och arbetsvillkor för arbetstagare inom social omsorg. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Wage Indicator-nätverket av nationella webbplatser och forskare vid AIAS-institutet i Amsterdam och CELSI-organisationen i Bratislava. EPSU kommer att be sina medlemsförbund att uppmuntra sina medlemmar att hjälpa till med en stor undersökning. Syftet är att få så många socialarbetare som möjligt att delta i en enkät online (eller på papper) där de får svara på frågor om lön, arbetstimmar, förmåner och en rad andra villkor. Alla arbetstagare i sektorn kommer att uppmuntras att delta oavsett vilken 6
18 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 07 arbetsgivare de har offentlig, privat eller ideell. Enkäten kommer att finnas tillgänglig i 24 av EU:s medlemsstater och sex andra länder på de relevanta nationella språken. EPSU har tidigare gjort sektorsvisa enkäter om lön med AIAS och det finns en fullständig rapport och bakgrundinformation om detta tidigare projekt, WISUTIL, som undersökte energi, avfall och vatten. Kea Tijdens och Maarten van Klaveren från AIAS kommer att ge en bakgrund till projektet, diskutera hur det fungerar i praktiken och vilka resultat de förväntar sig kunna publicera. Workshop: Sysselsättning och utbildning av unga arbetstagare Med tanke på den mycket höga ungdomsarbetslösheten i Europa är det tydligt att initiativ snabbt måste tas för att ge unga arbetstagare utbildning för att förbättra möjligheterna till sysselsättning, men framför allt riktiga jobbmöjligheter. Under ett par år nu (även före nedskärningarna på grund av åtstramningar) visar sysselsättningsprofilen för offentliga arbetsgivare i många länder en minskande andel yngre arbetstagare. Forskning som har utförts för EPSU under 2011 och som omfattade 10 länder fann att andelen arbetstagare i offentlig förvaltning som var 24 år eller yngre var mycket låg och väl under antalet anställda procentuellt i andra sektorer. I takt med att nedskärningar av offentliga utgifter har spridit sig, men begränsningar för rekrytering, har offentliga arbetsgivare upplevt det svårt att öka anställningsmöjligheterna för unga arbetstagare. Det finns även problemet att när de hittar jobb står unga arbetstagare inför en rad osäkra anställningsvillkor som låg lön och tillfälliga kontrakt. En aktiv medlem i EPSU:s ungdomsnätverk kommer att ge en introduktion till diskussionen och lyfta fram vilka frågor som EPSU:s medlemsförbund står inför. Svara på utmaningen med ekonomisk styrning På mötet i oktober godkände EFS:s verkställande utskott en motion som kritiserar attackerna på de kollektiva förhandlingarna från EU:s institutioner. Den lydde: Den nya ekonomiska styrningen baseras på en politik som förs på flera nivåer och på ett multilateralt system av övervakning i vilket nationell och europeisk politik är nära sammanlänkade. Lönetrender och kollektiva förhandlingsreformer övervakas under den europeiska terminen och är ofta föremål för politiska rekommendationer. Landspecifika rekommendationer, formulerade så här långt, är utgångspunkten för reformer för arbetsrätt och industriella relationer som har nedgraderat arbetstagarnas rättigheter och arbetsvillkor. Den aktuella strategin för decentraliseringen av kollektiva förhandlingar har blivit till en avreglering av kollektiva förhandlingssystem. EFS försöker att samordna politiken kring den europeiska terminen och säkerställa att nationella och europeiska fackförbund använder de möjligheter som finns för att utmana ingripandena i de kollektiva förhandlingarna. EFS arbetar med en verktygslåda som man hoppas kommer att bidra till att utveckla en ny strategi för samordning. EFS konfederala sekreterare Luca Visentini kommer att beskriva hur EFS tänker kring dessa frågor och förklara förslagen till samordning samt utvecklingen av verktygslådan för kollektiva förhandlingar. 7
19 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 08 Minska löneskillnaderna mellan könen Lika lön har varit föremål för motionerna som antogs av EPSU:s verkställande utskott och kongress sedan Åtagandet för att minska könsrelaterade löneskillnader bekräftades åter igen på kongressen 2009 i och med godkännandet av en motion som innefattar åtagandet att: Sträva mot att eliminera könsrelaterade löneskillnader och förbättra kvinnors löner med utgångspunkt av EPSU:s bifogade checklista 'förhandla lika lön', och målet att minska könsrelaterade löneskillnader med minst 5 % till Det fanns även en motion om att uppnå lika lön i sektorer där kvinnor utgör majoriteten av arbetstagarna. Åtagandet finns även i jämställdhetsmotionen som har godkänts av EPSU:s verkställande utskott och som kommer att skickas till kongressen 2014 i maj nästa år. Bevisen från en nyligen genomförd analys för EPSU av officiella uppgifter visar att det fortfarande är en utmaning att uppnå målet på 5 % i de flesta länder där utvecklingen går långsamt framåt, och i vissa länder finns det till och med bevis på att löneklyftan har ökat på senare år. Dock finns det exempel i rapporten (som ska publiceras 2014) på fackliga åtgärder för lika lön och rapporten återspeglar en del av initiativen som rapporterades i den tidigare enkäten Anledningar till att män och kvinnor inte får lika lön är många och fackförbunden kan räkna med att förhandla om frågor som lönetransparens, könsuppdelningen mellan olika yrken, låg lön, deltidsarbete, föräldraledighet, barnomsorg, utbildning och flexibla arbetstider. Utvecklingen för jämställdhet rapporteras regelbundet i EPSU:s nyhetsbrev för kollektiva förhandlingar och sammanställs på nyhetssidan för jämställdhetsförhandlingar på EPSU:s webbplats. Christine Jakob, del av EPSU:s politiska personal med ansvar för lokala och regionala myndigheter och jämställdhet, kommer att presentera en del resultat i den senaste forskningen och rapportera om EPSU:s seminarium om lika lön som hölls i Wien i november. Framtida arbete inom kollektiva förhandlingar kongressen 2014 resolutionen för Kongressens resolution 2009 om kollektiva förhandlingar och social dialog innefattade en rad mål och målsättningar för den innevarande kongressperioden. Den innefattade även en lista över politiska frågor som EPSU och medlemsförbunden ska arbeta med. Konferensen kommer att presenteras med en översikt över framsteg inom de viktigaste frågorna i motionen samt en introduktion till motionen för 2014 års kongress, Stärka arbetstagarnas rättigheter och sysselsättningen i Europa med hjälp av kollektiva förhandlingar, social dialog och industriella åtgärder. Förslag till motionen har skickats ut till alla medlemmar och godkändes nyligen av EPSU:s verkställande utskott och finns tillsammans med andra förslag till motioner på EPSU:s verkställande utskotts webbsida för mötet den november, punkt 5. 8
20 9 KOLLEKTIV FÖRHANDLING # 09
21
22 EPSU är den Europeiska federationen för offentliganställdas förbund. EPSU är den största federationen i EFS och består av 8 miljoner offentliganställda från över 275 fackförbund. EPSU organiserar arbetstagare inom sektorn för energi, vatten och avfall, inom hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt inom lokal och nationell förvaltning, i alla europeiska länder, inklusive EU:s östra grannskap. EPSU är den erkända regionala organisationen för Internationalen för stats- och kommunalanställdas förbund (ISKA). Mer information om EPSU och vårt arbete finns på: 11
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg
Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom
Läs merDen europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning
Sammanfattning och kommentarer Den europeiska planeringsterminen och modernisering av offentlig förvaltning Peña-Casas R., Sabato S., Lisi V. och Agostini C. November 2015 European Social Observatory www.ose.be
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs mermed beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,
29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram
Läs merAnvända offentliga pengar på bästa sätt
Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga
Läs merKONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster
KONFERENSUNDERLAG Utvärdering av den branschvisa sociala dialogen i EU och inverkan av åtstramningar på kollektivförhandlingar i offentliga tjänster Bakgrundsinformation för EPSU:s avtalskonferens 2012
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merFör att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.
Varför finns Regionkommittén? För att de lokala och regionala myndigheterna ska kunna påverka utformningen av EU-lagstiftningen (70 % av EU:s lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå). För att
Läs merEPSU/ PSI Arbetsgrupp
EPSU/ PSI Arbetsgrupp 4-5 maj 2006, Bryssel En ny federation Vår röst i Europa Den Europeiska federationen behöver en konstitution som återspeglar våra målsättningar och ger oss struktur, styrande organ
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merEftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014
Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:
Läs merFrågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242
MEMO/12/184 Bryssel den 15 mars 2012 Frågor och svar om arbetsgruppen för Grekland och dess andra kvartalsrapport Se även IP/12/242 1. Vilka uppgifter har arbetsgruppen för Grekland? Kommissionens arbetsgrupp
Läs merTIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER
TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd
Läs merRekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Österrikes nationella reformprogram 2015
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.5.2015 COM(2015) 269 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Österrikes nationella reformprogram 2015 med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram
Läs merLönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?
Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i
Läs merNya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG
Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden
Läs merUtmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid
Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora
Läs merResolution R.5. Offentliga tjänster i en utvidgad Europeisk union
EPSU:s 7:e kongress, 14 17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merEPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling
Läs merRekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen
Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merSchematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12
Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till
Läs mer2 EU på 10 minuter. EU i din vardag
! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.2.2008 SEK(2008) 193 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR som åtföljer Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av rådets
Läs merRAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Läs mer2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merVisstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna
Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merEUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier
European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på
Läs merKvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna
Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna Rapporten Kvarsättning i europeiska grundskolor: regelverk och statistik jämför hur kvarsättning metoden att låta eleverna gå om ett år
Läs merFrågor? Kontakta Rådgivningen: forhandling@sverigesingenjorer.se 08-613 80 00. FAQ om Flexpension
FAQ om Flexpension 1. Vad är flexpension? 2 2. Varför driver Sveriges Ingenjörer krav på flexpension? 2 3. Vad tjänar jag på flexpension? 2 4. Varför är det viktigt med liknande pensionsvillkor för olika
Läs mer2 Propositionens huvudsakliga innehåll
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3294 av Ali Esbati m.fl. (V) med anledning av prop. 2015/16:62 Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar 1 Förslag till riksdagsbeslut 1.
Läs mer15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Läs merMångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag
Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag 31/03/2008-28/04/2008 Det finns 371 svar, av totalt 371, som motsvarar dina sökvillkor 0. Medverkan Land DE Tyskland 58 (15.6%) PL Polen 44
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merVanliga fel vid riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning
Vanliga fel vid riskbedömning En europeisk kampanj om riskbedömning Förebyggande lagstiftningen Enligt lag måste EU:s arbetsgivare skydda sina arbetstagare från skador på arbetsplatsen. EU:s ramdirektiv
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs merDet finns mycket mer än socialförsäkringarna
Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.
Läs mer9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merEuropeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011
Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6
Läs merEn rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14
En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I
Läs merEuropass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa
Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna
Läs merADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU
Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när
Läs merFrågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer
MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010
Läs merRapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder
1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast
Läs merEU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU
IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merSTATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN
STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merNy lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil
Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 24/2013 (Finlands författningssamlings nr 1030/2012) Statsrådets förordning om sättandet i kraft av fördraget om stabilitet,
Läs merDe europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA
SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits
Läs merÄldreomsorg i Europa - utmaningar för fackföreningsrörelsen styrelsen
February 2011 Äldreomsorg i Europa - utmaningar för fackföreningsrörelsen styrelsen Sammanfattning och rekommendationer för Hela rapporten finns på: www.epsu.org/a/7431 Februari 2011 Av Jane Lethbridge,
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs merYRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB
Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines
Läs merTrots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare
Stockholm juli 2009 Trots lågkonjunkturen: Svenska företag på jakt efter tekniker och säljare Trots lågkonjunkturen och hög arbetslöshet söker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. Hela 29 procent
Läs merErasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök
Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merSkapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten
Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda
Läs merArbetstidsdirektivet
Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund
Läs merInformation från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015
1(5) Information från expertgruppen och kommittén för vin 20 oktober 2015 Sammanfattning Förslag till förenklingar av vissa rapporteringskrav diskuterades. Röstning om ändringar av förordning 555/2008,
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier
Läs merBILAGOR. till. Meddelande från kommissionen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:
Läs mer106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"
106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211
Läs merKommittédirektiv. Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Dir. 2007:100. Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007. Sammanfattning av uppdraget
Kommittédirektiv Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Dir. 2007:100 Beslut vid regeringssammanträde den 28 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall föreslå hur den nuvarande arbetslöshetsförsäkringen
Läs mer2008-05-15 A/2008/969/ARM
2008-05-15 A/2008/969/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektören Nikolaus G. van der Pas, GD Sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter B-1049
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV
8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG
Läs merDitt första EURES-jobb
Ditt första EURES-jobb 2012-2013 Gör det lättare a t t fl y t t a, a t t a r b e t a och att rekrytera ungdomar i Europa Guide Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. MÅLSÄTTNING... 4 3. STRUKTUR...
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv Genomförande av sjöfolksdirektivet Dir. 2015:116 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera sjöfolksdirektivet, som ändrar vissa
Läs merEtt effektivt sätt att lösa
Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag
Läs merAtt samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Läs merSamråd om framtiden för europeisk bolagsrätt
Samråd om framtiden för europeisk bolagsrätt EU:s bolagsrätt är en av den inre marknadens hörnstenar och har utvecklats mycket under de senaste 40 åren. EU:s harmonisering på bolagsrättsområdet täcker
Läs merInledning Förbundsorganisation Kongressen Förbundsstyrelsen (FS)
Arbetsordning För kongressperioden 2015-2017. Beslutad på förbundsstyrelsemötet den 5-9 augusti 2015. Uppdaterad på förbundsstyrelsemötet den 8-10 januari 2016. Inledning Arbetsordningen syftar till att
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.12.2010 KOM(2010) 731 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Eures verksamhetsrapport
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merInbyggd tendens till budgetunderskott (deficit bias) Politiska konjunkturcykler Allmänningarnas tragedi Strategiskt beteende Tidskonsistensproblemet
Skriftens syfte Översikt över förändringarna av stabilitetspakten och analys av konsekvenserna Analys av olika sätt att hantera den situation som uppstått Inbyggd tendens till budgetunderskott (deficit
Läs merHur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande
Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Insatsområde 1 - Entreprenörskap och innovativa miljöer Hur europeisk och nationell lagstiftning påverkar kvinnors företagande Verksamhetsbidrag
Läs merBILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.12.2002 SEK(2002) 1202 slutlig 2001/0033 (COD) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET enligt artikel 251.2 andra stycket i EG-fördraget
Läs merOm du bor eller arbetar utomlands
Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.
Läs merKollektivavtal och jämställda löner. Kurt Eriksson
Kollektivavtal och jämställda löner Kurt Eriksson Diskrimineringsförbud Lönesättningsprinciperna ska inte vara diskriminerande Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner och andra
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merRAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Läs merResolution R.1. Offentliga tjänster Europas styrka
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs mer