Till stora utskottet. ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd. statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag

Transkript

1 ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 21/2004 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ändring av arbetstidsdirektivet) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman sände den 9 november 2004 statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ändring av arbetstidsdirektivet) (U 58/2004 rd) till stora utskottet för beredning och bestämde samtidigt att arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ska lämna utlåtande till stora utskottet. Sakkunniga Utskottet har hört - regeringsråd Esa Lonka, arbetsministeriet - jurist Katja Lehto-Komulainen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf - ombudsman Jesper Eiskonen, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf - jurist Minna Helle, Akava r.f. - ombudsman Jyrki Hollmén, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT - direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland rf. Samband med andra handlingar Den föreliggande ändringen av arbetstidsdirektivet har tidigare behandlats i utskottet utifrån statsrådets utredning (E 23/2004 rd). Utskottet har lämnat utlåtandena AjUU 3/2004 rd och AjUU 13/2004 rd om utredningen. SKRIVELSEN Förslaget Artikel 2 i direktivet föreslås bli kompletterad med en definition av begreppet jourtid som den tid då arbetstagaren är tillgänglig för arbetsgivaren på arbetsplatsen och vid behov kan kallas till arbete. En definition av begreppet inaktiv del av jourtid införs samtidigt. Under inaktiv del av jourtid utför arbetstagaren inget arbete, men befinner sig på arbetsplatsen och är tillgänglig för arbetsgivaren. Inaktiv del av jourtid räknas till arbetstiden, om inte något annat bestäms i den nationella lagstiftningen eller kollektivavtal. Det arbete som utförs under jourtiden räknas alltid i sin helhet till arbetstiden. Enligt artikel 16 i förslaget får utjämningsperioden för den längsta veckoarbetstiden inte vara längre än fyra månader. Men genom lag får en medlemsstat av tekniska eller objektiva skäl för att organisera arbetet förlänga utjämningsperioden till 12 månader med hänsyn till arbetstagar- U 58/2004 rd Version 2.0

2 nas säkerhet och hälsa på arbetsplatsen, om inte något annat följer av att de behöriga arbetsmarknadsparterna hörs i saken och dialogen mellan dem främjas. Artikel 17 föreslås bli ändrad så till vida att den tidigare texten "under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet" ersätts med "under förutsättning att de berörda arbetstagarna ges motsvarande kompensationsledighet inom rimlig tid som inte får överstiga 72 timmar". Medlemsstaterna ska kunna genomföra åtgärder på nationell nivå för att tillämpa ett individuellt undantag från 48-timmarsregeln (opt-out). Arbetsgivaren får inte be om arbetstagarens samtycke när arbetsavtalet undertecknas och arbetstagaren kan när som helst återta sitt samtycke. Individuell opt-out bekräftas i kollektivavtal eller överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter inom en bransch eller på en arbetsplats. En enskild arbetstagare kan komma överens om opt-out direkt med sin arbetsgivare, om det enligt nationell lagstiftning eller praxis inte är möjligt att göra det i kollektivavtal. Avtalet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska ingås skriftligt och det gäller högst ett år i sänder. Om arbetstagaren inte vill ingå ett avtal får han eller hon inte utsättas för negativa följder. Arbetstagaren får inte arbeta mer än 65 timmar under någon enskild vecka, om inte kollektivavtalet eller något annat avtal mellan arbetsmarknadens parter tillåter det. Arbetsgivaren ska föra bok över utförda arbetstimmar och de arbetstagare som omfattas av systemet. De myndigheter som utövar tillsyn över systemet kan i förekommande fall begränsa tillämpningen av systemet. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om opt-out-systemet inom fem år efter att direktivet har trätt i kraft. Statsrådets ståndpunkt Finland godkänner förslagets syfte att lösa problemen med beräkningen av jourtid som arbetstid i synnerhet när det gäller läkare. Finland godkänner definitionerna av begreppen jourtid och inaktiv del av jourtid. Inaktiv del av jourtid bör dock räknas till arbetstiden, om inte något annat bestäms i den nationella lagstiftningen eller kollektivavtal. För att direktivet ska kunna genomföras kan Finland godkänna kommissionens förslag längre fram, förutsatt att vår lagstiftning inte behöver ändras. Finland understöder bestämmelserna i det gällande arbetstidsdirektivet, dvs. om en utjämningsperiod på fyra månader som vid behov kan förlängas till ett år genom kollektivavtal. För att direktivet ska genomföras kan Finland godkänna utjämningsperioden i förslaget. Finland har som mål att bevara flexibiliteten när det gäller den tid inom vilken kompensationsledighet som ersätter förkortad dygnsvila måste ges. Saken bör kunna regleras nationellt. Om tiden för kompensationsledigheten måste regleras noggrannare än i det gällande direktivet eftersträvar Finland ett flexibelt system som tilllåter undantag från tidsgränsen nationellt, t.ex. genom kollektivavtal. Den föreslagna tidsgränsen på 72 timmar är för kort i Finland och Finland motsätter sig den. Finland förhåller sig i princip ytterst kritiskt till systemet med opt-out. Men det är inte uteslutet att Finland intar en positiv attityd till en mycket begränsad användning av opt-out även om vi inte själv utnyttjar denna möjlighet, om det för att medlemsländerna ska nå en gemensam ståndpunkt krävs att systemet tas in i direktivet. UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Motivering Utskottet har tidigare i år tagit ställning (AjUU 3/2004 rd och AjUU 13/2004 rd) till de föreslagna ändringarna i arbetstidsdirektivet utifrån statsrådets utredning (E 23/2004 rd). Det upprepar sina ståndpunkter i utlåtandena. 2

3 Utskottet har i sina utlåtanden framhållit att arbetstidsdirektivet är ett av de mest centrala EU-rättsakterna om arbetslivet. Direktivet finns till för att skydda arbetstagarna mot oskäligt långa arbetsdagar genom att det fastställer en viss miniminivå som ska följas inom hela unionen. Det handlar också om att skapa jämlika konkurrensvillkor så att inget EU-land tillskansa sig konkurrensfördelar på bekostnad av arbetstagarnas hälsa och säkerhet. Enligt det föreslagna direktivet ska det nuvarande opt-out-systemet bibehållas, men tillämpningen kommer att inskränkas genom villkor bl.a. för att ingå avtal, avtals giltighet och tillsynen över avtal. I sitt utlåtande (AjUU 3/2004 rd) ställer sig utskottet avvisande till opt-out-systemet och anser att möjligheten att införa det bör slopas, på det sätt som Europaparlamentet kräver. Utskottet upprepar denna sin principiella syn. Arbetarskyddet handlar om att skydda den svagare parten och i princip kan arbetstagarens samtycke inte tillmätas en avgörande betydelse. Också om opt-out-systemet inskränks enligt direktivförslaget försämrar det skyddet för arbetstagarna. Regeringens syn är att Finland överväger att ställa sig positivt till en mycket begränsad tilllämpning av opt-out, om medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt kräver att systemet tas in i direktivet. Utskottet understryker att Finland fortfarande primärt bör arbeta för att eliminera systemet fram till 2007, som Europaparlamentet kräver. Men med hänsyn till att direktivet i sin nuvarande form möjliggör en obegränsad tilllämpning av opt-out-systemet inte bara i Storbritannien utan också i de nya medlemsstaterna, håller utskottet det för fullt möjligt att Finland går med på att ett striktare begränsat system får stå kvar i direktivet, om det inte går att få det eliminerat ens med en längre övergångstid. Om opt-out-systemet fortfarande inkluderas i direktivet är det viktigt att kommissionen noga bevakar i hur stor omfattning det tillämpas och vilka konsekvenserna är och att den skyndsamt vidtar åtgärder om det ser ut att tillämpningen i ett land skapar ett tryck på att införa det också i andra länder och därmed äventyrar syftet med hela arbetstidsdirektivet. Enligt förslaget ska direktivet kompletteras med två definitioner av begreppet jourtid. Med jourtid avses den tid då arbetstagaren är tillgänglig för arbetsgivaren på arbetsplatsen och vid behov kan kallas till arbete. Under inaktiv del av jourtid utför arbetstagaren inget arbete, men han eller hon befinner sig på arbetsplatsen och är vid behov tillgänglig för arbetsgivaren. Finland godkänner definitionerna på jourtid och inaktiv del av jourtid. Utskottet upprepar sin tidigare ståndpunkt att en omdefiniering av begreppet arbetstid inte får omintetgöra principen i EG-domstolens domar att jour på arbetsplatsen i linje med domstolens syn räknas som arbetstid. Det noterar att de nya definitionerna av jourtid är oklara och tolkbara och kan resultera i oförutsedda tolkningar. De har ingen koppling till läkarnas jourer utan är allmänna och kan i förlängningen bli tillämpliga inom vilken bransch som helst. I den form de nya definitionerna har i förslaget kan de försämra arbetstagarnas villkor när det gäller lön eller arbetstid. Utskottet menar att Finland inte bör godkänna de nya definitionerna av begreppet jourtid utan vid förhandlingarna arbeta för att problemen med jourer blir lösta genom kollektivavtal eller genom lagstiftning i de länder där kollektivavtal inte tillämpas. Vad gäller de övriga förslagen i direktivet har utskottet inga kommentarer till regeringens ståndpunkt. Arbetstidsdirektivet är ett minimidirektiv som till skydd för arbetstagarna tillåter nationella regler som går längre än direktivet. Enligt utredning kräver direktivet inga följdändringar i finsk lagstiftning förutsatt att bestämmelsen om kompensationsledighet ändras på det sätt som regeringen föreslår. Inom Europeiska unionen har det i många sammanhang uttalats farhågor för tillgången till arbetskraft med hänsyn till den åldrande befolkningen och understrukits att arbetstagarnas arbetsmotivation och arbetsförmåga måste tillses för att pensioneringen ska kunna skjutas fram. Utskottet framhåller att arbetstidsdirektivet och bestämmelserna om längsta arbetstider och ga- 3

4 rantierna om tillräckligt långa vilotider är helt avgörande för att värna arbetstagarnas hälsa och göra det möjligt att höja pensionsåldern. Utlåtande Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anför att utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt med anmärkningarna ovan. Helsingfors den 24 november 2004 I den avgörande behandlingen deltog ordf. Jukka Gustafsson /sd vordf. Anne Holmlund /saml medl. Sari Essayah /kd Anneli Kiljunen /sd Esa Lahtela /sd Riikka Moilanen-Savolainen /cent Markus Mustajärvi /vänst Terhi Peltokorpi /cent Leena Rauhala /kd Paula Risikko /saml Tero Rönni /sd Kimmo Tiilikainen /cent Jaana Ylä-Mononen /cent. Sekreterare var utskottsråd Ritva Bäckström. 4

5 AVVIKANDE MENING Motivering Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet har två gånger tidigare under 2004 ställt sig mycket kritiskt till förslaget i sina utlåtanden (AjUU 3/2004 rd och AjUU 13/2004 rd). Det har poängterat att lagstiftningen om arbetstider ska utgå från skydd och säkerhet för arbetstagarnas. Också om opt-out-systemet inte innebär direkta förändringar i finländsk praxis kan det om det tilllämpas i våra konkurrentländer leda till konkurrenssnedvridningar och skapa ett tryck på att ändra praxis längre fram i sådana länder som för tillfället inte godkänner det. Regeringens syn är inte motiverad av den anledningen heller att Europaparlamentet har krävt att systemet ska strykas i direktivet. Inte heller de två nya definitionerna mellan arbetstid och fritid alltså jourtid och inaktiv del av jourtid är helt problemfria. Regeringen ställer sig bakom förslaget, trots att det helt säkert leder till tolkningstvister och fördunklar en entydig tolkning av arbetstid och fritid. Den nuvarande definitionen av arbetstid och fritid bör inte ändras. Förslaget Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att direktivförslaget förkastas. Helsingfors den 24 november 2004 Markus Mustajärvi /vänst Leena Rauhala /kd 5