Utdrag ur Verksamhetsberättelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur Verksamhetsberättelse"

Transkript

1 Utdrag ur Verksamhetsberättelse 2008

2 utmaningarna är stora. Och det bästa av allt är att det inte finns recept på hur vi ska bygga vidare. Det är vi själva, tillsammans, i öppna och demokratiska diskussioner som skapar Latinamerikagruppernas direkta förutsättningar och utrymme för att kämpa vidare och det är vi tillsammans som bestämmer utgångspunkten och riktningen för vårt arbete. Därför är en summering av verksamhetsåret 2008 viktig för att titta framåt. Jag skulle vilja lyfta fram tre saker som utmärker vår organisation. Latinamerikagruppernas styrelse 2008 Foto: Åsa Thomasson Kampens, färgernas och mångfaldens folkrörelse Det är ett imponerande år vi har bakom oss. Namnbyte, European Social Forum, ursprungsfolkens motståndsdag, riksträffen, 40-årsfesten, praktikantverksamheten, flera hundra nya medlemmar, stöd till sex program i Central- och Sydamerika, insamling av ca 1,4 miljoner kronor, folkbildningskurser, nya lokalgrupper och nya medlemsorganisationer, ett flertal lyckade seminarier och enormt mycket opinionsarbete, sommarturnén och kampanjen Rent mjöl. Allt kryddat med enormt mycket engagemang, kunskap och aktivism. Det är mäktigt och det ger oss goda förutsättningar för ett fortsatt bra arbete. Vi har all anledning att vara stolta och nöjda med vår gemensamma arbetsinsats. Kram till oss alla som gjort 2008 till ett lyckat verksamhetsår. Latinamerika går igenom en förändringsprocess som långsiktigt kommer att påverka villkoren för det stora flertalet. Demokratiseringsvågen i vid bemärkelse, social, politisk och ekonomisk, väcker enorma förväntningar på kontinenten och även världen över. Givetvis har nyliberalismens, roffarkapitalismens nederlag varit en viktig förutsättning för denna förändringsprocess. På World Social Forum i Belem i januari i år samlades de som bedriver motstånd mot förtryck och som ser det nödvändiga i att hitta alternativa samhällsformer, som sätter människan framför kapitalet, naturen före de transnationella bolagens profit, som bejakar jämlikhet och respekt för folkens rättigheter och kulturer, och avskyr rasism och diskriminering. De som arbetar för solidariteten mellan folken och bekämpar imperialism, krig och exploatering. Det är det goda livet mot de giriga samhällena. Vårt hopp står till folkrörelserna. Det är i rörelser som det andinska ursprungsfolksnätverket CAOI, lantarbetarna i Via Campesina/CLOC och Mayanätverket Wakib Kej där vi ser motståndskampen och förändringspotentialen. Det är med dem vi bygger allianser och har samverkat under Och det är med ursprungsfolkens och lantarbetarnas organisationer som vi fortsätter att stärka banden framöver. Ett lyckat år ställer så klart stora krav på kommande verksamhetsår. Vi har många bollar i luften och - Latinamerikagruppernas främsta och största tillgång är vår allians med gedigna folkrörelser i Latinamerika. Vårt politiska stöd till folkrörelserna gör skillnad. Samtidigt som det är tillsammans med dessa rörelser som vi kommer i kontakt med verkligheten, hämtar de bästa samhällsanalyserna och ser vägar ut ur fattigdom och förtryck. Dessutom är vår gemensamma kamp med de latinamerikanska folkrörelserna bästa förutsättning för att blicka bortom våra geografiska men också politiska begränsningar. De latinamerikanska folkrörelsernas deltagande på ESF i Malmö utgjorde en kvalitativ skillnad. Vårt opinionsarbete mot orättvisa nyliberala frihandelsavtal blir markant vassare med deras talan och framförallt mår det svenska samhället bra av att få höra andra röster än de från maktens EU och Europa och att få veta att det finns alternativ till nyliberalismen. Vi är också aktiva i nätverket Enlazando Alternativas som består av folkrörelser från Latinamerika och Europa. - Under 2008 har Latinamerikagrupperna tagit flera avgörande steg i vår vandring från främst en organisation med stödmedlemmar till att vara en medlemsbaserad aktiv organisation. Vi startar lokalgrupper, temagrupper, vi aktiverar oss tillsammans med andra organisationer i opinionsarbete och vi lockar till oss nya aktivister. Engagemanget står på topp och vi rider på en våg av dragningskraft som vi måste ta hand om. Vad vi tar med oss från det gångna verksamhetsåret är att vi lagt grunden för en bred medlemsorganisation som gör det möjligt för var och en av medlemmar att agera för en bättre värld med folkligt inflytande, rättvis och hållbar fördelning och mänskliga rättigheter, mot fattigdom, förtryck och exploatering. Vi har under 2008 fått drygt 200 nya medlemmar som vi måste engagera, i lokalgrupper, kampanjer, seminarier och studiecirklar, temagrupper, aktioner. Det är hela organisationens ansvar att aktivera alla medlemmar. Kampen bygger på engagemang och organisering av många! Opinionsarbetet är ingenting utan en stark organisation och engagerade medlemmar. - Latinamerikagrupperna/UBV fyllde 40 år under Det är en lång erfarenhet av kamp och en enorm källa till kunskap. Det gör oss till en stabil och självsäker organisation. Det var en mäktig känsla att tillsammans med flera hundra personer fira och minnas en viktig del av den svenska solidaritetsrörelsens historia och konstatera att de idéer och det engagemang som låg bakom bildandet av UBV fortfarande är levande och mer aktuella än någonsin. Det är denna historia som ständigt påminner oss om att ett folkligt inflytande måste 2

3 alltid bygga på folkbildning och på vår förmåga att sprida kunskaper och bildning. Utan kunskap, ingen makt. Därav vårt samarbete med Folkhögskolor. Därför våra ständiga ansträngningar med opinionsarbete och kunskapsinhämtning. Förra årets praktikantverksamhet och folkhögskolornas deltagande i ESF liksom sommarturnén är bra exempel på hur folkbildning och opinionsarbetet bör fortsätta att utvecklas. På samma sätt är vi många medlemmar som under året suttit i paneler, föreläst, debatterat, skrivit debattartiklar, byggt upp utställningar och hållit i bokbord. Det är guld värt! Alliansen med ursprungsfolken i Abya Yala och med lantarbetarna i Latinamerika, liksom vår medlemsbaserade organisation och vårt folkbildningsarbete är strategiska trådar i Latinamerikagrupperna. Till vår hjälp har vi 40 år av erfarenhet, och en kompetent, proffsig och engagerad personal i Bilden: Manifestation på internationella kvinnodagen 2008 Foto: Maria Palselius Stockholm och i Latinamerika. En stor kram från alla medlemmar till vår personal för en mycket viktig insats. Latinamerikagruppernas framgångsrika verksamhetsår 2008 inger goda förutsättningar för ett fortsatt bra arbete. I denna verksamhetsberättelse kan du läsa om vad vi har gjort och om de medlemmar och vänner som står bakom detta historiska år. Njut av läsningen och låt dig smittas av engagemanget. Och framför allt - tänk på vilka möjligheter som öppnar sig för dig som medlem och Latinamerikaaktivist för att tillsammans med andra bidra till att göra Sverige, Latinamerika och världen mer mänskligt, rättvisa och demokratiska. Vi är kampens, färgernas och mångfaldens folkrörelse! Francisco Contreras Ordförande för Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna

4 Foton: Lisa Minell och Malin Stråle Amerikas Sociala Forum Den 12 oktober 2008 intog deltagarna i det tredje amerikanska sociala forumet Guatemala Citys gator för den avslutande demonstrationen. Slagorden ekade mellan husväggarna när ursprungsfolk, bönder, kvinnor och män, unga som gamla, hbt-deltagare och fackföreningsmedlemmar tillsammans demonstrerade för att ett annat Amerika är möjligt. Känslan av gemenskap och styrka gick som en rysning genom tåget. Det har varit en utmaning att ena rörelserna och organisationerna i Guatemala inför organiseringen av forumet. Splittringen har varit stor och intressena har varit många. Därför blir också en dag som denna en extra stor belöning. Några dagar efter forumets avslut cirkulerade ett mejl på de guatemalanska sociala rörelsernas mejlinglistor: Och nu då?. Och det är just här som utmaningen ligger: hur ska den fortsatta kampen se ut? Hur ska den breda variationen av sociala rörelser i Guatemala, i Centralamerika, i Latinamerika och på kontinenten fortsätta att arbeta tillsammans? Hur ska man behålla mångfalden och samtidigt kämpa tillsammans? Forumen får inte vara slutmålen, de är bara ett medel för att fortsätta arbeta för det som alla deltagarna enats om under dessa intensiva dagar Ett Annat Amerika är Möjligt! Malin Stråle, text och foto Första toppmötet för barn och unga från Abya Yala I samband med Amerikas Sociala Forum ordnade Latinamerikagruppernas samarbetspartner Waqib Kej ett eget möte för ungdomar från ursprungsfolken. Isabel Hernandez från Ukuxbe, en av Waqib Kejs medlemsorganisationer, och en av organisatörerna av ungdomsmötet, menar att det är viktigt för ungdomarna att få ett eget möte. - Vi måste få träffas och diskutera hur vi vill att framtiden ska se ut då det är vi som ska leva i den. Det finns också en del frågor som rör oss specifikt, t ex hur man ska få in kosmovisionen (mayas världsåskådning) i utbildningssystemet. Malin Stråle, text och foto Forum/Påverkan 4

5 Gemensam deklaration för att få slut på diskrimineringen "Centralamerika är inte till salu" Associeringsavtalet med EU är inget annat än ett nytt frihandelsavtal som kommer att exploatera vårt folk! Protestropen skallar utanför grindarna till hotell Radisson i San Salvador i april. Den tredje förhandlingsrundan om avtalet inleddes dagen innan och nu står omkring 400 representanter från det civila samhället redo med banderoller, flaggor och förberedda tal till förhandlarna. - Det finns en okunskap hos regeringen om de juridiska rättigheterna till ursprungsfolkens mark som har inneburit att våra rättigheter kränks, vilket leder till att vi blir sårbara och fattiga, säger Dominga Pérez Videa, lokal ledare från Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Monexico i Nicaragua. Hon deltog den första september i en konferens mellan olika grupper av ursprungsfolk från norra och centrala Nicaragua samt från Stillahavskusten. Teman för den två dagar långa konferensen var markägande och självbestämmande. Resultatet blev en deklaration till den nicaraguanska regeringen som samtliga deltagare skrev under. - Regeringen tillåter oss inte att utvecklas på vårt eget alternativa sätt. Vi måste slåss mot den kultur som andra försöker påtvinga oss och som gör att vi är på väg att förlora vår egen kulturella identitet. Ungdomarna idag vet ingenting om naturen eller om jorden, men det är kunskap som de behöver för att inte förstöra vår natur. Alla byar som deltog i mötet skrev tillsammans på en deklaration som ska skickas till regeringen. Genom deklarationen vill deltagarna att folk ska få kunskap om hur ursprungsfolkens rättigheter kränks och de hinder som de stöter på från nationella och internationella krafter och företag som har etablerat sig i byarna. - Vi hoppas med deklarationen att de ska sluta med den rasistiska diskriminering som vi utsätts för. Vi hoppas också på ökat stöd från andra organisationer och att regeringen blir medveten om vår situation och ratificerar ILO-konventionen 169 om ursprungsfolkens rättigheter. Efter någon timme uppenbarar sig en av El Salvadors förhandlare, handelsminister Juan Carlos Fernández. Han påpekar att förhandlarna vill stå fast vid att behålla regionens resurser och att temat om privatisering av vatten och andra offentliga tjänster inte kommer att diskuteras under denna förhandlingsrunda. Representanterna från det civila samhället ställer sig frågande till hans uttalande: I förhandlingarna har man frihandelsavtalet som regionen har tecknat med USA som utgångspunkt, och vi känner redan av de negativa följderna. Inom några minuter är dialogen över och samlingen utanför grindarna överlämnar ett gemensamt ställningstagande till Fernández. Raul Morán från Costa Rica tar ordet, som representant för Alianza Social Continental, och förklarar den position man intagit mot associeringsavtalet: - Vi behöver inget frihandelsavtal med Europa. För det första kräver vi att den ekologiska, historiska och sociala skuld som EU har till det centralamerikanska folket ska betalas, för det andra att man inte ska förhandla om privatisering av vattnet inom detta avtal eller förhandla om de offentliga tjänsterna som vilken handelsvara som helst. Genom detta avtal visar våra regeringar att de ställer sig positiva till europeiska företagsintressen. Därefter läser regionens kvinnor upp sina krav. De är oroliga över en eventuell exploatering av regionens naturresurser, vilka de menar tillhör det centralamerikanska folket. Vattnet, betonar de, är en mänsklig rättighet som inte borde privatiseras. Motståndet kommer att fortsätta Centralamerika är inte är till salu. Marie Persson (text) och Alexandra Rodriguez (text och foto) Karin Henningsson, text. 5

6 Utbildning engagerar som De centralamerikanska bönderna borde få bättre utbildning för att kunna kämpa för sina rättigheter, enligt Marta Cecilia Martínez, ledare från UNATA, El Salvador. Hon deltog i en fortbildning för bondeledare från medlemsorganisationer inom CLOC i Centralamerika i maj Hon är väldigt nöjd med kursen, både vad gäller form och innehåll. Folkbildning bidrar till reflektion, kritiskt tänkande, klassmedvetande och till att folk förstår sin situation och engagerar sig, anser hon. Vad gäller innehållet - matsuveränitet, jord och territorium samt jordbruksreform är samtliga relevanta teman för CLOCs medlemsorganisationer, enligt Marta. Hon hade viss förkunskap, men nu blev den bättre strukturerad, både tack vare själva undervisningen och genom umgänget med de andra centralamerikanska bondeledarna. -Vi lärde oss av varandra och hittade både likheter och skillnader. I Panama, t.ex. har de inte haft krig och det gör att situationen för bönderna är annorlunda än för oss från El Salvador, Nicaragua och Guatemala som har upplevt krig, observerar hon. Men det som fascinerade Marta allra mest var guatemalanernas syn på jorden. Hon berättar: - De är mycket varsammare med sin natur och omgivning än vi är, de har en annan syn på jorden, som de ser som en del av kosmos. Jag kände att jag ändrade mig inuti efter deras förklaringar. Och jag frågade mig själv: Vad håller jag på med? Vad kan jag göra för att förstå andra bättre? Hon beslöt sig för att studera mera. Och att dela med sig av sin kunskap.: - Mina ögon öppnades, jag har fått ett nytt perspektiv på hur det står till med bönderna i Centralamerika och det vill jag ge vidare till min organisation. Marta har beslutat sig för att ge en kurs i jord, territorium och genus. - Sakerna är inte som de ska vara mellan kvinnor och män. Till en kurs som denna är det till exempel svårt att få en balanserad sammansättning av kvinnor och män. Jämlikhet mellan könen är en del av den förändring som är nödvändig i våra länder, anser hon. Hon medger att det kan bli en utmaning att övertyga sin organisation om detta. Men hon tror att det kommer att gå. Som hon själv säger: - Jag hör till dem som tror på den gemensamma kampen, och om vi delar samma vision om att ändra förhållandena, kan vi komma vidare. Erika Brenner, text och foto folkbildning 6

7 Vi kämpar för att visa att vi vill och har rätt att vara delaktiga i besluten. Utbyten är ett bra verktyg Daniel Villalobos Ferreto är en ung bonde från Mesa Nacional Campesina i Costa Rica. MCN är del av nätverket CLOC i Centralamerika. Daniel blev nyligen medlem av CLOCs ungdomskommission som höll möte i Tegucigalpa i mars Han är väldigt nöjd med mötet: - Alla länder i Centralamerika har något bra och något dåligt. I Costa Rica har vi ett bra system för distansundervisning. Jag skulle vilja bjuda in unga från andra centralamerikanska länder till mitt land så de kan lära sig något av oss. Utbyten är ett bra verktyg och CLOC öppnar upp för möjligheten. Berna Castro Tuiz är en fokuserad, stark och målmedveten 19 åring från byn Los Encuentros, nära Sololá i Guatemala. Hon beskriver engagerande och med övertygelse kampen som hon och organisationen CUC Comité de Unidad Campesina driver för att ungdomar och kvinnor ska få ta plats och utöva ett inflytande i beslutsprocesser, såväl kommunalt som regionalt och nationellt. På mötet beslöt de unga att de skulle ta fram ett uttalande mot associeringsavtalet med EU och presentera det för de centralamerikanska regeringscheferna under ett av deras toppmöten. - Associeringsavtalet är bara ett nytt frihandelsavtal som till förväxling liknar frihandelsavtalet med USA, säger Daniel. Det förhåller sig inte till de avgrundsdjupa ekonomiska skillnaderna mellan EU och Centralamerika. Vi centralamerikanska bönder kommer aldrig att kunna ta upp kampen mot de europeiska företagen. Text och foto: Erika Brenner Själv är hon jämställdhetsrepresentant inom CUCs regionala kommitté. Hon förmedlar med stolthet sin berättelse om livet som ung mayakvinna och småbrukare i Guatemala. Hur kommer det sig att du valde att organisera dig för ursprungsfolks och småbrukares rättigheter? För mig kändes det som en plikt att ta tillvara på möjligheten att organisera mig. Så för tre år sedan beslöt jag mig för att börja arbeta för en bättre framtid för min by. /../ På grund av mina egna erfarenheter som mayakvinna, exempelvis då jag inte får bära min traditionella dräkt till universitetet där jag studerar, ville jag engagera mig mot diskriminering och för jämställdhet. Genom sin organisation CUC som är en del av nätverket CLOC Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo - deltar Berna i en ungdomssatsning inom CLOC för att stärka unga ledare. Hon berättar att hon känner sig priviligerad. Jag har fått resurser och möjlighet att resa och delta på olika utbyten och därigenom också kraft att fortsätta denna gemensamma kamp. Det handlar om att stötta varandra och våra byar och att i de tillfällen man kan sträcka ut en hjälpande hand. Marie Perssson och Alexandra Rodruigez, text och foto 7

8 Abigal Martinez Aberego är 15 år och från La Chiquitania. Efter den sex timmar långa sträckbänken är hon nöjd. - Det som är roligt och bra med denna typ av möten är att vi lär av varandra. Och att man får träffa folk från stora delar av landet och utbyta erfarenheter, säger hon. Hennes vän Daniela Moreno Vaca, 14 år, fortsätter: - Och att vi nu kan komma hem och förklara på ett bättre sätt vad som är bra och dåligt med förslaget till den nya konstitutionen. Om konstitutionen från hjärtat Lördag. Många av deras vänner sover efter en tung skolvecka, andra är ute och spelar fotboll eller drar runt på stan i Santa Cruz, Bolivia. Samtidigt har organisationen Casa de la Mujer lyckats locka över 100 ungdomar att delta på ett seminarium om ungas perspektiv på förslaget till landets nya konstitution. Helgen slutar med en gemensam nationell ungdomsplattform. Seminariet är en del av det fjärde alternativa och sociala forumet för det civila samhället. - Och vad ska ni berätta? - Att detta inte handlar om cambas och collas, fortsätter Abigal. Cambas och collas är två begrepp som delar upp den bolivianska befolkningen i de som är från högplatån och de som är från låglandet, och som används för att göra skillnad på de som tillhör något av ursprungsfolken i landet och de som är europeiska ättlingar. Leandro Schclarek Mulinari, text och foto Här diskuterar ungdomar i 14 till 24 års ålder öppenhjärtigt frågor som kultur, utbildning och kärlek. Allt utifrån vad som står i förslaget till ny konstitution, ett dokument som de sitter och slår i under de sex timmarna som de sitter samlade. Egentligen är det otroligt. Många av dem pratar fritt från hjärtat om ett juridiskt dokument fyllt av paragrafer och krångliga ord. En tjej hänvisar till artikel 64 och frågar hur många av deltagarna som är äldsta systrar. Flera räcker upp handen och då läser hon direkt från dokumentet att de som är ansvariga för barn ska behandla flickor och pojkar likvärdigt, även när det gäller sysslor i hemmet. I samband med diskussionen som deltagarna har, hörs samma politiska polarisering som det övriga bolivianska samhället lever med. Inte minst hettar det till när samtalet går in på analyser av oppositionen i Santa Cruz agerande. Dessa har tagit fram en autonomi-förklaring, för att slippa leva med de bestämmelser som förslaget till ny konstitution skulle innebära. I det läget ber en ung tjej om mikrofonen och uttrycker med pondus att oavsett åsikter i frågan att är de dels överens om att förslaget till ny konstitution är ett steg framåt samt att det är viktigt att i alla fall de, till skillnad från de vuxna, kan föra respektfulla samtal. Fakta: - Inom Demokratiprogrammet, som pågått sedan 2005 och fasas ut under 2009 samarbetar Latinamerikagrupperna med Casa de la Mujer, Kawsay och CEADL. Sedan 2006 har Casa de la Mujers projekt Unga ledare som bygger demokrati fått stöd. Ett av huvudsyftena inom projektet är att skapa deltagande och intresse för de demokratiska processerna bland unga i Santa Cruz-området. - Förutom workshops ingår även till exempel att de unga gör dagliga radioprogram. - Bland målen finns att de unga ska utforma konkreta förslag för att förbättra sin situation på kommunal, regional och nationell nivå. - Projektet arbetar direkt med cirka runt 500 ungdomar, och totalt nås runt persone 8

9 Resultat av utvecklingssamarbetet Latinamerikagruppernas mål: Ökat folkligt inflytande i politiska beslut som rör rättigheter för kvinnor och män som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap. Hur har vi i vårt utvecklingssamarbete bidragit till det målet under 2008? Centralamerika: Samarbetsorganisationernas stärkta kapacitet att engagera, organisera och mobilisera har bidragit till mer kunskap hos medlemmarna och stärkta allianser, vilket i sin tur resulterat i effektivare påverkansarbete. Genom att medlemmarna har ökat sina kunskaper kring ursprungsfolkens rättigheter, matsuveränitet, genomgripande jordreform, associeringsavtalet mellan Centralamerika och EU, samt småbrukares och lantarbetares rättigheter har möjligheterna att påverka politiska beslut ökat. Trots ett större engagemang hos samarbetsorganisationerna, och att dessa har genomfört en stor mängd påverkansaktiviteter, är det svårt att se genomgripande resultat då de krafter som motarbetar de folkliga rörelserna krav är starka såväl politiskt som ekonomiskt. Småbrukarrörelsen i regionen har dock lyckats med att påverka beslutsfattarna för ALBA-avtalet 1 så att dessa folkrörelser ska ha direkt inflytande på det speciella avtalet kring livsmedel. Sydamerika: Programmet i Ecuador har stärkt organisationernas kunskaper och möjlighet att nå ut med sina budskap i den nationella jordbrukspolitiken. På regional nivå har programmet bidragit till att småbrukar- och lantarbetarrörelsen i den andinska regionen (Colombia, Ecuador, Peru och Boliva) har fördjupat sina samarbeten och utvecklat gemensamma planer och strategier. I Bolivia har demokratiprogrammet fortsatt under perioden och en utfasning av programmet har inletts. Programmet har inneburit att ett utrymme för ungdomars politiska deltagande har skapats. Resultat från detta är bland annat att den nya konstitutionen i Bolivia har ett integrerat ungdomsperspektiv, att ett lagförslag för en ungdomslag har tagits fram och att former för dialog mellan ungdomsorganisationer och makthavare finns i tio kommuner. jordbrukspolitiken världen över). 153 ungdomar har ökat sina kunskaper på området och 82 av dem har börjat arbeta enligt den agroekologiska modellen. Totalt har 341 familjer har påbörjat olika former av agroekologiskt arbete med stöd av resurser inom programmet. Cirka 45 procent av dem som deltagit i programmets aktiviteter är kvinnor. Dialogen med de regionala nätverken Coordinadora Andina och CLOC/ Via Campesina fördjupades under En gemensam programutvecklingsprocess har bidragit till att mer kontakter har utvecklats mellan småbrikar-/ lantarbetarrörelsen och ursprungsfolksrörelsen. Genom att folkrörelserna i Latinamerika förenas kring gemensamma mål ökar deras genomslagskraft och deras möjlighet att påverka den politiska agendan samtidigt som deras interna kapacitet ökar genom de erfarenhetsutbyten som mötena med andra organisationer innebär. Den regionala fonden har bidragit till att organisationer kunnat träffas och verka kring aktuella frågor. Detta har gett organisationerna större möjlighet att planera politiskt påverkansarbete. Samverkan har även bidragit till ökad kunskap om situationen i övriga länder i Sydamerika och nya perspektiv på den egna situationen. Har människors kunskaper ökat? Centralamerika: Latinamerikagruppernas insatser i Centralamerika har bidragit till att samarbetsorganisationerna har ökat sina kunskaper om ursprungsfolkens rättigheter, matsuveränitet, genomgripande jordreform, de rådande orättvisa handelsvillkoren i världen, associeringsavtalet mellan Centralamerika och EU, småbrukare och lantarbetares rättigheter, demokrati, genus, ungdomars rättigheter och internationella konventioner samt global orättvisa. Av de drygt 4,000 personer inom samarbetsorganisationerna som har ökat sina kunskaper är ungefär hälften kvinnor, samtidigt som cirka 35 % är ungdomar. De nya kunskaperna har använts för att utkräva rättigheter för ursprungsfolk, småbrukare, ungdomar och kvinnor samt för att sprida kunskapen vidare. Två volontärinsatser har bidragit till att stärka kommunikation respektive pedagogiska metoder inom CLOC-programmet i regionen. Inom agroekologiprogrammet i Brasilien har också intressanta resultat uppnåtts. Inom ramen för programmet har 879 familjer och 85 jordbruksrådgivare och förtroendevalda inom programorganisationerna ökat sina kunskaper i agroekologi (inklusive matsuveränitet och de politiska och ekonomiska faktorer som påverkar 1 Alternativa Bolivariana para las Americas 9

10 Foto:Sofia Westerlund Sydamerika: I programmet i Ecuador har ca 2500 personer fått möjlighet att öka sina kunskaper. Deltagarna uppger att de har ökat sin förmåga till politisk analys och att programmet har inneburit att ett utrymme för reflektion om omvärld och politik har skapats. I Brasilien har fler än 800 familjer ökat sina kunskaper om agroekologi. I demokratiprogrammet i Bolivia har fler än 7000 ungdomar deltagit och ökat sina kunskaper om demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Deltagarna uttrycker att deras intresse för att delta i politiska beslutsprocesser har ökat. I flera projektutvärderingar och redovisningar nämns hur deltagarna använder sina nya kunskaper i pågående politiska processer, särskilt i arbetet med nya konstitutionen. Sammanlagt har fler än 2000 personer från ett tjugotal nationella organisationer och fler än 50 basorganisationer ökat sina kunskaper genom direkt deltagande i olika regionala aktiviteter som finansierats under året. De 255 deltagare som direkt deltagit i filmproduktionen av MST:s första egna film, uttrycker att de ökat sin kunskap och kapacitet att delta politiskt personer (medlemmar samt brasiliansk allmänhet) har hittills tagit del av filmen, deltagit i debattforum och ökat sin kunskap om jordreformen, jordlösas och småbrukares situation och rättigheter i Brasilien. Har organiseringen stärkts? Centralamerika: Samarbetsorganisationerna har genom insatser finansierade av Latinamerikagrupperna lyckats engagera, mobilisera och/eller organisera över 10,000 människor. Det har skapats nya fackföreningsstyrelser och byråd. Nytillkomna kvinnokooperativ och ungdomskommittéer inom flera av organisationerna har resulterat i fler kvinnor och ungdomar på beslutsfattande poster inom organisationerna. samarbete I de projekt som genomförts har ett mycket stort antal personer kunnat ta del av samarbetsorganisationernas budskap. Bland annat har exemplar av ett specialnummer om agrobränslenas negativa effekter distribuerats i 10 brasilianska delstater och läsarna har fortbildats för att deras kapacitet att sprida kunskaperna vidare ska öka. 10

11 Samarbetsorganisationerna har, många gånger i gemensamma aktioner, mobiliserat ett stort antal deltagare i marscher, presskonferenser, tematiska forum och Amerikas Sociala Forum, för att enas kring gemensamma krav. 74 medlemmar från CLOC-CA:s olika organisationer fick möjlighet att delta i Amerikas Sociala Forum och lyckades synliggöra sin organisation under forumet. Mobiliseringarna har bland annat varit inriktade på att kämpa för en genomgripande jordreform, tillgång till odlingsmark, ratificering av ILO 2 :s Konvention 169, ursprungsfolkens möjligheter till ett värdigt liv och protester mot dammbyggen och gruvprojekt som hotar miljön och småbrukare. Inom programmet i Guatemala har genomförda forum och ceremonier gett en stärkt organisation och ökad politisk analys om situationen för ursprungsfolk. Extern och intern kommunikation har ökat och ska utvecklas vidare. En läroplan för politisk skolning togs fram. Arbete för en regional ursprungsfolkssamordning i Centralamerika har påbörjats. Ecuador stärkt sin förmåga att organisera och mobilisera kvinnor och män som befinner sig i fattigdom och utanförskap. I programmet i Ecuador har satsningar gjort på kvinnors och ungdomars deltagande. Detta har bland annat lett till att fler kvinnor och ungdomar har fått tillträde till beslutspositioner inom samarbetsorganisationerna. Samtidigt syns en tydligt ökad kapacitet att administrera och organisera verksamheten I Bolivia har samarbetsorganisationerna inom demokratiprogrammet stärkt sin administrativa kapacitet betydligt under perioden. Genom bättre metoder lyckas organisationerna kanalisera mer av deltagarnas engagemang, vilket i sin tur kan motivera andra. Organisationerna i demokratiprogrammet engagerade under 2008 fler än 16,000 ungdomar. I Brasilien har agroekologiprogrammet resulterat i att fler familjer har anammat agroekologiska metoder. Totalt har 341 familjer har påbörjat olika former av agroekologiskt arbete med stöd av resurser inom programmet. Erfarenhetsutbyten har skett kontinuerligt inom programmets ledningsgrupp och mellan jordbrukare inom och mellan organisationerna. Organisationerna har också ökat sitt deltagande i andra nätverk och forum. Samtliga samarbetsorganisationer inom den regionala verksamheten har ökat sina medlemstal under året. Ett exempel är FENOCIN som uppger att organiseringen av CLOC/Via Campesinas internationella forum för bondeorganisationer i Quito resulterade i att fem nya organisationer sökte medlemskap. Workshop om genus i organisationen CPEMB i Bolivia Foto: Cecilia Hedlund Sydamerika: Inom programverksamheten har organisationer i Bolivia, Brasilien och 2 International Labour Organization De regionala fonderna och de regionala personalinsatserna har bidragit till att regionala nätverk har stärkts. CLOC/ Via Campesina har med stöd från den regionala påverkansfonden utarbetat en gemensam plan för det fortsatta samarbetet. Coordinadora Andina har också utarbetat en strategisk plan, med stöd från de regionala personalinsatserna. Den programutvecklingsprocess som genomförts under perioden har 11

12 bidragit till att småbrukar/- lantarbetarrörelsen och ursprungsfolksrörelsen kunnat närma sig varandra och påbörja ett gemensamt arbete i syfte att stärka folkrörelsernas genomslagskraft i regionen. samarbetsorganisationen verkat mycket aktivt för att ett kongressdekret om jordfördelning ska tillämpas, trots starka protester från storgodsägarna. Delmålet handlar även om skapandet av nätverk och kontakter med andra organisationer. Bloque Oriente har inlett ett ökat samarbete, dels mellan de sex deltagande organisationerna, men även utåt mot andra organisationer som delar deras mål och visioner. Har samarbetsorganisationernas förmåga att påverka politiska beslut ökat? Centralamerika: Över personer har berörts av CLOC-medlemmarnas arbete med att agera och påverka politiska processer kring jordfrågan, gruvdrift, matsuveränitet, jordreformer och associeringsavtalet med EU. Samarbetsorganisationernas stärkta kapacitet att engagera, mobilisera och organisera sina medlemmar bidrar även till ökat deltagande på lokal nivå, genom möten där man diskuterar och debatterar i sina byar eller kommuner, för att därigenom formulera krav utifrån ursprungsfolks, småbrukares, kvinnors och ungdomars behov. Krav som sedan utkrävs på lokal, kommunal och nationell nivå. Monexicos deltagande i tredje toppmötet för ursprungsfolk och i andra regionala och internationella forum har fördjupat deras kunskaper och kontaktnät, samtidigt som organisationens arbete synliggjorts i regionen. Monexicos kampanj för att få Nicaraguas regering att ratificera ILO:s Konvetion 169 har bidragit till större förståelse och acceptans av ursprungsfolkens rättigheter. Flera samarbetsorganisationer deltog i Amerikas Sociala Forum i Guatemala. Waqib Kej och CLOC-nätverket i Centralamerika spelade en framträdande roll som organisatörer och aktiva deltagare i forumet, vilket har bidragit till att tusentals personer fått insyn i deras arbete. Ett par påverkansaktiviteter har speciellt haft positiva effekter och protesterna mot gruvdriften på gränsen mellan Costa Rica och Nicaragua har åtminstone tillfälligt stoppat gruvprojektet. I Honduras har CLOCs informationstält under Amerikas Sociala Forum Foto: Berit Svensson Sydamerika: I Demokratiprogrammet i Bolivia har fokus legat på ungdomarnas deltagande i beslutsprocesser. Perioden har främst präglats av den konstituerande församlingens arbete med att ta fram ett förslag till ny grundlag. Inom ramen för programmet har ett femtiotal ungdomsorganisationer deltagit i att ta fram förslag till den konstituerande församlingen. De påverkansaktiviteter som utförts har resulterat i att ett ungdomsfokus har integrerats i den nya konstitutionen. I flera av projekten inom demokratiprogrammet har ungdomsgrupper utvecklat politiska förslag som har presenteras till politiska makthavare på framför allt på lokal nivå, men även på regional och nationell nivå. Inom demokratiprogrammet har 10 kommuner tagit emot och arbetar vidare med ungdomars förslag till att i öka ungdomsperspektiv i politik, ekonomi, kultur och sportfrågor. Makthavare i dessa kommuner erkänner och värdesätter ungdomarnas deltagande i politiska processer. Demokratiprogrammet har också inneburit att utrymme har skapats för att ungdomarna ska få direkt inflytande i den lokala politiken i och med att auktoriteter på bynivå har deltagit i utbildningsaktiviteter tillsammans med ungdomarna. 12

13 Programmet i Ecuador har stärkt organisationernas möjlighet att nå ut med sina budskap i den nationella jordbrukspolitiken. På regional nivå har programmet bidragit till att småbonde- och lantarbetarrörelsen i den andinska regionen (Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia) har fördjupat sina samarbeten och utvecklat gemensamma planer och strategier. En dialog har etablerats mellan regeringen och organisationerna och en rad möten har genomförts. Ett konkret resultat av denna dialog är att en ny lag om matsuveränitet har antagits. Organisationerna i programmet har haft inflytande på flera punkter i den nya grundlagen. Inom agroekologiprogrammet i Brasilien har opinionsbildning bedrivits kontinuerligt med tre större evenemang: agroekologiskt seminarium och ekologisk middag i delstaten Rio Grande do Sul samt en serie offentliga debatter i Pernambuco som hittills nått ut till sammanlagt 453 personer. En film som presenterar den agroekologiska modellen för landsbygdsutveckling, som alternativ till det storskaliga exportinriktade jordbruket, har producerats av Latinamerikagrupperna, baserat på erfarenheter inom programmet. Filmen finns tillgänglig på svenska och på portugisiska. Fall från Brasilien om etanol till Rent mjöl-kampanjen har presenterats för Europaparlamentariker i Bryssel samt för människorättsorganisationer och andra organ. Inom ramen för de regionala fonderna har ett antal påverkansaktiviteter, både på nationell och på regional nivå, genomförts. Flera av dessa har fått medial uppmärksamhet och har därmed nått ut till ett mycket stort antal personer. Fonderna har inneburit att organisationerna i regionen snabbt kunnat mobilisera sig när viktiga frågor har dykt upp och har därmed ökat förutsättningarna för ett dynamiskt påverkansarbete. Det kan konstateras att intresset för ursprungsfolks, småbrukares och lantarbetares situation har ökat inom det civila samhället i regionen. Detta beror i första hand på det intensiva arbete som folkrörelser i regionen har bedrivit under många års tid. Flera av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer uppger att deras kapacitet att påverka den politiska debatten nationellt och regionalt har ökat genom de aktiviteter som genomförts inom ramen för samarbetet med Latinamerikagrupperna. Fonderna har också bidragit till att förslag till beslutsfattare har presenterats i flera länder. Ett exempel på ett regionalt samverkansprojekt är Via Campesina-mötet i Quito (november 2007) där organisationer från nio länder i regionen deltog. Den regionala påverkansfonden och fonden för deltagande i forum och events har även bidragit till att samarbetsorganisationerna i regionen har haft möjlighet att delta i olika regionala, kontinentala Foto: Marie Persson och internationella sammanhang. Detta har gett möjlighet till ökad genomslagskraft i det gemensamma påverkansarbetet samt ökad kapacitet hos de deltagande organisationerna. Som exempel kan nämnas CONACAMI:s och ANAMURI:s deltagande i folkens toppmöte i Lima i maj 2008, och MST Bolivias deltagande på Via Campesinas femte kongress i Moçambique. Påverkansfondens syfte är att samarbetsorganisationerna ska få större möjligheter att utföra kampanjer och påverkansaktiviteter. Som exempel på projekt som fått stöd under perioden kan nämnas CCP:s Forum för folkens rätt till matförsörjning i Peru, MST:s och CPT:s kampanjer om konsekvenserna av biobränsleproduktion i Brasilien och Bartolinas Sisas informationsprojekt där ca 100 kvinnor från 15 provinsiella basorganisationer utbildats om grundlagsförsamlingens arbete i Bolivia. 13

14 De nya samarbetsorganisationerna inom programplaneringsprocessen i Bolivia har aktivt deltagit i olika politiska processer. Bland annat har MST deltagit i den nationella dialogen kring den nya konstitutionen samt ett ökat deltagande i folkomröstningarna bland medlemmarna i APG, CPESC och Bartolina Sisa. Regionkoordinatöerna r Berit Svensson (om Centralamerika) och Lisa Sandberg (om Sydamerika) Se en lista över all verksamhet i Latinamerika under 2008 längst bak i verksamhetsberättelsen Nya sätt att ge Under 2008 blev det ännu enklare att stödja folkrörelsernas förändringsarbete i Latinamerika. Funktionen att ge 50 kr i stöd genom att skicka ett SMS till nummer med texten "JORD" kom igång. På och kommande kan man också ge sitt stöd direkt på nätet genom betalkort eller med direktbetalning via Nordea. Insamling 2008 Ännu ett år av aktivt insamlingsarbete inom vår förening har passerat och det kan konstateras att vi var riktigt nära målet på kr eftersom vi nådde upp till kr. Att vi i år dessutom passerade miljonstrecket var en milstolpe i insamlingsarbetet. Insamlingen handlar inte bara om kronor och ören. Den handlar om att bidra till att folkrörelser i Latinamerika kan utbilda och organisera sina medlemmar för att de ska kunna vara aktiva och drivande i att åstadkomma förändringar i samhället och i sina liv. Flera av projekten under 2008 har även stöttat nätverkande mellan organisationer i ursprungsfolks- och bonderörelserna så att de tillsammans kan bli en starkare röst i debatten för matsuveränitet, mänskliga rättigheter, respekt för ursprungsfolkens territorier och andra viktiga frågor. Insamlingen år 2008 kan sammanfattas med att de största bidragen kom ifrån Stiftelsen Radiohjälpen, vår folkrörelsepartner Stiftelsen Brödet och Fiskarna, och deltagaravgifter. Tillsammans utgör dessa bidrag 70 procent av den totala insamlingen Operation Kontakt (medlems- och prenumerantsatsning under året) och möjligheten till att Höja upp ledde till att många av våra medlemmar och prenumeranter nu bidrar med alltifrån 10 kr till 100 kr i månaden. Flera stora arrangemang, som frukostförsäljningen på European Social Forum och solidaritetsfester, bidrog också med rejäla summor. Alla lokalgrupper har under året bidragit till insamlingen, med stora och små belopp. Det har bland annat arrangerats julmarknader, loppis, stödfester mm. En av våra medlemsorganisationer har bidragit till insamlingen under året, och förhoppningsvis vill flera göra detta under Praktikanterna på folkhögskolorna Sörängen och Glokala bidrog till insamlingen genom arrangemang under deras folkbildningsarbete. Inför år 2009 höjer vi ribban och siktar på att samla in två miljoner kronor. Insamlingsåret har redan börjat bra. Postkodslotteriet beviljade oss medel för programmet i Guatemala med Wakib Kej 2009, med kronor genom sin stiftelse som är en av förmånstagarna i själva lotteriet. Nu ska vi bara fortsätta samla människor i ett solidariskt stöd för folkrörelsernas arbete. Stort tack till alla er som stödjer vår insamlingt! Er solidaritet gör nytta. Maria insamlingsansvarig Torstensson, Den insamlingsfolder som producerades under året beskriver på ett bra sätt vilken betydelse stödet kan ha för folkrörelserna och deras medlemmar i Latinamerika. 14

15 Solidaritet på flera sätt Autogiro Antalet Latinamerikapartners ökade under 2008 från 16 till 29 personer. Latinamerikapartners bidrar årligen med kr. Tord Eriksson, aktiv medlem i stiftelsen Brödet och Fiskarna som är Folkrörelsepartner till Latinamerikagrupperna, står framför kampanjen Rent Mjöls utställning i Brödet och Fiskarnas second hand-butik i Västerås. Brödet och Fiskarna stödjer projekt i Latinamerika via Latinamerikagrupperna och deltar även i kampanjen Rent Mjöl genom att sprida information i sin butik. Maria Torstensson, text och foto Genom Operation Kontakt valde totalt 344 medlemmar/ prenumeranter att betala sin medlems- och prenumerationsavgift via autogiro. 147 av dessa valde dessutom att höja upp och ge ett månatligt stöd på minst 10 kr. I december månad var den totala Höj upp!-summan 4240 kr. Sedan juni månad har medlemmar och prenumeranter som höjer upp bidragit med totalt ca kr. Maria Torstensson Solidaritetsfester Genom tre stödfester och insamlingar i Malmö, Göteborg, Stockholm, och Bjärtum drog Latinamerikagrupperna under vårkampanjen in över kronor, vilket med Sidas stöd innebär kronor till våra samarbetspartners folkbildningsoch påverkansarbete. Pontus Björkman insamling Mayakvinnor demonsterar för rätten till vatten Foto: Lisa Minell 15

16 Latinamerikagrupperna som samarbetspartner Domingo Hernandez Ixcoy från styrgruppen för mayanätverket Waqib Kej i Guatemala: - Relationen mellan Waqib Kej och Latinamerikagrupperna har präglats av respekt, vilket är det viktigaste av allt för ett bra samarbete. I praktiken tar det sig uttryck i att Latinamerikagrupperna är lyhörda för och tar till sig de förslag som Waqib Kej kommer med. Det visar att Latinamerikagrupperna har förstått vad samordning innebär. Jag uppskattar även att Latinamerikagrupperna prioriterar ursprungsfolk i sitt arbete. Latinamerikagrupperna har visat förståelse för vad politiskt arbete är, vilket är viktigt för Waqib Kej, som ställer en rad politiska krav. Denna förståelse har skapat ett förtroende, som gör samarbetet mer intressant. Jag ser inte på Latinamerikagrupperna enbart som en finansiär utan även som en partner i det politiska arbetet. Samma förståelse har även bidragit till transparens i samarbetet. Utmaningarna inför framtiden är att försöka genomföra den vision som Waqib Kej har och vi är på rätt väg i samarbetet med Latinamerikagrupperna. Inför framtiden vill vi gärna att samarbetet med Latinamerikagrupperna tar sig uttryck i ett eller flera långsiktiga projekt, att Latinamerikagrupperna stärker sin närvaro på plats i Guatemala, och att vi kan utöka det påbörjade arbetet med politisk bildning för gräsrötterna i Waqib Kejs medlemsorganisationer. Christin Sandberg, text och Malin Stråle, foto Blanca Chancoso, ledare inom Ecuarunari i Ecuador: - Latinamerikagruppernas solidaritet med ursprungsfolken har betytt mycket, framförallt när det gäller kampen för vår jord, vår kultur och för matsuveräntitet. Latinamerikagrupperna börjar också fungera som ett verktyg för att skapa band mellan olika organisationer, både inom Latinamerika och mellan kontinenterna. Det är viktigt att ha en allierad på andra sidan Atlanten. När jag var i Sverige på European Social Forum blev Latinamerikagruppernas engagemang i de sociala rörelserna tydligare. Ni kan agera mer direkt när ni är på hemmaplan. Inom vilka områden kan Latinamerikagrupperna utvecklas för att bli en bättre allierad i ursprungsfolkens kamp? Ibland vill Latinamerikagrupperna för mycket. Ni kanske måste fundera mer inom vilka områden ni kan påverka bäst. Latinamerikagrupperna skulle kunna arbeta ännu mer för att sprida information om hoten mot ursprungsfolken, i Sverige och på EU-nivå, genom att påverka regeringar och se till att det finns forum för debatt. Jag hoppas också att Latinamerikagrupperna fortsätter att underlätta utbytet mellan olika folk och olika sociala rörelser. Johanna Kvarnsell, text och foto Yolanda Arias, ATC, suppleant i styrgruppen för CLOC-programmet i Centralamerika: - Med Latinamerikagrupperna har vi arbetat utifrån tanken att vi tillsammans ska definiera programmets tematiska inriktning. Våra arbetsområden sammanfaller vilket har gjort att vi kunnat konstruera ett regionalt program i dialog. Våra delade målsättningar har gjort att Latinamerikagrupperna har kunnat stödja den kamp som CLOC för. Programarbetet har varit en viktig process för vår organisatoriska utveckling och med stöd av Latinamerikagrupperna har vi kunnat identifiera svagheter som vi sedan har jobbat vidare med. Jag tror att Latinamerikagruppernas och programmets viktigaste bidrag till CLOC:s arbete har varit att man har gjort relationerna mellan och inom organisationerna mer dynamiska, vilket bland annat lett till kvinnors ökade deltagande. Den enda svårigheten i programarbetet, om man ska vara självkritisk, har varit organisationernas bristande kommunikation med Latinamerikagrupperna och det är en begränsande faktor som vi måste få bukt med. Det mest intressanta med Latinamerikagrupperna är att ni har sökt upp CLOC för att stärka det arbete som redan finns i organisationerna istället för att försöka övertyga oss om ett annat sätt att arbeta. Detta har också lett till att organisationerna känner sig mer engagerade i programmet. Framför allt är det viktigt att den allians vi har skapat berör det konkreta i organisationernas verksamheter. Ofta vattnas program och projekt ur när man spenderar massa pengar på konsulttjänster och sedan bara arbetar på makronivå. Det är viktigt att arbeta där saker behöver förändras och arbetet med Latinamerikagrupperna är ett steg i rätt riktning. Människor med kunskap kan förändra sin verklighet. Karin Ericsson, text och foto 16

17 Silvestre Saisari, ordförande i de jordlösas rörelse, MST, Bolivia: -Latinamerikagrupperna är annorlunda mot andra organisationer. När vi får stöd från EU eller NGO:s får vi bara stöd till vår jordbruksproduktion. Men med Latinamerikagrupperna får vi möjligheten att skapa en politik och arbeta med inflytande och utbyten. Det är viktigt för oss eftersom staten aldrig ger stöd till sådant. För att bli en ännu bättre allierad i kampen kan Latinamerikagrupperna jobba för att skapa mer långsiktiga samarbeten och program. Och att jobba mer med att synliggöra de kamper som våra sociala rörelser för, både i Bolivia och internationellt. Jag tror att det skulle hjälpa oss om vi fick mer insyn i Latinamerikagruppernas arbete i Sverige, genom utbyten och annat. Ibland känns det som att vi bara tar emot och inte ger något. Men för att kunna ge måste vi också känna till hur det är där. Kerstin Edquist, text och foto Rosa från Ecuador kämpar för mänskliga rättigheter - Det är dags att vi enar oss. Det är på tiden att vi får samma rättigheter som vita och mestiser. Vi har länge varit marginaliserade utan riktigt stöd från staten, berättar Rosa Chuquín om en verklighet som är vardag för småbönder, ursprungsfolk och svarta i Ecuador. Rosa Chuquín från Ecuador representerar organisationen FENOCIN (Confederación Nacional de Organizaciones Campesinas, Indígenas y Negras). Hon har arbetat med folkbildning med ungdomar och kvinnor i många år. Hon har varit engagerad sedan hon var liten flicka och har med tiden fått större ansvar i organisationen. Idag, vid 27 års ålder, är hon en av de nationella ledarna. De viktigaste frågorna hon vill sträva efter är matsuveränitet och jämlikhet. Idag är hon i Sverige, i samband med ESF, bland annat för att medverka i en paneldebatt om hur sociala rörelser i olika delar av världen kan samarbeta. Det är intressant att vara här i Malmö. Här blir det tydligt att vi är så många olika människor och organisationer från olika delar av världen med olika verksamheter som strävar mot samma mål. Det neoliberala systemet gynnar bara de stora och vi, med vår stora mångfald, måste ena oss och kämpa för våra rättigheter. När jag frågar vad hon tror om framtiden för sitt land och organisation blir hon allvarlig. Om vi inte gör någonting kommer vår situation att bli sämre. Det är viktigt att vi enar oss, att vi inte låter oss bli kontrollerade av andra länder. - I denna globaliserade värld är det mycket viktigt att vi startar nya samarbeten. ESF är en bra möjlighet att stärka banden mellan Europa och Latinamerika, avslutar Rosa Chuquín. Johanna Drejare Organisationer i samverkan för en rättvis utveckling Lantarbetares och småbrukares situation i Ecuador har på flera sätt försämrats de senaste decennierna. En global ojämlik fördelning av makt och resurser har tillsammans med den nationella politiken bidragit till utbredd fattigdom och omfattande migration. Sedan 2008 stödjer Latinamerikagrupperna ett program i samarbete med nätverket Mesa Agraria där vi tillsammans arbetar för en alternativ och mer rättvis utvecklingsmodell. Mesa Agraria består av tre nationella organisationer: FENOCIN, FENACLE och CNC Eloy Alfaro. Tillsammans samlar de mer än 1,5 miljoner lantarbetare, småbrukare, ursprungsfolk, mestiser och afroecuadorianer från hela landet. Genom Mesa Agraria arbetar organisationerna för att öka sitt deltagande i jordbrukspolitiken. Mercedes Plúas Pacheco är FENACLEs representant i Mesa Agrarias styrgrupp: - Tillsammans med de andra organisationerna utgör vi en starkare röst i samhällsdebatten. Programmets verksamhet innehåller organisationsstärkande aktiviteter, påverkansarbete och offentliga evenemang med fokus på gemensamma teman. Under 2008 har man till exempel anordnat mässor och workshops på temat matsuveränitet samt politiska skolor med fokus på kvinnor och ungdomar. För det kommande året planeras att utbilda barfotajurister samt utöka samarbetet med det regionala bondenätverket CLOC. Christine Johansson, text och foto allianser 17

18 Bilden: CLOC Centralamerika anordnar workshop på temat matsuveränitet. Foto: Erika Brenner Latinamerikagruppernas genomförda samarbeten i Latinamerika 2008 För en kort beskrivning av bakgrunden till och resultaten av varje insats, se Latinamerikagruppernas rapport till Sida för Flera av projekten finns beskrivna med artiklar i den här verksamhetsberättelsen och på hemsidan: Program: Småbrukarnas, lantarbetarnas och ursprungsfolkens organisering, kamp och inflytande i politiska beslut i Centralamerika Projektnamn: Fond inom CLOC-programmet för oförutsedda påverkansaktiviteter Samarbetsorganisationer: CLOC:s sjutton medlemsorganisationer i Centralamerika Projektnamn: Programkoordinering Samarbetsorganisationer: Latinamerikagrupperna och alla medlemsorganisationer i CLOC-CA Projektnamn: Förstärkning och befästande av CLOC i Centralamerika Samarbetsorganisation: Consejo Coordinador de Organizaciones Campesinas de Honduras (COCOCH) Projektnamn: Utbildning av ledare inom CLOC Samarbetsorganisation: Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) Projektnamn: Deltagande av CLOC-organisationerna i Amerikas Sociala Forum Samarbetsorganisation: Asociación de Trabajadores del Campo (ATC) 18

19 Program: Från Motstånd till Makt: förstärkning av en mayarörelse för politiskt inflytande i Guatemala Projektnamn: Organisationsutveckling för politisk påverkan och kampen för ursprungsfolkens individuella och kollektiva rättigheter I Samarbetsorganisation: Coordinación y Convergencia Nacional Maya Waqib Kej (Waqib Kej) Projektnamn: Organisationsutveckling för politisk påverkan och kampen för ursprungsfolkens individuella och kollektiva rättigheter II. Samarbetsorganisation: Coordinación y Convergencia Nacional Maya Waqib Kej (Waqib Kej) Program: Organisationsstärkande på landsbygden - matsuveränitet, rättigheter och jämställdhet i Ecuador och den andinska regionen Projektnamn: Stärkt jämställdhet och demokrati Samarbetsorganisation: Coordinadora Nacional Campesina -Eloy Alfaro- (CNC-Eloy Alfaro) Projektnamn: Ökad kunskap för utkrävande av rättigheter Samarbetsorganisation: Federación Nacional de Trabajadores Agroindustriales, campesinos e indígenas libre del Ecuador (FENACLE) Projektnamn: Matsuveränitet, stärkt organisering och påverkan Organización contraparte: FENOCIN - Federación Nacional de Organizaciones Campesinas, Indígenas y Negras. Projektnamn: Stärkande av Mesa Agrarias påverkansmöjligheter Samarbetsorganisation: Red Mesa Agraria Projektnamn: Stärkt samarbete i småbrukar- och lantarbetarnätverket CLOC Samarbetsorganisation: FENOCIN Projektnamn: Fond för påverkansarbete i Ecuador Samarbetsorganisation: CNC-Eloy Alfaro, FENACLE och nätverketmesa Agraria Projektnamn: Stärkande av metodarbete och uppföljning i Ecuadorprogrammet. Samarbetsorganisation: CNC-Eloy Alfaro, FENOCIN, FENACLE, TERRANUEVA. Program: Folkligt inflytande för en agroekologisk landsbygdsutveckling i Brasilien (2007- sep 2009) Projektnamn: Det ekologiska jordbruket utökar och förbättrar sin verksamhet i höglandet och vid den norra kusten av delstaten Rio Grande do Sul Samarbetsorganisation: Centro Ecológico Projektnamn: Teknisk assistens och skogsjordbruk (agroforestry) i jordreformens nybyggarsamhällen i centrala Sertão (nordöstra Brasiliens torra inland) Samarbetsorganisation: Stiftelsen Fundacão Cultural Educacional Popular em Defesa do Meio Ambiente (Cepema) Projektnamn: Människor och organisationer främjar aktiviteter och politik för att bredda agroekologi i norra Rio Grande do Sul Samarbetsorganisation: Centro de Tecnologias Alternativas Populares - Cetap Projektnamn: Att odla livet och garantera rättigheter Samarbetsorganisation: Comissão Pastoral da Terra (CPT) Projektnamn: Övergång till agroekologiska system för ungdomar och kvinnor i jordreformsområden i delstaten Bahia Samarbetsorganisation: Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra, MST-BA Projektet avbröts i mars 2008 Projektnamn: Spridning av agroekologiska erfarenheter och matsuveränitetspolitik i jordreformens nybosättningar i delstaten Pernambuco Samarbetsorganisation: Movimento dos Trabalhadores Sem Terra MST PE 19

20 Program: Från protest till förslag: folkligt inflytande för fattigdomsbekämpning via demokratisk samhällsutveckling i Bolivia (2005-juni 2009) Projektnamn: Demokratiutveckling från ett ungdomsperspektiv Samarbetsorganisation: CEADL Centro de Estudios y Apoyo al Desarrollo Local Projektnamn: Ledarutbildning för ungdomar från Aymara Samarbetsorganisation: ITEI Instituto de Terapia e Investigación Projektnamn: Unga kvinnor och män - tillsammans för ett plurinationellt samhälle Samarbetsorganisation: KAWSAY Projektnamn: Ungdomar skapar demokrati Samarbetsorganisation: CASA DE LA MUJER Övriga samarbeten 2008 Projektnamn: Fond för erfarenhetsutbyte och påverkan, Centralamerika Samarbetsorganisationer: Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer inom de tematiska områdena ursprungsfolksrättigheter, småbrukares och lantarbetares rättigheter samt ungdomars rättigheter i Centralamerika. Projektnamn: Fonden för stöd till regionalt samarbete och politisk påverkan, Sydamerika Samarbetsorganisationer: Folkrörelser som organiserar lantarbetare, jordlösa och småbrukare samt ursprungsfolksorganisationer Projektnamn: Fonden för deltagande i forum och event Samarbetsorganisationer: Folkrörelser som organiserar lantarbetare, jordlösa och småbrukare samt ursprungsfolksorganisationer Bolivia: Projektnamn: Ge röst åt ursprungsfolkens och småböndernas allianser Samarbetsorganisation: Bloque Oriente, Bolivia Chile: Projektnamn: Anamuris Första Nationella Kongress: 2007 och Chile Samarbetsorganisation: Asociacion Nacional de Mujeres Rurales e Indigenas (Anamuri) Ecuador: Projektnamn: Jämställdhet kvinnor och män tillsammans för utveckling Samarbetsorganisation: Confederación Nacional de Organizaciones Campesinas Indígenas y Negras del Ecuador (FENOCIN) Projektnamn: Kommunikation som verktyg för kichwas rättigheter Samarbetsorganisation: Confederación de pueblos de la nacionalidad kichwa del Ecuador (ECUARUNARI) Brasilien: Projektnamn: Ljud, bild och kommunikation som verktyg i försvar av jordreformen Samarbetsorganisation: MST Movimento dos Trabalhadores Rurais sem Terra Nacional Nacional El Salvador: Projektnamn: Förstärkning av CCR:s organisatoriska och institutionella kapacitet Samarbetsorganisation: Asociación de Comunidades para el Desarrollo de Chalatenango (CCR), El Salvador Projektnamn: Befästa organisationen för att stärka en aktiv, effektiv och verklig demokrati Samarbetsorganisation: Unión de Comunidades de Victoria (UCODEVI), El Salvador Nicaragua: Projektnamn: Aktivt ungdomsdeltagande för en förbättring av miljön Samarbetsorganisation: Movimiento Comunal Nicaragüense (MCN) Matagalpa, Nicaragua Projektnamn: Utbildningskampanj för ursprungsfolkens rättigheter, ratificering av ILO 169 Samarbetsorganisation: Monexico, Nicaragua 20

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

Program och projekt 2011 Sammanfattning

Program och projekt 2011 Sammanfattning Program och projekt 2011 Sammanfattning Presentation av Latinamerikagruppernas program och projekt 2011 Denna presentation innehåller beskrivningar av Latinamerikagruppernas projekt under 2011. Projekten

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna

Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna 2008 valde Stiftelsen Brödet och Fiskarna att ge ett generöst stöd till folkrörelsers förändringsarbete i Central

Läs mer

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Inledning/ Vision 2 Organisation 3 Aktivism och mobilisering 4 Verksamheten i Latinamerika 7 Verksamheten i Sverige 14 Latinamerikagrupperna i siffror 17 Vi tror att en annan värld är möjlig.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

RENT MJÖL? EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika. www.rentmjol.nu

RENT MJÖL? EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika. www.rentmjol.nu EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika www.rentmjol.nu Den här skriften är utgiven av FIAN Sverige och UBV/Latinamerika. www.fian.se www.ubv.se Vill du beställa fler exemplar, kontakta FIAN

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag nr

Förbundsstyrelsens förslag nr Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016

Verksamhetsplan 2015/2016 Verksamhetsplan 2015/2016 Förbundsstyrelsens förslag till kongressen Inledning I år antar kongressen för första gången en långtidsplan. Den drar upp riktlinjerna för de kommande fem åren och hur vi ska

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Årsredovisning. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2009 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Latinamerikagruppernas strategiska långtidsplan för åren 2014-2018

Latinamerikagruppernas strategiska långtidsplan för åren 2014-2018 Latinamerikagruppernas strategiska långtidsplan för åren 2014-2018 Strategisk långtidsplan 2014-2018, Antagen på årsmötet 2013 1 Innehåll Inledning... 3 Latinamerikagrupperna år 2018... 3 Omvärldsanalys...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Studieplanering i organisationen

Studieplanering i organisationen Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e Latinamerikagruppernas policy f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e Latinamerikagrupperna:s politiska plattform Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015

Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012

UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012 UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3 Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007

Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Eskilstuna 080225 SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN 2006-2007 Firat Nemrud Projekt ledaren Kurdiska föreningen i Eskilstuna Ali Karimi Projektledaren Kurdiska föreningen i Eskilstun SLUTRAPPORT OM PROJEKTET

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning

Utbildning för alla en mänsklig rättighet. Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning Utbildning för alla en mänsklig rättighet Hur svalorna Latinamerika arbetar med Utbildning för alla Oktober 2010 Utbildning är en mänsklig rättighet och nödvändig för både individens och samhällets utveckling.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete.

Detta bildningssystem är till för att sätta ramarna för detta arbete. Bildningssystem Antaget vid UNF:s kongress i Göteborg 2009 Reviderat vid UNF:s kongress i Åre 2011 Reviderat vid UNF:s kongress i Borås 2013 Reviderat vid UNF:s kongress i Lund 2015 Inledning UNF är en

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Kalmar November 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för, i bland annat kulturplanerna, själva ska få komma till tals.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Stärkande av en global resursbas

Stärkande av en global resursbas Bilaga 2 Syftet med denna rapport är att visa på resultat från praktikantverksamheten som bedrivits av ett flertal organisationer under tio år. De underlag som ligger till grund för rapporten kommer från

Läs mer

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete

JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.

Läs mer