Program och projekt 2011 Sammanfattning
|
|
- Ove Magnusson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program och projekt 2011 Sammanfattning
2 Presentation av Latinamerikagruppernas program och projekt 2011 Denna presentation innehåller beskrivningar av Latinamerikagruppernas projekt under Projekten är samlade i olika program (A-F) med lite olika tematiskt fokus. Ni som tagit del av projektsammanfattningen för 2010 kommer att känna igen mycket i årets projektbeskrivningar. Detta därför att programmen sträcker sig över en treårsperiod ( ). I år har vi ett nytt program, Program F, som fokuserar på miljö, rättigheter och deltagande. Latinamerikagrupperna arbetar sedan 2004 i programform. Detta innebär att en samling insatser kompletterar och samverkar med varandra för att uppnå gemensamma mål. Grundtanken är att programmets resultat ska vara mer än summan av alla enskilda projekt. I denna sammanställning finner ni våra projekt ordnade efter program (A-F). Först finns en kort inledande beskrivning av programmens övergripande mål och därefter beskrivningar av projekten. Program B och Program D består endast av ett projekt, varför där inte finns någon inledande beskrivning av programmet. Hör gärna av er om ni vill ha mer information om något av projekten/programmen eller om ni har frågor eller synpunkter. Marie Sjöberg Insamlingsansvarig Latinamerikagrupperna marie.sjoberg@latinamerikagrupperna.se Mobil:
3 Innehållsförteckning Program A Conacami Organisationsförstärkande och främjande av ursprungsfolksrättigheter i Peru... 3 CCP Miljö och rättigheter, politisk påverkan för en hållbar landsbygdsutveckling... 4 Ecuarunari Ökad kunskap och kapacitet i kommunikationsfrågor... 4 MST Ljud, bild och kommunikation som verktyg i försvar av jordreformen... 5 Program B BloqueOriente Rörelser från landsbygd och stad på väg tillsammans Bloque Oriente i östra Bolivia... 6 Program C CNC Att stärka demokratin och möjligheten till påverkan för organisationer inom CNC- EA... 7 FENACLE Utbildning och organisationsstärkning av småbrukarsektorn för att försvara sina rättigheter... 8 FENOCIN Matsuveränitet, organisationsstärkning och politiska förslag från småbrukare. 8 CLOC Förstärkning av regionala processer inom CLOC/Vía Campesina Andina och skapandet av en gemensam agenda... 9 Program D Waqib'Kej Från Motstånd till Makt: förstärkning av en mayarörelse för politiskt inflytande i Guatemala Program E CLOC Ledarutbildningar för CLOC/LVC-CA CLOC Förstärkning av CLOCs medlemsorganisationer samt den regionala samordningen CLOC Politisk påverkan och kommunikation inom CLOC/LVC-CA Program F CLOC/La Vía Campesina Sydamerika Kapacitetsförstärkning för politiskt påverkansarbete inom rättighets- och miljöfrågor CAOI Utveckling av CAOIs internationella påverkansarbete och politiska alternativ som kommer från ursprungsfolken
4 Program A Rättigheter, miljö och kommunikation ursprungsfolksrörelser och småbrukarrörelser i Sydamerika Ursprungsfolk, småbrukare och lantarbetare tillhör de mest diskriminerade och ekonomiskt och socialt utsatta grupperna i Latinamerika. Vår övertygelse är att organisering och stärkt demokrati är det bästa sättet att förändra detta. Detta program ger därför stöd till dessa gruppers organisering för att kräva sina rättigheter. Conacami Organisationsförstärkande ande och främjande av ursprungsfolksrättigheter i Peru Organisationen CONACAMI (Nationella konfederationen för peruanska byar drabbade av gruvindustrin), bildades 1999 av representanter från de regioner som drabbats hårdast av Perus expansiva gruvpolitik. Man bildade organisationen för att man menade att gruvindustrin och staten satte vinstintressen och exploatering av naturresurserna före människors hälsa och omtanke om miljön. De flesta som drabbas av gruvnäringen var och är ursprungsfolk och på grund av diskriminering och fattigdom var det svårt för dem att göra sig hörda. Under åren som gått sedan Conacami bildades har organisationen bidragit till att sätta frågor om gruvindustrins påverkan på människa och miljö på den politiska dagordningen i Peru och kämpat för att ursprungsfolkens territoriella, kulturella och politiska rättigheter ska respekteras. Detta projekt ger stöd till Conacami i deras arbete för att fortsätta försvara och kräva dessa rättigheter, både i förhållande till den peruanska staten och gentemot gruvbolagen. Avgörande för att kunna kräva sina rättigheter är att man faktiskt vet vilka rättigheter man har, och därför är en viktig del av projektet att utbilda organisationens medlemmar för att de sen ska kunna föra kunskaperna vidare till sina byar. För organisationens medlemmar kommer man också att organisera flera diskussions- och arbetsforum för att tillsammans analysera och bilda sig i dessa frågor. Som ett resultat av dessa forum vill man så småningom kunna lägga fram lagförslag för att stärka de kollektiva rättigheterna och rätten för de människor som lever i gruvområden att kunna säga nej till exploateringen av deras mark. För att få större tyngd i sin argumentation vill man också ta fram en studie som visar på gruvnäringens konsekvenser för tillgången till vatten, och även koppla detta till klimatförändringarna som inneburit att vatten börjat bli en bristvara på delar av den peruanska landsbygden. Man planerar också en lång rad aktiviteter för att lyfta frågorna till debatt i det peruanska samhället, alltifrån debattartiklar och presskonferenser till demonstrationer. En viktig del av arbetet är också att sprida kunskaperna vidare utanför organisationen och därför arbetar man med att sända radio och producerar material som på ett pedagogiskt sätt förklarar vad man kämpar för. Budget 2011: kr 3
5 CCP Miljö och rättigheter, politisk påverkan för en hållbar landsbygdsutveckling Confederación Campesina del Perú (Perus bondekonfederation, CCP) organiserar ca familjer på den peruanska landsbygden. De organisationer som ingår är byorganisationer bestående av lantbrukare och ursprungsfolk. Man arbetar med frågor som rör jord- och markrättigheter, miljö och småbrukares och lantarbetares rättigheter. Målsättningen med projektet är att stärka bonderörelsens kapacitet att påverka i de politiska processer som handlar om miljö och jordbruk och därmed också direkt om småbrukarnas och landsbygdsbefolkningens rättigheter och livsvillkor. Det handlar om att stärka allianser för samverkan och påverkan, och att öka småbrukarorganisationernas deltagande i politiska beslutsprocesser på lokal, regional och nationell nivå. En prioritet inom organisationen är att erkänna kvinnornas viktiga roll inom den egna rörelsen, samt att stärka kvinnornas position i samhället i övrigt. Därför har det fattats ett beslut om att hälften av de invalda i nästa styrelse ska vara kvinnor, samt två av fyra huvudsekreterarna. Inför kongressen i september 2011 kommer det inom projektet med Latinamerikagrupperna att genomföras ett flertal möten för kvinnliga ledare inom CCP. Organisationen arbetar med lagförslag som rör skydd för småbrukares och ursprungsfolks rättigheter gällande vatten, miljö och god hantering av naturen. Organisationen arbetar för en rådslagslag (Ley de Consulta), att lokalsamhällen ska få rätt att själva att bestämma ifall deras territorier ska få användas för gruvdrift, m.m. Debatter och rådslag organiseras för att involvera lokalsamhällen att påverka den lagstiftande processen. Organisationen vill sprida kunskap och öka medvetenheten bland befolkningen kring dessa lagförslag. I projektet ingår också deltagande i nätverk, att stärka allianser och att arbeta tillsammans med liknande organisationer för starkare påverkan. CCP ser basarbetet som avgörande och vill därför utbilda organisationens basmedlemmar så att de får verktyg att själva delta i lokala och regionala politiska processer, exempelvis i hur man utarbetar och presenterar förslag inom ramen för deltagande budgetarbete (medborgardeltagande i utformandet av kommunalbudget). Budget 2011: kr Ecuarunari Ökad kunskap och kapacitet i kommunikationsfrågor ECUARUNARI (Confederación de Pueblos de la Nacionalidad Kichwa del Ecuador) är en regional rörelse med lokala organisationer i höglandsområdet La Sierra och utgör en gren av den nationella ursprungsfolksrörelsen CONAIE. Rörelsen arbetar för ursprungsfolkens rättigheter, rätten till territorium, till undervisning i modersmålet, utövandet av sin kultur och för förbättrade levnadsvillkor. Ecuarunari har ca medlemmar i 1173 byar. Ecuarunari vill med detta projekt stärka och utveckla sina kommunikationsverktyg och strategier för att lyfta ursprungsfolkens perspektiv och skapa motbilder till den ensidiga och likriktade nyhetsrapportering som präglar medierna i Ecuador. Inom de närmsta tre åren strävar man efter en interkulturell kommunikationsplattform på nationell och andinsk regional nivå där andra ursprungsfolksorganisationer ingår och där man har möjlighet att föra fram budskap och politiska förslag. På grund av diskrimineringen i media är detta inte möjligt idag. Tanken med plattformen är därför att den ska fungera både som ett verktyg för intern diskussion och utbyte och för påverkansarbete inom teman som rör ursprungsfolk. Viktiga teman under året är vatten och territoriella rättigheter, jordreform och uppmärksamhet kring gruvdriftens negativa påverkan på människor och miljö. Målet är att 4
6 ursprungsfolkens kunskaper ska bli synliga och hörda i debatten, men framförallt att de tas på allvar och ses som nödvändiga i en plurinationell och interkulturell stat som Ecuador. Under 2011 kommer man främst satsa på att stärka organisationens egen kommunikationsavdelning. Detta genom att utbilda 25 kommunikatörer från de olika regionerna i Ecuador där Ecuarunari arbetar. Kommunikatörerna kommer att bestå av både kvinnor och män mellan 20 och 30 år, som tidigare deltagit i kortare kommunikationsworkshops, och som visat intresse för att vilja vara med och utveckla den kommunikativa avdelningen inom sin lokala och regionala organisation samt inom Ecuarunari på nationell nivå. En annan viktig del i projektet är att stärka de olika basorganisationernas kommunikationsavdelningar, där man bland annat arbetar med radio och på vissa håll tv. I kommunikatörsutbildningarna kommer man arbeta med att utveckla kommunikatörernas tekniska kunskaper inom radio, tv och journalistik samt även arbeta upp ett kritiskt förhållningssätt till dagens mediesituation. Det är viktigt att kommunikatörerna har ett perspektiv utifrån ursprungsfolkens kulturella, ekonomiska och sociala verklighet och inte utifrån den rådande kulturen eller normerna. Genom att arbeta mycket ute i byarna vill man ge möjlighet till en mångfald av röster att synas och höras i nyhetsbruset. Budget 2011: kr MST Ljud, bild och kommunikation som verktyg i försvar av jordreformen Latinamerikagrupperna har under en längre tid samarbetat med MST, de jordlösas rörelse, som arbetar för rätten till jord för de fattiga. Den största delen av jorden i Brasilien ägs av en minoritet av befolkningen samtidigt som miljoner saknar tillgång till mark att odla på. Syftet med projektet är att medlemmar i MST:s bosättningar och ockupationsläger i 24 delstater, och en brasiliansk och internationell allmänhet, får ökad kunskap om och förståelse för, situationen på den brasilianska landsbygden. Ägandet av media är ännu mer koncentrerat än jordägandet i Brasilien. De som har makten över media tillhör samhällseliten med ett egenintresse av att bevara det koloniala systemet med storgods. De som arbetar för att förverkliga den jordreform som har stöd i brasiliansk lag, stöter på hårt och inte sällan väpnat, motstånd från dessa grupper. Detta påverkar även medierapporteringen om MST och ses av MST som ett av de största hindren för att nå yttrandefrihet för marginaliserade grupper i samhället. Behovet av ljud och bildmaterial till debatter, utbildningar och fortbildning är stort inom MST. De behöver även opinionsmaterial för att kunna sprida sitt budskap till allmänheten. Genom att MST får bättre instrument för utbildning och fortbildning av ungdomar, och större kapacitet att sprida information, hoppas man kunna öka antalet aktiva ungdomar inom rörelsen samt förbättra deras kunskaper om jordreformen och andra rättighetsfrågor. Under projektets gång har det bildats en kommunikationsbrigad med representanter från MST:s medieprojekt men även andra organsationer som arbetar med rättighetsfrågor och politisk påverkan i Brasilien. Brigaden har en koppling till det internationella småbrukarnätverket Vía Campesina. Målet med årets projekt är att stärka den organisatoriska och pedagogiska kapaciteten inom brigaden när det gäller produktion, klippning, distribuering och användning av ljud- och bildproduktioner. Produktionerna kommer som under tidigare år användas som 5
7 redskap i kommunikation om jordreformen och som försvar av ekonomiska, sociala, kulturella och miljömässiga rättigheter. Budget 2011: kr Program B BloqueOriente20109 BloqueOriente Rörelser från landsbygd och stad på väg tillsammans Bloque Oriente i östra Bolivia Bolivia är ett av de mest ojämlika länderna i Sydamerika, känt för sina många statskupper och stora sociala orättvisor. Det bolivianska samhället kännetecknas av att starka koloniala strukturer och attityder lever kvar, med rasism och diskriminering av ursprungsfolken som följd. Men Bolivia är också ett land i förändring, med starka folkrörelser och den första presidenten någonsin som representerar ursprungsfolken. I januari 2009 röstade folket igenom en konstitution som bland annat erkänner ursprungsfolkens rättigheter, stärker kvinnors rättigheter och förbjuder diskriminering. Det finns dock många som motsätter sig de förändringar som den nya grundlagen medför och som vill behålla sina privilegier. De rika godsägarna och företagarna, samt de lokala makthavarna, känner sig hotade av den nya politiken. En av de viktigaste frågorna handlar om jord. Bolivias förhållandevis lilla men rika elit, som till största delen bor i östra Bolivia, har stora tillgångar, bl.a. i form av jordegendomar. Dessa tillgångar hotas av den nya lagstiftningen, som har gett större möjligheter för ursprungsfolk, småbrukare och lantarbetare att utkräva sina rättigheter och få tillgång till jord. I Bolivia samarbetar Latinamerikagrupperna med Bloque Oriente, ett nätverk i östra Bolivia som arbetar för småbrukares, jordlösas och ursprungsfolks rättigheter och inflytande i det bolivianska samhället. Att arbeta för mänskliga rättigheter och social rättvisa i denna spända och ofta våldsamma situation kräver ett samarbete mellan de folkrörelser som representerar landsbygdsbefolkningen, liksom allianser med andra rörelser. Bloque Oriente är det nätverk som samlar folkrörelserna i östra Bolivia på bred front. Verksamheten inom programmet inriktar sig på utbildningar av ledare inom de nio medlemsorganisationerna, utbildning av kommunikatörer, stormöten och arbetsmöten för att formulera gemensamma politiska förslag till Bolivias nya konstitution. Budget 2011: kr 6
8 Program C Organisationsstärkande på landsbygden - matsuveränitet, rättigheter och jämställdhet, i Ecuador och den andinska regionen Detta program syftar till att tre av de största organisationerna i småbrukarrörelsen i Ecuador och deras medlemmar samt deras nätverk har ökat sina kunskaper, stärkt sin organisationsstruktur, sin delaktighet i debatten och sitt inflytande i jordbrukspolitiken. Programmet är fokuserat på organisationsförstärkning, försvar av lantbrukarfamiljers och lantarbetares rättigheter, utbildning som ett verktyg för ökat inflytande, samt utveckling av en alternativ jordbrukspolitik. CNC Att stärka demokratin och möjligheten till påverkan för organisationer inom CNC-EA CNC-EA (Coordinadora Nacional Campesina Eloy Alfaro) är ett nationellt förbund av lokala organisationer som arbetar för småbrukares intressen i Ecuador. CNC-EA har under de senaste åren varit mycket aktiva i framtagandet av de nya lagarna som rör småbrukare och lantarbetare. Under 2009 lyckades man få in flera viktiga punkter i lagtexterna tillsammans med andra aktörer. Sedan dess har CNC-EA arbetat vidare med att öka deltagandet från befolkningen i processen där lagarna omsätts i praktiken. Detta för att verkligen skapa det demokratiska samhälle som konstitutionen talar om. Något som CNC-EA satsar stort på är att sprida kunskap och information kring rätten till deltagande i utformningen av landets politik samt kunskap kring frågor som rör den enskilde, så som vatten, jord, hälsa, frön och infrastruktur. Då CNC-EA utgår från det lokala i utformandet av sitt arbete så kommer man att genomföra flera nationella och lokala seminarier för att öka kunskapen om konstitutionen och frågor kopplade till småbrukare, samt ta fram politiska förslag tillsammans med de lokala organisationerna. CNC-EA har också sina egna ledarskapsskolor med syfte att stärka deras ledares förmåga till politisk påverkan. Under 2011 sker ledarskapskolorna på lokal nivå med stöd från de ledare som utbildade sig på den nationella skolan året tidigare. Genom projektet vill CNC-EA även öka kvinnors och ungdomars delaktighet i politiken och i organisationen och kommer därför under året att fortsätta att stärka de processer som påbörjats på det lokala planet med att organisera kvinnor och ungdomar. Flera lokala aktiviteter i syfte att stärka kvinnors delaktighet i beslut och deras möjlighet att skapa alternativa ekonomiska inkomster kommer att genomföras. I många av de regioner CNC-EA arbetar är det många ungdomar som har mycket grava problem med alkohol och att organisera sig inom CNC-EA ger möjlighet både att ta sig ur den dåliga situationen men också en möjlighet att vara med och påverka så att färre ungdomar hamnar där. CNC-EA har utvecklat en kvinno- respektive ungdomskommission på nationell nivå som ska stödja de nationella ledarna att stärka demokratin inom organisationen. Tillsammans koordinerar de nationella och lokala utbildningstillfällen för att öka kvinnors och ungdomars kunskap om sina rättigheter och möjlighet att stärka sin delaktighet inom organisationen och samhället. De kommer att arbeta aktivt med att integrera sitt arbete med organisationsledningen för att både de nationella och lokala ledarna ska vara en del av den interna demokratiseringsprocessen. Kommissionerna kommer att arbeta med att lägga fram förslag och idéer kring hur organisationen bör arbeta med kvinno- och ungdomsfrågor utifrån deras egna perspektiv för att motverka att kvinno- och ungdomsorganisationerna blir en egen del inom organisationen. Budget 2011: kr 7
9 FENACLE Utbildning och organisationsstärkning av småbrukarsektorn för att försvara sina rättigheter FENACLE (Federación Nacional de Trabajadores Agroindustriales, Campesinos, e Indígenas libres del Ecuador) är en organisation som arbetar för jordbrukares och lantarbetares rättigheter i Ecuador. Under de år som gått sedan konstitutionen antogs 2008 har Fenacle varit mycket involverade i arbetet med att formulera förslag och påverka politiker för att småbrukare och lantarbetares rättigheter ska beaktas i lagtexterna. Genom projektet vill man utveckla och stärka sina nationella och internationella kontakter med nätverken CLOC/Via Campesina samt befästa sin position som småbrukaraktör i den region man idag arbetar i. Regionen består av många småskaliga risodlare och är även en av de regioner som drabbas värst av översvämningar och torka. Närvaron från Fenacles sida består dels i att ansvariga från organisationen deltar i möten, håller i kortare utbildningar och informationsmöten men främst att man lyssnar och tar in förslag från medlemmarna i hur man vill att den regionala politiken ska utvecklas. Man ser det som mycket viktigt att alla får komma till tals och då främst de marginaliserade delarna av befolkningen när man nu utformar den nya kommunpolitiken och ska implementera de nya lagarna. Fenacle kommer under året att arbeta mycket på lokal nivå med politisk påverkan genom delaktighet i utformningen av kommunpolitiken i vissa kommuner samt på nationell nivå i samverkan med andra aktörer. Projektet kommer även att genomföra ett antal lokala och regionala ledarskapskolor, där Fenacle vill kunna ge ungdomar verktyg för ökad delaktighet i utvecklandet av deras lokala och nationella politik. Man vill lära ungdomar hur det rådande politiska systemet fungerar och ge dem mer kunskap i frågor som rör deras vardag, men även metoder för hur de kan arbeta för att förändra sin situation. Fenacle kommer även inom projektramarna att genomföra flera lokala aktiviteter som syftar till att sprida kunskap om den nya konstitutionen, de nya lagarna och vilka påverkansmöjlighet som finns. Många av aktiviteterna kommer att genomföras som studiecirklar då man under senaste åren sett att den formen ökat deltagandet. Budget 2011: kr FENOCIN Matsuveränitet, organisationsstärkning och politiska förslag från småbrukare FENOCIN (Federación Nacional de Organizaciones Campesinas, Indigenas y Negras) är en av de aktörer från det civila samhället som de under senaste åren varit mest aktiva i utformandet av den nya konstitutionen och de nya lagarna, och då främst när det gäller frågor kring småbrukare och lantarbetare. Under 2010 kommer man fortsätta att vara aktiv i denna process. Man kommer genom projektet framförallt att lägga fokus på implementeringen av de nya lagarna på lokal nivå och därför satsa mycket på att påverka de lokalt och regionalt valda politikerna. För att skapa ett forum för lokalt producerade ekologiska produkter planerar man att organisera flera regionala marknader. Fenocin vill även att projektet leder till att fler organisationer ökar sin kunskap om matsuveränitet och då huvudsakligen genom att de påbörjat att praktisera innebörden av matsuveränitet. Man kommer därför under året att genomföra ett antal workshops som är både praktiska och teoretiska kring matsuveränitet och småbrukares rättigheter. De kommer också 8
10 att delta i den andiska ledarskapsskolan med ungdomsledare från Bolivia, Peru, Colombia, Venezuela och Ecuador. Skolan pågår under en månad med syfte att öka de unga ledarnas kunskap om deras rättigheter och politik samt stärka deras ledarskapförmåga. Det sista viktiga fokus som projektet har är att stärka kvinnors rättigheter och delaktighet både inom organisationen och i samhället. För att göra det så kommer man att genomföra dels regionala seminarier med fokus på genus kopplat till matsuveränitet och driva en nationell kampanj mot kvinnovåld. Man kommer också att genomföra genusutbildning för den nationella ledningen för att öka kunskap och medvetenhet kring genus. Budget 2011: kr CLOC Förstärkning av regionala processer inom CLOC/Vía Campesina Andina och skapandet av en gemensam agenda CLOC/Via Campesina är ett regionalt nätverk som består av småbrukarorganisationer från hela Latinamerika. CLOC/Via Campesina har vid många tillfällen visat sin styrka som nätverk både i form av erfarenhetsutbyten men också i politisk påverkan på regional och nationell nivå. Man har under de senaste åren arbetat hårt mot exploateringen av småbrukare och jorden de brukar i form av att man kritiserat frihandelsavtal och arbetat emot vissa företag eller internationella institutioner. Att stödja CLOC/Via Campesina i detta projekt är att stödja CLOC/Via Campesina i ett mycket viktigt skede. I den andinska regionen pågår just nu ett arbete för att stärka och bygga upp ledarskapsutbildningar som man räknar med ska få flera hundra personer att på några år bli starka röster och ledare inom organisationerna. Man räknar även med att dessa personer kommer att stärka det politiska opinionsarbete som görs lokalt, nationellt och internationellt. Under 2011 kommer de även att genomföra ett andiskt seminarium för att uppmärksamma CLOC/Via Campesinas syn på socialism. För småbrukare är socialism en väg till Buen Vivir och respekt till Moder Jord för att nå ett alternativt och hållbart samhälle. Ecuador kommer under de nästa fyra åren att vara ansvarig för CLOC/Via Campesinas kontinentala kontor. Stödet går även till att öka och stärka samordningen inom CLOC/Via Campesina. Projektet ger även stöd till flera samordningsmöten för att utvärdera ledarskapsutbildningarna och stärka kontakterna mellan organisationerna inom CLOC. Budget 2011: kr 9
11 Program D Waqib'Kej Från Motstånd till Makt: förstärkning av en mayarörelse för politiskt inflytande i Guatemala Waqib Kej är en paraplyorganisation som består av ett 20-tal ursprungsfolks- och bondeorganisationer. Med en bred bas med representation från 17 av landets 22 regioner och ett öppet förhållningssätt är det ett av de mest inflytelserika ursprungsfolksnätverken i dagens Guatemala. Personer från mayafolket är underrepresenterade i alla offentliga institutioner i Guatemala och det fredsavtal som skrevs under 1996 efter 36 års inbördeskrig har inte uppfyllts. De delar av fredsavtalet som rör ursprungsfolkens identitet och rättigheter är bland de som efterlevs allra sämst. Diskrimineringen och marginaliseringen av mayafolket är mycket utbredd. Waqib Kej strävar efter att förändra den guatemalanska staten i grunden och skapa ett samhälle som inkluderar och respekterar alla människor oavsett folkgrupp, identitet och levnadssätt. Deras vision om ett mångetniskt, flerspråkigt samhälle med kulturell mångfald grundar sig på maya-kosmovisionen som handlar om att de fyra folken i Guatemala; mayas, xincas, garifunas och de med europeisk bakgrund tillsammans ska bevara och leva i harmoni med varandra och naturen. Waqib Kej bygger en politisk och social mayarörelse oberoende av staten genom stark organisering och samordning av aktiviteter och organisationer på regional, nationell och internationell nivå. De arbetar med folkbildning för att öka kunskapen om samhället, staten och maya-kosmovisionen. De arbetar långsiktigt och strategiskt med att ta fram förslag på hur ursprungsfolkens kollektiva rättigheter ska tillvaratas och för att nå inflytande. De belyser diskriminering och marginalisering genom att sätta ljus på de systematiska övergrepp som staten begår mot ursprungsfolken. Genom att få upp situationen på dagordningen försöker Waqib Kej påverka beslutsfattare och makthavare för att garantera att ursprungsfolkens rättigheter tillgodoses. De har presenterat flera förslag till försvar för ursprungsfolkens individuella och kollektiva rättigheter enligt nationell lagstiftning och internationella konventioner. Projektet stödjer aktiviteter, demonstrationer och möten på temat politik där medlemmar i de olika organisationerna får möjlighet att analysera det politiska läget i landet, utbyta erfarenheter och lära känna varandra för att på så vis förstärka nätverket. Det innehåller också ledarskapsutbildningar som kommer ge nätverket större kraft att synas och påverka samhällsutvecklingen. Slutligen stödjer projektet också Waqib Kejs arbete med att bygga regionala allianser för att stärka ursprungsfolkens röst i Latinamerika. Budget 2011: kr 10
12 Program E Småbrukarnas, lantarbetarnas och ursprungsfolkens organisering, kamp och inflytande i politiska beslut i Centralamerika I den centralamerikanska regionen lever miljontals lantarbetare, småbrukare och medlemmar av ursprungsfolken i fattigdom på grund av politiskt, ekonomiskt och historiskt utanförskap, brist på demokratiska processer och de senaste årtiondenas avregleringar och privatiseringar. Dessa faktorer har drivit fram en kronisk kris på landsbygden och en stor migration till städernas utkanter och utlandet. Regionens länder som förut hade en tillräcklig matproduktion, ser sig nu tvungna att importera basgrödor medan jord, vatten, fröer, andra naturresurser, traditionell kunskap och samhällsservice tas ifrån landbygdens invånare för att istället sättas under de transnationella företagens och privata intressens kontroll. Detta program vill bidra till fullständigt politiskt deltagande av kvinnor och män från landsbygdens diskriminerade grupper. Inom programmet verkar ett 20-tal ursprungsfolklantarbetar-, och småbrukarorganisationer i Guatemala, El Salvador, Honduras, Nicaragua och Costa Rica som alla är medlemmar i det latinamerikanska nätverket Coordinadora Latinoamerica de Organizaciones del Campo - CLOC och tillsammans utgör den centralamerikanska delen CLOC/LVC-CA. Huvudsyftet är att CLOC/LVC-CA och dess organisationer ska stärka sin organisation och ställning för att öka påverkansarbetet för att få igenom offentliga planer och program med inriktning på socioekonomisk utveckling för landsbygdsbefolkning och ursprungsfolken i Centralamerika. Detta sker genom arbete på tre områden. Det första är att se till att medlemsbasen ökar sin kunskap om sina rättigheter, det demokratiska systemet på nationell och internationell nivå samt om den politiska situationen för de egna grupperna både i det egna landet och i regionen. Det andra området är att CLOC/LVC-CA ska stärka sin organisation genom att strukturen konsolideras och nätverket blir större. Det tredje är opinionsbildning och politiskt påverkansarbete inriktat på lokal, nationell och regional nivå. Utgångspunkten för programsamverkan är att de som tvingas leva i fattigdom och utanförskap ska ha möjlighet att påverka sin situation, formulera förslag och lösningar, bilda opinion och utöva påverkan i politiska beslutsprocesser. Den här processen börjar med att medlemmar förstärker sina organisationer och skaffar sig kunskap för opinionsbildande arbete och politiskt påverkansarbete. Organisationerna kämpar för ett rättvist, demokratiskt, jämlikt samhälle och arbetar utifrån en global analys. De arbetar för en hållbar utveckling som ska skydda jordens resurser. CLOC Ledarutbildningar för CLOC/LVC /LVC-CA CA ATC (Asociación de Trabajadores del Campo) är en organisation vars medlemmar är bönder och jordlösa, landsbygdsbaserade fackföreningar, nicaraguanska migranter i Costa Rica, jordbrukskooperativ samt arbetslösa på landsbygden. ATC har ett brett kontaktnät över hela Latinamerika, och är en av de drivande medlemmarna inom CLOC/LVC-CA (Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo/La Vía Campesina - Centroamérica), som är den centralamerikanska delen av det världsomspännande bondenätverket Vía Campesina. ATC har en lång historia av att utbilda sina medlemmar inom ämnen som rör deras rättigheter och möjligheter till politiskt inflytande, både på nationell och internationell nivå. 11
13 Projektet är en fortsättning på ett samarbete som inleddes 2008 och går ut på att utbilda ledare från de organisationer som är medlemmar av CLOC/LVC-CA. Utbildningen kretsar kring jordreform, matsuveränitet, tillgången till jord, ursprungsfolkens kosmovision och deras traditionella rätt till territorium. Ökade kunskaper inom dessa ämnen, samt ett ökat fokus på juridik och rättigheter, är nödvändiga för att kunna bedriva ett relevant och effektivt påverkansarbete mot beslutsfattare på lokal, nationell och internationell nivå. Projektet är baserat på folkbildningsmetoder, vilket innebär att alla utbildningsaktiviteter som genomförs utgår från den lokala verkligheten, bland annat genom studiebesök på landsbygden. Folkbildningsmetoder är också ett ämne i utbildningen. Deltagarna ska efter att ha genomgått utbildningar på regional nivå själva genomföra seminarier och workshops, för att på så sätt överföra sina kunskaper och erfarenheter lokalt ute i sina byar och kommuner. Projektet strävar också efter en ökad jämlikhet mellan kvinnor och män, samt ungdomar och vuxna. Detta försöker man uppnå genom att alltid ha en jämlik sammansättning av de grupper som deltar på seminarier och workshops. Under 2011 bjuds folkbildare in från alla länderna som deltar i programet/projektet (nu även Panama) för att hålla i olika delar av utbildningsmodulerna. På så sätt ökas utbytet inom de olika modulerna och mellan länderna. Budget 2011: kr CLOC Förstärkning av CLOCs medlemsorganisationer samt den regionala samordningen Programmålet syftar till att CLOC/LVC:s medlemsorganisationer i Centralamerika ska få reellt politiskt inflytande och på så sätt uppnå socioekonomisk utveckling för landsbygdsbefolkning och ursprungsfolk. För att uppnå målet har man arbetat fram detta projekt. Arbetet ska leda till att CLOC/LVC-CA utvecklas och konsolideras organisatoriskt med speciellt fokus på stärkandet av ungdomars och kvinnors kapacitet och deltagande, samt att nya organisationer ska integreras i det regionala nätverket. Organisationerna kommer inom ramen av detta projekt göra organisations- och omvärldsanalyser och arbeta fram aktionsplaner utifrån CLOC/LVC-CA:s strategiska plan. Man kommer också att fortsätta det arbete som påbörjats med att stärka ungdomars och kvinnors organisering och roller inom organisationerna. Kvinno- och ungdomskommissionerna kommer att arbeta med kvinnors och ungdomars ledarskap och hur de kan driva organisationsutvecklingen framåt. Från och med i år kommer en person på heltid att ägna sig åt fenomenet landgrabbing, de investeringar i mark som i allt högre grad görs av transnationella företag och andra stora ekonomiska aktörer. Detta arbete blir viktigt i analyser och aktionsplaner, och till nytta för alla projekt inom programmet. En viktig uppgift under 2010 var att involvera ursprungsfolk-, lantarbetar-, och småbrukarorganisationer från Panama i CLOC/LVC-CA för att på bredare och stärkt front arbeta för att förverkliga kampen för utveckling och landsbygdsbefolkningens rättigheter och inflytande. Nu är Panama formellt medlem i CLOC/LVC i Centralamerika. Under 2011 fortsätter arbetet med att involvera Belize i samarbetet. En viktig nyhet i programmet är satsningen på kommunikation, vilket blir en viktig del av detta projekt. Både för att tydligare kommunicera ut CLOC/LVC-CA budskap och för att förbättra den interna kommunikationen. Varje land kommer ha en kommunikatör och förutom 12
14 förbättrandet av CLOC/LVC-CA:s hemsida som kommunikationskanal kommer det ges ut nyhetsblad samt göras en satsning på radio. Budget 2011: kr CLOC Politisk påverkan och kommunikation inom CLOC/LVC /LVC-CA CA Varje projekt i programmet för CLOC/LVC i Centralamerika har sin egen speciella inriktning, men de kompletterar varandra och tillsammans bidrar de till att uppnå programmålet. Ett delmål är att CLOC/LVC-CA ska ha bättre kapacitet för att utöva påverkansarbete inte minst när det gäller jordbruks- och landsbygdspolitiken på lokal, nationell och internationell nivå. Detta projekt leds av den stora guatemaltekiska bonde- och ursprungsfolksrörelsen CUC - Comite de Unidad Campesina. Aktiviteterna inom projektets ram är framförallt baserade på nationell nivå men omfattar även ett fåtal regionala aktiviteter. Speciell emfas ligger på att kvinnor och ungdomar på landsbygden får större kunskap om hur påverkansarbete kan drivas och deltar aktivt i aktionerna, samt kan föra fram sina egna krav. Typiska aktiviteter är t ex lobbyverksamhet med beslutsfattare kring lagar och politik som rör landsbygdutveckling; att aktualisera påverkansstrategierna på olika nivåer (per organisation, per land och regionalt); att arrangera presskonferenser och publicera uttalanden; workshops kring påverkansarbete. Den ökade satsningen på kommunikation inom programmet under 2011 har även betydelse för detta projekt. Förbättrandet av existerande medier och satsningen på nya, som radio och nyhetsblad, ökar möjligheterna för politisk påverkan. Budget 2011: kr Program F Miljö, Rättigheter och Deltagande Regionalt samarbetsprogram mellan CLOC/La Vía Campesina, Cordinadora Andina de Organizaciones Indígenas (CAOI) och Latinamerikagrupperna Det rådande globala ekonomiska systemet är inte hållbart, varken miljömässigt, ekonomiskt eller socialt sett. Konsekvenserna av detta påverkar allra starkast de människor som lever under knappa förhållanden, i utsatta miljöer och inte sällan i ömtåliga ekosystem, och i ett direkt beroendeförhållande av jorden och naturen för sin överlevnad. Ursprungsfolks- och småbrukarrörelsen ifrågasätter den rådande ordningen, och presenterar alternativa förslag och utvecklingsmodeller. 13
15 I det här programmet går Latinamerikagrupperna samman med två av Latinamerikas viktigaste nätverk för ursprungsfolk och småbrukare CAOI och CLOC/La Via Campesina - för att på lång sikt öka deras inflytande i nationella, regionala och globala miljö-, jordbruksoch handelsfrågor som påverkar deras rättigheter. På kort sikt syftar programmet till att stärka dessa rörelsers organisering och öka deras kapacitet att påverka politiska diskussions- och beslutsforum. Detta sker bland annat genom folkbildning, utarbetande och presentation av politiska förslag och juridiska anmälningar samt förbättrad intern och extern kommunikation. La Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas (CAOI) är ett regionalt nätverk som organiserar ursprungsfolksrörelser i den andinska regionen. Nätverket består av sex nationella organisationer från sex andinska länder: Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador och Peru. La Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (CLOC) / La Via Campesina region Sydamerika har 37 medlemsorganisationer i tio länder: Peru, Venezuela, Colombia, Ecuadior, Bolivia, Brasilen, Paraguay, Argentina, Chile och Uruguay. CLOC/La Vía Campesina Sydamerika Kapacitetsförstärkning för politiskt påverkansarbete inom rättighets- och miljöfrågor Deltagande och politiskt påverkansarbete till försvar av småbrukares och lantarbetares rättigheter har varit en av CLOC/La Via Campesinas huvudsakliga verksamheter sedan dess grundande. Det handlar bland annat om frågor som matsuveränitet, klimatförändringar, transnationella företags verksamhet och användandet av naturresurser. Det här projektet syftar till att ytterligare stärka detta arbete genom tre strategier: fortbildning, organisationsförstärkning och direkt påverkansarbete, bland annat genom publikationer, elektroniska medier, utarbetande av politiska förslag och deltagande i beslutsforum som Mercosur, Unasur och Alba. Bland aktiviteterna återfinns till exempel sex seminarier i opinionsbildningsfrågor för CLOC/LVC-ledare, erfarenhetsutbyten mellan medlemsorganisationer samt deltagande i globala evenemang inom projektets tematiska områden. Projektet finansierar tre heltidstjänster inom CLOC/La Via Campesina Sydamerika: en projektkoordinatör, en folkbildare och en kommunikatör. La Via Campesina är en global rörelse som samordnar småbrukares och lantarbetares organisationer och CLOC är ett regionalt nätverk av småbrukarorganisationer från hela Latinamerika. På senare år har en process av organisatoriskt sammanflätande mellan CLOC och LVC ägt rum. CLOC och LVC agerar i Sydamerika som en enhetlig struktur och arbetet drivs gemensamt. CLOC/LVC Sydamerika har 37 medlemsorganisationer och täcker hela den sydamerikanska regionen och inkluderar 10 länder (Peru, Venezuela, Colombia, Ecuador, Bolivia, Brasilien, Paraguay, Argentina, Chile och Uruguay). CLOC/LVC:s vision är ett förändrat samhälle med en alternativ politisk modell som bygger på ett landsbygds- och småbrukarperspektiv för en rättvis och jämlik framtid utan diskriminering. Budget 2011: kr CAOI Utveckling av CAOIs internationella påverkansarbete och politiska alternativ som kommer från ursprungsfolken Pachamama (moder jord) har rättigheter och Sumak Kawsay (Buen Vivir) sätter allas välfärd i centrum för utvecklingen, inte ekonomisk tillväxt eller materiell ackumulation. Dessa två centrala aspekter i ursprungsfolkens livsåskådning har på senare år fått alltmer uppmärksamhet och genomslagskraft på den latinamerikanska kontinenten. 14
16 Det här projektet bidrar till att försvara de andinska ursprungsfolkens kollektiva rättigheter och föra fram deras politiska förslag baserade i Sumak Kawsay - som alternativ i mänsklighetens kriser (politisk, ekonomisk, social, ekologisk). Projektet stärker också ursprungsfolksrörelsens regionala och globala organisering och kontakterna med andra sociala rörelser. Projektets aktiviteter omfattar bland annat flera fora på nationell och regional nivå för att diskutera och sprida tankegångarna i Sumak Kawsay. Dessa fora ska också resultera i systematiseringar och annat material som kan användas i politiskt påverkansarbete. Projektet innefattar också en informationsturné med representanter för CAOI i Europa för att vinna stöd för Sumak Kawsay och informera om transnationella företags verksamhet på ursprungsfolkens mark, inte minst gruvnäringen. Den 12 oktober de latinamerikanska ursprungsfolkens motståndsdag genomför CAOI tillsammans med flera sociala rörelser en kampanj till försvar för ursprungsfolkens rättigheter. CAOI tänker också inom projektet anmäla övergrepp mot ursprungsfolkens rättigheter till de internationella människorättsdomstolarna (FN och de amerikanska staternas samarbetsorganisation - OAS). CAOI (Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas) är ett regionalt nätverk som organiserar ursprungsfolksrörelser i den andinska regionen. Nätverket består av sex nationella organisationer från sex andinska länder: Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador och Peru. Budget 2011: kr 15
En kraft för förändring
En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla
Läs merÅrsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna
Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter
Läs merStudieplanering i organisationen
Studieplanering i organisationen 1 Syftet Vi vill tillsammans med våra medlems- och samarbetsorganisationer starta en process som handlar om att utveckla studieverksamheten. Genom att presentera ett antal
Läs merRENT MJÖL? EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika. www.rentmjol.nu
EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika www.rentmjol.nu Den här skriften är utgiven av FIAN Sverige och UBV/Latinamerika. www.fian.se www.ubv.se Vill du beställa fler exemplar, kontakta FIAN
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merPOLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315
POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar
Läs merBarn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete
1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor
Läs merGive it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merAtt samråda med funktionshindersrörelsen. en vägledning för din myndighet
Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din myndighet Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2013 Titel: Att samråda med funktionshindersrörelsen en vägledning för din
Läs merVerksamhetsberättelse 2011
Innehåll Inledning/ Vision 2 Organisation 3 Aktivism och mobilisering 4 Verksamheten i Latinamerika 7 Verksamheten i Sverige 14 Latinamerikagrupperna i siffror 17 Vi tror att en annan värld är möjlig.
Läs merVERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15
1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merUtdrag ur Verksamhetsberättelse
Utdrag ur Verksamhetsberättelse 2008 utmaningarna är stora. Och det bästa av allt är att det inte finns recept på hur vi ska bygga vidare. Det är vi själva, tillsammans, i öppna och demokratiska diskussioner
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merLPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merMälardalsrådets verksamhetsplan och budget
Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10
Läs merEffektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm
Stockholm 20180603 Effektrapport 2017 Rapportering enligt FRII Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se 1 grupperna är medlem i Frivilligorganisationernas
Läs merEffektrapport 2014 Latinamerikagrupperna
Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merVerksamhetsplan 2010 Villaägarna i Kungsbacka kommun
Verksamhetsplan 2010 Villaägarna i Kungsbacka kommun Antagen av styrelsen den 2010-03-04 Behandlad på årsmötet den 2010-03-18 Senast reviderad den... 1. Inledning 1.1 Förbundets uppdrag Leverera nytta
Läs merEtt rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Läs merLatinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015
Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merFörenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Läs merBeviljade verksamhetsstöd 2016
Beviljade verksamhetsstöd 2016 Organisation Verksamhet 2016 Beviljat belopp 1 Sveriges Konsumenter Sveriges Konsumenter är en paraplyorganisation med 28 medlemsorganisationer som arbetar för konsumenternas
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merKultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134
Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merNyhet! Upplaga 1. Vision utbildningar. Mentorskapsprogram. för avdelningar och klubbar. *Förslag på utbildningsmaterial*
Nyhet! Upplaga 1 Vision utbildningar Mentorskapsprogram för avdelningar och klubbar *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och
Läs merVerksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Läs merLatinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna
Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna 2008 valde Stiftelsen Brödet och Fiskarna att ge ett generöst stöd till folkrörelsers förändringsarbete i Central
Läs mer2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,
2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet
Läs merFöreläsningspaket 2013-2014
Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merANSÖKAN OM BIDRAG. Denna blankett används för ansökan om bidrag till utvecklingsprojekt i Syd-Öst eller informationsprojekt i Sverige
ANSÖKAN OM BIDRAG Denna blankett används för ansökan om bidrag till utvecklingsprojekt i Syd-Öst eller informationsprojekt i Sverige Använd endast denna blankett om det av någon anledning inte går att
Läs mer3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merS-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:
1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merVerksamhetsplan 2015. HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015. www.hsoskane.se
Verksamhetsplan 2015 HSO Skånes verksamhetsplan och ekonomisk budget för 2015 www.hsoskane.se Sammanfattning HSO Skåne är en samarbetsorganisation för funktionshinderrörelsen i Skåne. 2014 var 37 länsövergripande
Läs merTal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"
SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala
Läs merUtva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merRamar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015
Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings
Läs merStrategi för Corporate Social Responsibility
Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
Läs merUppföljning, utvärdering och utveckling
Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara
Läs merRöster om folkbildning och demokrati
F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från
Läs merStrategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik
Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har
Läs merEn styrelse som gör skillnad
Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merFRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merVerksamhetsplan 2014-2015
Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merFritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten
Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,
Läs mer343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE
343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merInterkulturell pedagogik, identitet och globalisering
Interkulturell pedagogik, identitet och globalisering Välkommen till höstens kurs! Startseminariet äger rum fredagen den 2/9 kl. 10.00-16.00 i sal I:206, I-huset, Campus Valla,. För att underlätta kommunikationen
Läs merFörord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5
Förord 3 Om Studiefrämjandet 4 Fokusområden och inriktningsmål 5 1. Starkare demokrati 5 2. Ökat miljöansvar 6 3. Ökad mångfald 7 4. Bättre folkhälsa 8 5. Mer kultur till fler 9 Vår organisation 10 Samverkan
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merSTRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018
STRATEGI FÖR STÄRKT DEMOKRATI OCH ÖKAD DELAKTIGHET 2015-2018 KS/2014:475 2014-11.21 Kommunledningskontoret 1 Inledning I Sigtuna kommun arbetar vi utifrån vår gemensamma värdegrund som sätter invånaren
Läs merTre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.
Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?
Läs merutdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Projektet Afrovadå vadå afrofobi? utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Syfte Projektet är planerat som ett treårigt projekt med övergripande mål att motverka och
Läs merNågra avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.
Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merElevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Läs merVerksamhetsrapport förskolan 2013/14
Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.
Läs merIDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN
IDROTT SOM LANDSBYGDS- UTVECKLARE I VÄSTERBOTTENS LÄN Vad kan idrottsrörelsen göra? Varför är idrottsrörelsen en viktig samarbetspart? Hur vill idrottsrörelsen arbeta med landsbygdsutveckling? 1 BAKGRUND
Läs merKommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Läs merKommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation
Läs merPartnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merJonas Ebbesson Orättvisa miljöer
Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",
Läs mer2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Läs merKlimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merBromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs mer