Verksamhetsberättelse 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2011"

Transkript

1

2 Innehåll Inledning/ Vision 2 Organisation 3 Aktivism och mobilisering 4 Verksamheten i Latinamerika 7 Verksamheten i Sverige 14 Latinamerikagrupperna i siffror 17 Vi tror att en annan värld är möjlig. I den världen är människor födda fria och lika i värde. Mångfald bejakas och ses som en tillgång. Det är ett rättvist samhälle med en deltagande demokrati där mänskliga rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls. I vår vision är ekonomin baserad på att vi ger och delar med oss och all produktion och konsumtion är socialt och ekologiskt hållbar. Vi tror på den världen Latinamerikagrupperna Tegelviksgatan 40, Stockholm Tel Fax Latinamerikagrupperna.se facebook.com/latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr 2

3 Organisation Finns ingen lokalgrupp där du bor, så kan vi hjälpas åt att starta en! Styrelse Latinamerikagruppernas styrelse består av ordförande Francisco Contreras. Vice ordföranderna är Carmen Blanco, Olivia Malmqvist och Christin Sandberg. Ledamöterna; Stina Oskarsson, Malin Stråle, Sandra Hallström, Juan Valencia, Lisa Minell samt suppleanterna Gonzalo Collazo, Georg Andersson, Cecilia Hedlund och Erik Krantz. Kansli och personal Kansliet utför föreningens operativa arbete, däribland administration, opinionsbildning, kommunikation och medlemsvård. Kansliet deltar även i nätverk och gemensamma projekt med andra organisationer samt bistår styrelsen i dess arbete. Medlemsstatistik Under 2011 hade Latinamerikagrupperna 969 medlemmar utspridda över landet. Ca femton lokal- och temagrupper och sex medlemsorgansiationer. Årsmöte Vid årsmötet den maj valdes Francisco Contreras som fortsatt ordförande i föreningen. Styrelseledamöterna Olivia Malmqvist och Lisa Minell valdes om för en ny tvåårsperiod. Stina Oskarsson valdes in som ny ordinarie ledamot i styrelsen och Georg Andersson, Cecilia Hedlund och Erik Krantz valdes in som suppleanter. MarieLouise Hedborg som avslutade sitt styrelseuppdrag i och med årsmötet avtackades av föreningen efter fyra år i styrelsen. Riksträffar Latinamerikagruppernas riksträffar är tillfällen för fortbildning, inspiration och ökat samarbete. Vårens riksträff ägde rum i mars på Kvarnby folkhögskola och arrangerades av lokalgruppen i Malmö. Ett stort tack till Malmö lokalgrupp, matlagarna, alla programpunktshållare samt alla deltagare som gjorde denna riksträff till en rolig och inspirerande helg, som gav oss massor av kraft och lust att fortsätta kampen för en rättvis och hållbar värld. Höstens riksträff ägde rum i Solidaritetshusets lokaler i Stockholm. Daniel Pascual från mayanätverket Waqib Kej i Guatemala föreläste om Latinamerikas ursprungsfolks femhundraåriga kamp, inbördeskrigen på åttiotalet och hur lite som egentligen har förbättrats sedan fredsavtalen slöts på 90-talet. Ett stort tack till alla er alla som gjorde denna riksträff möjlig! Vi är Latinamerikagrupperna: Lokalgrupper: Göteborg, Eskilstuna, Stockholm, Uppsala, Kalmar, Linköping, Umeå, Malmö/Lund, Växjö, Karlstad, Skellefteå och Skara. Medlemsorganisationer: Casa Perú, Imágenes del Sur, Solidariska tolkar, Latinamerikakommittén i Jönköping, Latinamerikakommittén i Luleå och Colombianätverket. 3

4 Aktivism inom föreningen Vi är inte en traditionell biståndsorganisation utan en del av alternativrörelse. Lokalgrupper, temagrupper och medlemsorganisationerna En stor del av vårt informationsarbete görs av våra lokalgrupper, temagrupper och medlemsorganisationerna som till exempel arrangerar föreläsningar, öppna möten, happenings, manifestationer, workshops, filmvisningar, stödfester och demonstrationer. Under 2011 har engagemanget varit stort och totalt har deras aktiviteter engagerat fler än 3124 personer runt om i landet. Max da Rocha Här följer ett urval av dessa aktiviteter: Organisation & mobilisering Latinamerikagrupperna anser att legitima och kraftfulla folkrörelser, som samarbetar över nationsgränser, skapar förutsättningar för att förändra orättvisa resursfördelningar. Latinamerikagruppernas arbete utgår alltid ifrån ett demokrati-, rättvise- och maktperspektiv och har ett systemkritiskt förhållningssätt. Vårt övergripande mål är att ökat folkligt deltagande över beslutsprocesser som rör rättigheter för kvinnor och män som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap. Därför arbetar vi med att stärka den egna förening, solidaritetsrörelsen i Sverige och folkrörelser i Latinamerika. Uppsala Lokagrupp arrangerades det i Uppsala filmvisning av Crude - the real price of oil med syftet att sprida information om Texacofallet i Ecuador och berätta historien om de ursprungsfolk och småbönder som har drivit fallet. Ett evenemang som drog cirka 70 personer. Den 28:e maj deltog Stockholms lokalgrupp i Södermalms traditionsenliga gårdsfest. Där informerade de om klimaträttvisa, sålde hantverk och hjälpte till vid barnhörnans knapp-maskin. Eskilstuna kommun bjöd för 16:e året i rad på festligheter för både barn och vuxna i Parken Zoo. Söndagen den 5 juni deltog Eskilstuna Lokalgrupp med bokbord och smyckesförsäljning. Kampanjtidningen delades ut och namnunderskrifter samlades in. Alla i lokalgruppen var där och tillsammans lyckades de få ihop tre fulla namninsamlingslistor. Uppsala lokalgrupp ordnade i december en stödfest för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Fenocin i Ecuador och samlade in kronor under kvällen. 4

5 Under arrangemanget Inspiration Världen 2011 visade Colombianätverket den prisbelönade dokumentären Impunity: What Kind of War for Colombia. Efter filmen följde samtal med en av filmens regissörer Juan José Lozano, som besökte Sverige inbjuden av Colombianätverket i samarbete med Latinamerikagrupperna. Programpunkten blev mycket lyckad med en fullsatt sal och en engagerad publik i ett givande samtal kring filmens tema. Under sommarturnén samlades 2029 namnunderskrifter in för Global Rättvisa 36 nya medlemmar värvades till föreningen Sommarturné 2011 Sammanlagt deltog 21 aktiva inom Latinamerikagrupperna på festivaler, Almedalsveckan och World Scout Jamboree. Under 22 dagar värvade vi medlemmar och spred information om vår förening och våra frågor. Många intresserade kom förbi våra tält och aktiviteter för att delta, diskutera och köpa rättvist hantverk från Ecuador. Försäljningen av våra rättvisa hantverk samt bössinsamlingen gav kr till insamlingen Global rättvisa nu Global Rättvisa Nu består av ett 40-tal organisationer och folkhögskolor, som samlades inför riksdagsvalet i september 2010 för att driva gemensamma politiska krav. Nätverket har fortsatt att samarbeta även efter valet för att lyfta frågor om klimatet och global rättvisa. Latinamerikagrupperna är en aktiv deltagare i nätverket, som under 2011 fokuserade på klimat- och handelsfrågor. Global Rättvisa Nu fick ett sjuttiotal folkvalda att ta ställning i våra frågor och arrangerade nio paneldebatter med politiker Nätverket samlade in 6400 namnunderskrifter för rättvisa handelsregler och en hållbar utveckling som överlämnades till regeringen 7500 personer tog ställning för klimaträttvisa Nätverket skapade en kompass som användes av 3000 personer för att jämföra sina åsikter om klimatpolitiken med riksdagspartiernas. 5

6 Inspiration världen Latinamerikagrupperna var en av de drivande aktörerna av arrangemanget Inspiration Världen som ägde rum den 15 oktober 2011 och drog en publik på över 900 personer. Det var en dag fylld med samtal, debatter och workshops och innebar ett unikt tillfälle att träffa aktivister från hela världen som samlats för samtal om klimaträttvisa, hållbara alternativ och folk i rörelse. Det gavs tillfälle att lyssna till meteorologen Pär Holmgren som höll i utfrågningen av fyra av riksdagens tyngsta miljöpolitiker. Folkhögskolor Latinamerikagruppernas samarbete med folkhögskolor har under många år varit en viktig del av vår verksamhet. Under 2011 har samarbetet med folkhögskolorna, i form av föreläsningar, festivaler och utställningar, nått ut till över 3500 personer. Inför kampanjen Makten över maten togs det fram en tematidning med hjälp av Färnebo Folkhögskola, Sörängens Folkhögskola, Biskops Arnö Nordens Folkhögskola och Glokala Folkhögskolan. Folkhögskolor utan gränser utförde en så kallad flash-mob, en offentlig aktion för att sända en signal till världens beslutsfattare att det är hög tid att ta den globala uppvärmningen på fullaste allvar. Sörängens praktikanter, hemkomna från Ecuador, utförde en skolturné. Över 2500 barn och ungdomar fick ta del av praktikanternas erfarenhet och kunskap som de förvärvat under sin tid i Latinamerika. 6

7 Verksamheten i Latinamerika Solidaritet för oss betyder att vi inte är ensamma utan att Latinamerikagrupperna delar vår dröm om ett fredligt och rättvist samhälle. Victoria Medina Palomino, projektledare hos CCP, Peru Latinamerikagruppernas verksamhet i Latinamerika bygger på samarbeten med ursprungsfolks-, småbrukares-, jordlösas- och lantarbetares organisationer. Fokus för verksamheten är påverkan, organisering och mobilisering samt kunskap och självtillit. Under 2011 har vi arbetat med följande program: Rättigheter, miljö och kommunikation Målet är att ursprungsfolks-, lantarbetares- och småbrukares rörelser i Sydamerika ska öka sin kapacitet att delta och påverka den politiska debatten. Samarbetsorganisationer: MST, Brasilien; ECUARUNARI, Ecuador; CONACAMI och CCP, Peru. Rörelser från landsbygd och stad på väg tillsammans Målet är att stärka Bloque Oriente i östra Bolivia och dess politiska kapacitet. Organisationsstärkande på landsbygden Målet är att organisationerna i Ecuador och den andiska regionen ska öka sin kunskap, stärka sina organisationer och sitt inflytande med fokus på matsuveränitet, rättigheter och jämställdhet. Samarbetsorganisationer: FENOCIN, CNC Eloy Alfaro och FENACLE i Ecuador, samt CLOC/LVC Andina. Från motstånd till makt Har som mål att stärka mayarörelsen Waqib Kejs politiska inflytande och möjligheter att skapa ett samhälle där allas rättigheter tillgodoses i Guatemala. Organisering och kamp Målet är att lantbrukare och ursprungsfolk ska öka sitt deltagande och påverka politiska beslutsprocesser. Samarbetsorganisationer: CLOC/LVC i Centralamerika, med projekt som leds av ATC, Nicaragua; CUC, Guatemala och Via Campesina, Honduras. Miljö, Rättigheter och Deltagande Har som mål att ursprungsfolkrörelsen och småbrukarrörelsens visioner och förslag genomsyrar miljö-, jordbruks- och den ekonomiska politiken. Regionalt samarbetsprogram mellan CLOC/LVC Sydamerika, CAOI och Latinamerikagrupperna. 7

8 Våra samarbetsorganisationer i Latinamerika Bloque Oriente, östra Bolivia Nätverket består av flera organisationer som representerar småbrukare, lantarbetare och ursprungsfolk. De arbetar för ökade rättigheter och inflytande i samhället och för en rättvisare jordfördelning. Nätverket har upp emot medlemmar, och samarbetar även med organisationer från andra delar av Bolivia. CLOC/LVC-CA (Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo/La Vía Campesina) CLOC/Via Campesina består av ett 30-tal småbrukarorganisationer från hela Latinamerika. De arbetar för en rättvis värld, folkligt inflytande och rätten till jord och produktionsmedel, klimaträttvisa, matsuveränitet, jämlikhet och en hållbar utveckling. Latinamerikagrupperna arbetar både med CLOC/ La Via Campesina i Centralamerika, den andinska regionala delen av och på kontinental nivå. FENACLE (Federación Nacional de Trabajadores Agroindustriales, Campesinos, e Indígenas libres del Ecuador) Ecuador FENACLE är en organisation som under många år drivit frågan om jordbrukares och lantarbetares rättigheter. FENACLE arbetar för att öka dessa arbetares kunskaper om sina rättigheter, bland annat rätten till anständiga arbetsförhållanden så som skälig lön och arbetssäkerhet, samt stärka deras organisering. FENACLE har 18 provinsiella federationer och de räknar med totalt cirka medlemmar. Kvinnor och ungdomar på frammarsch! I många av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer förs diskussioner om maktrelationer och hur de påverkar de egna organisationerna. Flera arbetar aktivt för att stärka ungdomars och kvinnors positioner i sina organisationer. I Waqib Kej har ungdomars organisering och medvetna deltagande samt koordinering med andra ungdomsgrupper bidragit till att påverkansarbetet har fått större genomslagskraft. Studiecirklar för kvinnor har väckt stort intresse och deras aktiva deltagande har förstärkts väsentligt. För första gången utgör ungdomars deltagande en bra bit över 50 procent. Kvinnornas deltagande har också stärkt betydligt och ligger på drygt 50 procent. I CLOC/LVA Centralamerika har de unga utbildarna genom sitt ledarskap bidragit till ny dynamik i sina organisationer. Deras kunskaper om deltagande metoder och om teman som är viktiga för påverkansarbetet. I kombination med ett mer jämställt tankesätt har organisationernas interna strukturer förändrats. Fler ungdomar och kvinnor ges utrymme att delta och de återfinns nu även på beslutsfattande nivå. Detta hade inte varit möjligt utan de attitydförändringar som utbildningarna har bidragit till. Idag utgör ungdomar cirka 20 procent och kvinnorna cirka 35 procent av organisationernas styrelser. I den andinska ledarskapsskolan var 25 av 35 deltagare ungdomar. Deltagandet i skolan stärker ungdomarnas självförtroende och ledarskap. Det ökar engagemanget och bidrar till att de får ökat ansvar i organisationen. För kvinnor innebär deltagande i skolan stärkt inflytande i beslutsfattande forum. Utvärderingar visar att flera av de som deltog på den första ledarskapsskolan 2009 har valts till i ledarposter. Kvinnliga deltagare från FENSUAGRO och CCP, som deltog i den första andinska ledarskapsskolan 2009, är nu nationella ledare respektive parlamentariker i Peru. FENSUAGRO har nu fyra kvinnliga ledare på nationell nivå för första gången i historien och alla har medverkat i den andinska ledarskapskolan. 8

9 Latinamerikagruppernas spanska namn är Verksamhetsberättelse 2011 Solidaridad Suecia-América Latina, och i sitt arbete visas just det: Solidaritet. Daniel Pascual, Wakib Kej Stärkt ledarskap! Utbildning är något som rörelserna satsar och är bra på. Under 2011 gjordes flera intressanta insatser inom ramen för samarbete mellan de sociala rörelserna i Latinamerika och Latinamerikagrupperna. CLOC/LVC satsade under 2011 mycket på ledarskapsutbildningar. För första gången genomfördes en kontinental ledarskapsskola för nationella ledare. Skolan blev en succé med 88 deltagare, varav 51 personer var kvinnor och 36 ungdomar. 38 av de 42 medlemsorganisationerna skickade representanter till skolan vilket är ett stort framsteg och ett gott tecken på nätverkets konsolidering. Under 2011 genomfördes den tredje andinska ledarskapsskolan denna gång i Colombia, med deltagare från alla länderna inom CLOC/LVA Andina närvarande. I CLOC/LVA Centralamerika har man överträffat alla förväntningar! Målet, att ha utbildat 120 utbildare 2012, uppnåddes redan Utbildarna sprider sina kunskaper vidare till personer i baserna och tack vare stort engagemang och intresse har workshops genomförts även med egna resurser. Sammanlagt har utbildarna nått 1073 människor istället för planerade 400! Genom folkbildningsmetoder har utbildarna lyckats få till stånd ett aktivt och jämlikt deltagande och på så sätt medvetandegjort folk i baserna. Människor känner sig stärkta av sina nya kunskaper och hoppfulla inför annan möjlig utveckling ledare/funktionärer har deltagit i utbildningar för att stärka sin roll/ansvar inom organisationen. Av dessa var 3421 kvinnor och 2485 män personer har deltagit i workshops, seminarier eller utbildningsmöten. MST (Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra) MST är en rörelse som samlar cirka 1,5 miljoner av Brasiliens jordlösa och är en av de starkaste folkrörelserna i hela Latinamerika. MST arbetar aktivt med att medvetandegöra, organisera och mobilisera fattiga och marginaliserade människor på landsbygden. Genom sina jordockupationer utövar rörelsen påtryckningar på regeringen för att påskynda förverkligandet av den jordreform som står inskriven i konstitutionen. MST driver också utvecklingsfrågor gällande agroekonomi och handelsfrågor. CUC (Comité de Unidad Campesina), Guatemala CUC arbetar med rätten till jord, arbetsrätt för lantarbetare, landsbygdsutveckling, ursprungsfolkens identitet och rättigheter, jämställdhet och försvarar moder jords rättigheter. CUC har omkring medlemmar varav 45 procent är kvinnor och 30 procent är ungdomar. Alla medlemmar är småbrukare eller lantarbetare och de flesta tillhör grupper av ursprungsfolk. CONACAMI (Confederación de Comunidades del Perú Afectadas por la Minería) Peru CONACAMI arbetar med att försvara ursprungsbefolkningens och småbrukares rättigheter. De arbetar mot gruvbolagens exploatering och de konsekvenser gruvnäringen får för natur och människor i den andinska regionen av landet. 9

10 10

11 Nelida Marin, folkrörelsetidningen Brasil de Fato, Brasilien Verksamhetsberättelse 2011 Solidaritet är inte samma sak som bistånd. Grunden är inte ett materiellt bistånd. Istället utgår det från en slags gemenskap. En gemensam kamp. Var och en delar med sig och stödjer dem andra. Rörelserna kämpar för sina rättigheter I flera Latinamerikanska länder utsätts småbrukare och ursprungsfolk för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i form av hot, trakasserier och tvångsförflyttningar. Deras ledare utsätts allt oftare för godtyckliga gripanden och åtalspunkter. Trots att flera stater i Latinamerika har ratificerat den internationella konventionen om ursprungsfolks rättigheter (ILO 169) som ger ursprungsfolk rätt till samråd om projekt som kommer att påverka dem kränks deras rättigheter när de till exempel protesterar mot ohållbar storskalig utvinning av naturresurser. Guatemalas olika folkrörelser, med ursprungsfolk och småbrukare i spetsen, fortsatte under 2011 sin kamp mot gruvnäringen och andra megaprojekt. Projekt som inkräktar på deras territorier, splittrar de sociala nätverken och leder till enorm miljöförstöring. Till dags dato har det genomförts cirka 50 lokala folkomröstningar som tydligt tagit avstånd från dessa investeringar. Under 2011 lades ett lagförslag fram om reglering och begränsning av dessa folkomröstningar, ett direkt hinder för att ordna folkomröstningar. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Waqib Kej och många andra rörelser protesterade mot regleringen, som ansågs gå emot grundlagen. Efter mycket påverkansarbete på lokal, nationell och internationell nivå fick de rätt i konstitutionsdomstolen: att reglera rätten var inte förenligt med konstitutionen. I Peru har den nytillsatta kongressen stärkt ursprungsfolkens rätt till samråd. Lagen har dock inte efterlevts och den 5 december 2011 infördes undantagstillstånd i Cajamarca efter omfattande protester och strejker mot Newmonts guldgruva Conga. Congaprojektet kommer bland annat att leda till fyra torrlagda sjöar, att den ekologiska balansen rubbas och att grundvattnet i området påverkas negativt. Ursprungs- och småbrukarorganisationerna bland dem Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer Conacami och CCP har ingått i ett samarbete Pacto de Unidad för att gemensamt ta ställning i frågor som berör människor på den peruanska landsbygden. Ett krav organisationerna har är att en sanningskommission tillsätts för att utreda de skador som utvinningsindustrin har orsakat under de senaste 20 åren. Ett annat är ett krav på förbud mot att använda cyanid och kvicksilver inom gruvdriften. Flera av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer arbetar med att dokumentera situationen för ursprungsfolks rättigheter, material de sedan använder i påverkansarbetet. CAOI:s juridiska observatörsprogram har publicerat två rapporter, en om ursprungsfolkens rätt till samråd och en om det traditionella rättssystemet. CAOI har även tagit fram en rapport om kriminaliseringen av ursprungsfolksrörelsen i Peru, som presenterades för FN:s särskilda rapportör för ursprungsfolks rättigheter, och en om ursprungsfolksrörelsens situation i Ecuador, som presenterades för Kommittén för avskaffandet av rasdiskriminering. En annan av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer, CONACAMI, har publicerat flera dokument om ursprungsfolkens brist på rättigheter, vilka används lokalt, nationellt och internationellt i påverkansarbetet Waqib Kej Coordinación y Convergencia Nacional Maya Waqib Kej är ett mayanätverk som samlar cirka 20 olika ursprungsfolksorganisationer i Guatemala med verksamhet i 17 av landets 22 regioner. Waqib Kej kämpar för mänskliga rättigheter. De olika medlemsorganisationerna har olika inriktningar och arbetsområden men delar samma samhällsvision: att stärka ursprungsfolkens röst. CCP (Confederación Campesina del Perú) CCPs medlemmar består av lantbrukare, ursprungsfolk, producentkommittéer, byföretag, kokaodlare och kvinnoorganisationer. CCP arbetar med frågor som rör jordrättigheter. Arbetet mot frihandelsavtal med USA har upptagit mycket av CCP:s arbete de senaste åren. På sistone har också förslaget om en konstituerande församling kommit upp på CCPs dagordning. ATC (Asociación de Trabajadores del Campo) Nicaragua ATC består av småbrukare, lantarbetare, kooperativ, fackligt organiserade migranter samt arbetslösa på landsbygden. ATC arbetar med organisering, utbildning och påverkansarbete. Fokusområden är rätten till jord, krediter, matsuveränitet, arbetsrätt på landsbyggden och kvinnors och ungdomars rättigheter. Kvinnoutskottet, ATC strävar efter att öka kvinnors deltagande generellt men även efter att stärka deras ledarskap och förmåga att förhandla samt att förbättra kvinnors arbetsförhållanden. 11

12 Rörelserna presenterar politiska förslag och påverkar politiska processer! Under 2011 har rörelserna återigen visat sig vara en maktfaktor att räkna med genom att mobilisera, skapa allianser, presentera egna politiska förslag och påverka. CAOI (Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas) CAOI är ett regionalt nätverk som samlar ursprungsfolksorganisationer i den andinska regionen. Nätverkets syfte är att stärka ursprungsrörelsens politiska genomslagskraft på internationell nivå. Högt på agendan står frågor som har med miljö, klimat, naturtillgångar och hållbara levnads- och konsumtionsmodeller att göra, där Buen Vivir/ Sumak Kawsay (betyder ungefär: Ett gott liv) utgör ett grundläggande begrepp. CAOI arbetar även med alternativa statsmodeller, så kallade plurinationella stater där ursprungsfolks rättigheter respekteras och uppfylls. FENOCIN (Federación Nacional de Organizaciones Campesinas, Indigenas y Negras) Ecuador FENOCIN är en organisation som utgår från ett klassperspektiv grundat på den socialistiska traditionen. Deras vision är att småbrukare ska ha möjlighet att försörja sig på familjejordbruk. FENOCIN ingår i rörelsen CLOC/ La Vía Campesina och samarbetar med andra organisationer i kampanjer mot frihandelsavtal och för matsuveränitet. Organisationen har varit väldigt aktiv i arbetet med att utforma landets nya grundlag. FENOCIN är ett nationellt förbund som når ut till cirka människor direkt och indirekt. Ursprungsfolk världen över är bland de minst ansvariga för klimatförändringarna, men drabbas hårdast av intensivare torka, översvämningar och orkaner. CAOI är en av Latinamerikagrupperas samarbetsorganisationer och en av organisationerna som jobbar för klimaträttvisa. Under 2011 lyckades CAOI synliggöra ursprungsfolken som en grupp särskilt utsatt för klimatförändringar samt att de så kallade lösningar, såsom till exempel REDD-program 1, ofta leder till kränkningar av deras rättigheter. CAOI deltog bland annat med en delegation på FNs klimatmöte i Durban och gjorde flera inlägg och fick inneha viceordförandeposten i plattformen Indigenous People Forum on Climate Change. I Latinamerika är koncentrationen av jordägandet en avgörande orsak till den utbredda fattigdomen på landsbygden. Därför är rätten till jord och jordreform småbrukarrörelsens centrala krav. Enligt Ecuadors konstitution ska jorden först och främst användas för att garantera matförsörjning i landet och enligt ett politiskt beslut ska den statliga marken omfördelas så att den kommer fler till del senast Omfördelning går långsamt och jordkonflikter mellan småbrukare och storgodsägare har ökat under det senaste året. Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer FENOCIN och CNC-EA har, tillsammans med andra sociala organisationer i Ecuador, arbetat fram ett lagförslag med krav på omfördelning och tilldelning av produktiv jord som presenterades för parlamentet i oktober Samtidigt lanserades en namninsamlingskampanj till stöd för lagen med målet att samla in underskrifter fram till mitten av mars Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation, är ett internationellt system inom klimatkonventionen för att minska utsläpp från avskogning och skogsdegradering genom att bland annat investera i produktion av biobränsle. 12

13 Solidariteten grundas i en gemenskap bland världens folk, en gemenskap bland arbetare. Den utgår från en syn av vår kamp måste vara internationell. Jorge America, UNEafro, Brasilien Att våra samarbetsorganisationer har drivit sitt eget lagförslag till en jordreform, trots den svåra konjunkturen och det konfliktfyllda klimat som råder kring jordfrågan, visar på stärkt kapacitet till att formulera politiska lagförslag. Trots att den ecuadorianska konstitutionen deklarerar att landet är en plurinationell stat syns förändringarna inte i praktiken. Latinamerikagruppernas partner ECUARUNARI har genom sitt kommunikationsprojekt skapat en motvikt till traditionell media i Ecuador. Trots motgångar i den politiska kontexten har kommunikationsprojektet haft en positiv utveckling i målet att stärka den plurinationella staten. I Latinamerika växer sig det industriella jordbruket med satsning på jätteplantager av monokulturer som soja, sockerrör och eukalyptus allt starkare. Konsekvenserna blir katastrofala både för miljö och för mångfald då regnskog skövlas och mark förorenas. Fattiga människor på landsbygden trängs undan från sin jord av mäktiga transnationella företag eller blir förgiftade av jordbrukskemikalier. Under 2011 drev organisationer i Brasilien, där ibland samarbetsorganisation MST, en kampanj mot kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. MST distribuerade tusentals kopior av filmen Giftet står på bordet som hade en enorm efterfrågan och nådde människor och institutioner långt utanför de sociala rörelsernas normala kontaktnät. Delar av filmen kan man bland annat se på You Tube. Det internationella människorättsarbetet utvecklas ständigt och nya rättigheter för nya grupper tillkommer. Här driver Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer på. CAOI har arbetat fram ett förslag om naturens rättigheter, som ska drivas på nationell och internationell nivå. CLOC/LVC driver en internationell deklaration för småbrukares rättigheter för att kunna anmäla brott mot kränkningar av småbrukares rättigheter inför internationella instanser personer har aktivt tagit ställning i frågor som rörelserna driver och som ingår i våra program. CNC-EA (Coordinadora Nacional Campesina Eloy Alfaro) Ecuador CNC-EA är ett förbund på nationell nivå av lokala organisationer som arbetar för småbrukares intressen. Mer än familjer är anslutna till Seguro Social Campesino, böndernas försäkringskassa och av dessa är 60 procent medlemmar i CNC-EA. CNC-EA arbetar i kampanjer mot frihandelsavtal och för matsuveränitet. De vakar över att socialförsäkringssystemet skall förbli offentligt och för att socialförsäkringslagarna ska uppfyllas. Organisationen utbildar kontinuerligt lokala ledare i aktuella samhällsfrågor. ECUARUNARI (Confederación de Pueblos de la Nacionalidad Kichwa del Ecuador) Ecuador ECUARUNARI utgör en gren av den nationella ursprungsfolksrörelsen CONAIE och omfattar cirka medlemmar i 1173 byar. Rörelsen arbetar för ursprungsfolkens rättigheter, rätten till territorium, till undervisning i modersmålet, utövandet av sin kultur och för förbättrade levnadsvillkor. ECUARUNARI samarbetar med andra organisationer i kampanjer mot frihandelsavtal och för matsuveränitet. 13

14 Swedwatch rapport #42 Verksamhetsberättelse 2011 Verksamheten i Sverige Latinamerikagrupperna ser kampen för en rättvis och hållbar värld som global och arbetar därför med att påverka beslutsfattare och opinionsbildare även i Sverige. Vårt arbete bygger på de frågor som våra allierade i Latinamerika driver har Latinamerikagrupperna varit aktiva i ett antal stora kommunikationsprojekt och kampanjer som riktat sig både till allmänheten, näringsliv och beslutsfattare. Resultaten som vi uppnått tillsammans- medlemmar, medlemsorganisationer, lokalgrupper och temagrupper- inger hopp om att konkreta förändringar är möjliga! Besök från Latinamerika Som led i vårt arbete med att belysa demokrati- och rättighetsfrågor i Latinamerika, bjuder Latinamerikagrupperna varje år över representanter från våra samarbetsorganisationer, och andra intressanta personer från Latinamerika arrangerade vi ett besök med bonde- och ursprungsfolksledaren, Daniel Pascual. Under två veckor genomförde han en föreläsningsturné med stopp i Stockholm, Nässjö, Jönköping, Göteborg, Grängesberg, Falun, Västerås och Uppsala. Föreläsningarna handlade om situationen i Guatemala, och hur den är kopplad till oss här Sverige. Det blev en intressant turné som fick ett stort medialt genomslag. Daniel Pascual på besök i den avvecklade gruvan i Grängesberg. rena guldgruvan? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida AP-fonderna Svenska AP-fonderna investerar i ett stort antal företag som kritiserats för oetisk och miljövidrig verksamhet i bland annat Latinamerika och som inte sällan är indragna i rättsprocesser. Bland annat investerar de i Goldcorp i Guatemala och Newmont i Peru. Latinamerikagrupperna har under året i samarbete med våra partners i Latinamerika lagt stort fortsatt fokus på att synliggöra de brott mot mänskliga rättigheter och de miljöproblem som svenska pensionspengar bidrar till. AP-fonderna eller allmänna pensionsfonderna har funnits i Sverige sedan 1960-talet. En del av din lön går direkt till AP-fonderna som sedan investeras i tusentals bolag världen över i syfte att de svenska pensionspengarna ska växa och garantera en trygg tillvaro för framtidens pensionärer. År 2010 uppgick det samlade kapitalet till drygt 100 miljarder Euro. Vi har varit delaktiga i två rapporter om AP-fondernas regelverk och placeringar, AP-fondernas ohållbara investeringar om AP-fondernas engagemang i Latinamerika samt Swedwatchs rapport Rena guldgruvan?. Rapporterna har bidragit till att skapa en stark opinion i Sverige och internationellt. Tusentals människor har blivit medvetna om hur kravet på hög avkastning för deras pensionspengar sker på bekostnad av folk och miljö i utvecklingsländer. Rapporten Rena guldgruvan? har överlämnats till AP-fondernas etikråd, chefer på Goldcorp och Utrikesdepartementet. Vi har arrangerat fem enskilda möten med representanter från Pensionsgruppen. En ny statlig offentlig utredning av AP-fondernas regelverk och placeringsinriktning påbörjades i september 2011 och ska vara klar i augusti

15 Kampanjen för ett mer etiskt pensionssystem är ett väldigt bra exempel på hur vi kan jobba tillsammans, inom och över nationsgränser, för att skapa ett rättvist och hållbart samhälle. Det visar hur folkrörelser i Latinamerika i samarbete med ett engagemang här i Sverige inte bara sprider medvetenhet hos allmänheten om hur våra pensionspengar påverkar folk i utvecklingsländer, utan även bidrar till konkreta förändringar i regelverk och företagsansvar. Föreningssajten Latinamerikagrupperna.se hade under unika besökare. Makten över maten Som medborgare och konsumenter har vi både ansvar och makt att påverka för en social och ekonomisk rättvisa. Under året drog vi igång det pedagogiska projektet Makten över maten som syftar till att öka kunskapen om hur vår matkonsumtion påverkar klimat och utvecklingsländer, samt uppmuntra människor att initiera omställningsarbete och påverka offentliga matinköp. Materialet består av en tidning, workshop- och skolupplägg, filmer och en metodhandbok. Kampanjsajten Globalrattvisa.nu hade unika besökare år Materialet har tillsammans med workshops och föreläsningar hjälpt till att sprida kunskap och väckt engagemang hos bland annat 130 lärare och fler än 1400 elever. Över läsare har tagit del av tidningen. Diskussioner om hur en omställning av skolköken kan gå till har inletts på flera skolor runt om i landet. Soja och jordbrukskemikalier I Latinamerika domineras jordbruket av jättelika plantager av bland annat soja, sockerrör och papper som så småningom huvudsakligen exporteras ut från kontinenten. Både människor och natur i Syd kränks, förgiftas och trängs undan för att föda Nords ohållbara energi- och konsumtionsvanor. Latinamerikagrupperna arbetar med att informera och motverka denna ohållbara jordbruksmodell och dess effekter på Latinamerika. Latinamerika har fortsatt sitt arbete med att informera och motverka de storskaliga monokulturernas miljöeffekter i Latinamerika. Monokulturer När man talar om monokulturer inom jordbruket syftar man på den form av odling som dominerar inom det moderna industriella jordbruket. Det innebär att man odlar eller producerar endast en specifik gröda på en väldigt stor yta, på bekostnad av ekologisk mångfald. Debattartiklar, baserade på rapporten Mer soja och kött, mindre regnskog, som lanserades under 2010 tillsammans med Swedwatch, har fått stort medial uppmärksamhet. Vi har bidragit med beslutsunderlag till riksdagsledamöter som slutligen ledde till att vi fick ett enigt utskott att anta de motionsförslag som bland annat förbjöd det extremt giftiga bekämpningsmedlet parakvat. Kunskapen om sojans och köttproduktionens effekter på människor, klimatet och miljön i Sydamerika har ökat i Sverige, och importen av soja har under de två senaste åren sjunkit. 15

16 Röster från Latinamerika är Latinamerikagruppernas tidning om Latinamerika ur ett folkrörelseperspektiv. Tidningen är ett verktyg för att lyfta och informera om de frågor som vi och våra samarbetsorganisationer arbetar med, kort och gott ett redskap för förändring. Röster från Latinamerika ges ut fyra gånger per år inklusive ett temanummer. En prenumeration kostar 100 kr/år. Blir du medlem i Latinamerikagrupperna får du tidningen på köpet. Rättvis vinhandel 2011 Latinamerikagrupperna arbetar för att företag ska ta sitt ansvar för mänskliga rättigheter, miljön samt påverka för rättvisa handelsavtal. Systembolaget är en av världens största återförsäljare av vin och har därför ett stort ansvar och möjlighet att påverka de förhållanden som råder på vinplantagen. I kampanjen Rättvis Vinhandel 2011 arbetar vi tillsammans med Afrikagrupperna och Anamuri i Chile och MNCI i Argentina för att Systembolaget och svenska vinimportörer ska ta större ansvar för lantarbetares situation och inte exploatera billig arbetskraft och miljö. Påverkansarbetet har verkligen lönat sig! Tack vare kampanjen har både Systembolaget, svenska vinimportörer och konsumenter fått information om situationen på vingårdarna. Över fem tusen personer tog ställning i vår vykort/e-brevskampanj och bidrog till att Systembolaget införde en särskild märkning för etiskt vin i sina butiker. Tack vare gräsrotsengagemang på tre olika kontinenter och ett strategiskt kommunikationsarbete har lantarbetare på vingårdar i Sydafrika, Chile och Argentina, fått bättre möjligheter att organisera sig och kräva sina rättigheter. Latinamerika.nu Latinamerikagrupperna är ansvarig utgivare för nyhetsajten Latinamerika.nu, som vi driver tillsammans med Svalorna Latinamerika. Under 2011 hade sidan unika besökare (6000 fler än 2010). Klimaträttvisa Tillsammans med våra allierade i Latinamerika kämpar Latinamerikagrupperna för ett rättvist och bindande klimatavtal där vi i Sverige och andra rika länder tar vårt ansvar utifrån våra historiska utsläpp och vår ekonomiska förmåga. Arbetet har främst gjorts inom ramen för Global Rättvisa Nu. Inför klimattoppmötet i Durban i höstas initierades under våren en namninsamling för klimaträttvisa. Den drog in över 7500 namn som lämnades över till regeringen i samband med toppmötet. Vi uppmuntrade miljöminister Lena Ek att under toppmötet i Durban gå ut med beskedet att Sverige inte tänker sälja sitt överskott av utsläppsrätter, i syfte att sända en positiv signal om att Sverige tänker ta ansvar för klimatet. Just det gjorde sedan Lena Ek i Durban (fast tyvärr under förbehållet att andra länder gör likadant). Under hösten gjorde vi även en kommunundersökning om lokal klimatpolitik som ledde till att vi fick igång en diskussion om energiförbrukning och klimatsmart upphandling på flera håll i landet. 16

17 Latinamerikagrupperna i siffror Hur finansieras Latinamerikagruppernas arbete? Latinamerikagruppernas verksamhet finansieras till största delen av det statliga svenska biståndsorganet Sida, via Forum Syd. Forum Syd bidrar med 90% av insatsen till våra projekt. Övriga 10% måste vi samla in själva. Detta kallas för egeninsatsen. Detta betyder att vår insamling är väldigt viktig för verksamheten. Idag kommer större delen av det vi samlar in från stiftelser och fonder samt från våra solidariska samarbetspartners. Våra lokalgrupper och medlemsorganisationer är viktiga i insamlingsarbetet och bidrar till insamlingen genom bland annat försäljning av solidariskt hantverk, caféer, stödfester och loppmarknader, främst i samband med vår årliga julkampanj. En värdefull del av de insamlade medlen kommer också från privatpersoner, både medlemmar och icke medlemmar. Under 2011 var de största givarna PostkodLotteriet via PostkodStiftelsen, Radiohjälpen, Stiftelsen Brödet och Fiskarna samt Latinamerikakommittén i Luleå. Att stödja Latinamerikagruppernas insamling är en politisk handling, ett aktivt ställningstagande för ökat folkligt inflytande, stärkt demokrati och mänskliga rättigheter i Latinamerika. Ta ställning du också, och värva fler som gör det! Gåvor från privatpersoner Att många givare ger sitt stöd via autogiro hjälper till att minska administrationskostnaderna och ger Latinamerikagrupperna en trygghet som möjliggör för oss att öka vårt ekonomiska stöd till samarbetspartners. Det blir lättare att långsiktigt planera samarbetet. Därför är det glädjande att antalet autogirogivare ökat under Gåvor autogiro: kr Gåvor via pg: kr Varifrån kommer Latinamerikagruppernas insamlade pengar? Stiftelser/fonder: kr Folkrörelsepartners: kr (inkl. medlemsorganisationer) Gåvor från privatpersoner: kr Lokalgrupper: kr Övrigt: kr Totalt: kr Vad går pengarna till? Latinamerikagruppernas använde under procent av de insamlade medlen till programmen i Latinamerika, fem procent till informationsverksamhet i Sverige och fyra procent för egen administration. Programmen i Latinamerika, 91% Informationsverksamhet i Sverige, 5% Administration, 4% Kommer pengarna fram? Latinamerikagrupperna är medlemmar i och granskas av Svensk Insamlingskontroll samt har ett 90-konto, som garanterar att vår insamling bedrivs seriöst. Eftersom vi finansieras av Forum Syd granskas våra projekt också av dem. Vi har personal på plats i Latinamerika som arbetar nära de organisationer vi stödjer. Genom ett löpande samarbete kan vi tidigt upptäcka eventuella brister i projekt och uppföljning och sätta in åtgärder i tid. Vi ger också visst stöd till organisationerna för att de själva ska kunna förbättra sin kapacitet kring redovisning, kontroll och utvärdering av projekt och program. 17

18 Bli medlem och få en t-shirt eller en väska! Medlemskap i Latinamerikagrupperna (300kr). Medlemskap för arbetslösa, studerande eller under 20 år (200kr). Betala ditt medlemskap via autogiro - både billigare och enklare! Då betalar du 20 kronor i månaden (eller 15 kr för arbetslösa, studerande eller under 20 år). I medlemskapet ingår även en prenumeration av tidningen Röster från Latinamerika (4 nr/år). Gå in på: www. latinamerikagrupperna.se/bli-medlem

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna

Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna Latinamerikagruppernas rapport från projekt och program till Stiftelsen Brödet och Fiskarna 2008 valde Stiftelsen Brödet och Fiskarna att ge ett generöst stöd till folkrörelsers förändringsarbete i Central

Läs mer

För Latinamerikagruppernas styrelse, Francisco Contreras, ordförande

För Latinamerikagruppernas styrelse, Francisco Contreras, ordförande Foto: Lisa Minell Latinamerikagrupperna levererar återigen ett mycket bra resultat med ett lyckat opinionsbildningsarbete, en växande allians- och folkrörelseaktivitet och en stabil och långsiktig politisk

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Som medlem är du med i kampen för en. värld fri från hunger!

Som medlem är du med i kampen för en. värld fri från hunger! www.fian.se Med mänskliga rättigheter mot hunger R ätten till mat är en mänsklig rättighet. Det betyder att alla har rätt att vara fria från hunger. Det handlar även om att själv kunna försörja sig och

Läs mer

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e

Latinamerikagruppernas. policy. f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e Latinamerikagruppernas policy f ö r f o l k l i g t i n f l y t a n d e Latinamerikagrupperna:s politiska plattform Latinamerikagrupperna är en solidaritetsförening som tillsammans med latinamerikanska

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Afrika, Asien, Europa & Latinamerika FOLK I RÖRELSE FÖR JORDEN, VATTNET & MATEN, KLIMAT, GLOBAL RÄTTVISA OCH FRED

Afrika, Asien, Europa & Latinamerika FOLK I RÖRELSE FÖR JORDEN, VATTNET & MATEN, KLIMAT, GLOBAL RÄTTVISA OCH FRED FOLK I RÖRELSE FÖR JORDEN, VATTNET & MATEN, KLIMAT, GLOBAL RÄTTVISA OCH FRED Lördag 6 september kl 10.00 16.30, ABF-huset i Stockholm Fri entré! INSPIRATION VÄRLDEN 2014 Afrika, Asien, Europa & Latinamerika

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014

Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014 Miljörättvisa i Anderna och Sverige 2013/2014 HEJ! Kurspresentationen är till för dig som är intresserad av att gå kursen Miljörättvisa i Anderna och Sverige. Här kan du läsa om kursens innehåll och upplägg,

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Stärkande av en global resursbas

Stärkande av en global resursbas Bilaga 2 Syftet med denna rapport är att visa på resultat från praktikantverksamheten som bedrivits av ett flertal organisationer under tio år. De underlag som ligger till grund för rapporten kommer från

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 8.7.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om Ecuadors

Läs mer

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City

Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Handlingsplan för Umeå som Fairtrade City Umeå kommunfullmäktige beslutade 2012-03-12 att Umeå ska ansöka om att bli en Fairtrade City. Umeå kommun beaktar redan idag Fairtradeprodukter i sina egna upphandlingar

Läs mer

Stoppa hunger. Köp en tröja.

Stoppa hunger. Köp en tröja. Stoppa hunger. Köp en tröja. Resultat - Style It Forward Stockholm 2014 I samarbete med: Inledning Med denna rapport vill vi på Hungerprojektet tacka alla individer och företag som genom Style it Forward

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Effektrapport Frii 2013

Effektrapport Frii 2013 Effektrapport Frii 2013 P A G E 1 of (5) D A T E 30/09/2014 A U T H O R Krister Adolfsson 1. Vad vill er organisation uppnå? Diakonia är en biståndsorganisation grundad i kristna värderingar som samarbetar

Läs mer

PeaceWorks Swedens stadgar

PeaceWorks Swedens stadgar PeaceWorks Swedens stadgar Stadgarna antagna 1974 10-19, senast ändrade 1998-03-21, 2004-02-22, 2005-03-19, 2005-08-27 och 2007-03-18, 2008-09-14, 2009-08-30, 2010-08-22, 2011-08-28, 2012-09-01, 2014-08-30,

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Sisters Internationals Lokalgrupper

Sisters Internationals Lokalgrupper Sisters Internationals Lokalgrupper INNEHÅLL Verksamhetsbeskrivning av Sisters International Sverige sid 2 Riktlinjer för Sisters Internationals Lokalgrupper sid 3 Bildandet av en Lokalgrupp sid 7 Ekonomi

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Vad vet du om Fairtrade?

Vad vet du om Fairtrade? Uppdaterad januari 2015 Bild 1 Den här presentationen berättar kortfattat om vad Fairtrade är och hur Fairtrade gör skillnad för odlare och anställda i länder med utbredd fattigdom. Vad vet du om Fairtrade?

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012

VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 , VERKSAMHETSPLAN 2011 2012 Internationella Juristkommissionen - Svenska Avdelningen V E R K S A M H E T S P L A N 2011-2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Övergripande och långsiktiga uppdrag... 3 Målgrupper...

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice.

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice. Innehållsförteckning Syfte och mål med kampanjen: 2 Hur: 2 Press: 3 Kampanjens grafiska profil 4 Bilder: 4 Webbplats: 5 Sociala medier:

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010

STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 STs rapport och redovisning av stödet till IMP i Colombia 2009-2010 1. Bakgrund Sedan 2001 när IMP bildades har man arbetat för att bygga upp en stark organisation som förmår samla de colombianska kvinnornas

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Hur vi förändrar den stora världen genom den lilla människan!

Hur vi förändrar den stora världen genom den lilla människan! Hur vi förändrar den stora världen genom den lilla människan! - Handlingsförslag för kretsar av kretsar från IKFF:s samrådsmöte 2006 Hej IKFF medlemmar! På Samrådsmötet i Stockholm den 28 oktober 2006

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015 Utbildningar och träffar 2015 JANUARI 13 14 Rädda Barnen bevakar FN:s barnrättskommittés utfrågning av den svenska regeringen i Genève Regeringen ansvarar

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Vision utbildningar. Mitt jobb & Min karriär

Vision utbildningar. Mitt jobb & Min karriär Vision utbildningar Mitt jobb & Min karriär 1 Innehåll Vår framtidsidé... Visions värdegrund... Vision medlemslöfte... Vision är en idéburen organisation... Inflytande...,... Inflytande på villkoren...

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Stadgar EAPN Sverige 2006

Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01

Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 RealStars IF 1(5) Verksamhetsberättelse Realstars Ideell förening RÄKENSKAPSÅR 1: 2010-03-01-2011-12-31. Göteborg 2011-05-01 Innehållsförteckning 1. Om RealStars, vision, syfte 2. Verksamhet 2010 Resultatuppfyllelse

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Medlemspolicy 2014. 1. Inledning. 2. Nya medlemmar. 3. Medlemsavgift. 4. Fairtrade Sveriges åtagande gentemot medlemsorganisationen

Medlemspolicy 2014. 1. Inledning. 2. Nya medlemmar. 3. Medlemsavgift. 4. Fairtrade Sveriges åtagande gentemot medlemsorganisationen Medlemspolicy 2014 1. Inledning 2. Nya medlemmar 3. Medlemsavgift 4. Fairtrade Sveriges åtagande gentemot medlemsorganisationen 5. Förväntningar på medlemsorganisationen 6. Övrig samverkan 7. Sammanfattande

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer