SISU Idrottsutbildarna. Årsberättelse 2000

Transkript

1 SISU Idrottsutbildarna Årsberättelse 2000

2 INNEHÅLL Innehåll Vi fortsätter vår framgångsrika bana...2 Millenniebuggar... 3 Ledning och centralt anställd personal Utvärdering av folkbildningverksamheten Riksidrottsforum vilken mötesplats! SISU/Bosöns Idrottsfolkhögskola Utveckling pågår! På uppdrag i idrotten!... 8 Folkbildningverksamheten i idrotten Att lära är livet! Projekthotell framtidens organisation och arbetssätt? SISU Idrottsböcker Förvaltningsberättelse Revisionsberättelse Statistik SISU Idrottsutbildarna Foton: Bildbyrån, Hässleholm samt Anja Callius Produktion: Sista Ordet AB Tryck:AB Danagårds Grafiska, Ödeshög

3 FÖRORD Vi fortsätter vår framgångsrika bana! Så kom vi då till det magiska år som vi ännu i dag inte enats om vad vi ska benämna; är det år tvåtusen eller är det tjugohundra? Tack och lov kan vi använda siffror. Det magiska i att inte bara byta decennium utan också sekel och millennium skapade i hela samhället en stress och en beredskap för diverse haverier som visade sig obefogad. Det som kom att skapa motsvarande stress och kräva beredskap för SISU Idrottsutbildarna kom två och en halv månad senare. Nya regler för statsbidragsfördelning Folkbildningsrådet fattade den 15 mars 2000 ett beslut om nya regler för statsbidragsfördelningen till studieförbunden. Beslutets innehåll är väl känt och från idrottens och därmed SISU Idrottsutbildarnas synpunkt helt oacceptabelt. Att fördela statsmedel efter verksamhet presterad sex år bakåt i tiden och dessutom hoppa över det senaste årets resultat kan för en starkt växande organisation bara resultera i upprördhet, missnöje och proteststormar. Att den första fördelningen dessutom ska behållas i flera år gör inte saken bättre. Styrkorna mobiliseras Folkbildningsrådets beslut blev starten på ett intensivt arbete bland såväl förbundets tjänstemannaledning som förtroendevalda. Mikael Santoft mobiliserade trupperna och utsåg Lasse Hogedal till chefsstrateg, och i förbundsstyrelsen blåste jag som förbundsordförande uppmuntrad av den gamle översten Börje Sandgren till strid. Flygeln i Tonhallen i Sundsvall byttes mot trumpeter bildligt talat, och till skaran av kämpar sällade sig våra distriktsordföranden. Nåja, striden skulle utkämpas på ett civiliserat sätt och i strategibeslutet som förbundsstyrelsen tog ligger att problemet är idrottens, inte främst SISU Idrottsutbildarnas. Ett annat viktigt ställningstagande är att all kraft ska läggas på att få beslutet ändrat. När verksamhetsåret 2000 ska summeras, är arbetet med statsbidraget bara påbörjat. Inte ens nästa års verksamhetsberättelse torde kunna summera resultatet av våra ansträngningar. En sak kan vi emellertid se redan nu de nära tio månader som gått sedan beslutet blev känt innebar inte att bromsarna trampades i botten på SISU-farkosten. Tvärtom kan vi glädjas åt ännu ett år av expansion.våra tre storstadsregioner har gjort berömvärda framryckningar och i den inofficiella studieförbundstävlingen ligger SISU Idrottsutbildarna nu på plats nummer fyra! SISU Idrottsutbildarna har två stora samverkansområden: inåt är det idrotten och utåt folkbildningen. I folkbildningsvärlden har under år 2000 SISU väckt frågan om folkbildningens demokratiformer. Folkbildningsförbundet med sina 11 studieförbund tillsätter en styrelse bestående av studieförbundens rektorer/tjänstemän. En grundläggande demokratisk princip är ju att folkrörelser ska styras av förtroendevalda som ska ställas till svars vid årsmöten. Borde inte således Folkbildningsförbundet ha en styrelse där förtroendevalda ska ta ansvaret? SISU Idrottsutbildarna fortsatt framgångsrik Sammanfattningsvis kan vi konstatera att SISU Idrottsutbildarna fortsätter sin framgångsrika bana. Visst finns det moln på vår himmel, men rörelsen verkar attrahera ambitiösa och kompetenta människor till såväl anställning som förtroendeposter. Så länge människor med framtidstro och optimism befolkar vår organisation kommer utveckling och framgång att prägla årsberättelserna. Så även denna gång. Ett stort tack från hela förbundsstyrelsen till förtroendevalda och anställda inom SISU Idrottsutbildarna samt ett lika stort tack till Riksidrottsstyrelsen och Sveriges Olympiska kommitté för mycket gott samarbete. Rolf Carlsson förbundsordförande

4 FÖRORD Millenniebuggar Inför det nya millenniet var olyckskorparna många. Hissar skulle stanna, datasystem slås ut och flygplan störta. Det gamla millenniet var säkert och tryggt, i det nya ruvade farorna. Konsulter och spågummor erbjöd sina tjänster, allt skulle millenniesäkras! Nu har första året i det nya millenniet gått och hissen i Idrottens Hus i Farsta fungerar lika klanderfritt som förut. Folkbildning och elitidrott Folkbildningsverksamheten visar på en fortsatt stark tillväxt. Studiecirklar och kulturprogram ökar med 15 procent (!). Föreningar och klubbar uppfattar allt mer vår verksamhet som ett gott stöd i sin utveckling och verksamhet. Vi blir i allt större utsträckning en»efterfrågad resurs«för idrotten. När SISU Idrottsutbildarna bildades gjordes betydande ansträngningar för att nå ut till idrotten. Detta görs naturligtvis fortfarande, men i växande utsträckning är det nu idrotten som vänder sig till oss och begär olika former av insatser. SISU Idrottsutbildarna har vunnit sina största framgångar»längst ut i idrotten«. Under året har ytterligare framsteg gjorts för att även bli en efterfrågad resurs på idrottens elitnivåer. Ambitionen att vara en resurs för idrottens alla nivåer och delar har fått uppmärksamhet och resurser. Ytterligare arbete med ett antal SF/MO har genomförts och fler har valt vårt förlag Idrottsböcker som förläggare. I Elitidrottsrådet har diskussioner förts som på sikt kan förbättra möjligheterna. Folkbildningsrådets beslut I mars fastställde Folkbildningsrådet nya kriterier för fördelning av statsanslaget mellan de 11 studieförbunden. Beslutet tar sin utgångspunkt i att allt ska vara lika fram till 2006! Bidraget är fruset! För idrotten och dess studieförbund är detta ett mycket stort bekymmer. Vi är det studieförbund med störst och stadigast tillväxt, därför slår beslutet hårt mot oss. Under året har mycket stor uppmärksamhet ägnats åt arbetet med att skapa en förändring av detta beslut. Samtidigt måste sägas att organisationen och alla dess medarbetare har uppvisat en sällsynt förmåga till uthållighet och tilltro till framtiden. Personal och den ideella kraften Ofta skrivs det i årsberättelser att personalen är organisationens viktigaste resurs. Det kan låta som en insmickrande klyscha, men SISU Idrottsutbildarnas framtid vilar på personalens förmåga. Under det gångna året har våra medarbetare uppvisat en enastående förmåga att enträget fortsätta arbetet för att tillfredsställa idrottens behov. Inom idrotten vet man att träning och ansträngning ska följas av vila. I själva verket är vila en förutsättning för ansträngning. Samma förhållande måste gälla för våra medarbetare.vila ger ny energi och förnyade krafter. Det finns nog ingen utbildningsorganisation som i lika stor utsträckning förlitar sig på den ideella kraften. Tusentals ideella ledare är en avgörande resurs i arbetet. Vår verksamhet vilar på folkbildningen och framför allt studiecirklar. I regel leds dessa av ideellt arbetande ledare. Trots beslutet om fruset statsbidrag har medarbetare, förtroendevalda och ideellt arbetande ledare entusiastiskt fortsatt sitt arbete. Det visar på styrkan inom organisationen och det starka behovet av våra insatser inom idrotten. Millenniesäkra folkbildningen! Hissarna fortsatte att gå och flygplanen landade utan svårighet. Folkbildningen däremot visade sig ha en illavarslande millenniebugg. Genom intensivt arbete kommer buggen att korrigeras! Mikael Santoft vd/förbundsrektor

5 LEDNING OCH PERSONAL Ledning och centralt anställd personal Stående: Jan Olofsson, Börje Sandgren, Lars Edwinson, Leif Bolin, Rolf Carlsson, Lars Tigerberg, Lars-Åke Lagrell, Mikael Santoft. Sittande: Sol-Britt Hertting, Karin Mattsson, Bodil Fager Bergquist och Kerstin Rosén-Ljusenius. Saknas på bilden: Ingegerd Lusensky, Pia Zätterström, Gert Classon. FÖRBUNDSSTYRELSE Rolf Carlsson, Åkersberga förbundsordförande, vd/informationschef Kerstin Rosén-Ljusenius, Sollentuna vice ordförande, utvecklingschef svenska friidrottsförbundet Leif Bolin, Sundsvall vd stiftelsen sundsvalls utvecklingscentrum Lars Edwinson,Väse rektor Bodil Fager Bergquist,Alstermo banktjänsteman Sol-Britt Hertting, Luleå lärare Lars-Åke Lagrell, Bromma ordförande svenska fotbollförbundet Ingegerd Lusensky, Biskops-Arnö rektor, nordens folkhögskola, biskops-arnö Karin Mattsson, Stockholm chef kompetensutveckling lrf Jan Olofsson, Farsta idrottspolitisk handläggare rf Börje Sandgren, Umeå pa/officer Lars Tigerberg, Norrtälje sponsorchef skandia Pia Zätterström, Stockholm utvecklingschef arbetsmiljöverket Gert Classon, Karlstad utbildningschef, personalrepresentant Mikael Santoft, Stockholm förbundsrektor/vd PRESIDIUM Rolf Carlsson, förbundsordförande Kerstin Rosén-Ljusenius, vice ordförande Mikael Santoft, förbundsrektor/vd Lars Ekengren, sekreterare förbundsstyrelsen

6 LEDNING OCH PERSONAL VALBEREDNING Solveig Sundequist,Skövde, ordförande Siv Bergander, Eksjö Eric Eng,Alnö Björn Ericsson,Vaggeryd Bo Karlsson,Strömstad Annika Sylvén,Järfälla LEDNINGSGRUPP Mikael Santoft, förbundsrektor/vd Jan Byström, fou-chef Bengt Carlsson, ekonomichef Håkan Danielsson, utbildningschef Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Mathz Lindberg, rektor bosöns idrottsfolkhögskola Kerstin Segerfeldt, vd-assistent VD/STAB Mikael Santoft, förbundsrektor/vd Jan Byström, fou-chef Bengt Carlsson, ekonomichef Lillvor Johansson, biträdande förbundsrektor Kerstin Segerfeldt, vd-assistent Åsa Wallin, marknadskoordinator UTVECKLINGSAVDELNING Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Lars Hansell, projektassistent Lars Hogedal, projektledare Peter Olsen, projektledare Karl Christian Overgaard, projektledare verksamhetsuppföljning Ingrid Reppling, projektassistent Hector Valeria, projektledare Karin Östlund-Karlsson, projektledare SISU IDROTTSBÖCKER Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Catarina Arfwidsson, projektledare Thore Carlsson, projektledare Ninni Hedström, projektledare AnnaLena Moberg, marknadsförare Eva Purvin, förlagsassistent SISU/BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA Mathz Lindberg, rektor Charlotte Alexandersson, lärare Lars Almerdahl, lärare/datasamordnare Anna Arvidson, utbildningskansli Kerstin Björklund, lärare Sofia Blomlöf, utbildningskansli Marie Hammar, lärare Leif Holmgren, lärare Barbro Holmström, utbildningskansli Kristina Hård af Segerstad, lärare Roger Höglund, lärare Peter Lagerström, lärare Ulf Lindberg, lärare Thomas Lindholm, lärare Jan Lundström, lärare Lennart Nilsson, lärare Leif T Ohlsson, föreståndare il Lennart Oredsson, lärare Elisabet Pärsdotter, lärare Lars-Göran Rydqvist, lärare Lars Sjödin, lärare Stefan Sundelin, föreståndare ik, ht Håkan Svensson, lärare Jerker Thorén, lärare Bertil Wahlqvist, föreståndare ik. vt Jan Walther, lärare Emma Westlund, lärare Susanne Wolmesjö, lärare Marianne Zsigmond, lärare UTBILDNINGSCHEFER Gert Carlsson, Blekinge, Skåne Bertil Eek, Dalarna Patrik Oscarsson, Gotland Jan Hovdebo,Gästrikland Bengt Nilsson,Göteborg Olle Kristenson, Halland Lars Ekengren,Hälsingland Lennart Nilsson,Jämtland- Härjedalen Jane Fernholm, Norrbotten Håkan Danielsson,Småland Ulf Klasson, Stockholm Dick Wedegren,Södermanland Anders Björnlund, Uppland Gert Classon,Värmland Tore Brännlund,Västerbotten Åke Pettersson,Västergötland Björn Nordling,Västernorrland Kerstin Rofelt,Västmanland Thomas Eklund, Örebro Clas Pantzar, Östergötland

7 UTVECKLING PÅGÅR Utveckling pågår! Utvecklingen inom alla verksamheter går fort. Illustrerar man det som en trappa kan man konstatera att trappstegen blivit allt kortare. Förr genomfördes en förändring, man tog ett steg och lät den verka en viss tid. Nu kommer förändringar slag i slag i allt snabbare takt. Utifrån detta uppstår en paradox. Inom alla verksamheter finns det i dag ett stort behov av kunskap, kompetens och välutbildade människor, men snabba förändringar medför också att värdet av en genomförd utbildning snabbt minskar. Man måste lära av, lära om och lära nytt. Alla»utbildningsansvariga«står därför ständigt inför utmaningen och uppmaningen att anpassa, förnya och förändra utbildningsplaner och kursutbud. Tendenser eller trender som blivit allt tydligare och accentuerats de senaste åren är bland annat följande: Det finns många aktörer kring idrottens utbildningsverksamhet det som tidigare bara var en intern angelägenhet för idrotten har blivit en intressant sektor för högskolor, universitet, utbildningsföretag, konsulter med flera. Nya insikter om människors olika inlärningsstilar forskningen kring den mänskliga hjärnan visar att vi människor inte bara lär genom logik, analys och system, utan i lika hög grad genom fantasi och genom att uppleva med alla sinnen och känslor. Detta ställer naturligtvis speciella krav på utbildningsanordnare, föreläsare och instruktörer. Nya utbildningsformer tillgången till Internet möjliggör nya former för enskild utbildning eller lärande tillsammans med andra oberoende av tid och plats. En ny utbildningsform kräver naturligtvis ny metodik. Utmaningen är att tydliggöra och kartlägga dessa»tekniker«genom försöksverksamhet av olika slag. Behovet av processledare i dag finns det egentligen ingen brist på kunskap, information eller fakta. Problemet handlar mer om att strukturera, sortera och»förpacka«kunskapen. Efterfrågan blir allt större på resurspersoner som kan leda grupper av olika slag i utbildnings- och utvecklingsarbetet

8 UTVECKLING PÅGÅR Renässans för föreningskunskap föreningslivet i Sverige har en lång och stark tradition. Genom åren har former och strukturer utvecklats som utgör en grund och en plattform för klubbverksamheten. Ledaromsättningen och generationsbyten på förtroendeposter medför ett behov av kunskap om föreningsformer, styrsystem, juridik, ekonomi och det specifika som gäller för ideella föreningar. SISU Idrottsutbildarna har det senaste året arbetat för att svara upp mot dessa trender, behov och önskemål. Konkurrensen från andra aktörer på utbildningsmarknaden har resulterat i flertalet samarbetsprojekt där man tar, ger och samverkar. Ett fokuserat utvecklingsområde under är utvecklingen av pedagogik och metodik. Vi har fokuserat och vill fortsatt starkt fokusera på utvecklingen av tränarutbildningen inom svensk idrott. Ett stort behov och önskemål finns i många idrotter av att uppdatera såväl sin tränarutbildning som sin utbildarutbildning. Nya former för konferenser, seminarier och rådslag har etablerats. Dessa är präglade av metoder från USA;»Future search«och»open space«. Ett flertal försöksprojekt med Internet som utgångspunkt har inletts. Olika»plattformar«prövas och testas. Dels prövas de plattformar som svenska IT-aktörer erbjuder, men också utländska. Internt i SISU Idrottsutbildarna har ett processledarteam bildats för att i allt högre grad möta idrottens behov av processledare. Två interna utbildningar för processledare har genomförts. 15 utbildningskonsulenter och projektledare har förkovrats med fokus på organisationslära samt den konsultativa rollen. I samarbete med några SF/MO och inom ramen för MIDA, ett demokratiprojekt, pågår ett utvecklingsarbete kring föreningskunskap. Det rör sig om studiematerial, kurser eller utbildningar kring exempelvis juridik, ekonomihantering, mötesteknik och föreningsadministration

9 PÅ UPPDRAG I IDROTTEN På uppdrag i idrotten! Organisationer består av människor och beter sig därför i stor utsträckning som människor. Det har vi tagit fasta på. Allt vi gör inom SISU Idrottsutbildarna handlar om att bidra till människors utveckling. Vår verksamhet utgår från folkbildningens pedagogik och vi använder alla möjligheter som folkbildningen kan erbjuda för att uppnå detta. Varje organisation är unik och varje process har sina speciella förutsättningar. Detta styr uppläggning, form och innehåll av våra uppdrag i idrotten. Som idrottens utbildningsorganisation vill vi stimulera människors lärande, stärka engagemanget och utveckla verksamheten bland idrottens organisationer. Det vill vi göra genom ett mångsidigt utbud och med hjälp av flexibla metoder, som präglas av hög pedagogisk kvalitet. Under året har vi haft kontakt med 45 av våra SF/MO. Kontakterna varierar alltifrån enstaka kontakter över telefon till mycket omfattande utbildnings- och utvecklingssamarbeten som löper under flera år. VILKEN TYP AV UPPDRAG? Individ Handledarsamtal»stödjande bollplank«för den som vill. Påverka och övertyga kunskaper om retorik blir allt viktigare för en lärande organisation. Processledare morgondagens ledare är mer processledare än chef. Grupp Optimal grupputveckling framgångsfaktorer för den»goda gruppen«. Vinnande styrelselag styrning, struktur, samspel är tre nycklar till ett lyckat teamarbete. Organisation Organisationsbarometern verktyg för analys av läget i organisationen och vägarna framåt. Lyckade projekt tips på vägval och vägar till målet. Pedagogik och lärande nycklar till livslång utbildning

10 FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN Folkbildningsverksamheten i idrotten! DEMOKRATI CENTRALT I ALLT ARBETE För en vital folkrörelse är demokratiarbetet en ständigt aktuell fråga både när det gäller den formella demokratiska processen inom och mellan de olika leden i organisationerna, men också den interna informella demokratin. Lokalt folkbildningsarbete är en metod att utveckla den informella demokratin, som i detta sammanhang kan beskrivas med begreppet»studiecirkeldemokrati«. Att skapa många mötesplatser för lärande och utveckling är viktigt för en fungerande organisationsdemokrati. Ett utvecklingsarbete har påbörjats som ligger helt i linje med SISU-stämmans beslut (1999) att fokusera områden som»det lokala engagemanget«samt att vidareutveckla»kvalitet i klubben«. Satsningen kompletteras med en utbildningssatsning kring föreningens organisation, styrelsens ansvar samt medlemmarnas ansvar och skyldigheter. SISU Idrottsutbildarna lämnade under året sitt remissvar till Demokratiutredningen. Det fortsatta arbetet kommer att samordnas med Riksidrottsförbundet. EN EFTERFRÅGAD RESURS Folkbildningsverksamheten bedrivs lokalt, i huvudsak inom idrottens föreningar, under begreppet föreningsutveckling. Det kan röra sig om utbildning av ledare, tränare, domare och funktionärer, men också om teoretisk utbildning av idrottsutövare inom olika ämnesområden som kost, motivationspsykologi, mental träning, träningslära och träningsplanering. Målsättningen i utbildningsverksamheten kan alltså vara dels att utbilda och utveckla ledare, dels att öka den aktives kunskap och insikt om det egna idrottsutövandet. Ett antal insatser handlar om långsiktiga insatser där man exempelvis, genom olika utbildningsinsatser, skapar förutsättningar för att bland dagens aktiva förbereda föreningens ledarrekrytering. De förtroendevalda i en styrelse, såväl lokalt som regionalt och centralt, behöver och önskar ofta»påfyllning«av kompetens. Ett allt mer efterfrågat utbildningsområde är just förenings- och styrelseutbildning. För många föreningar ingår utbildningsinsatserna i en genomtänkt strategi för att förverkliga föreningsidén, där ofta begrepp som ökad delaktighet, breddat engagemang samt fler och bättre utbildade ledare fokuseras. Ett annat syfte med folkbildningsverksamheten kan vara att utbilda ledare och medlemmar för att genomföra olika arrangemang, både med och utan idrottskoppling, beroende på föreningens egna idéer, åtaganden och samarbeten. För att utveckla idrottens arrangemang finns olika studiematerial. Många idrottsarrangemang har internationellt deltagande. Språkkunskaper och förmågan att kommunicera på engelska är viktiga. För att underlätta förberedelse och genomförande av internationella idrottsarrangemang har ett studiematerial Idrottsengelska ett studiematerial om idrottsutbyte med andra länder tagits fram, vilket också grundar sig på ett tidigare stämmobeslut. FORTSATT VERKSAMHETSÖKNING STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING År Cirklar Deltagare Studietimmar SISU Idrottsutbildarna kan åter se tillbaka på ett år med en stark verksamhetsutveckling som resulterat i en kraftig ökning både vad gäller studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet (barnkultur och framtidskvällar)

11 FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN Deltagarantalet har ökat med cirka Totalt antal deltagare är drygt och cirka studietimmar har genomförts en ökning med 14,8 procent! Jämfört med övriga studieförbund genomförde SISU Idrottsutbildarna 8,8 procent av den totala studiecirkelverksamheten under år Detta kan jämföras med 7,9 procent Totalt genomfördes nästan kulturprogram under året, vilket är en ökning med 15,2 procent jämfört med Folkbildningsverksamheten genomförs i drygt 5600 specialidrottsföreningar, vilket är jämförbart med förra verksamhetsåret. Utöver dessa föreningar uppskattas att verksamhet genomförs tillsammans med ytterligare drygt 1000 lokala samarbetspartners med idrottsanknytning. Det kan exempelvis vara specialdistriktsförbund, domarklubbar, korpklubbar och andra lokala medlemsorganisationer samt invandrarföreningar med idrott på programmet. Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheten fortsätter att öka i en positiv riktning och är under stark utveckling. SISU Idrottsutbildarna står fortsatt inför stora utmaningar, förväntningar och utvecklingsmöjligheter för att heltäckande kunna svara upp mot idrottens behov. Verksamhetsutvecklingen speglar en aktiv idrottsrörelse som prioriterar och medvetet jobbar med utvecklings- och utbildningsfrågor. FOLKBILDNINGENS PRIORITERADE INSATSER Folkbildningen satsar genom Folkbildningsrådet särskilda resurser för att nå prioriterade målgrupper arbetslösa, funktionshindrade och invandrare. För SISU Idrottsutbildarna ligger utmaningen i att erbjuda verksamhet för dessa grupper inom och/eller i anslutning till idrotten. För att kunna genomföra riktade utbildningsinsatser till de prioriterade grupperna krävs ett brett samarbete med framför allt lokala myndigheter och institutioner. Under året har genomförts en»målgruppskonferens«för att internt i SISU Idrottsutbildarna redovisa och delge varandra goda exempel, analysera befintlig verksamhet samt dra upp riktlinjer för framtiden inom detta område. STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING KULTURPROGRAM antal program antal cirklar antal deltagare antal studietimmar antal deltagare

12 FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN Arbetslösa Verksamhet för arbetslösa har rapporterats från 15 distrikt, varav 7 är av mer omfattande karaktär. Verksamheten har nått 2800 deltagare, men har minskat med cirka 22 procent till cirka studietimmar jämfört med föregående år. Minskningen av verksamheten har, sett utifrån tidigare år, fortsatt även under detta år och kan förklaras med den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden. Utöver folkbildningsinsatser genomför ett antal distrikt uppdragsutbildningar för länsarbetsnämnden och arbetsförmedlingen. Den verksamheten rapporteras ej för statsbidrag. Funktionshindrade Under året har en kartläggning av verksamheten för funktionshindrade genomförts. Kartläggningen var ett första steg för att utveckla området ytterligare. En utveckling av verksamhet för denna målgrupp kräver andra metoder än de traditionella parallellt med en ökad kunskap då gruppens behov och önskemål varierar. Kartläggningen lade också grunden för diskussionen om verksamheten för funktionshindrade eller integrering av funktionshindrade i den ordinarie studie- och idrottsverksamheten. Frågan är aktuell och kommer att fortsätta diskuteras både internt i SISU Idrottsutbildarna och med SF/MO. Verksamheten har ökat kraftigt under året, från cirka studietimmar 1999 till drygt studietimmar en ökning med 60 procent där samtliga distrikt rapporterar verksamhet. Invandrare Med idrott och folkbildning som strategi är syftet att nå olika etniska grupper och därmed aktivt medverka i integrationsprocessen. SISU Idrottsutbildarnas integrationsprojekt genomförde under året sitt andra av totalt tre verksamhetsår. Projektet börjar visa mycket positiva resultat. Många SISU-distrikt har mer aktivt än tidigare börjat arbeta med integrationsfrågan. En viktig strategi för projektets framgång har varit att arbeta lokalt inom olika bostadsområden. En annan strategi har varit att aktivt arbeta med olika invandrarföreningar som har idrott på programmet. Folkbildningsverksamheten har ökat till nästan studietimmar vilket är en ökning med drygt 56 procent. Ökningen av studietimmar härrör inte bara från integrationsprojektet. Integrationsfrågorna har generellt hamnat på dagordningen i flertalet SISU-distrikt. (Läs mer om integrationsprojektet på sidan 14 under rubrik»projekthotell«.) KULTURPROGRAM Under förra verksamhetsåret, 1999, kunde vi notera en anmärkningsvärd ökning av antal genomförda kulturprogram nästan 60 procent. Ökningen har fortsatt och detta år redovisas nästan kulturprogram, vilket är en ökning med 15 procent, jämfört med KULTURPROGRAM År Antal program Deltagare Jämfört med övriga studieförbund genomförde SISU Idrottsutbildarna 5,8 procent av alla kulturprogram en ökning från 5,2 procent (1999). Den största ökningen ligger på dramatik/forumteater och föreläsningar. Under året har ett handlingsprogram för kulturverksamheten tagits fram. Ambitionen är att kulturverksamheten ska utvecklas genom att tydliggöras som metod och verksamhetsform samt bli en naturlig del i den verksamhet som genomförs inom idrotten. ANNAN GRUPPVERKSAMHET ÖVRIG FOLKBILDNING För SISU Idrottsutbildarna har denna verksamhetsform fungerat som en plattform för utveckling av nya metoder och verksamheter som exempelvis framtidskvällar, framtidsseminarier och barnkulturgrupper. Inom denna verksamhetsform dominerar SISU Idrottsutbildarna jämfört med övriga studieförbund. Totalt har genomförts drygt studietimmar, en ökning med 28,3 procent jämfört med

13 FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN förra året (1999). SISU Idrottsutbildarna svarar för knappt 25 procent av»annan gruppverksamhet«som genomförs av samtliga studieförbund. BARNKULTURGRUPP Denna verksamhetsform har utvecklats under några år inom SISU Idrottsutbildarna och allt fler SF/MO visar intresse för att utveckla egna idrottsspecifika material. Värderings-, etik- och moralfrågor är viktiga att ta upp tidigt inom barnidrotten. Barnkulturgruppen har visat sig fungera mycket väl för att exempelvis belysa den typen av frågeställningar. Metoden är under utveckling och anpassning även för andra områden som är angelägna och intressanta för barn inom idrotten. En kartläggning och genomlysning av verksamheten har genomförts under år 2000.Här framkom bland annat att arbetsformen används inom 17 idrotter, att metoderna, materialen och utbildningen av ledare för barnkulturgruppen bör utvecklas samt att vi kan se många positiva effekter av verksamheten både hos barn, ledare och föräldrar. Det är också angeläget att fler SF/MO utvecklar egna material för att stödja och utveckla området. För att erbjuda barn en bred och allsidig utveckling är olika kulturaktiviteter i anslutning till den idrottsliga verksamheten en viktig utvecklingsfråga. Verksamheten har ökat från cirka (1999) till cirka studietimmar en ökning med 29,8 procent. VERKSAMHETSUPPFÖLJNING Till grund för verksamhetsuppföljningen ligger SISU Idrottsutbildarnas fastställda utvärderingsprogram. Uppföljningen sker i en omfattande dialog med alla SISU-distrikt. Här utgör distriktsbesök ett viktigt inslag. Dessa förbereds i dialog med berörda distrikt under arbetsnamnet»sisu-riks och distrikten i dialog«. Men även vid analys av olika verksamhetsområden, som exempelvis verksamhet för funktionshindrade, kulturprogram och barnkulturgrupper, är vårt arbetssätt och vår ambition att alltid ha en kontinuerlig och öppen dialog med samtliga alternativt berörda distrikt

14 ATT LÄRA ÄR LIVET Att lära är livet! Under året har ett 15-tal kurser med cirka 180 deltagare genomförts i ett»allmänt kursutbud«. Därutöver har enskilda projekt och verksamheter arrangerat specifika utbildningar och konferenser särskilt anpassade för vissa frågor. SISU Idrottsutbildarna har i hög grad anlitats som programansvariga, föreläsare och diverse support i kurser och utbildningar arrangerade av annan part. Understrykas bör att de kurser och åtaganden SISU Idrottsutbildarna tar, enbart härrör sig till uppdrag inom eller med nära anknytning till idrotten. Internt i SISU Idrottsutbildarna har under året en ansträngning gjorts för att samordna alla verksamhetsdelars kursutbud i en och samma kurskatalog. En samordning har främst skett av Bosön/Idrottsfolkhögskolans och Utvecklingsavdelningens kursverksamhet. Ett gemensamt kursråd är bildat med uppgift att årligen presentera SISU Idrottsutbildarnas generella kursutbud. Kursutbudet presenteras i en gemensam kurskatalog,»kurser & föreläsningar 2001«

15 PROJEKTHOTELL Projekthotell framtidens organisation och arbetssätt? Allt fler verksamheter och utvecklingsområden genomförs i projektform, tydligt avgränsade både vad gäller resurser och tid. SISU Idrottsutbildarna har sedan några år utvecklat ett projekthotell med syfte att samla aktuella och pågående centrala projekt under en gemensam ledning. Ett antal fördelar uppnås, till exempel tydligare samordning och samverkan mellan projekt, tydlig support till och ledning av projektledare, kompetensutveckling av projektledare samt möjlighet att ta tillvara projektens resultat eftersom de är eller blir naturliga delar i den totala verksamheten. INTEGRATIONSPROJEKTET SISU Idrottsutbildarnas integrationsprojekt»idrott utbildning delaktighet integration«har pågått under drygt två år. Projektet genomförs i 13 olika SISU-distrikt och därigenom inom drygt 30 olika bostadsområden. Året har präglats av»sökandet efter modeller«och att etablera lokala partnerskap med olika samarbetspartners. Integrationsarbetet har intensifierats i de flesta SISU-distrikt och integrationsfrågorna är prioriterade i idrotten. Idrotten och SISU Idrottsutbildarna kan tillsammans ge människor en möjlighet att vara med på sina egna villkor. Mycket återstår att göra. Idrotten har fått bra»spjutspetsar«i frågorna genom att de 13 projektansvariga står i centrum för initiativen till ett antal olika utvecklingsarbeten. Att de finns till hands i de olika distrikten har gjort att vi har kommit både människor och integrationsfrågor nära. Vi märker allt mer att SISU Idrottsutbildarna blir en efterfrågad samarbetspartner. Man skulle kunna säga att när idrotten gav integrationsfrågorna ett ansikte, har själva frågan vänts till något mycket positivt att jobba med. Det som tidigare kändes svårt att ta itu med, många gånger jobbigt och ibland nästan farligt att prata om, är i dag en fråga som skapar gehör och engagemang hos många människor i idrotten. Idrott är en viktig del i människors liv oavsett vilket land man kommer ifrån. Delaktighet ledstjärnan i projektets genomförande har varit att inte göra saker för människor utan tillsammans med dem. Utbildning har blivit ett viktigt och nödvändigt redskap för att attrahera och ge våra nya medborgare tillgång till idrotten. Integration det nya Sverige, det moderna samhälle vi lever i, måste dagligen skapa förutsättningar för en ökad mångfald. Idrotten är en viktig medspelare och garant för en fungerande integrationsprocess! SISU Idrottsutbildarna deltar aktivt i processen för att skapa mötesplatsen en mötesplats för alla! IT-STÖDD CIRKELLEDARUTBILDNING Med den nya informations- och kommunikationstekniken har det skapats nya möjligheter för att kommunicera och därmed också att studera på distans. Frågan är en central utvecklingsfråga för samtliga studieförbund. För SISU Idrottsutbildarna är det en utmaning att ligga i framkant när det gäller att testa och utveckla möjligheterna att erbjuda SF/MO en mångfald av utbildningsmöjligheter. Projektet har koncentrerat sig på att utvärdera olika»pedagogiska plattformar«för distansstudier, konkret testa hur dessa plattformar/program fungerar samt utröna vilka krav som distansstudier med IT-stöd ställer på cirkelledaren. Projektet har utvecklats till att under året ha arbetat utifrån rubriken»att vara cirkelledare för distansstudier med IT-stöd«. Inom projektet har ett antal av SISU-distriktens konsulenter utbildats i att kunna fungera som pedagogiskt stöd för föreningar och grupper som vill bedriva studier på distans

16 PROJEKTHOTELL PROJEKT LOKAL IDROTTSUTVECKLING PLI Projektet, som är ett samverkansprojekt mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, har under år 2000 genomfört det andra av tre verksamhetsår. Projektet bildades när regeringen beslöt att avsätta totalt 60 miljoner kronor under en treårsperiod till utveckling av idrottsverksamhet för barn och ungdomar. SISU Idrottsutbildarna är representerad i den idrottsarbetsgrupp, som är utsedd av regeringen genom idrottsminister Ulrica Messing, och som beslutar om vilka projekt som tilldelas medel ur satsningen. Även Riksidrottsförbundet har en representant i gruppen. Syftet med PLI-projektet är att informera, främst idrottens föreningar, om möjligheten att söka medel från Allmänna Arvsfonden. Vidare är syftet att stimulera idrotten att utveckla verksamheten i enlighet med idrottens idéprogram»idrotten Vill«samt att genomföra ett utvecklingsarbete där idéer, kunskap och erfarenheter från de lokala projekten (föreningarnas projekt) tas tillvara. Under projektets andra och tredje år arrangeras ett stort antal konferenser, seminarier och nätverksträffar regionalt och centralt för att idrottsrörelsen

17 PROJEKTHOTELL ska få möjlighet att ta del av goda exempel från satsningen och därigenom stimuleras till ett fortsatt framgångsrikt och mångfasetterat utvecklingsarbete kring barn- och ungdomsidrott. PROJEKT BARNLEDARE»Projekt Barnledare«ett uppdrag/projekt som SISU Idrottsutbildarna fick av Riksidrottsförbundet 1998 har avslutats under året. Projektets syfte har varit att genom främst utbildning höja kompetensen på idrottens barnledare och därmed utveckla idrottsverksamhet för barn. Som avslutning av projektet arrangerades ett barnledarforum under två dagar i maj, där framtagna metoder och modeller presenterades. Målgrupp var SF/MO, DF och SISU-d. Exempel på metoder/modeller är två material som producerats för att underlätta idrottens möjligheter att jobba med barn i verksamheten, parallellt med att eftersträva en verksamhet som lever upp till»idrotten Vill«. Leken inom idrotten ett material som vill skapa förståelse för lekens betydelse för barns utveckling. Tydliga exempel visar på hur man kan förena idrott och lek. Min rätt till idrott ett material som stimulerar till samtal om barns situation i idrotten. Materialet ger konkreta verktyg för en idrottsförening att ta fram riktlinjer för sin barnverksamhet. Under projekttiden har ett nära samarbete med Skandia och BRIS etablerats. I och med att uppdraget från RF upphörde under året, utvecklades ett samarbete med Skandia, som resulterat i fortsatta möjligheter att arbeta vidare med och utveckla ett antal av de viktigaste frågorna i projektet. BARNLEDARE OCH IDROTT FÖR BARN I SAMARBETE MED SKANDIA OCH BRIS Samarbetet med Skandia»Idéer för livet«har i första hand syftat till att fortsatt utveckla det påbörjade arbetet med ledarutveckling för bättre barnledare. Tre seminarier har genomförts i Blekinge, Västmanland och Norrbotten under temat»alla Duger«,där Thomas Fogdö och Susanne Pettersson, SISU Idrottsutbildarna Stockholm, föreläste om barn, idrott och ledarskap. Deltagare på seminarierna har varit idrottsledare för barnverksamhet från främst idrottsföreningar. Två föreningar, Mosås SK och IFK Hedemora Skidor, har mottagit»alla Duger-priset 2000«för att de arbetar för att alla barn ska få delta i verksamheten efter egna förutsättningar och för att de arbetar aktivt för kamratskap och gemenskap. Priset delades ut av Skandia, BRIS och SISU Idrottsutbildarna. I samarbete med Skandia och BRIS har en videoproduktion med ledarhandledning Se och möt varje barn tagits fram. Produktionen möjliggjordes genom medel från Allmänna Arvsfonden. Ett utvecklingsarbete av verksamhet i barnkulturgrupp startade under året. Två distrikt, SISU Idrottsutbildarna i Norrbotten och Jämtland/Härjedalen, har fått resurser för att, i samarbete med ett antal utvalda idrottsföreningar i respektive distrikt, utveckla metoder och modeller i arbetet med barnkulturgrupp. U-LANDSINFORMATION MED STÖD AV Sida SISU Idrottsutbildarna erbjuds möjligheten att aktivt samordna olika SF/MO:s informationsinsatser om situationen i tredje världen och Baltikum/Östeuropa. Under året har 18 olika informationsprojekt genomförts med stöd av Sida.Av dessa genomfördes 17 projekt lokalt av olika SF/MO och ett av SISU Idrottsutbildarna centralt. En av målsättningarna med projekten är att gå från informationsprojekt till utvecklingssamarbete. Som två konkreta exempel kan nämnas att SISU Idrottsutbildarna Gotland har arbetat med att inom idrotten på Gotland skapa förståelse för situationen i Ukraina. På sikt vill man medverka i processen att utveckla idrotten där. Arbetet bedrivs i samarbete med ett annat studieförbund. Proletären FF (Göteborg) arbetar utifrån sitt arrangemang»fredsloppet«och genomför under hela året ett stort antal informationsaktiviteter för att inom och kring föreningen skapa förståelse för och solidaritet med människor och organisationer i tredje världen

18 UTVÄRDERING AV FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN Utvärdering av folkbildningsverksamheten SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGS OCH UTVÄRDERINGSINSATSER Det av förbundsstyrelsen fastställda Utvärderingsprogrammet anger inriktning på utvärderingsinsatserna i SISU Idrottsutbildarna såväl centralt som för distrikten. I rapporten»avstämning 5«redovisas översiktligt det senaste årets (1999) utvärderingar av verksamheter inom SISU Idrottsutbildarna. Presentationen ska vara en guide för kontakt- och erfarenhetsutbyte. Erfarenheterna från genomförda kollegiala utvärderingar är mycket goda och det är ytterst angeläget att samtliga distrikt i SISU Idrottsutbildarna engagerar sig i denna verksamhet. Hur distrikten sedan väljer att utforma utvärderingsprocessen får avgöras av berörda distrikt utifrån behov och syfte. UTVECKLINGS- OCH FÖRSÖKS- VERKSAMHET Verksamheten med särskilda FoU-medel från Folkbildningsrådet har under 2000 i huvudsak inriktats på föreningsutveckling/föreningsdemokrati. Det är en långsiktig satsning på att utveckla folkbildningsarbetet inom idrottens föreningsliv. Den tidigare gemensamma utvärderingen inom SISU Idrottsutbildarna Ungdomsutvärdering. 154 unga cirkeldeltagares syn på idrott, folkbildning och föreningsliv har följts upp med en särskild bearbetning av materialet utifrån frågan om tonårspojkars/-flickors eventuella skillnader i uppfattning och erfarenheter. Under året har en kraftsamling skett kring en Delaktighetsutvärdering,där samtliga distrikt i SISU Idrottsutbildarna har bidragit med en egen utvärdering av sin verksamhet inom ramen för det gemensamma temat»delaktighet«. Det kan dels avse delaktighet i folkbildningsarbetet, dels delaktighet i föreningslivet kopplat till SISU Idrottsutbildarnas insatser. Materialet har bearbetats och sammanställts i rapporten 22 SISU-distrikt och en delaktighetsutvärdering. Resultaten leder till ett antal reflektioner: Vad menar vi med delaktighet? Ett begrepp med många dimensioner! Delaktighet är en färskvara den måste ständigt erövras! Folkbildning kan vara metoden! Ungdomar kan och vill! Arbetssättet (i cirkeln) är mer avgörande än själva ämnet. Folkbildningsinsatser bidrar till delaktighet i aktiviteter kring idrotten i större utsträckning än i den direkta idrottsverksamheten. Folkbildning ger långsiktiga effekter i föreningslivet föreningsidé, förankring, kultur i föreningen, ökat engagemang, fler blir aktiva. Sammantaget ligger dessa utvärderingar till grund för ett idé- och planeringsarbete inför det kommande utvecklingsarbetet kring»folkbildning och idrottens föreningsliv«. I enlighet med SISU-stämmans beslut (1997) har ett tvåårigt pedagogiskt utvecklingsprojekt»storstadsfolkbildning«genomförts i SISU-distrikten Väst (Göteborg), Skåne (Malmö) samt Stockholm. Ställs»storstadsfolkbildning«inför särskilda svårigheter? Resultaten visar på betydelsen av att se hela den pedagogiska processen från rekrytering till studier. I marknadsföringen gäller det att tränga igenom»informationsbruset«i storstaden. Rätt kontaktvägar och ett kort, effektivt och tydligt budskap ger framgång! Folkbildningens olika verksamhetsformer (»verktygslådan«) är inte problemet, även om man i storstaden främst ser möjligheterna i»annan gruppverksamhet«, projekt och barnkulturgrupper

19 RIKSIDROTTSFORUM Riksidrottsforum vilken mötesplats!»ni tillhör alla den största folkrörelse vi har, nämligen idrottsrörelsen. En unik rörelse som kombinerar bredd och elit på ett sätt som gör Sverige till ett föregångsland.«så inledde idrottsminister Ulrica Messing Riksidrottsforum den maj 2000 på torget i Sundsvall där närmare 600 deltagare hade samlats. För andra gången arrangerades Riksidrottsforum av SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet den här gången i samarbete med värddistriktet Västernorrland. Ambitionen var att skapa en mötesplats utöver det vanliga. Innehållet i konferensen kan kort beskrivas i tre block där den inledande fredagen erbjöd en marknadsafton med en»jorden runt-buffé«. Under lördagen diskuterades en mängd, för idrotten, viktiga frågor i en stor flora av seminarier. Söndagen knöt ihop helgen med bland annat ett antal seminarier med»demokrati«som det gemensamma temat. Årets arrangemang knöt an till sex ledord som genomsyrade innehåll och genomförande: Mötesplats! Nyskapande! Kreativitet! Delaktighet! Mångfald! Rörelse! Riksidrottsforum är tänkt att vara en mötesplats som ger människor i idrotten, såväl förtroendevalda som tjänstemän, möjlighet att hämta inspiration, byta idéer samt etablera nya och underhålla gamla kontakter. Formen är medvetet betydligt mer öppen än vad vi är vana vid från andra riksomfattande möten inom idrotten. Många ser det som en stor möjlighet att få ta del av föreläsningar och seminarier som genomförs under andra former än de traditionella. Intrycken är många och den som vill kan hämta många idéer kring RIKSIDROTTSFORUM I SIFFROR 327 PERSONER BESVARADE EN ENKÄT SOM LIGGER TILL GRUND FÖR FÖLJANDE RESULTAT: Könsfördelning Åldersfördelning Funktion kvinnor 43 % män 57 % år 19 % 29 år 12 % år 25 % övriga 1 % förening 15 % 50< år 44 % distrikt centralt 51 % 33 % Riksidrottsforum 2000 har lagt grunden till bra beslut ingen grad alls 6 % mycket hög grad 12 % liten grad 34 % hög grad 48 % Jag kommer att ha användning av Riksidrottsforum 2000 i mitt fortsatta arbete inom idrotten ingen grad alls 1 % liten grad 20 % mycket hög grad 25 % hög grad 54 % Denna typ av mötesplats behövs för att idrotten ska utvecklas liten grad 3 % hög grad 54 % mycket hög grad 77 % 18

20 SISU/BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA hur man kan forma den egna verksamheten. Några visserligen ett fåtal upplever det som rörigt och slöseri med tid när det inte produceras några konkreta förslag till beslut efter de diskussioner man har deltagit i. Detta är verkligheten och en bild vi alltid kommer att få leva med.vi tycker och känner olika och vi vill lära oss saker på olika sätt. Riksidrottsforum är tänkt att stimulera så många sinnen som möjligt och oavsett uppfattning är det tydligt att både frågorna som tas upp och formen för Riksidrottsforum engagerar och skapar»ringar på vattnet«bland SF/MO, distrikt och idrottsföreningar. SISU Idrottsutbildarnas ordförande Rolf Carlsson säger så här i inledningen till den tidning som utgjorde dokumentationen av Riksidrottsforum: Det du redan har är inte lika mycket värt som det du skulle vilja ha. Idén med Riksidrottsforum skulle kunna beskrivas med detta citat det vill säga att deltagarna ges möjlighet att hämta sådant som man inte har, men skulle vilja ha. SISU/Bosöns Idrottsfolkhögskola År 2000, som var det första hela verksamhetsåret för Bosöns Idrottsfolkhögskola under SISU Idrottsutbildarna, har varit mycket lyckat. VERKSAMHETEN Skolan har under året genomfört de två långa utbildningarna Idrottslinjen IL (1- och 2-årig) samt Idrottskonsulentlinjen IK (2-årig). På de långa kurserna har 179 elever varit inskrivna. Utöver detta har vi i samverkan med SF/MO genomfört ett antal kortare utbildningar. Genom att vi erbjudit vår pedagogiska kompetens och vårt kunnande har SF/MO fått högkvalitativ utbildning med ekonomiskt stöd. Vår största samverkanspartner har varit Svenska Golfförbundet. Totalt har vi samverkat med 22 specialförbund, 4 specialdistriktsförbund samt några SISU-distrikt. Till detta kommer Elitidrottscentrum på Bosön (EIC), Rekryteringsgruppen på Bosön (RG) samt vissa riksidrottsgymnasier. Under året har vi för första gången genomfört en 6 månader lång massörutbildning med 13 elever. Såväl utbildning som elever har blivit mycket eftertraktade. Rektor och lärare har arbetat fram ett helt nytt utbildningskoncept. Det innebär att en elev som inte har full utbildningsbehörighet att direkt söka IK, inte behöver läsa 4 utan max 3 år. Genom samspel mellan IK och IL lyfts moment från IK till IL och dubbelläsning reduceras. Eleven får möjlighet att efter genomgången IL läsa en 1-årig Idrottskonsulentutbildning. Start sker under läsåret 2001/02. Idrottsfolkhögskolan har varit involverad i Idrottsalternativets (IDA) verksamhet på Bosön. Våra lärare har undervisat i allmänna ämnen och våra elever har medverkat i idrottsutbildningen. Under året har vi startat en mer genomarbetad uppsökande verksamhet mot SF/MO för att presentera samverkansmöjligheter och även introducera vårt kursutbud som tidigare legat på Elitidrottscentrum, men som från och med är en del av skolans totala utbud. En intern samordning har skett med utvecklingsavdelningen. Marknadsföring har även skett via Internet, genom olika utsändningar och i samverkan med SISU Idrottsböcker. Enligt bokslutet är det ekonomiska resultatet tillfredställande eller rent av bra. Budgeten har hållits och vi kan till och med påvisa ett visst överskott. Ett av våra mål har varit att skapa eftertraktad utbildning och möjlighet till samverkan för att utbilda och utveckla idrottare och ledare till nytta för svensk idrott ett mål som vi tycker att vi lyckats uppfylla väl. Vår målsättning är inte att skapa mästare utan att skapa en miljö där mästare skapas!

21 SISU IDROTTSBÖCKER SISU Idrottsböcker IDROTTSBÖCKER FÖR HELA IDROTTEN SISU Idrottsböcker ska förknippas med: Idrott Utveckling Kunskap Inspiration SISU Idrottsböcker ska alltid förknippas med ovanstående fyra begrepp oavsett vem som är betraktaren. I dag arbetar SISU Idrottsböcker på alla fält inom idrotten från friskvård och motionslitteratur till spetskompetens för elitidrotten. Det är en unik företeelse att idrottsrörelsen har ett eget förlag, en egen bokklubb och en aktiv utgivning med hög kvalitet. UTVECKLING AV IDROTTENS FÖRENINGSLIV SISU Idrottsutbildarna bedriver i första hand utbildning i idrottsföreningarna. De flesta av våra utgivningar är också avsedda att användas som stöd i föreningens utbildningar. För klubbutveckling och utveckling av ledarskap har följande nya material getts ut: Leda laget nycklar till framgång Påverka och övertyga En vinnande styrelse Att utveckla barnidrotten har varit ett projekt som gemensamt drivits av RF och SISU Idrottsutbildarna. Knutet till projektet har material utvecklats för att användas i både föreningen och på tränarkurser: Min rätt till idrott Se och möt varje barn, video samt ledarmaterial Människans barn Självkänsla, video Åsiktskort för barn Leken inom idrotten Matchen är aldrig förlorad, video NY KUNSKAP I SPECIALIDROTTS- FÖRBUNDENS TRÄNARUTBILDNING Specialidrottsförbundens tränarutbildning behöver ständig påfyllning och förändring. Ny och modern kunskap är lika viktig inom idrotten som i övriga samhället. SISU Idrottsböcker tar kontinuerligt fram temahäften som kan användas inom stora delar av idrotten för att fylla på,förändra och utveckla idrottens tränarutbildning. Producerat år 2000 är ett ämne som tidigare inte funnits i vår tränarlitteratur: Coaching

22 SISU IDROTTSBÖCKER HITTA INSPIRATION I MÅNGA NYA MATERIAL OM FRISKVÅRD OCH HÄLSA År 2001 bedrivs en nationell kampanj,»sätt Sverige i rörelse«. Detta har märkts även under det gångna året då intresset för friskvård och hälsolitteratur har ökat markant. SISU Idrottsböcker har därför uppmärksammat bristen på litteratur inom friskvårdsoch motionsområdet och under året har följande titlar tagits fram: Pulsträning med hjärtat som coach Stavgång träning med hela kroppen Träna och tävla multisport Positiv självbild Lär dig hantera stress Streching töjning för hela kroppen Tillsammans med Korpen har vi vidare producerat: Ditt liv, ditt val, din möjlighet Time Out, pausgympa

23 SISU IDROTTSBÖCKER SPECIALIDROTTSFÖRBUNDEN OCH SISU IDROTTSBÖCKER I SAMARBETE SISU Idrottsböcker har i dag knutit ett nära samarbete med sex specialidrottsförbund och ytterligare några står på tröskeln. Följande produkter är framtagna tillsammans med våra samarbets-sf under året: Svenska Ishockeyförbundet Respekt Svenska Friidrottsförbundet Friidrott för barn och ungdom Svenska Golfförbundet Golfklubbens framgångsnycklar Golfen vill Svenska Innebandyförbundet IT Innebandytaktik Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Ditt Liv, ditt val, din möjlighet Time Out, pausgympa IDROTTENS BOKKLUBB EN KÄLLA FÖR VIDAREUTVECKLING För de målgrupper vi inte håller kontakt med via föreningar eller specialförbund finns Idrottens Bokklubb. Genom Idrottens Bokklubb når vi idrottslärare, friskvårdare, motionärer, elitaktiva och tränare. Med hjälp av ny facklitteratur inom olika idrottsområden kan enskilda idrottare använda bokklubben som en källa för personlig utveckling, ny kunskap, inspiration och energi. Bokklubbens olika utgivningar används också på högre tränarutbildning och av högskolor. Under år 2000 gavs följande titlar ut som huvudböcker i bokklubben: Aktivt liv, Björn Ekblom, Johnny Nilsson Perfekt prestation, Anne-Marte Pensgaard Malins löparbok, Malin Ewerlöf Idrottarens massagebok, Thomas Lindholm Flow och idrott, Mihaly Csikszentmihalyi Idrottarens stretchbok, Michael Alter SISU Idrottsböcker har under året satsat på en vidareutveckling av bokklubbens koncept och att öka antalet medlemmar. Nettotillväxten var under året 1800 nya medlemmar. Ett ökat antal medlemmar ger fler möjlighet att följa och ta del av vår utgivning och det ger samtidigt förlaget möjlighet att fortsätta en stark utgivning av böcker. IDROTTENS NÄTBOKHANDEL Idrottens Nätbokhandel är förlagets egen bokhandel. Den är tillgänglig för alla dygnet runt.vi har under