INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN

Transkript

1 Ålands Brand och Räddningsförbund MEDLEMSINFO VSFBK röjer elledningar efter stormen Alfridas härjningar INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN Hej alla! Det är ett tag sedan senaste Medlemsinfo, och sedan dess har mycket hänt. Störst påverkan på oss sammantaget hade stormen Alfrida som slog till den 2 januari med den högsta vindhastighet som någonsin uppmätts i Finland. I detta Medleminfo får ni läsa om stormen både ur kårperspektiv, ur Elandelslagets perspektiv och även från myndighetshåll. Sten-Göte Nyman informerar om status för GDPR, och som vanligt har vi senaste info gällande ungdomsverksamheten, utbildningar och FSB. Vår nygamla ordförande Jan Lindgrén har också skrivit en hälsning till er. Med hopp om en skön vår! Tove Sida 1

2 ORDFÖRANDE HAR ORDET Det nya året inleddes med dunder och brak. Jag själv och många andra jobbade mer än 100% med att reda upp efter Alfridas framfart. Ändå har förbundets verksamhet med möten, föreläsningar och utbildningar kommit igång. Den nyvalda styrelsen har haft ett konstituerande möte. Jag har övertagit ordförandeklubban efter Johan Ehn som avsade sig återval som ordförande. Vid mötet valdes Maria Svedmark till viceordförande samt Tove Jansson till sekreterare. Sven-Anders Danielsson fortsätter som vår skattmästare. En brandkår för alla projektet tog ny fart genom att vi anlitade Mary Juusela från Lika Olika metoden att föreläsa för oss. Föreläsningen samlade drygt 70 deltagare vilket var jättebra. Vi har nu att ta ställning till hur vi går vidare. HAKA registret är återigen på diskussion. Det nya HAKA skulle ju vara så mycket bättre! I dagsläget verkar det inte vara så mycket som funkar, inte ens på finska. Man utlovar förbättringar och har lovat att översätta programmet helt till svenska. Av naturliga skäl ligger väl högsta prio på att få det att funka innan man jobbar med språket, så ha lite tålamod. Statistiken bör vi ändå göra, gärna i HAKA den som kan men annars på blanketter som skickas in till förbundet på samma sätt som tidigare. Blanketter kan fås vid behov från Tove. Förbundets verksamhet är helt beroende av medlemmarnas engagemang och input. Den verksamhet vi erbjuder speglar det vi fått som feedback. Är det något du tycker du saknar eller skulle vilja att förbundet borde erbjuda, hör av dig till mig eller Tove så kan vi prata om saken. Gäller det ren utbildning är et bara att kontakta Sten-Göte. Man måste ändå komma ihåg att alla enskilda önskemål kanske inte går att uppfylla. Ordförande Jan Lindgrén Sida 2

3 ALFRIDA Tidigt på natten mot 2 januari bröt stormen ut. Redan vid 21:30 tiden 1 januari började träd falla och det blev ett flertal elavbrott, inget anmärkningsvärt det såg ut som en normal storm. Vår personal började jobba som vanligt vid stormar och sektionerade elnätet för att begränsa de områden som blev strömlösa. Just efter midnatt blev det fler och fler avbrott. Vid 1 tiden skickade vi ut montörslag till Eckerö och Lumparland. Väl framme där konstaterade de att de inte kunde lämna bilen för det föll träd runt omkring dem. Beslöts då att avbryta allt arbete ute på fält och alla skulle återvända till kontoret. Det visade sig bli svårare än väntat att ta sig in till Mariehamn. Otaliga träd låg över vägen och medan man tog bort ett träd föll nya både framför och bakom bilen. Alla var tillbaka vid kontoret i Dalkarby vid 6 tiden. Vid 6:30 tiden på morgonen var det totalkaos, bara ca 7% av kunderna i Ålands Elandelslags nät hade ström. Endast kunder närmast Mariehamn och delvis kunderna ute i östra skärgården hade ström. Myndigheterna gick ut och varnade folk för att bege sig ut på vägarna, man sade att vägarna var stängda. Vi försökte när stormen bedarrade vid 8 tiden att börja jobba som vanligt och återställa elnätet. Vi som satt inne hade ingen bild av förödelsen ute och kunde inte greppa omfattningen förrän sent på eftermiddagen då man såg vad vi åstadkommit på en dag. Sent på eftermiddagen beslöts att begära hjälp från Sverige och Finland. Pressen började informera om vad som hänt och företag från Finland började spontant höra efter om vi behövde hjälp. Vi tackade ja till hjälp från större företag som kunde komma med egen arbetsledning, bl.a. för att underlätta kommunikationen med montörerna. Sida 3

4 ALFRIDA, forts... Från Sverige fick vi erbjudande om hjälp från flera företag lite senare och vi tog in ett antal företag som kunde ställa upp med flera montörer. De svenska montörerna hade inte egna arbetsledare utan vi fick avdela egen personal till det. Från och med dag 3 började styrkorna rulla in och återuppbyggnaden tog fart. Första prio var att återställa 10 kv nätet. Strategin var att först få el till de mer tätbefolkade byarna för att sedan gå ut till de mer glesbefolkade. Som mest hade vi 120 externa montörer (grävmaskinförare och lastbils-förare inräknat) i arbete tillsammans med våra egna montörer. Utmaningen i det läget är att få till arbetsområden som är så avgränsade att montörslagen kan arbeta utan att riskera att andra kommer in på området och spänningsätter utan att veta om varandra. Som ordförande för ÅBF vill jag uppmärksamma det uppoffrande arbete som kårerna och många andra frivilliga utfört. Utöver rent skogs- och patrulleringsarbete har flera kårer dessutom hjälpt kommuninnevånarna med olika saker. Jag är säker på att kårernas positiva image har växt ordentligt under detta arbete. Det faktum att många lagt ut info om sitt arbete på sociala medier har storligen påverkat den positiva imagen. Bra jobbat alla kårer. När brandkårerna hade röjt vägar i sina hemkommuner började de höra av sig till oss och frågade om de kunde hjälpa till. Vi tackade ja till hjälpen, producerade kartor så de kunde se var linjerna gick och kunde anteckna var det fanns olika fel. De flesta kårerna kom in till kontoret och rapporterade, några rapporterade per telefon. Problemet med telefon var att det ringde så mycket att det kunde vara svårt att få tag i rätt personer. När de externa montörerna började anlända hade vi 6-7 man som enbart producerade kartor och noterade de fel som rapporterades in från allmänheten och brandkårerna. Totalt fick in ca 3000 rapporter som vi noterade i vårt system för driftstöd. Vår dataavdelning gjorde lite on the fly en portal där bl.a. brandkårerna kunde se var det fanns fel rapporterade. Några använde informationen för att kunna rikta in sig på att få bort de träd som vi visste om. Flera använde grävmaskiner som hjälpmedel för att få bort träd från linjerna. Även privatpersoner/skogsarbetare hörde av sig och erbjöd hjälp. Det blev för oss lite svårare att hålla koll på vad de gjorde och var de fanns. Under stor tidspress gjordes prioriteringar i reparationsarbetet så att samhällets viktigaste funktioner skulle fungera normalt när skolorna började efter jullovet. Måndag 7 januari hade alla skolor, daghem, kommunkanslier och äldreboenden strömmen tillbaka tack vare hårt arbete. Fredag 11 januari hade de flesta fast boende strömmen tillbaka, för att inte missa några bad vi de som fortfarande var utan ström att kontakta oss. Vi fick in uppemot 100 anmälningar som reparerades så att alla fast boende hade strömmen tillbaka under måndagen. Kårernas arbete har varit uppskattat och till stor hjälp, både patrulleringen och borttagandet av träd. Vi är jättenöjda att alla linjemontörer och de frivilliga brandkårerna arbetat på ett säkert sätt så att vi inte fått några allvarligare personskador. Tack till alla som hjälpt till! Tyvärr inträffade en tragisk olycka i Lumparland då en privatperson som var ute för att röja stormfällda träd med grävmaskin omkom. Våra tankar är med de anhöriga. Jan Lindgrén Sida 4

5 Alfrida ur ett myndighetsperspektiv Under dagen den 1 januari går meteorologerna ut med en klass 1 varning för hård vind över Åland. Jourhavande befäl, S03 (Thomas Mattson), kontaktar Alarmcentralen på eftermiddagen för att diskutera upplägg om stormen orsakar skador. Kvällen är ännu relativt lugn, ett träd över väg rapporteras vid 22-tiden i Eckerö. Vid 00-tiden den andra januari upplever S03 att vinden är hård och åker ut för att rekognosera. Lite senare, vid 00:40-tiden börjar flertalet larm om träd över väg komma in med början i Jomala och norra Åland och strax efter ett på natten kommer det larm om en trafikolycka där en bil kolliderat med ett träd som ligger över Lemlandsvägen i Söderby. Inga personskador rapporterades. Bara någon minut efter det kommer ett larm om byggnadsbrand på Kökar. Branden visar sig som tur är begränsad och släcks av de larmande själva. Vid det här laget börjar man inse att denna storm handlar om något utöver det vanliga, och ledig personal kallas in till alarmcentralen. Även jourhavande befäl arbetar under natten utgående från alarmcentralen. Man börjar nu i samarbete med landskapets vägjour stänga av vägar och larma ut kårer. Samtal om träd över väg inkommer kontinuerligt. I många fall konstateras att det också berör elledningar vilket gör uppdragen komplicerade och kontakt tas med Ålands Elandelslag. Strax innan halv tre på natten tillkallas en extra befälsresurs M03 för yttre ledning. Samtal om träd över väg fortsätter att komma in dels via 112 och dels från de brandkårer och andra som jobbar ute på fältet. Noteras kan att alarmcentralen mellan kl 01:40 och 08:00 registrerat över 400 anrop på arkivbandsspelaren. En vanlig natt ligger dessa kring ett 10-tal. Bland de följder av stormen som rings in kan nämnas träd som fallit över byggnader och slitna båtar och bryggor. Dessutom förstås huvudvägar och mindre vägar som spärrats av p.g.a. nedfallna träd. Konsekvenser av detta är att flera brandkårer har svårt dels att ta sig fram till sina stationer och dels att komma vidare ut p.g.a. nedfallna träd som spärrar vägen. Arbetet ute på fältet är också farligt då träd faller runt de som jobbar. Tydliga order om att vara försiktiga går kontinuerligt ut och även allmänheten varnas via Ålands Radio och andra medier. Det första varningsmeddelandet går ut Strömmen har gått på i princip hela Åland, och alarmcentralen börjar uppleva svårigheter med GSMtelefonin. Beslut tas om att bemanna samtliga brandstationer Vid 5-tiden hålls ett kort möte mellan S03, alarmmästaren, polisens fältchef och landskapets vägjour där man beslutar att avsluta det mesta av arbetet på fält tills det anses säkert igen samt att man uppmanar allmänheten att stanna där de är tillsvidare. På mötet besluts också att kalla ihop fler aktörer för att få en god lägesbild och tillgång till tillräckliga resurser. En större grupp med ledande personer från olika myndigheter möts ca 06:50 då beslut om att skapa en gemensam stab tas. Staben börjar aktivt jobba från 08:45 och all information sköts av denna. Stabens arbete leds av de båda räddningscheferna samt polisens allmänledare. Kontakt för kontinuerlig information etableras med telefon- och elbolag. Kommunernas krisorganisationer och äldreomsorgen kontaktades specifikt för att de skall komma igång med sitt arbete. En första presskonferens hålls kl 10:00 och staben jobbar sedan fram till måndagen. I efterhand kan konstateras att många utmaningar löstes efter hand genom mycket gott samarbete mellan alla parter. Just nu pågår ett arbete att analysera och utvärdera händelserna, och en slutrapport ska finnas klar senast den 31 maj Johan Ehn Sida 5

6 Alfrida ur ett kårpersektiv Efter stormen Alfridas framfart över Åland gjorde frivilliga brandkårerna på Åland en gigantisk insats då man röjde vägar, röjde el och telefonlinjer, ordnade med nödel osv. Röjningen av vägarna var nödvändig så att utryckningsfordon och befolkning skulle kunna komma fram. El och telefon linjer röjdes så att montörer kunde lägga sitt viktiga arbete på att reparera el och telefon istället för att såga fram linjerna först och sedan börja reparera. Västra Saltviks FBK började sitt arbete på natten den andra januari med att röja huvudvägarna. Vid 5-tiden på morgonen kulminerade stormen till över 20 meter/ sekund i medelvind på 10 minuter tid. Vindbyar på 38 meter/sekund uppmättes vilket är den högsta noteringen på VSFBK väderstation någonsin. Arbetet fick avbrytas och vi återgick till brandstation för mat och lite planering för fortsättningen. Vid 7-tiden på morgonen tog vi oss ut på nytt och fortsatte att röja huvudvägarna i vårt område. När det började ljusna insåg vi att vi kommer att få jobba länge innan alla vägar är farbara på nytt. Under hela dagen och kvällen den 2 januari röjdes huvudvägar och kommunalvägar. På kvällen den 2 januari gjorde vi även planen hur VSFBK skulle jobba vidare. Vi delade in olika ansvarsområden så som arbetsledning och förtäring, röjningsgrupper, material, nödel mm. 3 januari samlades VSFBK 07:00 med morgonfrukost för alla som behövde, de flesta var utan ström så smidigast att samlas på station för gemensam frukost. Arbetet på fältet började 8-tiden på morgonen med röjning av privatvägar. Vid lunchtid frågade Ålands Elandelslag (ÅEA) om vi kunde hjälpa till med att röja högspänning i vårt område med mål att få ström till det lokala vattenbolaget. Vid 19-tiden på kvällen fick vattenbolaget elen tillbaka och även till brandstation kom elen tillbaka. 4 januari påbörjar vi att fullt ut hjälpa Ålands Elandelslag med röjning av ellinjer. Stationsledningen delar ut kartor på morgonen till de olika röjningsgrupperna. Vid lunch och middag lämnar röjningsgrupperna in sina kartor och allt arbete dokumenteras på kartorna och skickas in till ÅEA så att dom kan planera vidare vad som är klart att reparera januari fortsätter arbetet med samma upplägg varje dag. Samling på morgonen med frukost, utdelning av kartor med områden som skall röjas, dokumentering och inlämning till ÅEA. Efter middag service av utrustning och sedan vila inför nästa röjningsdag. Under alla dagar VSFBK jobbade kom det besök till brandstation för att hämta vatten, ta en dusch, erbjuda hjälp mm. Befolkningen uppskattade verkligen vårt arbete. Efteråt har vi funderat hur länge det skulle tagit att få elen tillbaka om ÅEA skulle gjort allt arbete utan hjälp från frivilliga brandkårerna och övriga som hjälpt till. Sten-Göte Nyman Middag och genomgång av läget på VSFBK Sida 6

7 Nytt från FSB Förbundet höll studiedagar och höstmöte med 70 års jubileumsmiddag i Sjundeå november. På programmet stod b.l.a föreläsning om de stora skogsbränderna i Finland, föreläsning/ förevisning om Firefit programmet, föreläsning om reformeringen av räddningsväsendet, Räddningsinstitutet informerade om utbildningsprogrammet för avtalsbrandkårerna. På lördag kväll var det jubileumsmiddag då förbundet firade 70 år. Vid middagen premierades ett antal personer. Flera ålänningar premierades. Då flera av dessa inte var på plats kommer medaljutdelning att ske vid ett av ÅBF:s ordinarie möten. FSB har nästa möte i slutet av februari. I slutet av maj ordnas kongress och vårmöte i Vasa. Restaurang Strampen i Vasa, platsen för kvällsmiddagen på kongressen GDPR info GDPR gruppen har tagit fram mallar för de vanligaste registren, medlemsregister, stödjande medlem och bokföring. I mallarna finns det också beskrivningar på hur och vad man skall tänka på då man gör upp register beskrivning. Rapport över status vad beträffar GDPR GDPR gruppen jobbar också med en mall och lathund för ansökan om nonprofit godkännande av Microsoft. Nonprofit gör att man får skaffa Microsoft programlicenser till ett redicerat pris. Planerar att ha mallen och lathunden klar inom mars månad. GDPR gruppen har också ställt en fråga till dataombudsmannens byrå med fråga hur frivilliga brandkårerna ska hantera bilder och video för att uppfylla kraven i GDPR. Ett ögonblick från fältet Starten för Kanonloppet 2018 gick mellan Finströms FBK:s bilar. Sida 7

8 Information från ungdomsledarna Hej! Ett nytt verksamhetsår står för dörren och vi ungdomsledare känner oss ivriga att få fortsätta bygga vidare på ungdomsverksamheten inom förbundet tillsammans med er! Extra positivt känns det att vi får starta verksamhetsåret med att i samråd med Finlands Svenska Brand- och Räddningsförbund hålla en egen ungdomsledarkurs här på Åland, själva upplägget skiljer sig lite från den fastländska varianten, då vi har valt att prova sprida ut lektionerna över flera tillfällen istället för att köra hela kursen på ett veckoslut. De 16 deltagare som antogs träffades för en gemensam kickoff för kursen den tolfte februari på Jomala FBKs station, där även FSB och kursdeltagare från skärgården deltog via videolänk. Ungdomsledarkursen kommer att avslutas i början av april, och kort därefter planerar vi en aktivitetsdag för medlemskårernas ungdomsledare, där vi kommer ägna en förmiddag åt gemensamma aktiviteter för att sedan avrunda med middag och diskussioner och idéer om kommande evenemang inom förbundet. Under året har vi som målsättning att boka in ett antal kårbesök hos medlemskårerna. Dels för att hälsa på och introducera våra relativt nya ansikten, men också för att utbyta erfarenheter och få höra tankar & åsikter från er sida. Till sommaren vankas det traditionsenliga sommarlägret som FSB anordnar. I år står SÖR värd för evenemanget och lägret hålls på Utterö Lägergård i Sundom 8-14 juli. Nytt för i år är att man numera ansöker om att bli kursledare för en önskad kurs. Ansökningarna behandlas senare av FSBs ungdomsarbetsutskott. Med varma hälsningar Robin Gestranius & Gustaf Eriksson Sida 8

9 Kommande utbildningar: Farliga ämnen med kursstart slutet av mars. Kårchefsdag 9 mars. Räddningsarbete med kursstart i första delen av april. Brandkårens FHJ genomfördes i januari med 9 deltagare. Kort från styrelsen Aktuella ärenden just nu är: GDPR Jämställdhetsplan Att aktivera ungdomsverksamheten Att implementera en brandkår för alla i den dagliga verksamheten hos kårerna Kommunikationsstrategin Kalender 9 mars Kårchefsdag 26 april ÅBF:s vårmöte på VSFBK maj FSB:s kongress och vårmöte i Vasa 8-14 juli Ungdomsläger i Sundom Kårbesök till Geta FBK och Kökar FBK planeras innan sommaren. Det var det Hör gärna av er med feedback & önskemål om reportage. Jag tar även gärna emot material från er till nästa Medlemsinfo. Vi hörs! ÅLANDS BRAND OCH RÄDDNINGSFÖRBUND c/o Tove Jansson Södragatan 22 A AX MARIEHAMN Sida 9