Utvärdering av projektet Familjecentralen Sirius Utvärderingen är genomförd på uppdrag av Hälsopolitiska rådet i Vänersborgs Kommun
|
|
- Ulla Abrahamsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av projektet Familjecentralen Sirius Utvärderingen är genomförd på uppdrag av Hälsopolitiska rådet i Vänersborgs Kommun
2 Förord Detta är en utvärdering av projektet familjecentralen Sirius. Utvärderingen omfattar perioden hösten 2005 till och med våren En delutvärderingsrapport genomfördes september 2006 och omfattar perioden hösten 2005 till våren Under den här tiden har vi haft förmånen att träffa många trevliga människor och familjer. Det har varit ett roligt och givande projekt att följa. Vi kan glädjas med Sirius personal, styrgrupp och politiker samt familjerna som går på Sirius då vi ser att detta projekt är ett mycket lyckat projekt. Vi vill påpeka att vi ser Sirius som ett lyckat projekt, men också poängtera att vi vid insamling och analysering av det insamlade materialet har förhållit oss objektiva och neutrala. I delrapporten visade vi på vissa bristfälligheter i Sirius verksamhet. Något som man har styrt upp idag och som framgår av denna rapport. När vi presenterar statistiken är det inte kvantiteten utan kvaliteten som är det viktiga att fokusera på. En familj som man lyckas hjälpa utgör en enorm besparing (dels när det gäller familjens lidande, dels om man ser till vilka kostnader en strulig uppväxt kan åsamka). Att i tid kunna fånga upp en familj kan bespara lokalsamhället och samhället i stort enorma resurser. Tack till besökare på Sirius som har ställt upp på intervjuer och som har besvarat enkäter
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 4-6 Bakgrund till projektet Sirius 7 Syfte med utvärderingen 8 Insamlingsmetod 8 Analysmetod 9 Resultat Besökare i siffror Fyra grupper Familjecentralen Sirius verksamhet Sirius verksamhetsområden Mervärde med familjecentralen Sirius Mål Husmöten 49 Styrgrupp Reflektion Utvärdering Nästa steg
4 Sammanfattning Framgångsrik verksamhet Familjecentralen är ett mycket lyckat projekt. Först och främst genom att de uppfyller de 7 verksamhetsmål de har satt upp, men också genom att de arbetar med utgångspunkt från sitt övergripande mål för familjecentralen att utifrån hela familjens livssituation främja god hälsa hos barn och föräldrar. Familjecentralen drar nytta av att de är samlokaliserade, personalen introducerar de andra aktörernas verksamhet samt gemensam verksamhet för sin besökare på enkelt och öppet sätt. Detta görs i syfte att föräldrarna ska få flera kontaktytor och att det därmed ska var lättare för föräldrar att ta kontakt med andra enheter om behov uppstår. De har skapat ett klimat och en struktur där det är lätt för både besökare och personal att söka stöd och hjälp av andra inom verksamheten. Genom en tät samverkan kan de tillsammans ge bättre helhetsbild av hur det är att vara förälder. Detta innebär en effektivare hantering av resurser. Med små medel och korta tidsmässiga insatser kan man nå lösningar som gagnar såväl föräldrar som personal. Framgångsrik verksamhet Uppfyller sina mål. Verkar stöttande för föräldrar & barn. Samverkar inom & utom Sirius verksamhet. Har skapat en gränsöverskridande verksamhet. Når med små medel och korta tidsmässiga insatser stor positiv inverkan. Nästan hela vårdkedjan finns under samma tak. Det nya arbetssättet visar på att vi upptäcker saker runt familjerna mycket tidigare. Att stärka stödet runt föräldrar och barn ses som något självklart. Vi lyckas med detta genom att arbeta på ett sätt som vi aldrig har gjort tidigare. 7 mål med verksamheten Erbjuda en nära mötesplats med offentlig service Stärka det sociala nätverket runt barnen och föräldrarna Finna arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga Erbjuda lättillgängligt stöd Vara ett kunskaps- och informationscentrum Utveckla god service i lokalsamhället Arbeta förebyggande med tidiga och breda insatser för barn och familjer - 4 -
5 Hur blev det ett så lyckat projekt? Individerna som arbetar och samarbetar på Sirius och deras inställning till sitt arbete. Ett bra arbete har gjorts i att rekrytera rätt individer till projektet. Ett mycket bra förarbete som tar sig uttryck i tydliga mål, ramar och samarbetsformer. Ett bra arbete initialt med att ge personalen på Sirius tid och hjälp att skapa en gemensam målbild. En familjecentral, i sig, är något som passar in i vårt sätt att leva idag och det stöd som föräldrar idag är i behov av. Inom familjecentralen finns 4 verksamhetsområden: Öppna förskolan har verksamhet för alla barn mellan 0-6 år tillsammans med förälder eller annan vuxen. Barnhälsovården (BVC) arbetar med hälsoundersökning för barn mellan 0-6 år, hembesök, vaccinationer, föräldragrupper samt råd och stöd. Mödrahälsovården (MHV) arbetar med föräldragrupper för blivande föräldrar, hembesök till nyblivna föräldrar tillsammans med BVC samt frågestunder och temadagar på öppna förskolan. Barnmorskemottagningen (MVC) är inte lokaliserad på Sirius. Socialtjänsten finns representerad på Sirius i form av förebyggande socionom (utan myndighetsutövning) som kan hjälpa till när det gäller sociala frågor, samhällets resurser, stöd i att vara förälder osv
6 Verksamhet i siffror Ser vi till besöksstatistiken som personalen har fyllt i har BVC i genomsnitt haft 204 besök i månaden öppna förskolan har i genomsnitt haft 184 barn i månaden. Förebyggande socialtjänst har i genomsnitt haft 4 besök per månad och familjerätten har i genomsnitt haft 21 besök per månad. Uppgifterna är ett genomsnitt av besökare under hela projekttiden. Samverkan sker mellan personalen, vilket innebär en effektivare hantering av resurser. Med små medel och korta tidsmässiga insatser kan man nå lösningar som gagnar såväl föräldrar som personal. Under 2006 hade personalen på Sirius 176 spontana möten och de hänvisade vidare till 246 spontana möten, både interna och externa. BVC genomförde 88 hembesök under 2006, varav 5 med barnmorska och 2 med socionom. Från och med hösten 2006 samverkar personalen på familjecentralen i en ny form av föräldragruppsupplägg, där man har föräldragrupper som löper från det att föräldraparet väntar barn till barnet är 1 år. Under 2006 hade man 28 inbjudna föräldrapar och under 2005 hade man 25 inbjudan föräldrapar okt nov-05 dec-05 jan-06 feb-06 mar-06 apr-06 maj-06 jun-06 jul-06 aug-06 sep-06 okt-06 nov-06 dec-06 jan-07 feb Diagram Besökare till BVC mellan oktober 2005 februari jan- 05 feb- 05 mar- 05 apr- 05 maj- jun- jul aug- sep okt nov- 05 dec- jan feb- mar- apr maj- jun- jul aug- 06 sep- 06 okt- 06 nov- 06 dec- jan- feb Diagram Besökare till öppna förskolan mellan januari februari Under november 2005 finns det inte någon besöksstatistik pga att den tidigare förskoleläraren slutade och vikarie kom in i verksamheten. Under juli 2005 och augusti 2006 finns det inte någon statistik pga semesterstängt
7 Bakgrund till projektet Sirius På uppdrag av hälsopolitiska rådet undersöktes förutsättningarna för att bygga upp en familjecentral med integrerad familjeförskola i kommunen under En arbetsgrupp och en styrgrupp med verksamhetsansvariga från de ingående huvudmännen har funnits med längs projektets gång. Varje huvudman ansvarar för sin ingående personal (vad gäller arbetsmiljö, ekonomi, administration och arbetsrättsliga frågor). Under hösten 2004 skrevs ett samverkansavtal med de berörda verksamheterna Barnoch ungdomsnämnden, Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden. Samverkansavtalet löper fram till Tidigare tankar om samverkan En av initiativtagarna till projektet Anna-Bodil Bengtsson, socionom på mödra- och barnhälsovården, berättar i en intervju, som genomfördes av Vänersborgs kommun som en förberedelse till projektet (i januari 2004) angående arbete med familjecentralen, att hon har haft tankar om samverkan i 30 år, sedan hon själv fick barn och arbetade i kommunen. Som bakgrunden till projektet har beskrivits, har personal inom olika barn- och föräldraverksamheter i Vänersborg pratat om behovet av närmare samarbete mellan t ex MVC, BVC och socialtjänst under många år. Redan 1997 fanns ett förslag om familjeförskola, men finansieringen kunde inte lösas då. I början av 2002 fick Hälsopolitiska rådet en skrivelse från representanter inom MVC, BVC, öppna förskolan och IFO med förslag om arbetsgrupp kring Familjecentral samt familjeförskola för barns hälsa och utveckling. Det var början till samverkan för projektet Sirius
8 Syfte med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att beskriva och dra slutsatser om projektet familjecentralen Sirius. Utvärderingens resultat ska kunna ligga till grund för bedömning om permanentning alternativt avveckling av projektet. Utvärderingen har gått till så att Splitvision Research har följt projektet Sirius verksamhet under tre halvårsperioder med start hösten Utvärderingen tar hänsyn till styrgruppens, personalens och brukarnas (föräldrarnas) beskrivning av verksamheten och hur väl verksamheten når måluppfyllelse (se blå ruta till höger). Utvärderingen ska också lyfta fram vilka delar i verksamheten och vilka mekanismer som verkar som drivkrafter respektive barriärer för att uppnå optimal verksamhetseffekt samt synliggöra styrkor och svagheter i samverkansprojektet. Insamlingsmetod Målen med verksamheten är: Erbjuda en nära mötesplats med offentlig service Stärka det sociala nätverket runt barnen och föräldrarna Finna arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga Erbjuda lättillgängligt stöd Vara ett kunskaps- och informationscentrum Utveckla god service i lokalsamhället Arbeta förebyggande med tidiga och breda insatser för barn och familjer I egenskap av socialantropologer har vi använt oss av etnografiska metoder vad gäller insamling av material. Resultatet i undersökningen baserar sig på djupintervjuer genomförda med styrgrupp, personal och besökare (föräldrar). Vi har även genomfört gruppintervjuer med föräldrar, personal samt gjort deltagande observationer på öppna förskolan, styrgruppsmöten och husmöten. Till detta har vi även använt oss av en besökarenkät. I vissa av intervjuerna och i gruppdiskussionerna har vi använt oss av projektiva metoder samt visualiseringsövningar för att komma bortom det rationella svarandet och komma åt det emotionella tänkandet. Deltagarna har exempelvis fått karaktärisera en kändis som motsvarar Sirius eller blivit ombedda att riva ut bilder ur tidningar som symboliserar Sirius verksamhet. I tolkningen av enkätsvaren är det viktigt att ha med sig att enkäten har besvarats av 212 besökare, vilket inte är samtliga besökare på Sirius under denna period. Enkäten har varit frivillig att besvara och har delats ut hos BVC och legat ute på öppna förskolan. 148 personer besvarade enkäten under hösten våren 2006 och 64 personer besvarade den under hösten
9 Analysmetod Analysering av insamlat material har genomförts med utgångspunkt från etnografisk analys. I analysen av utvärderingen har vi även använt oss av följande två modeller: Effekt - Process Resurs SWOT-analys Vi kommer inte att redovisa användandet av modellerna i rapporten, men resultatet av analyserna redovisas. Resurser Processer Effekter Besökare (föräldrar) SWOT-analys är en modell som används för att analysera styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Familjecentralen Sirius & personalen Samhället Vänersborg, närområdet Torpa Effekt Process Resurs Modellen har till uppgift att ge en begriplig bild av verksamheten. Effekter syftar till de mål och resultat man önskar uppnå. Process är den verksamhet som sker (besök på BVC, planerade aktiviteter osv.) och resurser utgörs av de resurser som finns tillgängliga för att stödja Sirius kunder (lokal, personal osv.). Modellen kan användas för att synliggöra vilka delar av verksamheten som belyses. Utvärdering av projektet familjecentralen Sirius, februari 2007 Copyright 2007 Splitvision Research. All rights reserved. Splitvision Research Modellen & metoden är utvecklad i samarbete mellan Splitvision Research & Vuxenutbildningen i Göteborgs Stad
10 Kapitel Resultat
11 Torpa Onsjö Mariedal Vargön Centrum Brålanda Frändefors Blåsut Besökare i siffror 30% 34% Den typiske besökaren på Sirius är mellan 0-6 år och är i sällskap med mamma, pappa eller både mamma och pappa. Genom att Sirius verksamhet har ett uttalat fokus på föräldrarna till 0-6 åringar är det egentligen föräldrarna som är i sällskap med barnet som är besökaren. 30% 20% 11% 14% I detta avsnitt är vår ambition att ge en bild av besökaren på familjecentralen. De data vi baserat uppgifterna nedan på kommer från de svar vi erhållit från dem som besvarat enkäten under hösten 2006, hösten 2005 och våren Enkäten har varit frivillig att besvara och har delats ut hos BVC och legat ute hos öppna förskolan. Siffror redovisas för enkätsvaren som helhet. 1 10% 0% 4% % 75% av besökarna var mammor, de flesta var födda i åldersintervallet och % har mer än ett barn med sig. 103 barn var i åldern 0-1 år, 99 barn var i ålder 1-2 år och 81 barn var i åldern 3-6 år. 14% av besökarna har annat modersmål än svenska (hösten och våren 2005/2006 hade 13% av besökarna annat modersmål än svenska, hösten 2006 har detta ökat till 18%). 55% av besökarna kommer från Torpa-området (Torpa, Onsjö och Mariedal). 96% umgås med andra barnfamiljer och 17% har bott kortare tid än 2 år i Vänersborg. 6% har inte släkt eller vänner i Vänersborg som de umgås med. 37% av de svarande besökte främst BVC vid sitt besök och 62% besökte främst öppna förskolan. 13% besökte även annan verksamhet på Sirius vid detta besök. Besökarna Diagram Vilket år föräldern som är med barnet är född. 20% 20% 15% 10% 13% 22% 19% 9% 5% 6% 5% 5% 1% 0% Annat, nämligen: 1 Enkäten har bestått av 39 frågor och har besvarats av total 212 personer. Diagram Boende i stadsdel
12 Nej Vet ej hos BVC och öppna förskolan har i samma omfattning besökt andra verksamheter inom Sirius. Synen på föräldraskapet 2% tror att de upplever föräldrarollen svårare än andra. 4% upplever att de inte har någon de kan diskutera med och utbyta tankar med runt att vara förälder, 3% upplever att de har personalen på Sirius att diskutera med och 52% upplever att de har både personal på Sirius och vänner utanför Sirius som de kan diskutera och utbyta tankar med angående föräldraskapet. Ser vi till besöksstatistiken som personalen har fyllt i har BVC i genomsnitt haft 204 besök i månaden öppna förskolan har i genomsnitt haft 184 barn i månaden. Uppgifterna är ett genomsnitt av besökare under hela projekttiden. Totalt i Vänersborg finns det 2690 barn i åldern 0-6 år varav 1123 av dessa barn är 0-2 år. I Torpa området är det 976 barn i ålder 0-6 år och av dessa är 419 i åldern 0-2 år. Vet inte 18% Annat, nämligen 3% Att få tiden att räcka till Kontakt med andra föräldrar 2% Kontakt med andra barn 1% Hur föräldrar delar på ansvaret 4% Uppfostran/gränser 23% Barnets sömn 10% Barnets mat 6% 0% 10% 20% 30% 34% Ett annat sätt att beskriva besökaren på är att det i Torpa-området 2005 föddes 123 stycken barn och 2006 föddes 107 stycken. 42% var förstföderskor 2005 och 2006 var 43% förstföderskor. 33% av föräldrarna 2005 hade ett utomnordiskt ursprung och 2006 var det 29% av föräldrarna som hade ett utomnordiskt ursprung. 50% 40% 39% 52% Till föräldragrupperna var det 25 inbjudna föräldrapar (2005) och 28 inbjudna föräldrapar (2006). 30% 20% Av samtliga familjer gående på Sirius gjordes det 7 stycken anmälningsfall till socialtjänsten 2005 och 12 stycken % 3% 4% 3% Ja, med personal från Sirius Ja, både inom Sirius och utanför Sirius Ja, med personer utanför Sirius
13 Fyra grupper Behov av lite stöd och stöttning Familje- och livssituationen ser olika ut för Sirius besökare och de är därmed i behov av olika stöd och stöd i olika omfattning. Ingången till gemenskap eller det svenska samhället via Sirius Det lilla extra från Sirius I syfte att ge en beskrivning av besökarna på Sirius har vi delat in dem i fyra besökskategorier. Indelningen i fyra kategorier har gjorts med utgångspunkt från det behovet av stöd och stöttning de har från Sirius och den familje- och livssituationen som besökaren står inför. Något stökig familje- & livssituation Ett steg på vägen Lugn & trygg familje- & livssituation Livssituationer är något föränderligt, med andra ord behöver inte de, som vid ett tillfälle passar in i en kategori, göra det i en annan situation. En av de intervjuade i styrgruppen uttryckte det så här: Ibland behöver man mer stöd, det är bara så, det är inget att moralisera över. Ibland räcker man inte till som förälder utan behöver lite stöd och hjälp. De fyra kategorierna är: Räddningen Behov av mycket stöd och stöttning Det lilla extra från Sirius Ingången till gemenskap eller det svenska samhället via Sirius Ett steg på vägen Räddningen Copyright 2007 Splitvision Research. All rights reserved. Det lilla extra från Sirius För de flesta besökare på Sirius flyter föräldraskapet på bra. De upplever inga större problem och är heller inte i behov av något extra stöd för att föräldraskapet ska flyta på bra. För dessa föräldrar ger familjecentralen dem stöd, råd, bekräftelse, praktiska tips och peppning med det vardagliga. Öppna förskolan besöker dessa föräldrar för att få gemenskap med andra föräldrar
14 De beskriver Sirius med ord som: En liten oas i vardagen Lugnt och skönt Gemenskap Färgglatt Den stora vinsten för dessa föräldrar, med Sirius gränsöverskridande sätt att arbeta, är att de exempelvis vid ett besök på öppna förskolan kan få slinka in till BVC att kolla upp ett värkande öra (trots att de kanske inte går på BVC på Sirius). Några av dessa bor inte i Torpa-området utan åker till Sirius från exempelvis Centrum eller Vargön enbart för att gå på öppna förskolan. Flera av dessa träffar andra föräldrar som de gått i samma föräldragrupp med tidigare och de har gjort upp med dem om att de ska träffas på Sirius varje vecka. Exempel 1 på besökare Mamma som har två döttrar: Sofia (3 år) och Emma (1,5 år) som idag besöker öppna förskolan. Sofia hann inte mer än komma in förrän hon skulle måla. Mamman och barnen har gått till Sirius sedan det startade. Hon ser många fördelar och tycker att det är bra med att ha många verksamheter under samma tak. De har dock använt sig av annat BVC, då de gick dit tidigare och fortsatt med det även när de kom till Sirius. De bor minuters cykelväg från Sirius. Sofia har ett stort målarbehov. Hon får det tillfredsställt på Sirius eller hemma, när lillasyster sover. Lillasyster vill göra allt som storasyster gör. Senare springer systrarna omkring på öppna ytan och leker med de andra barnen. Mamman pratar mycket med förskoleläraren, inte så mycket med de andra föräldrarna. Bildkollage från intervju med föräldrar i kategorin Det lilla extra Exempel 2 på besökare Pappa med sonen Emil 2 år. Pappan studerar och mamma jobbar. Emil har varit väldigt mycket med morfar. Pappan tyckte att Emil borde få leka mer med jämnåriga. Att en 2- åring kommenterar att det är fint väder idag tyder på detta. Han menar vidare att för vår del hade det varit bra om Sirius hade varit öppet på torsdagar och fredagar också [så är fallet nu, men inte när intervjun genomfördes], då Emils mamma är hemma då och jag tror hon också gärna hade gått hit med honom. För Emils del hade det kanske varit bra om det hade varit öppet på eftermiddagar, då hade vi nog gått hit då vid lunch. Som det är nu är Emil som tröttast just nu. Han har varit
15 igång sedan kl.5.00 och han kommer att somna så fort vi går härifrån [idag har Sirius öppna förskola öppet på eftermiddagen]. Ingången till gemenskap eller det svenska samhället via Sirius För några av besökarna på Sirius flyter det på bra när det gäller att vara förälder. Däremot känner man inte några andra föräldrar på grund av att man är nyinflyttad i Vänersborg eller Sverige. Dessa föräldrar kan genom öppna förskolan på ett enkelt sätt få kontakt med andra föräldrar. För dem som är nyinflyttade i Sverige kan avsaknad av kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället verka isolerande. Genom att besöka öppna förskolan kan föräldrarna ge sina barn en tidig kontakt med det svenska språket. De beskriver Sirius med ord som: Gemenskap Barn och glädje Läser sagor för barnen Både för mammor och pappor Sirius är för hela familjen För flera i denna kategori syns tydligt fördelarna med att Sirius verksamhet är samlokaliserad och har samarbete inom och utom Sirius. Sirius samarbetsprojekt, som exempelvis att Sirius personal är med på föräldramöten på förskolorna i området, har språkgrupper hos sig, föräldragrupper, cykelprojektet samverkan med logoped gör att det blir lättare att hjälpa dessa föräldrar. Exempel 1 på besökare En asylsökande romersk familj (mamma, pappa och ett barn) introduceras via BVC på Sirius, till öppna förskolan. Familjen kommer nu en till två gånger per vecka med sitt barn, trots att de inte kan svenska språket. Personalen på öppna förskolan vittnar om ett jätteglatt barn som inte vill gå hem. De ser att föräldrarna är nöjda och trivs. Barnet och föräldrar sitter och lyssnar på svenska språket under sagan, och verkar förstå med hjälp av bilder. Om öppna förskolan legat för sig själv så hade man inte fångat upp denna familj säger personalen på BVC
16 Ett steg på vägen Om föräldraskapet flyter på bra, men man kanske har haft det lite struligt tidigare i sitt liv eller om man är en väldigt ung förälder (där åldern ibland gör föräldraskapet lite svårare) kan Sirius vara hjälpen på vägen, det som behövs för att allt ska fortsätta att flyta på. Mycket av Sirius arbete för denna grupp handlar om att stötta föräldrarna i sin självbild, ge dem bättre självkänsla och bekräfta dem som individer. De beskriver Sirius med ord som: På Sirius kan jag umgås med barnen Genom att Sirius arbetar gränsöverskridande finns det en naturlig koppling med andra enheter som föräldrar och barn kommer i kontakt med och personalen kan på detta sätt mer kontinuerligt se hur förälder och barn mår. Personalen kan i ett tidigt skede ge lite extra stöd och fånga upp om något är på väg att gå fel. Personalen har här också större möjlighet att tillsammans få en mer komplett bild av situationen. För denna grupp händer det ofta att de hänvisar till varandra och ger föräldrarna fler kontakter på Sirius som de kan få hjälp av. Exempel 1 på besökare Ung mamma som är ensamstående med två små barn (en som är ett halvår och en som är 1,5 år). Besöker både BVC och öppna förskolan. Hon upplever att hon umgås mer med sina barn när hon är på öppna förskolan, för hemma är det så mycket praktiskt att ta hand om som städning och tvättning. Hon säger själv att Sirius väl är till för sådana som mig som inte har så många kompisar och som saknar avlastning och stöd av andra som jag kan lita på. Jag går till öppna förskolan både för mig och för mina barn. Det är skönt att gå dit och träffa andra mammor. Jag har fått nya bekantskaper här. Det skulle dock vara skönt med en stödgrupp för ensamstående föräldrar. Mamman har haft det lite struligt under sin egen uppväxt med bland annat droger. Hon upplever att hon blir stärkt i sin föräldraroll av sina besök på Sirius. Får även hjälp med bekräftelse på att det måste vara tufft för henne att vara ensamstående med två så små barn
17 Exempel 2 på besökare En ung mamma med särskilda behov, har ett litet barn. Hon och barnet bor hemma hos en av hennes föräldrar. I detta fall har vi inte intervjuat mamman själv utan nedan följer en berättelse från personalen på Sirius. 1. Barnmorskan tog kontakt med BVC innan förlossningen. 2. BVC och Socionomen var på barnmorskemottagningen innan förlossningen och etablerade en relation inför framtiden. 3. BVC och socionomen gör ett gemensamt hembesök efter förlossningen. 4. BVC bjuder in förskoleläraren under ett BVC-besök som berättar om öppna förskolans verksamhet. 5. Idag arbetar Sirius/BVC med att etablera kontakt med förskolan inför framtida behov. Mamman går till Sirius idag när hon behöver hjälp, och kan gå till vem som helst på Sirius. Mamman är säkrare i sin roll som mamma och människa. Hon ser sitt barns behov och ber därför pappan komma på besök hos henne, där barnet är tryggt. Personalen på Sirius upplever att de, genom samverkan, ser henne i ett större sammanhang, än om de arbetat var för sig runt henne. Det finns därigenom mer kunskap om henne. Vi som grupp på Sirius är till för henne oavsett behov. Vi tror vi lyckats med att ge henne det stöd som hon behövde för att vara mamma. Räddningen Dessa familjer har det ganska struligt. Här kan Sirius vara den myndighetsperson som fungera som ett vakande öga och som, genom sitt gränsöverskridande sätt att arbeta, kan fånga upp personer innan det går överstyr. Besökarna som vi beskriver i denna grupp baseras endast på berättelser från personalen på Sirius. Genom att Sirius arbetar gränsöverskridande finns det en naturlig koppling med andra enheter som föräldrar och barn kommer i kontakt med och personalen kan på detta sätt tidigt se att något är på väg i fel riktning. Bra, upparbetade vägar ger snabbare och mindre drastiska lösningar. Personal i olika ämbeten kan också på detta sätt känna mer
18 stöd av varandra i situationer där det gäller att handla snabbt och rätt på begränsad information. Exempel 1 på besökare En mamma väntade sitt tredje barn. Hon var gravid i 38:e veckan när BVC-sköterska på Sirius upptäckte att hon var gravid (mamman var på BVC angående sitt andra barn, men tänkte inte ha fler barn. Hon ville inte kännas vid att hon väntade barn och hade inte undersökt sig för sin senaste graviditet). Det senaste barnet var inte heller förvårdat. Mamman ville adoptera bort barnet. BVC kontaktade mödravården akut och socialtjänsten blev inkopplade. Socialsekreterare var med på förlossningen (en vecka efter det att hon varit på MVC). Stöttade kvinnan den första tiden hemma. BVC gjorde tidigt hembesök. Familjen har nu en hemmahossare (person från socialtjänsten som hjälper familjen i hemmet). De klarar sig så gott som själva, det blev ingen bortadoption och inte heller ett omhändertagande av barnen (än så länge). Personalen på BVC säger att vägarna mellan MVH, BVC och socialtjänst blir kortare. De upplever att de får lättare kontakt med varandra. Tanken är att ge familjen stöd så att de, så långt som möjligt, själva kan reda ut svåra situationer. I detta fall kan insatsen leda till att barnen får växa upp tillsammans med sina föräldrar. Exempel 2 på besökare Gravid kvinna (vecka 20), väntar andra barnet. Första barnet är 1 år. Kvinnan har tidigare blivit misshandlad. Socialtjänsten blev inkopplad, även polis vid flera tillfällen. Meddelande från specialist-mvc till MVC att kvinnan inte kommit till den avtalade ultraljudsundersökningen. MVC försöker hitta kvinnan. Meddelar BVC som också söker efter henne då hon uteblivit från BVC-besök. MVC har telefonnummer till kvinnans mormor där hon också finns (på annan ort). Gemensam oro är lättare än egen oro säger personalen på Sirius. Ett nära samarbete ledde till snabba insatser. Exempel 3 på besökare Kvinna har haft två dramatiska förlossningar sedan tidigare. Även denna gång har hon haft en jobbig graviditet och genomgår en snabb förlossning under dramatiska omständigheter. Pappa till barnet känner sig förvirrad och mycket orolig. Barnmorska och BVC-sköterska går tillsammans på tidigt hembesök. BVC-sköterskan pratar med kvinnan och barnmorskan med mannen kring förlossningsupplevelser. Paret får också en återbesökstid tidigare än vanligt
19 Familjecentralen Sirius verksamhet I januari 2005 öppnade familjecentralen Sirius i Vänersborg. BVC och öppna förskolan har varit igång sedan starten. Öppna förskolans verksamhet har hela tiden varit i drift, men har haltat lite på grund av personalombyte. Socialtjänsten hade tidigt i projektet en lucka på några månader, då tjänsten som förebyggande socionom blev vakant och återigen tillsattes efter sommaren När det gäller mödrahälsovården har man valt att lägga föräldrautbildningsverksamheten på Sirius (utifrån upptagningsområdet Torpa) och den medicinska verksamheten finns på Vänerparken
20 Faser i projektet Under projekttiden kan vi se att verksamheten har gått igenom 3 olika faser: Fas 1 Under den första perioden, våren 2005, var det många praktiska frågor att lösa, exempelvis larm och persienner. Faser i projektet Fas 2 Under hösten 2005 var det en viss genomströmning bland personalen då tjänsten för förebyggande socionom tillsattes strax efter sommaren 2005 och förskoleläraren slutade i november I december 2006 kom en vikarierande förskolelärare in och stannade till våren 2006, då tjänsten tillsattes i maj. Praktiska frågor Fas 1 Jan 2005 Personalrekrytering Fas 2 Hösten 2005 Förfinad utveckling av samarbete Fas 3 Hösten 2006 Fas 3 Under hösten 2006 diskuterar personalen igenom hur man på bästa sätt kan utveckla samverkan än mer. En anledning till att man än mer kan samverka är att förskoletjänsten nu är på 100% och förskoleläraren kan ägna mer tid till riktad verksamhet och utveckling. Copyright 2007 Splitvision Research. All rights reserved. Idag arbetar personalen än mer mot en målgrupp med annan etnisk bakgrund. Detta bland annat med anledning av att det i delrapporten (hösten 2006) framgick att öppna förskolan inte når ut till alla, framförallt inte till personer med annan etnisk bakgrund. Under hösten 2006 har man bland annat låtit översätta Sirius-broschyren till 4 språk (serbokroatiska, arabiska, somaliska och albanska). Dessa broschyrer finns nu på Sirius och utanför Sirius (till exempel hos barnmorskorna). Man samverkar även med flyktingmottagningen i Badprojektet, se, Extern samverkan. BVC arbetar än mer aktivt med att introducera personer till öppna förskolans verksamhet. Genom att öppna förskolan har längre öppettider kan förskoleläraren också verka mer rekryterande
21 Den dagliga verksamheten Besökare Ungefär hälften av besökarna nyttjar endast en verksamhetsinriktning när de är på Sirius (de går bara till BVC eller bara till öppna förskolan). Andra hälften nyttjar mer än en verksamhet inom Sirius när de är där (baseras på data från enkäten 2 ) % av föräldrarna uppger att de anser att det är mycket viktigt och 20% att det är viktigt att verksamheterna på Sirius finns samlade på ett ställe En stor fördel med att verksamheterna finns under samma tak är att föräldrar kan ta kontakt med övriga verksamheter när de ändå är på Sirius. För personer med behov av extra stöd finns familjecentralens verksamhet som en resurs. Här har familjecentralens personal möjlighet att fånga upp dessa familjer och stödja dem. Antalet besökare på Sirius skiftar. Nedan följer en kort genomgång av antalet besökare per verksamhet. Statistiken bygger på uppgifter som personalen på Sirius har lämnat. Besöksstatistiken för öppna förskolan bör ses som en riktlinje, då den grundar sig på att föräldrar har fyllt i sitt barns namn vid besöket (och till viss del på förskolelärarens uppskattningar). Vid en stickprovsmätning som genomfördes vid 3 skilda tillfällen gällande hur många föräldrar som glömt att skriva upp sitt barn på besökslistan, framgick allt från att samtliga hade fyllt i närvaron till att 7-10% hade glömt att göra det okt nov-05 dec-05 jan-06 feb-06 mar-06 apr-06 maj-06 jun-06 jul-06 aug-06 sep-06 okt-06 nov-06 dec-06 jan-07 feb-07 Diagram Besökare till BVC mellan oktober 2005 februari Enkäten har bestått av 39 frågor och har besvarats av totalt 212 personer bland Sirius besökare (148 personer under hösten 2005 och våren 2006 samt av 64 personer under hösten 2006)
22 BVC har i genomsnitt haft 204 besök per månad. I diagrammet syns det hur många besök de har haft mellan oktober 2005 och februari Statistiken bygger på BVCsköterskornas egen statistik. 350 Öppna förskolan har i genomsnitt haft 184 besök per månad. I diagrammet syns det hur många besök de har haft mellan oktober 2005 och februari Statistiken bygger på statistik från förskoleläraren på öppna förskolan. Förebyggande socialtjänst har i genomsnitt haft 4 besök per månad och familjerätten har i genomsnitt haft 21 besök per månad. Statistiken bygger på statistik från förebyggande socionom jan- 05 feb- 05 mar- 05 apr- 05 maj- jun- jul aug- sep okt nov- 05 dec- jan feb- 06 mar- 06 apr- 06 maj- jun- jul aug- 06 sep- 06 okt- 06 nov- 06 dec- jan- feb Diagram Besökare till öppna förskolan mellan januari februari Under november 2005 finns det inte någon besöksstatistik pga att den tidigare förskoleläraren slutade och vikarie kom in i verksamheten. Under juli 2005 och augusti 2006 finns det inte någon statistik pga semesterstängt Förebyggande socionom Familjerätt okt nov- dec- jan-06 feb- mar- apr- maj- jun-06 jul-06 aug- sep- okt-06 nov- dec- jan Diagram Besökare till förebyggande socionom samt familjerätt mellan oktober januari Inga besök under juni och juli 2006.
23 Samlokalisering Den fysiska närheten mellan verksamheterna möjliggör ett nära samarbete som kan se olika ut beroende på familjernas behov. Att BVC och öppna förskolan finns under samma tak medför att föräldrar på ett naturligt sätt blir medvetna om öppna förskolan och har möjlighet att söka sig dit. För socialtjänstens verksamhet innebär den fysiska närheten att familjer med behov kan få hjälp tidigare och att hjälp och stöd härifrån upplevs mindre laddat och förhoppningsvis därmed som en möjlighet till förändring. I intervjuer med både personal och föräldrar framkommer det att det faktum att vägarna mellan de olika verksamheterna blir kortare ses som en fördel. Personalen poängterar att de lättare får kontakt med varandra. Om exempelvis en BVC-sköterska ser att någon besökare har det jobbigt, kan de på ett enkelt sätt få med förebyggande socionom på ett möte. Personalen berättar också att de aktivt arbetar på att försöka introducera besökarna som de ser har behov av det för övriga verksamheter på Sirius. Enligt personalen är den stora vinsten med familjecentralen att hela vårdkedjan finns under samma tak. Istället för att lämna över ärendet till en annan profession när man arbetar med personer som behöver särskilt stöd, arbetar man på Sirius istället med att komplettera sin profession med andra professioner för att få en helhetsbild av familjen och för att kunna lösa problem smidigare. Många av de föräldrar vi har intervjuat uppger att samlokaliseringen ger dem en möjlighet att relativt enkelt fråga om något som berör deras barn när de ändå är på Sirius i annat ärende och de säger även att de känner sig trygga nog att göra det. Samlokalisering Personalen kompletterar sin kompetens för att få helhetsbild av barnet och kunna lösa problem så smidigt som möjligt. Verksamheterna är nära varandra och man har tillgång till gemensamma ytor. Vägarna mellan de olika verksamheterna blir kortare. Personalen får lättare kontakt med varandra. Föräldrar kan enkelt fråga om något som berör deras barn när de ändå är på Sirius i annat ärende. Det nya arbetssättet visar på att vi upptäcker saker runt familjerna mycket tidigare. Att stärka stödet runt föräldrar och barn ses som något självklart. Vi lyckas med detta genom att arbeta på ett sätt som vi aldrig har gjort tidigare. 55% av de som besvarat enkäten anser att det är mycket viktigt och 20% att det är viktigt att verksamheterna finns samlade på ett ställe
24 Intern samverkan Personalen har en gemensam handlingsplan för att stötta föräldrar med breda och tidiga insatser, samtidigt som var och en sköter respektive profession. Samverkan sker mellan personalen, vilket innebär en effektivare hantering av resurser. Med små medel och korta tidsmässiga insatser kan man nå lösningar som gagnar såväl föräldrar som personal. Under hösten 2006, med alla tjänster tillsatta, har personalen kunnat fokusera på samverkan än mer (se även Extern samverkan). Man har exempelvis byggt in rutiner och strukturer för att underlätta spontana diskussioner med Sirius besökare. Under 2006 uppgav personalen på Sirius att de hade haft 176 spontana möten och att de hänvisade vidare till 246 spontana möten både internt och externt. 3 Utöver detta har säkerligen även fler spontana överkopplingar ägt rum som inte har registrerats. Baby-massage, hembesök, samt föräldragrupperna, vars upplägg förnyades från och med hösten 2006, är alla verksamheter där husets personal är delaktiga på ett eller annat sätt. Familjecentralens interna samverkan Föräldragrupper Hembesök Baby-massage Sedan hösten 2006 har vi ökat samverkan och ökat fokus på föräldragrupper. Vi har jobbat och förberett detta sedan i våras. Förebyggande socionom och barnmorskan var på studiebesök i Herrljunga kommun för att se hur de arbetar med föräldragrupper där. Personal på Sirius Föräldragrupper Från och med hösten 2006 samverkar personalen på familjecentralen i en ny form av föräldragruppsupplägg, där man har föräldragrupper som löper från det att föräldraparet väntar barn till barnet är 1 år. Föräldragrupper All personal på familjecentralen medverkar på olika sätt, vid olika tillfällen, inom föräldragruppverksamheten (tillsammans med andra yrkesgrupper vid utvalda tillfällen, Graviditet Del 1 Att bli förälder Spädbarns behov Del 2 Babymassage Mat, tänder Vardagsliv Barnolycksfall Lek, stimulans Tandhälsa Innan förlossningen Gång 1-5 Under barnets första levnadsår Gång Baseras på uppgifter från personalens besöksstatistik. Copyright 2007 Splitvision Research. All rights reserved
25 exempelvis pappagruppsledare, folktandvård, familjerådgivning) för att kunna erbjuda en bred kunskapsbas och ett kvalitativt innehåll som kan utvecklas över tid. Målet med föräldragrupperna på Sirius är att erbjuda en mötesplats där blivande och nyblivna föräldrar ges möjlighet till gemenskap och förberedelse inför de fysiska, psykiska samt sociala omställningar som graviditet, födande och föräldraskap innebär. Målet är också att främja barn och föräldrars hälsa, trygghet och utveckling. För att uppnå detta mål vill personalen på Sirius: Erbjuda blivande föräldrar att delta i föräldragruppsverksamheten via MVC och BVC Inrikta verksamheten utifrån deltagarnas önskemål samt uppmuntra diskussioner Stödja föräldrar i ett aktivt föräldraskap genom regelbundna träffar fram till barnets ettårsdag Arbeta för ett gemensamt hälsobudskap genom samverkan mellan olika yrkeskompetenser Upplägget innebär att man träffas 5 gånger innan förlossningen och 12 gånger under barnets första levnadsår. Eftersom detta upplägg startade hösten 2006 har inte någon föräldragrupp genomgått hela programmet i skrivande stund. För personalen på Sirius innebär föräldragrupperna ett sätt för föräldrarna att se att personalen jobbar gemensamt. Personalen ser också att det finns en poäng med föräldragrupperna att föräldrar kan bygga ett socialt nätverk och fortsätta umgås efter föräldragrupperna. Vi har inte fått föräldrarnas synpunkter på den nya varianten av föräldragrupper då de intervjuer vi har genomfört med föräldrar på öppna förskolan och BVC inte har varit med föräldrar som deltar i den nya varianten av föräldragrupper. Under 2006 hade man 28 inbjudna föräldrapar och under 2005 hade man 25 inbjudan föräldrapar. Pappagrupp I föräldragrupperna för blivande föräldrar ingår en träff med en pappautbildare. Under en av träffarna före förlossningen är en pappagruppsledare med på föräldragruppen. Föräldragruppen delas upp i kvinnor och män och pappagruppsledaren deltar i den manliga gruppen för diskussioner om bland annat förändringar och roller i familjen, att leva med barn och krav och förväntningar
26 Baby-massage I föräldragrupperna är 5 tillfällen med barnmassage inlagda under barnets 3 första månader. Förskoleläraren och BVC-sköterskorna håller i barnmassage-träffarna. Hembesök Gemensamma hembesök har personalen på Sirius haft sedan starten. Fördelar med gemensamma hembesök är att det gör det lättare att fånga upp folk som är i behov av stöd. Personalen vittnar om samarbetsvinster och om att de har fått kontakt. För fallbeskrivningar angående hembesök, se längre fram under Besökarna. BVC genomförde 88 hembesök under 2006, varav 5 med barnmorska och 2 med socionom. Extern samverkan Personalen på Sirius har även extern samverkan med olika verksamheter (se blå ruta). Hembesök Nyfödda totalt: 123 st (2005) 107 st (2006 Hembesök på nyfödda: 104 st (2005) 88 st (2006) Förstföderskor: 52 st (2005) 46 st (2006) Personalen lyfter fram att många av de samverkansprojekt de har idag (som inte har skett tidigare), sker genom att man tänker på ett nytt sätt på Sirius och öppnar upp och mer ser till brukarens behov ur ett helhetsperspektiv. Maskrosen (familjeförskolan) Familjeförskolan Maskrosen utgör ett komplement till familjecentralen Sirius. Föräldrar som behöver extra stöd under en tid kan nyttja familjeförskolan. 4 familjer har blivit hänvisade till familjeförskolan av BVC på Sirius, varav 2 familjer är inskrivna i skrivande stund, våren Maskrosen är hälsofrämjande, ohälsoförebyggande och öppenvårdande och på Maskrosen: Möter man andra föräldrar i liknande situationer Leker man, lagar mat och gör ibland utflykter tillsammans Får man stöd och vägledning i sitt föräldraskap Familjecentralens externa samverkan Maskrosen (familjeförskola) Folktandvården Flyktingmottagningen Familjerådgivningen Förskolorna i området Hemspråksgrupp Stödenhetens kuratorer Mödrabarnhälsovårdspsykolog
27 Träffar ens barn andra barn Samtalar man om olika ämnen som rör barn och föräldrar Kan man själv komma med idéer om vad man skall göra tillsammans Folktandvården Sirius samverkar med folktandvården i Mål i mun-projektet. Ett projekt så att kost och hälsa blir en gemensam strategi. Folktandvården är med vid olika tillfällen i föräldragrupperna och de pratar om kost och hälsa i föräldragrupperna. Bland annat informerar de om föräldrars och barns tandhälsa, vid ett annat tillfälle är de med angående barns matvanor och de erbjuder även, i slutskedet av föräldragrupperna, genomförande av 1-årskontroll. Fram till februari 2007 har 38 familjer fått information av tandvården vid 1-2 tillfällen inom ramen för föräldragrupperna. Flyktingmottagningen Badprojektet för kvinnor startade våren Flyktingsekreterare, förebyggande socionom och barnmorska deltar. Innebär simning samt efterföljande fika och temasamtal på Sirius. Tanken med Sirius medverkan är att kunna öka deltagandet av föräldrar med utomnordisk bakgrund genom att presentera verksamheten på ett naturligt och lättåtkomligt sätt. Sirius inkorporeras i hemmets sfär I vissa kulturer finns det en starkare indelning än vad som är rådande i svensk kultur kring manliga och kvinnliga områden och manliga och kvinnliga aktiviteter. Männen kan exempelvis vara mer på den offentliga arenan och kvinnorna mer i hemmets sfär. Genom att, med badprojektet, koppla Sirius mer till en barn- och kvinnlig sfär än till en myndighetssfär ökar chanserna för målgruppens kvinnor att komma och besöka Sirius även i andra sammanhang. Familjerådgivningen Familjerådgivningen medverkar vid ett tillfälle i föräldragrupperna (innan förlossningen har ägt rum) och presenterar sin verksamhet. Samtal och diskussioner om parrelationen. Förskolorna i området BVC-sköterskor på Sirius medverkar i barn- och elevvårdsgrupper på förskolorna (vid några tillfällen under hösten 2006, men mer regelbundet sedan våren 2007) och de medverkar även i föräldrasamtal och föräldramöten på förskolorna (sedan våren 2006). Samverkansträffar med förskolor och stödenhet angående enskilda ärenden samt besök med allmän rådgivning 8 träffar (2005) 28 träffar (2006)
28 Förskolorna gör en skriftlig beskrivning av barnets språkliga utveckling som föräldern erbjuds ta med sig till BVC-besöket på Sirius. Genom samverkan ser intervjuad personal på en av förskolorna i Tärnan-området att det är lättare att agera när man upptäcker sociala problem. De och BVC-sköterskorna kan prata sig samman och sedan prata med föräldrarna. Stödenhetens specialpedagog som arbetar mot förskolorna i Tärnan-området ser att de, genom BVC-sköterskornas fokus på stöd till föräldrarna, kan fokusera på barnets utveckling. Utöver det ser stödenhetens specialpedagog samverkansfördelar genom att det är viktigt att få bekräftelse, att kunna bolla tankar med någon som inte är i förskolans värld. Vi kan jobba mot ett gemensamt mål och stötta föräldrar. Förskolelärare utanför Sirius BVC bistår med kunskap om familjerollen och vi tänker på barnens synvinkel. Förskolelärare utanför Sirius BVC-sköterskorna uppger även att förskolor och dagis har sökt upp dem då de vill att de gemensamt ska prata om gränssättning. BVC-sköterskorna ämnar arbeta fram information om det. Hemspråksgrupp I samarbete med förskola i området upplät Sirius sina lokaler till hemspråksundervisning på somaliska på kvällstid. Hemspråkslärare var med och förskolelärare från öppna förskolan på Sirius var med. 9 barn deltog i gruppen, som mest var de 5 stycken per gång. Ett syfte med samarbetet var att gruppen med det här skulle börja besöka Sirius. Stödenhetens kuratorer BVC-sköterskor, förebyggande socionom samt stödenhetens kurator och specialpedagog träffas kontinuerligt i arbetsforum där de försöker finna olika samarbetsformer utifrån vad som är möjligt i dagsläget. Mödrabarnhälsovårdspsykolog Mödrabarnhälsovårdspsykologen samverkar med både BVC och MHV, tex i rådgivningssituationer och patientärenden som gäller föräldrastödsärenden
29 Sirius verksamhetsområden Inom familjecentralen finns 4 verksamhetsområden: Öppna förskolan har verksamhet för alla barn mellan 0-6 år tillsammans med förälder eller annan vuxen. Barnhälsovården (BVC) arbetar med hälsoundersökning för barn mellan 0-6 år, hembesök, vaccinationer, föräldragrupper samt råd och stöd. Familjecentralen Sirius 4 verksamhetsområden Öppen förskola Barnhälsovård Mödrahälsovård Förebyggande socionom Mödrahälsovården (MHV) arbetar med föräldragrupper för blivande föräldrar, hembesök till nyblivna föräldrar tillsammans med BVC samt frågestunder och temadagar på öppna förskolan. Barnmorskemottagningen (MVC) är inte lokaliserad på Sirius. Socialtjänsten finns representerad på Sirius i form av förebyggande socionom (utan myndighetsutövning) som kan hjälpa till när det gäller sociala frågor, samhällets resurser, stöd i att vara förälder osv. Vi kommer i det följande att beskriva familjecentralens verksamhetsområden
30 Öppna förskolan Öppna förskolan är en verksamhet för föräldrar som har aktiviteter som är bra för barn. Barn- och ungdomsförvaltningen ser att det är viktigt att göra insatser när barnen är små och att stödja föräldrar i deras roll. Därför satsar de på att ha öppna förskolan på familjecentralen. Öppna förskolan låg tidigare mer centralt i Vänersborg, men flyttades med Sirius till Torpa-området. Öppna förskolan handlar mycket om att lära föräldrar göra saker i vardagen med sina barn. Rektor för förskolan Förskollärartjänsten var till att börja med en 50% tjänst. En vikarie kom in i november 2005 och var kvar tills den nya förskoleläraren anställdes i juni 2006 (100% tjänst med plats för utvecklande verksamhet). Utökade öppettider Under första delen av projektet hade öppna förskolan öppet på måndagar - torsdagar, mellan kl Från och med hösten 2006, med den nu utökade förskoletjänsten, kan förskolan vara öppen både på förmiddagar och eftermiddagar samt på fredagar (onsdagar är öppna förskolans verksamhet stängd för föräldragruppsverksamhet och annan utbildning). Från delrapportens intervjuer och enkätresultat (som sträckte sig fram till våren 2006) framgick att det var väldigt många föräldrar som hade önskemål om ändrade och längre öppettider. Från höstens (2006) intervjuer och observationer med föräldrar på öppna förskolan framgår det att föräldrarna är väldigt glada för de utökade tiderna. Aktiviteter på öppna förskolan På öppna förskolan är föräldrarna med sitt barn i verksamheten och det finns möjlighet att leka med leksaker, läsa böcker eller göra olika aktiviteter (exempelvis måla och pyssla eller leka med lera). En gång på varje för- och eftermiddagspass fikar de som vill tillsammans och i slutet på varje för- och eftermiddagspass har man en samling där man sjunger tillsammans. Öppna förskolans schema fom hösten 2006 Måndag (0-6 år) samt Tisdag (0-12 månader) samt Onsdag (stängt) Torsdag (0-6 år) samt Fredag (0-6 månader, baby-café med sopplunch) Vid deltagande observationer på öppna förskolan kan vi se att föräldrarnas deltagande sker på liknande sätt, oavsett om de har barn som är några månader eller några år. De flesta av föräldrarna sitter på den öppna ytan, några på golvet och andra på bänkarna
31 Barnen ligger på mattan och de som kan går runt. Är barnen lite äldre, 3-4 år, är de runt i rummet och leker själva eller med andra barn. Föräldrarna samtalar med andra föräldrar, man pratar om barnen på olika sätt och jämför erfarenheter. Många föräldrar och barn återkommer till öppna förskolan samma dagar i veckan och vissa föräldrar går dit ihop eller har bestämt i förväg att de ska träffas där. Varför öppna förskolan De flesta föräldrar vi har intervjuat säger att de framförallt går till öppna förskolan för att de vill aktivera sig, eller att de vill aktivera barnen. Några av mammorna säger att de går dit för att träffa andra mammor och dela med sig av erfarenheter. Av enkäten 4 framgår att de vanligaste anledningarna till att de besöker öppna förskolan är: 90% att de besöker öppna förskolan för att deras barn ska få träffa andra barn 72% för att deras barn ska få sjunga och leka 59% för att de själva ska få träffa andra föräldrar (Notera att frågan var en flervalsfråga och att statistiken utgör en totalsumma per aktivitet. Därför blir summan av alla aktiviteterna mer än 100%.) Öppna förskolans besökare Öppna förskolan har ett stort antal besökare med hela Vänersborg som upptagningsområde. 5 Antalet besökare per dag är i snitt ett 15-tal, men kan vara upp till ett 40-tal föräldrar med barn. För information om antalet besökare per månad, se Besökte främst förskolan (korsat gentemot modersmål) Trivs på öppna förskolan Trivs på öppna förskolan Jag blir stimulerad. De får en med i aktiviteter på Sirius. Går till Sirius minst lika mycket för egen del, för att träffa andra mammor och dela med sig av erfarenheter. 62% av föräldrarna besökte främst öppna förskolan. (67% av de med svenska som modersmål och 28% av de med annat modersmål besökte främst öppna förskolan.) 95% av föräldrarna uppger att de trivs på öppna förskolan 96% av deras barn trivs på öppna förskolan Hur fick du veta att öppna förskolan finns på familjecentralen? - 41% genom vänner och bekanta - 32% genom barnavårdcentralen 4 Enkäten har bestått av 39 frågor och har besvarats av totalt 212 personer bland Sirius besökare (148 personer under hösten 2005 och våren 2006 samt av 64 personer under hösten 2006). 5 I Vänersborg fanns det barn mellan 0-6 år, år
Familjecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Brukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr
Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2019 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Uppdraget sid. 3 3. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 3.1 Vision sid. 3 3.2 Familjecentralernas mål
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2018 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
Hälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
UTVÄRDERING Läsåret 2015/2016 Österängs öppna förskola
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
UTVÄRDERING. Läsåret 2016/2017
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen
VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
UTVÄRDERING Läsåret 2017/2018
UTVÄRDERING Läsåret 2017/2018 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2017/2018 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Öppna förskolan Gläntan
REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Öppna förskolan Gläntan Anette Tinnsten Rektor 2010-08-10 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning som preciserats i verksamhetens arbetsplan. 9. Redovisning
Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
UTVÄRDERING. Läsåret 2015/2016
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR
Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR Den första kontakten med familjen Barnmorskemottagningar Familjecentraler Öppna förskolor BVC En viktig roll: Lansera utökade hembesök Ha god
marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn
marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort
UTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015
Kvalitetsredovisning Läsåret 2014/2015 Vilans öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Vilans öppna förskola finns på andra våningen i Vilans gamla skola. Vi delar
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?
Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,
Inledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats
Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013/2014 Vilans öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Vilans öppna förskola finns på andra våningen i Vilans gamla skola. Vi delar
SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL
SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL mellan Landstinget i Värmland och Forshaga kommun 1. Inledning Familjecentrum är en familjecentral, en byggnad med mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och förebyggande
Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.
Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!
Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings
Barns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Kvalitetsredovisning år 2013/2014
1 (8) Kvalitetsredovisning år 2013/2014 Kvalitetsredovisningen är en viktig del i förskolans kvalitetsarbete. Redovisningen visar hur långt vi har kommit i vår strävan mot målen och hur vi arbetar med
Ny familjecentral i Karlskoga
Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Föräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun
Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som
UTVÄRDERING Läsåret 2018/2019
UTVÄRDERING Läsåret 2018/2019 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2018/2019 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt
Resultat av lokala workshops Familjecentrerat arbetssätt Göteborgsområdet Hösten 2014 2014-12-18 www.samverkanstorget.se Önskvärt läge Barnperspektivet genomsyrar samverkan Familjer ska veta vart de ska
Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Förälder i Ängelholm. - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun
Förälder i Ängelholm - En guide över vilka stöd du kan få som förälder i Ängelholms kommun 1 main_foraldrarstod_10_final.indd 1 2017-08-31 13:18:49 main_foraldrarstod_10_final.indd 2 foto Ataljé Lena 2
En god start i livet, ett jämlikt GBG
En god start i livet, ett jämlikt GBG Hjällbo Familjecentral, en av tre! Familjecentrerat arbetssätt Folkmängd: 7602 personer år 2016 Utländsk bakgrund 2016 Lägsta primärområde Göteborg Högsta primärområde
Examensarbete VT Börja på förskolan
Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och
Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007
Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa
Kvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby
Dnr: Dnr: Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Lundby 2017-2018 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER... 3 2 AVTALSTID... 3 3 AVTALETS FORM OCH SYFTE... 3 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR AVTALET...
Glädje och utmaningar
Glädje och utmaningar Att vara småbarnsförälder idag - Projektet: Stöd till föräldrar med förskolebarn Angered, Göteborg socionom, med.dr Uppdragsgivare: Angereds SDN (Elly Samuelsson) Projektledare: Christina
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen
Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen Ett socialt investeringsprojekt med plattform på familjecentralen i Klockaretorpet, Norrköping. Samverkan mellan social- och utbildningskontoret
Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland
Samarbete mellan BHV och biblioteken i Västra Götaland Checklista Bakgrund Barnhälsovård och bibliotek har ett gemensamt uppdrag att på olika sätt stimulera barns språkutveckling. En framgångsfaktor i
Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson
Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen
2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Förebyggandevecka på Fabriken.
Förebyggandevecka på Fabriken. Välkommen till gratis föreläsningar om socialtjänstens förebyggande arbete i år med fokus på tjejer! 20 24 november bjuder och Familjecentralsenheten in till Fabriksgatan
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Kvalitetsredovisning Läsåret 2015/2016
Kvalitetsredovisning Läsåret 2015/2016 Vilans öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Vilans öppna förskola finns på andra våningen i Vilans gamla skola. Vi delar
Genomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!
Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN! Jag kan Alla barn har rätt att lära, leka och utvecklas. I den här övningen får barnen prata om saker som de kan, när de lärde sig det och vem
Vård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Familjecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad
Vägledning för Öppen förskola inom familjecentrerat arbetssätt Göteborgs Stad 1 Inledning Denna Vägledning för öppna förskolorna inom Göteborgs Stad är framtagen med syfte att tydliggöra rollen och uppdraget
Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius
1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna
Del 1. Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du. 2. I vilken skola gå du i? 3. Vilken årskurs går du i? 4. Hur bor du?
Del 1 Frågor om dig, din familj och ditt boende. 1. Är du Tjej Kille 2. I vilken skola gå du i? Duveholmsgymnasiet Lindengymnasiet Ellwynska skolan 3. Vilken årskurs går du i? Årskurs 2 i gymnasiet, NV
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Hälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Partnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27
Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt
Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Insatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Familjecentralen. - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration
Familjecentralen - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration Samverkan mellan Barnhälsovård Barnmorskemottagning Öppen förskola Socialtjänst. i samma lokaler. Vad är en familjecentral? Ibland
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret
Kvalitetsarbete för förskolan Älgen period 3 (jan mars), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...
Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.
Brukarundersökning Älvsjö öppna förskola stockholm.se
Brukarundersökning Älvsjö öppna förskola 2017 stockholm.se En brukarenkät genomfördes på Älvsjö öppna förskola under mars/april 2017. 49 föräldrar svarade på enkäten. I undersökningen har föräldrar fått
Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen
SOCIALFÖRVALTNINGEN Datum Forskning och utveckling 2008-11-20 Vår beteckning Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist 1 (7) Enkätundersökning oktober 2008 Ungdomsmottagningen Bakgrund Ungdomsmottagningar,
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2017/2018 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se 1 Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011
Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie
Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
GOS-G för blivande föräldrar
GOS-G för blivande föräldrar Marie Johansson Kerstin Johannesson Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Södra Älvsborg Varför? Konferens i Oslo oktober 2013, Ida Brandtzaeg Använt COS-P sedan 2014,
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret
Kvalitetsarbete för fritidshemmet Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Inskolning. med tanke på genus
Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,
Välkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Föräldrastöd. Stenungsunds kommun. Handlingsplan 2012
Föräldrastöd Stenungsunds kommun Handlingsplan 2012 Föräldrastödets organisering i Stenungsunds kommun Genom ledningsgruppens samordningsarbete under projektet Föräldrastöd A till Ö och utifrån resultatet
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-05 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015
1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan
Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014
1 (11) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014. Annan
RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER
1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp