Kultur- och fritidsnämnden kallas till sammanträde torsdag den 24 mars 2011 kl , kultur- och fritidskontoret, Lindesberg.

Transkript

1 Kultur- och fritidsnämnden kallas till sammanträde torsdag den 24 mars 2011 kl , kultur- och fritidskontoret, Lindesberg. Ärenden 1. Val av justeringsman. 2. Godkännande av dagordning. 3. Meddelanden. 4. Kurser och konferenser. 5. Delegationsbeslut. 6. IFK Lindesberg Ansökan om bidrag till konstgräsplan, bilagor. 7. Motion brandstationen som nytt kulturhus i Lindesberg, bilaga. 8. Policy för affischer, bilaga. 9. Ersättning till kontaktpolitiker. 10. En biograf i Lindesberg. 11. Övriga ärenden. 10/ Jan Holmquist 1

2 3. Meddelanden Arbetsutskottets beslutsförslag Meddelanden läggs till handlingarna. 1. Gunilla Dovsten informerar om allmänkultur, programverksamheten som kultur- och fritidsnämnden ansvarar för. 2. Kulturdialog den 16 mars kl , rapport. 3. Ny kultur- och fritidskonsulent, börjar i juni, Natasha Anderberg från Gyttorp, tidigare bl.a. folkhälsoplanerare Ulricehamns kommun och idag hälsoutvecklare vid Tobakspreventiva enheten, landstinget Örebro. Natasha har också idrottsbakgrund. 4. Holger Jansson testamenterade kronor för drift och underhåll av Fellingsbrobadet. Begravningsbyrån önskar en bekräftelse att den testamenterade summan verkligen används enligt Holger Janssons vilja. Kulturoch fritidsförvaltningens förslag: De testamenterade medlen används i samråd med BKT och föreningar i Fellingsbro för energiåtgärder i Fellingsbrobadet. BKT har lämnat förslag på åtgärder. 5. Möte i Fellingsbro den 3/3 om möjliga lokaler för biblioteket, Gunnar Lindström kontaktpolitiker deltog. 6. Kursgården Vreten via Roland Jonasson inbjuder nämnden/arbetsutskottet för till ett sammanträffande. Arbetsutskottet förlägger ett möte till Vreten den 13 oktober kl (avfärd Lindesberg). Roland Jonasson är informerad. 2

3 4. Kurser och konferenser Arbetsutskottets beslutsförslag 1. Ett nytt kontrakt? - EN KONFERENS OM RELATIONEN MELLAN STUDIEFÖRBUNDEN OCH KOMMUNERNA. 12 april, Stockholm, se vidare 2. Om ungas mötesplatser, maj 2011, Malmö högskola. Tema: Ungas väg till egen kraft, mer information 3. Presidiekonferens med lägesrapportering kring arbetet med regional kulturplan, Örebro 28 april kl , Conventum Konferens, Handskmakaren. 4. Svensk biblioteksförening, Biblioteksdagarna maj, Visby, 5. Regionförbundet m.fl.: En dag med alla biografer i fokus, Örebro 18 maj. Vill någon i nämnden ha handlingar om konferenser så tala med förvaltningschefen eller Britt Lihagen. 3

4 5. Delegationsbeslut Arbetsutskottets beslutsförslag Delegationsbeslut läggs till handlingarna. 1. Föreningen Linde Ridskola förskott på bidrag 2011, kronor, föreningen fick 2010 ett bidrag på kronor. 2. Lions Club i Lindesberg får kronor för mobil scen den 3/6. 3. Linde Symphonic Band får kronor för konsert den 10/3, Kulturum. 4. Kursgården Vreten får kronor för utställningar sommaren

5 6. IFK Lindesberg Ansökan om bidrag till konstgräsplan Arbetsutskottets beslutsförslag IFK Lindesberg får kronor i driftbidrag till en konstgräsplan med hall. IFK Lindesberg ansöker årligen om driftbidraget enligt nämndens bidragsregler. s tidigare behandling Nämnden beslutade den 24/2 2011: återremitteras för att IFK Lindesberg ska få tillfälle att lämna in bokslut för behandlas av nämnden den 24 mars behandlades första gången av nämnden den 21/ Den 3/ inkom en skrivelse från Jeanette Rapp och Snorre Hermansson, bilaga plus svar från Per Eriksson, ordförande IFK Lindesberg. Bokslut för 2010 visar ett resultat på drygt kronor, bilaga inklusive revisionsberättelse. IFK Lindesberg ansöker om ett driftbidrag i tio år på kronor årligen för en konstgräsplan med en hall i Fritidsbyn Lindesberg. IFK Lindesberg har cirka 600 medlemmar varav ca 530 ungdomar. Det finns privata sponsorer som också är intresserade av att stötta projektet. Vid ett positivt besked kommer föreningen gå vidare i planering för exakt placering av hallen. IFK Lindesberg har inget vinstintresse i projektet utan skolan och andra föreningar kommer kunna hyra lediga tider till självkostnadspris. Det finns inga formella hinder att besluta om ett driftbidrag under exempelvis 10 år, men stora förändringar i omvärlden kan förändra förutsättningarna. Det krävs exempelvis att fullmäktige godkänner en budget för kultur- och fritidsnämnden. Ser vi tio år tillbaka visar det sig att bidragssystemet varit robust. Föreningen söker årligen bidraget enligt nämndens regler, det betyder att nämnden får en rapport om ekonomi och verksamhet. 5

6 Till: Kommunstyrelsen Kopia: Kultur- och Fritidsnämnden och Barn- och Utbildningsnämnden Konstgräsplaner i Lindesberg *IFK Lindesberg planerar anlägga konstgräsplan i fritidsbyn vid industriområdet. Föreningen begär att kommunen genom årligt bidrag (Kultur- och fritidsnämnden) och hyra (Barn- och Utbildningsnämnden) ska stå för huvuddelen av kostnaderna. * *En satsning för kommunen på ca 4 miljoner på 10 år. Om det som aviserats - blir aktuellt med fler planer kan det komma att handla om mångdubbla belopp.* *Så stora satsningar kräver noggranna överväganden, behovsanalyser och professionella ekonomiska kalkyler. Men hittills lyser sådant med sin frånvaro i detta ärende!* Konstgräs är f n på modet och anläggs på olika håll i landet. Inte sällan på bristfälliga och allt för optimistiska kalkyler över kostnader för såväl anläggande som för drift och underhåll. På många håll har kostnaderna följaktligen visat sig bli väsentligt mycket högre än kalkylerat, förluster som inte sällan kommit att falla på respektive kommun att täcka, oavsett vem som ansvarat för kalkylerna respektive för anläggandet respektive ägandet av konstgräsplanerna. I Lindesberg diskuteras f n inom Kultur- och Fritidsnämnden en ansökan från IFK Lindesberg om kommunalt bidrag á 200 tkr per år i minst 10 år. Till detta kommer förväntade hyresbetalningar från kommunens skolverksamhet på samma belopp, 200 tkr per år. Hyran är tänkt att skolan (Barn- och Utbildningsnämnden, BUN) ska stå för Summa kostnad för kommunen ca 400 tkr per år. Idrottsföreningens finansieringsplan är (enligt Per Eriksson, ordföranden): Totalkostnad för anläggande av konstgräsplan med hall: 4 mkr. Finansieras genom att föreningen tar lån på samma belopp. Årliga kostnader: Ränta (5% av 4 mkr) El Underhåll Amortering S:a Årliga intäkter: Kommunalt bidrag IFK Lindesberg Uthyrning (främst skolan) S:a 200 tkr 30 tkr 20 tkr 150 tkr 400 tkr 200 tkr 100 tkr 100 tkr 400 tkr 6

7 Det saknas en hel del uppgifter för att kunna jämföra med erfarenheter från andra kommuner, men man kan redan nu ana problem... Idrottsföreningen (och Kultur- och fritidsförvaltningen) vill att konstgräsplanen ska förläggas till den s k fritidsbyn. Lindeskolan och dess idrottsgymnasium (och Barn- och Utbildningsförvaltningen) vill att konstgräsplanen ska läggas intill Lindeskolan och Arenahallen. Idrottsföreningen har grundat sin kalkyl på att skolan hyr planen på skoltid, med beräknad hyra 100 tkr/år. Medan skolan inte säger sig kunna använda en så avlägsen plan Kultur- och fritidsförvaltningen konstaterar i tjänsteutlåtande att *IFK Lindesbergs konstgräsplan* *utgör inget hinder för att fler planer anläggs i kommunen*. Hur detta, bl. a. bortfall av hyresintäkt från skolan, påverkar föreningens möjligheter täcka inkomstbortfallet framgår dock ej. Konstgräsplaner medför betydande investeringar, vanligen uppskattade till * minst* 4-6 mkr per plan. Konstgräset är definitivt inte underhållsfritt, utan kräver särskild utrustning och omfattande underhåll för rensning mm. För användande under vintersäsongen tillkommer betydande belopp för uppvärmning. Enligt artikel nyligen i ETC-Örebro har enskilda planer i länet under hösten 2010 haft kostnader på upp till 75 tkr för uppvärmning. Per månad! Även om spillvärme från Korsnäs möjligen skulle kunna erhållas, är det knappast troligt att detta skulle bli kostnadsfritt. Föreningens kalkyl om 30 tkr per år för el torde möjligen kunna räcka för belysning av planen, men inte för uppvärmning vid is- och snöbeläggning, vilket är en förutsättning för året-runt-bruk. Konstgräs har visat sig ha mycket kortare hållbarhet i vårt klimat än vad som utlovats. Det krävs dessutom betydligt mer underhåll och skötsel än vad som brukar framhållas. Kalkylens 20 tkr per år för underhåll måste därför starkt ifrågasättas. En noggrann analys av kvalité, livslängd, hållbarhet och av framtida kostnader för omhändertagande av kasserat plastmaterial bör också ingå i en kalkyl, liksom en analys och konsekvensbeskrivning från miljösynpunkt. Att på det underlag som presenterats besluta om att utlova driftbidrag á 200 tkr per år i tio år vore direkt oansvarigt! Lindesbergs kommun har nyligen investerat betydande belopp i olika idrottsarenor, inte minst i och kring Arenahallen, vars kostnader blev långt större än ursprungliga glädjekalkyler. Kommunen måste dra lärdom av detta! Om kommunen ska engagera sig ekonomiskt i olika intressenters anläggande av konstgräsplaner, måste eventuella beslut föregås av noggrann analys över vilka behov av olika former av utomhussporter (förutom fotboll) som ska tillgodoses och av överenskommelser mellan berörda förvaltningar och nämnder. 7

8 Vidare krävs noggrann genomgång av oberoende, kvalificerad teknisk och ekonomisk expertis av presenterade kalkyler. Det är möjligt, för att inte säga troligt, att även Lindesberg förr eller senare bör få tillgång till konstgräsplaner för att förlänga säsongen för olika utomhussporter. Men inte till vilket pris som helst, vare sig ur ekonomisk eller miljömässig synvinkel. För oss är det viktigt att hela kommunens behov diskuteras före beslut. Rättviseaspekter mellan pojk- och flicksporter, mellan olika kommundelar mm måste också vägas in. Kommunstyrelsen har till skillnad från facknämnderna ett övergripande ansvar att se till hela kommunens samlade och långsiktiga behov. Kommunstyrelsen ska vidare utöva viss tillsyn över nämndernas verksamhet. *Vi föreslår därför kommunstyrelsen * *- att uppdra åt oberoende expertis att utreda ekonomiska och tekniska förutsättningar för planering av konstgräsplan i kommunen, samt * *- att Kultur- och fritidsnämnden tillsammans med Barn- och Utbildningsnämnden får i uppdrag ge en samlad och avvägd bedömning av kommunens olika intressen i frågan.* Lindesberg Jeanette Rapp, ledamot (V) av fullmäktige och BUN (V) Snorre Hermansson, ledamot av kommunstyrelsen (v) 8

9 Svar till Jeanette Rapp och Snorre Hermansson Två av västerpartiet politiker i Lindesberg kommun har skrivit till Kommunstyrelsen, Kultur och Fritid samt Barn och Utbildningsnämnden om IFK Lindesberg fotboll och deras planer på att anlägga en konstgräshall nere vid Fritidsbyn. IFK Lindesberg fotboll är naturligtvis glada över att politiken, även om de inte sitter i Kultur och Fritidsnämnden uppmärksammar IFK Lindesbergs strävan efter att utveckla fotbollen i just Lindesberg. IFK Lindesberg är i särklass den största föreningen när det gäller ungdomar och fotboll. Konstgräshallen är en del i föreningens strävan för att göra fotbollen och spel samt träning även sen höst,vinter och tidig vårträning meningsfull För att hamna rätt i samtalen om IFK:s konstgräshall vill vi klarlägga för Jeanette och Snorre att några intäkter från Gymnasieskolan är inte inräknade i den kalkyl som ligger till grund för samtalen med Kultur och Fritid. Den summa som samtalen i Kultur och Fritid rör är precis hälften av vad som behövs för att driva hallen runt. Vill gymnasieskolan vara med så är det upp till dem att höra av sig. IFK Lindesberg tar då ställning till deras önskemål. Snorre och Jeanette har totalt missat att detta är en konstgräshall utan uppvärmning. Det är därför den går att uppföra för ca 4 miljoner. Med hjälp av ideellt arbete och sponsorer så kommer kalkylen att hålla. Kommunen klarar säkert inte att bygga för motsvarande kostnad vid Arenahallen. IFK Lindesberg får idag resa till Kumla eller Skinnskatteberg för att bedriva träning under vinter och tidig vår och den kostnaden tjänas nu in och kan läggas i nya hallen. Att IFK Lindesberg inte skulle klara av den delen ekonomiskt finns inte på kartan. För att ytterligare få finanserna att gå runt finns det utrymme för att få hit cuper, träningsläger och andra lags träningar i hallen tillsammans med stugorna i Fritidsbyn är IFK Lindesberg väl rustade. Stugorna i Fritidsbyn rustas idag av IFK Lindesberg för att vi skall kunna erbjuda, Hall med konstgräs, boende i stugor, tillgång till duschar och bastu samt inte att förglömma fina gräsplaner under senvår och sommaren och tidig höst.. IFK Lindesberg rustar för att vi skall få en bra fotbollsmiljö i denna delen av Lindesbergs Kommun. Ungdomarna och seniorlagen förtjänar bra ledare, bra träningsmiljö och en bra klubb som tror på fotbollens framtid i Lindesberg Avslutningsvis så är vi övertygade om att våra kalkyler håller och att vi har de resurser eller kan skapa de resurser som behövs för att driva detta projekt framgångsrikt och till nytta för alla de som gillar fotboll och vill att den skall utvecklas även i Lindesbergs kommun. Lindesberg den 9 mars 2011 Per Eriksson Ordförande IFK Lindesberg 9

10 7. Motion brandstationen som nytt kulturhus i Lindesberg Arbetsutskottets beslutsförslag Nämnden prioriterar andra lokaler för föreningsliv och kultur i Lindesberg. Nämnden förslår att kommunstyrelsen avvaktar med en eventuell planeringsgrupp. Yttranden från Ing-Marie Nilsson Tarkkanen och Gunilla Dovsten överlämnas för kännedom. Jeanette Rapp (v) har skrivit en motion om brandstationen i Lindesberg som nytt kulturhus, bilaga. Hon föreslår att kommunstyrelsen tillsätter en planeringsgrupp med uppdrag att undersöka frågan. remitteras till nämnden via Kommunkontoret för svar senast den 31/ Tf museichef Ing-Marie Nilsson Tarkkanen och kultursekreterare Gunilla Dovsten skriver yttrande, bilaga. Brandstationen har knappast något kulturhistoriskt värde, men kan under vissa förutsättningar kanske fungera som kulturhus enligt motionärens förslag. Innan ett ställningstagande bör både fastighetens status och ett framtida innehåll i byggnaden utredas. 10

11 11

12 Yttrande brandstationen som kulturhus Yttrande från museet, Ing-Marie Nilsson Tarkkanen: Hur pass ändamålsenliga lokalerna i brandstationen är för kulturhus lämnas här åt sidan. Betraktat ur kulturhistoriskt hänseende är byggnaden karakteristisk för talets brandstationer med en stomme av platsgjuten armerad betong som exteriört klätts med fasadtegel. Taket är belagt med polymerbehandlad bandplåt. Gatufasaden domineras av industriportar i glas och stål. Byggnaden som invigdes i juni 1974 är arkitektritad av den lokalt förankrade arkitektfirman Lindark AB och projektets huvud entreprenör var AB Vägförbättringar i Karlstad. Formmässigt ansluter sig byggnaden till en funktionalistisk stil. För att få fram ett mer koncist kulturhistoriskt värde av byggnaden behövs en fördjupad utredning i ett jämförande perspektiv inom räddningstjänstens totala byggnadsbestånd. I bedömningen av byggnadens framtida öde bör dock beaktas kommunens redan stora bestånd av överloppsbyggnader som står tomma, inte minst i stadskärnan. Tingshuset, (dock ej kommunägt) Garnalia/Strandskolan, Spruthuset, Kägelbanan för att nämna några. I jämförelse med brandstationen har dessa ett större kulturhistoriskt värde och är omistliga i sin betydelse av karaktärskapande miljöer i stadskärnan. Brandstationen representationsvärde är tämligen lågt och är på typiskt 1970-tals manér okänsligt infogat i gatumiljöns äldre bebyggelse. Yttrande från kultursekreterare Gunilla Dovsten: Förslaget är intressant. Mycket hänger på beslut som tas angående nuvarande biolokal. Om det blir ett nytt, längre, avtal med fatighetsägaren om bion verkar det klokt att undersöka om man kan bygga en ny biograf i brandstationen. Vi behöver en lokal med plats för lite drygt 200 personer där både film och teater kan visas. Maskinhallen är intressant som bio/teater/konsertsalong. Den ligger i markplan och centralt. Det är lätt att hitta dit. Det skulle försköna gatubilden. Behov av kulturhus finns, för: Vi saknar lämliga lokaler för ungdomsverksamhet. Vi saknar en experimentscen för det lokala kulturlivet. Vi saknar repetitionslokaler för det lokala körlivet. Vi saknar lokaler där man som ung kan träffas om man inte vill idrotta eller spela musik. Det finns behov av lokaler för olika ungdomsverksamheter dagtid (Arbetsmarknadsenheten) Brandstationen skulle kunna vara ett intressant alternativ även för den verksamheten. Parkeringsmöjligheter finns framför nuvarande Folkets Hus. 12

13 8. Policy för affischer Arbetsutskottets förslag Policy för affischer godkänns. Även om digitala medier tar över mycket av annonsering av arrangemang så finns behovet kvar av fysiska affischer. Bibliotek är en bra plats för affischering och för att lägga ut information och broschyrer. Det ligger i förvaltningens intresse att aktiviteter av marknadsför sig bra och får besökare. Ibland kan det uppstå gränsdragningsproblem och då kan en policy vara ett stöd. Policy för affischer med mera Lindesbergs kultur- och fritidsförvaltning 1. Förvaltningen främst biblioteken och museet ska generöst ge stöd för affischering och annan marknadsföring av offentliga program, öppna för alla. 2. Affisch med ett kommersiellt budskap ska inte sättas upp. 3. Förvaltningen är religiöst och politiskt obunden, reklam för olika livsåskådningar och politiska uppfattningar ska inte föras fram via förvaltningens affischtavlor. 4. Namninsamlingar får inte genomföras vid förvaltningens enheter. Förvaltningen tar inte ställning i olika politiska eller motsvarande frågor. 5. Insamlingsbössor får inte ställas ut vid förvaltningens enheter. 6. Affischering får endast ske på platser i rummet som förvaltningen valt ut. Alla affischer ska godkännas av personalen på plats. Affischer bör dateras när de sätts upp så informationen är aktuell. 7. Förvaltningschefen kan neka en förening/enskild/företag att sätta upp affisch som bryter mot den här policyn. 16/3 2011/Jan Holmquist 13

14 9. Ersättning till kontaktpolitiker Arbetsutskottets förslag Kontaktpolitiker disponerar upp till 6 timmar förtroendetid per år för uppdraget. Nämnden den 24/ beslutade om kontaktpolitiker. Frågan ställdes hur mycket förtroendetid som disponeras för uppdraget. Nämnden har i sin budget kronor, 2010 förbrukades kronor. För att ett system med kontaktpolitiker ska fungera krävs ett engagemang från båda parterna. Enhet Kontaktpolitiker Ansvar på enheten Lindesberg bibliotek Carina Östrand, Karin Blomqvist och Thomas Lundkvist, Bokbuss Bertil Jansson Agnes Mannerheim och Mimmi Trång Storå bibliotek Sven Öberg Tina Allansson Ramsberg bibliotek Sven Öberg, Inger Tina Allansson Griberg Frövi bibliotek Hans S Eriksson Lotta Fahlén Fellingsbro bibliotek Idrottsanläggningar (BKT) Lindesbergs museum/stripa Allmänkultur Gunnar Lindström Kristina Eriksson Jonas Bernström, Kultur- och Nafih Mawlod, fritidskonsulent Ulf Lager, Anna Öfverström Patricia Bergh, Hans E Eriksson, Bo Jönsson, Sven- Ove Karlsson Inger Griberg, Farhia Ahmed Shekh Ing-Marie Nilsson Tarkkanen Gunilla Dovsten 14

15 10. En biograf i Lindesberg Arbetsutskottets förslag Förvaltningschefen får i uppdrag: Förhandla med hyresvärden om ett kontraktsförslag som omfattar biografen/teatern i f.d. Folkets hus i Lindesberg. Upprätta ett avtal med Björn Persson om en handlingsplan för biografen. Biografen i Lindesberg har länge diskuterats. Det gäller lokalerna där olika alternativ har prövats, vidare behovet av digitalisering. Nuvarande visningsteknik är snart föråldrad. För att söka bidrag till digital teknik i biografen krävs två åtgärder: Ett långsiktigt hyreskontrakt. En handlingsplan som beskriver biografen och särskilt framtiden. Med dessa dokument som grund kan sedan kommunen dels avsätta medel för investering i ny teknik, dels söka bidrag för teknikövergången. Mer information i ärendet lämnas vid sammanträdet. 15