Riktlinjer för bassängträning Primärvården, Landstinget i Uppsala län

Transkript

1 Riktlinjer för bassängträning, Landstinget i Uppsala län Gäller fr o m september 2007 och ska revideras årligen. Referensgrupp Johanna Gustavsson, sjukgymnast/kontaktperson Samariterhemmets vårdcentral Lillemor Green Lundgren, sjukgymnast/professionsutvecklare Samariterhemmets vårdcentral Eva Toreberg, sjukgymnast Svartbäckens vårdcentral Anna Ullenhag, sjukgymnast Knivsta vårdcentral Bakgrund Efterfrågan av bassängträning är stor både bland patienter och vårdgivare. Riktlinjer för bedömning av patienters behov av bassängträning har inte funnits, vilket kunnat leda till olikheter i bedömningen. Genomarbetade rutiner och principer för delar av verksamheten som är gemensam har ej funnits, t ex journalmall, utvärderingsformer och rutiner kring instruktion av program. Behov finns av att uppdatera aktuellt evidensläge för bassängträning som behandlingsform. Bassängträning är resurskrävande för. Utöver bemanning i bassänglokalen under och efter träningstiderna behövs tid för administration kring remisser och kallelser, kontakter med remitterande sjukgymnaster och lokaluthyrare, bokning, kassaregistrering och journalföring. Bassängträning innebär kostnader i form av bassänghyra och inköp av material (t ex träningsredskap). Möjligheterna till träning i bassäng är begränsade då endast har tillgång till en bassäng i centrala Uppsala. Utslussningsmöjligheter till friskvårdsträning i bassäng är begränsade i Uppsala. Mål Riktlinjer (kriterier, principer och rutiner) för gemensamma delar av bassängträningsverksamheten finns nedskrivna. Verksamheten är anpassad till primärvårdens resurser. Sammanställning av befintlig evidens för effekter av bassängträning har gjorts. Adekvata utvärderingsinstrument används. Samtliga primärvårdssjukgymnaster känner till riktlinjerna. Övriga vårdgivare har tillgång till riktlinjerna via Navet (Sjukvård / Behandlingsriktlinjer / Sjukgymnastik). 1

2 Metod Ett förslag till riktlinjer som kan gälla för, Landstinget i Uppsala län, kan formuleras utifrån följande: Inspiration från de riktlinjer som utarbetats för bassängträning inom primärvård i Örebro läns landsting. Sökning av befintlig evidens för bassängträning som behandlingsform genom litteratursökning i alla delar av Cochrane med sökorden Hydrotherapy, Balneotherapy och Aquatic therapy. Primärvårdssjukgymnasternas erfarenhet och synpunkter. Hänsyn till primärvårdens ekonomiska resurser. Resultat SAMMANFATTNING AV LITTERATURGENOMGÅNG (Studier publicerade fram till maj 2007) Tillgången på studier som uppfyller högsta bevisnivå är begränsad, men som sammanfattning kan följande nämnas: Bassängträning har visats kunna ge minskad smärta och ökad självupplevd fysisk funktion vid knäeller höftledsartros. Ett flertal studier finns gjorda angående bassängträning för fibromyalgipatienter. Bl a har positiva effekter kunnat ses gällande sömn, livskvalitet, smärta och morgonstelhet. Även om tillgången på studier är begränsad, har litteratursökningen visat på studier där bentäthet ökat hos osteoporospatienter genom långvarig träning i bassäng. Man har även kunnat se positiva effekter på balans och livskvalitet hos denna patientkategori. Vid RA eller artros, kan bassängträning öka ADL-förmåga och funktionell förmåga i form av rörlighet, öga-hand-koordination och armstyrka. Ökat välbefinnande är en effekt som påvisats i flera studier och patientgrupper och som skulle kunna vara en faktor som bidrar till god följsamhet i träningen och således bättre träningseffekt. Då muskelfunktion undersökts har bassängträning visats kunna ge ökad neuromuskulär funktion och ökad muskelmassa. Studier med högsta evidensnivå har inte kunnat visa att bassängträning har märkbar effekt vid behandling av artros, reumatoid artrit, Mb Bechterew, kronisk ländryggssmärta, fibromyalgi eller trycksår. På denna bevisnivå har två artiklar visat att bassängträning hade bättre effekt än landträning hos patienter med främre korsbandsrekonstruktion. Se även referenslista. 2

3 PRINCIPER Sjukgymnasten bedömer patientens behov av behandling. Funktionsnedsättning, inte diagnos, utgör grunden för val av bassängträning som behandlingsform. Bassängträning sker enligt av sjukgymnast individuellt utprovade program. Individuella mål sätts före träningsperioden. Bassängträning erbjuds 45min, 2ggr/v under max 8 veckor. Sjukgymnasten gör en individuell bedömning av behov av längd på träningsperioden. Principen om max 8v grundas på att funktionsökning eller utvärdering av smärtlindring bör hinna ske inom den tidsramen. Pt som lämnat återbud / uteblivit kan ej ta igen dessa tillfällen. Uppföljning samt vid behov mittuppföljning ska ske med ansvarig sjukgymnast. Utvärderingsinstrumentet PSFS (Patientspecifik Funktionell Skala) samt ev valfria instrument ska användas för alla patienter. Patient som ej uppnått sina mål under träningsperioden men bedöms ha nytta av bassängträningen ska hänvisas till bassängträning inom friskvården med hjälp av FaR, Friskvårdslots eller till patientföreningar. KRITERIER för bassängträning som val av behandling Patienten klarar inte någon annan träning för tillfället men förväntas förbättras alternativt klara annan träning inom 2 månader. Patienten ska vara motiverad, klara ADL självständigt och klara programmet i bassängen självständigt. Ex: Postoperativ träning i de fall belastning/landträning ger ökad ledsvullnad eller smärta som kvarstår till nästa dag. Patient med oro och rörelserädsla som hindrar pt att komma igång med annan träning. Patient med svår smärtproblematik som får prova bassängträning som smärtlindring. RUTINER Träningsinstruktion med patient Patienten ska då han/hon påbörjar bassängträningen vara väl införstådd med de olika övningarnas syfte, hur övningarna ska utföras, målet med träningen, samt hur utslussning ska ske i de fall målen ej uppnåtts. Ur kvalitetssynpunkt utformas programmet av behandlande sjukgymnast tillsammans med patienten i bassängen under någon av träningstiderna. Vid instruktionstillfället ska besöket journalföras, statistikföras och tas betalt för på ansvarig sjukgymnasts mottagning. Remittera till bassängträning Bassängremiss skrivs i mallen Administrativ grupp sg PV. Under sökordet målsättning anges tillsammans med relevanta funktionella mål, även patientens skattning av acceptabel aktivitetsbegränsning idag enligt PSFS. Under sökordet instruktioner anges instr till ledaren ang stegringsförslag, restriktioner etc. Bassängremissen skrivs ut och skickas tillsammans med programmet till bassängadministratör vid Sjukgymnastiken, Samariterhemmets vårdcentral. 3

4 Information till patienten Patienten ska informeras om de regler som gäller för träningen och vistelsen i bassänglokalen. Ansvarig sjukgymnast delar ut informationsbladet Information om bassängträning som ska finnas på varje mottagning. Nya info-blad beställs från bassängadministratören vid Sjukgymnastiken Samariterhemmets vårdcentral. Patienten betalar i bassänglokalen. Kommunikation Kommunikation mellan bassängledare och ansvarig sjukgymnast sker vid behov via sekretessmail, t ex om ett träningsprogram inte fungerar. Efter träningsperiodens slut antecknar bassängledaren en epikris på bassängremissen och skickar den tillbaka till ansvarig sjukgymnast som gör journalanteckning. Referenser Kelly, Roskin, Kirkendall, Speer. Shoulder muscle activation during aquatic and dry land exercises in nonimpaired subjects. Journal of ortopaedic & sports physical therapy. 200;30(4): Giaquinto, Ciotola, Margutti, Valentini. Gait during hydrokinesitherapy following total hip arthroplasty. Disability and Rehabilitation; May2007 ; 29(9): Giaquinto, Ciotola, Margutti. Gait in the water: A comparsion between young and elderly subjects. Disability and Rehabilitation; May 2007 ; 29(9): Sterner-Victorin, Kruse-Smidje, Jung. Comparison between electro-acupuncture and hydrotherapy, both in combination withpatient education and patient education alone, on the symptomatic treatment of osteoarthritis. Clin J Pain 2004 ; 20: Martin, Noertjojo. Hydrotherapy- review on the effectiveness of its application in physiotherapy and occupational therapy. Work safe program design division May Fransen, Nairn, Winstanley, Lam, Edmonds. Physical activity for osteoarthritis management: A randomized controlled clinical trial evaluating hydrotherapy or Tai Chi classes. Arthritis & Rheumatism 2007;57: Devereux, Robertson, Briffa. Effects of a water-based program on women 65 and over: A randomised controlled trial. Australian Journal of Physiotherapy 2005;51: Ay, Yurtkuran. Influence of aquatic and weight-bearing exercises on quantitative ultrasound variables in postmenopausal women. American Journal of Physical Medicine 2005;84: Pöyhönen, Sipilä, Keskinen, Hautala, Savolainen, Mälkiä. Effects of aquatic resistance training on neuromuscular performance in healthy women. Med Sci Sports Exerc 2002;34: Suomi, Collier. Effects of arthritis exercise programs on functional fitness and perceived activities of daily living measures in older adults with arthritis. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation 2003;84: Eversden, Maggs, Nightingale, Jobanputra. A pragmatic randomised controlled trial of hydrotherapy and land exercises on overall wellbeing and quality of life in rheumatoid arthritis. BMC Musculoskeletal Disorders 2007;8:23. 4

5 Assis, Silva, Barros Alves, Pessanha, Valim, Feldman, Barros Neto, Natour. A randomized controlled trial of deep water running: Clinical effectiveness of aquatic exercise to treat fibromyalgia. Arthritis&Rheumatism 2006;55: Altan, Bingöl, Aykac, Koc, Yurtkuran. Investigation of the effects of pool-based exercise on fibromyalgia syndrome. Rheumatology International 2004;24: Evcik, Kizilay, Gökcen. The effects of balneotherapy on fibromyalgia patients. Rheumatology International 2002;22:56-59 Gusi, Tomas-Carus, Häkkinen, Häkkinen, Ortega-Alonso. Exercise in waist-high warm water decreases pain and improves health-related quality of life and strength in the lower extremities in women with fibromyalgia. Arthritis&Rheumatism 2006;55: