SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER
|
|
- Johan Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokumentkategori Vårdprogram Dokumentets titel Knäartros sjukgymnastiska träningsriktlinjer Gäller för: Sjukgymnastgruppen Godkänd av: Christina Norlén Utarbetad av: Eva Johansson, Gro Stangnes Revisionsansvarig: Maria Klässbo Utgåva: 1 Giltighetstid: Reviderad: KNÄARTROS SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER
2 BAKGRUND... 2 Syfte... 2 Teoretisk referensram... 2 RIKTLINJER FÖR TRÄNING... 3 Styrketräning... 3 Rörlighetsträning... 4 Balans och koordination... 4 Konditionsträning... 4 Övervakad träning/hemprogram Bassängträning... 4 BEDÖMNING/UTVÄRDERING... 4 Utvärderingsinstrument... 4 Funktionella test... 5 RISKFAKTORER... 5 DISKUSSION... 5 Referenser... 6 Bilagor
3 Bakgrund Sjukgymnastgruppen är verksam vid 8 vårdcentraler i Karlstad med omnejd. Patienter med kronisk knäsmärta är en vanligt förekommande patientgrupp i primärvården. Cirka 15 % av den vuxna befolkningen har knäsmärta som varat mer än 3 månader. Artros i knäleden är en av de tio vanligaste orsakarna till smärta och funktionshinder hos vuxna och är vanligast i högre åldrar, men förekommer inte sällan redan i 30-års åldern. Kostnaden för sjukskrivning till följd av artros är betydande, dels på grund av långa sjukskrivningar, men också genom att så många drabbas. Fysisk inaktivitet och övervikt, som båda drabbar artrospatienter, är välkända riskfaktorer för ökad sjuklighet och för tidig död. Det är således av stor vikt att behandla artros tidigt, inte bara för att minska ledsjukdomen, utan också för att motverka generell ohälsa och minska bördan för samhället. Trots att träning, viktminskning och information rekommenderas som första åtgärd i riktlinjer för patienter med artros, är det bara ca 10 % av dessa som har träffat sjukgymnast eller försökt gå ner i vikt. Artros kan definieras: Biokemiskt - en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket, Radiologiskt - sänkt ledspringa, osteofyter och subchondral skleros. Funktionellt - som funktionshinder inklusive smärta. Det finns ingen bot för artros, men flera sätt att lindra besvären och fördröja processen. Engelska studier visar att det endast är 10 % av alla patienter som får så svår sjukdom att artroskirurgi är aktuellt (1). Behandling av patienter med knäartros syftar, ur ett sjukgymnastiskt perspektiv, till att patienten får kunskap om sin sjukdom, att optimera och behålla fysisk funktion, att lindra smärta och att förebygga eller reversera progress av skadliga strukturförändringar i brosk, ben, ligament och muskler. Träning rekommenderas som en förstahandsåtgärd av europeisk expertis. Detta baseras på ett stort antal vetenskapliga studier av främst äldre patienter med lätt till måttlig artros (2). Artros är en kronisk sjukdom, och träning måste integreras i det dagliga livet (2). Syfte Syftet är att utifrån aktuell litteratur sammanfatta evidensen för träning vid omhändertagandet av patienter med knäartros. Teoretisk referensram Träning definieras som en typ av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet är kroppsrörelse till följd av muskelaktivitet, som resulterar i energiåtgång, medan träning är en variant av fysisk aktivitet som är planerat, strukturerat och upprepad, i syfte att förbättra eller bibehålla fysisk funktion (1). 2
4 Aktiva behandlingar innebär att patienten själv tar aktivt del av behandlingen genom att bearbeta och omsätta kunskap i tankar, attityder, förhållningssätt och vardagliga sysslor, eller genom att vara fysisk aktiv. Riktlinjer för träning Det finns inga studier som talar om vilken dos av träning som är optimal, beträffande intensitet, frekvens eller duration. Den optimala träningen för individen bör istället baseras på individuella preferenser, ålder, grad av funktionsinskränkning, fysisk kapacitet och hälsotillstånd (3, 4). Svaga lårmuskler är vanligt vid knäartros. God muskelfunktion minskar risken för såväl utveckling som progress av knäartros (5). Måttlig träning över tid har visat sig ha gynnsamma effekter på ledbrosket. Den smärtstillande effekten av träning är jämförbar med effekten av en smärtstillande tablett. Smärta medför ofta ökad oro hos patienten att artrosen ska förvärras. Kontinuerligt stöd och vägledning hos sjukgymnast bör därför erbjudas under träningen (6). Knäskola är en strukturerad metod att jobba med information både individuellt och i grupp ( Att träffa andra personer med liknande besvär kan vara motivationshöjande. Det är viktigt att informera om att träningen kan göra ont. Smärta vid träning är inget hinder så länge den upplevs som acceptabel. Det innebär att så länge smärtan inte överskrider gränsen för vad som upplevs som acceptabel smärta av patienten och har avklingat inom tjugofyra timmar, är träningen riskfri. Denna gräns kan även appliceras på andra fysiska aktiviteter i vardagen som att gå i trappa eller promenera och ger på så sätt patienten en möjlighet att själv bestämma och utnyttja den fysiska förmågan (Bilaga 1) (7). Träning har visat sig kunna förbättra livskvalitet även i de fall då effekten på smärta och funktion är liten. Effekten av en träningsperiod på 6 till 8 veckor kan sitta i upp till tre månader. För att få en mer varaktig förbättring krävs att träningen sker kontinuerligt. Detta innebär en livsstilsförändring för majoriteten av patienter vilket kräver motivation och att man väljer aktivitet så patienten inte blir avskräckt eller tröttnar. Att ge patienten ett standardiserat träningsprogram med uppmaning att självträna är således förkastligt (8). Styrketräning Termen styrketräning används ofta för att beskriva både träning av muskelstyrka och muskulär uthållighet. Det har gjorts försök att bestämma vilken typ av styrketräning som har störst effekt, men på det stora hela är det målet med träningen som bör avgöra vilken typ av träning som ska användas. Generellt rekommenderas dynamisk styrketräning, initialt med kroppen som belastning och därefter successivt ökad belastning. Studier har försökt fastställa vilken typ av träning som är mest skonsam beträffande krafterna som verkar på knäleden vid öppen kontra sluten muskelkedja. Sluten muskelkedja ger större muskelaktivitet, engagerar fler muskler och genererar mer kompression av tibiofemuralleden och patellofemuralleden än öppen muskelkedja. Kompressionskraften vid knäböjning ökar med graden av flexion över 50 grader i knäleden. Vid flexion mellan 0 och 50 grader är dock krafterna små. Träning i detta intervallet rekommenderas då man vill träna med mindre knäbelastning. I de flesta vardagliga aktiviteter där benen är involverade, som till exempel att gå i trappa eller uppresning från sittande, verkar musklerna i slutna muskelkedjor. Rekommendationer för styrketräning: 8-10 övningar med 8-12 reps, upprepas 1-3gånger och utföres 2-3 gånger/vecka (9). 3
5 Rörlighetsträning Knäartros medför ofta nedsatt rörlighet i någon mån. Orsaken kan vara ledsvullnad, smärta och nedsatt funktion. Träning av funktion förbättrar även rörlighet (1). Balans och koordination Man har kunnat visa att musklerna som omger en artrosled försvagas och förtvinar, men även att musklerna i det andra, friska benet, också försvagas. Detta kan ge upphov till en försämrad positionskänsla (ledsinne) och försämrad koordination. Man får en känsla av att knäet är instabilt, att man inte kan lita på knäet. Det kan visa sig genom nedsatt balans. Konditionsträning Exempel på lämplig träning är gång/stavgång och cykling. Intensiteten bör motsvara en ansträngningsgrad av 13/20 enligt Borgs RPE-skala. Rekommenderad duration är 30 minuter/gång dagligen och kan eventuellt delas upp i 10 minuter gånger 3 (10). Övervakad träning/hemprogram Övervakad träning ger större smärtlindring och bättre följsamhet än hemprogram. Studier har visat bortfall på upp till 50 % när kontakten med patienten glesats ut. Kontinuerlig återkoppling och vägledning ökar sannolikheten att patienten ska fortsätta träna, vilket är en förutsättning för att bibehålla effekterna (8). Bassängträning Det finns inga studier av tillräckligt hög kvalitet för att kunna dra några vetenskapliga slutsatser om bassängträning som behandling av artrosrelaterade besvär. Avlastning av kroppstyngden gör att bassängträning lämpar sig särskilt bra för patienter som har svårt att tillgodose sig träning på land på grund av belastingssmärta eller för patienter med rörelseinskränkning (1). Bedömning/Utvärdering Sjukgymnastens ansvar är att bedöma patientens funktionshinder och utifrån detta informera, motivera och guida patienten. Utvärdering av behandling eller bedömning av status kan ske på olika nivåer. Utvärderingsinstrument Det råder i dag konsensus om att det primära utvärderingsinstrumentet vid utvärdering av atrosbehandling bör vara ett frågeformulär som utvärderar för patienten adekvata symptom och funktionshinder. För knäartros används ofta Knee injury and Osteoarthritis Outcome Score, KOOS, som mäter smärta, stelhet och funktion i dagliga livet, sport- och fritidsfunktion samt knärelaterad livskvalitet. Instrumentet lämpar sig framförallt i kliniska studier (11), men används även i kliniken. Om man på en mottagning önskar utvärdera behandlingseffekten hos samtliga patienter med muskuloskeletala besvär är det opraktiskt att ha ett instrument för varje diagnos och då kan patientspecifika instrument användas. Ett exempel är Patientspecifik funktionell skala (PSFS) som låter patienten själv ange de mest besvärande funktionsstörningarna och sen med hjälp av en visuell analog skala bedöma förändringar efter behandling (12). 4
6 Funktionella test Test av muskelstyrka kan användas dels för att motivera patienten till träning och dels för att objektivt dokumentera resultatet av träning. De båda uppresningstesten Timed stands test och One leg rising är funktionella test för lårmuskelstyrka, lätta att använda kliniskt och kan rekommenderas som utvärderingsinstrument eftersom de har visat sig ha mycket god reliabilitet vid upprepade test, test-retest studier.(13) Eftersom testen utförs i sluten muskelkedja anses det också lättare att bedöma patientens dynamiska funktionsnivå och deras förmåga att komma tillbaka till aktivitet (15). TST - Timed-Stands Test: Uppresning på båda benen från sittande till stående, så snabbt som möjligt. Förutbestämd medeltid för normalvärde i varje åldersgrupp (20-85 år) finns i tabell som tillsammans med anvisning kan hämtas från Internet (14 ). OLR One Leg Rising test: Uppresning på ett ben från sittande, en fot stilla på golvet och den andra lyft från golvet. Testet ska utföras med så konstant hastighet som möjligt. Antalet uppresningar räknas. Studier har visat att patienter som klarat färre än 25 uppresningar har en ökad risk för utveckling av artros (5,15). Riskfaktorer Hos patienter med röntgenverifierad artros i knäleden, som samtidigt är hjulbenta eller kobenta, kan starka muskler medföra en ökad risk för progress av artros. Det tros kunna bero på förändrad dragriktning för muskeln, som när den kontraheras komprimerar ledytorna (1). Fysisk aktivitet som innebär ökad risk för ledskada, så som idrott med kroppskontakt eller snabba vändningar, är indirekt förenat med en ökad risk för artros, eftersom det är känt att risken att utveckla artros efter menisk- eller korsbandsskada ökar dramatiskt (10). Även övervikt är en känd riskfaktor för utveckling av knäartros. Ärftliga faktorer ökar också risken. Diskussion Det finns god evidens for att fysisk träning, tillsammans med viktreduktion och information är bra behandlingsmetoder för patienter med lätt till måttlig knäartros (bilaga 2). Detta underlag kan ge vägledning vad gäller lämplig träning, samt minska variationer så att omhändertagandet av denna patientgrupp blir mer enhetlig i Sjukgymnastgruppen. Underlaget kan spridas mellan våra vårdcentraler via befintliga informationskanaler så som arbetsplatsträffar och vårt intranät En aktiv insats behövs för att göra en tillämpning i kliniken möjlig. Det är nödvändigt att man i samarbete med ledningen avsätter tid för att arbeta vidare med att ta fram ett enhetligt vårdprogram för träning och utvärdering vid knäartros och att lämpliga former för patientundervisning diskuteras. Aktuell evidens för passiva behandlingsmetoder, det vill säga metoder som inte kräver någon aktiv insats av mottagaren, behöver studeras. 5
7 Referenser 1. Thorstensson C. Grundbehandling av artros. Reumatikerförbundet. Alfa Print. Sundbyberg Roddy E, Zhang W, Doherty M et al. Evidence-based recommendations for the role of exercise in the management of osteoarthritis of the hip or knee the move consensus.rheumatol 2005;44: Fransen M, McConnell S, Bell M. Exercise for osteoarthritis of the hip or the knee. Cochrane Database Syst Rev 2006, Issue 1 4. Brosseau L, MacLeay L, Robinson VA, Tugwell P, Wells G. Intensity of exercise for the treatment of osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev 2006, Issue 1 5. Thorstensson C, Petersson I, Jacobsson L, Boegård T, Roos E. Reduced functional performance in the lower extremity predicted radiographic knee osteoarthritis five years later. Ann Rheum Dis 2004;63: Thorstensson C, Roos E, Petersson I, Arvidsson B.How do middle-aged patients conceive exercise as a form of treatment for knee osteoarthritis? Disabil Rehabil 2006;28: Thomee R. A comprehensive treatment approach for patellofemoral pain syndrome in young women. Phys Ther 1997;77: Minor MA. Impact of exercise on osteoarthritis outcome. J Rheumatol 2004; 31,suppl 70 : Minor MA. Exercise for the patient with osteoarthritis In:Brandt KD, Doherty M, Lohmander LS. Osteoarthritis, 2 nd ed. London: Oxford University Press, Henriksson J, Roos E. Fyss för alla. KI Sthlm: Yrkesföreningar för fysisk aktivitet [citerat ] Tillgänglig från Roos E, Lohmander L, Ekdahl C, Beynnon B. Knee injury and osteoarthritis outcome score (KOOS) Development of a self-administered outcome measure. J Orthop Sports Phys Ther 1998,28: Charman et al. Phys Ther 1997; 77: Patient-Specific Functional Scale. [citerat ] Tillgänglig från Newcomer KL, Krug HE, Mahowald ML. Validity and reliability of the Timed_Stands-Tests for patients with rheumatoid arthritis and other chronic diseases. J Rheumatol 1993; 20: LSR-Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (hemsida på Internet).[citerat ] Tillgänglig från http: Karlsson S, Karlsson K, Svantesson U. Validitets- och reliabilitetstestning av one-legrising. Nordisk Fysioterapi 2005;9:
8 Bilagor Bilaga 1. Smärta under träning är inget hinder så länge den anses som acceptabel och har avklingat inom tjugofyra timmar. Acceptabel smärta definieras av Thomee som <5 på en Visuell Analog Skala (VAS), som går från 0 = Ingen smärta till 10 = Värsta tänkbara smärta. 7
9 8 Bilaga 2.
10 9
11 10
12 11
Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast
Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder
Läs merArtrosskola i praktiken
Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang
Läs merArtros Ickekirurgisk behandling
Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merGrundbehandling av artros
Grundbehandling av artros av Carina Thorstensson utgiven av Reumatikerförbundet Författare: Carina Thortensson Faktagranskat av Ewa Roos Framtaget av Artrosinformatörsprojektet med stöd av Allmänna Arvsfonden.
Läs merBrosket. Synovialmembranet. inflammeras
Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan
Läs merImplementering av artrosskolor
Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad
Läs merTräningsprogram för patienter i IVAS-studien
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra
Läs merBättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)
Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer
Läs merVärldens vanligaste ledsjukdom
Artros Fysisk aktivitet Om du har fått artros kan du behöva anpassa din fysiska aktivitet. Promenader, cykling och simning är bra exempel på skoningsamma motionsformer. Försök att röra på dig minst 30
Läs merRegion Skånes vårdprogram för artros
Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram
Läs mer5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet
5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt
Läs merArtrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson
Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs merKNÄKONTROLL. Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast
KNÄKONTROLL Daniel Papacosta. Leg. Sjukgymnast 1 VARFÖR ÄR NI HÄR? Knäskador Mycket vanligt: 12-40 skador/1000 matchtimmar Frånvaro vid allvarliga knäskador Främre Korsbandsskada, 6-12 månader Mediala/Laterala
Läs merRIKTLINJER FÖR SJUKGYMNASTIK VID GONARTROS
Utvecklingsgruppen i Ortopedi, HRK och Samrehab, 2011-08-26 Beslutat i LänsFoU 2011-10-11 Revidering senast 2013-10-11 Faktabakgrund Artros (ledsvikt) kan beskrivas/definieras som en obalans mellan uppbyggnad
Läs merPrimärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv
Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merEtt rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.
Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar
Läs merGlucosamine ratiopharm
Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merARTROS. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros
Läs merEfter artroskopin. www.medcentrum.se
Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet
Läs merFysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken
Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,
Läs merPrehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige
Prehabilitering hva er det? Erfaringer fra Sverige Rehabiliteringskonferansen, 28 maj 2019 Emelie Karlsson Leg. Sjukgymnast, MSc, Doktorand vid Sektionen för Fysioterapi NVS emelie.karlsson.1@ki.se Agenda
Läs merSMÄRTTILLSTÅND FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Långvariga. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merUtbildningsmaterial - Kontrakturprofylax
1 (5) Hälso- och sjukvårdsenheten Ansvarig Karin Gunnarsson, enhetschef Upprättad av Madeleine Liljegren, leg. sjukgymnast, Oskar Persson, leg. fysioterapeut Upprättad den 2017-09-13 Reviderad den Utbildningsmaterial
Läs merUr Centrum för Idrottsforsknings bok:
Ur Centrum för Idrottsforsknings bok: "Idrottsskador - frontlinjen inom behandling och rehabilitering" ISBN nr 91-87154 17X år 2007 Red: Jon Karlsson, Per Renström, Eva Holmström, Artur Forsberg. K N Ä
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution
Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merFysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Läs merRiktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab
Reviderad 2010-11-18 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Inledning Syfte Att för personer med höft- och knäledsartros i Kronobergs län erbjuda en
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merGrav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund
Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.
Läs merStrokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Läs merortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros
ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska
Läs merEtt rörligare liv PP-AOX-SWE-0043, Juli-2018
Ett rörligare liv Ett rörligare liv Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier
Läs merFysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning
Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning Ylva Cedervall, med.dr., leg. sjukgymnast Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala ylva.cedervall@akademiska.se Samband motorik
Läs merFRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14
REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska
Läs merFrån epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Läs merARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!
ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner
Läs merPersonlig tränare. Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek
Personlig tränare Daniel Pineda The exercise is the test, the test is the exercise -Cheek Vad är träning? Träning är en målmedveten fysisk aktivitet som sker i kontinuitet. Den är planerad, strukturerad
Läs merCoacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Läs merFysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder
Läs merVIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR
VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR Andre Nyberg. Leg Fysioterapeut, Med Dr. Lektor/Forskare
Läs merUppföljning av Artrosskola för personer med höft- eller knäartros i primärvården i Örebro län
Örebro universitet Hälsoakademin Sjukgymnastik Nivå C Vårterminen 2009 Uppföljning av Artrosskola för personer med höft- eller knäartros i primärvården i Örebro län A follow-up study of patient education
Läs merProsit! Artros = ledförslitning?
Prosit! Årets värsta influensatid tycks vara här. Var och varannan människa ligger hemma i feberfrossa eller går omkring och nyser och snorar. För att klara sig undan ska man vara extra noggrann med hygienen.
Läs merEwa Roos, professor, Institutet för idrott och biomekanik, Syddansk Universitet, Odense
16. Artros Författare Ewa Roos, professor, Institutet för idrott och biomekanik, Syddansk Universitet, Odense Sammanfattning Behandling vid artros syftar till att undervisa patienten om artrossjukdomen,
Läs merHYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter
Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet Borg-RPE-skalan Din upplevda ansträngning 6 Ingen ansträngning alls 7 Extremt lätt 8 9 Mycket lätt 10 11 Lätt 12 13 Något ansträngande 14 15 Ansträngande 16 17 Mycket
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merIcke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS
Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning
Läs merBehandlingsriktlinjer för sjukgymnaster vid meniskskada.
Faktabakgrund Meniskens funktion är primärt att fungera som stötdämpare, men den bidrar också till att ge en viss stabilitet i knäet. Det diskuteras även om meniskerna har en proprioceptiv funktion. Menisken
Läs merEtt rörligare liv Hemövningar knä
Ett rörligare liv Hemövningar knä 1. Stolsresning Sitt på en stol med fötterna i golvet. Res dig upp genom att sträcka på knäna och sänk sakta tillbaka genom att sätta dig ned igen. Upprepa 2 gånger 10-15
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merVarför ska jag träna som senior
Varför ska jag träna som senior Men vad är det egentligen som händer med kroppen när vi blir äldre? Hjärtat, cirkulation och andning Slagvolymen sjunker Vilopulsen stiger Den maximala hjärtfrekvensen sjunker,
Läs merHÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med
Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som
Läs merRisk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi
Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?
Läs merVad är artros och när behövs en ledprotes?
Vad är artros och när behövs en ledprotes? Ortopedidagen 10 okt 2017 Ola Rolfson Docent, Överläkare Vad är artros och när behövs en ledprotes? Epidemiologi hur vanligt är artros? Vad är artros? Vad gör
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Aktiv med KOL din patientutbildning. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa dina lungor
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa dina lungor Försämrad muskelfunktion är vanligt vid KOL. Försämringen kan delvis förklaras av att många med KOL rör sig mindre och förlorar muskelstyrka,
Läs merNär ledvärken begränsar vardagen
När ledvärken begränsar vardagen ett bakgrundsmaterial om artros Ett material för media framtaget av Recip AB. Faktagranskat av Anne Bergman, Medical Director, Recip Uppdaterad 2004-03-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merSkånes universitetssjukvård
Stark att opereras Metodutvecklingsarbete Skånes universitetssjukvård Johanna Jaran Leg sjukgymnast Johanna.jaran@skane.se Skånes universitetssjukvård Skånes universitetssjukvård Allmänna rekommendationer
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merFysisk aktivitet och träning vid MS
Fysisk aktivitet och träning vid MS www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2017 Fysioterapeuterna Grafisk form: Rickard Örtegren Materialet är finansierat med statsbidrag från Socialstyrelsen.
Läs merMotion efter 80 nyttigt eller skadligt?
Motion efter 80 nyttigt eller skadligt? Nina Lindelöf Fil. dr, sjukgymnast Inst. för samhällsmedicin och rehabilitering, geriatrik Jag är en sjukgymnast som har disputerat, och min avhandling handlar om
Läs merÄr det bra att träna under pågående cancerbehandling?
Är det bra att träna under pågående cancerbehandling? Yvonne Wengström, Onkologisjuksköterska, Professor Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset Fysisk aktivitet och hälsa Allmänna positiva
Läs merFysioterapeut/sjukgymnast
Fysioterapeut/sjukgymnast Vad gör Fysioterapeuten/Sjukgymnasten inom cancerrehabilitering? En fysioterapeut/sjukgymnast kan hjälpa till vid behov av insatser och råd kring fysisk aktivitet som Styrka Rörlighet
Läs merCarina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se
Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget?
Fysisk aktivitet til personer med Reumatoid Artrit Hvordan og hvor meget? Leg. Fysioterapeut, Med Dr Sektionen för Fysioterapi Karolinska Institutet Sverige Reumatiska sjukdomar Inflammatoriska ledsjukdomar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merICOAP in Swedish, knee
ICOAP in Swedish, knee Många personer har berättat att de upplever olika typer av smärta, värk eller obehag i knälederna. Från och med nu kommer vi för enkelhetens skull använda ordet smärta för dessa
Läs merFysioterapi vid cancer i bäckenet Thomas Torstensson Leg sjukgymnast, Med Dr, Smärtspecialist Agenda Fysioterapi Bäckencancerrehabilitering Smärta som fenomen Fysisk aktivitet Smärtlindring Funktionsträning
Läs merOrtopediska kliniken Hässleholm Kristianstad
Ortopediska kliniken Hässleholm Kristianstad närmare varandra www.hassleholmssjukhus.org Artroskopiundersökning av knäleden Patientinformation Artroskopiundersökning av knäleden Knäleden är leden mellan
Läs merKliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1
Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning
Läs merKom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta
Faktablad: Muskelträning Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta Försämrad muskelfunktion är vanligt vid hjärtsvikt. Försämringen kan till stor del förklaras av att många med hjärtsvikt rör sig mindre och
Läs merNacksmärta efter olycka
Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil
Läs merRÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR
RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för
Läs merVad är polio och postpolio?
Polio och motion Vad är polio och postpolio? Polio är en sjukdom orsakad av ett smittsamt virus som kan angripa nervsyste met och ge förlamning i kroppens muskler, samt påverka bland annat andning, sväl
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merHälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion
Hälsa, kondition och muskelstyrka - En introduktion Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,
Läs merAKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all
Läs merLeif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Icke kirurgisk behandling
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merHjälper till att få tillbaka spänsten i benen.
Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN
Läs merNack- och ryggrehabilitering - hjälper det?
Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska
Läs merSmärta vid knäartros (GA)
Smärta vid knäartros (GA) Vilka drabbas, och hur vanligt är det med knärtrossmärta? Knäartros - diagnoskod M17 (10). Det finns inget tydligt svar på varför en enskild person drabbas av artros. Det finns
Läs merFast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi
Fast Track Fysioterapi vid elektiv höftproteskirurgi Anki Skarin leg. sjukgymnast, MSc Ortopedidagen 2017.10.10 Framgångsfaktorer före operationen Väl förberedd patient! - Förståelse och positiv inställning
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merREHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se
REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola
Läs merFysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy
Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Syfte i) Balansproblem vid Parkinson s Evidensen för olika träningsformer Ge exempel genom våran forskning Neurodegenerativ sjukdom, James Parkinson 1817 22 000 personer
Läs merAKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.
REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande
Läs merFörstå din hunds. Ledhälsa
Förstå din hunds Ledhälsa Varför är god ledrörlighet så viktigt? Ledsjukdom är ett av de vanligaste tillstånd som påverkar hundar. Man uppskattar att så många som en av fem hundar över ett års ålder drabbas
Läs mer