EXAMENSARBETE. Unga kvinnors kroppsbild. En kvalitativ studie. Gunnel Janson. Filosofie magisterexamen Sjukgymnastik

Transkript

1 EXAMENSARBETE Unga kvinnors kroppsbild En kvalitativ studie Gunnel Janson Filosofie magisterexamen Sjukgymnastik Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för hälsa och rehabilitering Unga kvinnors kroppsbild en kvalitativ studie Young women s body image a qualitative study Gunnel Janson SJUKGYMNASTIK Examensarbete på avancerad nivå 30 hp Vårterminen 2012 Handledare: Gunvor Gard, professor, Luleå tekniska universitet

3 SAMMANFATTNING Syftet med studien var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapats. I denna studie intervjuades tjugo personer och designen var en multipel fallstudie. Informanterna menade att kroppsbild betyder en bild av kroppen och många relaterade till sin egen kropp när de skulle beskriva begreppet. Fyra informanter menade att ansikte/huvud inte ingick i begreppet kroppsbild. Media har betydelse när det gäller synen på kroppsbild menade nästan hälften av informanterna men de ifrågasatte även denna bild. Merparten av informanterna var nöjda med sin kroppsbild. Några informanter beskrev sin kroppsliga förändring i puberteten som jobbig och svår att acceptera. De flesta informanter beskrev sin egen kroppsbild utifrån kroppsmått men beskrivningen innefattade även rörelsekvalité, kroppshållning, muskelstyrka och att skador påverkar kroppsbilden. Informanterna upplevde att vännernas och familjens attityder till och synpunkter på deras utseende varit avgörande för skapandet av deras kroppsbild. En tredjedel av informanterna menade att media har påverkat synen på deras kroppsbild. Nyckelord: kroppsbild, kvalitativ studie, sjukgymnastik, ungdom, media. 2

4 ABSTRACT The aim of this study was to describe how young women define the concept body image, their perceptions of the body and how this body image had been created. In this study twenty people were interviewed and the design was a multiple case study. The informants said that body image is "an image of the body" and many related to their own body when they describe the concept. Four informants felt that face / head was not included in the concept of body image. Media plays a role in the perception of body image meant almost half of the informants but they questioned the picture of the body that media presents. The majority of respondents were satisfied with their body image. Some informants described their bodily changes during puberty as "hard" and difficult to accept. Most informants described their own body image based on body measurements but the description also included movement quality, posture, muscle strength, and that disorder affects body image. The informants perceived that friend s and family s attitudes and views on their appearance had been instrumental to the creation of their body image. One third of informants perceived that media had affected the perception of their body image. Key word: body image, qualitative study, physiotherapy, adolescence, media 3

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING.2 ABSTRACT..3 BAKGRUND...5 SYFTE...8 FRÅGESTÄLLNING..8 METOD.8 - Urval..8 - Design 9 - Procedur.9 - Datainsamling 9 - Analys Etiska aspekter...11 RESULTAT...11 A. Vad lägger informanterna för betydelse i begreppet kroppsbild?...11 B. Hur beskriver unga kvinnor sin egen kroppsbild?...13 C. Vad har varit avgörande för skapandet av den egna kroppsbilden? RESULTATDISKUSSION A. Vad lägger informanterna för betydelse i begreppet kroppsbild?...20 B. Hur beskriver unga kvinnor sin egen kroppsbild?...23 C. Vad har varit avgörande för skapandet av den egna kroppsbilden?...28 METODDISKUSSION...31 SLUTSATS KLINISKA IMPLIKATIONER FRAMTIDA STUDIER ACKNOWLEDGEMENTS...33 REFERENSER...34 BILAGOR

6 BAKGRUND Ett av målen i den svenska folkhälsopolitiken är att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete bör vara en integrerad del av hälso- och sjukvården och en viktig del av all vård och behandling (1). I Ottawa Charter (2) beskrivs hälsofrämjande arbete som en process att ge människor möjlighet att öka kontrollen över och förbättra sin hälsa. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal får en mer djupgående förståelse för vad hälsa och förebyggande hälsoarbete innebär. Detta kan vara en utgångspunkt för diskussion om värderingar och attityder som påverkar det nuvarande sjukvårdssystemet och om de hinder och möjligheter för vidare utveckling av hälsofrämjande verksamhet som idag finns inom hälso- och sjukvården (3). Sjukgymnastkåren är en del av det kollektiv av yrkesutövare som kan bidra till detta arbete. I Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbunds verksamhetsplan för 2012 är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ett av tre prioriterade områden. När man talar om hälsa står människokroppen ofta i fokus. Enligt Merleau-Ponty (4) är kroppen alltid närvarande och genom kroppen framträder världen i tid och rum. Dels är kroppen ett ting bland andra ting men kroppen är också det som möjliggör att vi kan uppleva kroppen som ting. Kroppslighet är ett villkor för människans existens menar han. Vårt kroppsmedvetande och vår kroppsuppfattning är företeelser som fascinerat forskare sedan tidigt 1900-tal (5). Den forskning som då bedrevs om kroppsmedvetande skedde huvudsakligen inom områdena psykologi och psykiatri företrädesvis av psykologer och läkare. Fortfarande är det framför allt psykologer och läkare som forskar inom detta område men sjukgymnastisk forskning börjar dock synas i dessa sammanhang (5). Sjukgymnasten Gertrud Roxendal gjorde med sin avhandling Body Awareness Therapy and the Body Awareness Scale (6), området kroppsmedvetande till ett sjukgymnastiskt forskningsområde, inte bara en klinisk behandlingstradition. Sjukgymnastik som forskningsområde är en relativt ung disciplin. Gertrud Roxendal var den 4:e sjukgymnasten som disputerade i Sverige. Kroppsmedvetande tillhör ett av de områdena inom svensk sjukgymnastiken med längst forskningstradition. Kroppskännedom är den övergripande termen inom detta område men ofta används kroppsmedvetande och kroppskännedom synonymt i litteraturen (5). Den mycket använda engelska termen body image (kroppsbild) motsvaras enl. Roxendal av tre begrepp: kroppsupplevelse (bundet till nuet), kroppserfarenhet och kroppsuppfattning. Kroppsuppfattning har enligt Roxendal en högre grad av medvetande än kroppsupplevelse. Begreppet gäller uppfattning om kroppen, bild, konturer, omfång, 5

7 tyngdförhållande och proportioner. Kroppsuppfattning har kognitiva element med perception av och kunskap om kroppen, både i sin helhet och i dess delar. Kroppsmedvetande är överordnat ovanstående begrepp. Kroppsmedvetande är den ackumulerade uppfattningen om kroppen, resultat av upplevelser och utveckling sedan tidig barndom (7). Roxendal använder begreppet kroppsjag i behandling och träning med Basal Kroppskännedom. Kroppsjaget ses som en aspekt av människans totala identitetsupplevelse (8). Innebörden av den dialektiska processen mellan att leva i kroppen och bli medveten om sina levda erfarenheter samt betydelsen av den subjektiva och objektiva kroppen är viktigt i sjukgymnastik praxis. Sjukgymnaster behöver fördjupa förståelsen av hur kropp/sinne samverkar (9). Vår uppfattning av kroppen präglas av att vi vanligen tänker att kroppen har såväl en fysisk närvaro (den faktiska kroppen) som en psykisk social existensform (den upplevda kroppen) (4, 10). Den upplevda kroppen ger oss en psykisk och subjektiv bild av kroppen. De två kroppsuppfattningarna har i högsta grad med varandra att göra. Den tänkande kroppen är en benämning som Matthis (10) valt att kalla en sammanflätning av den faktiska och den upplevda kroppen. Kroppsbilden är av avgörande betydelse därför att den påverkar hur vi avläser, använder oss av och behandlar den faktiska kroppen (10). Beteckningarna kroppsschema respektive kroppsbild kan användas för att särskilja de två av varandra beroende men olika kropparna (11). Kroppsschemat är förknippat med den faktiska kroppen och är i princip lika för alla, medan kroppsbilden är individuell och förknippas med vars och ens historia. Kroppsbilden är den bild av kroppen som uppenbaras genom dialog med omgivningen, den är i huvudsak omedveten och utgör ett slags levande syntes av våra emotionella erfarenheter. Kroppsbilden hör ihop med en föreställningsvärld och måste för att bli medvetandegjord tolkas genom språket menar Dalto (11). Dropsy skriver i sin bok Leva i sin kropp (12): Det är föreställningen om den egna kroppen, uppfattad inifrån genom muskelsinnet, som man först och främst associerar begreppet kroppsbild med. Han skriver vidare att Kroppsbilden blir en rörlig, aldrig stelnad varseblivning av de förändringar som ständigt äger rum i vår organism, och den stannar aldrig helt upp förrän i döden (12). Begreppet kroppsbild definieras också som den mentala projektionen av den egna kroppen. Det sker successivt en integrering av erfarenheter in i vår 6

8 kroppsbild som leder till att vi kan använda kunskap/erfarenheter på ett abstrakt plan skriver Bunkan (13). Att leva i sin kropp och att leva tillsammans med andra och i samhället är grundpelarna i den teoribildning som finns angående förkroppsligad identitet (9). Betydelsen av erkännande och social interaktion med andra är viktig för identitetsutvecklingen. Att öka medvetenheten, kontakten med och tillit till kroppen kan göra det möjligt att integrera tidiga icke-verbala negativa barndomsupplevelser. Detta resulterar i en ökad mognad och integrering av jaget (9). Att arbeta med kroppen i sjukgymnastisk praxis bör omfatta en förståelse för att kroppsmedvetenhet är oskiljbar från identiteten och kan ha en inverkan på hälsan hos den enskilde. Det har visat sig att patienter genom sin kroppsliga erfarenhet och reflektioner över dessa erfarenheter kan utveckla en mer positiv upplevelse av sin kropp och sig själva (9, 27, 28, 29). Kroppen kan ses som en receptor av social betydelse menar Bengs (14). Idag råder en stor kropps- och utseendefixering i samhället. Detta kan till viss del bero på att reklamen innehåller budskap om att vi ska vara unga och vackra vilket för kvinnor tycks vara liktydigt med att vara smal. Flickor kan kontrollera sin kropp genom bland annat diet, fysisk träning och plastikkirurgi för att leva upp till dessa ideal. Kroppen har mycket stor betydelse för unga människor idag. För dem är det viktigt hur de själva uppfattar sin kropp men lika viktigt hur andra uppfattar deras kropp (14). Bland sjukgymnaster i allmänhet finns ett stort intresse för kroppsförståelse. En överordnad definition av begreppet kroppsbild är enligt Råheim de känslor och upplevelser du har för din kropp. Råheim menar att begreppet kroppsbild är ett komplicerat psykologiskt upplevelsebegrepp. Hon har i sitt arbete haft ambitionen att minska tvetydigheten i begreppet kroppsbild. Råheim fann sex huvudkomponenter i begreppet kroppsbild: upplevelse av utseende, upplevelse av fysisk funktion, upplevelse av kroppen i förhållande till sexualitet, självtillit och brist på självtillit i förhållande till upplevelser av kroppen, kognitiv självinstruktion och upplevelser av kroppen som redskap att förmedla känslor och personlighet (15). Smolak skriver i en artikel (16) att flickor som är oroliga för att inte vara tillräckligt smala riskerar att börja banta och är i riskzonen för att få ätstörningar, fetma eller depression. Det 7

9 finns vissa belägg för att sociokulturella faktorer, media, vänner och föräldrar kan påverka utvecklingen av bristande eller negativ kroppsuppfattning. Många frågor är obesvarade om hur och varför man utvecklar en negativ kroppsuppfattning och innan dessa grundligt kan behandlas måste man utveckla bättre mått på vad kroppsuppfattning är. Det är ännu oklart hur vanligt kroppsmissnöje är i olika åldrar, för olika kön och i olika etniska grupper och vilka nivåer av kroppsmissnöje som är problematiska. Förebyggande åtgärder och behandlingsprogram kommer att gynnas av en ökad kunskap om hur kroppsuppfattning utvecklas (16). Genom att undersöka hur unga kvinnor ser på och skapar sin kroppsbild kan kunskapen och förståelsen av kroppsuppfattning utvecklas, vilket kan vara av stort värde för sjukgymnaster i deras arbete med patienter. SYFTE Syftet med detta arbete var att beskriva vad unga kvinnor avser med begreppet kroppsbild, hur den egna bilden av kroppen upplevs och hur denna kroppsbild skapades. FRÅGESTÄLLNING A. Vad lägger informanterna för betydelse i begreppet kroppsbild? B. Hur beskriver unga kvinnor sin egen kroppsbild? C. Vad har varit avgörande för skapandet av deras kroppsbild? METOD Urval Informanterna utgjordes av 20 unga kvinnor från en ort i norra Sverige som gick på någon av samhälls-, handels-, media-, hotell och restaurang- eller estetisk linje årskurs 1 på gymnasiet i början av 2000-talet. Tolv informanter var 16 år och åtta informanter var 17 år när intervjuerna genomfördes. Bilden av vår kropp byggs upp efterhand under vår barndoms motoriska övningar. Den är så gott som färdig redan i sjuårsåldern, förfinas ytterligare fram till puberteten och utvecklas vidare under hela livet (4, 12). Därför valdes informanter i 17- årsåldern, när de befinner sig precis på gränsen till att bli vuxna. De befinner sig i en fas i livet där de kan förväntas delvis ha övervunnit ungdomens identitetskris och kan förväntas ha 8

10 en fastare identitet än tidigare. Samtidigt innebär denna ålder att informanterna är närmare sina känslomässiga upplevelser och reaktioner än vuxna eftersom identitetskrisen är nära i tid (15). Det var lämpligt att vända sig till en gymnasieskola för att få tag på tillräckligt många informanter i 17-årsåldern. För att få så stor variation som möjligt av informanter söktes dessa från olika utbildningslinjer, alltifrån mer praktiska linjer till mer studieinriktade linjer. Alla personer som anmälde intresse av att delta i studien intervjuades. Design En kvalitativ explorativ intervjustudie genomfördes (17). I denna studie intervjuades tjugo personer av undertecknad. Designen var en multipel fallstudie med korsanalys (cross-over analys) enligt Merriam (18). Kvalitativ metod används för att lyfta fram upplevelse och erfarenheter av ett fenomen i dess naturliga miljö (19, 20, 21, 22, 23). Procedur Kontakt togs med två rektorer på gymnasieskolan. Rektorerna godkände att informanter fick sökas bland eleverna i nämnda klasser. Tid bokades med respektive klass. Information om studien lämnades både muntligt och skriftligt till elever och mentorer (klassföreståndare). Information delades ut tillsammans med ett svarsblad som intresserade eleverna besvarade och lämnade in till sin mentor (bil. 1, 2). Föräldrarna informerades om studien och att eleven önskade delta i studien. En provintervju genomfördes med en 17-årig student utifrån intervjuguiden för att testa om frågorna var begripligt formulerade och att frågornas ordningsföljd upplevdes relevant. Inga förändringar gjordes i intervjuguiden efter provintervjun. Informanterna kontaktades sedan via telefon i hemmet för tidsbokning av intervjun. Då hade föräldrarna möjlighet att ställa frågor om studiens syfte. Datainsamling Intervjuerna genomfördes under en 5-veckorsperiod i ett grupprum på den aktuella skolan. Varje intervju tog mellan 55 och 70 minuter att genomföra och spelades in på band. Informanterna fick även vid intervjutillfället information om att de när som helst kunde avbryta intervjun utan att ange anledning till avbrottet. De kunde efteråt kontakta undertecknad om de hade frågor som rörde intervjun och dess innehåll. De fick även veta att det inte fanns givna svar på intervjufrågorna utan svaren var informanternas egen beskrivning av vad fenomenet kroppsbild innebar för dem. 9

11 Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med öppet formulerade frågor som: Berätta vad du tänker på när du hör ordet/begreppet kroppsbild? Vad uppfattar du att ordet betyder, vad har det för betydelse för dig? Beskriv din egen kroppsbild? Hur ser den ut? Kan du berätta för mig om det finns något som du upplever har varit speciellt viktigt/avgörande för skapandet av din egen kroppsbild? Genom att använda öppna frågor gavs det möjlighet att följa upp informanternas svar. Studiens upplägg har granskats och godkänts av etikgruppen vid Luleå Tekniska Universitet. Analys Transkribering av intervjuerna gjordes av en erfaren läkarsekreterare. Därefter kontrollerades transkriberingen av undertecknad. De unga kvinnorna fick sedan intervjuerna hemskickade för genomläsning. Informanterna hade möjlighet att skriftligen lämna in kompletterande synpunkter (bil. 3). Inga synpunkter lämnades in av informanterna. Innehållsanalys kan användas för att analysera kvalitativa intervjuer vars syfte är att beskriva ett fenomen, i detta fall definition av och upplevd kroppsbild hos unga kvinnor. Denna analys är oftast lämplig när befintliga teorier eller litteraturen om ett fenomen är begränsad. Vid kvalitativa intervjuer utvecklas kunskapen i en induktiv process utifrån varje informants upplevelser (21). Man väljer fallstudiemetoden utifrån ett intresse att förstå företeelsen i fråga på ett holistiskt sätt. Varje intervju i denna studie sågs som en fallstudie och tillsammans utgjorde intervjuerna en multipel fallstudie, där analysen för varje forskningsfråga gjordes tvärs igenom alla intervjuerna (cross-case). Detta ökar möjligheten att kunna generalisera. En kvalitativ, induktiv, multipel fallstudie går ut på att bygga upp en generell förståelse av fenomenet baserad på samtliga fall (18). De kvalitativa intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys som är en metod att identifiera och beskriva de synliga, uppenbara meningsbärande enheterna i texten, som sedan kategoriseras. En kategori är en grupp av meningsbärande enheter som gemensamt beskriver denna och som är internt homogena (enhetlig) och externt heterogen (olik). En kategori kan ofta inkludera flera subkategorier/aspekter (21). I denna studie har konventionell manifest innehållsanalys använts i följande steg: 1) Identifiering av meningsbärande enheter som besvarar respektive forskningsfråga, 2) Kategorisering av dessa meningsbärande enheter samt 3) Beskrivning av dessa kategorier och subkategorier med illustrerande citat (23). 10

12 Efter transkribering lästes alla intervjuer igenom flera gånger för att undertecknad skulle kunna bilda sig en uppfattning om innehållet. Analysen gjordes manuellt genom att identifiera och markera samtliga meningsbärande enheter som svarade på respektive forskningsfråga med en viss färg. Ytterligare genomläsning gjordes för att kontrollera att alla meningsbärande enheter som svarade på respektive fråga hade identifierats. Därefter klipptes alla meningsbärande enheter (citat) ut och kategoriserades manuellt för en frågeställning i taget. Inom varje kategori identifierades aspekter som sedan beskrevs. Genom hela analysarbetet bevarades ursprunget till varje meningsbärande enhet genom en referens till vilken intervju citatet var hämtat ifrån samt sidangivelse var i textmaterialet citatet var hämtat, för att på så sätt vid behov enkelt kunna återgå till källan. Etiska aspekter Information om syfte med och tillvägagångssätt vid intervjun gavs både muntligt och skriftligt, både i helklass och i samband med intervjuerna. Bokning av intervjuerna gjordes via telefon till respektive informants hem. Föräldrarna fick då möjlighet att ställa frågor om studien. Informanterna uppmanades att visa informationsbladet för sina föräldrar och informerat samtycke erhölls (bil 2). Resultatet har redovisats så att ingen individ kan identifieras. Analysen av materialet har skett för gruppen som helhet. Endast undertecknad samt handledare hade tillgång till intervjuerna. Frågorna i intervjun kunde göra att de unga kvinnorna började reflektera över sin egen kroppsbild. Dessa reflektioner kunde leda till en förändrad syn på deras kroppsbild, en negativ eller positiv förändring. Om någon informant önskade fördjupade samtal kring sin egen kroppsbild så uppmanades de ta kontakt med undertecknad. Om ökat missnöje med kroppsbilden blev resultatet av dessa intervjuer så menar undertecknad att det positiva, att få mera kunskap om unga kvinnors kroppsbild, överväger de eventuella negativa konsekvenserna. RESULTAT A. Vad lägger informanterna för betydelse i begreppet kroppsbild? Frågeställningen besvarades med fyra kategorier (tabell 1). De flesta informanter relaterade begreppet kroppsbild till en allmän bild av en kropp, hur den ser ut. Många uppfattade 11

13 kroppsbild som något abstrakt, något man ser på utifrån, som kroppens figur, en siluett eller en bild av kroppen. Informanterna gjorde även en mer personlig/direkt reflektion över begreppet kroppsbild, relaterat till den egna kroppen eller utseendet. Andra relaterade till ett kroppsideal som ofta förmedlas av media. Några få informanter menade att kroppens funktion ingår i begreppet kroppsbild. Några informanter menade att kroppsbild är hela personen/identiteten. Tabell 1: Vad lägger informanterna för betydelse i begreppet kroppsbild? Kategorier Antal informanter Antal citat Hur kroppen ser ut Kroppsideal 8 16 Kroppens funktion 3 7 Att se individen som en helhet 3 3 Hur kroppen ser ut Denna kategori innehåller tre aspekter. Den första är bilden av kroppen som någonting som betraktas utifrån av individen själv eller av andra personer medan den andra aspekten beskrev synen på den egna kroppen. Den andra tredje aspekten är att kroppen kan ses som åtskild från ansikte/huvud. Ansiktet ingår inte i kroppsbilden eftersom ansiktet uttrycker känslor. När jag tänker på kroppsbild så tänker jag utanpå mig själv, alltså själva kroppen (inf 2). Kroppsbild är hur människan ser ut, hur den är byggd om den är tjock, lång, smal, kort eller liten (inf 8) Kroppsbild är hur andra uppfattar en på grund av hur man ser ut (inf 3) Kroppsbild är hur man ser på andra kroppar (inf 6) Kroppsbild är hur man uppfattar sin kropp hur man ser på den (inf 11) Vad man själv har för uppfattning av sin kropp. Hur man ser på den. Om man är nöjd eller missnöjd (inf 12) Kroppsbild är hur man uppfattar sig själv. Hur man ser sig själv i spegeln.. När jag tänker på kroppsbild tänker jag på hur själva kroppen ser ut, armar, ben ungefär. Ansiktet är mer som en muskel som man uttrycker känslor med när man pratar (inf 13) 12

14 Kroppsidealet I denna kategori beskrevs att ett kroppsideal finns som dikteras av samhälle och media. Kroppsbild är den bild som uttrycks i samhället att så ska man se ut (inf 14) Kroppsbild är väl kroppsfixering. Vad man får för bild av hur man ska se ut. T.ex. unga kvinnor vad de har för bild av hur de ska se ut. Att de ska vara smala eller att de ska se ut på ett visst sätt (inf 5) Kroppsbild är en yttre bild som är farlig. Jag ser en modell framför mig och den bilden kan vara jättefarlig, speciellt för flickor i högstadiet, om de strävar efter att se ut som den bilden. (inf 16) Kroppens funktion Funktioner som att gå, att röra sig men även kroppens fysiologi beskrev informanterna i denna kategori. Kroppsbild är hur kroppen är och hur den fungerar (inf 19) Kroppsbild är hur man för sig.. hur man går (inf 7) När jag tänker på kroppsbild då tänker jag direkt på vad jag har för uppfattning av kroppen, så att man vet var man har den. När jag inte har någon uppfattning om var den är då försvårar det ju när man dansar, jättemycket (inf 17) Att se individen som en helhet I denna kategori beskrev tre informanter att kroppsbild är hela personen, både det fysiska och det mentala. Kroppsbild är inte bara kroppen utan själva helheten av sig själv (inf 2) Kroppsbild när jag tänker efter är det kanske helheten, det är som allting, hur man ser på sig själv och sådant. Både hur man ser på sig själv och hur man ser ut (inf 6). B. Hur beskriver unga kvinnor sin egen kroppsbild? Frågeställningen besvarades med sju kategorier (tabell 2). Arton av tjugo informanter relaterade till vikt, längd och form när de skulle beskriva sin kroppsbild. Några tyckte att deras kropp var oproportionerlig, vissa delar harmonierade inte med andra delar. Några tyckte 13

15 att de vägde för mycket medan någon önskade gå upp i vikt. Det fanns informanter som tyckte att de var för långa och andra som tyckte de var för korta. Över hälften av informanterna var nöjda med eller accepterade sin kroppsbild. Att ha ett annat ursprung kan innebära ett något avvikande utseende och detta påverkade personernas uppfattning av sin kroppsbild. Att använda smink, färga håret eller att vaxa kroppshår kan vara sätt att förbättra sitt utseende, sin kroppsbild. Nio informanter önskade förändra delar av sin kropp. Flera informanter beskrev att deras kropp/kroppsbild förändrades genom att de växt på längden men kanske framför allt för att de fått kvinnligare former. Informanterna upplevde att de blivit mer medvetna om hur de ser ut nu jämfört med när de var yngre. Några informanter beskrev hur bra de mådde av träning medan andra som inte tränade, beskrev att de kanske borde göra det om inte för annat så för att de då skulle få en kropp de skulle vara mer nöjd med. Några informanter relaterade muskelstyrka, smidighet och kroppshållning till sin kroppsbild men även skador och begränsningar som t.ex. ryggproblem påverkade kroppsbilden. Tabell 2: Hur informanterna beskriver sin egen kroppsbild? Kategorier Antal informanter Antal citat Kroppsmått Kroppstillfredsställelse +/ Utseende Önskningar 9 20 Förändrat synsätt/upplevelse 9 18 Träning/ej träning 6 11 Individens fysiska förmågor 5 8 Kroppsmått I denna kategori beskrevs aspekter som vikt (27 citat), längd (18 citat) och att kroppen har olika proportioner/form (17 citat). Jag kanske inte ser så överviktig ut men om jag jämför mig med någon annan som är normal, som har den vikt man ska ha för att må bra, då är jag överviktig. Jag måste gå ner kanske 15 kg innan jag tycker att det är bra.. Min bild av att vara överviktig har jag haft ända sedan jag var liten (inf 14) Jag är lång. Det är ganska kul ändå. Det kan vara lite svårt ibland när man står och viskar i grupp när jag är huvudet längre än de övriga. Jag får böja mig ner (inf 4) 14

16 Jag är liten och smal (inf 12) Jag ser mig inte så ofta i spegeln. Jag vill inte se hela mig för det ser så oproportionerligt ut. De är igen som har sagt det men jag tycker att det ser så fel ut. Jag behöver inte banta, heller att jag skulle bli större (öka i vikt) (inf 16) Kroppstillfredsställelse Två aspekter växte fram, att vara nöjd respektive missnöjd med sin kroppsbild som helhet och/eller med vissa delar av sin kroppsbild. Tolv informanter uppgav att de var nöjd med sin kroppsbild och av dessa accepterade fyra sin kroppsbild eftersom det inte är så lätt/går inte att ändra på den. Åtta informanter beskrev att de var missnöjda med sin kroppsbild. Jo, jag är nöjd med min kroppsbild. Det går ju som inte att förändra och då är det lika bra att vara nöjd (inf 6) Så är jag rätt nöjd med mina ögon och min mun Jag tycker om mitt ansikte. Jag tycker om mitt hår, tjockt och lockigt. det (näsan) kan man inte göra något åt om man inte gör en skönhetsoperation och det har jag absolut inte tänkt göra. Så är man skapad. Det måste man acceptera (inf 2) Jag är inte nöjd med mig själv. Jag tror att hur smal man än blir.så tror jag aldrig att man är nöjd med sig själv. Det är alltid något som är fel. Alla andra är bättre (inf 10) På ett sätt är jag väl nöjd med att jag varken är spinkig eller tjock, ingen är väl perfekt (inf 11) Jag har hår överallt. Det är jättejobbigt. Det är ett komplex.. Jag stör mig så mycket på det. Det är inte lätt att ta bort det (inf 16) Utseende När det gällde utseendet så relaterade åtta informanter till sitt ansikte. I tio citat menade informanterna att de hade ett normalt/vanligt utseende. Två informanter beskrev att deras något avvikande utseende påverkade deras kroppsbild. Avvikelsen bestod i detta fall av att de hade ett annat ursprung. Genom att förbättra utseendet på olika sätt som att sminka sig, färga håret eller vaxa ansikte och ben så kunde kroppsbilden bli mera positiv menade fyra informanter. Jag tycker att jag har stora anletsdrag (inf 11) Sen kan man alltid försköna sig själv med smink (inf 2) 15

17 Jag använder inlägg i BH:n för då ser det bättre ut (inf 16) Jag ser ju annorlunda ut eftersom jag delvis har ett annat ursprung (asiatiskt ursprung). Mina bröder tycker att det är bara bra att se annorlunda ut för då blir man ihågkommen. Det är ju ett annat perspektiv och det är ett bra perspektiv (inf 13) Jag är inte mörk egentligen och inte ljus heller.. Jag har även fått positiva reaktioner på mitt utseende å, jag vill också vara brun som du (inf 16) Önskningar I 13 citat uttryckte fem informanter önskningar om att förändra vissa kroppsdelar som att öka musklernas storlek, få större bröst och mindre stuss. Sex informanter önskade ändra sin kroppsvikt. En av dessa önskade gå upp i vikt. Jag tror jag skulle må bättre om jag gick ner några kilo. Det är ju svårare att hitta kläder när man är lite större (inf 2) Jag har ett drömmål att väga 60 kg. Jag väger mindre än det nu (inf 4) Annars tycker jag faktiskt att jag är ganska bra. Jag tror att skulle jag bli smal så blir jag nöjd faktiskt (inf 14) Jag skulle vilja fettsuga min röv. Jag skulle vilja ha större bröst. Jag skulle vilja att mina ben inte såg ut som stolsben. Jag vill ha större vader. Så vill jag inte vara så hårig, för jag är jättehårig (inf 16) Faktiska/upplevda förändringar Ändrat tänkande och förändrad/utvecklad kropp var de två aspekter som kunde ses i denna kategori. Sju informanter beskrev att de tänkte annorlunda och därför hade synen på kroppsbilden förändrats. Fyra informanter beskrev att när den egna kroppen förändrades så förändrades även deras kroppsbild. Jag fick som en annan kropp och det var en ganska snabb förändring som jag inte alls var nöjd med (inf 17) Det är väl nu som de kroppsliga förändringarna börjar stabilisera sig och nu det börjar ändras i huvudet också (uppfattningen om kroppen) (inf 13) Jag har gått ner 13 kg på ett halvår. Nu är jag normalviktig. Det var en positiv viktnedgång (inf 19) 16

18 Jag tror att man tänker mer på hur man ser ut nu än när man var yngre... Jag tror man tänker mer på utseendet nu, mer på detaljer. Förr var det mera bara färgen och hur de (vännerna) var till sättet (inf 6) Träning/ej träning I denna kategori fanns två aspekter, för och emot träning. Fyra informanter beskrev fördelar, mentalt och fysiskt, med att träna medan tre informanter inte iddes träna eller ogillade träning även om de insåg att de kanske borde träna regelbundet. Nyligen tyckte jag jätteilla om kroppen men så tränade jag ganska mycket i tre dagar och då kände jag var jag hade den och då blev jag mer nöjd med kroppen. Uppfattningen om var den finns blev tydligare och då känns det som om den är vackrare. Eller jag blir mer tillfredställd med den (inf 17) Det finns delar på min kropp som jag helst skulle vilja ändra på men då kanske jag måste träna och jag orkar inte träna varför ska jag träna för att kläderna ska passa? Träning är inget för mig, det har jag aldrig tyckt om (inf 16) Individens fysiska förmågor Fem informanter menade att individens fysiska förmågor som smidighet, rörlighet, muskelstyrka, hållning och kroppsliga skador kan påverka kroppsbilden, både positivt och negativt. Jag är inte tillräckligt smidig. Jag kan bli smidigare om jag går ner i vikt (inf 1) Det är ganska kul att vara stark. Då blir man ombedd att hjälpa till och bära (inf 8) Jag har problem med ryggen. Jag tror inte jag skulle haft så mycket problem om jag varit kortare (inf 9) C. Vad har varit avgörande för skapandet av din egen kroppsbild? Frågeställningen besvarades med fyra kategorier (tabell 3). Det allra viktigaste när det gällde hur den egna kroppsbilden skapades var hur personer i ens närhet kommenterade ens utseende. Det allra viktigaste var vad kompisar/vänner uttryckte därefter kom den närmaste familjen. Om man blev retad för sitt utseende som barn så verkade det lämna tydliga spår i 17

19 den egna kroppsbilden framöver. Andra informanter menade att när man jämförde sig med andra personer såg man olikheter som bidrog till att skapa den egna kroppsbilden. Egna erfarenheter av olika fysiska aktiviteter som lek, sport och idrott påverkade skapandet av kroppsbilden refererade några informanter till. Spegel, foton, filmer, att se sig själv utifrån, som andra ser en, kunde vara en referens till skapandet av den egna kroppsbilden. Sju informanter menade att det kroppsideal som olika medier förmedlade påverkade synen på den egna kroppsbilden. Gymnastiklärares och tränares kommentarer tycktes vara viktiga men då fram för allt deras negativa kommentarer medan stöd från kurator kunde ge positiva effekter på informantens kroppsbild. Tabell 3: Vad har varit avgörande för skapandet av din egen kroppsbild? Kategorier Antal informanter Antal citat Vad andra säger/tycker Egna erfarenheter Samhälle/Media 7 8 Självförtroende/välbefinnande 3 5 Vad andra säger/tycker Sexton av tjugo informanter upplevde att vad kompisar/vänner/pojkvänner, föräldrar/familj, lärare/tränare och kurator/stödgrupp uttryckte om informanternas utseende hade varit viktigt för skapandet av deras kroppsbild. Allra viktigast tycktes jämnårigas uttalanden vara. Jag tror att man (kompisar) påverkar varandra ganska mycket (inf 3) Man tänker på vad andra tycker om en, man vill bli omtyckt och då hör ju utseendet till, tyvärr så gör det de (inf 11) Jag tänker väl på familjen (inf 10) Det är värst när mamma säger någonting. Värre än när någon annan säger något, någon jag inte känner eller klasskompisarna (inf 15) Mamma, hon är ju alltid där. Hon peppar alltid en när man är nere. Så nog tror jag på henne (inf 13) Jag tror att det är allmänt omgivningen, vänner och familj. Jag har känt att jag duger med min kropp (inf 12) 18

20 Det är ju många som sagt att de tycker att jag är söt, har fina ögon, fint hår. Om man hör flera säga samma sak så blir det att man börjat tänka lite extra på det och att man har lärt sig att tycka om sig själv (inf 2) Det är mycket när man tränar. Om du vill ta dig med i gruppen så måste du tänka på att skaffa mera muskler, att gå ner i vikt. Och kompisar som sagt Å, vá du är lång, tycker du inte det är hemskt för du är ju alltid längst (inf 1) Egna erfarenheter Olika egna erfarenheter som påverkade skapandet av kroppsbilden var att ha blivit retad av kompisar (12 citat), omgivningens påverkan och att ha ägnat sig åt fysiska aktiviteter. Att se sig själv i spegeln, på foto eller på film kunde bidra till skapandet av den egna kroppsbilden menade 3 informanter. Det har ju påverkat min kroppsbild att jag är mörkhyad. De har sagt hemska namn och sådant. Typ vit neger eller en ramsa: Kinesiska luder nu ska du fara hem och klättra upp i palmerna och äta kokosnötter (inf 13) Det var från lekis och upp till fyran, femman som de kallade mig typ neger.. Det var samma sak när de sa tjockis. Man blir ju ledsen för det var ju ett dumt ord (inf 15) De tyckte att det såg klumpigt ut, när en som var så klumpig som jag sprang omkring (inf 19) Jag har varit i en omgivning där jag känt att jag duger med min kropp (inf 12) Jag har varit mycket med killar. De har som inte samma bild som jag tror att tjejer har. De pratar inte så mycket om hur folk ser ut (inf 5) När jag var riktigt liten då brukade jag aldrig hinna i kapp de andra när vi sprang och lekte och så och när man skulle köpa examenskläder och så kom man inte i klänningen (inf 14) Spegeln den var viktig. När jag blir förvirrad, om jag undrar är min kropp verkligen så ful då har det slutat med att jag har filmat för att se om det stämmer eller inte. Det kan sluta åt båda hållen (inf 17) 19

21 Samhälle/Media Sju informanter refererar till medias inverkan på hur de skapade sin egen kroppsbild. Som samhället ser ut idag så ska man ju se ut på ett visst sätt (inf 10) Man blir ju hela tiden påverkad av tidningar. Det är ju alltid smala modeller. Jag har säkert blivit påverkad av dem även om jag inte är medveten om det (inf 12) Jag tänker på media. De skapar ju ideal och osäkerhet, en idealkropp som de vill att man ska eftersträva. Osunda kroppar (inf 20) Självförtroende/välbefinnande Att må bra, att ha bra/dåligt självförtroende, påverkade synen på kroppsbilden menade 3 informanter. Jag har nog bra självförtroende. Då spelar det ingen roll hur folk ser på mig för bara jag vet var jag har mig själv och var jag har mina nära vänner så spelar det ingen roll vad andra tycker (inf 5) Mitt eget psyke. Jag brottas ganska mycket med mig själv. Jag kan verkligen låta psyket ta över. Jag bråkar mycket med mig själv där inne om vad jag tycker. När jag är glad och har bra självförtroende spelar det inte så stor roll om kroppen ser lika dan ut som igår för man blir snyggare av det. Man får bättre utstrålning (inf 17) RESULTATDISKUSSION A. Vad lägger informanterna för betydelse i begreppet kroppsbild? Begreppet kroppsbild används bland annat inom psykosomatisk/psykiatrisk sjukgymnastik men inte så ofta i dagligt tal. Därför började studien med att fråga informanterna vad de avsåg med detta begrepp. Frågan besvarades med fyra kategorier där den klart största kategorin var Hur kroppen ser ut. Denna kategori innefattar tre aspekter. Den första och klart dominerande aspekten innehöll 61 citat om hur kroppen ser ut, hur alla ser ut, utseende, en bild av kroppen, hur andra ser/bedömer min kropp, hur jag ser/bedömer andras kroppar. Här beskriver informanterna en allmän syn på begreppet kroppsbild. Att många tar med ordet bedömningar är intressant. Är det vad de själv gör, ser andras kroppar och bedömer dem 20

22 eller är det vad de upplever att andra gör när de ser på dem? Detta stärks av vad Bengs (14) fann i sin avhandling att många av flickorna var medvetna om att deras kroppar bedömdes och sågs som ett objekt. I den andra aspekten blir beskrivningarna något mer personliga som hur jag ser på mig själv/min egen kropp, hur jag uppfattar bilden av min egen kropp. Bunkan (13) menar att kroppsbild är den mentala projektionen av den egna kroppen. Hur jag ser på/uppfattar min kropp återkommer ofta i citaten. Kroppsuppfattning är en del i begreppet kroppsbild menar Roxendal (7). Begreppet gäller uppfattningen om kroppen, bild, kontur, omfång, tyngdförhållanden och proportioner. Den tredje aspekten som omfattade fyra informanter handlade om kroppen utan huvud/ansikte. Denna uppdelning är inte tidigare beskriven enligt vad författaren funnit. Värderar vi ansiktet högre än resten av kroppen eller är det kanske lättare att läsa en persons ansiktsuttryck än det är att läsa kroppsuttryck? Body Awareness Scale (BAS) (8) består av tre delmoment, ett rörelsetest, en intervju och en observations del. Dessa tre delmoment sammanvägs när man gör en bedömning av personens resurser eller kroppsjag som Roxendal menar är en aspekt av människans totala identitetsupplevelse. Det finns ett item i BAS som benämns Inställning till utseendet. Där framgår att frågan gäller både ansikte och kropp. Svar på den frågan kan bl.a. visa på om personen är nöjd/missnöjd med sitt utseende. En informant skriver: Ansiktet ingår inte i kroppsbilden. Ansiktet är som lite finare än kroppen. Kroppen är mer materiell men ansiktet har mer väsen över sig. Det (ansiktet) uttrycker mer. Var hör huvud/ansikte hemma om inte i kroppsbilden? Den näst största kategorin var Kroppsideal. Här använder de flesta informanterna ordet ska som i hur en kropp ska se ut. Endast två informanter refererar här direkt till massmedia medan några refererar till samhället. Resterande citat har inget direkt ursprung utan informanterna talar om kroppsfixering och fotomodeller. Man kan ana att de flesta citaten har sitt ursprung i upplysning om kroppen som informanterna fått via olika typer av massmedia. Det finns idag forskning som pekar mot att massmedia har ett stort inflytande på kvinnors kroppsbild. I en australiensisk undersökning (24) rapporteras att konsumenter är bekymrade över det inflytande bilder i media, med smala modeller, har på kvinnors kroppsbild. Det konstaterades i en annan studie (25) att tidiga erfarenheter av fysisk aktivitet och användningen av media i barndomen och ungdomsåren spelar en viktig roll i utvecklingen av vuxna kvinnors kroppsuppfattning. En informant skriver Kroppsbild är hur man ska se ut i 21

23 dagens samhälle. Inte för att jag tror på det, egentligen skiter jag i hur jag ser ut men det är så man egentligen ska se ut. Det är bara någon som hittat på det och snart ska man se annorlunda ut igen. Detta bekräftas av Bengs (14) som skriver att när det gäller kropp och skönhetsideal så innebär det att det inte finns något fast, givet ideal. Istället varierar dessa ideal mellan olika kulturer och olika tider. Det finns en uppsättning ideal som vid en given tidpunkt delas med andra människor. Olika externa krafter påverkar vår förståelse av kroppen. Massmedia och andra människor är två viktiga sådana källor (14). Alla påverkas vi av reklam och information även om vi inte alltid är medvetna om det. Man kan anta att unga människor påverkas mer och denna påverkan kan öka genom att vi i dagens samhälle möter många olika former av media. Samtidigt förs idag en öppen diskussion om dessa frågor i media där man ifrågasätter t.ex. trådsmala modeller. Alternativ finns till det smala idealet idag och diskussionen fortsätter. Resultaten i denna studie visar att påverkan från media finns men att några informanter ifrågasätter det rådande modet med smala modeller. I den tredje kategorin Kroppens funktion, kommer beskrivningarna av begreppet kroppsbild att utvidgas. Här beskriver informanterna inte bara den ytliga bilden av kroppen utan var kroppen finns i rummet, att känna hela kroppen, fysiska processer och kroppsrörelser som hur man går/rör sig. Dropsy (12) menar att ordet bild i kroppsbild får oss att tänka på en rumsform, den föreställning som var och en i varje ögonblick medvetet eller omedvetet har av den egna kroppens form och ställning i rummet. Han menar att vi främst associerar kroppsbild med en föreställning om kroppen och som vi tydligast uppfattar inifrån genom muskelsinnet. Kroppsbilden påverkas i sjukgymnastens arbete med kroppen och kroppsrörelser och därmed påverkas även patientens hela identitet (9, 15, 27, 28, 37). I kategori Att se individen som en helhet beskrev tre informanter att kroppsbild är hela personen, både det fysiska och det mentala. Kroppen är inte en separerad och avskild del av personen utan vi är som personer en integrerad helhet med kropp, själ och medvetande. Kroppen representerar vår förutsättning för att agera och handla i världen (4). Kroppen är även basen för våra upplevelser, det är i kroppen vi känner våra känslor och behov. Den gamla uppdelningen av människan i kropp och själ, enligt filosofen Descartes, sitter djupt rotad hos oss i västerlandet. Denna uppdelning är fortfarande tydlig i dagens svenska 22

24 sjukvård. Sjukgymnaster har i sitt yrkesutövande möjligheter att sammanfoga begreppen kropp/sinne till en helhet. Kroppslig identitet (9) är ett uttryck som används för att beskriva helheten ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Svensk/nordisk sjukgymnastik ligger långt framme i detta hänseende. Det synsätt som Basal Kroppskännedom (BK) förmedlar är en väl dokumenterad behandlingsmodell som strävar efter att sammanfoga kropp och själ till människa och att visa på vilka resurser, inte brister, som finns hos varje enskild individ (5, 6, 7, 9, 26, 27, 28, 29). Det finns forskning som visar positiv effekt av behandling med BK vid bland annat långvariga psykiska funktionshinder som schizofreni, traumatiska lårbensamputationer, olika former av långvarig smärta, ångest/depression, ätstörningar samt hos sexuellt utsatta kvinnor (5, 6, 9, 26, 27, 28, 29). Effekter av behandling med BK (5) är till exempel att normalisera störd kroppsuppfattning, öka kroppsmedvetandet, öka den hälsorelaterade livskvaliteten och öka tilltron till personens egen förmåga att hantera smärta. Idag finns sjukgymnastutbildning på åtta orter i Sverige gjordes en enkätundersökning (30) bland studenter i termin sex vid sju av dessa utbildningsorter om Inställningen till kroppskännedom som behandlingsform. Resultatet visade att studenterna var positivt inställda till kroppskännedom som behandlingsform men variationen i undervisningstimmar och hur nöjd man var med undervisningen varierade stort. Efter en rundringning till de olika sjukgymnastutbildningarna under våren 2012 framgår det att det finns stora variationer mellan utbildningsorterna vad gäller undervisningen i Kroppsmedvetandeträning (KMT) idag. Till detta ämnesområde räknas bland annat olika metoder för avspänning, Basal Kroppskännedom, bedömningsinstrument som BAS-H (8) och Resursorienterad Kroppsundersökning (13). Ett par orter saknar utbildning i Basal Kroppskännedom och har i stället fokuserat på fördjupning i beteendemedicin. B. Hur beskriver unga kvinnor sin egen kroppsbild? Frågeställningen besvarades med sju kategorier. I den största kategorin, Kroppsmått, beskrevs aspekter som vikt (27 citat), längd (18 citat) och att kroppen har olika proportioner/form (17 citat). Av de femton informanter som nämnde vikt som en del i sin kroppsbild uppgav sex att de var smala/för smala och åtta informanter att de var överviktig/mullig eller att de behövde gå ner i vikt. Vi vet inte informanternas vikt bara 23

25 undertecknads bedömning i rummet. Ingen av de smala informanterna var extremt smala och idag när många oroas av att unga flickor bantar och riskerar att få anorexia var deras medvetenhet om att de var smala positivt. Det finns idag mycket forskning kring kroppsbild och vikt då ofta relaterat till träning, socialgruppstillhörighet men framför allt till riskbeteenden för ätstörningar. Denna forskning visar att högpresterande, perfektionistiska personer som har vissa problem med sin kroppsbild har ökad risk för ätstörningar (31). En annan infallsvinkel är att personer som deltat i appearance-based sports (till exempel gymnastik, ridsport, simning) ofta upplever att de är större än vad de verkligen är och tränare behöver vara uppmärksamma på risken för ätstörningar hos dessa atleter (32). Kroppsvikt tycks vara en ofrånkomlig del av social identitet skriver Luikko (33). Även när det gällde kroppslängd var variationen stor inom gruppen. Det finns inga referenser när det gäller kroppslängd i denna studie, all forskning tycks inrikta sig på kroppsvikt. Åtta informanter beskrev att de upplevde att proportionerna mellan olika kroppsdelar inte var bra. Det kunde röra sig om att de tyckte att de hade korta ben, lång rygg, lång överkropp, päronformad kropp med mera. Två aspekter växte fram i kategorin Kroppstillfredsställelse, att vara nöjd respektive missnöjd med sin kroppsbild som helhet och/eller med vissa delar av sin kroppsbild. Över hälften, tolv informanter, uppgav att de var nöjda med sin kroppsbild och av dessa accepterade fyra sin kroppsbild eftersom det inte går att ändra på den. Åtta informanter beskrev att de var missnöjda med sin kroppsbild. Att vara nöjd/missnöjd med sin kroppsbild är ofta återkommande i olika studier. Det positiva i denna studie är att majoriteten av informanterna är nöjda med/accepterar sin kropp. Ungdomar som är nöjda med sitt eget utseende har präglats av en funktionell syn på kroppen och ett godkännande av kroppsliga brister som de uppfattade att de hade (34). Både för pojkar och flickor, kan samtal med vänner om vikt, inbördes kritik av utseende och jämförelser med idealutseende ha betydande inverkan på personernas missnöje med kroppen (35). Flickor rapporterar mest missnöje när de är överviktiga (36). Den allmänna uppfattningen är att unga kvinnor är missnöjda med sin kroppsbild. Detta kan inte verifieras i refererade studier (14, 15). En del studier är baserade på enkätsvar (41) och det är osäkert om dessa resultat är relevanta. I många studier har man mätt hur nöjd/missnöjd 24

26 man är med sin kroppsbild i förhållande till fysisk träning, vikt, ätstörningar, och där varierar resultaten en hel del (15, 32, 37). I en tysk studie (38) fann man att kroppsbildsterapi är ett bra komplement till standardiserade behandlingsprogram vid ätstörningar. Terapin reducerar negativa tankar i samband med ätande och förändrar attityden till kroppen. Det finns behandlingsmetoder som kan påverka kroppsbilden i en positiv riktning. Här kan sjukgymnaster göra en stor insats. De flesta tekniker som sjukgymnaster inom den psykiatriska och psykosomatiska vården använder är inriktade mot att medvetet arbeta med att hitta en balanserad muskulär spänningsbalans, att öva upp muskelsinnet och att tillägna sig en mer realistisk kroppsbild. Mattsson skriver att tillfredsställa patientens basala psykomotoriska behov och ta tillvara slumrande resurser har varit den centrala utgångspunkten för utvecklingen av Basal Kroppskännedom (BK) som dels är ett synsätt, dels en sjukgymnastisk behandlingsmetod. BK fokuserar framför allt på att aktivera hälsobefrämjande resurser och riktar sig inte primärt mot symptom och begränsningar (27). Mönstren i patientens kroppsliga förhållningssätt ses i BK som ett uttryck för patientens livshistoria och självbild, så som personen bär dem med sig i sin kropp och förhåller sig till i sin vardag (28). I kategorin Utseende så relaterade åtta informanter till sitt ansikte. Sju informanter menade att de hade ett normalt/vanligt utseende. Liukko menar att normalitet tycks kräva det avvikande för att kunna fångas. Upplevelsen av sig själv som normal tycks vara något flyktigt och godtyckligt och kräver ständiga ansträngningar. Den sociala identiteten framstår som något som ständigt förändras. Omgivningens, särskilt kamraternas, reaktioner tycks ha en stor betydelse för personens självuppfattning skriver Liukko (33). Genom att förbättra utseendet på olika sätt som att sminka sig, färga håret eller vaxa ansikte och ben så kunde kroppsbilden bli mera positiv menade fyra informanter. Kvinnor har i alla tider försökt försköna sitt utseende även om vad som är vackert förändrats genom årtusenden. Kanske har detta intresse ökat totalt sett på grund av att vår ekonomiska situation tillåter ökad konsumtion. Fem informanter hade Önskningar (13 citat) om att förändra vissa kroppsdelar som att öka musklernas storlek, få större bröst och mindre stuss. Sex informanter önskade ändra sin kroppsvikt. En av dessa önskade gå upp i vikt. 25