Äldres bostadsval och preferenser. - en sammanställning av aktuell forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres bostadsval och preferenser. - en sammanställning av aktuell forskning"

Transkript

1 Äldres bostadsval och preferenser - en sammanställning av aktuell forskning Marianne Abramsson 1 1 Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Norrköping

2 Foto: Marianne Abramsson

3 Förord Föreliggande rapport handlar om äldres bostadsval och boendepreferenser. Frågor som är aktuella med anledning av den demografiska förändring som äger rum framöver med en ökning särskilt av de allra äldsta och med geografiska skillnader såväl angående andelen äldre som bostadsmarknadens struktur. Antalet personer som är 65 år och äldre ökar från knappt 1,9 miljoner år 2013 till prognostiserat 2,1 miljoner 2021 och 2,4 miljoner Hur och var de äldre bor och vilka behov och preferenser de har är centrala bostadspolitiska och socialpolitiska frågor för kommunerna då äldres bostadsval påverkar framtida behov av vård, omsorg och bostadsanpassningar. Det finns därför ett behov av kunskap om äldres boendepreferenser och om vilka möjligheter och hinder som finns för att äldre ska få ett boende i linje med sina behov, önskemål och ekonomiska resurser. Rapporten är resultatet av en studie med syfte att sammanfatta aktuell forskning inom områden som berör äldres bostadsval och boendepreferenser i Sverige men även med en internationell utblick. Resultatet bygger huvudsakligen på vetenskaplig litteratur, såsom artiklar, böcker eller presentationer av resultat från olika forskningsprojekt från olika länder i västvärlden. Studien har varit förlagd till Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet och har utförts av Marianne Abramsson, forskare och lektor vid institutet. NISAL är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut med den äldre individen i fokus och där åldrandets kulturella, sociala och politiska innebörder studeras. Studien på vilken rapporten bygger, genomfördes på uppdrag av utredningen om Bostäder för äldre, tillsatt av regeringen, som också finansierade studien. Norrköping i mars 2015 Marianne Abramsson Forskare, NISAL 3

4 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Introduktion... 8 Syfte och disposition... 9 En åldrande befolkning söker boende... 9 Kvarboendet som prinicp En värdeförskjutning och ett längre liv Undersökningar om äldres boendepreferenser och bostadsval Olikheter i tillgänglighet Boendeformer för äldre Bostäder för äldre i det ordinarie bostadsutbudet i Sverige Seniorbostäder Trygghetsboende Äldre, boendet och ekonomin Avslutande diskussion Referenser

5 Sammanfattning 2 Andelen äldre ökar liksom medellivslängden och detta i kombination med en minskning av antalet platser i särskilt boende ställer nya krav på den ordinarie bostadsmarknaden att tillhandahålla bostäder för äldre. Även om standarden på bostäder generellt är hög i Sverige så varierar utbudet av och tillgången till bostäder mellan bostadsmarknader i olika geografiska områden. Frågan om äldres boende är aktuell även i många andra länder med en liknande demografisk struktur. Olika förutsättningar på bostadsmarknaden ger dock olika utfall vad gäller äldres faktiska bostadsval. Syftet med föreliggande arbete var att lyfta fram aktuell forskning på området för att få en bättre förståelse för äldres bostadsbehov och bostadsmarknadens möjligheter att möta dessa behov. Bland de yngre äldre bor de flesta i eget småhus men med ökad ålder minskar andelen småhusboende, det är dock främst bland de äldsta som boende i flerfamiljshus i hyresrätt dominerar. Äldre som grupp är mindre rörlig på bostadsmarknaden i jämförelse med yngre åldersgrupper. Majoriteten av de flyttningar som äldre gör är lokala, dvs. inom den lokala bostadsmarknaden där huvudsyftet med flytten är just att byta bostad. Endast ett fåtal äldre flyttar över långa avstånd då motivet till flytten oftast är ett annat än att byta bostad. Det som i störst utsträckning påverkar äldre att flytta är att man blir ensamstående samt hög ålder. Dessa förändringar föranleder oftast en flytt till en mindre bostad, företrädesvis en lägenhet, ofta i hyresrätt. Kvarboendeprincipen har varit central för bostadspolitiken i Sverige och även präglat utformningen av socialtjänstlagen. Människor har rätt att bo kvar hemma vilket möjliggörs dels med hjälp i hemmet, dels genom att utforma bostäder som ger möjlighet för äldre individer att bo kvar om deras hälsa försämras. Successivt har det skett en förskjutning av begreppet och även om kvarboendeprincipen står stark än så handlar det för många äldre om att bo kvar på den ordinarie bostadsmarknaden men inte nödvändigtvis i en bostad som man har bott länge i. Kvarboendet som princip har också ifrågasatts i såväl Äldreboendedelegationens rapporter 2007 och 2008 som i aktuell forskning där man menar att en flytt till en adekvat bostad kan hjälpa äldre till ett mera oberoende och eventuellt mer socialt aktivt liv. Att äldre flyttar i mindre utsträckning än andra grupper kan, förutom önskan att bo kvar också bero på en brist på lämpliga boendealternativ. Det finns även studier som visar att äldre ibland har bristande kunskap om de olika typer av bostäder som erbjuds på bostadsmarknaden liksom om vilka boendekostnader olika bostadsval för med sig. Undersökningar från olika länder visar på den med ökad ålder gradvisa förflyttningen bland äldre till ett mindre boende med mindre inslag av ägande och därmed också ett minskat ansvar för underhåll. I länder där hyresrätten är en marginaliserad sektor är flyttningar till en mindre bostad inte lika självklar. I Norge där den övervägande majoriteten bor i äganderätt är önskan att bo kvar 2 Se rapporten nedan för referenser till materialet som presenteras i sammanfattningen. 5

6 särskilt stor. I Finland har äganderätten generellt högre status än hyresrätten och det är därmed fler som upplever den boendeformen som mer ekonomiskt säker. Studier visar på preferenser som ligger i linje med en förändring i boendesituationen. Yngre äldre prioriterar i större utsträckning större bostadsyta, trädgård, eget underhåll (läs småhus) medan äldre äldre istället anger mindre bostadsyta, tillgänglighet, balkong och minskat ansvar för underhåll som viktiga i boendet (läs lägenhet). Skillnader mellan män och kvinnor visar att män i större utsträckning anger preferenser som att ha nära till skog och mark, parkering och hobbyutrymmen än kvinnor medan dessa istället rankar plats för familjen, nära till kollektivtrafik och tillgång till hiss högt. På frågan om vad som skulle kunna leda till en flytt i framtiden är försämrad hälsa det som dominerar. Geografiska skillnader visar sig i att preferenser för boendet huvudsakligen stämmer överens med boendemiljön, dvs. närhet till skog och mark är viktigast för dem som bor i den typen av boendemiljöer medan närhet till service och kollektivtrafik prioriteras för dem som redan har det eller bor i miljöer där det är ett reellt alternativ. Likaså påverkar det bostadsutbud som finns vilken typ av boende man säger sig föredra. Det som flera studier visar på att det är fler som anger att de i framtiden vill bo i en mindre bostad, med mindre inslag av ägande än vad det idag är äldre som gör det. Det skulle peka på en framtida brist på den typen av bostäder då samtidigt de grupper som flyttar till den typen av bostäder ökar, dvs. de allra äldsta. Tillgången på tillgängliga bostäder varierar. Störst befaras bristen på tillgängliga bostäder vara i kommuner med vikande befolkningsutveckling där ingen eller begränsad nybyggnation ägt rum under en lång följd av år. Skillnader i bostadsanpassningsinsatser/kostnader varierar mellan kommuner och kan antas bero bl a på hur bostadsutbudet ser ut i kommunen. Boendeformer för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden finns i Sverige, liksom i andra länder, i form av t ex senior- och trygghetsbostäder i olika upplåtelseformer. Intresset för dessa har ökat och bostadsmarknaden har svarat med ett ökat utbud. I Tyskland till exempel har en satsning på åldersintegrerade boendemiljöer genomförts där syftet förutom att erbjuda äldre ett bra boende, har varit att boendemiljön ska stärka äldres oberoende och deras möjligheter att få stöd av informella insatser från t ex grannar. Få studier finns om förhållandet mellan äldres bostadsval och deras ekonomi. Man kan dock konstatera att hur äldre bor påverkas av deras ekonomiska situation, t ex så bor äldre med låg inkomst i större utsträckning i hyresrätt än äldre med hög inkomst. För de som har råd tycks boendekostnaden till viss del underordnad de kvaliteter som man upplever sig få i boendet. Från andra länder kan konstateras att äldre med låg inkomst men som bor i äganderätt belånar sin bostad på olika sätt för att möjliggöra kvarboende, i synnerhet om det inte finns reella alternativ på bostadsmarknaden. Bostaden kan ses som en pensionsförsäkring och studier visar på hur den kan fungera på olika sätt, dels enligt det traditionella där kapitalet i bostaden tas till som en sista utväg när inga andra medel står till buds vilket innebär att man i det längsta lever ett liv 6

7 med låg inkomst men med bundet kapital. Dels det nya sättet att använda kapitalet i bostaden genom att på olika sätt belåna den för att finansiera konsumtion vilket innebär att när den tiden kommer då man har låg pension så finns inte något kapital bundet i bostaden längre. Hur staten ser på det kapital som finns i bostaden varierar mellan länder, i vissa räknas det in som en del i pensionen medan andra låter välfärdsinstitutionerna fungera oberoende av bostadskapitalet. Sammanfattningsvis pekar forskningen mot ett större behov av mindre bostäder, företrädesvis lägenheter i hyresrätt då medellivslängden ökar och andelen äldre blir fler. Geografiska skillnader i bostadsutbud, särskilt vad gäller tillgängliga bostäder, behöver uppmärksammas liksom de grupper av äldre som har lägst inkomst och därmed tillgång till ett mer begränsat utbud av bostäder. Frågor som behöver belysas ytterligare är t ex den om hur äldres bostadsval påverkas av deras ekonomiska situation, hur betalningsviljan ser ut i relation till bostaden samt hur deras bostadsval påverkas av strukturen på den lokala bostadsmarknaden. Även de nya boendeformernas påverkan på äldres bostadsval samt hur dessa fungerar över tid behöver följas upp liksom hur äldres preferenser angående framtida boende stämmer överens med deras faktiska agerande framöver. 7

8 Introduktion Den demografiska förändring som äger rum där andelen äldre i befolkningen ökar har inneburit att frågor som rör äldre i olika sammanhang, inte minst politiskt, har kommit att uppmärksammas mer än tidigare. Det har blivit allt tydligare att en åldrande befolknings framtida bostads- och omsorgsbehov måste planeras för, vilket har understrukits i flera rapporter inte minst i de offentliga utredningarna Riv ålderstrappan. Livslopp i förändring från , samt i Äldreboendedelegationens delbetänkande samt slutbetänkande från december 2007 respektive december Äldres boende och bostadsval är exempel på frågor som aktualiserats i Sverige men även i många andra länder 5. Hur äldres boendeförhållanden och bostadsbehov kommer att se ut framöver har blivit en viktig fråga och de senaste åren har olika studier genomförts i en rad länder 6. I Sverige har kvarboendet, dvs. att få åldras i en bostad man bott i en längre tid även när hälsan sviktar, under många år varit ett politiskt mål. Detta har möjliggjorts genom en utbyggd hemtjänst och hemsjukvård. På senare år, inte minst i äldreboendedelegationens slutrapport 7 har kvarboendets gränser påtalats och man har visat på att det också finns äldre som känner sig otrygga och ensamma i sin bostad 8. Liknande diskussioner förekommer även i andra länder 9. Det gäller t ex äldre som har svårt att ta sig ut ur sin bostad, äldre som har olika typer av sjukdomar och äldre som lever ensamma utan släkt och vänner i närheten. För den här gruppen föreslog äldreboendedelegationen en utbyggnad av trygghetsboenden. Den typen av boende finns nu i några kommuner, totalt cirka 4000 bostäder och antalet trygghetsbostäder förväntas öka 10. Under 2000-talet har seniorboenden ökat kraftigt i antal, från ca i början av 2000-talet till ca , med planer på fortsatt utbyggnad 11. Intresset för den här boendeformen har ökat dels bland äldre som vill ha ett relativt bekvämt boende med endast få krav på skötsel och underhåll av bostaden dels bland äldre som av sociala skäl inte längre vill bo ensamma i sin vanliga bostad. För bostadsföretagen har äldre som kundgrupp visat sig intressant och alltfler företag erbjuder nu olika former av kategoriboende för äldre, ensamstående eller par men utan hemmaboende barn och i den ålder då man närmar sig eller har passerat pensionsåldern. Även om 3 SOU 2002:29 4 SOU 2007:103, SOU 2008:113 5 Daatland 1999, OECD 2003, SOU 2008:113, Tatsiramos 2006, Abramsson och Nord SOU 2008:113, Bonvalet och Ogg 2007, Bonvalet och Ogg 2008, Gaymu et al. 2006, Ytrehus och Fyhn 2006a, Tomassini et al. 2004, Gierveld, de Valk och Blommesteijn 2001, Grundy 2001, Angelini och Laferrère SOU 2008:113 8 Söderberg Hillcoat-Nallétamby och Ogg Boverket Ibid 8

9 den geografiska spridningen av den här typen av boenden har ökat finns ändå påtagliga geografiska skillnader, särskilt som nybyggnation överhuvudtaget har varit geografiskt ojämnt fördelad 12. Med en minskande andel särskilda boenden, dvs. behovsprövat boende, har ansvaret för att bo bra på äldre dagar i allt större utsträckning överförts till de äldre själva. Då alltfler äldre uppnår en hög ålder då behovet att flytta till en mindre och mer tillgänglig bostad också ökar behövs en bostadsmarknad som kan möta de behov som uppstår. I Sverige är bostadsstandarden jämförelsevis hög men bostadsmarknaden skiljer sig i olika geografiska områden, dels vad gäller utbudet, dels vad gäller tillgänglighet. Syfte och disposition Syftet med föreliggande studie var att lyfta fram aktuell forskning på området för att få en bättre förståelse för äldres bostadsbehov och bostadsmarknadens möjligheter att möta dessa behov. Inledningsvis beskrivs översiktligt de kommande demografiska förändringarna liksom äldres boendesituation. En diskussion av kvarboendeprincipen följer och sedan ett avsnitt om vad som kan antas ligga bakom eventuella förändrade boendemönster bland äldre. Därefter presenteras resultat från en rad undersökningar som rör äldres boendesituation och olika boendeformer för äldre. Avslutningsvis följer ett avsnitt om forskning som rör äldres boende och ekonomi. Rapporten avslutas med en avslutande diskussion av resultaten och förslag på områden där kunskap fortfarande saknas. I rapporten används begreppet äldre generellt för att beteckna gruppen som avses i rapporten, ofta gäller det personer över 55 år men kan också avse personer som har uppnått pensionsålder. Ibland görs en distinktion mellan yngre äldre och äldre äldre, en gräns som ganska löst avser gruppen äldre under eller över 80 års ålder. En åldrande befolkning söker boende Att andelen äldre ökar i Sverige, och i en rad andra västländer, är ett välkänt faktum. Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att andelen individer mellan 64 och 79 år kommer att öka från drygt 1,6 miljoner individer årsskiftet 2013/2014 till 2 miljoner redan år Andelen personer över 80 år kommer under denna tid att vara relativt konstant (knappt ) men kommer efter 2020 att öka snabbt. Svenskarna är bland dem som är allra friskast störst del av livet jämfört med befolkningen i andra europeiska länder 13. Med ökad ålder följer dock försämrad hälsa även om vi lägger till fler friska år 14. Geografiskt så ser åldrandet olika ut, dvs. de regionala skillnaderna är stora. 12 SCB 2014b 13 Eurostat SNAC

10 Andelen äldre, över 80 år, är störst i glesbygdskommunerna överhuvudtaget och särskilt i norra Sverige och Småland men även på Österlen och Bjärehalvön i Skåne 15. Äldres bostadsbehov är dock en fråga för i princip alla regioner, även där andelen är lägre, då antalet äldre kan komma att öka över tid. I en rapport från SNAC-projektet (Swedish National Study on Aging and Care) baserad på intervjuer med och enkäter till äldre i olika regioner i Sverige finns indikationer på att åldrandet i storstäder är mindre problematiskt än på övriga orter 16. Kvinnoöverskottet bland de äldsta kommer över tid att minska då mäns och kvinnors förväntade livslängd närmar sig varandras, den ökar för båda grupperna, men männens ökar mest och svenska män är bland de äldsta i världen 17. Detta är en förändring som kan förväntas få konsekvenser för framtida bostadsbehov. I samband med detta kommer en del av befolkningen sannolikt att vara äldre innan den förlorar en partner och blir ensamstående. De, vars civilstånd inte förändras, flyttar i mindre utsträckning än de som förlorar en partner 18. Andelen kvinnor över 80 år i Sverige är nu ca 40% fler än andelen män över 80 år 19. Det stora flertalet (95%) av alla över 65 år bor i det ordinarie bostadsbeståndet, endast 5% bor i särskilt boende, en boendeform som omfattas av en särlagstiftning, och av dessa är flertalet över 80 år 20. Många äldre bor i småhus, av dem som är födda på 1940-talet är det ca 66% som bor i villa, fler män än kvinnor. Med ökande ålder minskar andelen villaboende men bland dem över 75 år bor fortfarande 47% av männen och 29% av kvinnorna i småhus. Männen bor oftare kvar hela livet med en partner medan kvinnorna som blir äldre oftare är ensamstående, då det är vanligare att bo i lägenhet 21. Äldre som grupp är oftast väl förankrad på bostadsmarknaden och är därför mindre rörlig på densamma. Jämfört med yngre åldersgrupper byter de bostad betydligt mer sällan 22. De flyttningar som görs är i allra störst utsträckning lokala flyttningar, endast ett fåtal äldre flyttar över långa avstånd 23. Den typen av flyttningar beror huvudsakligen på att man vill byta bostad då flyttningar inom den lokala bostadsmarknaden oftast innebär att man finns kvar i sitt sociala sammanhang och vi kan tolka det som att bostaden eller möjligen boendemiljön inte svarar mot den äldre personens behov eller önskemål. Under talet lanserades en kampanj i Danmark under rubriken Flyt i tide, där äldre 15 SCB 2014a 16 SNAC SCB 2011, Eurostat 2012, Gaymu, Ekamper och Beets Gaymu et al SCB 2014c 20 SCB 2012, Boverket Lennartsson 2007, Abramsson, Elmqvist och Magnusson Turner Abramsson et al. 2014, Angelini och Laferrère 2012, Hillcoat-Nallétamby och Ogg 2009, Clark och Huang 2003, Clark och Dieleman 1996, de Jong och Brouwer Abramsson et al. 2014, Bloem, van Tilburg och Thomése 2008, Warnes och Ford

11 uppmanades att se om sin boendesituation innan de inte längre kunde bo kvar i den bostad i vilken de bodde 24. Flera studier pekar dock på att tidigare flyttningar inte nödvändigtvis avhjälper behovet av ytterligare en flytt senare i livet om man inte väljer bostad med omsorg. Yngre äldre som flyttar, flyttar oftast till bostäder liknande dem de redan bor i och flyttningar till mer centrala lägen har inte påvisats 25. Inte heller är de som uppger att de förutser att de kommer att flytta inom den närmaste tiden nödvändigtvis dem som sedan gör det 26. Likaså visar studier från Norge på att de flesta flyttningar som äger rum bland äldre inte är planerade flyttningar utan flyttningar som uppstår som ett resultat av olika mer eller mindre akuta situationer 27. Inte heller om man flyttar som äldre äldre, och flyttar av skäl som grundar sig på minskad rörlighet eller andra hälsorelaterade förändringar, flyttar man nödvändigtvis till en bostad som kan hantera framtida förändringar i hälsa 28. Ju äldre man blir desto mer benägen är man också att uppge att man är nöjd med sin boendesituation 29. Att flytta och bryta upp från en känd och invand miljö är ett stort åtagande då man oftast har investerat mentalt och socialt i sitt boende och den plats man bott på under, ibland, många år. När annat omkring en förändras är platsen och boendet konstant 30. Med ökad medellivslängd förändras dock bostadsbehoven och bland de allra äldsta som flyttar går flyttlasset huvudsakligen till mindre bostäder, ofta i hyresrätt 31. En nyligen genomförd studie av inflyttningen i de Kombohus som producerats av SABO 32 i syfte att underlätta för nyproduktion visar att dessa är särskilt attraktiva för äldre hyresgäster trots att de inte är särskilt avsedda för ädre. Dessa bostäder har bl a byggts på orter som inte, eller endast i liten utsträckning, haft någon nyproduktion. Kommunerna har heller inte nödvändigtvis upplevt en brist på bostäder för äldre. Studien visar också att många av de äldre som flyttat till Kombohusen har gjort det för att anpassa sin bostadssituation till ett mindre, mer lättskött boende med hiss och i ett centralt läge. 33 Äldres flyttningar till dessa bostäder kan således vara resultatet av ett uppdämt behov av tillgängliga bostäder i hyresrätt. 24 Palsig Jensen Abramsson et al. 2014, Abramsson och Andersson Gottschalk, Boll Hansen och Gleerup Ytrehus och Gulbrandsen Granbom et al Dekker et al. 2011, Parkes, Kearns och Atkinson 2002, Perez et al Rubinstein och Parmelee 1992, Peace, Holland och Kellaher Angelini och Laferrère 2012, Abramsson och Andersson kommande 32 Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. 33 Wimark & Andersson

12 Kvarboendet som prinicp Sandstedt och Abramsson 34 skriver om kvarboendeprincipen som länge har varit central för bostadspolitiken i Sverige och även präglat utformningen av socialtjänstlagen. Det har också blivit ett internationellt begrepp, ageing in place. Det har handlat om människors rätt att bo kvar hemma, dvs. om att få hjälp i hemmet för att möjliggöra kvarboende samt om att utforma bostäder som ger möjlighet för äldre individer att bo kvar om deras hälsa försämras. I strikt mening handlar kvarboende om att faktiskt kunna bo kvar i den bostad man redan bor i men det har skett en förskjutning av begreppet till att omfatta även ett bostadsbyte t ex i samma trapphus men till en mer lämplig bostad 35. För det stora flertalet äldre handlar boendet på äldre dagar om att bo kvar på den ordinarie bostadsmarknaden, oftast i en bostad man bott i en längre tid men det kan också vara i en annan bostad som man flyttat till under senare tid. Granbom 36 menar att istället för att prata om ageing in place så borde man prata om ageing in the best possible place. Då alltfler uppnår hög ålder då sannolikheten för att man flyttar till hyresrätt ökar 37 kan man anta att behovet av bostäder inom den sektorn ökar när andelen äldre ökar. Med bara 5% av befolkningen över 65 år i särskilt boende 38 är de flesta äldre aktörer på den ordinarie bostadsmarknaden då det är där de har sitt boende. I äldreboendedelegationens delrapport 39 restes frågan om kvarboende som princip har nått vägs ände, att de som vill bo kvar i sitt eget boende nu i stor utsträckning har möjlighet att göra det med hjälp av hemsjukvård och hemtjänst och att det i stället finns äldre som vill flytta men inte kan göra det då det är brist på reella bostadsalternativ. Detta diskuteras även nyligen i en studie från Wales där man menar att man från policyhåll har börjat överväga att äldre kan få en bättre livssituation om de flyttar till ett annat boende 40. Studien i sig pekar på att det stöd för kvarboende som har visats i en rad studier till viss del beror på sättet att fråga, t ex vad gäller just platsbundenhet (se ovan). I studien från Wales har man fokuserat på de faktorer som äldre inte trivs med eller som gör livet besvärligt för dem i deras nuvarande boendesituation. Detta är också något som diskuteras i Granboms avhandling 41 där hon menar att den rådande föreställningen under många år har varit att äldre mår dåligt av att flytta. Det finns dock inte något egentligt stöd för den slutsatsen 42. Det finns endast ett få- 34 Sandstedt och Abramsson Johansson, Dahl och Åhnby 1983, s 7 36 Granbom 2014, s Abramsson et al Socialstyrelsen SOU 2007: Hillcoat-Nallétamby och Ogg Granbom Granbom et al. 2014, Bradley och van Villigen 2010, Golant 2008, Means 2007, Oldman och Quilgars 1999, Danermark, Ekström och Bodin

13 tal studier av om äldres boendesituation har förbättrats eller försämrats vad gäller t ex tillgänglighet efter en flytt men dessa visar snarast på en förbättring 43. Även om det faktum att de flesta äldre inte flyttar skulle kunna ses som en intäkt för att äldre vill bo kvar i sin bostad så kan en del av förklaringen också ligga i en brist på boendealternativ på den lokala bostadsmarknaden 44 samt en brist på kunskap om de alternativ som faktiskt finns 45. I England introducerades ett program, FirstStop Advice, med syfte att informera äldre om olika boendeoch omsorgsalternativ, ekonomi och rättigheter, t ex till ekonomiskt stöd och hjälp med anpassningar i hemmet. Anledningen till att initiativet togs var att man upplevde att äldre inte bor i bostäder som är lämpliga och att många äldre har dålig kunskap om tillgängliga alternativ och många är också osäkra på vilka val de ska göra. Syftet är att äldre ska planera för framtiden och att undvika att hamna i en akut situation då det inte finns möjlighet att göra några val. En slutsats av projektet är också att den här typen av verksamhet lönar sig ekonomiskt då andra verksamheter blir mindre kostsamma, t ex kan äldre klara sig med mindre insatser längre och en flytt till ett institutionsboende kan skjutas upp eller till och med helt undvikas. 46 Även Löfqvist et al. konstaterar att det finns ett behov av rådgivning för äldre som står inför beslut om att flytta eller bo kvar och där platsbundenhet eller ekonomi kan stå mot behov att undvika ensamhet och beroende och där man kan uppleva en viss villrådighet 47. En värdeförskjutning och ett längre liv En del äldre vill flytta ifrån ett boende i till exempel ett småhus som inte längre passar dem. Har barnen flyttat ut är deras behov inte längre en faktor av betydelse och bostaden kan upplevas som onödigt stor och underhållskrävande. Kanske har en faktor för valet av bostad varit avståndet från en arbetsplats som man nu har lämnat. Även när man kan och orkar med såväl underhåll som trädgård väljer en del att prioritera andra saker i den nya fas som äldrelivet kan utgöra 48. Att intresset för nya boendeformer för äldre har ökat på senare år kan tillskrivas en värdeförskjutning som till exempel Giddens diskuterar, där att välja sin egen livsstil har blivit allt viktigare 49. Äldre ger uttryck för att vilja realisera andra värden än dem som kan tillskrivas basbehoven och där boendet utgör ett. 43 Granbom et al. 2014, Abramsson och Hagberg 2012, Chen och Wilmoth 2004, Oswald et al Hillcoat-Nallétamby och Ogg 2014, Andersson, Malmberg och Abramsson kommande 45 Burgess och Morrison 2013, Abramsson och Hagberg 2012, Burgess 2012, Ytrehus och Gulbrandsen Burgess och Morrison 2013, Burgess Löfqvist et al Abramsson och Berg 2004; Abramsson 2013, Abramsson & Hagberg Giddens

14 Under hela 1900-talet och välfärdsstatens utbyggnad ökade såväl bostadsstandard som bostadsyta och utgjorde ett mått på förbättrad livskvalitet. Med detta behov tillfredsställt har andra kvaliteter i livet kommit att lyftas fram och boendet har kommit att ses mer som en konsumtionsvara, något man byter ut efterhand som önskemål och behov skiftar under livets gång. Det är väl känt att människor byter bostad i samband med förändringar under livscykeln, familjebildning, utökad hushållsstorlek och allteftersom inkomsterna ökar 50. Med ökad ålder följer flyttningar till ett mindre boende, dvs. en allt vanligare typ av flyttning under livscykeln läggs till som en konsekvens av att vi blir allt äldre 51. Det finns tendenser till att fler väljer att flytta även när de blir äldre och inte då bara i samband med försämrad hälsa. Statistik som jämför flyttningar under perioden respektive , visar att de som är födda under talet var mer flyttbenägna än vad den tidigare åldersgruppen som är född på 1930-talet var i samma ålder. De flyttar dock inte i högre utsträckning till boenden i mer centrala lägen när de flyttar i den här åldern utan oftast inom samma upplåtelseform och samma typ av geografiska område. Det är därför mindre sannolikt att den här gruppen flyttar för att få en mindre bostad 52. Att fyrtiotalisterna agerar annorlunda än tidigare åldersgrupper kan bero på att gruppen skiljer sig även på andra sätt; fler bodde i eget boende (utan partner) efter att de hade flyttat från föräldrahemmet, fler har högre utbildning, kvinnorna i den här gruppen yrkesarbetade i större utsträckning än kvinnor ur äldre åldersgrupper, daghem och fritidshem växte upp som ett svar på fyrtiotalisternas och senare åldersgruppers behov. Även skilsmässofrekvensen är högre i den här gruppen än bland tidigare åldersgrupper vilket innebär att man tidigare i livet har brutit upp från ett boende och inte är lika förankrad i sitt nuvarande som om man hade bott där en längre tid. Som grupp har de det också ekonomiskt mer väl förspänt än äldre åldersgrupper även om det inte gäller alla. Det är således inte en slump att intresset för äldres boende ökar i samband med att fyrtotalisterna blir äldre och går i pension. Undersökningar om äldres boendepreferenser och bostadsval Det faktum att befolkningen blir äldre innebär också att man kan anta att behovet av andra bostäder än dem där äldre redan bor kommer att öka framdeles. Resultat från flera länder visar att de mest avgörande faktorerna för att äldre flyttar är förändringar i hushållet, dvs. att man blir ensam i hushållet som änka/änkling eller genom skilsmässa, samt ökad ålder 53. De flyttningar som görs sker till största delen till en mindre bostad och ofta till en hyresrätt 54. Med 50 Rossi Abramsson och Andersson kommande, Angelini och Laferrère Abramsson och Andersson Abramsson et al. 2014, Painter och Lee 2009, Angelini och Laferrère 2012, Tatsiramos Abramsson et al

15 en allt större andel äldre i befolkningen kan man förvänta sig att behovet av mindre bostäder i hyressektorn kommer att öka. Detta stämmer med resultaten från en nyligen genomförd enkätstudie där det är tydligt att de preferenser äldre uppger avseende sitt boende förändras med ökad ålder från faktorer som vanligen förknippas med småhus, såsom större bostadsyta, trädgård, egen skötsel etc till faktorer som stämmer överens med boende i lägenhet i hyresrätt, dvs. mindre bostadsyta, ökad tillgänglighet, minskat ansvar för underhåll samt balkong istället för trädgård 55. Undersökningen visade också att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Mäns preferenser handlade i större utsträckning om att bo i småhus i äganderätt, nära skog och mark, ha tillgång till parkering och hobbyutrymmen medan kvinnor poängterade att bo nära familjen, att ha plats för familjen, nära till kollektivtrafik och tillgång till hiss i flerfamiljshus. 56 I samma studie undersöktes hur boendepreferenser ser ut i olika geografiska kontexter och det visade sig att boendepreferenserna är relativt platsrelaterade, dvs. bor man i en glesbygdsregion handlar boendepreferenser om att bo nära naturen, i småhus och ha tillgång till trädgård och inte om närhet till allmänna kommunikationer, hiss i bostaden e dyl. Likaledes om man bor i centrala stadsmiljöer handlar preferenserna om närhet till service, kultur och stadsmiljö, tillgång till hiss, utrymme för sociala aktiviteter och hobbyverksamhet. 57 För att kunna erbjuda äldre attraktiva bostäder behöver således även sådana faktorer tas med i beräkningarna. Man kan också anta att dessa till del präglas av det lokala bostadsutbudet. I Danmark genomförde Ældre-Sagen 2010 en undersökning om äldres boende och bostadsönskningar 58. Undersökningen omfattar 4086 telefon- eller nätintervjuer med personer 50-54, 60-64, samt år gamla, genomförda av Danmarks statistik. Undersökningen visar att de allra flesta äldre vill bo kvar i den bostad de redan bor (66%). De flesta äger sin bostad men andelen som bor i andels- eller hyresrätt ökar med åldern. I åldern år bor 28% av männen och 35% av kvinnorna i andels- eller hyresrätt, bland dem som är år är motsvarande siffror 41% respektive 58%. Liksom i Sverige är det fler kvinnor som bor ensamma. De allra flesta har bott länge i sin bostad, bland dem över 80 år har 36% bott i samma bostad i mer än 30 år och 32% har bott i bostaden i år. Majoriteten av dem som är sammanboende bor med en make/maka eller sambo, endast ett fåtal bor med någon annan, t ex barn, andra släktingar eller vänner. Liksom Sverige är Danmark ett av de länder som har högst andel ensamboende även om andelen i alla fall i Sverige har minskat under senare år. I hela den danska gruppen bor 42% ensamma, bland åringar är det 52% 55 Andersson et al. kommande 56 Andersson et al. kommande 57 Ibid 58 Ældre-Sagen

16 och bland de äldsta år 72%. Liksom i Sverige är det fler kvinnor än män som uppger att de vill bo nära familj och vänner men endast en liten andel vill bo tillsammans med sin familj (4%) eller vänner (2%). Vid frågan om de vill bo kvar även vid försämrad hälsa är det betydligt färre som som svarar ja (31%) än när frågan gäller i allmänhet (66%). Vid försämrad hälsa vill man flytta till en mindre och mer praktisk bostad. Mest uttalad är önskan att flytta bland sammanboende och bland de yngre. Det man kan anta är att det också är fler av dem som bor i en större bostad och där kanske behovet av att flytta är större om hälsan sviktar. Det är också de äldsta som är mer benägna att svara att de vill flytta till ett äldre- eller vårdboende när hälsan försämras, liksom de som bor ensamma och som också är mest utsatta och har svårast att klara sig på egen hand när hälsan försämras. 59 Hansen och Gottschalk 60 konstaterar från en undersökning i Danmark att bostadsbyten bland äldre görs av två huvudskäl, förändringar i hushållet eller för att bostaden på något sätt inte möter de behov man har. I undersökningen jämfördes äldres uttryckta önskan att flytta eller bo kvar med faktiska flyttningar under en period av fem år ( ). Undersökningsgruppen utgjordes av individer år (tillfälle 1) respektive (tillfälle 2) gamla. Förändringar i hushållsstorlek, förändrad inkomst, boendekostnad i förhållande till inkomst, hälsa, välmående, ensamhet, tillgänglighet, sociala band samt antal år man har bott i bostaden hänger alla samman med faktiskt mobilitet. Sambandet mellan missnöje med bostadssituation och faktisk flyttning minskar dock p g a brist på bostadsalternativ, oförmåga att genomföra en flyttning och kostnader för att flytta. Om man flyttar eller inte är också åldersberoende, medan dem i 50-årsåldern i större utsträckning flyttar p g a höga boendekostnader, minskade inkomster och en liten bostad så är det försämrad hälsa och ensamhet som leder till flyttningar bland äldre. Bland de äldsta spelar heller inte antal år som har spenderats i bostaden lika stor roll för att man flyttar. Sammantaget beror de äldstas flyttningar i större utsträckning på försämrad hälsa som gör att man har svårt att bo kvar. Flytten blir då nödvändig och det finns inte samma utrymme för att ta hänsyn till känslor för bostaden. 61 I Norge genomfördes en enkätstudie riktad till personer 50, 60 och 70 år gamla i fyra olika områden 62. Studien visar på skillnader mellan större och mindre kommuner, där äldre personer i större kommuner i högre utsträckning är beredda att flytta än vad äldre i mindre kommuner är. Det visade sig också att de äldre hade relativt dålig kännedom om vilka olika boendealternativ som fanns. De som svarade på enkäten föredrog den boendeform som var vanlig i det området där de bor, dvs. den boendeform de känner bäst till. Bland de 59 Ældre-Sagen Hansen och Gottschalk Ibid 62 Ytrehus och Fyhn 2006b, Ytrehus och Fyhn 2006a 16

17 norska hushåll som omfattades av enkäten bor de flesta i äganderätt, vilket stämmer överens med hur bostadsmarknaden generellt ser ut i Norge, och man ville också bo kvar i sin bostad. Men liksom i undersökningen i Sverige 63, visade det sig att det var färre som i framtiden vill bo i äganderätt än vad det idag är som gör det, dvs. om de som säger att de vill flytta till annat boende skulle realisera planen så skulle en brist på andra boendeformer uppstå. Det finns alltså, baserat på enkätstudien i framtiden ett behov av andra bostadsformer. Preferenser för boende i lägenhet var störst bland dem med högst inkomster, vilken kan förklaras av att den gruppen har möjlighet att köpa en modern lägenhet med hög standard. En majoritet av hushållen är beredda att betala för tjänster i hemmet om dessa möjliggör kvarboende. Låginkomsthushåll var mer benägna att föredra småhus, liksom fler män än kvinnor. Generellt sett så ville de flesta, när de tillfrågades om platsen de vill bo på, bo i ett bostadsområde som liknar det som de bodde i vid tiden för undersökningen. Sämre hälsa anges som ett skäl för att man i framtiden kommer att flytta men bland de yngre, de som vid tiden för undersökningen var 50 år, angav man också att man kunde tänka sig att man kommer att flytta i samband med att man går i pension. 64 Enligt norska Levekårsundersøkelsen 65 som jämförde planer på att flytta med faktiskt flyttning mellan åren 2001 och 2004 var det i åldersgrupperna år ungefär lika många som hade uppgett att de hade planer på att flytta 2001 som 2004 faktiskt hade genomfört en flyttning, i åldersgrupperna över 75 år var det däremot betydligt fler som 2004 hade flyttat än vad det var som 2001 uppgav att de hade planer på att flytta 66. Angelini och Laferrere har studerat äldres bostadsomflyttningar i elva västeuropeiska länder med data från två insamlingstillfällen av SHARE, the Survey of Health, Ageing och Retirement in Europe 67. I undersökningen ingår personer över 50 år. De konstaterar att i de flesta länder i Europa bor mer än 70% av dem i åldern år i äganderätt. Andelen bostadsomflyttningar bland äldre är liten, ca 2% årligen sammantaget i länderna och högst i Danmark och Sverige (4,4%). Tiden för hur länge man har bott i en bostad påverkar flyttbenägenheten, de som har bott längst i sina bostäder flyttar i mindre utsträckning än de som har kortare boendetid. Flyttningar bland äldre, här dem över 50 år, sker främst bland de allra äldsta, och andelen flyttningar ökar från 2% till 3% bland dem som är över 80 år. De som flyttar som äldre minskar oftast sin bostadskonsumtion, dvs. de flyttar till en mindre bostad, och minskar också sitt kapital bundet i bostaden genom att flytta från äganderätt till hyresrätt. En minskning av bostadsstorleken sker generellt i alla åldersgrupper, den yngsta gruppen, Abramsson och Andersson kommande 64 Ytrehus och Fyhn 2006b, Ytrehus och Fyhn 2006a 65 SSB Ytrehus och Gulbrandsen Angelini och Laferrère

18 59 år minskar vid flytt sin bostadsstorlek med i genomsnitt 0,3 rum, gruppen år med 0,7 rum, åringar med 0,8 rum och den äldsta gruppen över 80 år minskar vid flytt sin bostadsstorlek med 1,4 rum. Minskningen i bostadsstorlek hänger oftast samman med att man flyttar från äganderätt till hyresrätt. Andelen av dem som flyttar som väljer hyresrätt i samband med flyttning ökar från 47% i den yngsta gruppen till 63% i den äldsta. I länder där det är möjligt att ta ut reversed mortgages, belåna sitt hus, ökar sannolikheten för att man ska bo kvar i äganderätt. 68 Painter och Lee 69 visar in sin studie att bland äldre med rika barn ökar sannolikheten för att man flyttar till en mindre bostad och spenderar sitt kapital. I linje med vad andra studier visar 70, visar även Angelini och Laferrere att ålder, hälsa och familjesituation är faktorer som påverkar beslutet att flytta till ett vårdboende. Låg inkomst ökar också sannolikheten för att flytta till ett vårdboende jämfört med om man har hög inkomst. Flyttningar mellan vanliga bostäder beror av kvaliteten på bostaden och kostnaden involverad i att flytta, en kostnad som varierar mellan länder. Medan hög inkomst generellt genererar fler flyttningar är sannolikheten för att flytta till en mindre bostad och till ett vårdboende mindre bland dem med hög inkomst. 71 Olikheter i tillgänglighet Flera studier konstaterar att många äldre bor i äldre bostäder som därför inte är optimala ur tillgänglighetssynpunkt. I Sverige räknade t ex Äldreboendedelegationen med att ungefär två tredjedelar av alla äldre bor i bostäder med bristande tillgänglighet, t ex i form av avsaknad av hiss, små badrum och sovrum och badrum och sovrum på olika våningsplan 72. Det finns studier som visar att 80% av de äldres hem har åtminstone en riskfaktor som skulle kunna leda till fall 73. I Riksrevisionens rapport Bostäder för äldre i avfolkningsorter konstaterar man att kommuner med svaga bostadsmarknader, dvs. kommuner med vikande befolkningsunderlag, bostadsöverskott och bostadsföretag med ekonomiska problem, är risken stor att det samtidigt råder brist på bostäder för äldre. Det som främst avses är tillgänglighetsanpassade bostäder med hiss och som har nära till service. Konsekvensen blir att äldre bor kvar i bostäder som inte är anpassade till deras behov 74. I en studie har intervjuer genomförts med handläggare i tio kommuner angående bostadsanpassning och rutiner kring detta. Dessutom har telefonintervjuer genomförts med åtta kommuner som utmärker sig med exceptionellt 68 Ibid 69 Painter och Lee Se t ex Gaymu et al. 2008, Painter och Lee Angelini och Laferrère SOU 2008: Socialstyrelsen Riksrevisionen

19 höga respektive exceptionellt låga belopp använda för bostadsanpassningar enligt Boverkets statistik. Det kan utifrån intervjuerna konstateras att kommunerna jobbar på olika sätt med tillgänglighet 75. I en kommun med låga kostnader visade det sig finnas ett samarbete med det kommunala bostadsbolaget som stod för ungefär hälften av kostnaderna för anpassningar gjorda i dess bestånd. I en annan kommun hade det på senare tid byggts många nya bostäder då inflyttningen varit stor och man hade också renoverat i det gamla bostadsbeståndet och då särskilt beaktat tillgänglighetsaspekter. I kommunen fanns också många övergångsbostäder som inte behovsprövas och gott om plats i det särskilda boendet. Svensson konstaterar att satsningar på icke biståndsprövade boenden, som exempelvis trygghetsbostäder, satsningar på generella tillgänglighetsskapande program och nybyggnation kan leda till lägre kostnader för bostadsanpassning 76. Förutsättningen verkar dock ha varit en ökad inflyttning vilket, enligt Svensson 77, pekar på att kommuner med dålig ekonomi och vikande befolkningsunderlag inte har råd att göra sådana investeringar. De kommuner som istället hade höga kostnader för bostadsanpassningsbidrag menade att huvudskälet till detta är att det inte finns någonstans att ta vägen för äldre som inte kan bo kvar i sin villa. Hyresrätterna finns i bostäder som saknar hiss och har små badrum. Platserna i det särskilda boendet har minskat och man kommer inte till om man inte har stora behov av omsorg samtidigt som villorna är gamla och hiss är det som oftast måste installeras. Likaså har de sovrum och badrum på ovanvåningen. Handläggarna konstaterar också att de är generösa med bidrag och har arbetsterapeuter som ser till att de som har rätt till bidrag också ansöker om sådana 78. De exempel som tas upp i rapporten visar såväl på olikheter i hantering av bostads-anpassningsbidragen men också i de olika förutsättningar som råder mellan kommuner och som också illustreras i Riksrevisionens rapport. Med hjälp av uppgifter från lägenhetsregistret och folkbokföringsuppgifter som finns hos SCB borde det framöver vara lättare att få fram uppgifter om äldres faktiska boendesituation. Boendeformer för äldre Som nämnts ovan bor de allra flesta äldre kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden och i bostäder som inte särskilt är avsedda för äldre. Intresset för bostäder särskilt för äldre har dock ökat i Sverige, t ex för seniorbostäder och trygghetsbostäder (se nedan) och det finns också exempel på bostadssatsningar särskilt för äldre från andra länder t ex den planeringsstrategi, Isa - Integrated service areas (Integrerat boende för äldre) som har utvecklats av forskare 75 Svensson Ibid s Svensson Ibid s

20 från fyra lika länder (Tyskland, Danmark, Schweiz och Nederländerna) för att kunna möta äldres behov 79. Syftet var dels att möta bostadsbehoven men även att på bästa sätt upprätthålla äldres oberoende, man begränsar sig alltså här inte bara till de fysiska bostadsbehoven. ISA handlar om att skapa åldersintegrerade boendeformer i lokala bostadsområden för att möjliggöra kvarboende för äldre i ordinärt boende samt att komplettera formella vård- och omsorgsinsatser med informella insatser 80. För att åstadkomma den här boendemiljön var kriterierna att det ska finnas tillgänglighetsanpassade vanliga lägenheter med närhet till allmänna utrymmen; olika möjligheter till hjälp, alltifrån hjälp av läkare till hjälp av grannar; ett varierat omsorgsutbud men med fokus på småskalig hemtjänst och andra former av hjälp i hemmet anpassat till äldre med olika hjälpbehov samt dessutom tillgång till sociala mötesplatser. För att få till den här typen av boenden krävs ett samarbete mellan olika aktörer alltifrån initiativtagarna till boendet till olika professioner och lokala politiker och tjänstemän. En första utvärdering som har gjorts inom projektet visar att äldre som bor i den här typen av ISA-boenden har en större tillit till att de kommer att få sina bostadsoch omsorgsbehov tillfredsställda när de behöver dem. De var också nöjda med sin boendesituation och såg inte något behov av att flytta jämfört med andra i motsvarande situation som inte bor i ISA-boenden. 81 Andra typer av boende för äldre är retirement communities, som kan gå under olika namn. Dessa förekommer främst i länder där välfärden på äldre dagar huvudsakligen är upp till enskilda individer och även om de kan se olika ut bygger de på ett koncept med social boendegemenskap där man betalar för service i boendet och ibland även tjänster relaterade till vård och omsorg 82. Bostäder för äldre i det ordinarie bostadsutbudet i Sverige Det finns bland de äldre idag ett större intresse för olika boendeformer och på så vis utgör äldre en intressant kundgrupp för bostadsföretagen. Det finns nu också en insikt, såväl från bostadsföretagen som från de äldre själva, att de allra flesta kommer att åldras och bli gamla, inte på en institution eller i särskilt boende, utan i en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden, många i hyreseller bostadsrätt vilket kommer att ställa större krav på de bostäder och boendemiljöer som erbjuds. Seniorbostäder Seniorbostäder är bostäder avsedda för en särskild kategori av människor, oftast definierade med utgångspunkt från ålder. Seniorbostäderna återfinns på den ordinarie bostadsmarknaden. I den form de diskuteras här introducerades 79 Henning och Stolarz 2012, Singelenberg, Stolarz och Mccall Henning och Stolarz Singelenberg et al Streib

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Boendepreferenser och flyttmönster hos äldre Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marab@isv.liu.se Äldres boende idag Det Det stora flertalet

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet

Äldres flyttmönster. Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet Äldres flyttmönster Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle kunna tänka

Läs mer

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Äldres boende -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Studentlitteratur Inledning 11 Författarpresentation 17 KAPITEL 1 Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Omsorgsförvaltningen 1(5) Datum 2008-02-28 Handläggare Jerry Karlsson Omsorgsnämnden Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder Inledning Regeringskansliet, Socialdepartementet har inbjudit Landskrona

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013

Välkommen till PRO:s boendekonferens. Norra Latin 14 mars 2013 PROs medlemsenkät Medlemmarnas syn på PRO:s verksamhet, samhällsfrågor som rör äldre och den egna livssituationen inklusive boenden. Totalt fick 5 928 medlemmar enkäten under januari 2013. 71 procent svarade,

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath Det åldersbeständiga boendet Ett samarbetsprojekt mellan JTH och HHJ, finansierat av Smart Housing Småland Demografi och byggande i Sverige

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

10 förslag för bättre boende för seniorer

10 förslag för bättre boende för seniorer Socialdemokraterna i Uppsala Uppsala 2013-06-27 10 förslag för bättre boende för seniorer För oss socialdemokrater är en god äldreomsorg grundläggande för ett välfärdssamhälle. När man jobbat och kämpat

Läs mer

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund

Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Boendekonferens Göteborgsregionens kommunalförbund Barbro Westerholm 2009 01 09 Dir. 2006:63, Tilläggsdir. 2006:137 Slutredovisning av uppdrag Särskild utredare/ordförande: Barbro Westerholm Varför tillsattes

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5

Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 / Enkätsvar från åldrarna 65+ Sidan 1 av 5 Ålder 65-69 år 31.1% (201) 70-74 år 30.4% (197) 75-80 år 20.7% (134) 80-85 år 16.7% (108) Ej svarat 1.1% (7) Kön Kvinna 50.2% (325) Man 44.7% (289) Ej svarat

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill? Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden För att veta hur vi ska gå framåt måste vi

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Företeelsen Trygghetsboende SeniorVärldskonferensen 2015-04-21,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP) Några fakta I dag lever vi ett kvarts sekel längre än för 100 år sedan Medellivslängden

Läs mer

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning

Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning 1 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-07-04 Studenternas bostadssituation några resultat från en pågående undersökning Sammanfattning Dagen studenter bor till större delen i lägenheter

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun

Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av undersökning om seniorboende i Uddevalla kommun mars 29 RAPPORT 1 (12) "HUR VILL DNR: Hur vill du bo i framtiden? Resultatet av enkätundersökning om seniorboende.

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan BO 23 SM 0601 Korrigerad version Boende och boendeutgifter 2004 Housing and housing expenses in 2004 I korta drag Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus Mer än hälften, 56 procent, av Sveriges befolkning

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun Förslag till riktlinjer för trygghetsboende Enköpings kommun 2017 Yulia Innehåll: Inledning 3 Beskrivning av boendeformen 5 Riktlinjer 7 Dokumentversion: 2016-11-18 Getty Images Inledning Enköpings kommun

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen Bo bra hela livet Barbro Westerholm Varför en utredning om äldreboenden? Bristen på platser i särskilda boenden När hemmets borg blev ett fängelse Den röda tråden i utredningen Vi lever inte för att bo.

Läs mer

Vad får seniorboendet kosta?

Vad får seniorboendet kosta? Seniorvärldskonferensen 2015 Vad får seniorboendet kosta? 22 april 2015 Nils-Eric Öquist vd Bäckbacka Partners AB Frågan var alltså: vad får ett seniorboende kosta? Svar: det beror på vad erbjudandet innehåller

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN

BO BRA PÅ ÄLDRE DAR I SÖDERHAMN RESULTAT FRÅN EN ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND BOENDE 65+ Anna-Karin Joelsson Jennie Marklund Charlotte Wahl Sammanfattning I maj 2015 genomfördes en enkätundersökning i Söderhamns kommun. Undersökningen riktade

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige

Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Ska man behöva vara rädd för att bli gammal? En studie om äldres situation i dagens Sverige Svenska Röda Korset i samarbete med Temo, november 2004 Inledning Svenskarna hör till de folk som blir äldst

Läs mer

5 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden

5 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden 5 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden Vem är egentligen äldre på bostadsmarknaden? Sextiofemårsdagen kan knappast betraktas som någon avgörande åldersgräns när det gäller boendet. Pensionsåldern

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

Strategiskt program för boendeplanering

Strategiskt program för boendeplanering Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 164 1 Strategiskt program för boendeplanering Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer

Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer Järfälla attraktivt & tryggt för seniorer! Inbjudan till DIALOG om hur kommunen ska utveckla bra levnadsvillkor för framtidens seniorer 2 Inledning bakgrund och syfte Hur samhället ska utformas för att

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013

Rapport 2013:17 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2013 Rapport 213:17 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 213 Ungdomars boende lägesrapport 213 Boverket april 213 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 213 Rapport: 213:17 Utgivare: Boverket april

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende! Till SPF Seniorernas representanter i de kommuner som utsetts till remissinstanser för utredningen Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Göteborgsregionen som bor i egen bostad har minskat från 56 procent

Läs mer

Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85)

Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Dnr N2015/06917/PUB Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har getts möjlighet att avge yttrande över

Läs mer

Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85)

Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Dnr N2015/06917/PUB Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) Pensionärernas Riksorganisation (PRO) har getts möjlighet att avge yttrande över

Läs mer

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012

Rapport till Upplands-Bro kommun om personer som flyttat dit oktober 2012 -research ab SKOP har på uppdrag av Upplands-Bro kommun intervjuat personer som flyttat till kommunen. Intervjuerna gjordes mellan den 15 och 22 Resultaten redovisas i denna rapport. Ansvarig för undersökningen

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Flytt och tankar om flytt hos äldre www.med.lu.se/case Flytt och tankar om flytt hos äldre Marianne Granbom leg. arbetsterapeut, Dr. Med. Vet. LUNDS UNIVERSITET @MarianneGranbom Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Lunds

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

Vad är vad, och vad är särskilt boende? Vad är vad, och vad är särskilt boende? Särskilt boende, SoL 1992. Gruppboende, äldreboende, servicehus, sjukhem, ålderdomshem, vårdboende, vårdbostäder, demensboende, servicelägenheter, omsorgsboende,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Diarienummer: N2015/06917/PUB

Diarienummer: N2015/06917/PUB Till Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se maria.edlund@regeringskansliet.se Diarienummer: N2015/06917/PUB Yttrande gällande betänkandet Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Bra bostäder - bättre liv

Bra bostäder - bättre liv Bra bostäder - bättre liv Bra bostäder - bättre liv SeniorVärldskonferens 21-22 april 2015 Marianne Hermansson, Senior Göteborg, SLK SeniorVärldskonferensen 21-22 april 2015 Marianne Hermansson, boendeutveckling

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB 1 (5) Handläggare Datum Jonas Hagetoft 2016-02-25 Remissvar Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer