Äldres bostadsval och preferenser. - en sammanställning av aktuell forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Äldres bostadsval och preferenser. - en sammanställning av aktuell forskning"

Transkript

1 Äldres bostadsval och preferenser - en sammanställning av aktuell forskning Marianne Abramsson 1 1 Nationella Institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL), Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Norrköping

2 Foto: Marianne Abramsson

3 Förord Föreliggande rapport handlar om äldres bostadsval och boendepreferenser. Frågor som är aktuella med anledning av den demografiska förändring som äger rum framöver med en ökning särskilt av de allra äldsta och med geografiska skillnader såväl angående andelen äldre som bostadsmarknadens struktur. Antalet personer som är 65 år och äldre ökar från knappt 1,9 miljoner år 2013 till prognostiserat 2,1 miljoner 2021 och 2,4 miljoner Hur och var de äldre bor och vilka behov och preferenser de har är centrala bostadspolitiska och socialpolitiska frågor för kommunerna då äldres bostadsval påverkar framtida behov av vård, omsorg och bostadsanpassningar. Det finns därför ett behov av kunskap om äldres boendepreferenser och om vilka möjligheter och hinder som finns för att äldre ska få ett boende i linje med sina behov, önskemål och ekonomiska resurser. Rapporten är resultatet av en studie med syfte att sammanfatta aktuell forskning inom områden som berör äldres bostadsval och boendepreferenser i Sverige men även med en internationell utblick. Resultatet bygger huvudsakligen på vetenskaplig litteratur, såsom artiklar, böcker eller presentationer av resultat från olika forskningsprojekt från olika länder i västvärlden. Studien har varit förlagd till Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet och har utförts av Marianne Abramsson, forskare och lektor vid institutet. NISAL är ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut med den äldre individen i fokus och där åldrandets kulturella, sociala och politiska innebörder studeras. Studien på vilken rapporten bygger, genomfördes på uppdrag av utredningen om Bostäder för äldre, tillsatt av regeringen, som också finansierade studien. Norrköping i mars 2015 Marianne Abramsson Forskare, NISAL 3

4 Innehållsförteckning Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Introduktion... 8 Syfte och disposition... 9 En åldrande befolkning söker boende... 9 Kvarboendet som prinicp En värdeförskjutning och ett längre liv Undersökningar om äldres boendepreferenser och bostadsval Olikheter i tillgänglighet Boendeformer för äldre Bostäder för äldre i det ordinarie bostadsutbudet i Sverige Seniorbostäder Trygghetsboende Äldre, boendet och ekonomin Avslutande diskussion Referenser

5 Sammanfattning 2 Andelen äldre ökar liksom medellivslängden och detta i kombination med en minskning av antalet platser i särskilt boende ställer nya krav på den ordinarie bostadsmarknaden att tillhandahålla bostäder för äldre. Även om standarden på bostäder generellt är hög i Sverige så varierar utbudet av och tillgången till bostäder mellan bostadsmarknader i olika geografiska områden. Frågan om äldres boende är aktuell även i många andra länder med en liknande demografisk struktur. Olika förutsättningar på bostadsmarknaden ger dock olika utfall vad gäller äldres faktiska bostadsval. Syftet med föreliggande arbete var att lyfta fram aktuell forskning på området för att få en bättre förståelse för äldres bostadsbehov och bostadsmarknadens möjligheter att möta dessa behov. Bland de yngre äldre bor de flesta i eget småhus men med ökad ålder minskar andelen småhusboende, det är dock främst bland de äldsta som boende i flerfamiljshus i hyresrätt dominerar. Äldre som grupp är mindre rörlig på bostadsmarknaden i jämförelse med yngre åldersgrupper. Majoriteten av de flyttningar som äldre gör är lokala, dvs. inom den lokala bostadsmarknaden där huvudsyftet med flytten är just att byta bostad. Endast ett fåtal äldre flyttar över långa avstånd då motivet till flytten oftast är ett annat än att byta bostad. Det som i störst utsträckning påverkar äldre att flytta är att man blir ensamstående samt hög ålder. Dessa förändringar föranleder oftast en flytt till en mindre bostad, företrädesvis en lägenhet, ofta i hyresrätt. Kvarboendeprincipen har varit central för bostadspolitiken i Sverige och även präglat utformningen av socialtjänstlagen. Människor har rätt att bo kvar hemma vilket möjliggörs dels med hjälp i hemmet, dels genom att utforma bostäder som ger möjlighet för äldre individer att bo kvar om deras hälsa försämras. Successivt har det skett en förskjutning av begreppet och även om kvarboendeprincipen står stark än så handlar det för många äldre om att bo kvar på den ordinarie bostadsmarknaden men inte nödvändigtvis i en bostad som man har bott länge i. Kvarboendet som princip har också ifrågasatts i såväl Äldreboendedelegationens rapporter 2007 och 2008 som i aktuell forskning där man menar att en flytt till en adekvat bostad kan hjälpa äldre till ett mera oberoende och eventuellt mer socialt aktivt liv. Att äldre flyttar i mindre utsträckning än andra grupper kan, förutom önskan att bo kvar också bero på en brist på lämpliga boendealternativ. Det finns även studier som visar att äldre ibland har bristande kunskap om de olika typer av bostäder som erbjuds på bostadsmarknaden liksom om vilka boendekostnader olika bostadsval för med sig. Undersökningar från olika länder visar på den med ökad ålder gradvisa förflyttningen bland äldre till ett mindre boende med mindre inslag av ägande och därmed också ett minskat ansvar för underhåll. I länder där hyresrätten är en marginaliserad sektor är flyttningar till en mindre bostad inte lika självklar. I Norge där den övervägande majoriteten bor i äganderätt är önskan att bo kvar 2 Se rapporten nedan för referenser till materialet som presenteras i sammanfattningen. 5

6 särskilt stor. I Finland har äganderätten generellt högre status än hyresrätten och det är därmed fler som upplever den boendeformen som mer ekonomiskt säker. Studier visar på preferenser som ligger i linje med en förändring i boendesituationen. Yngre äldre prioriterar i större utsträckning större bostadsyta, trädgård, eget underhåll (läs småhus) medan äldre äldre istället anger mindre bostadsyta, tillgänglighet, balkong och minskat ansvar för underhåll som viktiga i boendet (läs lägenhet). Skillnader mellan män och kvinnor visar att män i större utsträckning anger preferenser som att ha nära till skog och mark, parkering och hobbyutrymmen än kvinnor medan dessa istället rankar plats för familjen, nära till kollektivtrafik och tillgång till hiss högt. På frågan om vad som skulle kunna leda till en flytt i framtiden är försämrad hälsa det som dominerar. Geografiska skillnader visar sig i att preferenser för boendet huvudsakligen stämmer överens med boendemiljön, dvs. närhet till skog och mark är viktigast för dem som bor i den typen av boendemiljöer medan närhet till service och kollektivtrafik prioriteras för dem som redan har det eller bor i miljöer där det är ett reellt alternativ. Likaså påverkar det bostadsutbud som finns vilken typ av boende man säger sig föredra. Det som flera studier visar på att det är fler som anger att de i framtiden vill bo i en mindre bostad, med mindre inslag av ägande än vad det idag är äldre som gör det. Det skulle peka på en framtida brist på den typen av bostäder då samtidigt de grupper som flyttar till den typen av bostäder ökar, dvs. de allra äldsta. Tillgången på tillgängliga bostäder varierar. Störst befaras bristen på tillgängliga bostäder vara i kommuner med vikande befolkningsutveckling där ingen eller begränsad nybyggnation ägt rum under en lång följd av år. Skillnader i bostadsanpassningsinsatser/kostnader varierar mellan kommuner och kan antas bero bl a på hur bostadsutbudet ser ut i kommunen. Boendeformer för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden finns i Sverige, liksom i andra länder, i form av t ex senior- och trygghetsbostäder i olika upplåtelseformer. Intresset för dessa har ökat och bostadsmarknaden har svarat med ett ökat utbud. I Tyskland till exempel har en satsning på åldersintegrerade boendemiljöer genomförts där syftet förutom att erbjuda äldre ett bra boende, har varit att boendemiljön ska stärka äldres oberoende och deras möjligheter att få stöd av informella insatser från t ex grannar. Få studier finns om förhållandet mellan äldres bostadsval och deras ekonomi. Man kan dock konstatera att hur äldre bor påverkas av deras ekonomiska situation, t ex så bor äldre med låg inkomst i större utsträckning i hyresrätt än äldre med hög inkomst. För de som har råd tycks boendekostnaden till viss del underordnad de kvaliteter som man upplever sig få i boendet. Från andra länder kan konstateras att äldre med låg inkomst men som bor i äganderätt belånar sin bostad på olika sätt för att möjliggöra kvarboende, i synnerhet om det inte finns reella alternativ på bostadsmarknaden. Bostaden kan ses som en pensionsförsäkring och studier visar på hur den kan fungera på olika sätt, dels enligt det traditionella där kapitalet i bostaden tas till som en sista utväg när inga andra medel står till buds vilket innebär att man i det längsta lever ett liv 6

7 med låg inkomst men med bundet kapital. Dels det nya sättet att använda kapitalet i bostaden genom att på olika sätt belåna den för att finansiera konsumtion vilket innebär att när den tiden kommer då man har låg pension så finns inte något kapital bundet i bostaden längre. Hur staten ser på det kapital som finns i bostaden varierar mellan länder, i vissa räknas det in som en del i pensionen medan andra låter välfärdsinstitutionerna fungera oberoende av bostadskapitalet. Sammanfattningsvis pekar forskningen mot ett större behov av mindre bostäder, företrädesvis lägenheter i hyresrätt då medellivslängden ökar och andelen äldre blir fler. Geografiska skillnader i bostadsutbud, särskilt vad gäller tillgängliga bostäder, behöver uppmärksammas liksom de grupper av äldre som har lägst inkomst och därmed tillgång till ett mer begränsat utbud av bostäder. Frågor som behöver belysas ytterligare är t ex den om hur äldres bostadsval påverkas av deras ekonomiska situation, hur betalningsviljan ser ut i relation till bostaden samt hur deras bostadsval påverkas av strukturen på den lokala bostadsmarknaden. Även de nya boendeformernas påverkan på äldres bostadsval samt hur dessa fungerar över tid behöver följas upp liksom hur äldres preferenser angående framtida boende stämmer överens med deras faktiska agerande framöver. 7

8 Introduktion Den demografiska förändring som äger rum där andelen äldre i befolkningen ökar har inneburit att frågor som rör äldre i olika sammanhang, inte minst politiskt, har kommit att uppmärksammas mer än tidigare. Det har blivit allt tydligare att en åldrande befolknings framtida bostads- och omsorgsbehov måste planeras för, vilket har understrukits i flera rapporter inte minst i de offentliga utredningarna Riv ålderstrappan. Livslopp i förändring från , samt i Äldreboendedelegationens delbetänkande samt slutbetänkande från december 2007 respektive december Äldres boende och bostadsval är exempel på frågor som aktualiserats i Sverige men även i många andra länder 5. Hur äldres boendeförhållanden och bostadsbehov kommer att se ut framöver har blivit en viktig fråga och de senaste åren har olika studier genomförts i en rad länder 6. I Sverige har kvarboendet, dvs. att få åldras i en bostad man bott i en längre tid även när hälsan sviktar, under många år varit ett politiskt mål. Detta har möjliggjorts genom en utbyggd hemtjänst och hemsjukvård. På senare år, inte minst i äldreboendedelegationens slutrapport 7 har kvarboendets gränser påtalats och man har visat på att det också finns äldre som känner sig otrygga och ensamma i sin bostad 8. Liknande diskussioner förekommer även i andra länder 9. Det gäller t ex äldre som har svårt att ta sig ut ur sin bostad, äldre som har olika typer av sjukdomar och äldre som lever ensamma utan släkt och vänner i närheten. För den här gruppen föreslog äldreboendedelegationen en utbyggnad av trygghetsboenden. Den typen av boende finns nu i några kommuner, totalt cirka 4000 bostäder och antalet trygghetsbostäder förväntas öka 10. Under 2000-talet har seniorboenden ökat kraftigt i antal, från ca i början av 2000-talet till ca , med planer på fortsatt utbyggnad 11. Intresset för den här boendeformen har ökat dels bland äldre som vill ha ett relativt bekvämt boende med endast få krav på skötsel och underhåll av bostaden dels bland äldre som av sociala skäl inte längre vill bo ensamma i sin vanliga bostad. För bostadsföretagen har äldre som kundgrupp visat sig intressant och alltfler företag erbjuder nu olika former av kategoriboende för äldre, ensamstående eller par men utan hemmaboende barn och i den ålder då man närmar sig eller har passerat pensionsåldern. Även om 3 SOU 2002:29 4 SOU 2007:103, SOU 2008:113 5 Daatland 1999, OECD 2003, SOU 2008:113, Tatsiramos 2006, Abramsson och Nord SOU 2008:113, Bonvalet och Ogg 2007, Bonvalet och Ogg 2008, Gaymu et al. 2006, Ytrehus och Fyhn 2006a, Tomassini et al. 2004, Gierveld, de Valk och Blommesteijn 2001, Grundy 2001, Angelini och Laferrère SOU 2008:113 8 Söderberg Hillcoat-Nallétamby och Ogg Boverket Ibid 8

9 den geografiska spridningen av den här typen av boenden har ökat finns ändå påtagliga geografiska skillnader, särskilt som nybyggnation överhuvudtaget har varit geografiskt ojämnt fördelad 12. Med en minskande andel särskilda boenden, dvs. behovsprövat boende, har ansvaret för att bo bra på äldre dagar i allt större utsträckning överförts till de äldre själva. Då alltfler äldre uppnår en hög ålder då behovet att flytta till en mindre och mer tillgänglig bostad också ökar behövs en bostadsmarknad som kan möta de behov som uppstår. I Sverige är bostadsstandarden jämförelsevis hög men bostadsmarknaden skiljer sig i olika geografiska områden, dels vad gäller utbudet, dels vad gäller tillgänglighet. Syfte och disposition Syftet med föreliggande studie var att lyfta fram aktuell forskning på området för att få en bättre förståelse för äldres bostadsbehov och bostadsmarknadens möjligheter att möta dessa behov. Inledningsvis beskrivs översiktligt de kommande demografiska förändringarna liksom äldres boendesituation. En diskussion av kvarboendeprincipen följer och sedan ett avsnitt om vad som kan antas ligga bakom eventuella förändrade boendemönster bland äldre. Därefter presenteras resultat från en rad undersökningar som rör äldres boendesituation och olika boendeformer för äldre. Avslutningsvis följer ett avsnitt om forskning som rör äldres boende och ekonomi. Rapporten avslutas med en avslutande diskussion av resultaten och förslag på områden där kunskap fortfarande saknas. I rapporten används begreppet äldre generellt för att beteckna gruppen som avses i rapporten, ofta gäller det personer över 55 år men kan också avse personer som har uppnått pensionsålder. Ibland görs en distinktion mellan yngre äldre och äldre äldre, en gräns som ganska löst avser gruppen äldre under eller över 80 års ålder. En åldrande befolkning söker boende Att andelen äldre ökar i Sverige, och i en rad andra västländer, är ett välkänt faktum. Statistik från statistiska centralbyrån (SCB) visar att andelen individer mellan 64 och 79 år kommer att öka från drygt 1,6 miljoner individer årsskiftet 2013/2014 till 2 miljoner redan år Andelen personer över 80 år kommer under denna tid att vara relativt konstant (knappt ) men kommer efter 2020 att öka snabbt. Svenskarna är bland dem som är allra friskast störst del av livet jämfört med befolkningen i andra europeiska länder 13. Med ökad ålder följer dock försämrad hälsa även om vi lägger till fler friska år 14. Geografiskt så ser åldrandet olika ut, dvs. de regionala skillnaderna är stora. 12 SCB 2014b 13 Eurostat SNAC

10 Andelen äldre, över 80 år, är störst i glesbygdskommunerna överhuvudtaget och särskilt i norra Sverige och Småland men även på Österlen och Bjärehalvön i Skåne 15. Äldres bostadsbehov är dock en fråga för i princip alla regioner, även där andelen är lägre, då antalet äldre kan komma att öka över tid. I en rapport från SNAC-projektet (Swedish National Study on Aging and Care) baserad på intervjuer med och enkäter till äldre i olika regioner i Sverige finns indikationer på att åldrandet i storstäder är mindre problematiskt än på övriga orter 16. Kvinnoöverskottet bland de äldsta kommer över tid att minska då mäns och kvinnors förväntade livslängd närmar sig varandras, den ökar för båda grupperna, men männens ökar mest och svenska män är bland de äldsta i världen 17. Detta är en förändring som kan förväntas få konsekvenser för framtida bostadsbehov. I samband med detta kommer en del av befolkningen sannolikt att vara äldre innan den förlorar en partner och blir ensamstående. De, vars civilstånd inte förändras, flyttar i mindre utsträckning än de som förlorar en partner 18. Andelen kvinnor över 80 år i Sverige är nu ca 40% fler än andelen män över 80 år 19. Det stora flertalet (95%) av alla över 65 år bor i det ordinarie bostadsbeståndet, endast 5% bor i särskilt boende, en boendeform som omfattas av en särlagstiftning, och av dessa är flertalet över 80 år 20. Många äldre bor i småhus, av dem som är födda på 1940-talet är det ca 66% som bor i villa, fler män än kvinnor. Med ökande ålder minskar andelen villaboende men bland dem över 75 år bor fortfarande 47% av männen och 29% av kvinnorna i småhus. Männen bor oftare kvar hela livet med en partner medan kvinnorna som blir äldre oftare är ensamstående, då det är vanligare att bo i lägenhet 21. Äldre som grupp är oftast väl förankrad på bostadsmarknaden och är därför mindre rörlig på densamma. Jämfört med yngre åldersgrupper byter de bostad betydligt mer sällan 22. De flyttningar som görs är i allra störst utsträckning lokala flyttningar, endast ett fåtal äldre flyttar över långa avstånd 23. Den typen av flyttningar beror huvudsakligen på att man vill byta bostad då flyttningar inom den lokala bostadsmarknaden oftast innebär att man finns kvar i sitt sociala sammanhang och vi kan tolka det som att bostaden eller möjligen boendemiljön inte svarar mot den äldre personens behov eller önskemål. Under talet lanserades en kampanj i Danmark under rubriken Flyt i tide, där äldre 15 SCB 2014a 16 SNAC SCB 2011, Eurostat 2012, Gaymu, Ekamper och Beets Gaymu et al SCB 2014c 20 SCB 2012, Boverket Lennartsson 2007, Abramsson, Elmqvist och Magnusson Turner Abramsson et al. 2014, Angelini och Laferrère 2012, Hillcoat-Nallétamby och Ogg 2009, Clark och Huang 2003, Clark och Dieleman 1996, de Jong och Brouwer Abramsson et al. 2014, Bloem, van Tilburg och Thomése 2008, Warnes och Ford

11 uppmanades att se om sin boendesituation innan de inte längre kunde bo kvar i den bostad i vilken de bodde 24. Flera studier pekar dock på att tidigare flyttningar inte nödvändigtvis avhjälper behovet av ytterligare en flytt senare i livet om man inte väljer bostad med omsorg. Yngre äldre som flyttar, flyttar oftast till bostäder liknande dem de redan bor i och flyttningar till mer centrala lägen har inte påvisats 25. Inte heller är de som uppger att de förutser att de kommer att flytta inom den närmaste tiden nödvändigtvis dem som sedan gör det 26. Likaså visar studier från Norge på att de flesta flyttningar som äger rum bland äldre inte är planerade flyttningar utan flyttningar som uppstår som ett resultat av olika mer eller mindre akuta situationer 27. Inte heller om man flyttar som äldre äldre, och flyttar av skäl som grundar sig på minskad rörlighet eller andra hälsorelaterade förändringar, flyttar man nödvändigtvis till en bostad som kan hantera framtida förändringar i hälsa 28. Ju äldre man blir desto mer benägen är man också att uppge att man är nöjd med sin boendesituation 29. Att flytta och bryta upp från en känd och invand miljö är ett stort åtagande då man oftast har investerat mentalt och socialt i sitt boende och den plats man bott på under, ibland, många år. När annat omkring en förändras är platsen och boendet konstant 30. Med ökad medellivslängd förändras dock bostadsbehoven och bland de allra äldsta som flyttar går flyttlasset huvudsakligen till mindre bostäder, ofta i hyresrätt 31. En nyligen genomförd studie av inflyttningen i de Kombohus som producerats av SABO 32 i syfte att underlätta för nyproduktion visar att dessa är särskilt attraktiva för äldre hyresgäster trots att de inte är särskilt avsedda för ädre. Dessa bostäder har bl a byggts på orter som inte, eller endast i liten utsträckning, haft någon nyproduktion. Kommunerna har heller inte nödvändigtvis upplevt en brist på bostäder för äldre. Studien visar också att många av de äldre som flyttat till Kombohusen har gjort det för att anpassa sin bostadssituation till ett mindre, mer lättskött boende med hiss och i ett centralt läge. 33 Äldres flyttningar till dessa bostäder kan således vara resultatet av ett uppdämt behov av tillgängliga bostäder i hyresrätt. 24 Palsig Jensen Abramsson et al. 2014, Abramsson och Andersson Gottschalk, Boll Hansen och Gleerup Ytrehus och Gulbrandsen Granbom et al Dekker et al. 2011, Parkes, Kearns och Atkinson 2002, Perez et al Rubinstein och Parmelee 1992, Peace, Holland och Kellaher Angelini och Laferrère 2012, Abramsson och Andersson kommande 32 Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. 33 Wimark & Andersson

12 Kvarboendet som prinicp Sandstedt och Abramsson 34 skriver om kvarboendeprincipen som länge har varit central för bostadspolitiken i Sverige och även präglat utformningen av socialtjänstlagen. Det har också blivit ett internationellt begrepp, ageing in place. Det har handlat om människors rätt att bo kvar hemma, dvs. om att få hjälp i hemmet för att möjliggöra kvarboende samt om att utforma bostäder som ger möjlighet för äldre individer att bo kvar om deras hälsa försämras. I strikt mening handlar kvarboende om att faktiskt kunna bo kvar i den bostad man redan bor i men det har skett en förskjutning av begreppet till att omfatta även ett bostadsbyte t ex i samma trapphus men till en mer lämplig bostad 35. För det stora flertalet äldre handlar boendet på äldre dagar om att bo kvar på den ordinarie bostadsmarknaden, oftast i en bostad man bott i en längre tid men det kan också vara i en annan bostad som man flyttat till under senare tid. Granbom 36 menar att istället för att prata om ageing in place så borde man prata om ageing in the best possible place. Då alltfler uppnår hög ålder då sannolikheten för att man flyttar till hyresrätt ökar 37 kan man anta att behovet av bostäder inom den sektorn ökar när andelen äldre ökar. Med bara 5% av befolkningen över 65 år i särskilt boende 38 är de flesta äldre aktörer på den ordinarie bostadsmarknaden då det är där de har sitt boende. I äldreboendedelegationens delrapport 39 restes frågan om kvarboende som princip har nått vägs ände, att de som vill bo kvar i sitt eget boende nu i stor utsträckning har möjlighet att göra det med hjälp av hemsjukvård och hemtjänst och att det i stället finns äldre som vill flytta men inte kan göra det då det är brist på reella bostadsalternativ. Detta diskuteras även nyligen i en studie från Wales där man menar att man från policyhåll har börjat överväga att äldre kan få en bättre livssituation om de flyttar till ett annat boende 40. Studien i sig pekar på att det stöd för kvarboende som har visats i en rad studier till viss del beror på sättet att fråga, t ex vad gäller just platsbundenhet (se ovan). I studien från Wales har man fokuserat på de faktorer som äldre inte trivs med eller som gör livet besvärligt för dem i deras nuvarande boendesituation. Detta är också något som diskuteras i Granboms avhandling 41 där hon menar att den rådande föreställningen under många år har varit att äldre mår dåligt av att flytta. Det finns dock inte något egentligt stöd för den slutsatsen 42. Det finns endast ett få- 34 Sandstedt och Abramsson Johansson, Dahl och Åhnby 1983, s 7 36 Granbom 2014, s Abramsson et al Socialstyrelsen SOU 2007: Hillcoat-Nallétamby och Ogg Granbom Granbom et al. 2014, Bradley och van Villigen 2010, Golant 2008, Means 2007, Oldman och Quilgars 1999, Danermark, Ekström och Bodin

13 tal studier av om äldres boendesituation har förbättrats eller försämrats vad gäller t ex tillgänglighet efter en flytt men dessa visar snarast på en förbättring 43. Även om det faktum att de flesta äldre inte flyttar skulle kunna ses som en intäkt för att äldre vill bo kvar i sin bostad så kan en del av förklaringen också ligga i en brist på boendealternativ på den lokala bostadsmarknaden 44 samt en brist på kunskap om de alternativ som faktiskt finns 45. I England introducerades ett program, FirstStop Advice, med syfte att informera äldre om olika boendeoch omsorgsalternativ, ekonomi och rättigheter, t ex till ekonomiskt stöd och hjälp med anpassningar i hemmet. Anledningen till att initiativet togs var att man upplevde att äldre inte bor i bostäder som är lämpliga och att många äldre har dålig kunskap om tillgängliga alternativ och många är också osäkra på vilka val de ska göra. Syftet är att äldre ska planera för framtiden och att undvika att hamna i en akut situation då det inte finns möjlighet att göra några val. En slutsats av projektet är också att den här typen av verksamhet lönar sig ekonomiskt då andra verksamheter blir mindre kostsamma, t ex kan äldre klara sig med mindre insatser längre och en flytt till ett institutionsboende kan skjutas upp eller till och med helt undvikas. 46 Även Löfqvist et al. konstaterar att det finns ett behov av rådgivning för äldre som står inför beslut om att flytta eller bo kvar och där platsbundenhet eller ekonomi kan stå mot behov att undvika ensamhet och beroende och där man kan uppleva en viss villrådighet 47. En värdeförskjutning och ett längre liv En del äldre vill flytta ifrån ett boende i till exempel ett småhus som inte längre passar dem. Har barnen flyttat ut är deras behov inte längre en faktor av betydelse och bostaden kan upplevas som onödigt stor och underhållskrävande. Kanske har en faktor för valet av bostad varit avståndet från en arbetsplats som man nu har lämnat. Även när man kan och orkar med såväl underhåll som trädgård väljer en del att prioritera andra saker i den nya fas som äldrelivet kan utgöra 48. Att intresset för nya boendeformer för äldre har ökat på senare år kan tillskrivas en värdeförskjutning som till exempel Giddens diskuterar, där att välja sin egen livsstil har blivit allt viktigare 49. Äldre ger uttryck för att vilja realisera andra värden än dem som kan tillskrivas basbehoven och där boendet utgör ett. 43 Granbom et al. 2014, Abramsson och Hagberg 2012, Chen och Wilmoth 2004, Oswald et al Hillcoat-Nallétamby och Ogg 2014, Andersson, Malmberg och Abramsson kommande 45 Burgess och Morrison 2013, Abramsson och Hagberg 2012, Burgess 2012, Ytrehus och Gulbrandsen Burgess och Morrison 2013, Burgess Löfqvist et al Abramsson och Berg 2004; Abramsson 2013, Abramsson & Hagberg Giddens

14 Under hela 1900-talet och välfärdsstatens utbyggnad ökade såväl bostadsstandard som bostadsyta och utgjorde ett mått på förbättrad livskvalitet. Med detta behov tillfredsställt har andra kvaliteter i livet kommit att lyftas fram och boendet har kommit att ses mer som en konsumtionsvara, något man byter ut efterhand som önskemål och behov skiftar under livets gång. Det är väl känt att människor byter bostad i samband med förändringar under livscykeln, familjebildning, utökad hushållsstorlek och allteftersom inkomsterna ökar 50. Med ökad ålder följer flyttningar till ett mindre boende, dvs. en allt vanligare typ av flyttning under livscykeln läggs till som en konsekvens av att vi blir allt äldre 51. Det finns tendenser till att fler väljer att flytta även när de blir äldre och inte då bara i samband med försämrad hälsa. Statistik som jämför flyttningar under perioden respektive , visar att de som är födda under talet var mer flyttbenägna än vad den tidigare åldersgruppen som är född på 1930-talet var i samma ålder. De flyttar dock inte i högre utsträckning till boenden i mer centrala lägen när de flyttar i den här åldern utan oftast inom samma upplåtelseform och samma typ av geografiska område. Det är därför mindre sannolikt att den här gruppen flyttar för att få en mindre bostad 52. Att fyrtiotalisterna agerar annorlunda än tidigare åldersgrupper kan bero på att gruppen skiljer sig även på andra sätt; fler bodde i eget boende (utan partner) efter att de hade flyttat från föräldrahemmet, fler har högre utbildning, kvinnorna i den här gruppen yrkesarbetade i större utsträckning än kvinnor ur äldre åldersgrupper, daghem och fritidshem växte upp som ett svar på fyrtiotalisternas och senare åldersgruppers behov. Även skilsmässofrekvensen är högre i den här gruppen än bland tidigare åldersgrupper vilket innebär att man tidigare i livet har brutit upp från ett boende och inte är lika förankrad i sitt nuvarande som om man hade bott där en längre tid. Som grupp har de det också ekonomiskt mer väl förspänt än äldre åldersgrupper även om det inte gäller alla. Det är således inte en slump att intresset för äldres boende ökar i samband med att fyrtotalisterna blir äldre och går i pension. Undersökningar om äldres boendepreferenser och bostadsval Det faktum att befolkningen blir äldre innebär också att man kan anta att behovet av andra bostäder än dem där äldre redan bor kommer att öka framdeles. Resultat från flera länder visar att de mest avgörande faktorerna för att äldre flyttar är förändringar i hushållet, dvs. att man blir ensam i hushållet som änka/änkling eller genom skilsmässa, samt ökad ålder 53. De flyttningar som görs sker till största delen till en mindre bostad och ofta till en hyresrätt 54. Med 50 Rossi Abramsson och Andersson kommande, Angelini och Laferrère Abramsson och Andersson Abramsson et al. 2014, Painter och Lee 2009, Angelini och Laferrère 2012, Tatsiramos Abramsson et al

15 en allt större andel äldre i befolkningen kan man förvänta sig att behovet av mindre bostäder i hyressektorn kommer att öka. Detta stämmer med resultaten från en nyligen genomförd enkätstudie där det är tydligt att de preferenser äldre uppger avseende sitt boende förändras med ökad ålder från faktorer som vanligen förknippas med småhus, såsom större bostadsyta, trädgård, egen skötsel etc till faktorer som stämmer överens med boende i lägenhet i hyresrätt, dvs. mindre bostadsyta, ökad tillgänglighet, minskat ansvar för underhåll samt balkong istället för trädgård 55. Undersökningen visade också att det finns skillnader mellan män och kvinnor. Mäns preferenser handlade i större utsträckning om att bo i småhus i äganderätt, nära skog och mark, ha tillgång till parkering och hobbyutrymmen medan kvinnor poängterade att bo nära familjen, att ha plats för familjen, nära till kollektivtrafik och tillgång till hiss i flerfamiljshus. 56 I samma studie undersöktes hur boendepreferenser ser ut i olika geografiska kontexter och det visade sig att boendepreferenserna är relativt platsrelaterade, dvs. bor man i en glesbygdsregion handlar boendepreferenser om att bo nära naturen, i småhus och ha tillgång till trädgård och inte om närhet till allmänna kommunikationer, hiss i bostaden e dyl. Likaledes om man bor i centrala stadsmiljöer handlar preferenserna om närhet till service, kultur och stadsmiljö, tillgång till hiss, utrymme för sociala aktiviteter och hobbyverksamhet. 57 För att kunna erbjuda äldre attraktiva bostäder behöver således även sådana faktorer tas med i beräkningarna. Man kan också anta att dessa till del präglas av det lokala bostadsutbudet. I Danmark genomförde Ældre-Sagen 2010 en undersökning om äldres boende och bostadsönskningar 58. Undersökningen omfattar 4086 telefon- eller nätintervjuer med personer 50-54, 60-64, samt år gamla, genomförda av Danmarks statistik. Undersökningen visar att de allra flesta äldre vill bo kvar i den bostad de redan bor (66%). De flesta äger sin bostad men andelen som bor i andels- eller hyresrätt ökar med åldern. I åldern år bor 28% av männen och 35% av kvinnorna i andels- eller hyresrätt, bland dem som är år är motsvarande siffror 41% respektive 58%. Liksom i Sverige är det fler kvinnor som bor ensamma. De allra flesta har bott länge i sin bostad, bland dem över 80 år har 36% bott i samma bostad i mer än 30 år och 32% har bott i bostaden i år. Majoriteten av dem som är sammanboende bor med en make/maka eller sambo, endast ett fåtal bor med någon annan, t ex barn, andra släktingar eller vänner. Liksom Sverige är Danmark ett av de länder som har högst andel ensamboende även om andelen i alla fall i Sverige har minskat under senare år. I hela den danska gruppen bor 42% ensamma, bland åringar är det 52% 55 Andersson et al. kommande 56 Andersson et al. kommande 57 Ibid 58 Ældre-Sagen

16 och bland de äldsta år 72%. Liksom i Sverige är det fler kvinnor än män som uppger att de vill bo nära familj och vänner men endast en liten andel vill bo tillsammans med sin familj (4%) eller vänner (2%). Vid frågan om de vill bo kvar även vid försämrad hälsa är det betydligt färre som som svarar ja (31%) än när frågan gäller i allmänhet (66%). Vid försämrad hälsa vill man flytta till en mindre och mer praktisk bostad. Mest uttalad är önskan att flytta bland sammanboende och bland de yngre. Det man kan anta är att det också är fler av dem som bor i en större bostad och där kanske behovet av att flytta är större om hälsan sviktar. Det är också de äldsta som är mer benägna att svara att de vill flytta till ett äldre- eller vårdboende när hälsan försämras, liksom de som bor ensamma och som också är mest utsatta och har svårast att klara sig på egen hand när hälsan försämras. 59 Hansen och Gottschalk 60 konstaterar från en undersökning i Danmark att bostadsbyten bland äldre görs av två huvudskäl, förändringar i hushållet eller för att bostaden på något sätt inte möter de behov man har. I undersökningen jämfördes äldres uttryckta önskan att flytta eller bo kvar med faktiska flyttningar under en period av fem år ( ). Undersökningsgruppen utgjordes av individer år (tillfälle 1) respektive (tillfälle 2) gamla. Förändringar i hushållsstorlek, förändrad inkomst, boendekostnad i förhållande till inkomst, hälsa, välmående, ensamhet, tillgänglighet, sociala band samt antal år man har bott i bostaden hänger alla samman med faktiskt mobilitet. Sambandet mellan missnöje med bostadssituation och faktisk flyttning minskar dock p g a brist på bostadsalternativ, oförmåga att genomföra en flyttning och kostnader för att flytta. Om man flyttar eller inte är också åldersberoende, medan dem i 50-årsåldern i större utsträckning flyttar p g a höga boendekostnader, minskade inkomster och en liten bostad så är det försämrad hälsa och ensamhet som leder till flyttningar bland äldre. Bland de äldsta spelar heller inte antal år som har spenderats i bostaden lika stor roll för att man flyttar. Sammantaget beror de äldstas flyttningar i större utsträckning på försämrad hälsa som gör att man har svårt att bo kvar. Flytten blir då nödvändig och det finns inte samma utrymme för att ta hänsyn till känslor för bostaden. 61 I Norge genomfördes en enkätstudie riktad till personer 50, 60 och 70 år gamla i fyra olika områden 62. Studien visar på skillnader mellan större och mindre kommuner, där äldre personer i större kommuner i högre utsträckning är beredda att flytta än vad äldre i mindre kommuner är. Det visade sig också att de äldre hade relativt dålig kännedom om vilka olika boendealternativ som fanns. De som svarade på enkäten föredrog den boendeform som var vanlig i det området där de bor, dvs. den boendeform de känner bäst till. Bland de 59 Ældre-Sagen Hansen och Gottschalk Ibid 62 Ytrehus och Fyhn 2006b, Ytrehus och Fyhn 2006a 16

17 norska hushåll som omfattades av enkäten bor de flesta i äganderätt, vilket stämmer överens med hur bostadsmarknaden generellt ser ut i Norge, och man ville också bo kvar i sin bostad. Men liksom i undersökningen i Sverige 63, visade det sig att det var färre som i framtiden vill bo i äganderätt än vad det idag är som gör det, dvs. om de som säger att de vill flytta till annat boende skulle realisera planen så skulle en brist på andra boendeformer uppstå. Det finns alltså, baserat på enkätstudien i framtiden ett behov av andra bostadsformer. Preferenser för boende i lägenhet var störst bland dem med högst inkomster, vilken kan förklaras av att den gruppen har möjlighet att köpa en modern lägenhet med hög standard. En majoritet av hushållen är beredda att betala för tjänster i hemmet om dessa möjliggör kvarboende. Låginkomsthushåll var mer benägna att föredra småhus, liksom fler män än kvinnor. Generellt sett så ville de flesta, när de tillfrågades om platsen de vill bo på, bo i ett bostadsområde som liknar det som de bodde i vid tiden för undersökningen. Sämre hälsa anges som ett skäl för att man i framtiden kommer att flytta men bland de yngre, de som vid tiden för undersökningen var 50 år, angav man också att man kunde tänka sig att man kommer att flytta i samband med att man går i pension. 64 Enligt norska Levekårsundersøkelsen 65 som jämförde planer på att flytta med faktiskt flyttning mellan åren 2001 och 2004 var det i åldersgrupperna år ungefär lika många som hade uppgett att de hade planer på att flytta 2001 som 2004 faktiskt hade genomfört en flyttning, i åldersgrupperna över 75 år var det däremot betydligt fler som 2004 hade flyttat än vad det var som 2001 uppgav att de hade planer på att flytta 66. Angelini och Laferrere har studerat äldres bostadsomflyttningar i elva västeuropeiska länder med data från två insamlingstillfällen av SHARE, the Survey of Health, Ageing och Retirement in Europe 67. I undersökningen ingår personer över 50 år. De konstaterar att i de flesta länder i Europa bor mer än 70% av dem i åldern år i äganderätt. Andelen bostadsomflyttningar bland äldre är liten, ca 2% årligen sammantaget i länderna och högst i Danmark och Sverige (4,4%). Tiden för hur länge man har bott i en bostad påverkar flyttbenägenheten, de som har bott längst i sina bostäder flyttar i mindre utsträckning än de som har kortare boendetid. Flyttningar bland äldre, här dem över 50 år, sker främst bland de allra äldsta, och andelen flyttningar ökar från 2% till 3% bland dem som är över 80 år. De som flyttar som äldre minskar oftast sin bostadskonsumtion, dvs. de flyttar till en mindre bostad, och minskar också sitt kapital bundet i bostaden genom att flytta från äganderätt till hyresrätt. En minskning av bostadsstorleken sker generellt i alla åldersgrupper, den yngsta gruppen, Abramsson och Andersson kommande 64 Ytrehus och Fyhn 2006b, Ytrehus och Fyhn 2006a 65 SSB Ytrehus och Gulbrandsen Angelini och Laferrère

18 59 år minskar vid flytt sin bostadsstorlek med i genomsnitt 0,3 rum, gruppen år med 0,7 rum, åringar med 0,8 rum och den äldsta gruppen över 80 år minskar vid flytt sin bostadsstorlek med 1,4 rum. Minskningen i bostadsstorlek hänger oftast samman med att man flyttar från äganderätt till hyresrätt. Andelen av dem som flyttar som väljer hyresrätt i samband med flyttning ökar från 47% i den yngsta gruppen till 63% i den äldsta. I länder där det är möjligt att ta ut reversed mortgages, belåna sitt hus, ökar sannolikheten för att man ska bo kvar i äganderätt. 68 Painter och Lee 69 visar in sin studie att bland äldre med rika barn ökar sannolikheten för att man flyttar till en mindre bostad och spenderar sitt kapital. I linje med vad andra studier visar 70, visar även Angelini och Laferrere att ålder, hälsa och familjesituation är faktorer som påverkar beslutet att flytta till ett vårdboende. Låg inkomst ökar också sannolikheten för att flytta till ett vårdboende jämfört med om man har hög inkomst. Flyttningar mellan vanliga bostäder beror av kvaliteten på bostaden och kostnaden involverad i att flytta, en kostnad som varierar mellan länder. Medan hög inkomst generellt genererar fler flyttningar är sannolikheten för att flytta till en mindre bostad och till ett vårdboende mindre bland dem med hög inkomst. 71 Olikheter i tillgänglighet Flera studier konstaterar att många äldre bor i äldre bostäder som därför inte är optimala ur tillgänglighetssynpunkt. I Sverige räknade t ex Äldreboendedelegationen med att ungefär två tredjedelar av alla äldre bor i bostäder med bristande tillgänglighet, t ex i form av avsaknad av hiss, små badrum och sovrum och badrum och sovrum på olika våningsplan 72. Det finns studier som visar att 80% av de äldres hem har åtminstone en riskfaktor som skulle kunna leda till fall 73. I Riksrevisionens rapport Bostäder för äldre i avfolkningsorter konstaterar man att kommuner med svaga bostadsmarknader, dvs. kommuner med vikande befolkningsunderlag, bostadsöverskott och bostadsföretag med ekonomiska problem, är risken stor att det samtidigt råder brist på bostäder för äldre. Det som främst avses är tillgänglighetsanpassade bostäder med hiss och som har nära till service. Konsekvensen blir att äldre bor kvar i bostäder som inte är anpassade till deras behov 74. I en studie har intervjuer genomförts med handläggare i tio kommuner angående bostadsanpassning och rutiner kring detta. Dessutom har telefonintervjuer genomförts med åtta kommuner som utmärker sig med exceptionellt 68 Ibid 69 Painter och Lee Se t ex Gaymu et al. 2008, Painter och Lee Angelini och Laferrère SOU 2008: Socialstyrelsen Riksrevisionen

19 höga respektive exceptionellt låga belopp använda för bostadsanpassningar enligt Boverkets statistik. Det kan utifrån intervjuerna konstateras att kommunerna jobbar på olika sätt med tillgänglighet 75. I en kommun med låga kostnader visade det sig finnas ett samarbete med det kommunala bostadsbolaget som stod för ungefär hälften av kostnaderna för anpassningar gjorda i dess bestånd. I en annan kommun hade det på senare tid byggts många nya bostäder då inflyttningen varit stor och man hade också renoverat i det gamla bostadsbeståndet och då särskilt beaktat tillgänglighetsaspekter. I kommunen fanns också många övergångsbostäder som inte behovsprövas och gott om plats i det särskilda boendet. Svensson konstaterar att satsningar på icke biståndsprövade boenden, som exempelvis trygghetsbostäder, satsningar på generella tillgänglighetsskapande program och nybyggnation kan leda till lägre kostnader för bostadsanpassning 76. Förutsättningen verkar dock ha varit en ökad inflyttning vilket, enligt Svensson 77, pekar på att kommuner med dålig ekonomi och vikande befolkningsunderlag inte har råd att göra sådana investeringar. De kommuner som istället hade höga kostnader för bostadsanpassningsbidrag menade att huvudskälet till detta är att det inte finns någonstans att ta vägen för äldre som inte kan bo kvar i sin villa. Hyresrätterna finns i bostäder som saknar hiss och har små badrum. Platserna i det särskilda boendet har minskat och man kommer inte till om man inte har stora behov av omsorg samtidigt som villorna är gamla och hiss är det som oftast måste installeras. Likaså har de sovrum och badrum på ovanvåningen. Handläggarna konstaterar också att de är generösa med bidrag och har arbetsterapeuter som ser till att de som har rätt till bidrag också ansöker om sådana 78. De exempel som tas upp i rapporten visar såväl på olikheter i hantering av bostads-anpassningsbidragen men också i de olika förutsättningar som råder mellan kommuner och som också illustreras i Riksrevisionens rapport. Med hjälp av uppgifter från lägenhetsregistret och folkbokföringsuppgifter som finns hos SCB borde det framöver vara lättare att få fram uppgifter om äldres faktiska boendesituation. Boendeformer för äldre Som nämnts ovan bor de allra flesta äldre kvar i bostäder på den ordinarie bostadsmarknaden och i bostäder som inte särskilt är avsedda för äldre. Intresset för bostäder särskilt för äldre har dock ökat i Sverige, t ex för seniorbostäder och trygghetsbostäder (se nedan) och det finns också exempel på bostadssatsningar särskilt för äldre från andra länder t ex den planeringsstrategi, Isa - Integrated service areas (Integrerat boende för äldre) som har utvecklats av forskare 75 Svensson Ibid s Svensson Ibid s

20 från fyra lika länder (Tyskland, Danmark, Schweiz och Nederländerna) för att kunna möta äldres behov 79. Syftet var dels att möta bostadsbehoven men även att på bästa sätt upprätthålla äldres oberoende, man begränsar sig alltså här inte bara till de fysiska bostadsbehoven. ISA handlar om att skapa åldersintegrerade boendeformer i lokala bostadsområden för att möjliggöra kvarboende för äldre i ordinärt boende samt att komplettera formella vård- och omsorgsinsatser med informella insatser 80. För att åstadkomma den här boendemiljön var kriterierna att det ska finnas tillgänglighetsanpassade vanliga lägenheter med närhet till allmänna utrymmen; olika möjligheter till hjälp, alltifrån hjälp av läkare till hjälp av grannar; ett varierat omsorgsutbud men med fokus på småskalig hemtjänst och andra former av hjälp i hemmet anpassat till äldre med olika hjälpbehov samt dessutom tillgång till sociala mötesplatser. För att få till den här typen av boenden krävs ett samarbete mellan olika aktörer alltifrån initiativtagarna till boendet till olika professioner och lokala politiker och tjänstemän. En första utvärdering som har gjorts inom projektet visar att äldre som bor i den här typen av ISA-boenden har en större tillit till att de kommer att få sina bostadsoch omsorgsbehov tillfredsställda när de behöver dem. De var också nöjda med sin boendesituation och såg inte något behov av att flytta jämfört med andra i motsvarande situation som inte bor i ISA-boenden. 81 Andra typer av boende för äldre är retirement communities, som kan gå under olika namn. Dessa förekommer främst i länder där välfärden på äldre dagar huvudsakligen är upp till enskilda individer och även om de kan se olika ut bygger de på ett koncept med social boendegemenskap där man betalar för service i boendet och ibland även tjänster relaterade till vård och omsorg 82. Bostäder för äldre i det ordinarie bostadsutbudet i Sverige Det finns bland de äldre idag ett större intresse för olika boendeformer och på så vis utgör äldre en intressant kundgrupp för bostadsföretagen. Det finns nu också en insikt, såväl från bostadsföretagen som från de äldre själva, att de allra flesta kommer att åldras och bli gamla, inte på en institution eller i särskilt boende, utan i en bostad på den ordinarie bostadsmarknaden, många i hyreseller bostadsrätt vilket kommer att ställa större krav på de bostäder och boendemiljöer som erbjuds. Seniorbostäder Seniorbostäder är bostäder avsedda för en särskild kategori av människor, oftast definierade med utgångspunkt från ålder. Seniorbostäderna återfinns på den ordinarie bostadsmarknaden. I den form de diskuteras här introducerades 79 Henning och Stolarz 2012, Singelenberg, Stolarz och Mccall Henning och Stolarz Singelenberg et al Streib

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden?

Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Hur vill äldre bo och hur rör de sig på bostadsmarknaden? Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) marianne.abramsson@liu.se Han flyttar ju inte! Men jag skulle

Läs mer

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD

Äldres boende. Studentlitteratur. -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Äldres boende -forskningsperspektiv i Norden REDAKTÖRER: MARIANNE ABRAMSSON CATHARINA NORD Studentlitteratur Inledning 11 Författarpresentation 17 KAPITEL 1 Ny bostadspolitik för att möta en åldrande befolkning

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN

FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN FRÅN EGET SMÅHUS TILL ALLMÄNNYTTAN VAD HÄNDER PÅ BOSTADSMARKNADEN NÄR FYRTIOTALISTERNA GÅR I PENSION? DEN 1 JANUARI 2005 är det dags för den första fyrtiotalisten att fira sin 65-årsdag. Tio år senare,

Läs mer

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo

från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sveriges allmännyttiga bostadsföretag sabo Ulrika Majstrovic Hansén från eget småhus till allmännyttan Vad händer på bostadsmarknaden när fyrtiotalisterna går i pension? sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag Finns det boendealternativ som

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna

Efterlyses: Fler hem för unga vuxna 0 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna EN RAPPORT OM BOSTADSBRISTEN BLAND UNGA 1 (12) Efterlyses: Fler hem för unga vuxna Sammanfattning... 1 Undersökningsmetod... 2 Inledning... 3 Ökad brist på bostäder

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

Så bor och lever Sverige

Så bor och lever Sverige Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.

Läs mer

5 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden

5 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden 5 Seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden Vem är egentligen äldre på bostadsmarknaden? Sextiofemårsdagen kan knappast betraktas som någon avgörande åldersgräns när det gäller boendet. Pensionsåldern

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo? Allt fler äldre en stor möjlighet Du och alla inom fastighetsbranschen står inför en utmaning och en stor möjlighet. Snart är var fjärde svensk över 65 år och

Läs mer

Hushållens boende 2012

Hushållens boende 2012 FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden

SNABBANALYS SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER. SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SNABBANALYS MARS 2015 HANS-PETER BLOOM, BLEKINGE BILDREPORTAGE SÅ PÅVERKAR KOMBOHUSEN LOKALA BOSTADSMARKNADER SABOs Kombohus ger positiv spiral på lokala bomarknaden SABOs Kombohus pressar priserna och

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Malmö och Lund 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Malmö och Lund som bor i egen bostad har minskat från 64 procent 2003

Läs mer

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING

Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Birgitta Thielen, fastighetskontoret BOENDEUTVECKLING BOENDEUTVECKLING Fakta Göteborg Politiskt styre: S, MP, V och FI Folkmängd: 540 132 invånare (30/9-2014) Ökning av folkmängd 2013: 7 182 invånare 10

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun Hushållens utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l MAJ 2014 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Maria Degerman Kontakt Andreas.zeidlitz@jonkoping.se, 036-10 57 30 Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan Konferens Integrerad bostadsplanering med fokus på äldre Göteborg 2012 05 09 Barbro Westerholm Vad kommer jag att tala om Demografin Äldres

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran

Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Åldrande, jämlikhet och den politiskt laddade ålderssiffran Clary Krekula Karlstads universitet När regnbågen grånar en konferens om hbtq och åldrande Göteborg 25/10 2012 De demografiska förskjutningarna

Läs mer

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014 Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk Ylva Sandström, februari 2014 Alla får funktionsnedsättningar med ökande ålder av synen av balansen av kraft och energi vid

Läs mer

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE

PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE PLANER OCH BOSTADSBRIST ANTAGNA DETALJPLANER I BOSTADSBRISTENS SVERIGE INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Sverige har enligt alla bedömare bostadsbrist idag. Det innebär en stor ekonomisk och social kostnad

Läs mer

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende i Sverige 2011 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende i Sverige 211 Hur bor unga vuxna? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson

Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Socialförvaltningen C Svensson, A Nyström, K Svensson Datum: 2010-02-25 Tjänsteställe: Handläggare: Beteckning: Er beteckning: Uppföljning av verksamheten med personligt ombud i Marks kommun 2009. Verksamheten

Läs mer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser Bakgrund: Juli 2010 november 2012 50 miljoner kronor 76 projekt finansierade i 58 kommuner Fyra arkitekttävlingar Samråd myndigheter; Arbetsmiljöverket,

Läs mer

Äldres boende idag och i framtiden. UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT program för PRO

Äldres boende idag och i framtiden. UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT program för PRO Äldres boende idag och i framtiden UNDERLAG TILL DISKUSSIONEN OM ETT BOENDEPOLITISKT program för PRO ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord Äldres livskvalitet är i hög utsträckning kopplad till boendet

Läs mer

Så vill unga bo. Sammanfattning

Så vill unga bo. Sammanfattning Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28

Läs mer

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Stockholms län 2011 GÖTEBORG 1 Sammanfattning Andelen unga vuxna i Stockholms län som bor i egen bostad har minskat från 50 procent 2009

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1

Studenters boende 2013 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Studenters boende 213 Hur bor studenter? Hur vill de bo? Undersökning från Hyresgästföreningen GÖTEBORG 1 Innehåll SAMMANFATTNING 3 Undersökningsmetod 3 Hur bor studenter? 3 Minskad andel studenter bor

Läs mer

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5)

Attraktivt seniorliv. Kort sammanfattning: Seniorstrategi. Attraktivt Boende är A och O 2014-03-01 1( 5) 2014-03-01 1( 5) Attraktivt seniorliv På uppdrag av Moderata seniorer i Trelleborg har vi undersökt vad som utgör ett attraktivt liv för seniorer.. Ett gott seniorliv bygger på fyra hörnpelare. Attraktivt

Läs mer

Framtidens boende och bostäder

Framtidens boende och bostäder Framtidens boende och bostäder Maria Pleiborn, 2015-04-24 @MariaPleiborn Trenden idag: Det är de stora som växer på de smås bekostnad Årlig tillväxttakt i genomsnitt 1990-2012, % 1,50 Samband mellan storlek

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE.

SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. SENIOR- OCH TRYGGHETSBOENDE. Ett tryggt, bekvämt och aktivt boendekoncept från Peab. HEM SOM HÅLLER ETT NJUTBART BOENDE. Annehem är början på ett nytt, bekymmersfritt liv. ETT AKTIVT BOENDE. Aktiviteter

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

Studenters boende och strategier för framtiden

Studenters boende och strategier för framtiden 1 Studenters boende och strategier för framtiden Rapport framtagen på uppdrag av Sthlm6+ Almedalen 2014-06-30 2 Innehåll Konkurrensen om bostäderna skärps Student och ung vuxen samtidigt Studenternas bostadssituation

Läs mer

Projektredovisning Tjörns kommun

Projektredovisning Tjörns kommun 1 Projektredovisning Tjörns kommun Projektets bakgrund och syfte. Bakgrunden till projektet är att andelen äldre invånare ökar stadigt samtidigt som det saknas bostäder och boendemiljöer med god tillgänglighet

Läs mer

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet

Vi blir också äldre 14 november 2013. Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Vi blir också äldre 14 november 2013 Ida Kåhlin Doktorand, MScOT, Arbetsterapeut Linköpings universitet Delaktig (även) på äldre dar - om delaktighet och åldrande bland personer med utvecklingsstörning

Läs mer

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm 2010 11 17 Bo bra hela livet - också när man blir äldre Barbro Westerholm 2010 11 17 Skälen till äldreboendeutredningen 2006-2008 Bristen på platser i särskilt boende Insikten om att det är en myt att alla vill bo

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002 Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa

www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa www.share-project.org Resultat från studien 50+ i Europa Vad händer nu? Nästa steg för 50+ i Europa är att lägga till människors livshistoria till den existerande SHARE-databasen. Genom att koppla samman

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Bra boende för äldre på Vikbolandet

Bra boende för äldre på Vikbolandet 1 Bra boende för äldre på Vikbolandet Enkätens omfattning - sammanställning av enkätsvar Enkäten gick ut till personer som fyller 65 år eller mer under 2014 och som den 17 februari 2014 var folkbokförda

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion

Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009. Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Bild: Kvarteret Mejeriet byggt 2009 Bostadsförsörjningsprogram för Höörs kommun Kortversion Antaget av kommunfullmäktige 17 juni 2015 Analys av bostadsbehoven i Höör Slutsatser om befolkningen Det är attraktivt

Läs mer

Boende för äldre till rimliga kostnader. Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO

Boende för äldre till rimliga kostnader. Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO Boende för äldre till rimliga kostnader Underlag till diskussionen om ett boendepolitiskt program för PRO ÄLDRES BOENDE IDAG OCH I FRAMTIDEN 3 Förord De allra flesta äldre vill bo kvar hemma i sitt eget

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre

Äldres boende områdesfakta. Antal personer 65 år och äldre Äldres boende områdesfakta Antal personer 65 år och äldre Syfte med delprojektet/strategin Utveckla en modell för att beskriva äldres boende i såväl stadsdelar som delområden i staden Underlag för fördjupade

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov

Äldres boende. En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende En handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Äldres boende 1. Öka kunskapen 2. Öka normaliseringen 3. Ökad tillgänglighet 4. Öka antalet mellanboenden 1:1 Utveckla behovsanalysen

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018

Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 1 Det goda boendet Socialdemokraternas lokala bostadspolitiska program för Ekerö 2015-2018 Inledning För Socialdemokraterna är rätten till en egen bostad en social rättighet. Alla människor, och inte bara

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD MAJ 2006 2 INNEHÅLL Sammanfattande slutsatser...3 1. Effekter hos villaägare av utökat ROT-avdrag...5 2. Hushållens

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Framgångsrika lösningar för seniorboende

Framgångsrika lösningar för seniorboende Framgångsrika lösningar för seniorboende Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 mars 2011 TALARE FRÅN SABO Ylva Sandström Karlskrona Seniorhusförening Fredrik von Platen HSB Anna Olofsson Så skapar

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

"STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL"

STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL EN BOSTADSMARKNAD I FÖRÄNDRING HYRESRÄTTENS ANDEL AV BESTÅNDET 1990-2014 "STRUKTURELLA REFORMER KOMMER ALLTID ATT VARA VIKTIGARE ÄN TILLFÄLLIGA TILLSKOTT AV SKATTEMEDEL" Syftet med denna rapport är att

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM

PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM Jag vill bo här och du vill bo där hur svårt kan det vara? PRO:S BOENDEPOLITISKA PROGRAM JAG VILL BO HÄR OCH DU VILL BO DÄR HUR SVÅRT KAN DET VARA? 3 Bygg fler bra boendet för äldre till rimliga kostnader.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder

Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Stockholmsregionens bostadsmarknad Ny kunskap för att förbättra förståelsen för bostadsmarknaden och bedömning av behovet av bostäder Fredrik Meurman, Avdelningschef Ulrika Palm, Regionplanerare Regeringsuppdrag

Läs mer