Miljökonsekvensbeskrivning avseende Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Åndberg-Olingan Lillhärdal, Härjedalens kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning avseende Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Åndberg-Olingan Lillhärdal, Härjedalens kommun"

Transkript

1 BILAGA 3 Datum Rabbalshede Elnät AB Miljökonsekvensbeskrivning avseende Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Åndberg-Olingan Lillhärdal, Härjedalens kommun

2 2 (40) Projektorganisation: Rabbalshede Elnät AB Marknadsvägen Rabbalshede Tel Fax E-post: Org.nr (projektledare) (vindkraftsamordnare i Lillhärdal) ÅF-Industry AB Stockholm (projektledare, MKB) (bitr. projektledare, MKB) (kartor) (kraftledningsteknik) (kvalitetsgranskning) Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF-Industry AB och Rabbalshede Kraft AB

3 3 (40) Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till ansökan om koncession för en 220 kv kraftledning för att ansluta en planerad vindkraftpark vid Åndberg, söder om Lillhärdal i Jämtlands län. Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver planerad anläggning och dess påverkan på miljö, samhälle och människors hälsa och säkerhet.

4 4 (40) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Metod och utförda inventeringar Verksamhetsutövare Tillstånd för vindkraftparken Lillhärdal Åndberg Orientering och geografisk avgränsning PLANERING OCH TILLSTÅNDSPROCESS Koncession Tillåtlighet för stationer Övriga lagar, tillstånd och dispenser Samråd TEKNIK Stationer Ledningens tekniska utförande och markbehov UTREDDA ALTERNATIV Nätanslutningsstation i vindkraftparken Station vid stamnätet Ledningsstråk Alternativ markkabel Nollalternativ UTBYGGNADSFÖRSLAG Utvärdering av studerade alternativ Beskrivning av Utbyggnadsförslaget KONSEKVENSER OCH PÅVERKAN Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Infrastruktur och bebyggelse Rennäring/Naturresurser Elektromagnetiska fält Planförhållanden Byggskedet Kumulativa effekter SKYDDSÅTGÄRDER DRIFT OCH FRAMTIDA UNDERHÅLL MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER Nationella och regionala miljömål Miljökvalitetsnormer Miljöbalkens allmänna hänsynsregler REFERENSER BILAGA 1: SAMRÅDSREDOGÖRELSE... BILAGA 2: NATURVÄRDESINVENTERING...

5 5 (40) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Rabbalshede Kraft AB planerar att etablera en vindkraftpark om sammanlagt 101 st vindkraftverk i Åndbergsområdet, sydväst om Lillhärdal, Härjedalens kommun, Jämtlands län. För att ansluta vindkraftparken till det allmänna elnätet planeras en ny ca 13 km lång 220 kv ledning. Vid anslutningen till elnätet, i detta fall en befintlig 400 kv ledning, planeras även en transformatorstation. Rabbalshede Elnät AB avser att äga anslutningsledningen med tillhörande transformatorstation i vindkraftparken. Affärsverket svenska kraftnät avser att vara huvudägare av transformatorstationen vid det befintliga elnätet. 1.2 Syfte Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är att sprida information om och ge möjlighet till en samlad bedömning av projektets påverkan på miljö, naturresurser samt människors hälsa och säkerhet. Indirekta och direkta effekter som kraftledningen kan medföra identifieras och beskrivs. Rapporten behandlar landskapsbild, kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur, naturresurser samt planförhållanden och miljökvalitetsnormer. Rapporten omfattar enbart effekter associerade med kraftledningen. Vindkraftparken prövas separat. 1.3 Metod och utförda inventeringar Information om projektområdet och olika intresseområden har sammanställts från bland annat tidigare utförda utredningar, kommunal översiktsplan, länsstyrelsernas databas över riksintressen och skyddade områden, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets digitala material, VattenInformationsSystem Sverige, VattenWebb, information från fiskevårdsområde, information från markägare, etc. Översiktligt fältbesök utfördes av Rabbalshede Kraft AB och ÅF i mars Naturvärdesinventering utfördes av Enetjärn Natur i juli Informationen i miljökonsekvensbeskrivningen bygger också på resultat från inventeringar utförda i samband med tillståndsprövningen vid vindkraftparken, i huvudsak: - Arkeologisk utredning - Naturvärdesbedömning - Häck- och myrfågel inventering - Rovfågelsinventering. Resultat från dessa finns tillgängliga i miljökonsekvensbeskrivningen för vindkraftparken (Ljunggren och Swedberg, 2010).

6 6 (40) 1.4 Verksamhetsutövare Rabbalshede Elnät AB Rabbalshede Elnät AB bygger och äger kraftledningar och elnät åt ägarbolaget Rabbalshede Kraft AB. Sökanden kommer härifrån benämnas som Rabbalshede Elnät AB. Rabbalshede Krafts AB projekterar och etablerar landbaserade vindkraftsparker i Sverige. Bolaget har medverkat till driftsättning av 62 vindkraftverk varav 38 vindkraftverk inom fem vindkraftsparker förvaltas i egen regi, ytterligare 33 vindkraftverk om tre vindparker driftsätts under Dessutom har bolaget en projektportfölj under utveckling bestående av ett 40-tal vindkraftparker med totalt ca 400 verk. Rabbalshede Kraft AB bildades 2005, har ett 20-tal medarbetare och har sitt huvudkontor i Rabbalshede i Bohuslän. Ytterligare information om Rabbalshede Kraft AB finns tillgängligt på hemsidan: Affärsverket svenska kraftnät För att ansluta vindkraftparken till det allmänna elnätet har Rabbalshede Elnät AB inlett arbetet tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) för att utreda möjligheten att ansluta till den 400 kv ledning som sträcker sig genom närområdet. Svenska kraftnät och Rabbalshede Elnät AB avser att teckna ett s.k. intentionsavtal under kvartal , för att därefter under 2015 teckna ett s.k. anslutningsavtal. Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. I uppgiften ingår även systemansvaret för el och naturgas. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Svenska kraftnät har cirka 400 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Kontor finns även i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. 1.5 Tillstånd för vindkraftparken Lillhärdal Åndberg Ansökan avseende vindkraftpark lämnades in till Länsstyrelsen i Jämtlands län i april I oktober 2013 har Härjedalens kommun tillstyrkt vindkraftparken och nu avvaktar man Länsstyrelsens beslut om tillstånd enligt miljöbalken. För mer information om miljökonsekvensbeskrivning mm avseende vindkraftparken, se Rabbalshede Kraft ABs hemsida: 1.6 Orientering och geografisk avgränsning Den planerade vindkraftparken, Åndberg, ligger drygt 30 km sydväst om Sveg, strax söder om samhället Lillhärdal i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Området består av kuperad skogsmark med inslag av sjöar och våtmarker. Den närmast befintliga ledningen att ansluta vindkraftparken till är en 400 kv ledning som går i nord-sydlig riktning och som passerar öster om Lillhärdal. Det innebär att en anslutningsledning behöver byggas om ca 13 km. Möjliga anslutningspunkter har studerats utmed 400 kv ledningen, främst söder om sjön Orrmosjön. Ett geografiskt utredningsområde avgränsades inför samrådsprocessen (mars 2014), inom vilket alternativa sträckningar för planerad kraftledning och lokalisering av transformatorstation i vind-

7 7 (40) kraftparken respektive vid befintligt elnät utreddes. Området är beläget söder om Lillhärdal, i östlig riktning begränsat av befintlig 400 kv ledning, från Orrmosjöns södra ände och ca 10 km söderut. I västlig riktning begränsas området av vindkraftparkens lokalisering vid Åndberg. Figur 1. Utredningsområde för anslutningsledning och stationer

8 8 (40) 2 Planering och tillståndsprocess 2.1 Koncession För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och kraven på MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. I samrådsprocessen ges berörda och allmänheten möjlighet att lämna synpunkter. I underlaget redovisas uppgifter om lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt projektets bedömda miljökonsekvenser. Underlaget skickas till berörd länsstyrelse och kommun, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. Ansökan om koncession ska även innehålla kartor, teknisk beskrivning mm och prövas av Energimarknadsinspektionen. När koncession beviljas gäller tillståndet i regel tills vidare. 2.2 Tillåtlighet för stationer För att få bygga och använda ett ställverk eller transformatorstation behövs ingen koncessionsprövning men byggnationen av stationen får enligt 2 kap 3 ellagen (1997:857) inte påbörjas förrän koncessionen för ledningen har meddelats. Enligt 9 kap plan- och bygglagen (2010:900) krävs bygglov för att uppföra manöverbyggnader. Ställverket är inte bygglovspliktigt men kan omfattas av marklov. Ett ställverk omfattas inte av anmälnings- eller tillståndsplikt enligt miljöbalken utan en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken (1998:808) görs till bl a berörd länsstyrelse och kommun. 2.3 Övriga lagar, tillstånd och dispenser Följande lagar och förordningar berörs i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 12 6 anmälan för samråd - Plan- och bygglagen (2010:900) o kap 9 bygglov, rivningslov och marklov mm Förutom koncession krävs rättigheter till mark. Detta sker oftast genom att ett sk markupplåtelseavtal tecknas mellan ledningsägaren och berörd fastighetsägare. Ersättning utgår för det intrång ledningen medför enligt expropriationslagen (1972:719). Det är även möjligt att säkra markrättigheterna genom ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144) hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning.

9 9 (40) Följande andra lagar och tillståndsprövningar kan vara aktuella i projektet: - Dispens från strandskydd - Hantering av massor enligt kommunala bestämmelser - Ansökan/anmälan för ny avloppsanläggning enligt Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) - Kulturmiljölag (1988:950) 2.4 Samråd Samråd har hållits i flera steg. Inledande samrådsmöten med Härjedalens kommun och Länsstyrelsen Jämtlands Län genomfördes i mars Skriftligt samråd, i vilket information delgavs berörda myndigheter, markägare och andra intressenter, hölls under våren En samrådsredogörelse har sammanställts vilken finns tillgänglig i särskild bilaga till koncessionsansökan. Sammanfattningsvis resulterade samrådet i följande punkter, vilka har tagits hänsyn till i arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen: - Eventuella kumulativa effekter från uppförande av vindkraftsparken och kraftledningen. - Eventuella värden som verksamhetsutövaren för vindkraftsparken tagit på sig att ta hänsyn till, och om kraftledningen påverkar dessa. - Hela ledningens påverkan från röjning/avverkan och uppförande till fortsatt underhåll. - Användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament i närheten av yt- och grundvattensrecipienter, samt möjliga skyddsåtgärder. - Skyddsåtgärder för att undvika markskador Länsstyrelsen Jämtlands län fattade efter samrådet beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan, vilket föranledde utökat samråd under hösten Efter samrådet kring stråk utvärderades ståken med hänsyn till inkomna synpunkter, teknik, kostnader mm. I det valda stråket identifierades därefter ett utbyggnadsförslag, vilket beskrivs i detta dokument. Ett utkast till miljökonsekvensbeskrivning sändes i oktober 2014 på remiss till myndigheter, organisationer, föreningar, samebyar, av utbyggnadsförslaget berörda fastighetsägare samt arrendatorer. De fastighetsägare som varit berörda av tidigare utredda men nu avförda stråk erhöll samrådsunderlaget för kännedom med möjlighet att yttra sig. Allmänheten informerades via annons i Östersunds-Posten, Länstidningen samt Tidningen Härjedalen. Annons fanns införd i tidningarna Under samrådstiden hölls Utkast till miljökonsekvensbeskrivning tillgänglig på Lillhärdals bibliotek och kommunhuset i Sveg samt fanns för nedladdning via Rabbalshede kraft ABs hemsida. Yttranden har erhållits från Länsstyrelsen, Trafikverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen, Bergsstaten, Sveriges Geologiska Undersökningar, Statens geotekniska institut, Post- och telestyrelsen, Svenska kraftnät, Skanova, Skyttesportförbund, jaktvårdskrets, orienteringsförbund, fastighetsägare och allmänhet. Yttrande inkomna efter samrådstidens utgång: Skogsstyrelsen och Försvarsmakten. Synpunkter och kommentarer har i valda delar inarbetats i detta dokument. Samrådsredogörelsen avseende samråd kring utbyggnadsförslag återfinns i bilaga 1.

10 10 (40) 3 Teknik Anläggningen kommer att bestå av två transformatorstationer, en station i vindkraftparken och en station vid det allmänna elnätet samt en anslutningsledning mellan dessa punkter. Alternativa lokaliseringar för stationer och stråk för kraftledningen samt valt utbyggnadsförslag presenteras i Kapitel 4. Nedan beskrivs projektets tekniska förutsättningar. 3.1 Stationer Nätanslutningsstation i vindkraftparken En sk. nätanslutningsstation behöver anläggas i vindkraftparken, där all produktion från respektive vindkraftverk och eventuell uppsamlingsstation samlas upp, för att kunna transporteras vidare ut på det allmänna elnätet. Stationsområdet för nätanslutningsstationen är ca 2500 kvm stort och består av en inhägnad, grusad yta på vilket ställverk mm uppförs. Inom området byggs även en manöverbyggnad om ca 150 kvm för skydds- och kontrollutrustning Station vid stamnätet Det allmänna elnätet finns i detta fall ca 13 km öster om vindkraftparken i form av en 400 kv ledning som ingår i det svenska stamnätet för el. Ledningen ägs av Svenska kraftnät. För anslutning till stamnätet krävs att en ny stamnätsstation byggs där transformering till rätt spänningsnivå sker. Stationen omfattar ca 4 ha och består av en inhägnad grusad yta på vilken ställverk m.m uppförs. Inom stationsområdet byggs även två manöverbyggnader om ca 190 respektive 120 kvm. Byggnaderna, som innehåller skydds- och kontrollutrustning, kommer att vara i ett plan och även innehålla personalutrymmen. Anläggandet av stationen innebär att befintlig kraftledningsstolpe byts ut och ersätts av två stolpar för in- och utledning till den nya stationen. Svenska kraftnät avser att förvärva marken på vilken stationen kommer att anläggas. 3.2 Ledningens tekniska utförande och markbehov Den planerade 220 kv ledningen föreslås att byggas som luftledning med portalstolpar av trä, stålrör eller komposit, se principskiss nedan. Hur en kraftledning ska utformas och vilka avstånd som måste innehållas regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter. Generellt är stolparna ca meter höga och avståndet mellan stolparna är ca 150 meter. Avstånd och höjd beror dock på terrängen. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som beroende på vinkel och markförutsättningar är något kraftigare med extra staglinor. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, sk A-klassledning.

11 11 (40) Figur 2. Exempel på hur planerad kraftledning föreslås se ut. Ledningen planeras att byggas med tre faser med en lina i varje fas. I toppen på portalstolparna placeras två topplinor som bl a fungerar som åskskydd. Ena topplinan kommer att innehålla en optoförbindelse för kommunikation och styrning av utrustning. Jordning av ledningen kan göras genom att en jordlina grävs ner i ledningsgatan för att anläggningen ska vara säker. Vid t ex korsande vattendrag anläggs dock punktjordtag på ömse sidor om vattendraget för att minimera påverkan på detsamma. Hur stor yta ledningen tar i anspråk beror på vilken typ av mark och terräng ledningen går igenom. I skogsmark krävs en ca 40 meter bred skogsgata där all högväxande vegetation tas bort. De bestämmelser som finns om minsta avstånd mellan vegetation och ledning medför att skogsgatan måste underhållas och röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetation växer upp mot ledningens linor och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. Utanför skogsgatan kan enstaka, höga träd komma att behöva fällas för att undvika att de faller på ledningen, sk farliga kantträd. Skogsgatans bredd illustreras i Figur 3 nedan. Figur 3. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för en 220 kv ledning.

12 12 (40) Elektromagnetiska fält Kring kraftledningar finns ett elektromagnetiskt fält och forskning har pågått länge om huruvida fältet påverkar människors hälsa. Svenska myndigheter har utarbetat en försiktighetsprincip vars övergripande syfte är att på sikt reducera exponeringen för magnetfält i vår omgivning för att minska risken att människor eventuellt skadas. Försiktighetsprincipen lyder: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Med magnetfältsnivån i aktuell miljö avses magnetfältsnivån i områden där människor återkommande kan förväntas vistas under längre tid så som bostäder, skolor, daghem och arbetsplatser. I utredningsområdet förekommer inga närboende, skolor eller arbetsplatser där människor vistas stadigvarande. Hänsyn har dock tagits till fäbodar vid lokalisering av möjliga ledningsstråk och då främst med hänsyn till ledningens påverkan på landskapsbilden och upplevelsen från fäbodsmiljön Användning av kreosot I Sverige används furustolpar som impregnerats med kreosot för kraftledningsstolpar för skydd mot bl a röta. Kreosot är hälsofarligt och klassificerat som cancerframkallande och fullgoda alternativa impregneringsmedel finns inte. Kreosot klassificeras enligt standarden EN13991:2003 utifrån en tregradig skala: A, B och C. I Sverige är idag två kreosotoljor av typ B godkända för användning till impregnering av kraftledningsstolpar. Kreosotoljor som används är flytande vid rumstemperatur men vid lägre temperaturer är oljorna mycket trögflytande. På grund av kreosotets farliga egenskaper har många studier gjorts i form av livscykelanalyser och provtagningar i mark för att undersöka läckaget från kreosotbehandlat virke till omgivande mark. Det har visat sig att föroreningarna från kreosotbehandlade stolpar tydligt minskar med ökat avstånd och djup från stolpen. Spridningen är mycket begränsad från ett par centimeter till ett par decimeter ut från stolpen, detta oberoende av grundvattenytans läge över längre tid. Alternativ till användning av trästolpar är att uppföra stål- eller betongstolpar. Båda dessa material gör dock stolparna tyngre vilket medför större ingrepp för fundament samt innebär tyngre transporter. Stål- och betongstolpar kräver mer energi att tillverka, transportera, installera och destruera samt är dyrare. De livscykelanalyser som gjorts visar att dessa alternativ med stor sannolikhet innebär större klimatpåverkan än trästolpar. Enligt miljöbalkens hänsynsregler ska bästa möjliga teknik användas till en skälig kostnad och arbetsinsats. Utifrån tillgängliga alternativ och deras påverkan bedöms användningen av trästolpar att vara den bästa lösningen. Vid känsliga områden eller där spridningsrisken är förhöjd (t ex våtmark) bör ändå försiktighetsåtgärder vidtas för att begränsa eller helt undvika spridning. Utgångspunkten vid stolpplacering är att helt undvika blöta marker med dålig bärighet och ökad spridningsrisk. Om stolpar ändock behöver placeras i eller i direkt anslutning till våt- eller myrmark bör de, av flera skäl, i första hand lokaliseras till områden med mer fast mark med bättre bärighet och där jordarna har mindre genomsläpplighet. I andra hand, på riktigt blöta marker, måste trästolparna ställas i brunnsringar som återfylls med grus. Stagförankringar bör då göras med stål och betong.

13 13 (40) 4 Utredda alternativ 4.1 Nätanslutningsstation i vindkraftparken Den sk. nätanslutningsstationen bör lokaliseras och ligga så centralt placerad i vindkraftparken som möjligt med tanke på fördelning av antal verk, effekt och kablage ut från stationen. Två alternativa placeringar har studerats. Alternativa lokaliseringar Alternativ Söder om Lill-Åndberget Stationen föreslås placeras vid befintlig skogsbilväg, strax söder om Lill-Åndberget. Marken är relativt plan och bedöms ha god bärighet, vilket minskar behov av förstärkningsåtgärder mm. Dessutom bedöms det vara relativt bra förutsättningar för jordtag för erforderlig systemjord i området. I området berörs förutom befintlig vägkant ett område bestående av ung produktionsskog. Alternativ Öster om Stor-Åndberget Stationen föreslås placeras vid nybruten skogsbilväg i anslutning till befintlig vändplan. Området har nyligen avverkats. Området är nyplanterat. Marken bedöms ha god bärighet och är relativt plan. Detta alternativ innebär ett mer exponerat läge mot omgivningen än Alternativet söder om Lill-Åndberget, och området har troligen något sämre förutsättningar för erforderlig systemjord. 4.2 Station vid stamnätet Öster om Lillhärdal går en 400 kv ledning i nord-sydlig riktning. För anslutning till stamnätet krävs att en ny stamnätsstation byggs där transformering till rätt spänningsnivå sker. Vid lokalisering av stamnätsstationen beaktas faktorer såsom markförhållanden, närhet till allmän väg och lokalnät för strömförsörjning mm förutom bevarandevärden och andra intressen. Fyra alternativa platser har studerats utmed 400 kv ledningen, alternativ 1-4. Alternativa lokaliseringar Alternativ 1 Stationen placeras söder om Orrmosjön, strax väster om landsvägen mellan Lillhärdal och Ådalen. Området är plant och marken bedöms ha bra bärighet. Området har nyligen avverkats och skogsbilvägar har anlagts. Om denna lokalisering väljs behöver dock skogsbilvägarna breddas och förstärkas för att klara de tunga transporterna som anläggandet av en station innebär. Ny väg om ca 250 m behöver anläggas från befintlig skogsbilväg till stationsläget. Lokalnät, för strömförsörjning av stationen, går öster om landsvägen, ca 200 m från stationsplaceringen enligt detta alternativ. Inga utpekade intresseområden ur natur-, kultur-, friluftslivssynpunkt berörs.

14 14 (40) Figur 4. Vy västerut från befintlig 400 kv ledning mot stationslokalisering enligt Alternativ 1. Alternativ 2 Stationen placeras sydost om Orrmosjön, strax söder om ån Sexan, som tillhör Hädeåns vattensystem, och ca 500 m från allmän väg. En ny väg om ca 200 m behöver anläggas från befintlig skogsbilväg fram till stationsläget. Avståndet till lokal elförsörjning är större jämfört med lokalisering enligt Alternativ 1. Området är kuperat. Stationsläget ligger ca 100 m söder om området Sexan-Olingen som utgör ett riksintresse för naturmiljö och Sjöarmyren som utgör en våtmark med mycket högt naturvärde. Alternativ 3 Stationen placeras sydost om Orrmosjön, norr om ån Sexan och ca 1 km från allmän väg. Befintlig skogsbilväg fram till stationsläget bedöms behöva förstärkas och breddas för att klara de tunga transporterna. Avstånd till lokal elförsörjning är större än för övriga alternativ. Markområdet är fuktigt och myrar förekommer i närområdet. Inga intresseområden ur natur-, kultureller friluftsliv finns i aktuellt område. En placering av en station i detta läge skulle dock innebära att ytterligare en ledningsgata tas upp i riksintresseområdet Sexan-Olingen och Sjöarmyren. Alternativ 4 Stationen placeras enligt detta alternativ strax väster om Olingdal, söder om Härjåsjön. Området utgörs av skogsmark. Detta alternativ har inte studerats närmare då det ligger betydligt längre från vindkraftparken som ska anslutas än ovanstående alternativ. En anslutningsledning skulle, om detta alternativ väljs, bli ca 10 km längre än om alternativ 3 skulle väljas.

15 15 (40) Figur 5. Alternativa lägen för stamstation samt nätanslutningsstation i vindkraftparken. Alternativ 4 ligger utanför kartans område, norr om alternativ Ledningsstråk Inom utredningsområdet har 3 huvudstråk identifierats med några varianter. När stråken definieras eftersträvas att minimera påverkan på natur- och kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, pågående markanvändning och övriga intressen. Stråk alternativ Norr Ledningen dras i nordostlig riktning från stationsalternativ Öster om Stor-Åndberget, för att ansluta till befintlig skogsbilväg efter ca 1,5 km. Stråket fortsätter norr om Myckeltällåsen, även där längs befintlig väg. Ledningsstråket passerar sedan strax norr om våtmark Säterflon och följer till största delen vägsträckning för att ansluta till 400 kv ledningen vid stamnätstation enligt lokaliseringsalternativ 2 eller 3. Stråk alternativ Mellan Ledningen dras i ostlig riktning från stationsalternativ Öster om Stor-Åndberget, efter ca 2,5 följs befintlig skogsväg norr om Brattbackflon. Stråket passerar ca 800 m söder om Sättravallen och följer sedan skogsbilvägen åt sydost i ca 2 km samt vidare österut mellan våtmarkerna Mossan och Gravåsmyren. Därefter viker stråket söderut och följer nybruten skogsbilväg och vidare till stamnätsstation enligt lokaliseringsalternativ 1. Stråk alternativ Söder A Ledningen dras i ostlig riktning från stationsalternativ Söder om Lill-Åndberget, längs med befintlig skogsbilväg i ca 2 km. Fortsätter norr om bäcken Kölsbrynnen, följer sedan ytterligare skogsväg söder om Brattbackflon, och ca 1 km norr om Övre Kölsvallen. Stråket följer

16 16 (40) skogsbilvägens passage mellan Mossan och Gravåsmyren och vidare identiskt med alternativ Mellan beskrivet ovan. Stråk alternativ Söder B Ledningen dras söder om våtmarken vid Sandnässtugan och följer Lövkläppens norra bergsslutning. Ansluter till alternativ Söder A vid skogsväg söder om Brattbackflon, och sedan identiskt med alternativ Söder A ovan. Figur 6. Utredda alternativa stråk för kraftledning. 4.4 Alternativ markkabel Att lägga ledningen i marken är inte fördelaktigt av driftsäkerhets, kostnads- och miljöskäl. Risken för längre avbrott bedöms vara större vid fel på en markkabel jämfört med en luftledning. Det tar betydligt längre tid att reparera en kabel jämfört med en luftledning och arbetet i sig är mer komplicerat. Driftsäkerheten för en luftledning, som planeras här, är mycket hög. Tillverkning av kablar är komplicerat vilket gör att det blir kostsamt. Kostnaden för förläggning av kabel varierar och beror på terräng och markförhållanden. Dessutom skulle kablifieringen medföra omfattande påverkan på miljön under byggtiden. Att förlägga ledningen i mark skulle dock innebära att landskapsbilden inte påverkas. Sammantaget görs bedömningen att det inte är motiverat att välja kabel för anslutningsledningen av vindkraftparken Åndberget till det allmänna elnätet.

17 17 (40) 4.5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen anslutningsledning och inga stationer byggs. Det medför att den planerade vindkraftparken Åndberg inte kan anslutas till elnätet. Nollalternativet, i en vidare bemärkelse, som innebär utebliven utbyggnad av vindkraft, medför fortsatt negativ miljöpåverkan då man går miste om förnyelsebar energi. Det innebär i detta fall att ca 900 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser med bland annat större utsläpp av koldioxid, svavel och kväveoxider. Nollalternativet innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild, naturmiljö och övriga intressen och pågående markanvändning fortsätter. Det nationella målet för vindkraftproduktion får då uppfyllas genom etablering av vindkraftpark med anslutning till elnätet på andra platser i landet. 5 Utbyggnadsförslag De olika alternativen för stationslokaliseringar och stråk för kraftledningen har studerats med hänsyn till miljöaspekter, teknisk genomförbarhet och anläggning, samt kostnad. I samrådet kring alternativen har synpunkter inhämtats från berörda myndigheter, organisationer och fastighetsägare. För inkomna synpunkter se samrådsredogörelse, bilaga Utvärdering av studerade alternativ Nätanslutningsstation i vindkraftparken Det som utgör den största skillnaden mellan de båda undersökta alternativa lokaliseringarna är att stationsläget enligt Alternativ Söder om Lill-Åndberget är mindre exponerat mot omgivningen jämfört med det andra alternativet. Båda alternativen är möjliga varför ingen rekommendation görs utifrån stationsläget utan nätanslutningsstationens lokalisering vägs in i rekommenderad ledningssträckning nedan. Efter genomfört samråd kring alternativen har stationslokaliseringen enligt Alternativ Söder om Lill-Åndberget justerats och flyttats 150 m åt väster Station vid stamnätet En lokalisering enligt Alternativ 1 bedöms innebära det minsta intrånget och påverkan totalt sett följt av Alternativ 2. Alternativ 3 och 4 innebär störning på våtmark och är inte fördelaktiga varken med hänsyn till miljöpåverkan eller anläggningsstekniska aspekter. Svenska kraftnät rekommenderar Alternativ 1 med hänsyn till markbärighet, transportmöjligheter och att en skarvbox för optokabel finns vid platsen Ledningsstråk Alternativ Norr innebär svårigheter bland annat eftersom ett våtmarksområde måste passeras. Under samrådet inkom invändningar bland annat ur geologisk och hydrogeologisk (rasrisk och grundvattenmagasin) aspekt. Alternativ Mellan är ur geologisk synpunkt mer fördelaktigt än Alternativ Norr, men innebär att ett område med skogliga naturvärden påverkas. Alternativ Söder är fördelaktigt utifrån geologiska aspekter och är lokaliserat närmare befintliga vägar vilket innebär lättare åtkomst och mindre behov av eventuell anläggning av tillfälliga bygg-

18 18 (40) och transportvägar. Stråket kan anpassas så att naturvärdesobjekt, med ett par undantag, förblir helt oberörda. Flera samrådsparter, bl.a. Länsstyrelsen, har därför förordat detta alternativ. Alternativ Söder A innebär jämför med Söder B mindre störning av våtmark samt bättre åtkomst från befintlig väg. 5.2 Beskrivning av Utbyggnadsförslaget Baserat på ovanstående har följande alternativ idenfierats som mest fördelaktiga ur miljöanläggning- och driftssynpunkt: Nätanslutningsstation vid vindkraftparken: Alternativ Söder om Lill-Åndberget (justerat). Stationen ges namnet Åndberg. Station vid stamnätet: Alternativ 1. Stationen ges namnet Olingan. Ledningsstråk: Alternativ Söder A, nedan benämnt utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget, med lokalisering för nätanslutningsstation, station vid stamnätet samt stråk för kraftledningen illustreras i Figur 7 Figur 7. Utbyggnadsförslagets lokalisering.

19 19 (40) 6 Konsekvenser och påverkan I detta kapitel beskrivs bedömda konsekvenser och påverkan av utbyggnadsförslaget, uppdelat på landskapsbild, natur- och kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, infrastruktur, rennäring och naturresurser samt planförhållanden. Påverkan specifikt kopplad till byggskedet beskrivs i ett separat avsnitt. Skyddsåtgärder beskrivs dels enligt ovannämnda uppdelning och sammanfattas i kapitel Landskapsbild Förutsättningar Naturgeografiskt berör utbyggnadsförslaget de två landskapstyperna skogsklädd bergkullterräng och fjällnära skogsbygd. Bergkullterrängen är den mest förekommande landskapstypen i Norrland och karakteriseras av ett kuperat, skogsklätt landskap med uppstickande bergkullar och talrika myrmarker och sjöar. Med fjällnära skogsbygd avses övergången till ett mer storskaligt fjällandskap. Skogsområdet domineras av gran och tall. Skogsbruket är utvecklat och stora delar av utredningsområdet utgörs av hyggesmark eller ungskogar. Flertalet planteringar är markberedda genom plöjning. Mindre inslag av äldre skogsområden finns och vissa naturvärden, nyckelbiotoper och skyddade våtmarker förekommer. Figur 8. Skillnad mellan skogsplanteringar och äldre skogspartier syns tydligt på flygbilder. Till vänster biotopskyddat område norr om Sandnässtugan, till höger område med raka linjer av planterade träd strax söder om stugan Påverkan och konsekvenser Kraftledningen kommer att innebära viss förändring av landskapsbilden. Detta gäller framför allt i öppnare terräng (t.ex. intill myrmark) samt nyligen avverkade skogsområden där ledningen kommer att synas väl. Hur ledningen exponeras i landskapet kommer att förändras under årens lopp. Hyggen kommer att återbeskogas och därmed dölja ledningen mer medan andra områden kommer att avverkas vilket innebär att ledningen där kommer att bli mer synlig. Sammantaget bedöms dock utbyggnadsförslagets påverkan på landskapsbilden att vara marginell eftersom ledningen bl a inte kommer att upplevas från allmän väg utan endast där ledningen korsar skogsbilvägar, där ledningen går över hyggen och från höjder där fritt strövande har möjlighet att blicka ut över landskapet. Ledningen följer till största delen topografin utan att dras över höjder och bergstoppar eller i sänkor, därmed minimeras påverkan på landskapsbilden.

20 20 (40) 6.2 Naturmiljö Förutsättningar Inventeringsområdet består till övervägande del av skogsmark. Merparten av skogen har påverkats av dimensionsavverkning och plockhuggning och omkring en tredjedel har påverkats genom modernt skogsbruk med kalavverkning och plantering. Tall och gran är de vanligaste trädslagen inom inventeringsområdet. Tall dominerar på hedar med hällmarksinslag och i andra torra skogstyper med lingonrisvegetation, medan granen är vanligare där det finns mer finmaterial i marken. Glasbjörk förekommer allmänt som inslag i barrskogarna, och dominerar i sumpskogar och myrkanter. Sälg förekommer sparsamt, men är i de fall de påträffats påfallande gamla och beväxta med lunglav och skrovellav. Rönn är sällsynt då den är begärlig av viltet, och påträffas mest som uppslag i sumpskogar. Asp tycks inte förekomma i området. Omkring en femtondel av inventeringsområdet utgörs av våtmarker, bland annat ett långsträckt lapptäcke av småmyrar längs med bäcken Kölsbrynnen, och en rad små flikiga myrar nordost och öster om Övre Kölsvallen. Inom det avgränsade utredningsområdet finns 18 våtmarker identifierade i våtmarksinventeringen. Av dessa är 3 klassade med mycket högt naturvärde, 4 med högt naturvärde och resterande med vissa naturvärden. Det finns även 8 områden klassade som nyckelbiotoper, där samtliga är barrskogsbiotoper utom två, som utgörs av naturliga skogsbäckar. Vid naturvärdesinventering av utbyggnadsförslaget identifierades 2 objekt av Klass 1 (högsta naturvärde) och ett tjugotal objekt av Klass 2 (Mycket höga naturvärden) se Figur 9. Klass 1 värden utgörs av: Ällan (vattendrag). Naturligt meandrande å, som i området rinner genom skogs- och myrlandskap. Längs ån växer låga grönvide- och lappvidebuskage, i vissa innerkurvor finns grusiga bankar med rikare flora (t.ex. tätört, ormrot, olika starr och mossor). Biotopskyddad Grannaturskog. Opåverkad, högväxt grannaturskog. I området förekommer rikligt med grova lågor i olika nedbrytningsstadier, fältskiktet består av blåbärsris, t.ex. revlummer och björkpyrola förekommer. De Klass-2 objekt som förekommer i området utmed utbyggnadsförslaget utgörs av olika typer av våtmarker (fattigmyrar, kärr, strängblandmyr, tallmosse etc), samt skogsobjekt av typ tallhedar, grannaturskog, barrblandskog, sumpskog, etc. Fullständig förteckning över identifierade naturvärdesobjekt finns tillgänglig i Bilaga 2. För fågellivet värdefulla områden är framför allt knutna till våtmarker med sjöar, vattendrag och kantzoner, samt de små områden gammelskog som finns kvar (nyckelbiotoper, se ovan). Vid Kungsörnsinventering utförd under 2009 med uppföljningar fram till 2013 identifierades 3 troliga revir i vindkraftparkens närhet. Inget av dessa berör utbyggnadsförslaget. Utöver det har två ytterligare bon vid senare uppföljning identifierats i utbyggnadsförslagets närhet, dock på ett avstånd över 2 km. Däggdjur som förekommer i området inkluderar älg, björn, lo, järv, räv, hare, rådjur samt i undantagsfall varg. Huvudvattendraget i utredningsområdet är Ällan som rinner från söder till norr genom utredningsområdet och sedan mynnar i Orrmosjön. Ällan avvattnar större delen av våtmarker och sjöar i området. Avrinningsområdet är ca 180 km 2 och medelvattenföringen ca 1,8 m 3 /s. Ällan är oreglerad, utan artificiella vandringshinder, men viss fysisk åverkan och skador från flottledsrensning finns. Under 2006 utförde fiskevårdsområdet och Länsstyrelsen biotopvård (sten-

21 21 (40) utläggning, återställning). Vattendraget har haft försurningsproblem och flertalet kalkningsinsatser har tidigare gjorts. Fiskfaunan består av framför allt bäcköring, harr, lake och bergsimpa och stensimpa (Elfiskeregistret, 2014) Påverkan och konsekvenser Påverkan på skogsmiljö är i huvudsak begränsad till produktionsskog. Till största delen föreslås ledningen gå genom skogsområden som är planterade senare än Då kraftledningsgatan röjs och avverkas går naturvärden knutna till skogen förlorade, och de arter som finns där får minskat livsutrymme. Med god planering kan påverkan minimeras, både vad gäller våtmarker och att stråket dras så att skogsobjekt med högre naturvärden undviks. Utifrån naturvärdesinventeringen har utbyggnadsförslaget modifierats för att minimera eller helt undvika störning på de naturvärdesobjekt som finns i området. Det innebär följande modifieringar och/eller störningar: - Från nätanslutningsstation i Åndberg går kraftledningen de första ca 2,5 km norr om befintlig väg, därmed undviks att våtmarker (klass 2) samt biotopskyddsområde med grannaturskog (klass 1) berörs. Utbyggnadsförslaget passerar norr om dessa objekt. - Ett område strax norr om Sandnässtugan klassat som nyckelbiotop kommer att passeras. Det är en naturlig bäck med omkringliggande vegetation, och påverkas då viss röjning är nödvändig i kraftledningsgatan. Bakgrund till val att dra stråket genom nyckelbiotopen samt påverkan redogörs för i stycke Objekt med naturskog sydost om Nybodhållan undviks genom att utbyggnadsförslaget flyttas söderut, och ansluter till befintlig skogsbilväg något mer österut. - Passage över Ällan flyttas söderut för att undvika att objekt i anslutning till vattendraget störs (sumpskog, våtmarker, tallmosse). - Vid våtmarksområden kring Gravåsmyren/Mossan följs befintlig skogsbilväg. Det innebär att ledningen inte medför påverkan på tallhed och våtmark söder om vägen, men att ledningen kommer att passera genom naturvärdesobjekt som i inventeringen identifierades som tallmosse och intermediärt kärr, del av stor myr. Här anläggs kraftledningen i direkt anslutning till befintlig väg i och i direkt anslutning tillredan påverkad mark, se Figur 10. Kraftledningen enligt utbyggnadsförslaget bedöms enbart medföra en marginell störning på nuvarande förhållanden. Passage över Ällan görs vid en punkt där vattendraget är ca 12 m brett och svagt strömmande, där bägge sidor består av i huvudsak barrskog, med inslag av lövträd. Ur natur- och fiskevårdssynpunkt föreslås att låg- och långsamväxande vegetation, men även om möjligt viss högväxande vegetation, sparas kring fiskförande vattendrag såsom Ällan. Zonen föreslås vara ca 3 m bred på ömse sidor om vattendraget Ällan. Framdragningen av ledningen kan orsaka viss fysisk åverkan (grumling, påverkan på kantvegetation) som är lokal och tillfällig, men den fysiska åverkan kan minimeras genom vidtagande av skyddsåtgärder. Eventuell störning på akvatisk fauna och biotoper bedöms som kortvarig. Under drift påverkas inte vattendraget eller dess strandzon av kraftledningen. Figur 9 nedan visar skyddade områden, naturvärdesobjekt, samt naturinventerade områden i området kring utbyggnadsförslaget. Kraftledningen kan medföra kollisionsrisk med fågellivet, det gäller framför allt hönsfåglar (t.ex. tjäder, orre) som är sämre på att manövrera och oftare flyger in i kraftledningar än andra fågelarter. Även för rovfåglar, som kungs- och havsörn, är kollision med kraftledningar en förekommande dödsorsak. Utbyggnadförslaget är det alternativ som ligger längst från

22 22 (40) identifierade revir för kungsörn, med över 3 km från troliga boplatser, vilket följer Sveriges Ornitologiska Förenings rekommendationer. Kraftledningen innebär dock en risk på individnivå, och förväntas inte medföra risker stora nog att påverka populationer av någon fågelart. Kraftledningen kommer inte medföra en barriäreffekt. På de sträckor där en kraftledningsgata röjs kommer den innebära ett tillskott av biotop med relativt stor artrikedom, framför allt vad gäller fågelarter. I kraftledningsgatan etableras vegetation bestående av buskar och mindre träd, vilket gynnar främst skogsfåglar och vilt.

23 Figur 9. Skyddade områden och naturvärden längs med föreslaget stråk.

24 Figur 10. Utbyggnadsförslagets passage vid befintlig väg som passerar mellan våtmarksområdena Gravåsmyren och Mossan. Principskiss till stolpplacering, med ett avstånd om ca 150 m mellan stolparna, visar möjlig passage över våtmarken. Passagen av våtmarken i Figur 10 föreslås ske där våtmarksområdet är tillräckligt smalt så att det är möjligt att placera stolpar på ömse sidor om våtmarken, på fast mark, och därmed undvika påverkan på densamma. Risk för spridning av kreosot är därför liten och begränsad till låga nivåer ett par decimeter från stolparna. Utifrån undersökningar av kreosots miljöpåverkan (se avsnitt 3.2.2) bedöms detta inte störa flora eller fauna i stolparnas närhet eller påverka vattenkvaliteten i våtmarken. Området är sedan tidigare påverkat av den befintliga skogsbilvägen (se Figur 10). Om det inte är möjligt att undvika riktigt blöta marker genom att anpassa stolpplaceringen krävs att stolparna ställs i brunnsringar som återfylls med grus. Stagförankringar bör då göras med stål och betong Skyddade områden I utbyggnadsförslagets närhet finns främst två typer av naturskyddsområden: biotopskyddsområde och nyckelbiotop. Ett biotopskyddsområde utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller är på annat sätt särskilt skyddsvärda. I området får verksamhet eller andra åtgärder som kan skada naturmiljön ej bedrivas. En nyckelbiotop är ett skogsområde med höga naturvärden, som t.ex. har förutsättningar för att hysa rödlistade eller hotade arter. Ett nyckelbiotopsområde har inget formellt juridiskt skydd, utan kan skyddas genom frivilliga avsättningar eller naturvårdsavtal. Vid planerade åtgärder i nyckelbiotopsområden måste dock samråd hållas med Skogsstyrelsen.

25 25 (40) Utbyggnadsförslaget har utformats så att inget biotopskyddsområde berörs, dock kommer ett nyckelbiotopsområde påverkas. Flera alternativa lokaliseringar av både stationer och kraftledning har studerats, på övergripande och detaljnivå (se bland annat kapitel 4), och för att skona stora värden i våtmarker, sedan tidigare kända naturvärden samt naturvärdesobjekt som identifierades vid inventering för kraftledningen. Området ligger ca 1,2 km från uppsamlingsstationen i vindkraftparken. Alternativet att gå söder om nyckelbiotopen innebär att ett komplex av naturvärden som identifierades vid inventering måste passeras, bestående av grannaturskog, barrblandskog, fattigmosse, tallmossar etc. Alternativet att gå direkt söderut från uppsamlingsstationen innebär att en bäck med större sammahängande våtmarksområden måste passeras. Nyckelbiopens naturvärde består i första hand av den levnadsmiljö som bäcken skapar för intilliggande vegetation. Bäcken och dess kantzoner påverkas inte, och genom att välja den plats med glesast vegetation för placering av stolpar minimeras påverkan. På den aktuella platsen är biotopen ca 100 m bred, och stolparna kan därmed placeras utanför så att intrånget begränsas till viss röjning av vegetation i kraftledningsgatan. Träd över 3 m måste tas bort. Sammantaget är störningen på nyckelbiotopens naturvärden små. och alternativen bedöms medföra större påverkan på mer värdefulla naturobjekt. Figur 11. Flygbild med skyddade områden i utbyggnadsförslagets västra del, samt föreslagen dragning genom nyckelbiotop Skyddade och fridlysta arter Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte

26 26 (40) samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Arter som noterats under naturvärdesinventeringen eller annan observation och som tas upp i Artskyddsförordningen är varglav, revlummer, skogsnycklar, Jungru Marie nycklar, vanlig groda, huggorm, björn, samt fågelarterna tjäder, grönbena, enkelbeckasin, tofsmes och talltita. Arter som kan antas förekomma i området är t.ex. åkergroda, buskmus, nordisk fladdermus och Brandts fladdermus. Ett antal rödlistade arter påträffades också, främst lavar och vedsvampar. Tidigare register omfattar förekomst av rynkskinn, rosenticka, harticka, ullticka och garnlav. Fullständigt register över skyddade och fridlysta arter i området presenteras i Bilaga 2. Skyddade och fridlysta arter förekommer i huvudsak i naturvärdesobjekt av olika slag, som nästan uteslutande undviks genom att kraftledningens stråk har modifierats. Det går inte att utesluta att kraftledningen kommer att påverka förekomster av rödlistade arter, främst är det då varglav som är aktuell. Efter att utbyggnadsförslaget har justerats påverkas inte längre kända förekomster av varglav. Då utbyggnadsförslaget nu i större utsträckning berör hyggen och ungskogar samt färre våtmarker bedöms risken att påverka naturvärdeobjekt vara liten. För att ändå mimimera påverkan, och möjliggöra att arten i framtiden kan etablera sig ytterligare, kommer högstubbar och torrrakor i kraftledningsgatan märkas ut, och i möjligaste mån sparas vid arbetena. 6.3 Kulturmiljö Förutsättningar Inga riksintressen för kulturmiljövård finns i området kring utbyggnadsförslaget, närmast finns riksintresset Härdals fäbodar, ca 3 km nordväst om planerad uppsamlingsstation. Det förekommer inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetet (Fornfynd). Ca 700 m sydost från alternativt stationsläge för stamnätstationen (Alternativ 1, för beskrivning av alternativet, se nedan) finns en fornlämning bestående av ett vägmärke (Lillhärdal 77:1). Området är delvis dåligt studerat och förekomst av okända fornminnen eller andra kulturhistoriska lämningar kan därför inte uteslutas. Vid inventering 2010 fokuserad på området för vindkraftsparken påträffades ett par husgrunder samt en fäbod. Förekomst av rester från fäbodar eller andra byggnader längs med utbyggnadsförslaget är väl känd eftersom största delen av påverkad mark består av produktionsskog. Dock finns ett par fäbodar inom utredningsområdet, som har klassificerats av Länsstyrelsen utifrån 3 nivåer av bevarandevärde: Klass 1: Viktiga att bevara, utgör en god källa till förståelse för fäbodsdriftens kultur Klass 2: Har förändrats men innehåller viktiga delar Klass 3: Har förfallit eller förvanskats så att fäbodskaraktären inte finns kvar

27 27 (40) Följande fäbodar återfinns i utbyggnadsförslagets närområde: Övre Kölsvallen: Nedre Kölsvallen: Sättravallen: Sandnässtugan: Eggvallen: Klass 1. Relativt väl bevarad fäbod med ett tjugotal byggnader som till nyligen varit i drift. Utbyggnadsförslaget föreslås gå ca 800 m norr om fäboden. Klass 3. Förstörd av vägbygge, endast en källarsvale återstår. Ligger ca 1,5 km söder om utbyggnadsförslaget. Klass 2. Består av ett femtontal byggnader, används till djurhållning men ingen traditionell fäbodsdrift sker. Avstånd ca 3 km från utbyggnadsförslaget. Ingår ej i länsstyrelsens inventering av fäbodar. Består av timmer- och grundrester från en byggnad som restes och användes för skogsbruk på talet. Utbyggnadsförslaget går ca 500 m norr om fäboden. Ingår ej i länsstyrelsens inventering av fäbodar. Inga byggnader finns kvar. Mer än 5 km avstånd från utbyggnadsförslaget. Figur 12. Fäbodar i utbyggnadsförslagets närområde Påverkan och konsekvenser Inga riksintressen för kulturmiljövård eller fornlämningar kommer att påverkas. Inga skyddsvärda fäbodar ligger i närhet till utbyggnadsförslaget. Eventuell påverkan kommer att vara begränsad till att ljudstörningar kan uppstå under byggtiden. Kraftledningen kommer inte vara synlig från någon fäbodvall, se exempelvis bild nedan från Övre Kölsvallen som är den fäbod som skulle komma att ligga närmast kraftledningen.

28 28 (40) Figur 13. Vy norrut från Övre Kölsvallen. Sikten är begränsad och kraftledningen, som enligt utbyggnadsförslaget går på ca 800 m avstånd, ger ingen visuell påverkan. Utbyggnadsförslaget berör i princip uteslutande produktionsskog, där förekomst av eventuella fornminnen bör vara känd eftersom marken brukas och inventeras i skogsproduktions-syfte. Detta, samt resultatet från inventering utförd 2010, tyder på att inga fornminnen förekommer och därför heller inte påverkas. Om tidigare ej registrerad fornlämning påträffas vid byggnationen ska arbetet avbrytas och kontakt tas med länsstyrelsen. 6.4 Rekreation och friluftsliv Förutsättningar Kring Lillhärdal finns flera fiskevatten som förvaltas av Lillhärdals Fiskevårdsområde. I utredningsområdet utgör Ällan huvudvattendrag och fiske bedrivs även i några av de större biflödena. Utpekade värdefulla fiskelokaler ligger dock uppströms (söder) om Kölsvallen, dvs utanför utredningsområdet. Skoterleder finns omkring Lillhärdal som tillhör spårsystemet Nordic Area. Inom utredningsområdet finns dock inga leder. Utredningsområdet ingår i Lillhärdals Södra Viltvårdsområde, där jakt bedrivs på både älg och övrigt klövvilt, - småvilt och fågel. Framför allt fäboden Övre Kölvallen utgör utflyktsmål sommartid. Övrigt friluftsliv i organiserad form eller av betydande omfattning förekommer inte Påverkan och konsekvenser Inga etablerade utflyktsmål, motions- eller skoterleder berörs av utbyggnadsförslaget. Fiskemöjligheterna eller fisket i sig kommer inte störas men den visuella upplevelsen vid enstaka fiskeplatser vid Ällan kan störas på den plats där kraftledningen korsar Ällan. Inga frekvent nyttjade fiskelokaler kommer att påverkas.

29 29 (40) Ledningen kommer att vara synlig för fritt strövande vandrare vid korsning av ledningsgatan samt från höjdryggar som erbjuder utblickar över området. Ledningen kommer även att upplevas visuellt där ledningen korsar skogsbilvägar. Den visuella påverkan kommer dock att förändras i takt med de förändringar som orsakas av skogsbruket, se stycke Infrastruktur och bebyggelse Förutsättningar Området genomkorsas av ett antal skogsbilvägar. Utbyggnadsförslaget ansluter i öster till den 400 kv ledning som ägs av Svenska kraftnät och till vilken vindkraftparken avses att anslutas med den 220 kv ledning som detta samrådsunderlag avser. Inga järnvägar, bebyggelse eller övriga kraftledningar finns i området. Inga allmänna vägar berörs av Utbyggnadsförslaget Påverkan och konsekvenser Påverkan på infrastruktur är begränsad till slitage på befintliga vägar. Förstärkningsåtgärder kommer att utföras vid behov för att säkerställa att vägarna håller för nödvändiga transporter i samband med anläggning av både vindkraftspark och kraftledning. Eventuella körskador återställs eller ersätts. 6.6 Rennäring/Naturresurser Förutsättningar Rennäringen är en extensiv näring och därför arealkrävande. Utredningsområdet berör inga för rennäringen utpekade intresseområden. Enligt överenskommelse med fastighetsägaren Bergvik Skog får dock de tre samebyarna Mittådalen, Handölsdalen och Tåssåsen nyttja fastigheterna i området för vinterbete. Överenskommelsen gäller dock inte privata fastigheter. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk enligt tidigare beskrivning Påverkan och konsekvenser Kraftledningar har i sig liten effekt på renars beteende (VindRen, 2010). Vid studier har dock ett visst undvikande beteende konstaterats. Det har noterats att renarnas markanvändning reduceras inom ca 4 km från kraftledningarna. Kraftledingar i skogsmiljö påverkar dock renar mindre än i fjällmiljö. Förutsättningar för rennäringens vinterbete bedöms ej påverkas. Eventuellt kan buller under byggtiden medföra temporära störningar. Skogsbruket kommer att påverkas genom att kraftledningsgatan tar i anspråk mark som inte längre kan användas för skogsproduktion. Utbyggnadsförslaget kommer i möjligaste mån att lokaliseras och anpassas för att minimera fragmentering av skogsområden. Påverkan på skogsbruket består i att en kraftledningsgata avverkas enligt beskrivning i Kapitel 3 och 8. Berörda fastighetsägare kommer att ersättas för ianspråktagen mark och för avverkad skog samt med anledning av att kraftledningen framöver förhindrar skogsproduktion.

30

31 31 (40) 6.9 Byggskedet Anläggningsarbetena för kraftledningen kommer att inledas med att skogen i den blivande skogsgatan avverkas. Virket kommer att läggas upp tillfälligt i anslutning till väg och därefter transporteras bort. När ledningsgatan är klar inleds arbetet med att uppföra ledningen, vilket beskrivs nedan. Under byggtiden krävs uppställningsplatser för maskiner och material samt eventuellt anläggande av nya tillfartsvägar. Själva bygget av ledningen, exklusive avverkning av skogsgatan, kommer uppskattningsvis att pågå under 6-12 månader. Rabbalshede Elnät AB är en beställarorganisation och avsikten är att upphandla entreprenörer för iordningsställande av ledningsgata respektive bygget av ledningen. Inför byggskedet ansvarar Rabbalshede Elnät AB för att en miljöplan tas fram som beskriver hur miljöarbetet avses bedrivas under entreprenadens genomförande. Exakt tidplan för byggskedet är inte fastställd eftersom det är beroende av när nödvändiga tillstånd och koncession erhålls för vindkraftpark respektive kraftledning. Även den exakta placeringen av etableringsplatser för fordon, bodar etc är inte fastställd utan kommer att tas fram av den entreprenör som kommer att anlitas för entreprenaden Byggnation av ledningen Anläggandet av vindkraftparken kommer i större utsträckning än anläggandet av ledningen kräva förstärkning av befintligt vägnät och även behov av anläggandet av nya vägar som håller för de tunga transporter som krävs för vindkraftparken. För ledningsbyggnationen kommer i största möjliga mån befintliga vägar och själva ledningsgatan att nyttjas för transporter samt förflyttning av maskiner och material. Stolpben, reglar, linor och övrigt byggmaterial kommer att transporteras med lastbil och läggas upp vid upplagsplatser strategiskt placerade utmed ledningssträckningen. Markarbeten såsom schaktning och återfyllning för grundläggningen liksom själva stolpmontaget kommer att genomföras med en sk linjeprocessor. Linjeprocessorn kan liknas vid en stor traktor utrustad med grävaggregat, kran och oftast även skylift. Utdragning av linor kommer att genomföras genom att en draglina körs ut, oftast med hjälp av bandvagn, fyrhjuling eller skoter men kan vid särskilt känsliga passager även dras ut till fots. Därefter dras faslinorna ut från lintrummor med hjälp av drag- respektive bromsmaskin i var ände av vald lindragningssträcka, som normalt är ca fem km men i gynnsamma fall kan vara ca en mil. En jordlina kommer att plöjas ner under ledningen med hjälp av traktor. Invid större vattendrag, t ex vid korsningen av Ällan, kommer dock punktjordtag att anordnas på ömse sidor om vattendraget Påverkan under byggskedet Under byggtiden kommer omgivningen att påverkas i form av ianspråktagande av mark, maskinbuller, begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga transporter, upplag mm. Byggtrafiken kommer att medföra visst buller, vibrationer och luftföroreningar i form av dieselavgaser. Även ökad dammspridning kan uppstå under bygget. Mark kommer att tas i anspråk, dels permanent för skogsgatan, dels temporärt för transportvägar, upplags- och etableringsplatser mm. Inför anläggandet av temporära eller permanenta vägar ska en anmälan om samråd enligt 12 kap 6 miljöbalken göras till länsstyrelsen samt vid behov inhämta andra nödvändiga tillstånd och dispenser. Efter arbetets genomförande kommer mark som nyttjats tillfälligt att i möjligaste mån återställas om inget annat överenskommits med berörd fastighetsägare. Sammantaget bedöms konsekvenserna av byggnationen bli små för människors hälsa och för miljön under förutsättning att gällande krav, anvisningar och försiktighetsmått följs.

32 32 (40) Körskador Markskador uppstår under byggskedet i form av körskador mm. Våtmarker är känsliga för körning med fordon. Vid nybrytning av väg i våta stråk kan hydrologin förändras som följd av dikningen. Regn och smältvatten kommer att kanaliseras i sluttande terräng till spår som uppkommit av fordon med risk för markerosion. Passager över bäckar är särskilt känsliga. För att minimera risken för skador på terrängen kan grävmaskin med bred larv och/eller miljöband användas. Spårbildning kan minimeras om arbetet kan genomföras på tjälad mark. Vid vattendrag används befintliga broar, alternativt anläggs temporära byggbroar eller stockmattor som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. Det är en fördel om byggarbetena kan utföras vintertid på tjälad mark för att ytterligare minimera risken för markskador. Även användning av helikopter i byggskedet minimerar risken för körskador i terrängen och kan även förkorta byggtiden. Buller Under byggskedet uppstår buller från transporter vilket kan innebära störningar utmed transportvägar till arbetsområdet och det rörliga friluftslivet. Landskapets karaktär och utseende påverkar hur ljudet kommer att ledas och dämpas i olika utsträckning. Avståndet till bullerkällan beror också på hur ljudet uppfattas. Om helikopter används under byggskedet kan nämnas att buller från dessa upplevs mest under start och landning. Påverkan av buller från transporter kopplade till uppförandet av ledningen är dock begränsad både i tid och omfattning jämfört med anläggandet av vindkraftparken. Även behovet av tunga transporter är betydligt mindre jämfört med vad som krävs för vindkraftparken. Ingen permanentbebyggelse finns i den planerade ledningens närområde men däremot finns en fäbod ca 800 m söder om föreslagen ledningssträckning respektive en jaktstuga ca 500 m väster om nätanslutningsstationen. Utsläpp till luft, mark och vatten Under byggskedet kommer maskinparken att släppa ut avgaser. Tillskottet av luftföroreningar är dock tillfällig och konsekvenserna bedöms därför bli små. Till terrängfordon, skogsmaskiner och andra arbetsmaskiner bör miljöanpassade, biologiskt nedbrytbara smörj- och hydrauloljor nyttjas. Miljöklass 1 bränsle bör nyttjas. Motor- och röjsågar osv bör köras på alkylatbensin och kedjeoljan bör vara nedbrytbar. För kemikaliehantering gäller följande: Den s.k. substitutionsprincipen ska tillämpas, vilket innebär att miljöskadliga kemikalier ska ersättas med mindre skadliga där så är möjligt Entreprenören ska tillämpa försiktighetsprincipen, dvs. att vetenskaplig osäkerhet inte ska hindra åtgärder när risk finns för allvarlig miljöpåverkan. Entreprenören ska etablera en intern rutin för att miljömässigt bedöma alla kemikalier och farliga ämnen som används. Vid ett eventuellt maskinhaveri, slangbrott eller dylikt kan viss påverkan ske. I maskinerna ska dock t ex absorptionsmedel finnas för att kunna minimera påverkan i största möjliga mån om en olycka ändock skulle inträffa. Uppställningsytor för bränsletankar och fordon ska lokaliseras till platser som valts med hänsyn till möjligheten att begränsa de miljöskador som kan uppstå vid eventuellt läckage. Entreprenören ska ha dokumenterade rutiner för hantering av miljöolyckor. Med vidtagna skyddsåtgärder och försiktighet bedöms konsekvenserna bli små.

33 33 (40) Ersättning för skador Ledningsägaren ska ersätta berörd fastighets- respektive vägägare för de skador som ledningen medför. Tillfälliga skador kan uppkomma i form av körskador på befintliga vägar och i ledningsgatan, i skog i samband med avverknings-, anläggningsarbeten och vid framtida underhållsarbeten för ledningen. Denna typ av skador påverkar normalt inte värdet eller avkastningen på marken annat än på kort sikt. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersättas. Bestående skada är den påverkan på marknadsvärdet som ledningen orsakar på berörda fastigheter och ersätts med ett engångsbelopp. Skadan kan antingen vara en direkt följd av att skogsmark tas i anspråk eller den påverkan ledningen kan orsaka indirekt på grund av magnetfält eller estetiska störningar. Nyttjande av mark för upplag, åtkomst till enskilda vägar mm förutsätter att överenskommelse nås med berörd fastighetsägare, vägförening osv Kumulativa effekter Anläggning av både kraftledning och vindkraftpark i anslutande områden innebär två stora byggprojekt i ungefär samma tidsperiod. Byggperioden för kraftledningen är kortare, och generellt är ledningen ett mindre omfattande projekt, både i tid, resurser och påverkan. Byggskedet Under byggperioden kommer transporter, buller, störning från röjningsarbeten etc. pågå i bägge projekt, och därmed bli mer intensivt jämfört med ett tänkt scenario där ingen kraftledning byggs. Att byggarbeten sker samtidigt/överlappande är dock att föredra, eftersom påverkansperioden med buller och andra fysiska störningar därmed blir kortare. Övrig påverkan, t.ex. markskador, påverkan på biotoper, är lokal och ingen samverkan sker mellan effekter från vindkraftparken och kraftledningen. Drift Under drift kommer eventuella kumulativa effekter från kraftledningen och vindkraftparken att utgöras av störning på fågellivet. Vindkraftparken utgör tre potentiella risker för fåglar: störning och barriäreffekter, kollisioner samt habitatförstörning. Kraftledningen i sig innebär enbart en risk för kollisioner, och den sammantagna risken för kollision i området blir därför något förhöjd med tanke på att de två projekten ligger i anslutning till varandra. Kollissionsrisk bedöms dock som den lägsta påverkansfaktorn, med tanke på att områden där parningsflygning (gäller rovfåglar) noterats och bonära platser där ungar kan förväntas träna flygfärdigheter ligger utanför vindkraftparken, samt norr om föreslaget stråk för kraftledningen. Sammantaget innebär skogsbruket en betydligt större påverkansfaktor på samtliga fågelarter, jämfört med kombinationen kraftledning och vindkraftpark. Skyddsåtgärder Kraftledningen orsakar ingen skada eller annan påverkan på genomförandet av de skyddsåtgärder som planeras i vindkraftparken. Utbyggnadsförslaget ligger utanför eventuella biotopskyddsområden som kan komma att upprättas i samband med vindkraftparkens uppförande, och övriga skyddsåtgärder påverkas inte av kraftledningen.

34 34 (40) 7 Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder för att minimera eller helt undvika påverkan på miljö och samhälle har till viss del redovisats i Kapitel 6, Konsekvenser och påverkan. I detta kapitel ges en sammanfattning av generella försiktighetsåtgärder för att minimera påverkan samt en lista på specifika åtgärder som föreslås i detta skede. Under byggfasen utarbetas fler lokala åtgärder utifrån de generella skyddsåtgärderna. Generellt gäller: - Entreprenören ska redovisa en miljöplan med beskrivning av hur miljöarbetet avses att bedrivas. Särskild vikt ska läggas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och vatten. Lokalisering och utformning av platser för lagring och tankning är av stor vikt. Miljöplanen ska även redovisa åtgärder för att minimera eller undvika påverkan på bevarandevärden. - Entreprenörens miljöplan ska göras i samarbete med projektör och naturinventerare. - Alla berörda entreprenörer ska ha god information om de bevarandevärden som finns i området ( i och invid blivande skogsgata, tillfartsvägar och upplagsplatser), vilka skyddsåtgärder som ska vidtas på vilka platser och se till att miljöplanen enligt ovan följs. - Planering av arbetet under byggtiden ska ske på sådant sätt att störningar och risk för markskador minimeras. - Berörda fastighetsägare utmed ledningssträckningen och utmed enskilda tillfartsvägar ska i god tid erhålla information om hur arbetet under byggtiden kommer att bedrivas, kontaktuppgifter till ansvariga osv. - Innan avverkning av skogsgata sker ska bevarandevärda objekt märkas ut för att undvika att de skadas. - Avverkning av skog i ledningsgatan och för nödvändiga tillfartsvägar ska ske enligt gällande skogsvårdslag. Stigar och leder ska därvid hållas fria från virke och röjningsrester. Hänsyn ska tas till fornlämningar, bäckar och andra känsliga objekt vilka inte får övertäckas med röjningsavfall. Avverkad skog ska läggas upp i direkt anslutning till befintliga kör- eller skogsbilvägar. - Om tidigare ej registrerade fornlämningar påträffas ska arbetet avbrytas omgående och kontakt tas med Länsstyrelsen. - Befintliga vägar används i största möjliga utsträckning. Anläggandet av nya transportvägar utförs med stor hänsyn till känsliga natur-, kultur- och friluftsområden. - På marker med dålig bärighet sker transporter och markarbeten om möjligt endast på tjälad mark alternativt med nyttjande av stockmattor, duk, kavel eller dyl. Dessa arbeten ska om möjligt genomföras med så lätt maskinpark som möjligt. - Invid vattendrag, bäckar och dråg ska extra försiktighet vidtas för att undvika grumling och utsläpp till vatten. Passage av vattendrag och bäckar är särskilt känsliga. Befintliga broar ska nyttjas i första hand. I andra hand anläggs temporära broar som möjliggör passage utan att skada bäckmiljöerna. - Högstubbar och gamla sälgar märks ut och lämnas om möjlig intakta. - Beskuggande vegetation sparas om möjligt invid fiskförande bäckar. - Vid t ex korsande vattendrag anläggs punktjordtag på ömse sidor om vattendraget för att minimera påverkan på detsamma.

35 35 (40) - Placering av trästolpar ska undvikas i direkt anslutning till vattendrag. Vidare bör lokalisering av stolpar undvikas i blöta marker med dålig bärighet och med större genomsläpplighet för att minimera risken för större markskador under anläggningsskedet och för spridning av kreosot. 8 Drift och framtida underhåll Ledningsunderhåll Enligt starkströmsföreskrifterna ska en ledning besiktas med bestämda intervall. År ett till sju sker en årlig okulär besiktning (driftbesiktning) av ledningen. Besiktningen sker normalt med hjälp av helikopter. Under det åttonde året görs en mer omfattande besiktning (underhållsbesiktning) från marken då kraftledningsdetaljer såsom stag, linor mm kontrolleras. Anläggningar för jordning av ledningen kontrolleras även. Nästföljande år påbörjas nästa cykel med okulär besiktning osv. Behov av tekniska underhållsåtgärder beror på det som framkommer vid besiktningarna. Delar av anläggningen byts därmed ut kontinuerligt varför det inte går att avgränsa en lednings tekniska livslängd. Besiktningar och underhållsarbeten genomförs av entreprenörer på uppdrag av Rabbalshede Elnät AB Skogligt underhåll Ledningsgatan kommer hållas fri från högväxande vegetation. Underhållsröjning ska i största utsträckning ske under barmarksperioden för att undvika höga stubbar eller nedtryckning av vegetation. Fällning av farliga träd i sidoområdena, s.k. farliga kantträd, ska så långt som möjligt ske då det är gynnsamt att ta tillvara virket. Figur 14 Skogsgata och ungefärliga mått för en 220 kv ledning. Underhållsröjning och kantträdsavverkning görs oftast i intervall om åtta år. Avgörande för intervallens längd är tillväxtförmågan i skogsgatan och i sidoområdena. Hänsyn bör t ex tas till den långsamma tillväxten som sker på hällmarker, myrimpediment och kantzoner till dessa. Röjningsbesiktning ska genomföras vid minst ett tillfälle mellan röjningarna, vilket normalt innebär att ledningsgatan tillses regelbundet i fyra års intervall. Vegetationen i skogsgatan, som innan nästa röjningstillfälle, bedöms nå till närområdet (4,5 m) från faslinorna tas bort.

Utkast till Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Lillhärdal, Härjedalens kommun

Utkast till Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Lillhärdal, Härjedalens kommun Datum 2014-10-08 Rabbalshede Kraft AB Utkast till Miljökonsekvensbeskrivning Utbyggnadsförslag för 220 kv kraftledning Lillhärdal, Härjedalens kommun ÅF-Industry AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE-169

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

BILAGA 1: Samrådsredogörelse

BILAGA 1: Samrådsredogörelse BILAGA 1: Samrådsredogörelse BILAGA 1 Datum 2014-12-02 Uppdragsnr 6028185 Rabbalshede Elnät AB Samrådsredogörelse - utbyggnadsförslag Planerad kraftledning för anslutning av vindkraftpark Åndberg till

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun

Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad flytt av fyra 130 kv luftledningar vid station Ekhyddan i Oskarshamns kommun Maj 2015 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se

Underlag för samråd November 2011. E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv markkabel/luftledning mellan Nässjö och Sävsjö E med avgreningarna från Bäckafall till Hallhult och från Gödeberg

Läs mer

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n.

Fortum har anlitat Pöyry SwedPower AB för att genomföra samråd och upprätta MKB:n. Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för markförläggning av del av 40 kv-ledning L643 i ny sträckning mellan Norra Ormesta och Rynninge, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund

Läs mer

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Bilaga 1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Samrådsredogörelse Kabling av två luftledningssträckor vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Mars 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972

Läs mer

Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03

Samrådsunderlag. E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03 Samrådsunderlag Ny 130 kv kraftledning vid Ugglarp. Förstärkning av regionnätet till Ängelholm och Grevie inom Ängelholm och Klippans kommuner (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2012-01-03

Läs mer

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby

Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040 25 50 00 Val av stråk Kabling av två befintliga luftledningar vid Astrid Lindgrens Värld, Vimmerby Maj 2013 Bg: 59674770 Pg: 4287972 Org. Nr:

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs

Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Välkommen till samrådsmöte gällande ny kraftledning Stenkumla-Näs Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen Markupplåtelse

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad

Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Ombyggnation av 130 kv markkabel mellan Möllebogatan och transformatorstationen i Gullängen, Malmö stad Underlag för samråd Mars 2014

Läs mer

1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3

1 INLEDNING...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...3 1.1 BAKGRUND...3 1.2 SYFTE...3 2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE...3 2.1 MYNDIGHETER...4 2.1.1 Länsstyrelsen Västra Götalands län...4 2.1.2 Munkedals kommun...4 2.1.3 Skogsstyrelsen...4

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09

Underlag för samråd. Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort. enligt miljöbalken 6 kap 4. Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09 Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 40 kv kraftledningen inom Jokkmokk tätort Jokkmokks kommun, Norrbottens län 2015 09 09 Administrativa uppgifter Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet

Läs mer

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15

Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Koncessioner och kommunikation 2011-06-21 PROTOKOLL FORSMARK-STACKBO Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Närvarande från Svenska Kraftnät Anna Meder, projektledare Jenny Stern, ansvarig tillståndsärenden Mikael

Läs mer

Ny 20 kv markförlagd ledning utanför Svappavaara

Ny 20 kv markförlagd ledning utanför Svappavaara Ny 20 kv markförlagd ledning utanför Svappavaara Lokalnät Kiruna kommun Norrbottens län Underlag för samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2015-06-09 VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 1 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun

Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i Alvesta kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerade 30 kv markkablar mellan planerad transformatorstation vid Mjöhult och planerad vindkraftpark Lyngsåsa i

Läs mer

Södra benet Kraftledning mellan Stenkumla och Näs

Södra benet Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Gotlands Elnät AB Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Göteborg 2014-12-19 Kraftledning mellan Stenkumla och Näs Datum 2015-01-02 Uppdragsnummer 1320005098 Utgåva/Status Slutversion Nicklas Eriksson Projektledare

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län

Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län Bilaga M2 Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje för flytt av del av 40 kv-ledning L118 i ny sträckning vid Munkatorp, Örebro kommun, Örebro län 1. Inledning 1.1 Bakgrund Fortum Distribution

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län

Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar län E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Ny 130 kv sjö- och markkabel i Kalmarsund mellan Revsudden, Kalmar kommun, och Stora Rör, Mörbylånga kommun, Kalmar

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11

INNEHÅLL. Allmänt 3. Förläggningsmetod 9. Restriktioner kring ledningen 10. Teknisk data mm 11 2 TEKNINSK BESKRIVNING TILLHÖRANDE ANSÖKAN OM NÄTKONCESSION FÖR NY MARKFÖRLAGD 130 KV-KRAFTLEDNING INNEHÅLL 1 Allmänt 3 2 Utformning och utförande 5 2.1 Samförläggning med överföringsledningar (Sobacken

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. 220 kv vindkraftsanslutning i Östersunds, Strömsunds och Ragunda kommun

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. 220 kv vindkraftsanslutning i Östersunds, Strömsunds och Ragunda kommun 2011 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 220 kv vindkraftsanslutning i Östersunds, Strömsunds och Ragunda kommun Förord Jämtkraft planerar att bygga en 220 kv kraftledning från Åskälens, Österåsens och Storhögens

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

PROJEKTNYTT 2015 04 20 SVENSKA KRAFTNÄT SKOGSSÄTER-STENKULLEN

PROJEKTNYTT 2015 04 20 SVENSKA KRAFTNÄT SKOGSSÄTER-STENKULLEN PROJEKTNYTT #4 2015 04 20 SVENSKA KRAFTNÄT SKOGSSÄTER-STENKULLEN Svenska kraftnät planerar att förstärka stamnätet med en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Skogssäter i Trollhättans kommun och

Läs mer

Planerade 130 kv kraftledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön- Häbbershöjden i Sundsvalls och Timrå kommuner

Planerade 130 kv kraftledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön- Häbbershöjden i Sundsvalls och Timrå kommuner E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerade 130 kv kraftledningar Nysäter-Jenåsen-Storskälsjön- Häbbershöjden i Sundsvalls och Timrå kommuner Maj 2013

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat

Åtaganden Hänsyn till Natura 2000-område och naturreservat Åtaganden Länsstyrelsen har begärt ett förtydligande om vilka åtaganden som Jämtkraft elnät kommer att ta på sig att göra vid anläggning av den nya kraftledningen. Utföra arbeten på tjälad mark I bilaga

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

SVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer

SVENSKA L KRAFTNÄT. Svenska Kraftnäts kommentarer SVENSKA L KRAFTNÄT Generaldirektören Energimarloiadsinspektionen Magnus Andersson Box 155 631 03 ESKILSTUNA 2012-05-11 2010/123 YTTRANDE El dnr 2008-100114 Tidigare 2000-02996 Kommentarer till remissvar

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning

Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning 2014 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors 130 kv kraftledning Förord Jämtkraft Elnät planerar en ny 130 kv kraftledning för att ansluta vindkraftsområdet

Läs mer

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla

Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Välkommen till informationsmöte gällande ny kraftledning Ygne-Stenkumla Kvällens program Inledning och presentation av föredragande Information om GEAB Teknisk presentation av projektet Tillståndsprocessen

Läs mer

STOCKHOLMS STRÖM. Nytt elnät i Stockholmsregionen. Ny 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden. Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken

STOCKHOLMS STRÖM. Nytt elnät i Stockholmsregionen. Ny 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden. Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmsregionen Ny 130 kv ledning Gullarängen-Ekudden Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken Maj 2015 Projektorganisation Vattenfall Eldistribution AB 169 92 STOCKHOLM

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Samrådsmöten. Hur kommer det att fungera med vattenkraften som reglerare för vindkraften? Finns det kapacitet från Järpströmmen?

Samrådsmöten. Hur kommer det att fungera med vattenkraften som reglerare för vindkraften? Finns det kapacitet från Järpströmmen? Samrådsmöte Järpen 2010-09- 23 Östra Hur kommer det att fungera med vattenkraften som reglerare för vindkraften? Finns det kapacitet från Järpströmmen? Om ni genomför norra alternativet, kommer ledningen

Läs mer

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn

Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Gotlands Ornitolgiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn Stadsarkitektkontoret 621 81 VISBY Dnr 62039 Synpunkter på detaljplan för Stjups vindkraftspark Hablingbo Stjups 1:27

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan.

STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING Ett genomförande av förslaget till tillägg till detaljplan bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan. PLAN.2015.2 Fastighet RINGARUMS PRÄSTGÅRD 1:69 BEHOVSBEDÖMNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING... 1 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Samrådsredogörelse för planerad kraftledning Storflohöjden - Krångede ställverk

Samrådsredogörelse för planerad kraftledning Storflohöjden - Krångede ställverk Samrådsredogörelse för planerad kraftledning Storflohöjden - Krångede ställverk Projektorganisation Projektledare: Jonas Larsson Besöksadress: Jämtvind huset Kullstavägen 104 840 70 Hammarstrand Organisationsnummer:

Läs mer

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47

Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Version 1.00 Projekt 7317 Upprättad 2011-03-28 Behovsbedömning för detaljplaneprogram för fastigheterna Vita Sannar Bråna 4:1, 1:46, 1:47 Melleruds Kommun Västra Götalands Län Behovsbedömning Sammanfattning

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Kråktorpet och Nylandsbergen i Sundsvalls kommun

Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Kråktorpet och Nylandsbergen i Sundsvalls kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Miljökonsekvensbeskrivning Planerad 130 kv luftledning för vindkraftsanslutning mellan Kråktorpet och Nylandsbergen i Sundsvalls kommun

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med 2010-01-25:

Följande skriftliga synpunkter har inkommit till och med 2010-01-25: !"#$% &$#''% Kommunstyrelsen beslutade 2009-10-14 127 att genomföra en utställning gällande rubricerat ärende. Planhandlingarna har varit utsända för samråd under tiden 2009-10-31 till 2010-01-08. Annonsering

Läs mer

Planens uppenbara positiva inverkan på:

Planens uppenbara positiva inverkan på: Sida 2 av 6 SAMMANFATTNING Betydande påverkan antas enligt bedömningskriterier i MKB-förordningen bilaga 4 Anges förutsättningar för kommande verksamhet eller åtgärder som kan antas medföra betydande miljöpåverkan

Läs mer

Protokoll Övsjö 2012-10-31

Protokoll Övsjö 2012-10-31 Protokoll Övsjö 2012-10-31 Fört vid samrådsmöte med markägare för linjedragning Storflohöjden-Krångede. Närvarolista se bilaga. Jonas Larsson Jämt Nät presenterade företaget och planerna för uppförande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Juli 2011 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ny 130 kv ledning Moskogen Järpströmmen Förord Jämtkraft planerar att bygga en 130 kv ledning mellan Moskogen och Järpströmmen för att möjliggöra en anslutning av vindkraftparken

Läs mer

Bilaga 3 till MKB Hälsingeskogens Vindkraftpark - Samrådsredogörelse

Bilaga 3 till MKB Hälsingeskogens Vindkraftpark - Samrådsredogörelse Bilaga 3 till MKB Hälsingeskogens Vindkraftpark - Samrådsredogörelse Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska den som avser söka ett miljötillstånd samråda med allmänhet, särskilt berörda och myndigheter. Här följer

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.

Dessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras. Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT VÄ TÖFTEDAL. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vänersborgskontoret

SAMRÅDSMÖTE FÖR NY 130 KV LEDNING ASKESLÄTT VÄ TÖFTEDAL. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vänersborgskontoret PROTOKOLL UPPRÄTTAT AV: Ingemar Stenbeck DATUM 2010-05-05 SAMRÅDSMÖTE FÖR Mötesdatum: 2010-04-26 Plats: Deltagare: Distribution: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Vänersborgskontoret Länsstyrelsen

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Hälsingeskogarna kring Svabensverk Innehåll Uppdraget... 3 Översiktlig beskrivning av inventeringsområdet... 3 Metod... 4 Förstudie från flygbildstolkning... 4 Fältinventering...

Läs mer

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft. Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer