BILAGA 1: Samrådsredogörelse

Transkript

1 BILAGA 1: Samrådsredogörelse

2 BILAGA 1 Datum Uppdragsnr Rabbalshede Elnät AB Samrådsredogörelse - utbyggnadsförslag Planerad kraftledning för anslutning av vindkraftpark Åndberg till befintligt elnät, Lillhärdal, Härjedalens kommun ÅF-Industry AB, Frösundaleden 2 (goods 2E), SE Stockholm Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO 14001

3 2 (8) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND SAMRÅD Yttranden och kommentarer...4

4 3 (8) 1 Bakgrund Rabbalshede Elnät AB planerar att bygga en ny ca 13 km lång 220 kv ledning för att ansluta planerad vindkraftpark Åndberg, söder om Lillhärdal, till elnätet. Inför sammanställning av koncessionsansökan avseende 220 kv ledningen till Energimarknadsinspektionen har samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken genomförts. Samråd har även genomförts enligt 12 kap 6 miljöbalken avseende lokaliseringen av de två transformatorstationerna. Genomförande och resultatet av samråden beskrivs nedan. Under avsnitt 2.1 redovisas sammanfattning av inkomna yttranden och bemötande i samrådet kring utbyggnadsförslaget i valt stråk. Samrådredogörelse avseende tidigare samråd, länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan samt inkomna yttranden i samråd kring utbyggnadsförslag redovisas i särskild bilaga till koncessionsansökan. 2 Genomfört samråd Inledande möten (mars 2014) hölls med Härjedalens kommun och Länsstyrelsen i Jämtlands län för informationsutbyte och inhämtande av synpunkter. Ett geografiskt utredningsområde hade avgränsats inom vilket ett antal stråk skulle identifieras. Samrådet avseende planerad ledning har därefter genomförts i två steg: - Samråd kring alternativa stråk - Samråd kring utbyggnadsförslag i valt stråk Samrådsunderlag med beskrivning av planerade åtgärder samt förutsedd påverkan på bevarandevärden, hälsa och miljö skickades ut till berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare och berörda samebyar i april I samrådsunderlaget presenterades projektet, alternativa stråk för ledningen samt alternativ för lokalisering av transformatorstationerna. Efter samrådets genomförande och med stöd av samrådsredogörelsen avseende alternativa stråk beslutar Länsstyrelsen Jämtlands län om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet motiveras med att anläggandet av kraftledningen är ett omfattande projekt då kraftledningen planeras till ca 13 km och att markområden som tas i anspråk berörs av de allmänna intressena i 3-4 kap miljöbalken. Ledningen innebär vidare en förändring av landskapsbilden och risk finns enligt länsstyrelsen att nya barriärer och linjeelement skapas. Länsstyrelsen påpekar vidare att kumulativa effekter kan uppstå vid uppförandet av ledningen och att dessa bör redogöras för. Efter samråd kring stråk har stråken utvärderats med hänsyn till inkomna synpunkter, teknik, kostnader mm. I valt stråk har därefter ett utbyggnadsförslag identifierats, vilket beskrivs i Utkast till miljökonsekvensbeskrivning avseende utbyggnadsförslag. Utkastet har i oktober 2014 sänds på remiss till myndigheter, organisationer, föreningar, samebyar, av utbyggnadsförslaget berörda fastighetsägare samt arrendatorer. De fastighetsägare som varit berörda av tidigare utredda men nu avförda stråk erhöll samrådsunderlaget för kännedom med möjlighet att yttra sig. Allmänheten informerades via annons i Östersunds-Posten, Länstidningen samt Tidningen Härjedalen. Annons fanns införd i tidningarna Under samrådstiden har Utkast till miljökonsekvensbeskrivning hållits tillgänglig på Lillhärdals bibliotek och kommunhuset i Sveg samt finns för nedladdning via Rabbalshede kraft ABs hemsida.

5 4 (8) Yttranden har erhållits från Länsstyrelsen, Trafikverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Rikspolisstyrelsen, Bergsstaten, Sveriges Geologiska Undersökningar, Statens geotekniska institut, Post- och telestyrelsen, Svenska kraftnät, Skanova, Skyttesportförbund, jaktvårdskrets, orienteringsförbund, fastighetsägare och allmänhet. Yttrande inkomna efter samrådstidens utgång: Skogsstyrelsen, Försvarsmakten samt Elsäkerhetsverket. Synpunkter och kommentarer har i valda delar inarbetats i MKBn. 2.1 Yttranden och kommentarer Länsstyrelsen Jämtlands län anser att det i MKB:n bör redovisas hur bred kantzon som lämnas vid passagen av Ällan samt om det är möjligt att lämna zon kring övriga vattendrag samt motivering av zonerna. Länsstyrelsen påpekar att skuggande vegetation bör lämnas vid alla vattendrag samt efterfrågar beskrivning av hur man avser passera Ällan och vilka försiktighetsåtgärder man avser vidta för att minimera risk för påverkan som tex grumling. Länsstyrelsen vill att förekomst av varglav beskrivs närmare samt efterlyser information om Jungfru Marie nycklar samt påminner om att dispens krävs om fridlysta arter riskeras att skadas. Länsstyrelsen lämnar även några synpunkter på Utkastet till MKB men anser att MKB:n i stort är väl utförd. Det är ledningsägarens skyldighet att säkerställa att starkströmsföreskrifterna följs och att anläggningen är säkert utförd och underhålls så att den inte kan vålla skada på person eller egendom. I detta ingår att underhålla ledningen så att inte högväxande vegetation når inom gränsavståndet för närområde kring faslinorna. Ur naturvårds-och fiskevårdssynpunkt föreslås att låg- och långsamväxande vegetation, men även om möjligt viss högväxande vegetation, sparas kring fiskförande vattendrag såsom Ällan. Zonen föreslås vara ca 3 m bred på ömse sidor om vattendraget. Kring övriga bäckar och mindre vattendrag, utan särskilt utpekade natur- eller bevarandevärden, föreslås att den generella hänsyn som ska tas vid röjning av kraftledningsgator är tillräcklig. Detta innebär att låg-, långsamväxande och buskvegetation kommer att sparas vilket anses tillräckligt för tillskott av förna och beskuggning kring en mindre bäck. Området är kraftigt påverkat av modernt skogsbruk och iakttagelser i samband med genomförd naturinventering visar att buffertzon lämnats bitvis utmed Ällan men saknas däremot kring bäckar. Detta innebär att vegetation först måste etablera sig på dessa platser men kan därefter sparas och skötas i samband med vanligt skogligt underhåll av ledningen. Efter genomförd naturinventering har ledningssträckningen justerats i enlighet med lämnade rekommendationer. Utbyggnadsförslaget undviker på så sätt en mosaik av olika naturmiljöer med högt naturvärde, däribland fyndplatsen för varglav, för att istället dras norr om detta komplex och där passera en nyckelbiotop som korsas på dess smalaste ställe. Med den justerade sträckningen påverkas inga kända förekomster av varglav. Den justerade sträckningen, utbyggnadsförslaget, berör i större utsträckning än ursprungligt förslag hyggen och ungskogar och färre våtmarker. Därmed bedöms att färre naturvärdesobjekt berörs. För att gynna en framtida etablering av varglav har föreslagits att högstubbar och torrakor sparas, se beskrivning av skyddsåtgärder. Ytterligare en skyddsåtgärd bör vara att ledningssträckningen studeras närmare i samband med detaljprojekteringen och att stolpplaceringen görs i samarbete mellan projektör och naturinventerare. Innan arbetet med att avverka skogsgatan och anläggningsarbetena påbörjas bör bevarandevärda objekt och områden i den blivande ledningsgatan samt tillfarts- och transportvägarna märkas ut för att undvika att de skadas. Enligt genomförd inventering förekommer Jungfru Marie nycklar allmänt på fattigmyrar i området. Fattigmyrar är en biotop som är vanlig i området. Myrar undviks i möjligaste mån pga att

6 5 (8) förutsättningar att finna lämpliga stolpplatser där är små. Att korsa myrar med linorna bedöms inte påverka växtplatsen. Under byggskedet kan det finnas en risk att de skadas och därför har ett antal skyddsåtgärder föreslagits, bl a att risken för markskador är mindre om arbetet kan utföras på tjälad mark eller användningen av stockmattor eller dyl. Trafikverket ser det positivt att utbyggnadsförslaget inte korsar allmän väg. Verket påpekar vikten av att inte nedfallande ledningar utgör någon risk för de som färdas på vägen samt förutsätter att avstånd till väg enligt tidigare yttrande tillgodoses. Ledningen kommer att projekteras och utföras brottsäkert enligt klass A. Detta innebär att ledningen utförs så att de kombinationer av krafter och åverkan som kan väntas uppkomma inte åstadkommer skada som menligt inverkar på ledningens funktion eller medför fara för person och egendom. Boverket avstår från att lämna synpunkter på förslaget och hänvisar till kommunens översiktsplan och länsstyrelsens samlade bedömning. Folkhälsomyndigheten vill att de kumulativa effekterna, inkl. hur hälsan påverkas, av ledningen och vindparken utreds samt önskar bättre beskrivning av hälsoaspekterna i MKB:n. För bedömning av påverkan hänvisas folkhälsopolitikens elva målområden. Av de 11 målområdena bedöms främst målområde 5. Miljöer och produkter vara relevant. I samband med byggnationen av ledningen finns risk för ökad dammspridning, luftföroreningar och buller från arbetsmaskiner och fordon vilket har beskrivits i Utkastet till och slutlig miljökonsekvensbeskrivning. I samband med att ledningen byggs utses en arbetsmiljöansvarig (BAS-U) vars ansvar är att se till att arbetsplatsen är säker och trygg. Då ledningen inte planeras nära bostäder och att det inte förekommer något friluftsliv i organiserad form eller av betydande omfattning bedömer Rabbalshede Elnät att hälsoaspekterna belysts i tillräcklig omfattning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inget att invända mot planerad ledning med avseende på påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel. Försvarsmakten har inget att erinra mot planerad ledning. Elsäkerhetsverket har inget att erinra mot planerad ledning. Rikspolisstyrelsen har inget att erinra mot planerad ledning men har remitterat ärendet till Polismyndigheten i Jämtlands län som därmed beretts möjlighet att yttra sig i ärendet. Bergsstaten har inga synpunkter på projektet. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) meddelar att inga speciellt skyddsvärda objekt ur geologisk synvinkel berörs av utbyggnadsförslaget. Vid Gravåsmyrens västra sida föreslår dock SGU en ändrad ledningssträckning för att undvika påverkan på grundvattnet i en isälvsavlagring som utgör grundvattenmagasin. Utbyggnadsförslaget berörs inte av några undersökningstillstånd enligt minerallagen och för övrigt har SGU inget att erinra mot byggnationen. Sträckningen har justerats något söderut vid grundvattenmagasinet. SGUs synpunkter förs vidare till projektör inför detaljprojektering av sträckningen och stolpplaceringen. Möjligheten att använda komposit eller stålrörsstolpar vid passagen kan utgöra ett alternativ för att minimera risken för

7 6 (8) påverkan av grundvattenmagasinet. Kontakter kommer att tas med SGU i samband med att ledningen detaljprojekteras för att hitta lämplig sträckning och utförande vid passagen av grundvattenmagasinet. Statens geotekniska institut (SGI) har granskat underlaget från geoteknisk och miljöteknisk synpunkt och anser att skrivningen överensstämmer med tidigare framförda synpunkter. SGI har ingenting ytterligare att erinra mot Utkast till miljökonsekvensbeskrivning men påminner om tidigare framförda synpunkter att anläggningsarbeten bör göras i samråd med sakkunnig geotekniker och att användningen av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. SGIs synpunkter kommer att tas i beaktande i samband med detaljprojekteringen av ledningen. Post- och telestyrelsen anser att radiolänksförbindelser inte påverkas av kraftledningen och något särskilt samråd med radiolänksoperatörerna krävs inte. Svenska kraftnät hänvisar till tidigare lämnade synpunkter. Skanova har inget att erinra mot anslutningsledningen. Information om jordfelsströmmar önskas dock samt att markpotentialmätningar görs i god tid innan driftsättning av ställverken så att telenätet kan skyddas mot farliga spänningar. Synpunkterna noteras och kommer att tillgodoses innan anläggningen tas i drift. Skogsstyrelsen konstaterar att ledningssträckningen har anpassats så att biotopskyddet inte kommer att påverkas, vilket anses positivt. Avseende ledningssträckningen genom nyckelbiotopen anser Skogsstyrelsen att den negativa påverkan på naturmiljön har minimerats och att åtgärder bör vidtas som förhindrar skada på bäck eller kantzoner inför skötsel av ledningsgatan med markbundna maskiner. Skogsstyrelsen informerar om att samråd enligt 12:6 miljöbalken ska ske inom nyckebiotopen med Skogsstyrelsen om det rör skogsbruksåtgärder och med länsstyrelsen för övriga åtgärder. Jägareförbundet Mitt Norrland har inga principiella invändningar mot projektet under förutsättning att inga jaktliga inskränkningar införs. Förbundet föreslår vidare att berörda markägare/jakträttshavare erbjuds möjlighet att sköta och röja ledningsgatan med avsikt att nyttja den för viltfoderproduktion. Det är Rabbalshede Elnäts ansvar att se till att ledningen uppfyller starkströmsföreskrifterna. Föreskrifterna är till för ledningens säkerhet, drift och underhåll och för att se till att ledningen inte kan vålla skada på person eller egendom. Generellt gäller att all låg- och långsamväxande vegetation ska sparas. Skogsgatan får härigenom ett mer tilltalande utseende samtidigt som natur- och viltvård gynnas. Rabbalshede Elnät är positiv till att diskutera möjligheten att teckna särskilda odlingsavtal med intresserade fastighetsägare för att under vissa förutsättningar använda skogsgatan för t ex viltfoder eller julgransodling. Jägarförbundet Härjedalens jaktvårdskrets har inget emot att ledningen byggs men vill att markägare och jakträttshavare erbjuds möjlighet att röja ledningsgatan mot ersättning. Se kommentarer ovan under Jägareförbundet Mitt Norrland.

8 7 (8) Jämtland Härjedalens Skyttesportförbund konstaterar att deras verksamhet inte berörs av planerad ledning. Jämtland/Härjedalens Orienteringsförbund har inga synpunkter på ledningen eftersom aktuellt område inom rimlig tid inte kommer att nyttjas för orienteringstävlingar. Bergvik Skog AB (i egenskap av fastighetsägare) rekommenderar två datakällor ( Skogens pärlor samt Bergvik Skogs egen databas: Naturvårdsavsättningar och markinnehav ) där information om förekomst av kända natur- och kulturvärden på Bergviks marker kontinuerligt registreras. För åtkomst av vägar i området rekommenderar Bergvik att samråd sker med berörd skogsförvaltare Stora Enso Skog AB. Inför framtagande av samrådsunderlag har information om Bergviks natur- och kulturvärden inhämtats, inklusive de områden som är under utvärdering för eventuell avsättning som naturvärde. I god tid inför byggnationen av ledningen kommer kontakt att tas med Stora Enso Skog AB för att träffa överenskommelse om nyttjande av vägar. och (i egenskap av fastighetsägare ingående i berört viltvårdsområde, dock ej berörda av utbyggnadsförslaget eller tidigare utredda stråk), förordar ett nollalternativ eftersom inget behov eller samhällsnytta ses med vindkraftsetablering på Åndberget. Det anses att planerad vindkraftpark strider mot gällande översiktsplan och därmed gör även planerad anslutningsledning det. Vidare redogörs för argument mot vindkraft. Redovisningen av förekomst av djur och fåglar samt frekvens av deras närvaro anses vara bristfällig i samrådsunderlaget. Vidare rekommenderas att kontakt tas med jägare och andra med goda kunskaper om djurlivet i området. Information om djur lämnas, däribland att spelplatser för orre förekommer nära föreslagen ledningssträckning. Vidare efterlyses information om ansvar enligt skadeansvarsprincipen enligt miljöbalken För att ta del av information och synpunkter avseende jaktvårdsintressen har Jägareförbundet Härjedalens jaktvårdskrets och Lillhärdals södra viltvårdsområde beretts möjlighet att lämna synpunkter på såväl samrådsunderlaget avseende stråk som utbyggnadsförslaget. Synpunkter har dock endast inkommit i samrådet avseende utbyggnadsförslaget. Samrådet har skett brett för att om möjligt få del av så mycket kunskap och information som möjligt. Information om förekomst samt bedömning av trolig eller möjlig förekomst av skyddade och fridlysta arter har inhämtats i samband med genomförd naturinventering. Synpunkterna avseende vindkraftparken vidarebefordras till Rabbalshede kraft AB. Samråd, med möjlighet att lämna synpunkter, har genomförts avseende vindkraftparken. Tillståndsansökan avseende vindkraftparken prövas av länsstyrelsen och beslut väntas inom kort. I enlighet med skadeansvarsprincipen (2 kap 8 miljöbalken) kommer Rabbalshede Elnät (verksamhetsutövaren) att avhjälpa de skador och olägenheter som uppstår till följd av byggande och drift av ledningen (verksamheten) i den omfattning det kan anses skäligt enligt miljöbalken. Skador och olägenheter förebyggs genom olika skyddsåtgärder, vilket beskrivits i Utkastet till och slutlig miljökonsekvensbeskrivning. Det är verksamhetsutövaren som i första hand är ansvarig för avhjälpande av föroreningsskada eller allvarlig miljöskada som verksamheten medfört (10 kap 2 miljöbalken).

9 8 (8) (i egenskap av fastighetsägare berörd av planerad vindkraftpark) ställer sig positiv till valt utbyggnadsförslag. och (i egenskap av fastighetsägare i Östansjö, ca 10 km norr om utbyggnadsförslag) framför ett antal påpekanden, frågor och synpunkter som t ex: - om samrådet utlysts i behörig ordning - att kraftledningen inte får behandlas separat från vindkraftsparken - följdverkningar av om tillstånd för vindkraft inte beviljas - ersättningsfrågor för marknadsvärdeminskning på fastighet pga ledningen - påverkan på riksintresseområdet kulturmiljö/fäbodar - om ledningen är förenlig med miljöbalkens försiktighetsprincip, långvarig och trygg boendemiljö, friluftsliv - genomförda inventeringar Vidare framförs flera synpunkter rörande planerad vindkraftspark. Rabbalshede Elnäts kommentar: Samrådskretsen var något snävare i första samrådet men har utökats efter länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Samråd har således genomförts i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Länsstyrelsen, kommunen och övriga statliga myndigheter, enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt kända organisationer och föreningar har erhållit inbjudan till samråd och samrådsunderlag via direktutskick. Kallelse till icke kända sakägare och allmänhet har skett via annons i tidningen. Se vidare ovan under avsnitt Genomfört samråd. Synpunkter som framförs avseende vindkraftparken delges Rabbalshede kraft AB. Se även kommentarer till och ovan. Motivet för att bygga aktuell ledning är att ansluta vindkraftparken och ledningen behövs således inte och kommer inte att byggas om inte tillstånd för parken erhålls. Ersättning för intrång orsakade av ledningen utgår enligt expropriationslagen. Ersättningen utgörs av intrångsersättning, dvs i detta fall att marken i skogsgatan inte längre kan användas för skogsproduktion, samt övrig ersättning. Utbyggnadsförslaget berör inte något riksintresseområde för kulturmiljö/lillhärdals fäbodar. Det förekommer dock fäbodar i området. Den närmaste ligger ca 800 m från planerad ledning. Beskrivning hur ledningen påverkar fäbodar, kulturmiljö och landskapsbild beskrivs i Utkastet till och slutlig miljökonsekvensbeskrivning. Försiktighetsprincipen har bl a tillämpats vid lokalisering av utbyggnadsförslag i förhållande till befintliga fäbodvallar med avseende på landskapspåverkan och alternativa stolpmaterial kommer att studeras vidare i detaljprojekteringsskedet för att undvika risk för påverkan på grundvatten, natur och miljö. Utmed ledningen förekommer inga bostadshus och därmed sker ingen påverkan på boendemiljön. Påverkan på friluftslivet har beskrivits i underlaget. En naturinventering och bedömning av påverkan på naturvärdena har gjorts för utbyggnadsförslaget samt stationsområde under juli-augusti Informationen från inventeringen har inarbetats i Utkastet till och slutlig miljökonsekvensbeskrivning. Vad gäller synpunkt avseende områdets fauna mm se även synpunkt och kommentarer under och