UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS Intensivvårdskliniken Ansti Mangell Kvalitet/avvikelse ansvarig ssk 040/336549
|
|
- Ebba Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida1/7 Patientsäkerheten står högt upp på EU:s politiska dagordning. EU har antagit rekommendationer om allmänna patientsäkerhetsfrågor. I rekommendationerna står bland annat att EU-länderna bör ta fram användarvänliga system, processer och redskap och att patientsäkerhet bör lyftas som en prioriterad fråga på både nationell och regional nivå. Som helhet ställer sig Sveriges Kommuner och Landsting bakom ministerrådets skrivningar. EU tar sig nu an de system som ligger bakom skador i vården. Det har visat sig vara rätt väg att gå med de erfarenheter vi har på området i Sverige. För det är svårt att helt förhindra mänskliga misstag som orsakar vårdskador, men det måste finnas system inom vården som hindrar att felen drabbar patienterna Resultatet av senaste mätningen gällande vårdrelaterade infektioner. Senaste mätningen våren 2009 visar att antalet patienter som fått en vårdrelaterad infektion har minskat med uppemot patienter jämfört med ett år tillbaka. Det tyder på att landstingen arbetar hårt för att vården ska bli säkrare. Att förebygga infektioner minskar lidande, kortar vårdtider och resurserna kan överföras till annan vård. Av alla patienter som varit inlagda under ett mättillfälle i april 2009 hade 9,7 procent en vårdrelaterad infektion jämfört med november 2008 då mätresultatet visade på 11 procent. Ny mätning hösten Avvikelserapporter april juni 2009 En hel del rapporter handlar om brister i administrativa rutiner. Alla presenteras inte i denna rapport men hanteras och åtgärdas naturligtvis ändå vid behov och anmälaren får återkoppling på ev. åtgärd. Saknar du återkoppling kontakta mig. Visning av avlidna under jourtid Som resultat av avvikelse från 2008 är det nu äntligen möjligt att få visning av avlidna under jourtid. Sjukhuset har utökat gällande avtal med etikbolaget så att förutom hämtning av avlidna utför de också visning av avlidna under jourtid. (fredag från kl till måndag kl och dygnet runt vid aftnar och röda dagar) Beställ visning hos Transporttjänst Beställning skall göras till Transporttjänst UMAS beställningscentral tel Beställningscentralen är bemannad dygnet runt, årets alla dagar. Beställningscentralen vidarebefordrar beställningen till Etikbolaget. Det är viktigt att vara tydlig vid beställningen med att det gäller en visning och inte en vanlig hämtning av avliden.
2 Sida2/7 Multiresistenta bakterier Vid ett flertal tillfällen har det i efterhand framkommit att patienter varit bärare av ESBL då de legat på UVA. Varför har man inte planerat för dessa patienter innan operation? ESBL, Extended Spectrum Beta-Lactamases, är vanligast bland Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae, det vill säga vanliga tarmbakterier som kan orsaka sepsis, urinvägsinfektioner, pneumoni och bukinfektioner. Bakterier med ESBL får resistens mot flera eller alla cefalosporiner och penicilliner, våra viktigaste antibiotika. Hur patienten drabbas kan variera, från asymtomatiskt bärarskap och banala infektioner som enkla urinvägsinfektioner hos friska tonåringar till livshotande infektioner hos svårt sjuka patienter. Det blir allt vanligare med patienter som är misstänkta bärare av multiresistenta bakterier. Många kommer från utlandet och måste odlas innan man kan släppa på misstanken om ev. smitta och patienterna måste därför hållas isolerade. En del patienten har varit bärare men räknas inte som smittbärare vilket gör det svårt att veta hur man ska agera i aktuell situation Trängsel och överbeläggningar, stress och dålig handhygien är bovar i sammanhanget. Det alla i sjukvården kan bidra med är skärpt handhygien. Händer och underarmar ska spritas före och efter varje kontakt med patient eller vårdtagare Att bara ge antibiotika i de fall där det verkligen behövs och att noggrant välja rätt preparat är också viktigt för att inte ge de resistenta bakterierna ökat utrymme Chefläkaren är informerad om problemet vilket orsakar merarbete och onödiga kostnader. Hon har vidarebefordrat frågan till ansvarig läkare Eva Mellandet på vårdhygien som svarar att de (infektion, Smittskydd och vårdhygien) jobbar hårt med ett nytt PM kring detta för att det är just dessa bitar som är extra svåra på grund av att det saknas kunskap. Efter sommaren kommer ett PM. Återkommer. Kalium med för hög hastighet Ssk upptäckte att infusionshastigheten på Kalium var högre än ordinerat. Hade av misstag ökat infusionshastigheten vid ändring av VSSI (volym som skall infunderas). Kontrollerade infusionspumpens logg, som visade att det gått in ca 20mmol Kalium på 30min. Infusionen stoppades och kontakt togs med läkare omedelbart. Inf Glucos och inf Actrapid ordinerades som behandling. Efter ca 30 min behandling sjönk kaliumnivån. Händelsen orsakade ingen skada på patienten. Tack vare att vi tidigare ändrat rutin för spädning av Kalium till 1 mmol/ml blev mängden infunderad Kalium betydligt mindre än om det givits outspädd. Då läkemedel ges via spruta behövs ingen inställning av VSSI. 40 mg blev 110 mg På grund av att ordination av inj Klexane var skriven otydligt och fel (på blå läkemedelslista) blev avsedda 40 mg tolkat som 110 mg. (inj Klexane 40mgx1 sc.)) Patienten vägde över 100 kg så ordinationen var inte helt orimlig. Ssk upptäckte misstaget och kontaktade läkare. Uppföljningsprover fick tas annars inga ytterligare åtgärder. Inga men för patienten.
3 Sida3/7 Troligen hade ordinationen inte missuppfattats om den ordinerats korrekt. Korrekt hade varit inj Klexane 100mg/ml, 0,4 ml sc Förhoppningsvis kommer denna typ av fel att försvinna när UMAS går in i läkemedelsmodulen i Melior vilket kommer att ske till hösten. I och med det kommer den blå läkemedelslistan att försvinna och alla läkemedel ska ordineras i Melior. Vi på IVA samt anestesi och akuten kommer att fortsätta använda våra egna listor men måste kunna hantera läkemedelsmodulen eftersom den kommer att ersätta den blå läkemedelslistan. Alla ssk och läkare kommer att få tre timmars utbildning. Vi på IVA/UVA kommer att få den i okt-nov. Tider för bokning kommer att sättas ut i guldpärmen i augusti. Mer information om detta kommer direkt efter sommaren. Överskrivning av läkemedel Vid överskrivning av läkemedel blev 7,5 mgx1 ändrat till 7,5 mikrogramx1. Denna doseringen följde sedan med flera dagar innan en ssk tyckte att ordinerad dos inte kunde vara korrekt. Patienten hade trots felaktig ordination fått rätt dos eftersom sprutan var förberedd och innehöll 7,5mg. Nackdelen med vår ordinationslista är just att vi måste skriva om ordinationerna varje dag vilket innebär en risk för fel. Skriv därför över endast läkemedelsnamn. Dosering skall skrivas av läkare i samband med rond. Ordination enligt smärtpärm Barn ordinerad Voltaren och Paracetamol enligt smärtpärm (syftar på smärtenhetens) på den blå läkemedelslistan. Framgick alltså inte vilken dos eller hur ofta läkemedlen skulle ges. Oklart för ssk på UVA vad och hur mycket barnet tidigare hade fått av Voltaren och Paracetamol innan operationen. Inj, supp, tabl? Dos? Rapporten skickad till BUC för vidare handläggning. Det går inte att hänvisa till smärtpärm då den är ett ordinationsstöd och anger riktlinjer för behandling av postoperativ smärta på UMAS. Målet för all läkemedelshantering är att den ska komma patienten till godo. En viktig förutsättning för att så ska ske, är en tydlig ordination som inte kan missförstås. UMAS sjukhusövergripande instruktioner för läkemedelshantering är reviderad juli 09 och finns på intranätet Verksamhetsutveckling/Läkemedel/Läkemedelshantering instruktioner. Handhavandefel 1. Trackad patient som andades via talventil med syrgas. Utanpå denna satt en trachmask kopplad till Aerodynen via alldeles för lång slang. Slangen var över 2,5 m lång med en vattenfälla ungefär på mitten. Vattenfällan låg på golvet och var full med vatten liksom slangarna vilket gjorde att ingen eller lite luft/syrgas kunde passera. 2. Pat andades i en PEP-flöjt där backventilen (vid inandningsdelen) satt monterad på fel håll. Detta innebar att patienten fick i sig för lite luft (genom det lilla hålet i utandningsmotståndet)
4 Sida4/7 och fick inget motstånd på utandningen (då luften smet ut genom den felmonterade backventilen och inte genom motståndet). Således ingen PEP-effekt. 3. Pat med en PEP-ventil på trachen. Syrgasen kopplad till ett T-rör som sitter mellan trach och pep-ventil. Detta T-rör skall sitta på inandningsbenet när det sitter rätt. Enligt personal blev pat sämre andningsmässigt och krävde mer syrgas vilket gavs (5-7 liter) Tidigare hade pat haft 3 liter). Möjligen fick pat ett inspiratoriskt motstånd (som ökade med mängden O2) och fick svårare att genera ett undertryck för att öppna upp backventilen vilket resulterade i desaturation. 4. Händer av och till att också HME filter är kopplat när Fisher&Pykel avänds. Be om hjälp om du är minsta osäker på funktion eller montering av medicinsk teknisk apparatur. Fel ID Vi har fått ett par avvikelser från mikrobiologen om fel ID på prover och remisser, ett par siffror fel i personnumret. Troligen har inte ID etiketter använts utan remisser och prover har märkts manuellt. Felen leder till merarbete, ökade kostnader i form ny provtagning, fördröjer svaren på proverna m.m. Enligt sjukhusövergripande rutin skall självhäftande etiketter användas för märkning av prover och remisser för att undvika felskrivning. ID band borttaget Patienten kom in efter trafikolycka via akuten där ID band sattes på. Passerade röntgen innan han kom till IVA. Narkossk B medföljde hela vägen. Patienten förbereddes på IVA inför operation av bla ssk A. 30 min senare hämtade narkossk B patienten till operation och signerade ID kontroll på narkosjournalen. I samband med försök att sätta PVK klippte ssk A av ID bandet och meddelade detta till narkossk B samt dokumenterade det i journalen. Ssk A kände sig stressad då patienten var instabil och akut måste in på operation. Något nytt ID band blev aldrig påsatt. Narkossk B hörde att ssk A sa att hon klippte av bandet men trodde att ssk A satte på nytt ID band. Under operation fick patienten flera påsar blod och plasma. Narkossk B lämnade över till narkossk D vid kl Vid kl lämnade ssk D patienten på IVA efter avslutad operation till ssk C som aldrig träffat patienten. Ssk C som fick ordination att sätta mer blod och plasma tvekade då patienten inte hade något ID band. Situationen ledde till diskussion om vad och hur man skulle agera. Nytt ID band sattes på efter diskussion med ansvarig IVA läkare.
5 Sida5/7 Enligt författning SOSFS 1989:1 är det den som tar av ID bandet som också ansvarar för att ett nytt sätt på.nu missades detta och vad gör man då? Vad skulle ssk C göra? Vad är korrekt juridiskt? Frågan är ställd till blodcentralen som kommer att ta upp frågan och återkomma. Missat att söka anhöriga Pat kommer till IVA för palliativ vård efter 6 timmars operation. Visade sig att anhöriga inte blivit kontaktade. Efter samtal med polisen framkom det att det fanns två barn och en exfru som bodde i Stockholm. De blev mycket upprörda vid uppringning då de inte vetat om att patienten kommit in på sjukhus. De missade nu chansen att komma i tid innan patienten avled. Akuten svarar: "Det finns tydliga rutiner för sökande efter anhöriga. Får vi på Akutmottagningen inte tag på anhöriga måste en klar rapport och fortsatt letande efter anhöriga göras av mottagande avdelning. Detta skall dokumenteras i patientens journal och till vilken ssk som man gett detta uppdrag att fortsätta leta efter anhöriga. Eftersom patienten gick till operation har ingen sådan information nått avdelningen och/eller någon annan personal. Fyratimmarsregel? Patienten som varit sövd och intuberad. Avdelningen ville inte ta tillbaka patient eftersom han inte legat på UVA fyra timmar. Svarat avdelningen att det är en gammal regel som tydligen lever kvar. Det finns ingen tidsgräns för postoperativ övervakning utan det är utskrivningskriterier som gäller. Glömd kateterklämma Patient med KAD klagade över trängningar och sveda. Besvärades mycket av katetern. Hade små timdiureser. Scanning visade över 1000 ml i blåsan. Vid spolning inga problem. Visade sig att man glömt öppna kateterklämman efter att urinprov tagits. Vem vill ha patienten? Vem är PAL? Pat som läggs in från HIA, USiL inför ev. coiling av gastrointestinal blödning. Kärlbakjour accepterar pat under förutsättning att kontakt togs mellan kir, USiL och kir, UMAS för förflyttning av PAL-skap. (Pat på USiL PALad kardiologen). Under natten helt stabil utan GI-blödning och på morgonen 28/5 avdelningsfärdig. Kärlkirurger vägrad då att ta emot pat, då de ser sig som serviceklinik. Kirurger på UMAS vägrade ta emot pat då de inte fått någon som helst info om pat. Kirurgen på USiL vill inte ta emot pat då de ansåg att han var för hjärtsjuk (anemi-utlöst AMI 20/5, hjärtsvikt med EF 25 %), Kardiologer på UMAS ville inte ta pat då de ansåg att han inte var tillräckligt hjärtsjuk för att behöva vård på en kardiologisk vårdavd. Kardiologen på USiL vägrade ta emot pat då de ansåg att han skulle ligga på sjukhus med kärlkirurgisk kompetens dygnet runt. Konsekvensen blev förlängd vårdtid på IVA, massvis av onödigt arbete och irritation.
6 Sida6/7 Rapporten skickad till både kärlkliniken och kardiologen i Lund med hänvisning till sjukhusövergripande rutin för PAL ansvar vid IVA vård (BILAGA 1). Byte av PAL skall noteras i journalen. Någon sådan anteckning finns inte. Sen operationsstart Elektiva operationer på KK startar sent på dagen vilket får konsekvenser för UVA eftersom KK postop stänger Fortsätt rapportera då vi behöver frekvens och orsak till varför det blir sena starter. Rena patientplatser? Kablar blodiga, infusionspumpar och droppställningar kladdiga av infusionsvätskor bl.a. Som en åtgärd för att förbättra kommer vi att ta fram en inplastad checklista i punktform med vad som ingår vid iordningställande av patientplats. Den sätts efter rengöring upp som ett OK att platsen är ren och klar att använda. Externa rapporter Kirurgen - CVK remiss saknades Vid dragning av CVK på avdelningen saknades CVK remiss i journalen. Någon sådan hade aldrig blivit skriven. Tänk på att lägga fram en remiss i samband med uppdukning. Glöm inte heller att ett ex av remissen läggs i kuvert hos sekreteraren som sedan skickas till ansvarig på anestesi. När katetern avvecklas, eller om patienten skickas till annat sjukhus, fylls tillämpliga uppgifter i på blanketten varefter kopia 2 (grön) skickas till anestesikliniken. Kontinuerlig uppföljning av CVK-inläggning, användning och komplikationer görs. Kärl - Fotpulsator/pumpstövelbehandling Vi har fått klagomål från avdelningen att vi inte lämnar tillbaka apparater som vi lånar i samband med behandling med pumpstövel och/eller fotpulsator. Eftersom avdelningen själva har begränsat med utrustning menar de att om vi mer och mer väljer denna typ av behandling måste vi införskaffa egen utrustning. Vid flera tillfällen har också utrustningen varit felkopplad och/eller felmonterad. Ordinationer av behandling med fotpulsator/pumpstövel är oftast oklara och framförallt finns de aldrig dokumenterade. Muntliga ordinationer är osäkra och omöjliga att följa upp. Saknas rutin för detta. Vi har gjort ett förslag på ordinationhandling som kommer att presenteras i höst. Ska vi ha denna typ av behandling på fler patienter som inte tillhör kärlkliniken måste vi naturligtvis införskaffa behövlig utrustning. Om så är fallet kommer vi under hösten att ta fram rutiner och riktlinjer för behandling med fotpulsator/pumpstövel och kompressionsstrumpor.
7 Sida7/7 Övrigt Vätskebalansräkning För att uppnå önskade minus eller plusbalanser är det viktigt att räkna balans varje pass för att man inte på sen kväll och natt ska behöva korrigera för mycket. Räkna allt ordinerat in för hela dygnet. Summera hur mycket ut vid aktuell tidpunkt samt uppskatta ev beräknade förluster (perspiration, v-sond, drän). Skillnaden avgör sedan hur mycket ut resp ökat in som behövs för att uppnå önskad balans. Värdesaker Ofta blir tillhörigheter kvar hos oss när patienterna lämnar IVA vilket orsakar merarbete då det tar tid att spåra patienten eller närstående. Hittegodsavdelningen kommer därför från och med v 33 att komma upp till IVA en gång i månaden för att hämta överblivna tillhörigheter. Den som är organisatör hjälper till att låsa ut och kvittera det som lämnas ut. Hänvisa till hittegodsavdelningen då patienten/närstående saknar tillhörigheter som inte kan hittas någon annanstans (akuten, bakavd) Bäst är att be närstående att ta hem värdesaker direkt.
ESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merHändelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning
Datum: 2017-12-13 Händelseanalys Patient utskrivs med förhöjt INR och drabbas av hjärnblödning Augusti 2017 Analysledare: 2 Sjuksköterskor på ortopedklinik i Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning Analysen
Läs merAntibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne
Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merRutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö
Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter
Läs merEN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping
EN CHEFLÄKARES ERFARENHET Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping Ett brev som betydde mycket? LEX SÖREN Systemfel eller
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11
Bar 100 Ru Publicerat för enhet: Avdelning 42 Version: 11 Innehållsansvarig: Per Dahlberg, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (perda1) Giltig från: 2016-08-09 Godkänt av: Per Dahlberg, Överläkare,
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merCADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2
CADD-LEGACY PCA BÄRBAR INFUSIONSPUMP, MODELL 6300... 2 PATIENTKONTROLLERAD SMÄRTLINDRING (PCA) VID POSTOPERATIV SMÄRTA... 2 INDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA... 2 KONTRAINDIKATIONER FÖR INTRAVENÖS PCA...
Läs merMeningen med avvikelser?
Patientsäkerhet Martin Enander Chefläkare Cathrine Viklander Vårdutvecklare Verksamheten för Kvalitet och patientsäkerhet (KP) Region Västernorrland www.lvn.se Meningen med avvikelser? 1 Varför rapportera
Läs merAtt förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Styrdokument Rutin för blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador Styrdokumentet
Läs merRiktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård
Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3
Läs merHEJ. Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö
HEJ Johanna Berg, Underläkare, Akutmottagningen SUS Malmö Är tiden ur led? En dag på akuten Damen som älskade Maria Lang SSK från övervaket ringer. 83 år gammal, bor hemma, änka. Kommer med ambulans pga
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merMinska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO?
Minska vårdrelaterade infektioner - minska antibiotikaförskrivningen på sjukhus Vad göra och hur? Vad säger WHO? Birgitta Lytsy, MD, PhD Överläkare och specialist i vårdhygien Region Uppsala Hur kan en
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. För hög dos Dalacin. Juli Analysledare:
Datum: 2018-08-20 Händelseanalys För hög dos Dalacin Juli 2018 Analysledare: 1 Sammanfattning Händelsen upptäcktes på barnavdelningen. Fem gånger för hög dos antibiotika ges till spädbarn. Läkare ordinerar
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merDenna rutin gäller för Intensivvård och postoperativ vård Östra, avdelning 357 Kardiologi, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21359 su/med 2015-06-30 4 Innehållsansvarig: Bertil Andersson, Överläkare, Läkare Anestesi Operation Intensivvård område 2 (beran17) Godkänd av: Jonna
Läs merKlinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7
Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte
Läs merTentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141B Datum:
Fakulteten för hälsa och samhälle Institutionen för vårdvetenskap Tentamen Läkemedelsberäkning Hjälpmedel: Miniräknare Kurs OM141B Datum: 2018-11-22 Godkänt (100 %) Examinator: Jenny Jakobsson LYCKA TILL!
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merMätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus
Mätning av vårdrelaterade infektioner och en liten Calici- och ESBL-bonus Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi,
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merVÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA. Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting
VÅRDHYGIENISKT ARBETE I UPPSALA Birgitta Lytsy Hygienöverläkare Specialist i vårdhygien Uppsala läns landsting 2016-09-22 Mycket forskning om VRI Vårdrelaterade infektioner är en vårdskada Drabbar många,
Läs merTRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN
TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER - RUTIN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Transfusion av blodkomponenter - Rutin... 1 Dokumentinformation... 1 Läkarordination... 1 PRIK... 1 Förberredelse inför transfusion... 1 Beställning
Läs merHändelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Otydlig ordination - bristande rimlighetsbedömning. Mars 2019.
Datum: 2019-05-22 Händelseanalys Otydlig ordination - bristande rimlighetsbedömning Mars 2019 Analysledare: Akutkliniken Danderyds sjukhus AB Stockholms läns landsting 1 Sammanfattning Uppdrag och syfte:
Läs merMall för slutrapport för händelseanalyser
DeDatum: 2019-01-04 Mall för slutrapport för händelseanalyser Den kursiva texten är anvisningar för vad du bör skriva i rapporten under respektive avsnitt. Kom ihåg att ta bort all kursiv text i den slutliga
Läs merRapport Markörbaserad journalgranskning
Rapport Markörbaserad journalgranskning 201301-201306 Bakgrund Markörbaserad journalgranskning har använts i Sverige sedan 2007. Det innebär att dokumentationen från ett slumpmässigt urval av avslutade
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Läs merRegion Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-02-14 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD KONTAKT MED LÄKARE OCH ÖVRIG HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL vid förändring
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merRegional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus
Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merMagnetkameraundersökning i sedering/anestesi
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Externa narkoser Giltig fr.o.m: 2018-02-15 Faktaägare: Anna-Marit Löfmark, medicinskt ledningsansvarig läkare, operationsenheten i Växjö Fastställd av: Annica
Läs merPatient berättelse 1
1 Patient berättelse 2 Vad tänker och känner ni när ni har hört denna patients berättelse? Synpunkter på handläggningen vid första besöket Vad kan skälen vara till att man inte lyssnade på patient och
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [ ] [4] RUTIN Novorapidinfusion (insulin Novorapid) på TIMA
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [10375] [su/med] [2018-04-27] [4] Innehållsansvarig: Andreas Westerlind, Överläkare, Läkare thoraxkirurgi (andwe1); Carola Wallbäck, Vårdenhetschef,
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merÅRSRAPPORT AVVIKELSER I NÄRVÅRDSAMVERKAN 2015
ÅRSRAPPORT AVVIKELSER I NÄRVÅRDSAMVERKAN 2015 Denna rapport redogör för antal rapporterade avvikelser i Närvårdsamverkan i Södra Älvsborg 2015 med en samantällning för åren 2012-2015 (Figur 1). 2012-2015
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merLäkemedel enligt generella direktiv, barn
Läkemedel enligt generella direktiv, barn Datum: 2014-05-20 Akutmottagningen i Västervik Version: 3 Ansvarig: Karl Landergren Godkänd av: Gäller från: 2014-05-20 Gäller till: 2015-05-19 I enlighet med
Läs merRutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård
Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merPublicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 4 Innehållsansvarig: Katarina Jernstig, Barnsjuksköterska, Avdelning 34 (katje); Maria Mattsson, Sektionsledare, Giltig från: 2015-03-31 Avdelning 34 (marma69)
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merEn patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN
En patientförsäkring för alla OM DU SKADAS I VÅRDEN OM DU SKADAS I VÅRDEN Om du drabbas av en skada i vården kan du ha rätt till ersättning enligt patientskadelagen. Alla Sveriges landsting och regioner
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merRevidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Revidering av rutiner för Multiresistenta bakterier (MRB) april 2017 Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset Viktigt Detta är en sammanfattning av nyheter och förändringar ersätter INTE rutinerna
Läs mer2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan
LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN
Läs merKunskapsbanksnummer: KB Datum: AL Händelseanalys. Återinsatt Trombyl, blödande magsår
Datum: 2018-11-12 AL 2017-00327 Händelseanalys Återinsatt Trombyl, blödande magsår 1 Sammanfattning Patient som vårdats på grund av blodförgiftning. Vid inskrivningen återinsatt på blodförtunnande läkemedel
Läs merLäkemedelsförskrivning till äldre
Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merRutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Läs merFramtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.
Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merBedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK
Bedömningsunderlag för metoden intravenös injektion i CVK Iordningsställa materialet med ett aseptiskt förfarande *Kontrollera ordinationer mot patient id, läkemedelsnamn, läkemedelsform, styrka, dosering,
Läs merManus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Uppdrag ökad patientsäkerhet
Manus till bildspel: Att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner Uppdrag ökad patientsäkerhet Det är alltid tragiskt när människor blir sjuka men det är än mer tragiskt när det handlar om infektioner
Läs merOrdinationslistor för läkemedel och infusioner avd 34
Ordinationslistor för läkemedel och infusioner avd 34 Ordinationerna skrivs för hand och skall signeras varje dag. Observera att läkare och SSK har ett gemensamt ansvar för att alla listor har namn och
Läs merVad du kan göra själv
Vad du kan göra själv FÖR ATT MInskA RISKER i vården 1 Vad du kan göra själv Dagens sjukvård har stora möjligheter att hjälpa dig som är sjuk med verknings fulla läkemedel och moderna behandlingsmetoder.
Läs merMinnesanteckningar från Patientsäkerhetsgruppen Tid:
1 Minnesanteckningar från Patientsäkerhetsgruppen Tid: 2018-11-22 Närvarande Angela Olausson, Annika Jansson, Annette Trenge Jarlshammar, Åsa Warnemark, Ingrid Wikstrand, Maud Joelsson, Dirk Vleugels,
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten. MRB-teamets verksamhet
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten MRB-teamets verksamhet ANDERS NYSTEDT MRB-gruppen och MRB-teamet
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merDJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra
Läs meri Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:
Smittskydd Vårdhygien Åtgärder vid skada med risk för blodburen smitta hos personal/studerande inom kommunal vård och omsorg i Jönköpings län Framtagen av: Gäller för: Godkänd av: Pernilla Johansson, Kommunal
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merHöftfrakturlinjen SUS - Lund
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 2014-11- 24 Gäller tv, längst tom: 20150415 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: My von Friesendorf Dokumentinnehåll:Arbetsuppgifter höftfrakturlinjen
Läs merSammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden
Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden 110101-110228 Först redovisas de avvikelser som har skett i kommunerna. Under denna period har
Läs merOmhändertagande vid dödsfall
Riktlinjer för hälso- och sjukvården Ansvarar för att riktlinjen blir känd: Respektive arbetsledare Dokumentets namn: Omhändertagande vid dödsfall. Utfärdad av: Margaret Fritz Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Läs merRegional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus
Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjen
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merANELÄK Barn och akut smärta
1 (7) ANELÄK Barn och akut smärta RIKTLINJER FÖR SJUKSKÖTERSKA: När barn kommer till akuten smärtpåverkade och/eller när smärtsam åtgärd troligen skall vidtagas; sätt EMLA-/Rapydanplåster på 2 presumtiva
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merTentavakten ombedes ringa om studenter har frågor:
Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Kurs: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik,7.5 Hp, BL1015 Datum: 2015-01-31 Tid: 2 timmar, kl 08.15-10.15 Provkod: 0400 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch
Läs merInfektionsverktyget - användarhandledning
Infektionsverktyget - användarhandledning Registrering av orsak till antibiotikaordination Syfte: Att minska antalet vårdrelaterade infektioner och följa upp antibiotikaanvändning. Följ: Rekommendationer
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merAntibiotikaresistens
Antibiotikaresistens 190910 Resistenta bakterier MRSA Metithicillinresistenta Staphylococcus aureus Hudbakterie, ger sårinfektioner, blodförgiftning ESBL Extended spectrum betalactamases Egenskap hos flera
Läs merTrombolys av artärocklusion, SÄS
2018-01-30 34540 1 (5) Sammanfattning I riktlinjen beskrivs indikationer och kontraindikationer samt tillvägagångssätt vid akut artärocklusion med hjälp av aortofemoral angiografi, trombolys samt uppföljande
Läs merDistriktsveterinärernas hygienpolicy
Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende
Patientsäkerhetsberättelse 2017 Rådans Äldreboende Patrik Mill Verksamhetschef Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet 2017 Verksamheten hade under 2017 uppsatta mål gällande riskbedömningar i Senior-Alert,
Läs merESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.
ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merBeskrivning av handläggning av patienter som inkommer för angiografi och/eller kärlkirurgisk endovaskulär intervention.
Innehållsansvarig: Olle Nelzén ( ollne ) (Forskning/FoU/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Stefan Skullman ( stesk ) (Läkare kirurgi SkaS Skövde/Övergripande/K2/Skaraborgs Sjukhus) Godkänd av: Magnus Olsson
Läs merLycka till! Örebro Universitet, IHM. Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16. Hjälpmedel: Miniräknare. Lärare: Maria Hälleberg Nyman
Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: 2015-05-16 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Maria Hälleberg Nyman Instruktion: Läs uppgifterna noggrant!!! Vad efterfrågas? Tydliggör vad som är svaret bland
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merStrama för sjuksköterskor
Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Hemsjukvård - Barncancercentrum
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18657 su/med 2018-03-01 4 Innehållsansvarig: Ulrika Larsson, Barnsjuksköterska, Avdelning 321-322 Barncancercentrum (ulrla12) Godkänd av: Karin Mellgren,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merLokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn
Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under
Läs merRutin för hantering av avvikelser
LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01
Läs mer