Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

Transkript

1 Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

2

3 Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

4 Rapporten är framställd av DAMVAD för Länsstyrelsen i Stockholm och medfinansierad av Tillväxtverket. Foto omslag: Kerstin Stickler Utgivningsår: 2015 ISBN: För mer information kontakta avdelningen för tillväxt. Länsstyrelsen i Stockholm Hantverkargatan 29 Box Stockholm Telefon: Länsstyrelsens rapporter finns på

5 Förord Under de senaste åren har innovationsfrågan fått ett ökat fokus i Europa. Som ett resultat av detta har EU i samband med genomförandet av strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet Smart specialisering för att utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare sätt. Detta har bland annat resulterat i krav på så kallade Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation (RIS3) för finansiering inom strukturfondsprogrammen I Stockholms finns sedan 2012 den regionala innovationsstrategin Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Strategin lyfter fram fem prioriterade policyområden; effektivisering av forskningsoch innovationsinfrastrukturen, ökade satsningar på tvärvetenskap, kapitalförsörjning, upphandling som drivkraft för innovation och vikten av att skapa global attraktivitet för studenter, forskare och experter. Den regionala innovationsstrategin är av generell karaktär och fokuserar inte på specifika kompetensområden eller branscher. Stockholms regionalfondsprogram Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för regionalfonden har däremot en övergripande inriktning mot att skapa en hållbar stadsutveckling. Programmet har en uttalad ambition om att strukturfondspartnerskapet ska ta ökat ansvar för att identifiera strategiskt viktiga utmaningar som ska adresseras i samband med utlysningar inom programmet, den så kallade Stockholmsmodellen. Under 2015 påbörjas ett arbete för att följa upp den regionala innovationsstrategin. Som ett underlag i processen genomfördes denna kartläggning av Stockholmsregionens styrkeområden inom forskning, näringsliv och offentlig sektor. Rapporten har tagits fram inom den regionala samverkansplattformen Innovationskraft Sthlm och medfinansierats av Tillväxtverkets program för regionalt innovationsarbete och kluster. Syftet med rapporten är att den ska fungera som inspiration för fördjupade diskussioner om en eventuell revidering av innovationsstrategin i linje med ambitionerna kring smart specialisering. Kartläggningen genomfördes under hösten 2014 av konsultföretaget DAMVAD Sverige AB och bygger på en kombination av dokumentstudier, bibliometriska och statistiska analyser samt intervjuer med nyckelaktörer i regionen. Konsulterna ansvarar för rapportens innehåll och förslag. Projektledare på länsstyrelsen har varit Maria Lindqvist, avdelningen för tillväxt. Stockholm i februari 2015 Mats Hedenström

6

7 Innehåll Sammanfattning... 7 Introduktion... 9 Varför styrkeområden?... 9 Regionala styrkeområden Analysmodell Disposition Forskningsmässiga styrkepositioner Metod Avgränsning Identifiering av styrkor Utveckling av styrkor Identifiering av potentiella styrkor Resultat Analys Forskningsområden med positiv utvecklingstendens Potentiella styrkeområden Institutioners Impact Nationell och Internationell forskningsfinansiering Finansiering från Vetenskapsrådet Finansiering från VINNOVA Internationell finansiering Näringsnischer och kompetenser Metod och data Definition av specialisering Resultat Övergripande näringslivsindikatorer Detaljerade näringslivsindikatorer Doktorander och lärare på lärosäten Analys Offentliga styrkeområden Metod Resultat Reflektioner kring det offentligas roll från intervjuer Möjliga styrkeområden för smart specialisering i Stockholmsregionen Sex förslag på områden för fortsatt och fördjupande analys Appendix Forskningsmässiga styrkeområden Näringslivsmässiga styrkeområden Referenser

8 6

9 Sammanfattning DAMVAD har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en studie med syfte att kartlägga regionala styrkeområden. Konkret undersöks följande frågeställningar: Inom vilka forskningsområden har Stockholms universitet och högskolor en stark position nationellt och internationellt? Vilka discipliner/forskningsgrupper prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden har man deltagit i internationella forskningsprogram? Inom vilka nischer har Stockholms näringsliv en stark nationell och/ eller internationell position? Inom vilka nischer har Stockholms offentliga aktörer en stark position? Hur kan dessa nischer kan preciseras/definieras? Kartläggningen har genomförts utifrån en kombination av dokumentstudier, sammanställning ur befintliga databaser, bibliometrisk analys, analys av forskningsfinansiering, intervjuer, enkät och en workshop med ett urval av nyckelpersoner inom akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vad gäller forskning visar resultaten att Stockholm har hela 97 styrkeområden inom 334 olika forskningsområden. Vi använder två olika variabler för att mäta styrkan i respektive forskningsområde, impact inom respektive disciplin mätt genom citeringsgrad samt specialiseringsgrad. Bägge parameter jämförs med ett Nordiskt genomsnitt. Av de 97 styrkorna finns hela 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli en forskningsstyrka i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna som definierar en styrka. Fokus i en tänkt utveckling av styrkepositionen bör därför ligga på den andra parametern. Här är det viktigt att understryka att det nordiska genomsnittet ligger relativt högt i internationell jämförelse. Bilden av forskningsmässiga styrkepositioner styrks av data kring forskningsfinansiering. Ser vi till nationell forskningsfinansiering har Vetenskapsrådet (VR) mellan delat ut drygt 5,6 miljarder kronor i Stockholmsområdet. Vetenskapsrådet har beviljat medel till Stockholmsregionens aktörer främst inom ämnesområdena Medicin och Hälsa (43 %), samt Naturvetenskap och Teknik (34 %). VINNOVA har under perioden delat ut 6,5 miljarder kronor till projekt med deltagare i Stockholmsregionen. Av de beviljade medel som inte riktar sig till generella områden har drygt 60 procent av VINNOVAs finansiering delats ut inom program som tillhör ämnesområdet Teknik. När det gäller den internationella finansieringen från det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7) utgör aktörer från 7

10 Stockholm 40 procent av den beviljade budgeten för svenskt deltagande. De främsta deltagarna från Stockholms län KI, KTH och SU. Vi ser även att styrkor inom forskning återspeglas hos de styrkor som kartlagts inom Stockholmsregionens näringsliv och kompetenser. Vi ser bland annat en tydlig koppling mellan IKT och Teknik där både forskning och näringsliv har styrkepositioner. Vi har sammanställt styrkeområden hos näringsliv och kompetenser på övergripande samt finfördelad nivå. På den övergripande nivån finner vi elva områden där Stockholmsregionen visar styrka Knowledge Intensive Business Services (KIBS), Finans, Information och Kommunikationsteknik (IKT), Kreativa och Kulturella Näringar (KKN), CleanTech, Life Science, Professionella tjänster och forskningskompetens, Handel, Transport, Tillverkning samt Utbildning. På den mer finfördelade nivån har vi tagit ett steg längre och funnit nischer inom de övergripande områdena. Dessa nischer återfinns främst inom relativt högteknologiska näringsområden såsom IKT, KIBS, CleanTech samt Professionella tjänster och forskningskompetens. Även inom Tillverkning utkristalliseras ett flertal framstående nischer. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att Stockholmsregionen främst har styrkepositioner inom näringsnischer och kompetenser inom områden med relativt högt kunskapsfokus. Detta ger goda förutsättningar för Stockholmsregionen att specialisera sig inom områden där framtidsutmaningar kan mötas med höga kunskaps- och kompetensnivåer. Vi har även identifierat styrkor hos offentliga aktörer i Stockholms län. I intervjuer, enkät och dokumentstudier omnämns följande områden: Utveckling av vårdval, Tillgång till unik biobank och patientregister, Framtidens hälsosystem, Öppna data och omfattande IT-tjänster, IT och hållbar stadsutveckling, Hållbara byggnader, IT för att minska klimat- och energipåverkan, nya affärsmodeller och kreativa näringar. Avslutningsvis har vi med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling, som är det övergripande målet för det regionala strukturfondsprogrammet i Stockholm ( ), arbetat med att paketera Stockholmsregionens styrkeområden för att ingå i en strategi för smart specialisering. Detta har resulterat i ett första diskussionsunderlag, där vi identifierat fem övergripande teman där empirin är samstämmig kring Stockholmsregionens styrkor. Dessa fem teman är: Hälsosam stad, Grön stad, Smart stad, Inkluderande stad samt Attraktiv stad. Detta är områden kan vi se att näringsliv, forskning och offentlig sektor uppvisar styrkor. I nästa steg måste analysen av dessa områden fördjupas och förankras i en regional mobiliseringsprocess. Torben Bundgaard Vad på DAMVAD har varit projektledare för uppdraget. Huvuddelen av texten har skrivits av Frida Karlsson, Jonas Öhlin, Alberte Nielsen på DAMVAD och Christina Johannesson på Cajalma. 8

11 Introduktion Varför styrkeområden? Innovationsfrågan har under de senaste åren kommit allt högre på agendan på europeisk, men även nationell och regional nivå. Diskussioner förs på olika nivåer om hur innovationskraften kan stöttas i de europeiska regionerna. Inom EU har man som en del av strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet Smart specialisering. Målet med denna strategi är bland annat att identifiera specifika regionala styrkeområden som kan utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare sätt. Som ett villkor för finansiering inom strukturfondsprogrammen ställs krav om att regioner har en så kallad Research and Innovation Strategy for Smart Specialisation (RIS3), som syftar till att specificera europeiska regioners styrkeområden. Denna studie syftar till att identifiera befintliga styrkeområden inom Stockholmsregionen som kan bidra till att lösa prioriterade utmaningar. I rapporten identifieras inom vilka nischer Stockholms aktörer har förutsättningar att genom samverkan utveckla internationell konkurrenskraft. Underlaget som denna kartläggning avser att leda till ska också kunna utnyttjas för att identifiera områden där regionen saknar konkurrenskraftiga förutsättningar, och där utmaningarna istället bör hanteras genom ökad samverkan med andra regioner, nationellt och internationellt. Mer konkret berörs följande frågeställningar i denna rapport: Inom vilka forskningsområden har Stockholms universitet och högskolor en stark position nationellt och internationellt? Vilka discipliner/forskningsgrupper prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden har man deltagit i internationella forskningsprogram? Inom vilka nischer har Stockholms näringsliv en stark nationell och/ eller internationell position? Inom vilka nischer har Stockholms offentliga aktörer en stark position och hur kan dessa nischer preciseras/definieras? Vi vill rikta ett särskilt tack till Vetenskapsrådet, Patent- och registreringsverket och VINNOVA för tillgång till data. Även stort tack till Christina Johannesson, Cajalma AB, för viktiga inspel och kvalitetssäkring under hela processens gång. 9

12 Regionala styrkeområden Det finns ett stort antal studier av regionala styrkeområden, kluster och nischområden inom forsknings- och näringslivsområdet i Sverige, för Stockholmsregionen och internationellt. Dock är det vår erfarenhet att dessa analyser ofta använder endimensionella metodiska tillvägagångssätt med fokus på exempelvis näringsliv, forskning eller kompetensförsörjning som kan vara svåra att koppla samman. Ofta är analyserna endimensionella utan att ta hänsyn till helhetsperspektiv på en regions styrkeområden. Mot bakgrund av detta kan det vara svårt att identifiera en generell bild av hur en region kan specialisera sig gentemot andra regioner. Det är även relativt stora variationer mellan hur man definierar en regional styrkeposition, ett kluster eller en forskningsmässig styrka. Här tillkommer även att analyserna ofta har olika geografiska avgränsningar där Stockholmsregionen sällan är i fokus. Resultatet är en relativt fragmenterad och/eller relativt övergripande bild av styrkepositioner, där man inte kommer längre än att identifiera styrkeområden såsom life science, IKT, kreativa och kulturella näringar och CleanTech, som ofta lyfts fram som regionala styrkeområden i Stockholm. I den kunskapsintensiva ekonomin drivs tillväxten i metropoler och storstäder i stor utsträckning av humankapital och innovationskraft. För att vara innovativ, och därmed konkurrenskraftig, måste företagen samarbeta med forskningsinstitutioner och ha tillgång till välutbildad arbetskraft. Dessa återfinns oftast främst i storstäderna, där högutbildade placerar sig på grund av karriärmöjligheter. Urbaniseringen kring metropolerna har därför bidragit till stora skillnader mellan Stockholmsregionen och andra regioner, vilket även påverkar sättet man identifierar och arbetar med styrkeområden. I Figur 1 nedan formaliseras sambandet mellan näringsliv, forskning och utbildning samt kompetensförsörjning. Som utgångspunkt i denna kartläggning ser vi Stockholms län som en metropolregion och analyserar det som en sådan. 10

13 Figur 1 -Tre områden som definierar regionala styrkepositioner Starkt näringsliv Stark forskning & utbildning Stark kompetens/ talangpool Källa: DAMVAD 2014 Analysmodell I denna analys har vi ett angreppssätt där vi vill komma ner på en mer detaljerad nivå än traditionella branscher, vilket är realistiskt givet det stora och varierade näringslivet i Stockholmsregionen. Vi syftar även till att ha en flerdimensionell analys, där vi identifierar starka forskningsområden och näringslivsnischer i samspel med varandra samt styrkor på kompetenssidan med fokus på utbildning och arbetsmarknad. Slutligen önskar vi dokumentera styrkeområden i Stockholmsregionen utifrån en uppfattning av regionen som en metropolregion som till följd av sin storlek, varierade näringsliv, varierande befolkningssammansättning, och varierande forskning och utbildningsutbud, är olik andra regioner i Sverige. Figur 2 sammanfattar den analys- och metodmodell vi använder oss av i denna rapport. I kartläggningen arbetar vi genom att studera regionala styrkeområden där man kan identifiera synergier och samspel mellan regionala näringsmässiga nischer, starka regionala forsknings- och utbildningsområden och starka talangpooler. Vi använder oss i studien av dokumentstudier, befintliga statistiska databaser, bibliometri samt personliga djupintervjuer kombinerat med en minienkät med forskningspolitiska aktörer för att identifiera de samlade och detaljerade styrkeområdena för Stockholms län. Vi har även under projektets gång arbetsmöten och en avslutande workshop för att ytterligare testa och nyansera resultaten. Processen att kartlägga och identifiera regionala styrkeområden på djupet menar vi kräver en modell med byggstenar, där analysen av samspel och synergier dem emellan ger ett mervärde som går utanför det traditionella endimensionella fokus som ofta tillämpas när regionala styrkeområden kartläggas. 11

14 Figur 2 - Analysmodell för att kartlägga regionala styrkeområden Källa: DAMVAD 2014 Disposition I första kapitlet analyserar och redovisar vi inom vilka forskningsområden Stockholmsregionens universitet och högskolor har en stark position nationellt och internationellt. Vi tittar även närmare på vilka discipliner/forskningsgrupper som prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden man har deltagit i internationella forskningsprogram. Kapitel två handlar om näringsliv och kompetenser i Stockholmsregionen. Vi använder statistik för att utröna vilka nischer Stockholmsregionen näringsliv har starka positioner inom. I kapitel tre presenteras de offentliga aktörernas styrkor och ett urval av de områden där respondenter bedömer att offentliga aktörer har en betydande roll i att stödja näringsliv och forskning samt främja innovation. I det avslutande kapitlet kopplar vi samman styrkepositionerna från forskning, näringsliv och offentlig sektor. Detta avsnitt syftar till att ge en sammanfattande insikt i Stockholmsregionens styrkeområden i dag och i framtiden. 12

15 Forskningsmässiga styrkepositioner Det är inte tillräckligt att uteslutande studera näringslivets prestation för att fastställa regionens styrkor vi måste även inkludera framtida potential, i vilken forskning spelar en avgörande roll. För att betrakta specialisering (kvantitet) och impact (genomslagskraft) av forskningen som produceras i Stockholmsregionen används i detta kapitel bibliometriska analyser. I detta kapitel redovisar vi även vilka forskningsdiscipliner/forskningsgrupper som prioriteras i nationell finansiering samt vilka som deltagit i internationella forskningsprogram. Resultaten visar att: Stockholm har en styrkeposition i 97 forskningsområden av 334 möjliga. Dessa har stor impact i respektive discipliner och hög specialiseringsgrad i förhållande till Norden generellt. Av de 97 styrkorna finns 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli starka i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna (specialisering och impact) som definierar en styrka 1. Fokus i ett tänkt utvecklingsarbete bör därför ligga på den andra parametern. Vad gäller forskningsfinansiering har Vetenskapsrådet (VR) mellan delat ut drygt 5,6 miljarder kronor i Stockholmsområdet. Vetenskapsrådet har beviljat medel till Stockholmsregionens aktörer främst inom ämnesområdena Medicin och Hälsa (43%), samt Naturvetenskap och Teknik (34%). VINNOVA har under perioden delat ut 6,5 miljarder kronor till projekt med deltagare i Stockholmsregionen. Av de beviljade medel som inte riktar sig till generella områden har drygt 60 procent av VINNOVAs finansiering delats ut inom program som tillhör ämnesområdet Teknik. Tittar vi på internationell finansiering ser vi att aktörer från Stockholms län utgör 40 procent av den beviljade budgeten för svenskt deltagande i det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7). De främsta deltagarna från Stockholms län är KI, KTH och SU. Analysen fokuserar på hur stor impact forskningen i Stockholmsregionen har i förhållande till den generella nordiska forskningen. Detta sker genom att titta på antalet vetenskapliga publikationer utgivna från institutioner i regionen, samt antal gånger dessa publikationer har blivit citerade. Båda dessa uppgifter är väl definierade i de databaser som utgör våra datakällor. Detta ger oss en bild av vilka styrkor Stockholmsregionen har, och var det finns utvecklingspotential. I denna analys definieras en styrka som ett 1 Parametrarna impact och specialisering definieras senare i kapitlet. 13

16 forskningsområde, där Stockholm har stor impact (genomslagskraft) och en särskild specialisering. Detta utvecklas närmare i följande metodavsnitt. Metod I denna analys används den internationella bibliometriska databasen Scopus, som är en av två ledande databaser inom detta område. Scopus innehåller 50 miljoner publikationer, varav stycken har svenska författare (oktober 2014). Databasen har ett särskilt fokus på internationella publikationer, samt publikationer av typen artiklar och konferensbidrag, vilket betyder att publikationer på lokala språk samt publikationer i monografier och antologier täcks i en lägre grad av databasen. Vi har även i studien genomfört intervjuer med aktörer i Stockholmsregionen för att få testa och nyansera de bibliometriska resultaten. Dessa svar redovisas löpande i resultatavsnitten. Avgränsning Fokus i analysen är på de lärosäten i Stockholmsregionens som har den mest omfattande forskningsvolymen. Detta innebär att följande fem lärosäten omfattas av analysen: Handelshögskolan i Stockholm Karolinska Institutet (inkl. universitetssjukhuset) Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms universitet Södertörns högskola Analysen är begränsad till den senaste femårsperioden, dvs. publikationer utgivna under åren 2009 till Dessutom avgränsas studien till följande publikationstyper: artiklar, reviews, och konferensbidrag. Detta gör vi för att begränsa eventuella störningar från publikationstyper som till exempel notes och editorials som inte har betydande vetenskaplig karaktär. För att ha ett riktmärke att jämföra Stockholm med, finner vi liknande information om publikationer från samtliga nordiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. De nordiska länderna anses vara det mest relevant att jämföra med då analysen syftar till att hitta regionala styrkepositioner. Utmärkande hos alla de nordiska länderna är att de är forskningsmässigt starka (Nordforsk 2014). Detta gör det relativt svårare att uppnå en styrkeposition än om vi jämfört med hela världen där länder som till exempel Kina hade dragit ner genomsnittet. Slutligen bör det noteras att analysen avgränsas till de vetenskapliga discipliner där Stockholm har fler än 50 publikationer under en femårsperiod. Anledningen till detta är tvådelad, dels kommer analysen av forskningsområdena inte att vara tillräckligt stabil om den baseras på ett väldigt lågt antal publikationer. Dessutom finns det ingen grund för att 14

17 benämna något en styrka om området inte uppnår en viss volym av forskningsresultat. Identifiering av styrkor Scopus tilldelar varje tidskrift i deras databas ett eller flera forskningsområden, som tematiskt täcker innehållet av tidskriftens publikationer. Forskningsområden kan exempelvis vara Animal Science and Zoology, Language and Linguistics och så vidare. Sammanlagt delas de vetenskapliga publikationerna in i 334 olika forskningsområden. För att identifiera konkreta styrkor delades Stockholms (de valda lärosätena) vetenskapliga publiceringar in i dessa olika forskningsområden och analyserades. Genom denna metod kan vi identifiera vilka forskningsområden som presterar bäst, istället för att betrakta Stockholms forskning som helhet. De 334 forskningsområdena delas vidare in i 36 överordnade discipliner som samlar relaterade forskningsområden, såsom Biochemistry or Biophysics som båda ligger under disciplinen Biochemistry, Genetics and Molecular Biology. Dessa huvudkategorier har skapats av Scopus. De överordnade huvudkategorierna har i denna analys även delats in i ytterligare fem huvudområden: humaniora, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och hälsovetenskap. Denna huvuduppdelning har gjorts baserat på de 334 forskningsområden för att kunna åskådliggöra var styrkorna finns på en aggregerad nivå. För varje forskningsområde divideras antal citeringar med antal publikationer. Detta görs för både Stockholm och Norden, varefter siffrorna jämförs med varandra. Om Stockholm ligger högre än Norden, har deras publikationer i genomsnitt högre impact (genomslagskraft) än de nordiska (>1). Omvänt, om siffran är lägre än det nordiska genomsnittet så har Stockholm en lägre impact, och det kommer då inte att med denna metod finnas indikationer om någon speciell styrka i Stockholm. Analysen av impact kompletteras med en analys av huruvida Stockholm har specialiserat sig inom detta område, det vill säga huruvida Stockholms aktivitet inom disciplinen/huvudområdet överstiger den genomsnittliga aktivitetsnivån. Detta görs genom att observera hur stor andel av Stockholms samlade antal publikationer som utgörs av en viss disciplin, detta jämförs sedan med Nordens samlade andel. Liksom för impact, betyder ett högre tal (värden > 1) att det finns en specialisering. Tillsammans möjliggör dessa två mått en stark indikation på Stockholms forskningsmässiga styrkor. För att finna de bästa styrkorna representerade inom samtliga fem vetenskapliga huvudområden, studerar vi de fem forskningsområdena från varje huvudområde som ligger över genomsnittet i specialisering och som även har den största impact. Detta gav 38 discipliner, då humaniora endast hade fem stycken som levde upp till kraven och samhällsvetenskap endast 3. 15

18 Det är värt att notera att forskningsområdet Archaeology förekommer två gånger i Scopus databas, dels inom disciplinen Arts and Humanities men även inom disciplinen Social Sciences. Dessa två är i vår analys sammanslagna till ett forskningsområde under Arts and Humanities. Utifrån våra syften är de två forskningsområdena inte tillräckligt olika i sitt innehåll för att rättfärdiga att de genom en uppdelning förlorar i styrka och position utifrån den analys vi gör. Utveckling av styrkor I analysen kompletteras identifieringen av de nuvarande forskningsmässiga styrkorna med att studera utvecklingen av dessa forskningsområden fram tills idag. Detta görs genom att titta på hur nuvarande styrkor har presterat historiskt genom att jämföra perioden med Som kommer framgå i analysen, har några styrkor blivit mer specialiserade och haft större impact medan andra forskningsområden var mer framträdande styrkor under och som klarade sig relativt sett sämre under perioden Identifiering av potentiella styrkor Om ett forskningsområde har låg specialiseringsgrad men stor impact, kan det innebära att området har potential att utvecklas till en av Stockholmsregionens styrkor, men att det ännu inte har uppnått tillräcklig forskningsvolym för att vara en av huvudaktörerna. Å andra sidan, om ett forskningsområde har hög specialiseringsgrad men låg impact så har området inte samma forskningsmässiga kvalitet som i resten av Norden. Dock är volymen av publikationer signifikant, vilket kan betyda att forskningsområdet är av särskild prioritet i Stockholmsregionen men att flera av publikationerna inte har tillräckligt antal citat, och därmed pressas genomsnittet ned. Analysen kan därför användas till att identifiera områden där ett större fokus på uppgradering av kompetens och antal citat kan vara en prioritet för att uppnå status som en styrka. Resultat 97 av de 334 forskningsområdena klassas som styrkeområden. Dessa styrkor har stor impact i sina respektive discipliner samt hög specialiseringsgrad i förhållande till Norden generellt. Av de 97 styrkorna finns 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli en i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna som definierar en styrka. Fokus i en tänkt utveckling bör därför ligga på den andra parametern. De tio starkaste potentiella forskningsområdena är: Science Plant, Neuroscience (miscellaneous, Insect Science, Control and Optimization, Computational Mathematics, Ecology, Evolution, Behavior and Systematics, Endocrine and Autonomic System, 16

19 Figur 3 - Översikt Stockholmsregionens 38 styrkeområden jämfört med det nordiska genomsnittet Källa: DAMVAD (2014) Oncology (nursing), History and Philosophy of Science, Linguistics and Language Stockholmsregionens 38 styrkeområden redovisas i figuren ovan. Analys Genom att studera disciplinernas fördelning kan vi se hur områdena ligger till i förhållande till det nordiska genomsnittet. I Figur 4 nedan redovisas impact och specialiseringsgrad som X- respektive Y-axel, och vi får en bild av hur forskningsområdena förhåller sig i jämförelse med det nordiska genomsnittet. De forskningsområden som befinner sig i den övre vänstra kvadranten har hög specialiseringsgrad men låg impact. I den övre högra kvadranten har forskningsområdena både hög specialisering och stor impact. I nedre vänstra kvadranten har forskningsområdena låg specialisering och låg impact. I nedre högra kvadranten har forskningsområdena låg specialisering men stor impact. De forsknings 17

20 Figur 4 - Stockholmsregionens forskningsområden jämfört med det nordiska genomsnittet 3,00 2,50 2,00 1,50 Specialisering 1,00 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 0,50 0,00 Impact Humaniora Natur Samhälle Hälsa Teknik Källa: DAMVAD 2014 Not: Detaljerade värden för samtliga forskningsområden redovisas i Appendix områden som ligger i den övre högra kvadranten är de forskningsområden som vi definierar som styrkor då de ligger över genomsnittet med avseende på båda parametrarna. Figur 4 ovan visar att största delen av forskningsområdena i Stockholm befinner sig i den kvadrant som har både stor impact och hög specialisering, medan den nedre högra kvadranten har näst flest forskningsområden (stor impact men låg specialisering). De flesta forskningsområden ligger centrerade kring axlarnas skärningspunkt (1 = genomsnittet) och är därför inte signifikant bättre eller sämre med avseende på specialisering och/eller impact. Det finns dock enskilda områden som befinner sig i ytterkanterna i diagrammet, som därför är discipliner som är väsentligt bättre baserat på en eller två av de valda parametrarna. En detaljerad tabell med värden för respektive område finns i Appendix. Figur 5 visar mer exakt hur många forskningsområden som befinner sig i varje kvadrant. 18

21 Figur 5 - Antal forskningsområden per kvadrant Antal forskningsområden Låg impact, hög specialisering Hög impact, hög specialisering Låg impact, låg specialisering Hög impact, låg specialisering Natur Hälsa Teknik Samhälle Humaniora Källa: DAMVAD 2014 Som Figur 5 visar ligger majoriteten av områdena i den övre och nedre högra kvadranten, som båda har stor impact. Lägst antal områden finns i kvadranten där forskningsområdena har låg impact men hög grad av specialisering. Detta innebär att det finns få forskningsområden i Stockholm som producerar mycket, men där kvaliteten inte lever upp till den nordiska standarden. I den nedre vänstra kvadranten som har både låg impact och låg specialisering finns 42 forskningsområden, vilket är betydligt färre än i den övre högra kvadran ten. Detta betyder att Stockholm, totalt sett, redan har många styrkor men även att ett flertal forskningsområden som har antingen en stor impact eller hög specialisering har potential att utvecklas till sådana styrkor. Hälsovetenskap och naturvetenskap är de två discipliner som primärt dominerar i kvadranten med stor impact och hög grad av specialisering. Naturvetenskap omfattar dessutom den största delen av disciplinerna i kvadranten med stor impact och låg specialisering. Följaktligen har Stockholm ett väsentligt antal forskningsområden som i Norden kan klassificeras som styrkor. I Figur 6 nedan illustreras de 38 bästa styrkorna som befinner sig i den övre högra kvadranten. I Appendix redovisas samtliga värden för respektive forskningsområde. För att finna de starkaste styrkepositionerna inom samtliga fem discipliner har vi tagit tio forskningsområden inom varje huvudområde som ligger över det nordiska snittet i specialisering och impact. Detta gav totalt 38 ämnesområden då humaniora endast hade fem forskningsområden och samhällsvetenskap hade endast tre forskningsområden som levde upp till dessa krav (specialisering och impact över 1,0) 19