Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen"

Transkript

1 Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

2

3 Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

4 Rapporten är framställd av DAMVAD för Länsstyrelsen i Stockholm och medfinansierad av Tillväxtverket. Foto omslag: Kerstin Stickler Utgivningsår: 2015 ISBN: För mer information kontakta avdelningen för tillväxt. Länsstyrelsen i Stockholm Hantverkargatan 29 Box Stockholm Telefon: Länsstyrelsens rapporter finns på

5 Förord Under de senaste åren har innovationsfrågan fått ett ökat fokus i Europa. Som ett resultat av detta har EU i samband med genomförandet av strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet Smart specialisering för att utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare sätt. Detta har bland annat resulterat i krav på så kallade Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation (RIS3) för finansiering inom strukturfondsprogrammen I Stockholms finns sedan 2012 den regionala innovationsstrategin Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Strategin lyfter fram fem prioriterade policyområden; effektivisering av forskningsoch innovationsinfrastrukturen, ökade satsningar på tvärvetenskap, kapitalförsörjning, upphandling som drivkraft för innovation och vikten av att skapa global attraktivitet för studenter, forskare och experter. Den regionala innovationsstrategin är av generell karaktär och fokuserar inte på specifika kompetensområden eller branscher. Stockholms regionalfondsprogram Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för regionalfonden har däremot en övergripande inriktning mot att skapa en hållbar stadsutveckling. Programmet har en uttalad ambition om att strukturfondspartnerskapet ska ta ökat ansvar för att identifiera strategiskt viktiga utmaningar som ska adresseras i samband med utlysningar inom programmet, den så kallade Stockholmsmodellen. Under 2015 påbörjas ett arbete för att följa upp den regionala innovationsstrategin. Som ett underlag i processen genomfördes denna kartläggning av Stockholmsregionens styrkeområden inom forskning, näringsliv och offentlig sektor. Rapporten har tagits fram inom den regionala samverkansplattformen Innovationskraft Sthlm och medfinansierats av Tillväxtverkets program för regionalt innovationsarbete och kluster. Syftet med rapporten är att den ska fungera som inspiration för fördjupade diskussioner om en eventuell revidering av innovationsstrategin i linje med ambitionerna kring smart specialisering. Kartläggningen genomfördes under hösten 2014 av konsultföretaget DAMVAD Sverige AB och bygger på en kombination av dokumentstudier, bibliometriska och statistiska analyser samt intervjuer med nyckelaktörer i regionen. Konsulterna ansvarar för rapportens innehåll och förslag. Projektledare på länsstyrelsen har varit Maria Lindqvist, avdelningen för tillväxt. Stockholm i februari 2015 Mats Hedenström

6

7 Innehåll Sammanfattning... 7 Introduktion... 9 Varför styrkeområden?... 9 Regionala styrkeområden Analysmodell Disposition Forskningsmässiga styrkepositioner Metod Avgränsning Identifiering av styrkor Utveckling av styrkor Identifiering av potentiella styrkor Resultat Analys Forskningsområden med positiv utvecklingstendens Potentiella styrkeområden Institutioners Impact Nationell och Internationell forskningsfinansiering Finansiering från Vetenskapsrådet Finansiering från VINNOVA Internationell finansiering Näringsnischer och kompetenser Metod och data Definition av specialisering Resultat Övergripande näringslivsindikatorer Detaljerade näringslivsindikatorer Doktorander och lärare på lärosäten Analys Offentliga styrkeområden Metod Resultat Reflektioner kring det offentligas roll från intervjuer Möjliga styrkeområden för smart specialisering i Stockholmsregionen Sex förslag på områden för fortsatt och fördjupande analys Appendix Forskningsmässiga styrkeområden Näringslivsmässiga styrkeområden Referenser

8 6

9 Sammanfattning DAMVAD har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en studie med syfte att kartlägga regionala styrkeområden. Konkret undersöks följande frågeställningar: Inom vilka forskningsområden har Stockholms universitet och högskolor en stark position nationellt och internationellt? Vilka discipliner/forskningsgrupper prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden har man deltagit i internationella forskningsprogram? Inom vilka nischer har Stockholms näringsliv en stark nationell och/ eller internationell position? Inom vilka nischer har Stockholms offentliga aktörer en stark position? Hur kan dessa nischer kan preciseras/definieras? Kartläggningen har genomförts utifrån en kombination av dokumentstudier, sammanställning ur befintliga databaser, bibliometrisk analys, analys av forskningsfinansiering, intervjuer, enkät och en workshop med ett urval av nyckelpersoner inom akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vad gäller forskning visar resultaten att Stockholm har hela 97 styrkeområden inom 334 olika forskningsområden. Vi använder två olika variabler för att mäta styrkan i respektive forskningsområde, impact inom respektive disciplin mätt genom citeringsgrad samt specialiseringsgrad. Bägge parameter jämförs med ett Nordiskt genomsnitt. Av de 97 styrkorna finns hela 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli en forskningsstyrka i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna som definierar en styrka. Fokus i en tänkt utveckling av styrkepositionen bör därför ligga på den andra parametern. Här är det viktigt att understryka att det nordiska genomsnittet ligger relativt högt i internationell jämförelse. Bilden av forskningsmässiga styrkepositioner styrks av data kring forskningsfinansiering. Ser vi till nationell forskningsfinansiering har Vetenskapsrådet (VR) mellan delat ut drygt 5,6 miljarder kronor i Stockholmsområdet. Vetenskapsrådet har beviljat medel till Stockholmsregionens aktörer främst inom ämnesområdena Medicin och Hälsa (43 %), samt Naturvetenskap och Teknik (34 %). VINNOVA har under perioden delat ut 6,5 miljarder kronor till projekt med deltagare i Stockholmsregionen. Av de beviljade medel som inte riktar sig till generella områden har drygt 60 procent av VINNOVAs finansiering delats ut inom program som tillhör ämnesområdet Teknik. När det gäller den internationella finansieringen från det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7) utgör aktörer från 7

10 Stockholm 40 procent av den beviljade budgeten för svenskt deltagande. De främsta deltagarna från Stockholms län KI, KTH och SU. Vi ser även att styrkor inom forskning återspeglas hos de styrkor som kartlagts inom Stockholmsregionens näringsliv och kompetenser. Vi ser bland annat en tydlig koppling mellan IKT och Teknik där både forskning och näringsliv har styrkepositioner. Vi har sammanställt styrkeområden hos näringsliv och kompetenser på övergripande samt finfördelad nivå. På den övergripande nivån finner vi elva områden där Stockholmsregionen visar styrka Knowledge Intensive Business Services (KIBS), Finans, Information och Kommunikationsteknik (IKT), Kreativa och Kulturella Näringar (KKN), CleanTech, Life Science, Professionella tjänster och forskningskompetens, Handel, Transport, Tillverkning samt Utbildning. På den mer finfördelade nivån har vi tagit ett steg längre och funnit nischer inom de övergripande områdena. Dessa nischer återfinns främst inom relativt högteknologiska näringsområden såsom IKT, KIBS, CleanTech samt Professionella tjänster och forskningskompetens. Även inom Tillverkning utkristalliseras ett flertal framstående nischer. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att Stockholmsregionen främst har styrkepositioner inom näringsnischer och kompetenser inom områden med relativt högt kunskapsfokus. Detta ger goda förutsättningar för Stockholmsregionen att specialisera sig inom områden där framtidsutmaningar kan mötas med höga kunskaps- och kompetensnivåer. Vi har även identifierat styrkor hos offentliga aktörer i Stockholms län. I intervjuer, enkät och dokumentstudier omnämns följande områden: Utveckling av vårdval, Tillgång till unik biobank och patientregister, Framtidens hälsosystem, Öppna data och omfattande IT-tjänster, IT och hållbar stadsutveckling, Hållbara byggnader, IT för att minska klimat- och energipåverkan, nya affärsmodeller och kreativa näringar. Avslutningsvis har vi med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling, som är det övergripande målet för det regionala strukturfondsprogrammet i Stockholm ( ), arbetat med att paketera Stockholmsregionens styrkeområden för att ingå i en strategi för smart specialisering. Detta har resulterat i ett första diskussionsunderlag, där vi identifierat fem övergripande teman där empirin är samstämmig kring Stockholmsregionens styrkor. Dessa fem teman är: Hälsosam stad, Grön stad, Smart stad, Inkluderande stad samt Attraktiv stad. Detta är områden kan vi se att näringsliv, forskning och offentlig sektor uppvisar styrkor. I nästa steg måste analysen av dessa områden fördjupas och förankras i en regional mobiliseringsprocess. Torben Bundgaard Vad på DAMVAD har varit projektledare för uppdraget. Huvuddelen av texten har skrivits av Frida Karlsson, Jonas Öhlin, Alberte Nielsen på DAMVAD och Christina Johannesson på Cajalma. 8

11 Introduktion Varför styrkeområden? Innovationsfrågan har under de senaste åren kommit allt högre på agendan på europeisk, men även nationell och regional nivå. Diskussioner förs på olika nivåer om hur innovationskraften kan stöttas i de europeiska regionerna. Inom EU har man som en del av strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet Smart specialisering. Målet med denna strategi är bland annat att identifiera specifika regionala styrkeområden som kan utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare sätt. Som ett villkor för finansiering inom strukturfondsprogrammen ställs krav om att regioner har en så kallad Research and Innovation Strategy for Smart Specialisation (RIS3), som syftar till att specificera europeiska regioners styrkeområden. Denna studie syftar till att identifiera befintliga styrkeområden inom Stockholmsregionen som kan bidra till att lösa prioriterade utmaningar. I rapporten identifieras inom vilka nischer Stockholms aktörer har förutsättningar att genom samverkan utveckla internationell konkurrenskraft. Underlaget som denna kartläggning avser att leda till ska också kunna utnyttjas för att identifiera områden där regionen saknar konkurrenskraftiga förutsättningar, och där utmaningarna istället bör hanteras genom ökad samverkan med andra regioner, nationellt och internationellt. Mer konkret berörs följande frågeställningar i denna rapport: Inom vilka forskningsområden har Stockholms universitet och högskolor en stark position nationellt och internationellt? Vilka discipliner/forskningsgrupper prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden har man deltagit i internationella forskningsprogram? Inom vilka nischer har Stockholms näringsliv en stark nationell och/ eller internationell position? Inom vilka nischer har Stockholms offentliga aktörer en stark position och hur kan dessa nischer preciseras/definieras? Vi vill rikta ett särskilt tack till Vetenskapsrådet, Patent- och registreringsverket och VINNOVA för tillgång till data. Även stort tack till Christina Johannesson, Cajalma AB, för viktiga inspel och kvalitetssäkring under hela processens gång. 9

12 Regionala styrkeområden Det finns ett stort antal studier av regionala styrkeområden, kluster och nischområden inom forsknings- och näringslivsområdet i Sverige, för Stockholmsregionen och internationellt. Dock är det vår erfarenhet att dessa analyser ofta använder endimensionella metodiska tillvägagångssätt med fokus på exempelvis näringsliv, forskning eller kompetensförsörjning som kan vara svåra att koppla samman. Ofta är analyserna endimensionella utan att ta hänsyn till helhetsperspektiv på en regions styrkeområden. Mot bakgrund av detta kan det vara svårt att identifiera en generell bild av hur en region kan specialisera sig gentemot andra regioner. Det är även relativt stora variationer mellan hur man definierar en regional styrkeposition, ett kluster eller en forskningsmässig styrka. Här tillkommer även att analyserna ofta har olika geografiska avgränsningar där Stockholmsregionen sällan är i fokus. Resultatet är en relativt fragmenterad och/eller relativt övergripande bild av styrkepositioner, där man inte kommer längre än att identifiera styrkeområden såsom life science, IKT, kreativa och kulturella näringar och CleanTech, som ofta lyfts fram som regionala styrkeområden i Stockholm. I den kunskapsintensiva ekonomin drivs tillväxten i metropoler och storstäder i stor utsträckning av humankapital och innovationskraft. För att vara innovativ, och därmed konkurrenskraftig, måste företagen samarbeta med forskningsinstitutioner och ha tillgång till välutbildad arbetskraft. Dessa återfinns oftast främst i storstäderna, där högutbildade placerar sig på grund av karriärmöjligheter. Urbaniseringen kring metropolerna har därför bidragit till stora skillnader mellan Stockholmsregionen och andra regioner, vilket även påverkar sättet man identifierar och arbetar med styrkeområden. I Figur 1 nedan formaliseras sambandet mellan näringsliv, forskning och utbildning samt kompetensförsörjning. Som utgångspunkt i denna kartläggning ser vi Stockholms län som en metropolregion och analyserar det som en sådan. 10

13 Figur 1 -Tre områden som definierar regionala styrkepositioner Starkt näringsliv Stark forskning & utbildning Stark kompetens/ talangpool Källa: DAMVAD 2014 Analysmodell I denna analys har vi ett angreppssätt där vi vill komma ner på en mer detaljerad nivå än traditionella branscher, vilket är realistiskt givet det stora och varierade näringslivet i Stockholmsregionen. Vi syftar även till att ha en flerdimensionell analys, där vi identifierar starka forskningsområden och näringslivsnischer i samspel med varandra samt styrkor på kompetenssidan med fokus på utbildning och arbetsmarknad. Slutligen önskar vi dokumentera styrkeområden i Stockholmsregionen utifrån en uppfattning av regionen som en metropolregion som till följd av sin storlek, varierade näringsliv, varierande befolkningssammansättning, och varierande forskning och utbildningsutbud, är olik andra regioner i Sverige. Figur 2 sammanfattar den analys- och metodmodell vi använder oss av i denna rapport. I kartläggningen arbetar vi genom att studera regionala styrkeområden där man kan identifiera synergier och samspel mellan regionala näringsmässiga nischer, starka regionala forsknings- och utbildningsområden och starka talangpooler. Vi använder oss i studien av dokumentstudier, befintliga statistiska databaser, bibliometri samt personliga djupintervjuer kombinerat med en minienkät med forskningspolitiska aktörer för att identifiera de samlade och detaljerade styrkeområdena för Stockholms län. Vi har även under projektets gång arbetsmöten och en avslutande workshop för att ytterligare testa och nyansera resultaten. Processen att kartlägga och identifiera regionala styrkeområden på djupet menar vi kräver en modell med byggstenar, där analysen av samspel och synergier dem emellan ger ett mervärde som går utanför det traditionella endimensionella fokus som ofta tillämpas när regionala styrkeområden kartläggas. 11

14 Figur 2 - Analysmodell för att kartlägga regionala styrkeområden Källa: DAMVAD 2014 Disposition I första kapitlet analyserar och redovisar vi inom vilka forskningsområden Stockholmsregionens universitet och högskolor har en stark position nationellt och internationellt. Vi tittar även närmare på vilka discipliner/forskningsgrupper som prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden man har deltagit i internationella forskningsprogram. Kapitel två handlar om näringsliv och kompetenser i Stockholmsregionen. Vi använder statistik för att utröna vilka nischer Stockholmsregionen näringsliv har starka positioner inom. I kapitel tre presenteras de offentliga aktörernas styrkor och ett urval av de områden där respondenter bedömer att offentliga aktörer har en betydande roll i att stödja näringsliv och forskning samt främja innovation. I det avslutande kapitlet kopplar vi samman styrkepositionerna från forskning, näringsliv och offentlig sektor. Detta avsnitt syftar till att ge en sammanfattande insikt i Stockholmsregionens styrkeområden i dag och i framtiden. 12

15 Forskningsmässiga styrkepositioner Det är inte tillräckligt att uteslutande studera näringslivets prestation för att fastställa regionens styrkor vi måste även inkludera framtida potential, i vilken forskning spelar en avgörande roll. För att betrakta specialisering (kvantitet) och impact (genomslagskraft) av forskningen som produceras i Stockholmsregionen används i detta kapitel bibliometriska analyser. I detta kapitel redovisar vi även vilka forskningsdiscipliner/forskningsgrupper som prioriteras i nationell finansiering samt vilka som deltagit i internationella forskningsprogram. Resultaten visar att: Stockholm har en styrkeposition i 97 forskningsområden av 334 möjliga. Dessa har stor impact i respektive discipliner och hög specialiseringsgrad i förhållande till Norden generellt. Av de 97 styrkorna finns 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli starka i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna (specialisering och impact) som definierar en styrka 1. Fokus i ett tänkt utvecklingsarbete bör därför ligga på den andra parametern. Vad gäller forskningsfinansiering har Vetenskapsrådet (VR) mellan delat ut drygt 5,6 miljarder kronor i Stockholmsområdet. Vetenskapsrådet har beviljat medel till Stockholmsregionens aktörer främst inom ämnesområdena Medicin och Hälsa (43%), samt Naturvetenskap och Teknik (34%). VINNOVA har under perioden delat ut 6,5 miljarder kronor till projekt med deltagare i Stockholmsregionen. Av de beviljade medel som inte riktar sig till generella områden har drygt 60 procent av VINNOVAs finansiering delats ut inom program som tillhör ämnesområdet Teknik. Tittar vi på internationell finansiering ser vi att aktörer från Stockholms län utgör 40 procent av den beviljade budgeten för svenskt deltagande i det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7). De främsta deltagarna från Stockholms län är KI, KTH och SU. Analysen fokuserar på hur stor impact forskningen i Stockholmsregionen har i förhållande till den generella nordiska forskningen. Detta sker genom att titta på antalet vetenskapliga publikationer utgivna från institutioner i regionen, samt antal gånger dessa publikationer har blivit citerade. Båda dessa uppgifter är väl definierade i de databaser som utgör våra datakällor. Detta ger oss en bild av vilka styrkor Stockholmsregionen har, och var det finns utvecklingspotential. I denna analys definieras en styrka som ett 1 Parametrarna impact och specialisering definieras senare i kapitlet. 13

16 forskningsområde, där Stockholm har stor impact (genomslagskraft) och en särskild specialisering. Detta utvecklas närmare i följande metodavsnitt. Metod I denna analys används den internationella bibliometriska databasen Scopus, som är en av två ledande databaser inom detta område. Scopus innehåller 50 miljoner publikationer, varav stycken har svenska författare (oktober 2014). Databasen har ett särskilt fokus på internationella publikationer, samt publikationer av typen artiklar och konferensbidrag, vilket betyder att publikationer på lokala språk samt publikationer i monografier och antologier täcks i en lägre grad av databasen. Vi har även i studien genomfört intervjuer med aktörer i Stockholmsregionen för att få testa och nyansera de bibliometriska resultaten. Dessa svar redovisas löpande i resultatavsnitten. Avgränsning Fokus i analysen är på de lärosäten i Stockholmsregionens som har den mest omfattande forskningsvolymen. Detta innebär att följande fem lärosäten omfattas av analysen: Handelshögskolan i Stockholm Karolinska Institutet (inkl. universitetssjukhuset) Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms universitet Södertörns högskola Analysen är begränsad till den senaste femårsperioden, dvs. publikationer utgivna under åren 2009 till Dessutom avgränsas studien till följande publikationstyper: artiklar, reviews, och konferensbidrag. Detta gör vi för att begränsa eventuella störningar från publikationstyper som till exempel notes och editorials som inte har betydande vetenskaplig karaktär. För att ha ett riktmärke att jämföra Stockholm med, finner vi liknande information om publikationer från samtliga nordiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. De nordiska länderna anses vara det mest relevant att jämföra med då analysen syftar till att hitta regionala styrkepositioner. Utmärkande hos alla de nordiska länderna är att de är forskningsmässigt starka (Nordforsk 2014). Detta gör det relativt svårare att uppnå en styrkeposition än om vi jämfört med hela världen där länder som till exempel Kina hade dragit ner genomsnittet. Slutligen bör det noteras att analysen avgränsas till de vetenskapliga discipliner där Stockholm har fler än 50 publikationer under en femårsperiod. Anledningen till detta är tvådelad, dels kommer analysen av forskningsområdena inte att vara tillräckligt stabil om den baseras på ett väldigt lågt antal publikationer. Dessutom finns det ingen grund för att 14

17 benämna något en styrka om området inte uppnår en viss volym av forskningsresultat. Identifiering av styrkor Scopus tilldelar varje tidskrift i deras databas ett eller flera forskningsområden, som tematiskt täcker innehållet av tidskriftens publikationer. Forskningsområden kan exempelvis vara Animal Science and Zoology, Language and Linguistics och så vidare. Sammanlagt delas de vetenskapliga publikationerna in i 334 olika forskningsområden. För att identifiera konkreta styrkor delades Stockholms (de valda lärosätena) vetenskapliga publiceringar in i dessa olika forskningsområden och analyserades. Genom denna metod kan vi identifiera vilka forskningsområden som presterar bäst, istället för att betrakta Stockholms forskning som helhet. De 334 forskningsområdena delas vidare in i 36 överordnade discipliner som samlar relaterade forskningsområden, såsom Biochemistry or Biophysics som båda ligger under disciplinen Biochemistry, Genetics and Molecular Biology. Dessa huvudkategorier har skapats av Scopus. De överordnade huvudkategorierna har i denna analys även delats in i ytterligare fem huvudområden: humaniora, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och hälsovetenskap. Denna huvuduppdelning har gjorts baserat på de 334 forskningsområden för att kunna åskådliggöra var styrkorna finns på en aggregerad nivå. För varje forskningsområde divideras antal citeringar med antal publikationer. Detta görs för både Stockholm och Norden, varefter siffrorna jämförs med varandra. Om Stockholm ligger högre än Norden, har deras publikationer i genomsnitt högre impact (genomslagskraft) än de nordiska (>1). Omvänt, om siffran är lägre än det nordiska genomsnittet så har Stockholm en lägre impact, och det kommer då inte att med denna metod finnas indikationer om någon speciell styrka i Stockholm. Analysen av impact kompletteras med en analys av huruvida Stockholm har specialiserat sig inom detta område, det vill säga huruvida Stockholms aktivitet inom disciplinen/huvudområdet överstiger den genomsnittliga aktivitetsnivån. Detta görs genom att observera hur stor andel av Stockholms samlade antal publikationer som utgörs av en viss disciplin, detta jämförs sedan med Nordens samlade andel. Liksom för impact, betyder ett högre tal (värden > 1) att det finns en specialisering. Tillsammans möjliggör dessa två mått en stark indikation på Stockholms forskningsmässiga styrkor. För att finna de bästa styrkorna representerade inom samtliga fem vetenskapliga huvudområden, studerar vi de fem forskningsområdena från varje huvudområde som ligger över genomsnittet i specialisering och som även har den största impact. Detta gav 38 discipliner, då humaniora endast hade fem stycken som levde upp till kraven och samhällsvetenskap endast 3. 15

18 Det är värt att notera att forskningsområdet Archaeology förekommer två gånger i Scopus databas, dels inom disciplinen Arts and Humanities men även inom disciplinen Social Sciences. Dessa två är i vår analys sammanslagna till ett forskningsområde under Arts and Humanities. Utifrån våra syften är de två forskningsområdena inte tillräckligt olika i sitt innehåll för att rättfärdiga att de genom en uppdelning förlorar i styrka och position utifrån den analys vi gör. Utveckling av styrkor I analysen kompletteras identifieringen av de nuvarande forskningsmässiga styrkorna med att studera utvecklingen av dessa forskningsområden fram tills idag. Detta görs genom att titta på hur nuvarande styrkor har presterat historiskt genom att jämföra perioden med Som kommer framgå i analysen, har några styrkor blivit mer specialiserade och haft större impact medan andra forskningsområden var mer framträdande styrkor under och som klarade sig relativt sett sämre under perioden Identifiering av potentiella styrkor Om ett forskningsområde har låg specialiseringsgrad men stor impact, kan det innebära att området har potential att utvecklas till en av Stockholmsregionens styrkor, men att det ännu inte har uppnått tillräcklig forskningsvolym för att vara en av huvudaktörerna. Å andra sidan, om ett forskningsområde har hög specialiseringsgrad men låg impact så har området inte samma forskningsmässiga kvalitet som i resten av Norden. Dock är volymen av publikationer signifikant, vilket kan betyda att forskningsområdet är av särskild prioritet i Stockholmsregionen men att flera av publikationerna inte har tillräckligt antal citat, och därmed pressas genomsnittet ned. Analysen kan därför användas till att identifiera områden där ett större fokus på uppgradering av kompetens och antal citat kan vara en prioritet för att uppnå status som en styrka. Resultat 97 av de 334 forskningsområdena klassas som styrkeområden. Dessa styrkor har stor impact i sina respektive discipliner samt hög specialiseringsgrad i förhållande till Norden generellt. Av de 97 styrkorna finns 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli en i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna som definierar en styrka. Fokus i en tänkt utveckling bör därför ligga på den andra parametern. De tio starkaste potentiella forskningsområdena är: Science Plant, Neuroscience (miscellaneous, Insect Science, Control and Optimization, Computational Mathematics, Ecology, Evolution, Behavior and Systematics, Endocrine and Autonomic System, 16

19 Figur 3 - Översikt Stockholmsregionens 38 styrkeområden jämfört med det nordiska genomsnittet Källa: DAMVAD (2014) Oncology (nursing), History and Philosophy of Science, Linguistics and Language Stockholmsregionens 38 styrkeområden redovisas i figuren ovan. Analys Genom att studera disciplinernas fördelning kan vi se hur områdena ligger till i förhållande till det nordiska genomsnittet. I Figur 4 nedan redovisas impact och specialiseringsgrad som X- respektive Y-axel, och vi får en bild av hur forskningsområdena förhåller sig i jämförelse med det nordiska genomsnittet. De forskningsområden som befinner sig i den övre vänstra kvadranten har hög specialiseringsgrad men låg impact. I den övre högra kvadranten har forskningsområdena både hög specialisering och stor impact. I nedre vänstra kvadranten har forskningsområdena låg specialisering och låg impact. I nedre högra kvadranten har forskningsområdena låg specialisering men stor impact. De forsknings 17

20 Figur 4 - Stockholmsregionens forskningsområden jämfört med det nordiska genomsnittet 3,00 2,50 2,00 1,50 Specialisering 1,00 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 0,50 0,00 Impact Humaniora Natur Samhälle Hälsa Teknik Källa: DAMVAD 2014 Not: Detaljerade värden för samtliga forskningsområden redovisas i Appendix områden som ligger i den övre högra kvadranten är de forskningsområden som vi definierar som styrkor då de ligger över genomsnittet med avseende på båda parametrarna. Figur 4 ovan visar att största delen av forskningsområdena i Stockholm befinner sig i den kvadrant som har både stor impact och hög specialisering, medan den nedre högra kvadranten har näst flest forskningsområden (stor impact men låg specialisering). De flesta forskningsområden ligger centrerade kring axlarnas skärningspunkt (1 = genomsnittet) och är därför inte signifikant bättre eller sämre med avseende på specialisering och/eller impact. Det finns dock enskilda områden som befinner sig i ytterkanterna i diagrammet, som därför är discipliner som är väsentligt bättre baserat på en eller två av de valda parametrarna. En detaljerad tabell med värden för respektive område finns i Appendix. Figur 5 visar mer exakt hur många forskningsområden som befinner sig i varje kvadrant. 18

21 Figur 5 - Antal forskningsområden per kvadrant Antal forskningsområden Låg impact, hög specialisering Hög impact, hög specialisering Låg impact, låg specialisering Hög impact, låg specialisering Natur Hälsa Teknik Samhälle Humaniora Källa: DAMVAD 2014 Som Figur 5 visar ligger majoriteten av områdena i den övre och nedre högra kvadranten, som båda har stor impact. Lägst antal områden finns i kvadranten där forskningsområdena har låg impact men hög grad av specialisering. Detta innebär att det finns få forskningsområden i Stockholm som producerar mycket, men där kvaliteten inte lever upp till den nordiska standarden. I den nedre vänstra kvadranten som har både låg impact och låg specialisering finns 42 forskningsområden, vilket är betydligt färre än i den övre högra kvadran ten. Detta betyder att Stockholm, totalt sett, redan har många styrkor men även att ett flertal forskningsområden som har antingen en stor impact eller hög specialisering har potential att utvecklas till sådana styrkor. Hälsovetenskap och naturvetenskap är de två discipliner som primärt dominerar i kvadranten med stor impact och hög grad av specialisering. Naturvetenskap omfattar dessutom den största delen av disciplinerna i kvadranten med stor impact och låg specialisering. Följaktligen har Stockholm ett väsentligt antal forskningsområden som i Norden kan klassificeras som styrkor. I Figur 6 nedan illustreras de 38 bästa styrkorna som befinner sig i den övre högra kvadranten. I Appendix redovisas samtliga värden för respektive forskningsområde. För att finna de starkaste styrkepositionerna inom samtliga fem discipliner har vi tagit tio forskningsområden inom varje huvudområde som ligger över det nordiska snittet i specialisering och impact. Detta gav totalt 38 ämnesområden då humaniora endast hade fem forskningsområden och samhällsvetenskap hade endast tre forskningsområden som levde upp till dessa krav (specialisering och impact över 1,0) 19

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Vad är smart i smart specialisering?

Vad är smart i smart specialisering? Reglabs Sökmoln Lärprojektet Klusterutveckling Nätverket Klusternod Branschanalyser Innovationsindex och Förnyelseindex Innovationsstrategi Innovationsupphandling Lärresa till Midtjylland Open innovation

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi

Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi 30 mars 2012 Stockholm från en styrkeposition till världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationskraft är unik. Näringslivet är framgångsrikt och kunskapsintensivt, tjänstesektorn

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

EU-program

EU-program Januari 2010 EU-program 2007-2013 Utgivningsår: 2010 För mer information kontakta Länsstyrelsen i Stockholms län, avdelningen för tillväxt Tfn 08-785 40 00 Rapporten finns endast som pdf. Du hittar den

Läs mer

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind

Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vad säger forskningen om högskolepedagogik? Lars Geschwind Vår rapport Lars Geschwind, KTH & Eva Forsberg, Uppsala universitet Forskning om högre utbildning i Sverige: aktörer, miljöer och teman, Vetenskapsrådets

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Vetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Vetenskapsrådet. Missiv 2009-07-14 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Carl Jacobsson. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 2009-07-14 Handläggare Carl Jacobsson Diarienummer 111-2008-7887 (U2009/4353/F) Vetenskapsrådet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Missiv Enligt regeringsbeslut U2009/322/F (2009-01-29) fick Vetenskapsrådet

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning

Bibliometriskt underlag för medelsfördelning Diarienummer 354-2014-6411 Datum 2014-04-29 Handläggare Henrik Aldberg Carl Jacobsson Bibliometriskt underlag för medelsfördelning 1 Bakgrund I den forskningsproposition regeringen lade fram hösten 2008,

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Regionalfonden Västsverige

Regionalfonden Västsverige Regionalfonden Västsverige 2014-2020 Thanos Pinakas Linnea Hagblom 1 Politiska styrmedel EU 2020 Östersjöstrategin Partnerskapsöverenskommelsen Nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Tillväxt och innovation?

Tillväxt och innovation? Tillväxt och innovation? hur gör vi i vår region? Smart Region specialisering, Östergötland2015-05-20, Peter Larsson Vår styrka East Sweden Business Region en koordinerad regional plattform för innovation,

Läs mer

QS World University Rankings 2014/2015

QS World University Rankings 2014/2015 Sid 1 (6) QS World University Rankings 2014/2015 Umeå universitet klättrar i årets QS World University Ranking med 22 platser. Bästa placeringen för universitetet någonsin med nummer 267. Placeringen innebär

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten.

Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten. Västra Götalandsregionens arbete med internationella FoIsamarbeten En ledande industriregion Ett uttalat politiskt mål att Västra Götaland är och fortsatt ska vara en ledande industriregion Industrin har

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige

Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige Vad betyder utvärderingen för utvecklingen inför åttonde ramprogrammet? Arbetet inför FP8 Tidigare FP har: främjat europeiskt samarbete ökat samverkan UoH näringsliv ökat samverkan inom Sverige tillfört

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Information Nationella Regionalfondsprogrammet Information Nationella Regionalfondsprogrammet 1 1 Regionalfonden 2014-2020 Nio program i Sverige 6 2 3 4 5 Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat

Klimatsynk. Nationellt samarbete för energi och klimat Klimatsynk Nationellt samarbete för energi och klimat Sverigebilden kräver regionala nyanser 21 län, 290 kommuner, 73 LA-regioner Stort och smått Stora skillnader mellan och inom regioner avseende demografi,

Läs mer

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren

Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen. Per Ahlgren Kort introduktion till bibliometri samt huvuddragen i den norska modellen Per Ahlgren per.ahlgren@sub.su.se Introduktion Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar Bibliometri är främst

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

16/12/14. Samproduktion för tillväxt Resultat och effekter av forskningsfinansiering. Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD

16/12/14. Samproduktion för tillväxt Resultat och effekter av forskningsfinansiering. Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD 16/12/14 Samproduktion för tillväxt Resultat och effekter av forskningsfinansiering Resultatrapport till KK-stiftelsen av DAMVAD 2 SAMPRODUKTION FÖR TILLVÄXT RESULTAT OCH EFFEKTER AV FORSKNINGSFINANSIERING

Läs mer

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt

Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Universitet som drivkraft för utveckling och tillväxt Gräv där du står! Vision 2016: Örebro universitet är ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Vårt

Läs mer

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013

UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2013 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson / Enheten för analys och utvärdering PM 2013:12 Diarienummer V2013/781 Oktober 2013 GÖTEBORGS

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Utlysning av Linnéstöd

Utlysning av Linnéstöd VETENSKAPSRÅDET Generaldirektörens kansli PM Utlysning av Linnéstöd Under rubriken Strategiska insatser i regeringens forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) presenteras

Läs mer

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering

Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Regionalfonden Västsverige

Regionalfonden Västsverige Regionalfonden Västsverige 2014-2020 Kort om Tillväxtverket Arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Genom kunskap, nätverk och finansiering skapar vi bättre förutsättningar för befintliga och

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. En smak av EU Lena Johansson-Skeri Anneli Norman En smak av EU 2015 Lena Johansson-Skeri Anneli Norman 1 Dagens program Vad gör vi på Tillväxtverket? Vad är ett EU-projekt? Vad är ett regionalfondsprojekt? Hur ansöker man om stöd från regionalfonden?

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014.

FOKUS Forskningskvalitetsutvärdering. Sverige. Obs pågående arbete. SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014. Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige Obs pågående arbete SUHF Forskningsfinansiering för administratörer 5 december 2014 Sara Monaco UoH intäkter för forskning och forskarutbildning 2013 Företag i

Läs mer

- Strategiska satsningar för innovationskraft

- Strategiska satsningar för innovationskraft - Strategiska satsningar för innovationskraft Innovationskraftsseminarium Göteborg 26 oktober 2010 1 Helena L Nilsson Enhetschef Forskning och utveckling Regional utveckling, Västra Götalandsregionen 2

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014

PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 FAKTA I KORTHET Nr. 9 2015 PROJEKT FÖR HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2014 Den här publikationen redovisar hur Region Värmlands beviljade projektmedel har fördelats under 2014. Den visar hur

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne Jerker Moodysson CIRCLE, Lunds universitet VRI samling, Tromsø,

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner?

Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Regionalt utvecklingskapital Vad består vårt utvecklingskapital av och hur ser det ut i andra regioner? Utbildningsdag 20 oktober 2016 Hans Nylund Avdelningen för regional utveckling Norrbottens läns landsting

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft

Kunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Schweiz Sverige

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg

PM GÖTEBORGS UNIVERSITET Avdelningen för analys och utvärdering Box 100, Göteborg UNIVERSITETSRANKINGEN FRÅN TIMES HIGHER EDUCATION 2012 En analys av resultatet för Göteborgs. Magnus Gunnarsson/Avdelningen för analys och utvärdering PM 2012:03 Diarienummer V2012/679 Oktober 2012 PM

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta

Individrörlighet för innovation och samhällsnytta UTLYSNING 1 (9) Datum Diarienummer 2016-12-15 2015-05904 Reviderad Individrörlighet för innovation och samhällsnytta En utlysning inom programmet Kunskapstriangeln VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH

Läs mer