Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen"

Transkript

1 Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

2

3 Rapport 2015:4 Kartläggning av styrkeområden i Stockholmsregionen

4 Rapporten är framställd av DAMVAD för Länsstyrelsen i Stockholm och medfinansierad av Tillväxtverket. Foto omslag: Kerstin Stickler Utgivningsår: 2015 ISBN: För mer information kontakta avdelningen för tillväxt. Länsstyrelsen i Stockholm Hantverkargatan 29 Box Stockholm Telefon: Länsstyrelsens rapporter finns på

5 Förord Under de senaste åren har innovationsfrågan fått ett ökat fokus i Europa. Som ett resultat av detta har EU i samband med genomförandet av strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet Smart specialisering för att utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare sätt. Detta har bland annat resulterat i krav på så kallade Research and Innovation Strategies for Smart Specialisation (RIS3) för finansiering inom strukturfondsprogrammen I Stockholms finns sedan 2012 den regionala innovationsstrategin Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Strategin lyfter fram fem prioriterade policyområden; effektivisering av forskningsoch innovationsinfrastrukturen, ökade satsningar på tvärvetenskap, kapitalförsörjning, upphandling som drivkraft för innovation och vikten av att skapa global attraktivitet för studenter, forskare och experter. Den regionala innovationsstrategin är av generell karaktär och fokuserar inte på specifika kompetensområden eller branscher. Stockholms regionalfondsprogram Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för regionalfonden har däremot en övergripande inriktning mot att skapa en hållbar stadsutveckling. Programmet har en uttalad ambition om att strukturfondspartnerskapet ska ta ökat ansvar för att identifiera strategiskt viktiga utmaningar som ska adresseras i samband med utlysningar inom programmet, den så kallade Stockholmsmodellen. Under 2015 påbörjas ett arbete för att följa upp den regionala innovationsstrategin. Som ett underlag i processen genomfördes denna kartläggning av Stockholmsregionens styrkeområden inom forskning, näringsliv och offentlig sektor. Rapporten har tagits fram inom den regionala samverkansplattformen Innovationskraft Sthlm och medfinansierats av Tillväxtverkets program för regionalt innovationsarbete och kluster. Syftet med rapporten är att den ska fungera som inspiration för fördjupade diskussioner om en eventuell revidering av innovationsstrategin i linje med ambitionerna kring smart specialisering. Kartläggningen genomfördes under hösten 2014 av konsultföretaget DAMVAD Sverige AB och bygger på en kombination av dokumentstudier, bibliometriska och statistiska analyser samt intervjuer med nyckelaktörer i regionen. Konsulterna ansvarar för rapportens innehåll och förslag. Projektledare på länsstyrelsen har varit Maria Lindqvist, avdelningen för tillväxt. Stockholm i februari 2015 Mats Hedenström

6

7 Innehåll Sammanfattning... 7 Introduktion... 9 Varför styrkeområden?... 9 Regionala styrkeområden Analysmodell Disposition Forskningsmässiga styrkepositioner Metod Avgränsning Identifiering av styrkor Utveckling av styrkor Identifiering av potentiella styrkor Resultat Analys Forskningsområden med positiv utvecklingstendens Potentiella styrkeområden Institutioners Impact Nationell och Internationell forskningsfinansiering Finansiering från Vetenskapsrådet Finansiering från VINNOVA Internationell finansiering Näringsnischer och kompetenser Metod och data Definition av specialisering Resultat Övergripande näringslivsindikatorer Detaljerade näringslivsindikatorer Doktorander och lärare på lärosäten Analys Offentliga styrkeområden Metod Resultat Reflektioner kring det offentligas roll från intervjuer Möjliga styrkeområden för smart specialisering i Stockholmsregionen Sex förslag på områden för fortsatt och fördjupande analys Appendix Forskningsmässiga styrkeområden Näringslivsmässiga styrkeområden Referenser

8 6

9 Sammanfattning DAMVAD har på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län genomfört en studie med syfte att kartlägga regionala styrkeområden. Konkret undersöks följande frågeställningar: Inom vilka forskningsområden har Stockholms universitet och högskolor en stark position nationellt och internationellt? Vilka discipliner/forskningsgrupper prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden har man deltagit i internationella forskningsprogram? Inom vilka nischer har Stockholms näringsliv en stark nationell och/ eller internationell position? Inom vilka nischer har Stockholms offentliga aktörer en stark position? Hur kan dessa nischer kan preciseras/definieras? Kartläggningen har genomförts utifrån en kombination av dokumentstudier, sammanställning ur befintliga databaser, bibliometrisk analys, analys av forskningsfinansiering, intervjuer, enkät och en workshop med ett urval av nyckelpersoner inom akademi, näringsliv och offentlig sektor. Vad gäller forskning visar resultaten att Stockholm har hela 97 styrkeområden inom 334 olika forskningsområden. Vi använder två olika variabler för att mäta styrkan i respektive forskningsområde, impact inom respektive disciplin mätt genom citeringsgrad samt specialiseringsgrad. Bägge parameter jämförs med ett Nordiskt genomsnitt. Av de 97 styrkorna finns hela 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli en forskningsstyrka i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna som definierar en styrka. Fokus i en tänkt utveckling av styrkepositionen bör därför ligga på den andra parametern. Här är det viktigt att understryka att det nordiska genomsnittet ligger relativt högt i internationell jämförelse. Bilden av forskningsmässiga styrkepositioner styrks av data kring forskningsfinansiering. Ser vi till nationell forskningsfinansiering har Vetenskapsrådet (VR) mellan delat ut drygt 5,6 miljarder kronor i Stockholmsområdet. Vetenskapsrådet har beviljat medel till Stockholmsregionens aktörer främst inom ämnesområdena Medicin och Hälsa (43 %), samt Naturvetenskap och Teknik (34 %). VINNOVA har under perioden delat ut 6,5 miljarder kronor till projekt med deltagare i Stockholmsregionen. Av de beviljade medel som inte riktar sig till generella områden har drygt 60 procent av VINNOVAs finansiering delats ut inom program som tillhör ämnesområdet Teknik. När det gäller den internationella finansieringen från det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7) utgör aktörer från 7

10 Stockholm 40 procent av den beviljade budgeten för svenskt deltagande. De främsta deltagarna från Stockholms län KI, KTH och SU. Vi ser även att styrkor inom forskning återspeglas hos de styrkor som kartlagts inom Stockholmsregionens näringsliv och kompetenser. Vi ser bland annat en tydlig koppling mellan IKT och Teknik där både forskning och näringsliv har styrkepositioner. Vi har sammanställt styrkeområden hos näringsliv och kompetenser på övergripande samt finfördelad nivå. På den övergripande nivån finner vi elva områden där Stockholmsregionen visar styrka Knowledge Intensive Business Services (KIBS), Finans, Information och Kommunikationsteknik (IKT), Kreativa och Kulturella Näringar (KKN), CleanTech, Life Science, Professionella tjänster och forskningskompetens, Handel, Transport, Tillverkning samt Utbildning. På den mer finfördelade nivån har vi tagit ett steg längre och funnit nischer inom de övergripande områdena. Dessa nischer återfinns främst inom relativt högteknologiska näringsområden såsom IKT, KIBS, CleanTech samt Professionella tjänster och forskningskompetens. Även inom Tillverkning utkristalliseras ett flertal framstående nischer. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att Stockholmsregionen främst har styrkepositioner inom näringsnischer och kompetenser inom områden med relativt högt kunskapsfokus. Detta ger goda förutsättningar för Stockholmsregionen att specialisera sig inom områden där framtidsutmaningar kan mötas med höga kunskaps- och kompetensnivåer. Vi har även identifierat styrkor hos offentliga aktörer i Stockholms län. I intervjuer, enkät och dokumentstudier omnämns följande områden: Utveckling av vårdval, Tillgång till unik biobank och patientregister, Framtidens hälsosystem, Öppna data och omfattande IT-tjänster, IT och hållbar stadsutveckling, Hållbara byggnader, IT för att minska klimat- och energipåverkan, nya affärsmodeller och kreativa näringar. Avslutningsvis har vi med utgångspunkt i hållbar stadsutveckling, som är det övergripande målet för det regionala strukturfondsprogrammet i Stockholm ( ), arbetat med att paketera Stockholmsregionens styrkeområden för att ingå i en strategi för smart specialisering. Detta har resulterat i ett första diskussionsunderlag, där vi identifierat fem övergripande teman där empirin är samstämmig kring Stockholmsregionens styrkor. Dessa fem teman är: Hälsosam stad, Grön stad, Smart stad, Inkluderande stad samt Attraktiv stad. Detta är områden kan vi se att näringsliv, forskning och offentlig sektor uppvisar styrkor. I nästa steg måste analysen av dessa områden fördjupas och förankras i en regional mobiliseringsprocess. Torben Bundgaard Vad på DAMVAD har varit projektledare för uppdraget. Huvuddelen av texten har skrivits av Frida Karlsson, Jonas Öhlin, Alberte Nielsen på DAMVAD och Christina Johannesson på Cajalma. 8

11 Introduktion Varför styrkeområden? Innovationsfrågan har under de senaste åren kommit allt högre på agendan på europeisk, men även nationell och regional nivå. Diskussioner förs på olika nivåer om hur innovationskraften kan stöttas i de europeiska regionerna. Inom EU har man som en del av strategin Europa 2020 för smart, hållbar och inkluderande tillväxt introducerat begreppet Smart specialisering. Målet med denna strategi är bland annat att identifiera specifika regionala styrkeområden som kan utnyttja investeringar i forskning och innovation på ett effektivare sätt. Som ett villkor för finansiering inom strukturfondsprogrammen ställs krav om att regioner har en så kallad Research and Innovation Strategy for Smart Specialisation (RIS3), som syftar till att specificera europeiska regioners styrkeområden. Denna studie syftar till att identifiera befintliga styrkeområden inom Stockholmsregionen som kan bidra till att lösa prioriterade utmaningar. I rapporten identifieras inom vilka nischer Stockholms aktörer har förutsättningar att genom samverkan utveckla internationell konkurrenskraft. Underlaget som denna kartläggning avser att leda till ska också kunna utnyttjas för att identifiera områden där regionen saknar konkurrenskraftiga förutsättningar, och där utmaningarna istället bör hanteras genom ökad samverkan med andra regioner, nationellt och internationellt. Mer konkret berörs följande frågeställningar i denna rapport: Inom vilka forskningsområden har Stockholms universitet och högskolor en stark position nationellt och internationellt? Vilka discipliner/forskningsgrupper prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden har man deltagit i internationella forskningsprogram? Inom vilka nischer har Stockholms näringsliv en stark nationell och/ eller internationell position? Inom vilka nischer har Stockholms offentliga aktörer en stark position och hur kan dessa nischer preciseras/definieras? Vi vill rikta ett särskilt tack till Vetenskapsrådet, Patent- och registreringsverket och VINNOVA för tillgång till data. Även stort tack till Christina Johannesson, Cajalma AB, för viktiga inspel och kvalitetssäkring under hela processens gång. 9

12 Regionala styrkeområden Det finns ett stort antal studier av regionala styrkeområden, kluster och nischområden inom forsknings- och näringslivsområdet i Sverige, för Stockholmsregionen och internationellt. Dock är det vår erfarenhet att dessa analyser ofta använder endimensionella metodiska tillvägagångssätt med fokus på exempelvis näringsliv, forskning eller kompetensförsörjning som kan vara svåra att koppla samman. Ofta är analyserna endimensionella utan att ta hänsyn till helhetsperspektiv på en regions styrkeområden. Mot bakgrund av detta kan det vara svårt att identifiera en generell bild av hur en region kan specialisera sig gentemot andra regioner. Det är även relativt stora variationer mellan hur man definierar en regional styrkeposition, ett kluster eller en forskningsmässig styrka. Här tillkommer även att analyserna ofta har olika geografiska avgränsningar där Stockholmsregionen sällan är i fokus. Resultatet är en relativt fragmenterad och/eller relativt övergripande bild av styrkepositioner, där man inte kommer längre än att identifiera styrkeområden såsom life science, IKT, kreativa och kulturella näringar och CleanTech, som ofta lyfts fram som regionala styrkeområden i Stockholm. I den kunskapsintensiva ekonomin drivs tillväxten i metropoler och storstäder i stor utsträckning av humankapital och innovationskraft. För att vara innovativ, och därmed konkurrenskraftig, måste företagen samarbeta med forskningsinstitutioner och ha tillgång till välutbildad arbetskraft. Dessa återfinns oftast främst i storstäderna, där högutbildade placerar sig på grund av karriärmöjligheter. Urbaniseringen kring metropolerna har därför bidragit till stora skillnader mellan Stockholmsregionen och andra regioner, vilket även påverkar sättet man identifierar och arbetar med styrkeområden. I Figur 1 nedan formaliseras sambandet mellan näringsliv, forskning och utbildning samt kompetensförsörjning. Som utgångspunkt i denna kartläggning ser vi Stockholms län som en metropolregion och analyserar det som en sådan. 10

13 Figur 1 -Tre områden som definierar regionala styrkepositioner Starkt näringsliv Stark forskning & utbildning Stark kompetens/ talangpool Källa: DAMVAD 2014 Analysmodell I denna analys har vi ett angreppssätt där vi vill komma ner på en mer detaljerad nivå än traditionella branscher, vilket är realistiskt givet det stora och varierade näringslivet i Stockholmsregionen. Vi syftar även till att ha en flerdimensionell analys, där vi identifierar starka forskningsområden och näringslivsnischer i samspel med varandra samt styrkor på kompetenssidan med fokus på utbildning och arbetsmarknad. Slutligen önskar vi dokumentera styrkeområden i Stockholmsregionen utifrån en uppfattning av regionen som en metropolregion som till följd av sin storlek, varierade näringsliv, varierande befolkningssammansättning, och varierande forskning och utbildningsutbud, är olik andra regioner i Sverige. Figur 2 sammanfattar den analys- och metodmodell vi använder oss av i denna rapport. I kartläggningen arbetar vi genom att studera regionala styrkeområden där man kan identifiera synergier och samspel mellan regionala näringsmässiga nischer, starka regionala forsknings- och utbildningsområden och starka talangpooler. Vi använder oss i studien av dokumentstudier, befintliga statistiska databaser, bibliometri samt personliga djupintervjuer kombinerat med en minienkät med forskningspolitiska aktörer för att identifiera de samlade och detaljerade styrkeområdena för Stockholms län. Vi har även under projektets gång arbetsmöten och en avslutande workshop för att ytterligare testa och nyansera resultaten. Processen att kartlägga och identifiera regionala styrkeområden på djupet menar vi kräver en modell med byggstenar, där analysen av samspel och synergier dem emellan ger ett mervärde som går utanför det traditionella endimensionella fokus som ofta tillämpas när regionala styrkeområden kartläggas. 11

14 Figur 2 - Analysmodell för att kartlägga regionala styrkeområden Källa: DAMVAD 2014 Disposition I första kapitlet analyserar och redovisar vi inom vilka forskningsområden Stockholmsregionens universitet och högskolor har en stark position nationellt och internationellt. Vi tittar även närmare på vilka discipliner/forskningsgrupper som prioriteras i nationell forskningsfinansiering och inom vilka områden man har deltagit i internationella forskningsprogram. Kapitel två handlar om näringsliv och kompetenser i Stockholmsregionen. Vi använder statistik för att utröna vilka nischer Stockholmsregionen näringsliv har starka positioner inom. I kapitel tre presenteras de offentliga aktörernas styrkor och ett urval av de områden där respondenter bedömer att offentliga aktörer har en betydande roll i att stödja näringsliv och forskning samt främja innovation. I det avslutande kapitlet kopplar vi samman styrkepositionerna från forskning, näringsliv och offentlig sektor. Detta avsnitt syftar till att ge en sammanfattande insikt i Stockholmsregionens styrkeområden i dag och i framtiden. 12

15 Forskningsmässiga styrkepositioner Det är inte tillräckligt att uteslutande studera näringslivets prestation för att fastställa regionens styrkor vi måste även inkludera framtida potential, i vilken forskning spelar en avgörande roll. För att betrakta specialisering (kvantitet) och impact (genomslagskraft) av forskningen som produceras i Stockholmsregionen används i detta kapitel bibliometriska analyser. I detta kapitel redovisar vi även vilka forskningsdiscipliner/forskningsgrupper som prioriteras i nationell finansiering samt vilka som deltagit i internationella forskningsprogram. Resultaten visar att: Stockholm har en styrkeposition i 97 forskningsområden av 334 möjliga. Dessa har stor impact i respektive discipliner och hög specialiseringsgrad i förhållande till Norden generellt. Av de 97 styrkorna finns 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli starka i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna (specialisering och impact) som definierar en styrka 1. Fokus i ett tänkt utvecklingsarbete bör därför ligga på den andra parametern. Vad gäller forskningsfinansiering har Vetenskapsrådet (VR) mellan delat ut drygt 5,6 miljarder kronor i Stockholmsområdet. Vetenskapsrådet har beviljat medel till Stockholmsregionens aktörer främst inom ämnesområdena Medicin och Hälsa (43%), samt Naturvetenskap och Teknik (34%). VINNOVA har under perioden delat ut 6,5 miljarder kronor till projekt med deltagare i Stockholmsregionen. Av de beviljade medel som inte riktar sig till generella områden har drygt 60 procent av VINNOVAs finansiering delats ut inom program som tillhör ämnesområdet Teknik. Tittar vi på internationell finansiering ser vi att aktörer från Stockholms län utgör 40 procent av den beviljade budgeten för svenskt deltagande i det sjunde ramprogrammet för utveckling inom forskning och teknik (FP7). De främsta deltagarna från Stockholms län är KI, KTH och SU. Analysen fokuserar på hur stor impact forskningen i Stockholmsregionen har i förhållande till den generella nordiska forskningen. Detta sker genom att titta på antalet vetenskapliga publikationer utgivna från institutioner i regionen, samt antal gånger dessa publikationer har blivit citerade. Båda dessa uppgifter är väl definierade i de databaser som utgör våra datakällor. Detta ger oss en bild av vilka styrkor Stockholmsregionen har, och var det finns utvecklingspotential. I denna analys definieras en styrka som ett 1 Parametrarna impact och specialisering definieras senare i kapitlet. 13

16 forskningsområde, där Stockholm har stor impact (genomslagskraft) och en särskild specialisering. Detta utvecklas närmare i följande metodavsnitt. Metod I denna analys används den internationella bibliometriska databasen Scopus, som är en av två ledande databaser inom detta område. Scopus innehåller 50 miljoner publikationer, varav stycken har svenska författare (oktober 2014). Databasen har ett särskilt fokus på internationella publikationer, samt publikationer av typen artiklar och konferensbidrag, vilket betyder att publikationer på lokala språk samt publikationer i monografier och antologier täcks i en lägre grad av databasen. Vi har även i studien genomfört intervjuer med aktörer i Stockholmsregionen för att få testa och nyansera de bibliometriska resultaten. Dessa svar redovisas löpande i resultatavsnitten. Avgränsning Fokus i analysen är på de lärosäten i Stockholmsregionens som har den mest omfattande forskningsvolymen. Detta innebär att följande fem lärosäten omfattas av analysen: Handelshögskolan i Stockholm Karolinska Institutet (inkl. universitetssjukhuset) Kungliga Tekniska Högskolan Stockholms universitet Södertörns högskola Analysen är begränsad till den senaste femårsperioden, dvs. publikationer utgivna under åren 2009 till Dessutom avgränsas studien till följande publikationstyper: artiklar, reviews, och konferensbidrag. Detta gör vi för att begränsa eventuella störningar från publikationstyper som till exempel notes och editorials som inte har betydande vetenskaplig karaktär. För att ha ett riktmärke att jämföra Stockholm med, finner vi liknande information om publikationer från samtliga nordiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. De nordiska länderna anses vara det mest relevant att jämföra med då analysen syftar till att hitta regionala styrkepositioner. Utmärkande hos alla de nordiska länderna är att de är forskningsmässigt starka (Nordforsk 2014). Detta gör det relativt svårare att uppnå en styrkeposition än om vi jämfört med hela världen där länder som till exempel Kina hade dragit ner genomsnittet. Slutligen bör det noteras att analysen avgränsas till de vetenskapliga discipliner där Stockholm har fler än 50 publikationer under en femårsperiod. Anledningen till detta är tvådelad, dels kommer analysen av forskningsområdena inte att vara tillräckligt stabil om den baseras på ett väldigt lågt antal publikationer. Dessutom finns det ingen grund för att 14

17 benämna något en styrka om området inte uppnår en viss volym av forskningsresultat. Identifiering av styrkor Scopus tilldelar varje tidskrift i deras databas ett eller flera forskningsområden, som tematiskt täcker innehållet av tidskriftens publikationer. Forskningsområden kan exempelvis vara Animal Science and Zoology, Language and Linguistics och så vidare. Sammanlagt delas de vetenskapliga publikationerna in i 334 olika forskningsområden. För att identifiera konkreta styrkor delades Stockholms (de valda lärosätena) vetenskapliga publiceringar in i dessa olika forskningsområden och analyserades. Genom denna metod kan vi identifiera vilka forskningsområden som presterar bäst, istället för att betrakta Stockholms forskning som helhet. De 334 forskningsområdena delas vidare in i 36 överordnade discipliner som samlar relaterade forskningsområden, såsom Biochemistry or Biophysics som båda ligger under disciplinen Biochemistry, Genetics and Molecular Biology. Dessa huvudkategorier har skapats av Scopus. De överordnade huvudkategorierna har i denna analys även delats in i ytterligare fem huvudområden: humaniora, teknik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och hälsovetenskap. Denna huvuduppdelning har gjorts baserat på de 334 forskningsområden för att kunna åskådliggöra var styrkorna finns på en aggregerad nivå. För varje forskningsområde divideras antal citeringar med antal publikationer. Detta görs för både Stockholm och Norden, varefter siffrorna jämförs med varandra. Om Stockholm ligger högre än Norden, har deras publikationer i genomsnitt högre impact (genomslagskraft) än de nordiska (>1). Omvänt, om siffran är lägre än det nordiska genomsnittet så har Stockholm en lägre impact, och det kommer då inte att med denna metod finnas indikationer om någon speciell styrka i Stockholm. Analysen av impact kompletteras med en analys av huruvida Stockholm har specialiserat sig inom detta område, det vill säga huruvida Stockholms aktivitet inom disciplinen/huvudområdet överstiger den genomsnittliga aktivitetsnivån. Detta görs genom att observera hur stor andel av Stockholms samlade antal publikationer som utgörs av en viss disciplin, detta jämförs sedan med Nordens samlade andel. Liksom för impact, betyder ett högre tal (värden > 1) att det finns en specialisering. Tillsammans möjliggör dessa två mått en stark indikation på Stockholms forskningsmässiga styrkor. För att finna de bästa styrkorna representerade inom samtliga fem vetenskapliga huvudområden, studerar vi de fem forskningsområdena från varje huvudområde som ligger över genomsnittet i specialisering och som även har den största impact. Detta gav 38 discipliner, då humaniora endast hade fem stycken som levde upp till kraven och samhällsvetenskap endast 3. 15

18 Det är värt att notera att forskningsområdet Archaeology förekommer två gånger i Scopus databas, dels inom disciplinen Arts and Humanities men även inom disciplinen Social Sciences. Dessa två är i vår analys sammanslagna till ett forskningsområde under Arts and Humanities. Utifrån våra syften är de två forskningsområdena inte tillräckligt olika i sitt innehåll för att rättfärdiga att de genom en uppdelning förlorar i styrka och position utifrån den analys vi gör. Utveckling av styrkor I analysen kompletteras identifieringen av de nuvarande forskningsmässiga styrkorna med att studera utvecklingen av dessa forskningsområden fram tills idag. Detta görs genom att titta på hur nuvarande styrkor har presterat historiskt genom att jämföra perioden med Som kommer framgå i analysen, har några styrkor blivit mer specialiserade och haft större impact medan andra forskningsområden var mer framträdande styrkor under och som klarade sig relativt sett sämre under perioden Identifiering av potentiella styrkor Om ett forskningsområde har låg specialiseringsgrad men stor impact, kan det innebära att området har potential att utvecklas till en av Stockholmsregionens styrkor, men att det ännu inte har uppnått tillräcklig forskningsvolym för att vara en av huvudaktörerna. Å andra sidan, om ett forskningsområde har hög specialiseringsgrad men låg impact så har området inte samma forskningsmässiga kvalitet som i resten av Norden. Dock är volymen av publikationer signifikant, vilket kan betyda att forskningsområdet är av särskild prioritet i Stockholmsregionen men att flera av publikationerna inte har tillräckligt antal citat, och därmed pressas genomsnittet ned. Analysen kan därför användas till att identifiera områden där ett större fokus på uppgradering av kompetens och antal citat kan vara en prioritet för att uppnå status som en styrka. Resultat 97 av de 334 forskningsområdena klassas som styrkeområden. Dessa styrkor har stor impact i sina respektive discipliner samt hög specialiseringsgrad i förhållande till Norden generellt. Av de 97 styrkorna finns 77 inom hälsovetenskap och naturvetenskap. Av de områden som inte definierats som styrkor, har 108 stycken potential att bli en i framtiden. Dessa 108 överstiger det nordiska genomsnittet för en av de två parametrarna som definierar en styrka. Fokus i en tänkt utveckling bör därför ligga på den andra parametern. De tio starkaste potentiella forskningsområdena är: Science Plant, Neuroscience (miscellaneous, Insect Science, Control and Optimization, Computational Mathematics, Ecology, Evolution, Behavior and Systematics, Endocrine and Autonomic System, 16

19 Figur 3 - Översikt Stockholmsregionens 38 styrkeområden jämfört med det nordiska genomsnittet Källa: DAMVAD (2014) Oncology (nursing), History and Philosophy of Science, Linguistics and Language Stockholmsregionens 38 styrkeområden redovisas i figuren ovan. Analys Genom att studera disciplinernas fördelning kan vi se hur områdena ligger till i förhållande till det nordiska genomsnittet. I Figur 4 nedan redovisas impact och specialiseringsgrad som X- respektive Y-axel, och vi får en bild av hur forskningsområdena förhåller sig i jämförelse med det nordiska genomsnittet. De forskningsområden som befinner sig i den övre vänstra kvadranten har hög specialiseringsgrad men låg impact. I den övre högra kvadranten har forskningsområdena både hög specialisering och stor impact. I nedre vänstra kvadranten har forskningsområdena låg specialisering och låg impact. I nedre högra kvadranten har forskningsområdena låg specialisering men stor impact. De forsknings 17

20 Figur 4 - Stockholmsregionens forskningsområden jämfört med det nordiska genomsnittet 3,00 2,50 2,00 1,50 Specialisering 1,00 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 2,50 0,50 0,00 Impact Humaniora Natur Samhälle Hälsa Teknik Källa: DAMVAD 2014 Not: Detaljerade värden för samtliga forskningsområden redovisas i Appendix områden som ligger i den övre högra kvadranten är de forskningsområden som vi definierar som styrkor då de ligger över genomsnittet med avseende på båda parametrarna. Figur 4 ovan visar att största delen av forskningsområdena i Stockholm befinner sig i den kvadrant som har både stor impact och hög specialisering, medan den nedre högra kvadranten har näst flest forskningsområden (stor impact men låg specialisering). De flesta forskningsområden ligger centrerade kring axlarnas skärningspunkt (1 = genomsnittet) och är därför inte signifikant bättre eller sämre med avseende på specialisering och/eller impact. Det finns dock enskilda områden som befinner sig i ytterkanterna i diagrammet, som därför är discipliner som är väsentligt bättre baserat på en eller två av de valda parametrarna. En detaljerad tabell med värden för respektive område finns i Appendix. Figur 5 visar mer exakt hur många forskningsområden som befinner sig i varje kvadrant. 18

21 Figur 5 - Antal forskningsområden per kvadrant Antal forskningsområden Låg impact, hög specialisering Hög impact, hög specialisering Låg impact, låg specialisering Hög impact, låg specialisering Natur Hälsa Teknik Samhälle Humaniora Källa: DAMVAD 2014 Som Figur 5 visar ligger majoriteten av områdena i den övre och nedre högra kvadranten, som båda har stor impact. Lägst antal områden finns i kvadranten där forskningsområdena har låg impact men hög grad av specialisering. Detta innebär att det finns få forskningsområden i Stockholm som producerar mycket, men där kvaliteten inte lever upp till den nordiska standarden. I den nedre vänstra kvadranten som har både låg impact och låg specialisering finns 42 forskningsområden, vilket är betydligt färre än i den övre högra kvadran ten. Detta betyder att Stockholm, totalt sett, redan har många styrkor men även att ett flertal forskningsområden som har antingen en stor impact eller hög specialisering har potential att utvecklas till sådana styrkor. Hälsovetenskap och naturvetenskap är de två discipliner som primärt dominerar i kvadranten med stor impact och hög grad av specialisering. Naturvetenskap omfattar dessutom den största delen av disciplinerna i kvadranten med stor impact och låg specialisering. Följaktligen har Stockholm ett väsentligt antal forskningsområden som i Norden kan klassificeras som styrkor. I Figur 6 nedan illustreras de 38 bästa styrkorna som befinner sig i den övre högra kvadranten. I Appendix redovisas samtliga värden för respektive forskningsområde. För att finna de starkaste styrkepositionerna inom samtliga fem discipliner har vi tagit tio forskningsområden inom varje huvudområde som ligger över det nordiska snittet i specialisering och impact. Detta gav totalt 38 ämnesområden då humaniora endast hade fem forskningsområden och samhällsvetenskap hade endast tre forskningsområden som levde upp till dessa krav (specialisering och impact över 1,0) 19

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse

6 perspektiv på samverkan och mätning av resultat och betydelse 01.06.2015 Hur Sveriges regioner i samverkan med lärosätena och näringslivet kan skapa position, attraktivitet och attraherar talanger ett urval av studier från DAMVAD 6 perspektiv på samverkan och mätning

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Nationella och regionala klusterprofiler

Nationella och regionala klusterprofiler Nationella och regionala klusterprofiler Företag inom bioteknik, läkemedel och medicinsk teknik i Sverige 2004 Arbetsmaterial 04 12 29 VINNOVA Analys VA 2005:2 BioMedley Denna redovisning är utformad som

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland

Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Strategi för Smart Specialisering i Östergötland Business Region Platform Sustainable regional growth Regional development management Regional leadership ESBR process and project management Growth- and

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Datum 2012-02-01 Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet Ett förvaltande organ är den juridiska person som förvaltar ett bidrag som Vetenskapsrådet betalar ut. Nedan listas

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA?

HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? HUR BLIR VI VINNARE PÅ SPELPLAN EUROPA? Europa blir en allt viktigare arena för FoU. EUs sjunde ramprogram har snart avverkat sitt första år och lockar med över 400 miljarder kronor i projektpengar. För

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18

PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 PROCESSTÖD TILL HÅLLBAR STADSUTVECKLING Hållbar stadsutveckling genom Urbact och andra EU-initiativ och program SKL, Stockholm 2014-11-18 Stefan Larsson Regionchef Södra Sverige Avdelningen Regioner Tillväxtverket

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Tidtabell Programstart: tidigast 15 jan 2014 Programmet öppnas eventuellt i två omgångar Omgång 1: Prioritering i juni, beslut senast 30 juni, projektstart tidigast 1 juli. Omgång 2: planerad öppning

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3

Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 Stockholms läns landsting 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Forskning och innovation TJÄNSTE UTLÅTANDE Ankom Stockholms läns landsting Handläggare: Viktoria Björk 2015-01- 2 3 ISlHLtUB Landstingsstyrelsens

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av:

Synergi 14 UTLYSNING. Dnr 20140123 Sida 1 (12) Frågor om innehållet i utlysningen besvaras av: Sida 1 (12) UTLYSNING Synergi 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att ansöka om finansiering av Synergi. Programmet syftar till att vara ett viktigt verktyg i lärosätets ambition att profilera

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020

Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Regionalfondsprogram i Sverige 2014-2020 Stockholmsregionen Björne Hegefeldt Internationella avdelningen 1 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 2 11 tematiska mål 1. Stärka forskning och innovation

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Norden som kunskapsregion strategier och instrument

Norden som kunskapsregion strategier och instrument eller Norden som kunskapsregion strategier och instrument Internationaliseringskonferensen Bergen 7 mars 2013 Monika Mörtberg Backlund Senior rådgivare, Nordiska Ministerrådet Avdelningen för Kunskap och

Läs mer

BVFF Bana Väg För Framtiden

BVFF Bana Väg För Framtiden BRANSCHPROGRAM FÖR HÅLLBAR VÄG- OCH JÄRNVÄGSTEKNIK BVFF Bana Väg För Framtiden Europas ledande forsknings- och innovationsplattform 1 Branschprogram för hållbar väg och järnvägsteknik Målsättning Skapa

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade

ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade Sida 1 (9) UTLYSNING ProSpekt 15 Forskningsprojekt för nydisputerade KK-stiftelsen inbjuder nydisputerade forskare att ansöka om finansiering av forskningsprojekt vid Sveriges nya universitet och högskolor.

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt.

Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Strategisk innovationsagenda för flygteknik: Vi bjuder på en förhandstitt. Varför flyginnovation i Sverige? Varför innovation? Leverera samhällstjänster med ökad kvalitet och effektivitet Skapa konkurrenskraft

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011

Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Open Access-publicering vid svenska lärosäten - en kartläggning 2011 Tomas Lundén & Peter Sjögårde Göteborgs universitetsbibliotek & KTH Biblioteket Mötesplats Open Access Linnéuniversitetet, Växjö 1-2

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer