agvattenpolicy för Motala kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "agvattenpolicy för Motala kommun"

Transkript

1 D agvattenpolicy för Motala kommun Antagen av kommunfullmäktige 26 februari 2007

2 Innehållsförteckning Förord 2 Inledning 3 Nationella mål 3 Policy / lokala mål 4 Prioritetsordning 4 Strategier 4 Tekniska lösningar 5 Ansvarsfördelning 5 Bilagor 7 1

3 Förord I förslaget till Motala kommuns dagvattenpolicy och strategi beskrivs en satsning på en mer hållbar samhällsutveckling när det gäller omhändertagande av dagvatten från våra tätorter. Genom denna policy och strategi introduceras ett synligt arbete med långsiktigt hållbara dagvattenlösningar som innebär att dagvattnet synliggörs på ett helt annat sätt än tidigare. De nya öppna dagvattensystemen är uppskattade inslag i boendemiljön och engagerar ofta både barn och vuxna. Som följd av den pågående utvecklingen har dagvattenhanteringen fått en mer framträdande roll i planprocessen för markanvändande och kan idag inte längre betraktas som bara en VA-angelägenhet. Politiskt har man även antagit ett antal dokument med bland annat följande lydelser: För att styra sin verksamhet mot en hållbar utveckling ska miljöhänsyn beaktas i varje beslut och på alla nivåer i organisationen. Utvecklingen ska vara i harmoni med den lokala miljön utan att skada miljön lokalt eller någon annanstans, vare sig nu eller i framtiden. (Kommunens miljöpolicy, Kommunfullmäktige) Vi skall i möjligaste mån verka för ett naturligt kretslopp i samverkan med naturen. (Inriktningsmål för dagvatten, Kommunfullmäktige) Minska föroreningsinnehållet i dagvattnet innan det når recipienten. (Resultatmål för Vattenenheten, Tekniska nämnden) Lokalt omhändertagande av dagvatten skall eftersträvas. (Resultatmål för Vattenenheten, Tekniska nämnden) Under hösten 2004 bildades en arbetsgrupp med ledning från Tekniska kontorets vattenenhet för framtagande av en dagvattenpolicy för Motala kommun med en gemensam förvaltningsövergripande strategi för dagvattenhanteringen. Uppdraget var att ta fram en policy för en långsiktigt hållbar dagvattenhantering och utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i både ny och befintlig miljö. Arbetsgruppen har samordnats och letts av Tekniska kontoret Vattenenheten, Torbjörn Swärm. Arbetsgrupp Torbjörn Swärm Claes Ekh Lennart Björck Anders Nygren Camilla Fogenstad / Melica Lindberg Kaj Lindohf Christina Johansson / Alisa Basic Anna Holmgren Tekniska kontoret, Vattenenheten Tekniska kontoret, Vattenenheten Tekniska kontoret, Projekteringsenheten Tekniska kontoret, Gatu- och Parkenheten Plan- och miljökontoret, Miljö- och hälsoskyddsenheten Plan- och miljökontoret, Bygglovsenheten Kommunledningskontoret, Stadsbyggnadsenheten SWECO VIAK Dagvattenpolicyn och strategin för Motala kommun har framtagits av deltagarna i arbetsgruppen och remissats inom berörda verksamhetsområden. Peter Malmsjö VA-chef 2

4 Inledning En stor del av den nederbörd som faller på markytan blir till dagvatten som kräver planerade åtgärder för dess omhändertagande. Markens förmåga att infiltrera nederbörd varierar med bebyggelsens struktur, de yttäckande markskiktens täthet och med årstiden. Kommunens inriktning är att så långt som möjligt utnyttja lokala lösningar för dagvattnets omhändertagande. Definition av dagvatten Dagvatten är enligt den tekniska nomenklaturen (TNC) Tillfälligt förekommande, avrinnande vatten på ytan av mark eller konstruktion, t ex regnvatten, smältvatten, spolvatten, framträngande grundvatten. Dagvattenhantering Att ta hand om avrinnande dagvatten från tak- och asfaltytor är en viktig del av samhällets åtagande. Dagvatten leds i allmänhet via ledningsnät direkt ut i recipienten, dvs. närmaste sjö eller vattendrag, och för ofta med sig stora mängder föroreningar. Utbyggnad av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ständigt ökar. En accelererande avrinning från nya områden innebär ökad belastning på recipient och befintligt ledningsnät. Genom att i större utsträckning infiltrera dagvattnet på plats efterliknar man naturens rening. Metoden kallas för öppna dagvattenlösningar och är ett samlingsnamn på olika anläggningar för omhändertagande, fördröjning och magasinering av dagvatten i helt eller delvis öppna system. Vår vision är att kommunens dagvattenhantering ska innebära friskare sjöar och vattendrag. Nationella mål I april 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Bland dessa är det flera som har beröringspunkter med dagvatten. Speciellt viktiga är: Mål 2 Grundvatten av god kvalitet. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Mål 3 Levande sjöar och vattendrag. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Mål 6 Ingen övergödning. Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Mål 12 Giftfri miljö. Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. För det fortsatta arbetet har gruppen tagit fram lokala mål för dagvattenhanteringen. Dessa är baserade på nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmål. De lokala målen kan även sammanfattas i en policy. 3

5 Policy / lokala mål Dagvattenhanteringen i kommunen ska utformas så att den naturliga vattenbalansen så långt som möjligt bibehålls, att risken för översvämningsskador vid kraftiga regn minimeras och att föroreningsbelastningen på vattendragen minskar. Öppna dagvattenlösningar ska så långt möjligt tillämpas vid planering och byggande. Vid detaljplaneprövning ska förutsättningarna för öppna dagvattenlösningar klargöras i ett tidigt skede. Särskilda områden kan i detaljplan avsättas för dagvattenhantering. Kommunen ansvarar för att dagvattenfrågorna beaktas vid ombyggnad eller annan förändring inom allmän platsmark. Kommunen ska uppmuntra till inslag av öppna dagvattenlösningar samt bidra med kunskap och information. Dagvatten bör ses som ett positivt inslag i stadsbyggandet. Prioritetsordning Arbetet med dagvattenhanteringen kräver insatser längs hela avrinningssträckan. Prioriteten för dessa insatser är: 1. Åtgärder vid källan för att så långt som möjligt minska dagvattenflöden och hindra att dagvatten förorenas. 2. Flödesutjämning och rening av dagvattnet med hjälp av öppna och synliga dagvattenlösningar på allmän mark. 3. Rening i kommunal dagvattenreningsanläggning Strategier För det fortsatt arbetet bör dagvattenhanteringen alltid finnas med som en naturlig del av den fysiska planering och infrastrukturbyggandet. Dagvattenpolicyn ska vara väl känd inom den kommunala verksamheten. Kommunen ska sprida kunskap till allmänhet och fastighetsägare. Kommunens vision och mål ska konkret synliggöras genom verkliga exempel på lösningar. Avledningen av dagvatten ska anordnas så att skadeverkningar vid miljöolyckor begränsas. Dagvattenhanteringen ska säkerställa att skador på fastigheter och andra anläggningar inte uppkommer Dagvattenavrinningsområden klassas med avseende på föroreningsbelastning. Förorenat dagvatten ska behandlas innan det infiltreras i mark eller släpps ut i recipient. 4

6 Dagvatten ska så långt det är möjligt avledas ovan mark. Om förutsättningar saknas för lokalt omhändertagande av dagvatten ska vattenflödet helst fördröjas innan avledning sker till lämpligt närområde där det kan infiltrera. Om markförutsättningar för infiltration saknas leds dagvattnet direkt till recipient. I befintliga bebyggelseområden ska alltid dagvattenavrinning och dess hantering utredas vid ombyggnad eller annan förändring. Tekniska lösningar Inom dagvattenhantering förekommer många olika begrepp. Öppna dagvattenlösningar är det övergripande begrepp som omfattar allt omhändertagande av dagvatten som inte sker genom traditionell avvattning i slutna ledningssystem. Lokalt omhändertagande på tomtmark (LOD) Begreppet lokalt omhändertagande av dagvatten har här getts en snävare och mer precis innebörd än vad som använts tidigare. Benämningen lokalt omhändertagande föreslås här begränsas till att enbart användas för anläggningar för omhändertagande av dagvatten inne på tomtmark. Fördröjning och rening nära källan Fördröjning och rening nära källan omfattar olika anordningar för tillfällig fördröjning eller annat omhändertagande av dagvatten på allmän platsmark i de övre delarna av avrinningssystemet Trög avledning Med trög avledning avses här olika system för långsam vidaretransport av dagvatten på allmän platsmark. Det karakteristiska med den tröga avledningen är att denna i de flesta fall sker i öppna system. Samlad fördröjning och rening Samlad fördröjning och rening innefattar olika anläggningar för tillfällig fördröjning och för rening av dagvatten i större öppna anläggningar belägna i de nedre delarna av avrinningssystemet. Ansvarsfördelning Fysisk planering Stadsbyggnadsenheten ansvarar för den fysiska planeringen och att dagvattenhanteringen bevakas i planarbetet. Bygglov, bygganmälan Bygglovenheten ansvarar för att dagvattenfrågor bevakas i bygglovskedet vid ny och ombyggnad. Information Stadsbyggnadsenheten samt Bygglovenheten ansvarar för att sprida information om dagvattenpolicyn och dagvattenstrategin och vad den ställer för krav i rätt skeden till enskilda personer, exploatörer och till byggarbetsplatser. Detta för att säkerställa en god dagvattenhantering från bygglov till färdig utbyggnad. 5

7 Lokala föreskrifter Vattenenheten ansvarar för att ABVA, eller likvärdiga handlingar, är förenliga med mål, strategier och tekniska lösningar föreslagna i dagvattenpolicyn och dagvattenstrategin. Lokala riktlinjer Inblandade kommunala verksamheter ansvarar för att arbeta in dagvattenpolicyns mål och strategier i sin verksamhet. Vattenenheten har samordningsansvar för dagvattenpolicyn och dagvattenstrategin. Föroreningar i dagvattnet Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder och iaktta de begränsningar som krävs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada i miljön. Miljö och hälsoskyddsenheten ska genom tillsyn kontrollera efterlevnaden av miljölagstiftningen samt vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Omhändertagande av dagvattnet Vattenenheten ansvarar för omhändertagandet av dagvatten från tomtmark och allmän platsmark inom detaljplanelagt område alternativt ställer krav på omhändertagande med öppna dagvattenlösningar om det finns möjlighet till detta. Investeringskostnader för öppna dagvattenlösningar på allmän platsmark fördelas inom kommunen mellan Gatu-, Park- och VA verksamheterna efter fördelning som överenskommes vid varje aktuell investering. Drift och underhåll Vattenenheten sköter drift och kontroll av funktion på öppna allmänna dagvattenlösningar inklusive plantering i vatten samt ansvarar för dagvattenanläggningarnas kontrollprogram. Eventuell parkanläggning i anslutning till öppen dagvattenlösning sköts av Parkenheten. Rännstenar, rännstensbrunnar och ledningar som ansluter dessa till allmänna dagvattenledningar, liksom vägdiken, ingår inte i den allmänna VA-anläggningen. För dessa anläggningar ansvarar väghållaren. Brunnar för avvattning av skogs, rekreation eller parkområden och ledningar som ansluter dessa till allmänna dagvattenledningar ingår inte i den allmänna VA-anläggningen. För dessa anläggningar ansvarar respektive verksamhetsansvarige. 6

8 Bilagorna beskriver arbetssätt samt nuläge och kommer löpande att uppdateras. Bilaga 1 Dagvattenåtgärder Naturliga förutsättningar för lokal dagvattenhantering Vid planering av nya och ombyggnad av befintliga områden undersöks förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten. Ekonomisk prioritering Utifrån områdens olika förutsättningar och påverkan på befintligt ledningsnät görs en ekonomisk bedömning. Tekniska lösningar Inom dagvattenhanteringen förekommer många olika benämningar på lokala dagvattenlösningar. Öppna dagvattenlösningar är det begrepp som omfattar allt omhändertagande som inte sker genom traditionell avvattning i slutna ledningssystem. Konsekvenser av dåligt anpassad dagvattenhantering Dåligt anpassad dagvattenhantering kan ge både flödes- och föroreningsrelaterade konsekvenser. Bilaga 2 Miljöpåverkan av dagvatten Föroreningsbelastning En viktig faktor vid val av dagvattenlösning är avrinningsytans föroreningsbelastning. Påverkan på recipient, mark och grundvatten Dagvattnets flöde och innehåll påverkar omgivningen där det släpps ut. En bedömning av utloppspunktens känslighet påverkar valet av dagvattenlösning. Föroreningsberäkningar för dagvatten i Motala tätort Under 2005 genomfördes en beräkning av olika områdens föroreningsbelastning inom Motala tätort. 7

9 Bilaga 1 - Dagvattenåtgärder Naturliga förutsättningar för lokal dagvattenhantering I samband med planering av nya och förtätning av befintliga områden undersöks i vilken utsträckning dagvatten kan omhändertas lokalt. En strävan bör vara att behålla områdens naturliga avrinningsvägar så långt detta är möjligt. Markens infiltrationsförmåga utreds i ett tidigt skede genom en förenklad geohydrologisk studie omfattande nivå- och ytavrinningsförhållanden, grundvattennivåer samt jordartsförhållanden. Även om marken inte skulle vara tillräckligt genomsläpplig för infiltration så finns lösningar för ett lokalt omhändertagande av dagvatten, t.ex. kan i lågpunkter skapas dräneringsstråk. Dräneringsstråk är makadam- eller singelfyllda diken med dräneringsrör för avledning av dagvatten, se nedan under avsnittet Tekniska lösningar. Ekonomisk prioritering Utifrån områdens olika förutsättningar görs en ekonomisk bedömning. Nya områden planeras ofta i tätorters perifera delar. Konventionell inkoppling till befintligt ledningsnät kan innebära övertryck i nedströms liggande delar som medför kostsamma omläggningar av ledningar eller anläggning av utjämningsmagasin. Områden med låg föroreningsbelastning och som ligger långt upp i ledningsnätet är ofta långsiktigt de ekonomiskt mest lönsamma objekten med avseende på lokalt omhändertagande av dagvatten. Detta eftersom lokala fördröjningsåtgärder och öppna transportlösningar eller ledningar med klenare dimensioner kan utföras. Vad gäller mer skötselkrävande åtgärder så kan kostnaden för flera åtgärder längre uppströms i områdena jämföras mot kostnaden för enstaka åtgärder närmare recipienten. I vissa fall kan en större öppen åtgärd närmare recipienten ge fördelen med mindre total skötsel och kostnad samt ge snabbare effekter på en recipient med mer akut reningsbehov. I nya exploateringsområden är det oftast mest kostnadseffektivt med lokala fördröjningsåtgärder som eventuellt kan behöva kompletteras med åtgärd nedströms och närmare recipienten. Tekniska lösningar Exempel på olika tekniska lösningar som är möjliga att använda inom de olika kategorierna av öppna dagvattenlösningar redovisas i tabell 1. 8

10 Tabell 1 Exempel på tekniska dagvattenlösningar Öppna dagvattenlösningar Lokalt omhändertagande (tomtmark) Fördröjning och rening nära källan (allmän platsmark) Trög avledning (allmän platsmark) Samlad fördröjning och rening (allmän platsmark) Exempel på teknisk utformning Gröna tak Infiltration på grönytor Genomsläppliga beläggningar Infiltration i stenfyllningar (infiltrationsmagasin, dräneringsdiken) Perkolationsmagasin (stenkistor) Mindre dammar Uppsamling och återanvändning av takvatten för bevattning, WCspolning etc. Fördröjningsmagasin (utjämningsmagasin) Genomsläppliga beläggningar Infiltration på grönytor Infiltration i stenfyllningar Tillfällig uppdämning av dagvatten på speciellt anlagda översvämningsytor Dammar Våtmarker Svackdiken Kanaler Bäckar/diken Dammar (eventuellt i kombination med översilningsytor) Våtmarker Skärmbassänger i sjöar Sjöar Figur 1 visar ett övergripande principexempel på tekniska lösningar och figur 2-6 visar exempel på tekniska lösningar för respektive kategori i tabell 1. Figur 1 Övergripande principexempel på tekniska lösningar från nytt/befintligt område till recipient. I ett nytt eller befintligt område är höjdsättningen optimalt ordnad så att översvämningsrisken minimeras samtidigt som klena dagvattenledningar kan användas. Stuprörsutkastare leder takdagvattnet för infiltration och fördröjning i gräsytan. I områdets lågpartier kan anläggas singeleller makadamfyllda dräneringsstråk med dräneringsrör för avledning av överskottsvattnet. Till dessa stråk kan även vägdagvattnet ledas, helst på bred front utan kantsten annars via öppningar i kantstenen. Det är viktigt att så mycket vatten som möjligt kan rinna uppifrån och ner genom infiltration till översta marklagret eftersom 1) det är i detta lager som en stor andel av dagvattnets föroreningar kan fastläggas 2) samt att igenväxning undviks i en växtbeklädd yta tack vare rotsystem som säkerställer öppna kanaler i översta marklagret. Fortsatt transport sker öppet eller i dagvattenledning till eventuell damm, översilningsyta eller filter (singel/makadam/sand) vidare till recipienten (vattendrag/sjö). 9

11 Lokalt omhändertagande (tomtmark) Fördröjning Figur 2 Stuprörsutkastare, ränndalsplattor av betong och utåtlutande grönyta från hus över vilken takdagvattnet silar över och till stor del infiltrerar ner igenom (överst t.v.). Bilden överst t.h. visar exempel över rännor/kanaler för vidare transport genom området. Nedre bilden visar gröna tak i Malmö, området Bo01. Nya områden kan anpassas för höjdsättning som ger ett effektivt och estetiskt utformat lokalt omhändertagande av dagvattnet vilket ger fördelar såsom grundvattenbildning, fördröjning och rening inom området. Öppna system kan användas och där ledningar behövs kan de ges en klenare dimension. Figur 1 och 2 visar exempel på öppna system. Även i befintliga områden kan detta ske till stor del där höjdsättningen är rätt, t.ex. där marken lutar bort från husen, se även kommentarer ovan under avsnittet Naturliga förutsättningar för lokal dagvattenhantering. 10

12 Fördröjning och rening nära källan (allmän platsmark) j g Dränering under mark Dränering under mark Figur 3 Vägdagvattnet silar till lågpunkt mellan gatorna (överst t.v.) eller utmed vägkanterna (överst t.h.) ner igenom en permeabel yta av gräs, betong- eller plastraster (s.k. Pelleplatta) med grus eller gräs i mellanrummen. Parkeringsytan (nederst t.v.) utgörs av betongraster. Nederst t.h. visas dränering genom grönyta i lågpunkt i allmän mark. På den allmänna marken utanför tomtmarken kan dagvattnet också fördröjas och renas. Figur 3 visar exempel på sådana lösningar. Dräneringsröret under de permeabla ytorna är omgivet av singel, makadam eller en blandning av makadam och jord (s.k. skelettjord). Det senare kan användas under träd där även dräneringsledningen kan ersättas av en tät dagvattenledning för att motverka rotinträngning i ledningen. 11

13 Trög avledning (allmän platsmark) Figur 4 Öppna diken eller helst bredare svackdiken (bilden t.v.) används för transport och viss rening av dagvattnet från vägar m.m. Även dräneringsdiken av den typ som beskrivits tidigare är en form av trög avledning (bilden t.h.). Med trög avledning avses till skillnad från direkt avledning i ledningar att transportera dagvattnet i öppna transportsystem såsom diken och bredare svackdiken. I de senare kan åstadkommas en lägre vattenhastighet och därmed bättre förutsättningar för fördröjning och rening, se vänstra bilden i figur 4. I bilden ses att kantsten tagits bort så att vattnet kan nå den flackt lutande gräsytan. Dikena kan även på vissa ställen kompletteras med ett dränerande lager och dräneringsrör för fortsatt transport, se högra bilden i figur 4. I lågpunkterna kan förhöjda dagvattenbrunnar (spygatter) anläggas för att minimera översvämningsrisken vid skyfall eller fall med vattenmättad mark och långvariga regn. 12

14 Samlad fördröjning och rening Figur 5 Meandrande öppet dike och liten damm eller utvidgning av diket (överst) och större damm med permanent vattenyta (nederst). Bilder från Höljans dagvattenanläggning i Motala. Figur 5 visar exempel på fördröjning och rening i diken och dammar, dit samlat dagvatten från områden uppströms kan ledas. En del eller hela av detta dagvatten kan ha haft föregående lokal fördröjning och rening. Även vatten från omgivande naturmark och inläckande grundvatten kan tas in i dessa anläggningar. Permanenta vattenytor i dammar kan åstadkommas med naturligt tillräcklig tät lera eller genom att lägga i ett tätt lager av gummi- eller plastduk. Säkrare och mer reningseffektiva dammar kan åstadkommas genom grunda växtzoner runt kanterna, ett sätt att undvika staket. Vattenväxter tillsammans med träd mm som skuggar motverkar algblomning. 13

15 Figur 6 Översilningsyta i Kolardammen i Tyresö (överst) och skärmbassäng i sjön Trehörningen i Huddinge (nederst). Figur 6 visar överst översilningsytan i Kolardammen i Tyresö (som föregås av en större damm) och nederst skärmbassängen i sjön Trehörningen i Huddinge. Skärmbassängen utgörs av flera mindre bassänger där plastdukar är fastsatta i bryggor och förankrade i sjöbotten. Vattnet passerar genom hål i dukarna och sedimentering kan ske i bassängerna. Konsekvenser av dåligt anpassad dagvattenhantering Dåligt anpassad dagvattenhantering kan ge både flödes- och föroreningsrelaterade konsekvenser. Exploatering av nya och förtätning av befintliga områden ger generellt sett ökade dagvattenmängder och ökade föroreningsmängder. Möjligheterna till infiltration tas ofta bort och istället rinner dagvattnet snabbt av de hårdgjorda ytorna utan fördröjning för att sedan ledas via diken eller 14

16 ledningar till recipienten. Förändringar i vattnets naturliga avrinningsvägar kan dessutom leda till att flödena ökar på vissa ställen för att i stället minska på andra ställen. Minskad fördröjning och ökade flöden ger högre risk för mark- och källaröversvämningar medan för låga flöden kan ge negativa konsekvenser på vegetationen samt ökad sättningsrisk i marken om grundvattennivån sänks till följd av reducerad infiltration. Minskad infiltration leder dessutom till gradvis sänkning av grundvattennivån inom vissa områden vilket ger minskad tillgång av grundvatten för kommunal användning och reducerad grundvattentillförsel till ytvattensystemen. 15

17 Bilaga 2 Miljöpåverkan av dagvatten Föroreningsbelastning Föroreningsinnehållet i dagvattnet beror till stor del på vad marken inom ett avrinningsområde används till och hur stor andel av området som utgörs av hårdgjorda ytor. Stor betydelse har också nederbördens innehåll av föroreningar samt regnets storlek, varaktighet och frekvens. Sett till ett avrinningstillfälle är föroreningshalterna i dagvattnet störst i början på regnet, framför allt efter en längre tids torrperiod eftersom större mängd föroreningar ackumulerats på marken, i gatubrunnar och i ledningar. Detta är tydligast för mindre hårdgjorda ytor, t.ex. vägar, men mindre tydligt och inte alltid förekommande från större och mer rurala områden. Föroreningsinnehållet varierar också över året och sett på lång sikt är föroreningsmängderna per månad via dagvatten som störst under höst och vår. Detta hänger samman med att dagvattenflödena generellt är störst under snösmältningen på våren samt vid häftiga regn under sommaren och hösten. Detta varierar dock för olika år. Sett till föroreningshalterna är de generellt som störst under de häftiga sommarregnen men även föroreningshalterna i snö- och smältvatten kan vara flera gånger högre än normalt i dagvatten. De största föroreningskällorna i dagvatten är trafiken, atmosfärisk deposition, korrosion av koppartak och ytor behandlade med zink samt djurspillning. Trafikområdena är de generellt sett mest förorenande speciellt med avseende på olja, kadmium, nickel, järn och COD (kemisk syreförbrukning, mått på organiskt material). En grov bedömning av områdens föroreningsbelastning kan göras utifrån ytors användningssätt enligt gällande detaljplan. Villaområden Dagvatten från villaområden innehåller över lag mindre COD, kväve, koppar, zink och SS än övriga urbaniserade områden. Näringsämnena i dagvattnet ökar ju mer tätt villorna ligger och ju fler människor som lever och rör sig i området. Flerfamiljshusområden Dagvatten från flerfamiljshusområden är generellt sett mer förorenat än det som kommer från villaområden. COD och kopparhalterna är ungefär lika stora som för industriområden medan halten för suspenderat material ligger lägre i jämförelse med industri, trafikytor och centrum-områden. Näringsämnena ökar generellt ju tätare bebyggelsen är och ju fler människor som lever och rör sig i området. Takvatten Takvatten innehåller allmänt låga föroreningshalter. Består taken av koppar och zink kan dock betydande bidrag av dessa föroreningar ske till dagvattnet genom korrosion. Koppartak ger höga halter koppar i dagvattnet. Plåttak ger måttliga-höga halter zink och kadmium i dagvattnet. Centrumområden Centrumbebyggelse ger dagvatten som innehåller ungefär lika mycket fosfor som bostadsytor, industri- och trafikytor, men högre kvävehalter än bostadsytor dock lägre kvävehalter än mer trafikerade vägar. Kopparhalterna är generellt sett låga. Djurspillning kan vara en stor källa för fosfor. 16

18 Trafikytor Dagvatten från trafikytor betraktas oftast som en av de mest förorenade. Bland trafikytorna är P- platserna det minst förorenande men dessa innehåller allmänt höga halter oljor. Trafikdagvatten innehåller överlag fortfarande (med hänsyn till införandet av blyfri bensin) väsentliga mängder bly, dock lägre än från centrum- och industriytor. Särskilt mängden COD, SS, koppar och kväve är betydande från mer trafikerade genomfartsvägar. Innehållet av fosfor är ungefär som för bostadsområden och zinkinnehållet är ganska stort, ungefär som från centrumområden. Från avgaser kommer bly, kolväten och kvävedioxider och från asfalt och däck kommer kolväten och tungmetaller. Industriområden Även dagvatten från industriområden tillhör generellt sett de mest förorenade. Föroreningsgraden beror på verksamheten. Dagvattnet innehåller allmänt högre halter fosfor, zink och koppar än dagvatten från bostadsytor och trafikytor samt ungefär lika höga halter suspenderat material som dagvatten från vägar. Oljehalten är hög; generellt högre än från parkeringsytor och ungefär lika hög som från starkt trafikerade motorvägar. Halterna av COD är ungefär lika höga som för bostadsområden. Rurala områden Avrinningen från skogsmark innehåller oftast låga koncentrationer av fosfor, BOD, kväve, metaller och suspenderat material. Avrinning från jordbruksmark innehåller höga kvävekoncentrationer. Riktvärden för dagvatten För att orientera sig överskådligt var störst halter dagvattenföroreningar förekommer och dess koppling till recipienters känslighet kan man använda sig av Tabell 2 och 3 nedan. Det är också viktigt att komma ihåg att en hög halt inte behöver medföra en stor mängd och det är därför viktigt att även utreda mängden föroreningar vid bedömning av behov av rening eller ej. Tabell 2 Markanvändning och föroreningshalter. Kompletterad och omarbetad för att passa Motala från liknande tabell Dagvattenstrategi för Stockholms stad (2002). Markanvändning Föroreningshalt i dagvatten Kvartersmark: Småhusområden inkl lokalgator Bostadsområden (flerfamiljshus) och arbetsområden inkl lokalgator Större parkeringsanläggningar Industrifastigheter Allmän mark. Gator /vägar < 5000 fordon per dygn Gator/vägar > 5000 fordon per dygn Parker / naturmark Låga Låga måttliga Måttliga höga Måttliga höga, beroende på verksamhet Låga Måttliga - höga Låga 17

19 Tabell 3 Recipienter och reningskrav. Referens: Dagvattenstrategi för Stockholms stad (2002). Recipient Mark Sjöar och vattendrag Föroreningshalter i dagvatten Låga Måttliga Höga Lämplig för infiltration Infiltration och fördröjning Infiltration och fördröjning Rening före infiltration Inte lämplig för infiltration Dagvattenledning eller dike Dagvattenledning eller dike Dagvattenledning, rening Mycket känslig Känslig Mindre känslig Ej rening Ej rening Ej rening Viss rening eller dagvatten till annan recipient Viss rening eller dagvatten till annan recipient Ej rening Rening Rening Rening I tabell 4 anges bedömningsgrunder för vad som är låg, måttlig eller hög halt. Dessa bedömningsgrunder ska ses som en vägledning och kan användas för bedömning och reningskrav utifrån tabell 3. Stockholms värden är mer stränga och en jämförelse med schablonhalter för olika markanvändning indikerar reningsbehov även för småhusområden avseende vissa ämnen, i motsats till vad som anges i tabell 2. Stockholmsvärdena är till stor del desamma som Naturvårdsverkets riktlinjer för sjöar. Bedömningsgrunderna av SWECO VIAK är desamma som används i dagvattenoch ytvattenmodellen StormTac (www.stormtac.com) och tar hänsyn till att en utspädning sker i recipienten. De senare bedömningsgrunderna utgår även från en jämförelse mellan olika markanvändning, grundvatten och en rimlighetsbedömning för vad som behöver renas och hur effektiv rening som kan förväntas. Både Stockholm- och StormTac-värdena är utredda via en samarbetsgrupp mellan Stockholm stad, Miljöförvaltningen och Stockholm Vatten, men slutvärdena blev alltså olika för flera av ämnena. Kolumnen med de måttliga värdena från SWECO VIAK i tabell 4 utgör även ungefärligt intervall för normala halter i dagvatten, även om variationen är större än så mellan olika markanvändning. Tabell 4 Bedömningsgrunder för föroreningsinnehåll i dagvattnet. Till vänster visas de bedömningsgrunder som används av StormTac-modellen och av dagvattengruppen på SWECO VIAK, Östra Regionen, Som en referens visas också Stockholms bedömningsgrunder (2001) Bedömningsgrunder SWECO VIAK 2006 Bedömningsgrunder Stockholm 2001 Låg Måttlig Hög Låg Måttlig Hög P(mg/l) < >0.25 P(mg/l) < >0.2 N(mg/l) < >5 N(mg/l) < >5 Pb(ug/l) < >40 Pb(ug/l) < >15 Cu(ug/l) < >75 Cu(ug/l) < >45 Zn(ug/l) < >300 Zn(ug/l) < >300 Cd(ug/l) < >1.5 Cd(ug/l) < >1.5 Cr(ug/l) < >75 Cr(ug/l) < >75 Ni(ug/l) < >225 Ni(ug/l) < >225 Hg(ug/l) < >0.2 Hg(ug/l) < >0.2 SS(mg/l) < >230 SS(mg/l) < >175 Olja(mg/l) < >1.5 Olja(mg/l) < >1 PAH(ug/l) <1 1-2 >2 PAH(ug/l) <1 1-2 >2 18

20 Föroreningar och källor Dagvattnets sammansättning beror av nederbördsförhållandena (regnets föroreningsinnehåll, storlek, frekvens och varaktighet) och markanvändningen som dagvattnet bildats i, detta har nämnts tidigare. Faller regnet över ett vägområde eller en parkeringsplats kommer dagvattnet att se ut på ett sätt, faller det i ett bostads- eller grönområde kommer det att se ut på ett annat sätt ur föroreningssynpunkt. Sammansättningen påverkas till stor del av vilken aktivitet som sker i området och hur tättbebyggt det är. Andra faktorer som är av stor betydelse är vilka material som finns i byggnadskonstruktioner och tak mm eftersom material korroderar och slits och på så sätt ger bidrag till dagvattenförorening. I tabell 5 ges en presentation över några av de föroreningar som är vanliga i dagvatten samt källorna till dessa. Kadmium (Cd) Zink (Zn) Kvicksilver (Hg) djur och växter. Mycket giftigt för människor och djur. Giftigt för vattenlevande djur och växter. Mycket giftigt för människor djur och växter. Negativ påverkan på människor, djur och växter. 19 Tabell 5 Föroreningar som återfinns i dagvatten. Kompletterad och omarbetad från liknande tabell i Dagvattenstrategi för Stockholms stad (2002). Förorening Miljöeffekt Källa Bly (Pb) Mycket giftigt för människor och djur. Trafikytor, atmosfäriskt nedfall, skorstenskragar, fordon, infrastruktur. Koppar (Cu) Giftigt för vattenlevande Takytor, korrosion av byggnadsmaterial, atmosfäriskt nedfall, trafikytor, byggnader, fordon. Nickel-kadmiumbatterier, plaster, färgämnen, ytbehandlingsindustri, atmosfäriskt nedfall, skyddande överdrag på stål och i legeringar, korrosionsprodukt, däckslitage (gummi). Atmosfäriskt nedfall, trafikytor, korrosion av byggnadsmaterial, stuprör, lyktstolpar, vägsalt, galvaniserade ytor som bilkarosser, hängrännor och takplåt, däckslitage (gummi). Kasserade termometrar, batterier, industriutsläpp. Krom (Cr) Däckslitage (gummi), korrosion från bildelar, ytbehandlingsindustri. Nickel (Ni) Ytbehandlingsindustri, produkt av förbränning med fossila bränslen. Däckslitage (dubbar och gummi). Kobolt (Co) Industrirelaterad förorening. Fosfor (Totalfosfor) Bidrar till övergödning. Atmosfäriskt nedfall, djurspillning, trafikytor, gödningsmedel, bräddat avloppsvatten. Kväve (Totalkväve) Bidrar till övergödning. Atmosfäriskt nedfall (kvävedioxider från trafiken och förbränningsindustrin), djurspillning, urin, bräddat avloppsvatten. PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) Olja Vägsalt (Oorganiska salter som klorider och sulfater) PCB (Polyklorerade bifenyler) Dioxiner Tillhör gruppen tricykliska aromatiska föreningar och utgör 210 olika kemiska föreningar med likartad struktur. Asbest Cyanider (Salter med cyanidjonen CN - ) Fenoler (Grupp av organiska föroreningar som är derivat av bensen och andra aromatiska kolväten i vilka en eller flera väteatomer utbytts med hydroxylgrupper) Cancerogent och giftigt för människor. Giftigt för vattenlevande djur. Skadligt för djur och människor. Giftigt för växter. Vägsaltets klorider är lättlösliga och kan transporteras ned till grundvattnet. Giftigt för djur och människor. Miljögift som ackumuleras i näringskedjan. Småskalig vedeldning, trafikavgaser, däck. Föreligger till största delen partikelbundet. Fordonsutsläpp, verkstäder, bensinstationer, läckage från cisterner. Fogmassor i byggnader, elkondensatorer, kablar, transformatorer. Problem vid avfallsförbränning samt vid produktion av vissa kemikalier som träskyddsmedel, insekticider och herbicider. Blandad med cement i tak- och fasadplattor. Vägsalt, produkt vid bensinförbränning.

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde

Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde Föroreningsmängder från dagvatten inom Viareds industriområde 1 (12) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Avgränsning och antaganden... 3 1.3 Definitioner... 4 2 Beräkningar

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen

Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål

Läs mer

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102)

DAGVATTENPOLICY. HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726. Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) DAGVATTENPOLICY HÅBO KOMMUN 2012 MTN 2011/61 Hid 2012.2726 Antagen av KF att gälla from 2012-10-08 tills vidare (KF 2012-09-24 102) POLICY 1 1 POLICY 2 Policy Dagvattenpolicyn är uppdelad i generella punkter

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Dagvattenpolicy för Svedala kommun

Dagvattenpolicy för Svedala kommun Dagvattenpolicy för Svedala kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Svedala 2004-06-09, 78 Dagvattenpolicy för Svedala kommun Sid 1 Innehåll 1.Inledning 2 2. Definition av dagvatten 2 3. Dagvattenpolicy

Läs mer

Dagvatten en komplex blandning

Dagvatten en komplex blandning Dagvatten en komplex blandning Vilka ämnen finns i dagvatten? Varför varierar föroreningarna i dagvatten? Måste vi verkligen ta hänsyn till dagvattnet? Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten Bottenvikens

Läs mer

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom

Dagvatten-PM. Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län. Tengbom Område vid Töresjövägen Kumla 3:213 m.fl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län Tengbom Författade: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll Bakgrund... 3 Befintliga ledningar... 5 Markförutsättningar...

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan

Bostäder vid Mimersvägen Dagvattenutredning till detaljplan Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Olof Halvarsson Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Herman Andersson Uppdragsnr:

Läs mer

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se

Henrik Alm. Stockholm Vatten AB. 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm Stockholm Vatten AB 08-522 123 24 henrik.alm@stockholmvatten.se Henrik Alm, 2004 UPPTAGNINGSOMRÅDE Verksamhetsområde 206 km 2 Upptagningsområde för Henriksdal Bromma Loudden Himmerfjärden Anslutna

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN

ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN ANVISNINGAR FÖR DAGVATTEN HANTERING I NACKA KOMMUN 2011-06-27 1 INNEHåll Syfte 3 Målgruppen 3 Geologiska och tekniska förutsättningar för dagvattenhantering i Nacka 3 Generella anvisningar 3 Anvisningar

Läs mer

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning.

RAPPORT. Järnlodet 16. Centrumfastigheter. Sweco Environment AB. Irina Persson. Linda Johansson. Henrik Alm. Dagvattenutredning. Centrumfastigheter Järnlodet 16 Uppdragsnummer 1832221 Dagvattenutredning Uppsala 2011-11-04 Sweco Environment AB Uppsala Irina Persson Linda Johansson Henrik Alm 1 (8) Sweco Kungsgatan 62, 753 18 Uppsala

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

Dagvatten-PM, Storvreta centrum

Dagvatten-PM, Storvreta centrum Tengbom 2015-11-09 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Hållbar dagvattenhantering på kvartersmark och allmän platsmark... 5 Dimensionering... 6 Metoder... 10 3.1 Fördröjning via magasin i mark... 10 3.2

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla

Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Flödes- och föroreningsberäkning för dagvatten inom området Östra Torp, Uddevalla Inledning I detta redogörs för flödes- och föroreningssituationen inom Östra Torps detaljplaneområde före och efter exploatering

Läs mer

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden.

Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. 1 (10) Hantering av vägdagvatten längs Ullevileden. Bilaga till planbeskrivning för detaljplan med MKB i Tornby och Kallerstad för del av SKÄGGETORP 1:1 m.fl. (Utbyggnad av Ullevileden) UUtställningsshandling

Läs mer

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången

Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången Dikesförslag Spektrumgången och Sneda gången Datum / Version: 2016-03-15 / Granskningshandling Dok.nr: 2012062 Sidan 1 av 10 Bilaga 9 Dikesförslag för Spektrumgången och Sneda gången HANDLÄGGARE: DATUM

Läs mer

DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN

DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN DAGVATTENPOLICY FÖR ÄNGELHOLMS KOMMUN ANTAGEN I KOMMUNFULLMÄKTIGE 015-09-1 Ängelholms kommun 6 80 Ängelholm Tel: 1041-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se www.facebook.com/angelholm www.twitter.com/engelholm

Läs mer

dag- och dränvattenhantering

dag- och dränvattenhantering Långsiktigt hållbar h dag- och dränvattenhantering Material hämtat från arbetskoncept till Svenskt Vattens, publikation P105 Göran Lundgren, SWECO, Växjö LOD = En hantering av dagvatten inom det område

Läs mer

Anläggning. Avloppsreningsystem

Anläggning. Avloppsreningsystem Anläggning VA Avloppsreningsystem Olika sorters avloppsvatten Spillvatten från Hushåll Dagvatten Dräneringsvatten Spillvatten från industri 28 maj 2013 Sara Bäckström 3 Spillvatten från hushåll Vatten

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra

DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV. Väsjön norra DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV Väsjön norra MAJ 2013 2 (9) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Inledning 3 3 Geologi 3 4 Dagvattenhantering 3 4.1 Väsjön 3 4.2 Förslag till dagvattenhantering 4 4.3 Reningsbehov

Läs mer

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad

Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Vatten i samhällsplaneringen Så arbetar Västerås Stad Barbro Sollén Wilcox Planarkitekt, Sbf, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Varför är vattenfrågorna viktiga i Västerås? Mälaren

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01

Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Riktlinjer för dagvattenhantering i Trollhättans kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-03-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer... 3 4. Trestegsprincipen... 4 4.1 Lokalt

Läs mer

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för

LOD vid nyproduktion av bostäder. Principlösningar för 2014-05-07 Principlösningar för LOD vid nyproduktion av bostäder. RIKTLINJER OCH KRAV I Stockholms stads dagvattenstrategi (2002) står att dagvattnet inte får försämra miljön. I första hand ska åtgärder

Läs mer

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02

Dagvattenutredning. Skolmästaren 1 och 2 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth. Datum 2014-06-02 1 (13) VA Planeringsingenjör Crafton Caruth Datum 2014-06-02 Dagvattenutredning Skolmästaren 1 och 2 SEVAB Strängnäs Energi AB Dammvägen 12a, Box 32, 645 21 Strängnäs Tel. 0152-460 50 Fax. 0152-188 88

Läs mer

Dagvattenstrategi. För. Solna Stad

Dagvattenstrategi. För. Solna Stad Dagvattenstrategi För Solna Stad Dagvattendamm i södra Frösunda Oktober 2002 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Mål 3 Hur ska vi arbeta för att nå våra mål 4 Via planläggning och avtal 4 Via utredningar

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1

Dagvattenutredning detaljplan Kungsbro 1:1 OKQ8 detaljplan Kungsbro 1:1 Stockholm 2015-01-26 detaljplan Kungsbro 1:1 Datum 2015-01-26 Uppdragsnummer 1320011273 Utgåva/Status Version 1 Cecilia Sköld Sara Jansson Ingemar Uhlin Uppdragsledare Handläggare

Läs mer

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND

PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Dokumentnamn Dagvatten Vår referens Datum Uppdragsnr Louise Björkvald 2015-03-03 335191 PM DAGVATTENUTREDNING HAGA 4:28 OCH 4:44 (NACKADEMIN), SOLNA STAD 1 BAKGRUND Ett detaljplanearbete pågår i utkanten

Läs mer

2010-06-18. Dagvattenproblematiken

2010-06-18. Dagvattenproblematiken 2010-06-18 Dagvattenproblematiken Kenneth M Persson, Sydvatten Översikt 2010 04--1504 15 Vad är dagvatten? Som dagvatten räknas ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor,

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten

informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten informerar om LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1 Bild 1. Exempel på bra vattenavledning från hus. Utfört med betongränna och lite makadam i änden för att slippa eventuell jorderosion. Bild 2. Ett

Läs mer

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan 151029.

Haninge kommun. Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro. Dagvattenutredning exploatering fd Lundaskolan 151029. Haninge kommun Dagvattenutredning Exploateringsområde fd. Lundaskolan Jordbro Uppdragsledare och handläggare Jonas Lind Telefon +46 10 505 03 34 E-post jonas.lind@afconsult.com Datum 2015-10-29 Uppdragsnummer

Läs mer

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att:

Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att: Uppgift Utveckla en strategi för att utnyttja och ta hand om dagvatten på ett uthålligt sätt i ny och befintlig miljö genom att: Klargöra hur man kan minska dagvattnets föroreningsinnehåll genom att påverka

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

RAPPORT. Dagvattenutredning Kungsbäck SAMHÄLLSBYGGNAD, GÄVLE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT GÄVLE VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER 1584634000 2013-10-18

RAPPORT. Dagvattenutredning Kungsbäck SAMHÄLLSBYGGNAD, GÄVLE KOMMUN SWECO ENVIRONMENT GÄVLE VATTEN OCH MILJÖ UPPDRAGSNUMMER 1584634000 2013-10-18 repo001.docx 2012-03-2914 SAMHÄLLSBYGGNAD, GÄVLE KOMMUN Dagvattenutredning Kungsbäck UPPDRAGSNUMMER 1584634000 SWECO ENVIRONMENT GÄVLE VATTEN OCH MILJÖ LISEN LINDGREN - HANDLÄGGARE IRINA PERSSON - KVALITETSGRANSKARE

Läs mer

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun

Dagvattenpolicy för Danderyds kommun 1(5) Tekniska nämnden Dagvattenpolicy för Danderyds kommun Bakgrund Danderyds kommun har i dagsläget ingen dagvattenpolicy. Avsaknad av rutiner i dagvattenrelaterade frågor har resulterat i merarbete för

Läs mer

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004

Vad är dagvatten? LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper. VA-mässan 17 sept. 2004 LOD eller åtgärder vid slutet av röret jämförelse av olika hanteringsprinciper Gilbert Svensson DHI Water and Environment & Urban Water, Chalmers tekniska högskola 1 Vad är dagvatten? Definitionsmässigt

Läs mer

Dagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy

Dagvattenpolicy Kalmar kommun. Dagvattenpolicy Dagvattenpolicy Godkänd av kommunfullmäktige 28 november 2011 1 Remisshandlingen har tagits fram på uppdrag av styrgruppen för arbetet. Styrgrupp har varit Jörgen Madebrink, Kalmar Vatten AB, Björn Strimfors,

Läs mer

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING

UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING UTÖKNING NORRA INDUSTRIOMRÅDET DAGVATTENUTREDNING SLUTRAPPORT (REV. 2013-09-12) Uppdrag: 246365, Översiktlig geoteknik, dagvatten Norra Industriområdet, Storuman Titel på rapport: Norra Industriområdet,

Läs mer

Dagvattenpolicy. för Ängelholms kommun 2011-02-02

Dagvattenpolicy. för Ängelholms kommun 2011-02-02 Dagvattenpolicy för Ängelholms kommun 2011-02-02 FÖRORD Dagvattenpolicy för Ängelholms kommun är en skrift som redovisar riktlinjer för dagvattenhantering, hur avledning och uppsamling av dagvatten skall

Läs mer

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1

Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Dagvattenutredning Torshälla - Mälby 8:1 Beställare: Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Beställarens representant: Karolina Ehrén Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Hantverkargatan 5

Läs mer

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg)

Översiktlig dagvattenutredning för detaljplan för del av Tegelviken 2:4 (Jungs väg) 1(6) Handläggare Datum Beteckning Stefan Ahlman 2015-11-04 E-post: stefan.ahlman@kvab.kalmar.se Tel: 0480-45 12 22 Samhällsbyggnadskontoret Planenheten Box 611 391 26 Kalmar Översiktlig dagvattenutredning

Läs mer

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång

Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång MiljöInvest AB Järnbrogatan 1 602 24 Norrköping Tel: 011-180220 Fax: 011-180320 Web: www.miljoinvest.se e-post: anders@miljoinvest.se Dagvattenutredning, Stationsområdet, Finspång Utredning av behovet

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-11-12 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Riktlinjer...

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330

Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Blad 1 Riktlinjer för dagvattenhantering i Uddevalla kommun Antagen av Kommunfullmäktige 12 november 2008, 330 Tekniska kontoret Vi skapar god livskvalitet Blad 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2.

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Credentia AB Dagvattenutredning för kvarteret Haren 1, 2, 3, 7 Uppdragsnummer 1832240 Uppsala 2012-04-12 Sweco Environment AB Uppsala vatten och miljö Irina Persson, Johanna Rennerfelt, Lena Hedberg Kvalitetsgranskare

Läs mer

Dagvattenpolicy för Kalmar kommun

Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Handläggare Datum Ärendebeteckning Pär Hansson 2011-10-18 KS2011/00216 008 0480-45 00 58 Kommunfullmäktige Dagvattenpolicy för Kalmar kommun Förslag till beslut i kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner

Läs mer

Information om dag- & dräneringsvatten

Information om dag- & dräneringsvatten Information om dag- & dräneringsvatten Information från VA- och Gatuavdelningen I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska

Läs mer

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån

2014-12-16. Vi riskerar att dränkas nerifrån Vi riskerar att dränkas nerifrån 1 2 1 3 2014-12-16 4 2 5 Stigande havsnivåer, exempel Malmö, Svenskt Vatten M134 Havsnivå = +1,56 m 3 Havsnivå = +2,45 m, ca 220 fast. m hus berörs Höjda nivåer i hav,

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten 1 Inledning I den här broschyren ges information om hur du på bästa sätt tar hand om dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador

Läs mer

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen. Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen Datum / Version: 2014-01-17 / LEVERANS Prjoektnr: 2011704 Sidan 1 av 12 Teknisk Rapport Dagvattenutredning för flerbostadshus vid Ektorpsrondellen

Läs mer

Dagvatten-PM, Klockstapeln

Dagvatten-PM, Klockstapeln Tengbom Upprättad av: Matilda Wistrand Granskad av: Niclas Elvsén Innehåll 1. Bakgrund... 3 1.1 Befintliga ledningar... 5 1.2 Markförutsättningar... 5 2. Dimensionering... 6 3. Metoder... 7 3.1 Fördröjning

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Dagvattenstrategi för Falköpings kommun 2012-07-24. Dagvattenstrategi för Falköpings kommun

Dagvattenstrategi för Falköpings kommun 2012-07-24. Dagvattenstrategi för Falköpings kommun Dagvattenstrategi för Falköpings kommun 2012-07-24 Dagvattenstrategi för Falköpings kommun 1 Dagvattenstrategi för Falköpings kommun 2012-07-24 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning...4 Vad

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Profi Dagvattenutredning Freden Större 11 Uppdragsnummer 1143520000 Stockholm 2012-10-03 Sweco Environment AB Dagvatten och ytvatten Handläggare: Johanna Rennerfelt Kvalitetsgranskare: Agata Banach 1 (11)

Läs mer

Dagvatten. Detaljplan tågdepå Train Alliance. 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1

Dagvatten. Detaljplan tågdepå Train Alliance. 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1 Dagvatten Detaljplan tågdepå Train Alliance 27 november 2014 DAGVATTEN HANS LINDBERG ARKITEKT SAR/MSA 1 Dagvatten som avleds till Bottenviken ska vara rent Markanvändning Förslaget till detaljplanen omfattar

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Information om dagoch dräneringsvatten

Information om dagoch dräneringsvatten Information om dagoch dräneringsvatten I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för att minska risken för översvämning och skador på fastighet.

Läs mer

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN

Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN www.karlskoga.se Dagvattenrapport 2008 KARLSKOGA KOMMUN Dubbelklicka på framsidan för att kunna ändra. Ändringarna utförs i Visio. Foto: Ronny Persson Andreas Eriksson Miljö- och hälsoskyddsavdelningen

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON CENTRUMFASTIGHETER Tullen 6 Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1143513000 UTKAST STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON 1 (8) repo001.docx 2012-03-29 S

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP

Dagvattenhantering. Fredrik Kastberg, WSP Dagvattenhantering Fredrik Kastberg, WSP 2012-03-20 Program - dagvattenhantering Bakgrund Dimensioneringskrav Hydrauliska beräkningar Hur kommer fastighetsägare att påverkas? Dagvattenlösningar alternativ

Läs mer

SÅ HÄR ARBETAR VI I VÄSTERÅS!

SÅ HÄR ARBETAR VI I VÄSTERÅS! SÅ HÄR ARBETAR VI I VÄSTERÅS! Susanna Hansen Vattensamordnare, Tekniska kontoret, Västerås stad Lena Höglund VA-ingenjör, Mälarenergi AB Tema Organisation kring skötsel- ansvarsfördelning och samverkan

Läs mer

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun

Dagvattenutredning, Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun , Herrestads- Torp 1:41 och 1:45 m.fl. i Uddevalla kommun Utredning rörande konsekvenser av exploatering samt förslag till dagvattenhantering i samband med detaljplanläggning Umeå 2010-05-06 Beställare:

Läs mer

Dagvatten för småhus

Dagvatten för småhus Dagvatten för småhus Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Småhus betalar en årsavgift på 981 kr, moms inräknat. Genom att i större grad ta hand

Läs mer

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl

Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar 7:2 mfl Ekerö kommun Stockholm 2015-07-01 Uppdaterad Dagvattenutredning Troxhammar

Läs mer

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD

TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD TA HAND OM DITT VATTEN! Information och exempel för lokalt omhändertagande av dagvatten LOD VAR RÄDD OM VÄRMDÖS VATTEN! Vatten är en av Värmdös viktigaste tillgångar, och vi lever i en unik miljö med tillgång

Läs mer

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman

Kvalitetsgranskning: Handläggare: Denis van Moeffaert. Aino Krunegård Ronie Wickman UPPDRAGSNUMMER ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING ARNÖ 1:3 SÖDER FLÄTTNALEDEN BJÖRKÖ, NYKÖPING NYKÖPINGS KOMMUN NYKÖPING Handläggare: Aino Krunegård Ronie Wickman Kvalitetsgranskning: Denis van Moeffaert 1

Läs mer

Riktlinjer. Hantering av dagvatten. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19

Riktlinjer. Hantering av dagvatten. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19 Riktlinjer Hantering av dagvatten Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestads kommun 2005-12-19 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Vad är dagvatten?... 5 Vilka

Läs mer

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun

Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Sid 1 (11) Riktlinjer för dagvattenhantering i Lysekils Kommun Daterad 2011-04-26 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Sid 2 (11) Innehållsförteckning Ordlista... 3 1. Inledning.... 4 2. Syfte... 5

Läs mer

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö

Dagvatten Kort historik. Lokalt omhändertagande. Öppen dagvattenhantering i Augustenborg, Malmö Dagvatten Kort historik 1. Till avloppet (kombinerat system) Problem: bräddning vid toppbelastning ger utsläpp av orenat avlopp 2. Separat system för dagvatten Problem: utsläpp förorenat dagvatten 3. Magasin

Läs mer

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta.

Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Örebro, 2015-10-20 Dagvattenutredning - Ungdomsbostäder i Bålsta. Förslag till detaljplan för Bålsta 1:35, 1:36 och del av Bålsta 1:614, Lyckebo, i Bålsta. Källa: Håbo kommun K e n n e t h B e r g l u

Läs mer

Diarienr.: 2002-736. Dagvattenstrategi för Örebro kommun. Antagen av Tekniska nämnden 2005-03-10 Antagen av Programnämnd Samhällsbyggnad 2005-05-26

Diarienr.: 2002-736. Dagvattenstrategi för Örebro kommun. Antagen av Tekniska nämnden 2005-03-10 Antagen av Programnämnd Samhällsbyggnad 2005-05-26 Diarienr.: 2002-736 Dagvattenstrategi för Örebro kommun Antagen av Tekniska nämnden 2005-03-10 Antagen av Programnämnd Samhällsbyggnad 2005-05-26 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 ALLMÄNT OM DAGVATTEN... 3

Läs mer

Mål för dagvattenhanteringen

Mål för dagvattenhanteringen Nya verktyg och arbetsmetoder för hållbar dagvattenhantering Vatten Avlopp Kretslopp, Uppsala 2012 Dagvattenseminarium 23 mars 2012 Gilbert Svensson Urban Water Management AB och Luleå tekniska universitet

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld

UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson. UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld UPPDRAG Östra Torp, förprojektering UPPDRAGSLEDARE Andreas Fredriksson DATUM 3 UPPDRAGSNUMMER 7001092000 UPPRÄTTAD AV Anna Dahlström och Henrik Bodin-Sköld KVALITETSGRANSKAD AV Göran Wallgren 1. Dagvattenhantering

Läs mer

Genomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering

Genomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering repo001.docx 2012-03-2914 UPPDRAGSNUMMER 1143576500 ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FÖR HUS 15 (SICKLAÖN 369:32) 2014-06-04 SWECO ENVIRONMENT AB DAGVATTEN OCH YTVATTEN UPPDRAGSLEDARE/KVALITESGRANSKARE AGATA

Läs mer

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet.

Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om dagvattenanläggning * Obligatoriska fält Information Enligt 9 kap. 2 (1998:808) miljöbalken samt 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet. Anmälan om ny- och ändring av befintlig dagvattenanläggning.

Läs mer

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm 2013-04-19

Dagvattenutredning KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB. Kvarnholmen DP5. Stockholm 2013-04-19 KVARNHOLMEN UTVECKLINGS AB Stockholm 2013-04-19 Datum 2013-04-19 Uppdragsnummer 61190723501 Håkan Olofsson Linnéa Sörenby Magnus Biderheim Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009,

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Dagvattenutredning Önnestad 112:1

Dagvattenutredning Önnestad 112:1 Sida 1(10) Dagvattenutredning Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 3 3. Befintligt ledningssystem... 3 3.1 Befintliga VA-ledningar... 3 3.2 Befintliga el- och teleledningar...

Läs mer

RAPPORT. Fyrklövern BRABO STOCKHOLM AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER 1143669000 2014-09-12 PER BOHOLM TOBIAS RENLUND

RAPPORT. Fyrklövern BRABO STOCKHOLM AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN DAGVATTENUTREDNING UPPDRAGSNUMMER 1143669000 2014-09-12 PER BOHOLM TOBIAS RENLUND BRABO STOCKHOLM AB Fyrklövern UPPDRAGSNUMMER 1143669000 DAGVATTENUTREDNING STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN PER BOHOLM TOBIAS RENLUND Sweco Sammanfattning Upplands Väsbys kommun ingår i Oxunda Vattensamverkan

Läs mer

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området.

I denna handling redovisas de åtgärder som bedöms kommer att krävas för att kunna ta hand om dagvattnet inom det planerade området. 2013-06-27 Detaljplan Sjöåkra 1:23 I nordöstra delen av Bankeryd upprättas en ny detaljplan för Sjöåkra 1:23. Detaljplanen innebär att ett nytt bostadsområde anläggs på Sjöåkra och vid genomförandet kommer

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten.

Information om dag- och dräneringsvatten. Information om dag- och dräneringsvatten. Information från Mälarenergi - din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur man på bästa sätt tar hand om sitt dag- och dräneringsvatten för

Läs mer

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Information från Karlshamns kommun, VA-enheten din VA-leverantör I den här broschyren vill vi informera om hur fastighetsägaren kan ta hand om sitt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer