BORGHOLM ENERGI AB RULLBACKARNA UNDERLAG FÖR UTÖKAT SAMRÅD UTKAST TILL MKB UTKAST

Transkript

1 BORGHOLM ENERGI AB RULLBACKARNA UNDERLAG FÖR UTÖKAT SAMRÅD UTKAST TILL MKB UTKAST Kalmar Uppdragsansvarig: DANIEL GLATZ Beställare Jörgen Ljungholm Borgholm Energi AB HIFAB AB Badhusgatan 4 Postgatan Borgholm Kalmar Org. Nr

2 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Borgholm Energi har i flera år undersökt möjligheten att bygga ut det kommunala vattenledningsnätet på norra Öland. Under sommartid medför en ökad belastning på nätet att det uppstår vattenbrist. Befintliga vattentäkter behöver kompletteras med nya för att kunna öka produktionskapaciteten. Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning mkb) är att beskriva miljökonsekvenserna på kort och lång sikt av en vattentäkt vid Rullbackarna på norra Öland. Vattentäkten berör flera skyddsintressen däribland fornlämningar från äldre järnålderns bondesamhälle, Bogate i nordväst och Rosendal i nordost. Det finns även flera Natura2000 områden i närheten av vattentäktsområdet, Böda kusten västra, Böda backar och Stora Mossen biotopskyddsområde. Av de nationella miljömålen bedöms grundvatten av god kvalitet ha störst betydelse. Det finns miljökvalitetsnormer för områdets vattenförekomster gällande vattnets kvantitet och kvalitet. Nollalternativet innebär att det inte blir någon ny vattentäkt i området Rullbackarna, vilket resulterar i att norra Öland även fortsättningsvis kommer ha problem med vattenförsörjningen under sommarmånaderna. Det kommer förmodligen också innebära att vissa vattenbegränsningsåtgärder behöver införas sommartid. Sökt alternativ innebär att en grundvattentäkt anläggs söder om Rullbackarna. Områdets vattenströmning i jordlagren sker i två olika akviferer grundvattenmagasin): en övre akvifer närmast ytan som mest består av sand och en undre akvifer som består av grov sten, grus och sand morän). Mellan den övre och den undre akviferen finns det ett lerlager som förhindrar vatten från ytan att rinna direkt ned i den undre akviferen. Vattenuttaget kommer att ske i den undre akviferen som alltså avgränsas uppåt av ett tätare lager, detta resulterar i att direkt påverkan på den övre akviferen blir mycket liten. Ytvattenhydrologin påverkas inte direkt utan påverkan som förväntas ske är genom ett ökat läckage av grundvatten från den övre till den undre akviferen vilket i sin tur resulterar i att vattenflödet i ytliga vattendrag minskar. Det som bedöms inträffa är att det framförallt blir en minskad avrinning på hösten i och med att det kan ta längre tid för grundvattnet att nå upp till en nivå som gör att ytavrinning sker. Det är normalt för vattendrag i området att torka ut på sommaren. Motstående intressen för vattenanvändning är främst skogsbruket. Marken vid täkten ägs av Sveaskog. Vid Fagerum finns det en damm för vilt att dricka vid. Dammen ligger nedströms uttagsområdet och kommer därför att få ett mindre totalflöde igenom. Sammantaget bedöms inte en grundvattentäkt vid Rullbackarna medföra några oacceptabla störningar för miljön eller människors hälsa. Tvärtemot bidrar vattentäkten att vattenförsörjningen sommartid på norra Öland säkras, vilket betyder en positiv påverkan på befolkningen och på människors hälsa. Alternativa lokaliseringar för en vattentäkt har också utretts, där alternativet att infiltrera ytvatten från Hornsjön i Borgåsen och ta ut ett konstgjort grundvatten är det intressantaste. Uppdragsnr: II

3 INNEHÅLL ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING... III 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE UTFÖRDA UTREDNINGAR OMRÅDESFÖRHÅLLANDEN LOKALISERING TOPOGRAFISKA OCH GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Topografi Berggrund Jordlagren HYDROLOGI Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Grundvattenbildning SKYDDSINTRESSEN MILJÖMÅL MILJÖKVALITETSNORMER SAMRÅD GENOMFÖRDA SAMRÅD BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ALTERNATIV LOKALISERING NOLLALTERNATIV ALTERNATIV LOKALISERING VALD LOKALISERING - RULLBACKARNA UTFORMNING AV VATTENTÄKT VID RULLBACKARNA MILJÖKONSEKVENSER AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER FÖR NOLLALTERNATIVET MILJÖKONSEKVENSER FÖR ALTERNATIV 1. GRUNDVATTENTÄKT VID RULLBACKARNA Påverkan på grundvattnet Påverkan på ytvattenhydrologin Hushållning med vattenresurser Kulturvärden Växt- och djurliv Uppdragsnr: III

4 6.3.6 Påverkan på Natura2000 områden Landskapsbild Näringsliv och turism Människors hälsa och säkerhet Friluftsliv Påverkan på miljökvalitetsnormer MILJÖKONSEKVENSER VID ALTERNATIV LOKALISERING, BORGÅSEN FRAMTIDA KLIMATFÖRÄNDRINGAR VERKSAMHETENS FÖRENLIGHET MED MILJÖMÅLEN SKYDDSÅTGÄRDER FÖRSIKTIGHETSÅTGÄRDER KONTROLL SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 KARTA ÖVER OMRÅDET GRUNDVATTENRÖR OCH BRUNNAR) AKVIFERSUTBREDNING OCH INFLUENSOMRÅDE ORDLISTA OCH DEFINITIONER SAMRÅDSREDOGÖRELSE TIDIGT SAMRÅD FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Karta över norra Öland med markerat preliminärt vattenupptagningsområde vid Rullbackarna Figur 2. Jordartsgeologisk karta över området Sydväst om Rullbackarna. Hela området mellan Rullbackarna och Blocklinjen har ett lager med grovkornig morän av den typ som finns uppe på klinten vid Hagudden Figur 3. Jordartsgeologisk karta över området Sydväst om Rullbackarna. Hela området mellan Rullbackarna och Blocklinjen Figur 4. Natur- och kulturskyddsområden samt preliminärt upptagningsområde Figur 5. Alternativa vattenförekomster på Norra Öland Figur 6. Principiell figur över den ytliga akviferens naturliga variation samt dess påverkan av ett grundvattenuttag TABELLFÖRTECKNING Tabell 1. Tillgängliga vattenresurser på Norra Öland huvudsakligen enligt Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Uppdragsnr: IV

5 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Borgholm Energi är i stort behov av att lösa vattenfrågan på norra Öland. Varje sommar belastas nuvarande vattenledningsnät mycket hårt på grund av den stora turisttillströmningen. I Borgolms kommun finns det i dagsläget kommunal vattenproduktion i Köpingsvik, Löttorp och Byxelkrok. Sommartid förstärks produktionen med vattenverk i Böda och Rälla, som övrig tid på året fungerar som reservanläggningar. Vid alla verk används grundvatten, dessutom används i Löttorp och Köpingsvik även konstgjord infiltration, det vill säga ytvatten som man låter infiltrera genom marken och bilda grundvatten. Strävan att bygga ut det befintliga nätet med fler vattentäkter har funnits i flera år. För att underlätta förståelsen för innehållet i denna miljökonsekvensbeskrivning finns det en ordlista med förklaring av facktermer i bilaga Syfte Syftet med grundvattentäkten vid Rullbackarna är att skapa en anläggning som långsiktigt kan bidra till Norra Ölands vattenförsörjning under sommarmånaderna, juni juli och augusti, då förbrukningen är som störst. Syftet med denna miljökonsekvensbeskrivning är att utgöra underlag för utökade samråd inför prövning enlig miljöbalken. 1.3 Utförda utredningar Det har utförts en hel del undersökningar i området. De första borrningarna i Rullbackarna utfördes redan , SIB 1966) då grundvattenrör med nummer U29 till U42 utfördes. Vissa av dessa rör har sedan dess ingått i SGUs mätprogram för nationell övervakning av grundvattennivåer. Under 2008 identifierades Rullbackarna som ett område som skulle kunna användas för vattenförsörjning. Det resulterade i att en georadarundersökning genomfördes på Rullbackarna, Baltic Enviro 2008) som följdes av borrningar U0901 U0910 och en grundvattenmodellering 2009 Baltic Enviro 2009). Grundvattenmodellen användes för att göra en uppskattning av rimliga brunnslägen och uttagskapaciteter i området. Enligt prognosmodellen skulle det vara möjligt att utvinna strax över m 3 /år eller 1200 m 3 /dygn under tre sommarmånader vid Rullbackarna. Ytterligare borrning för att hitta fler brunnslägen och för att kunna utföra mätningar under en provpumpning utfördes under 2011, borrning i punkterna U1101-U1104. Med start i början av september 2011 och 98 dygn framåt utfördes en långtidsprovpumpning i en nyinstallerad produktionsbrunn, B2011, 2012). Syftet med provpumpningen var att undersöka akviferens reaktion på ett större vattenuttag, bestämma akvifersparametrar för akviferen samt att närmare kunna bedöma förväntad råvattenkvalitet vid framtida produktion. Provpumpningen föll väl ut med ett totalt vattenuttag på m 3 med ett genomsnittligt flöde på ca 5 l/s. I april 2012 utfördes korta provpumpningar i grundvattenrören U1102, U1202, U1203 och U1205 för att undersöka akviferens sydligare delar Albertsson, Andersson, 2012). Undersökningen visar på att goda värden för hydraulisk konduktivitet finns i en sluten akvifer 127)

6 från Rullbackarna i norr, minst en kilometer söderut till Blocklinjen, som är den asfalterade bilvägen mellan Böda och Hagskog på västra sidan. Borgholm Energi mäter sedan 2009 grundvattennivån i ett trettiotal grundvattenrör kring Rullbackarna. SGU har gjort mätningar av grundvattennivån i några rör sedan 1960-talet. 2 OMRÅDESFÖRHÅLLANDEN 2.1 Lokalisering Den planerade grundvattentäkten är belägen på norra Öland mellan Böda i öster och Byxelkrok i nordväst. Grundvattentäkten ligger i anslutning till Rullbackarna som är en av få bekräftade isälvsavlagringar på norra Öland. Rullbackarna sträcker sig som en låg rygg från Fagerum i syd mot Hunderum i nordväst, se figur 1 nedan. Det undersökta området ligger till större delen inom Böda Ekopark som ägs och förvaltas av statliga Sveaskog. Figur 1. Karta över norra Öland med markerat preliminärt vattenupptagningsområde vid Rullbackarna. 227)

7 2.2 Topografiska och geologiska förhållanden Topografi Området är relativt flackt med en relativ höjdskillnad på 5 till 15 meter gentemot strandklinten i väster och de höjdryggar som finns i form av rullstensåsen och olika flygsanddyner. Det centrala området består mestadels av skog och främst då tallskog på sandig mark. Själva Rullbackarna utgörs också av större fraktioner såsom sten och grus. Det finns även stråk med sten och grus på andra ställen, som till exempel ned mot havet i väster. Små våtmarker, Trankärren, som helt eller delvis torkar ut sommartid finns i de sydöstra delarna av området Berggrund Berggrunden i området består av ordovicisk kalksten som är plant lagrad, relativt homogen och flackt stupande mot öster. Berggrundens överyta följer inte lagringens stupning på det sätt som är tydligt på stora delar av Öland utan varierar på annat sätt. Under kalkstenen finns alunskiffer. Djupet från markytan till underliggande alunskiffer är mindre än tio meter på öns västra kant och mer än trettio på den östra SGU Ser Ah nr1). Vid Rullbackarna är kalkstenen ca 30 m mäktig. Under alunskiffern finns sandsten och därunder kristallint urberg Jordlagren Jordlagren i området har en relativt komplex bildningsprocess. Ursprungsjordmaterialet i Rullbackarna och på ömse sidor om Rullbackarna har avsatts under Baltiska issjöns vattenyta i samband med inlandsisens avsmältning. Det primära jordmaterialet på platsen är morän med en sträng av isälvsmaterial i sydost-nordvästlig riktning, Rullbackarna. Ovanpå moränen har issjö/havssediment avsatts i form av silt och lera. Inga organiska sediment i form av sjögyttja, tång/sjögräs eller musselskal har identifierats i jordlagren. På markytan finns det ett tunt lager torv i den sydöstra delen av området, Trankärren. Vid sänkning av havet/issjöns vattennivå har ytliga jordlager svallats och omlagrats. De ytliga jordlagren uppe på Rullbackarna består av svallgrus och sten. Själva åsen består av isälvsmaterial i form av sand, samt i de norra delarna av lite mer grovkornigt material. På ömse sidor om åsen ligger stora mängder mer eller mindre finkornigt svallmaterial. I relativt modern tid, 1800-talet, har det även ansamlats stora mängder flygsand i dyner. I låglänta partier finns det tunna lager av torv. Det planerade täktområdet ligger söder om Rullbackarna. Jordlagerföljden består av flera meter svallmaterial, mest sand som underlagras av silt och lera i varierande tjocklek på upp till två meter. Under silt/lerskiktet finns två meter grovkornigt moränmaterial. Jordlagren har en total mäktighet på upp till drygt tio meter. I nordost har moränskiktet direkt kontakt med isälvsmaterialet i Rullbackarna. Lerlagret täcker stora ytor och är som tjockast i området kring brunnsborrningarna B2011 och B2012. Det tunnar ut och försvinner i Rullbackarnas sydöstra sluttning och även i sydväst, ca 1,5 kilometer ned mot Bödakustens västra naturreservat, upphör lerlagret. På klinten mot havet i väster finns det inte heller något lerlager. Några av borrningarna som gjorts i den sydöstra delen saknar också ett tydligt lerlager U42, U0910, U1203, U1205). I figur 2 nedan visas ett utsnitt av jordartskartan. Jämför kartan med bedömd utbredning av akviferen, bilaga )

8 Figur 2. Jordartskarta över området Sydväst om Rullbackarna. Hela området mellan Rullbackarna och Blocklinjen har ett lager med blockig sandig morän av den typ som finns uppe på klinten vid Hagudden. 2.3 Hydrologi Hydrologiska och hydrogeologiska förhållanden Den huvudsakliga grundvattenströmningen vid Rullbackarna sker genom jordlagren ovanför bergytan. Det beror på att berggrunden, jämfört med jordlagren, är tät. Berggrundens yta är på så sätt styrande för hur och var grundvattnet strömmar i jordlagren. Grundvattenströmningen genom berg bedöms vara av underordnad betydelse, men inte helt oväsentlig. Det kan finnas okända sprickzoner i berget som eventuellt har viss betydelse för grundvattenflödet. Hydrogeologiskt har kalkstenen betydelse som sprickakvifer. Dess hydrauliska konduktivitet är i genomsnitt cirka 1,1*10-6 m/s SGU Ah 1). Den lokala variationen kan dock vara påtaglig. Underliggande alunskiffer är betydligt tätare och fungerar som en avgränsare mot sandstenen därunder. Den kambriska sandstenen underst i den sedimentära lagerföljden bedöms ha en genomsnittlig hydraulisk konduktivitet på ca 1*10-5 m/s SGU Ah 1). Grundvattnet i och under 427)

9 alunskiffer kan förväntas vara påtagligt salt vilket gör den ointressant för vattenförsörjning. Även i kalkstensakviferen ovanför alunskiffern förekommer förhöjd salthalt på grund av fossilt havsvatten eller nutida påverkan från Östesjön SGU Ser Ae 1). Strömning i jordlagren sker i två akviferer, en övre akvifer som består av sand och svallmaterial närmast ytan och en undre akvifer i morän under silt/lerskiktet. Den övre akviferen fylls med vatten i huvudsak direkt uppifrån av nederbörd som perkolerar genom den omättade zonen. Vattnet som finns i den övre akviferen dräneras till ytliga diken eller strömmar längre ned till den undre akviferen, eller till berggrunden. Vatten i den övre akviferen tas också i viss utsträckning upp av växter och transpireras ut i luften av växterna. Den undre akviferen fylls med vatten från den övre akviferen och från akviferens rand/kant vid Rullbackarna eller i sydväst i området kring U1207. Där det inte finns ett silt/lerlager finns det heller inte en undre akvifer, t.ex. i isälvsmaterialet i Rullbackarna. I dessa områden är det en öppen jordakvifer bestående av isälvsmaterial som har grundvattenbildning genom direkt perkolation. Den undre akviferen dräneras antingen tillbaka till den övre akviferens lågpunkter, till exempel i sydost vid Fagerum där det finns ett större dike, eller österut mot området innanför klinten där silt/lerlagret tar slut och moränen kommer i dagen. Det är troligt att de kärrområden som finns strax innanför klinten från Hagskog upp till Hunderum finns till eftersom det är ett utströmningsområde för grundvatten från den undre akviferen. Den undre akviferen dräneras också genom berggrunden direkt till havet. I figur 3 nedan visas ett principiellt tvärsnitt av jordlagren och grundvattnet från sydväst vid U1207 till nordost vid Stora Mossen. I bilaga 2 finns ett område markerat som visar en del av området söder om Rullbackarna med grovkornig morän som bedöms vara en sammanhängande akvifer. I de punkter som brunnar anlagts har den hydrauliska konduktiviteten uppmätts till över 1 * 10-3 m/s. I övriga delar av akviferen är jordmaterialet inte fullt så genomsläppligt, men bedöms ändå utgöra en sammanhängande akvifer. Berggrunden sticker upp som öar i grundvattenzonen vid U32 och U0904. Figur 3. Principiellt jordartsgeologiskt tvärsnitt från sydväst U1207 till nordost B8). 527)

10 2.3.2 Grundvattenbildning Mellan åren 2006 och 2011 var årsmedelnederbörden enligt SMHI cirka 560 mm, årsavrinningen är i intervallet mm enligt SMHIs kartor över normal årsavrinning i Sverige SMHI1993). Den största delen av nederbörden, cirka 400 mm, avdunstar eller tas upp av växter. Grundvattenbildningen i den övre akviferen bedöms motsvaras av avrinningen, mm utom på isälvsmaterialet Rullbackarna där grundvattenbildningen förväntas vara större, i intervallet mm Rodhe et al 2006). Tillgången till grundvatten i den undre akviferen är inte direkt kopplad till nederbörden utan beror istället på hur mycket vatten som läcker genom silt/lerskiktet från den övre akviferen och hur mycket grundvatten som strömmar ned i den undre akviferen vid Rullbackarna och området i söder längs bilvägen Blocklinjen U1207-U1205) där det inte finns något akvifersskiljande silt/lerskikt. Så länge det finns vatten i den övre akviferen är grundvattenbildningen i den undre akviferen proportionell mot nivåskillnaden mellan de båda akvifererna. Mätningar av nivåskillnaden mellan akvifererna visar att den övre akviferen ligger 0,5 till 1 meter över den undre akviferen. Grundvattenbildningen genom silt/lerskiktet som är 1 till 2 meter tjockt kan då uppskattas med hjälp av darcys lag. Under antagandet att silt/lera har en genomsnittlig hydraulisk konduktivitet som är större än 5 * 10-9 m/s, leran är 1,5m tjock och tryckskillnaden 0,75 meter är perkolationen genom silt/lera cirka 8 * 10-2 m/år 80 mm/år). Omräknat till volym som kan användas betyder det att det nybildas cirka kubikmeter grundvatten per kvadratkilometer, genom lera, i området som är tänkt för grundvattentäkt. Inströmning till den undre akviferen från Rullbackarna och området i söder vid Blocklinjen söder om U1202) där det inte finns något akvifersskiljande silt/lerskikt uppskattas försiktigtvis till halva grundvattenbildningen på isälvsmaterial; 112 mm/år. Grundvattenbildning till den undre akviferen från områdets norra respektive södra kant kan beräknas vara i storleksordningen m 3 /år. 2.4 Skyddsintressen Rullbackarna med omnejd hyser en rik fornlämningsmiljö med välbevarade lämningar från den äldre järnålderns bondesamhälle. I området finns det två riksintressen för kulturmiljö, området Bogate i nordväst och området Rosendal i nordost. I närheten av vattentäktsområdet finns det även flera Natura2000 områden. I norra delen finns Stora Mossen biotopskyddsområde där syftet med områdesskyddet är att bevara och utveckla en äldre barrblandskog med de processer, funktioner, strukturer och arter som tillhör denna naturtyp. Österut ligger Natura2000 området Böda backar med de skyddsvärda naturtyperna kustnära trädklädda sanddyner och västlig taiga. Österut ligger även Svartvikskärret, med den skyddsvärda naturtypen dynvåtmark. Längs med kusten i väster från Hunderum i norr till Byrum i söder finns ett 722 ha stort Natura2000 område som heter Bödakustens västra. Syftet med området är främst att bevara ett stort sanddynområde med dess olika successionsfaser från helt öppna dyner till skogsbeklädda flygsandfält. Utbredning av områden med olika typer av naturoch kulturskydd visas i figur 4 nedan. 627)

11 Området omfattas precis som hela Öland av riksintresse för rörligt friluftsliv. Figur 4. Natur- och kulturskyddsområden samt bedömt upptagningsområde. 2.5 Miljömål I arbetet för en hållbar utveckling för att skydda människors hälsa, bevara den biologiska mångfalden, hushålla med uttaget av naturresurser samt skydda natur och kulturlandskap har 16 nationella miljökvalitetsmål ställts upp beslutade riksdagen om en ny målstruktur för miljöarbetet. Vilket innebär att miljömålen nu består av tre slags mål, generationsmålet, miljökvalitetsmålen och etappmål. Generationsmålet visar vilken inriktning samhället måste ha för att miljökvalitetsmålen ska kunna nås inom en generation. De 16 miljökvalitetsmålen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö bör ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. Slutligen finns det i nuläget 14 stycken etappmål som har ersatt de tidigare delmålen. Etappmålens uppgift är att klargöra vilka samhällsförändringar som måste till för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska nås. Det miljökvalitetsmål som berörs av en ny grundvattentäkt på Rullbackarna är främst miljömålet grundvatten av god kvalitet. Men även miljömålen, levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt växt- och djurliv bör tas i beaktning. Grundvatten av god kvalitet - Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 727)

12 En ny grundvattentäkt på Rullbackarna medverkar till att en hållbar dricksvattenförsörjning på norra Öland skapas. Samtidigt kommer vattenuttaget ur den undre akviferen innebära att avrinningen till vattendrag nerströms kommer minska något. Detta är också anledningen till att miljömålen levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar och ett rikt växtoch djurliv kan komma att påverkas. Vattenuttagets påverkan på avrinningen är dock liten i sammanhanget och exempelvis bedöms en dikesrensning i området innebära större konsekvenser. 2.6 Miljökvalitetsnormer De miljökvalitetsnormer som finns upptagna i VISS se figur 1) inom det aktuella området har alla både god kvantitativ- och kemisk status år 2009). Kvalitetskraven är att de ska behålla god kvantitativ- och kemisk status Det bedöms inte finnas någon risk att den kvantitativa statusen inte klarar kvalitetskraven. Vidtas inga åtgärder finns det däremot risk att den kemiska statusen inte uppnås i tre av fyra vattenförekomster I vattenförekomsten i den sedimentära berggrunden beror risken främst på förhöjda ammonium-, nitrathalter och även konduktiviteten är förhöjd. I västra Ölands sedimentära berggrund överstigs även kvicksilverhalten och det har detekterats växtbekämpningsmedel i grundvattnet. Detta baseras på att värdena ligger över utgångspunkt för att vända trend enligt SGUs utdrag från DGV Databas för grundvattenförekomster och vattentäkter) Även vattenförekomsten Rullbackarna nordväst ligger i riskzonen att inte uppnå kemisk status 2015, vilket enligt VISS beror på att den ligger inom delavrinningsområde med hög kvävebelastning från enskilda avlopp, samt till viss del den nedlagda deponin. Vi anser dock att informationen om hög kvävebelastning från enskilda avlopp är fel eftersom det inte finns någon bebyggelse i området. Enligt vattenförvaltningsförordningen ska åtgärder för att klara god status 2015 vara vidtagna senast SAMRÅD 3.1 Genomförda samråd Tidigt samråd med länsstyrelsen och markägaren Sveaskog genomfördes den 30 november Vid samrådsmötet framfördes ett antal frågor och synpunkter. Sveaskog efterfrågade gränser för framtida skyddsområde. Länsstyrelsen påpekade att det är viktigt att inströmningsområdena för det som blir vattenskyddsområde utreds, så att de primära skyddsområdena läggs rätt. Protokoll från samrådet redovisas i bilaga Beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsen har i beslut fattat beslut om att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 4 ALTERNATIV LOKALISERING 4.1 Nollalternativ Nollalternativet beskrivs för att visa på konsekvenser som med tiden bedöms uppstå om inte ett projekt genomförs. I det här fallet innebär nollalternativet att det inte blir någon ny vattentäkt i 827)

13 området Rullbackarna, vilket resulterar i att norra Öland även fortsättningsvis kommer ha problem med vattenförsörjningen under sommarmånaderna. Det kommer förmodligen också innebära att vissa vattenbegränsningsåtgärder behöver införas sommartid. 4.2 Alternativ lokalisering Förutom nollalternativet har alternativa utföranden till en vattentäkt vid Rullbackarna utretts. De större kända tillgängliga vattenförekomster som finns på Norra Öland förutom den vid Rullbackarna nyttjas redan för vattenproduktion. Alternativen som finns är därför att bygga ut befintliga grundvattentäkter, vilket inte bedöms möjligt i tillräcklig utsträckning. Vattenmyndigheten har listat de vattenresurser som finns på norra Öland, vilka Borgholm Energi på olika sätt har undersökt och utvärderat. Alternativen som finns är listade i tabell 1 nedan och visas på karta i figur 5 nedan. Ett realistiskt alternativ till Rullbackarna är att använda sig av konstgjord infiltration i Borgåsen Baltic Enviro, 2009). Borgåsen ligger strax nordväst om Löttorp mellan Binnerbäck och Vedbom. Vatten från Hornsjön som ligger precis sydväst om Borgåsen är tänkt att användas för infiltration. Åsen är flack och sträcker sig i nästan rak nord-sydlig riktning på en sträcka av några kilometer. Området består av relativt öppen betesmark som på bägge sidor om åsen går över i tät slyig skog, mest lövskog, i kärr och torvmark. Utredning som gjorts visar på att vattentäkten skulle kunna producera upp till 900 m 3 /dygn. Det finns dock viss risk för vattenkvalitetsproblem i och med att infiltrerat vatten kommer i kontakt med kärrmarker i områdets ytterkanter. På Borgåsen finns det fornlämningar i form av två stycken fornborgar och den tänkta vattentäktsplaceringen är vid den norra av borgarna, vilket Kalmar läns museum och länsstyrelsen i Kalmar är tydligt negativa till. Av de vattenförekomster som redan används för vattenförsörjning är det endast Hornsjön och Borgåsen som bedöms kunna användas för ökad kapacitet. Uttag i berggrunden bedöms inte vara ett prioriterat alternativ eftersom risken för hög kloridhalt i råvattnet är stor både på kort och på lång sikt. Området sydväst om Fagerum, vid Borrning U0906, U1205 och U1206, är inte angivet som en vattenförekomst enligt vattenmyndighetens databas VISS). Det här området bedöms ha potential för vattenförsörjning och kan om det behövs i framtiden kopplas ihop med vattentäkten som avses i den här ansökan. Ur det perspektivet kan detta betraktas som ett framtida utbyggnadsområde snarare än ett alternativ. I detta område kan det eventuellt också fungera att infiltrera vatten från Hornsjön på markytan. Områdets potential har blivit känd först 2012 vilket är ett skäl till att utredning och undersökning av det området inte utförts tidigare. 927)

14 Figur 5. Alternativa vattenförekomster på Norra Öland. Tabell 2. Tillgängliga vattenresurser på Norra Öland huvudsakligen enligt Vatteninformationssystem Sverige, VISS. Vattenresurs Status för vattenförsörjning Bedömning enligt Borgholm Energi 1027)

15 Rullbackarna Nordväst SE Utveckling av ny vattentäkt pågår i denna vattenförekomst och är en av två vattenförekomster som berörs av föreslagen vattentäkt. Enligt VISS finns det risk att god kemisk status inte uppnås Riskbedömningen grundar sig främst på att vattenförekomsten ligger inom delavrinningsområde med hög kvävebelastning från enskilda avlopp, samt till viss del den nedlagda deponin. Vi bedömer dock att informationen om kvävebelastning från enskilda avlopp är fel eftersom det inte finns någon bebyggelse i området. Det finns också en f.d. skjutbana som kan påverka vattenkvaliteten. Böda Fagerum - Rullbackarna SE En nedlagd kommunal vattentäkt finns i den sydöstra delen av denna vattenförekomst. Vattentäkten övergavs eftersom vattenkvaliteten var otillfredställande. De nordliga delarna av vattenförekomsten, norr om Fagerum har undersökts av Borgholm Energi Baltic Enviro 2009) och har i huvudsak funnits bestå av alltför finkornigt jordmaterial eller liten mäktighet på grundvattenzonen för att användas. De norra delarna av denna vattenförekomst, Rullbackarna, bedöms vara ett viktigt område för bildning av grundvatten till vattentäkten som avses i denna ansökan. De mellersta delarna av vattenförekomsten, vid Fagerum, har inte prioriterats av Borgholm Energi eftersom det finns jordbruksmarker där som kan påverka vattenkvaliteten negativt. Eventuellt finns här geologiska formationer som kan utvecklas till vattentäkter i framtiden. Fagerum-Hagskog Saknas i VISS Sydväst om Fagerum längs vägen mot Hagskog har det utförts ett fåtal borrningar: U0906, U1205, U1206 som visar på god uttagskapacitet. Akvifersmaterialet finns strax över bergytan och det finns inget tätt lager mellan akviferen och markytan. I detta område går det eventuellt att anlägga en vattentäkt som förstärks med infiltration av vatten från Hornsjön. Området har inte ursprungligen identifierats som en alternativ lokalisering för en vattentäkt. Områdets kapacitet upptäcktes först vid borrning som utfördes under 2012 och behöver inte betraktas som ett alternativ till nu förslagen vattentäkt utan kan i första hand ses som ett område att utvidga Rullbackarnas vattentäkt till. Löttorp och Borgåsen SE Borgåsen har undersökts av Borgholm Energi under perioden 2003 till Med undantag för ett litet område vid Borgen, Binnerbäck, bedöms Borgåsen bestå av för finkornigt jordmaterial för att utveckla vattentäkter. Vid Borgen går det att producera ca 900 m3/dygn med 1127)

16 SE konstgjord infiltration från Hornsjön. Länsmuseet i Kalmar är tydligt negativ till utveckling av vattentäkt på Borgåsen med hänsyn till de båda fornborgar som finns i anslutning till tänkt utvecklingsområde. Marken ägs av en privat markägare. Regelbundna mätningar av grundvattennivån utförs av Borgholm energi. Den södra delen av vattenförekomsten är Löttorps samhälle där det finns en befintlig grundvattentäkt med infiltration av ytvatten från Hornsjön. Möjligheten att ytterligare utveckla denna vattenförekomst för ökad produktion bedöms vara begränsad. Böda vid Norrbödagatan SE Litet område i Böda. Befintlig kommunal vattentäkt finns i vattenförekomsten. Möjligheten att ta ut ytterligare vatten i denna vattentäkt bedöms vara begränsad. Sedimentära berggrunden: SE samt SE Enligt sammanställning i beskrivningen till Hydrogeologiska kartan SGU Ser Ah Nr1) är det stor risk för bräckt vatten i kalkberggrunden. Borgholm Energi undersöker därför andra möjligheter i första hand. Kommunal vattentäkt i kalkberggrunden finns vid Byxelkrok. Hornsjön SE Största tillgängliga vattenresursen på Norra Öland. Hornsjön har dålig vattenkvalitet, främst näringsämnen och COD. Sjön används ändå för betydande vattenuttag och infiltration i Löttorp. Trollskogen Ängjärnsudden Saknas i VISS Området längst ute på den nordöstra spetsen av Öland består enligt jordartskartan av sand och grus. Trots att området inte tagits upp som en vattenförekomst i VISS kan det finnas betydande grundvattentillgångar och uttagsmöjligheter i området. Inga omfattande undersökningar har utförts i området. Området är naturreservat, i stort sett obebyggt och det finns risk för saltvatteninträngning. Det ligger också långt från Borgholm Energis vattenledningsnät och tänkta förbrukare i Böda/Byxelkrok. 1227)

17 4.3 Vald lokalisering - Rullbackarna Området precis söder om Rullbackarna lämpar sig väl som grundvattentäkt, med hänsyn till akviferens skyddade läge, vattenkvantitet och vattenkvalitet. Det är också positivt att det inte bedrivs miljöfarlig verksamhet det finns dock en nedlagd deponi och en skjutbana) eller jordbruk i närheten. Det finns inte heller större vägar, bebyggelse eller annan infrastruktur genom området. Att akviferen är sluten innebär också ett extra skydd mot tillfälliga föroreningar på ytan. Det finns få närboende som kommer påverkas av en vattentäkt. I den södra delen av området som undersökts, längs vägen mellan Fagerum och Hagskog finns eventuellt ett möjligt utbyggnadsområde för vattentäkten i framtiden. I det området går det förmodligen också att infiltrera ytvatten från Hornsjön vilket kan ses som en fördel. Nästan hela området ingår i Norra Ölands Ekopark som Sveaskog äger. Det bedöms inte blir några betydande problem med att bedriva skogsbruk i området i framtiden. I området som brunnarna till täkten ligger i finns inga speciella naturskydd, däremot finns det flera olika typer av naturskydd i upptagningsområdet till tänkt vattentäkt, främst Bödakustens västra naturreservat. I området finns Rosendals järnåldersby och det finns fler järnålderslämningar i skogarna på och omkring Rullbackarna. Dessa blir inte direkt påverkade av vattentäkten. 5 UTFORMNING AV VATTENTÄKT VID RULLBACKARNA Den planerade grundvattentäkten vid Rullbackarna kommer att ta vatten ur den undre akviferen, det vill säga i moränskiktet. Vattentäktens viktigaste delar, produktionsbrunnar och en undersökt akvifer med grundvattenrör för framtida uppföljning och kontroll finns redan installerat. För närvarande finns det två borrade formationsfilterbrunnar. Brunnarna har tätt foderrör från markytan, genom hela den övre akviferen, genom leran som skiljer akvifererna, ned till den övre delen av moränskiktet. I moränen sitter två meter rostfritt filter med direktkontakt mellan akvifersmaterialet och filtret. Vid brunnsborrningen har finmaterial i jorden närmast filtret spolats bort med hjälp av borrutrustningen. Filtrets diameter är ca 16 cm och foderröret något större, ca 19 cm. I brunnen sitter det en pump som tar ut vatten och pumpar iväg det i en överföringsledning till ett vattenverk. Preliminär produktionskapacitet ligger på upp till 15 l/s juni, juli och augusti, med ett maxuttag på m 3 /år. Provpumpning med ett fullskaleförsök ska utföras under sommaren För att närmare bestämma områdets kapacitet. Foderröret är tätt och jordtrycket mot röret kan förväntas göra att silt/lerskiktet sluter tätt an mot röret så att det inte kan bli ett vattenläckage mellan den övre akviferen och den undre akviferen längs rörets utsida. Mätningar av nivån i den undre och den övre akviferen under provpumpningar tyder på att denna bedömning är korrekt. I akviferen sitter det även grundvattenrör som ursprungligen använts för att kartlägga akviferen och som framöver kan användas för kontroll av vattentäkten. 1327)

18 6 MILJÖKONSEKVENSER 6.1 Avgränsning av miljökonsekvenser Planerad vattenverksamhet vid Rullbackarna bedöms ha betydelse för främst natur och kulturintressen. Positiva konsekvenser som är motiv till att verksamheten är berättigad gäller främst förbättrad infrastruktur i samhället och utvecklingsmöjligheter för Norra Ölands turism och näringsverksamhet. Följande påverkan bedöms vara av betydelse: -Grundvattenpåverkan -Ytvattenhydrologi -Hushållning med markoch vattenresurser: -Kulturvärden Hur förändras grundvattnets strömning och nivå. Hur förändras ytvattenavrinningen från området. Innebär tänkt verksamhet god hushållning med mark och vattenresurser. Påverkan på kulturvärden vid vattentäkten. -Växt och djurliv -Natura2000 -Landskapsbild -Näringsliv och Turism -Människors hälsa och säkerhet -Friluftsliv -Miljökvalitetsnormer Indirekt påverkan av minskad vattenmängd i grundvattenzonen. Bedömning av hur naturvärdet för Natura2000-omården kan påverkas. Anläggningens utseende i landskapet. Vattentäktens betydelse för utveckling på Norra Öland. Vattentäktens betydelse för människors hälsa och miljön. Påverkan på möjligheterna till friluftsliv. Vattentäktens betydelse för miljökvalitetsnormer i vattenförekomster. 6.2 Miljökonsekvenser för Nollalternativet Om en grundvattentäkt vid Rullbackarna inte kommer tillstånd innebär det fortsatt stora problem med vattenförsörjningen under sommarmånaderna på norra Öland. Det innebär vattenbrist under vissa perioder och olika vattenbesparingsåtgärder kan bli nödvändiga. Det finns en risk att ett otillräckligt vattenförsörjningssystem kommer hämma norra Ölands turism- och näringsverksamhet. Nollalternativet innebär att Rullbackarna lämnas orört, vilket betyder att områdets natur, kultur och vattenförekomster förblir som de är idag. 1427)

19 6.3 Miljökonsekvenser för alternativ 1. Grundvattentäkt vid Rullbackarna Påverkan på grundvattnet Påverkan på grundvattnet har utretts genom praktiskt utfört försök med långtidsprovpumpning samt genom beräkningar och bedömningar av grundvattenströmning och grundvattenbildning. Provpumpningar som utförts visar att direkt påverkan på grundvattennivån bara sker i den undre akviferen. När vatten tas ut ur brunnen sänks vattennivån med 0,5 till 1 meter lokalt i brunnen. I brunnens omgivning, i den undre akviferen, sker en förvånansvärt homogen avsänkning på en knapp halvmeter över ett stort område, 300 meter från brunnen. Längre bort från brunnen avtar grundvattensänkningen. Vid pumpning sträcker sig en grundvattensänkning som är större än 0,3 meter i den undre akviferen ca 500 meter bort från brunnarna. När pumpning upphör återhämtar sig trycknivån snabbt, inom några dagar, även långt bort från brunnen. Sänkningen av trycknivån i den undre akviferen innebär att flödet från den övre akviferen till undre akviferen ökar. Det beror på den ökade tryckskillnaden mellan akvifererna. Uttaget av vatten ur den undre akviferen innebär därför att tillflödet av grundvatten till den undre akviferen ökar, speciellt i akviferens kanter vid Rullbackarna och vid Blocklinjen i söder. Direkt påverkan på den övre akviferen vid pumpning i den undre akviferen är obetydlig, knappt mätbar. En sänkning av grundvattnet i den övre akviferen som är större än 0,3 meter bedöms inte alls inträffa. Den påverkan som kan bli på den övre akviferen är istället den indirekta verkan som uppstår av att flödet ned till den undre akviferen ökar. I praktiken innebär det att utflödet från den övre akviferen till ytliga diken minskar i samma utsträckning som flödet från den övre akviferen till den undre akviferen ökar. Massbalansen på tillgänglig årlig vattenvolym förskjuts alltså från avrinning i ytlig akvifer diken till perkolation till djup akvifer och bortforslande i brunnar. Nivån i den övre akviferen kommer att bli något lägre än tidigare. Nivån ställer in sig så att flödet i utgående vattendrag motsvarar det nya, mindre, flöde som blir ut ifrån området. Den genomsnittliga nivåsänkningen som kan bli i den övre akviferen på grund av detta är liten och bedöms vara mindre än 0,3 meter Påverkan på ytvatten Det blir ingen direkt påverkan på ytvattenhydrologin av grundvattenuttag i den undre akviferen. Den påverkan som förväntas uppstå är indirekt och beror på ökat läckage av grundvatten från den övre akviferen till den undre. Vattenflödet i ytliga vattendrag kommer då att minska motsvarande den mängd vatten som tas ut ur den undre akviferen. Den normala cykeln för avrinningen i diken kring Rullbackarna är att avrinning huvudsakligen sker under vintern och våren. Sommartid minskar flödet efterhand och det är snarare regel än undantag att mindre vattendrag torkar ut helt. Även stora diken i området, till exempel kanalen i den nordvästra delen av Fagerum torkar ut helt vissa år. Under hösten ökar grundvattennivåerna successivt och ytvattenavrinning återuppstår när grundvattennivån stigit tillräckligt högt för att nå upp till dikenas bottennivå. Vid grundvattenuttag kommer den totala mängden vatten som rinner ut från området att minska I praktiken bedöms minskad avrinning framförallt inträffa under hösten eftersom det kan ta 1527)

20 längre tid än tidigare för grundvattnet att nå upp till en nivå som gör att ytvattenavrinning sker. Avrinning under vintern och våren bedöms inte påverkas eftersom grundvattennivån då ställer in sig på en hög nivå som bestäms av ytvattendragens flödeskapacitet. I figur 5 nedan visas en principiell figur på hur grundvattennivån i den ytliga akviferen varierar naturligt över året och hur nivån och avrinningen i ytvattendrag bedöms bli påverkade av ett grundvattenuttag. Figur 6. Principiell figur över den ytliga akviferens naturliga variation samt förväntad påverkan på diken av ett grundvattenuttag. Påverkan på ytvattendrag kommer framförallt att ta sig uttryck i att tiden som diken är torrlagda förlängs längre in på hösten Hushållning med vattenresurser Enligt tredje kapitlet miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det ändamål som det är mest lämpat för med hänsyn till beskaffenhet, läge och föreliggande behov. Främst ska resursen användas till sådant som från allmän synpunkt är god hushållning. Enligt 8 paragrafen i samma kapitel står det bland annat att områden som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av sådana anläggningar. Norra Öland är ett av Sveriges torraste områden. Vattenbrist i vattenförsörjningsnätet inträffar ofta sommartid. Akviferen som kommer att tas i anspråk för vattenförsörjning används inte för något annat ändamål och det finns inga speciella naturvärden i akviferens utströmningsområden vid Trankärren/Fagerum eller vid utströmningsområden i diken från Hagskog och norrut mot Hunderum som är beroende av grundvattenutströmning. De norra delarna av akviferen i Rullbackarna) är två vattenförekomster enligt vattenmyndigheten. Syftet med att ge grundvattnet status som vattenförekomst är bland annat att säkerställa långsiktigt god vattenförsörjning. Det bedöms vara god hushållning med vattenresurser att använda den undre akviferen söder om Rullbackarna för vattenförsörjningsändamål Kulturvärden Identifierade kulturvärden är fornlämningsmiljöerna från äldre järnåldern, Bogate i nordväst och Rosendal i nordost. Dessa områden är av riksintresse för kulturmiljön. Det finns även fornlämningar från samma tid i sydöstra delen av influensområdet. Den risk som finns för att kulturmiljön ska komma att påverkas av den planerade grundvattentäkten är under anläggningsarbetena. Dessa arbeten kommer att utföras så att inga kända fornlämningar skadas och väl i drift påverkar inte vattenverksamheten kulturmiljön. Brunnshusens placeringar blir inte i 1627)

21 direkt anslutning till några kända kulturvärden. Påverkan på kulturvärden av brunnar, grundvattenrör och vattenuttag bedöms inte ha någon större betydelse för kulturvärdena. Utgående vattenledning från brunnarna korsar området med husgrunder vid Rosendal. Prövning av påverkan på dessa kulturvärden prövas i samband med ledningsrätt för den ledningen Växt- och djurliv På väldränerade marker, som är fallet i området vid Rullbackarna, får vegetationen mellan nederbördsperioderna huvudsakligen sitt vattenbehov från så kallat markvatten. Markvatten är vatten som på grund av kapillärkrafter hålls kvar i det porösa jordmaterialet ovanför grundvattenytan. I väldränerade sandjordar är också jordens förmåga att suga vatten kapillär uppsugning) från grundvattenytan upp mot markytan väldigt låg. Detta innebär att vegetationen vid Rullbackarna är beroende av regelbunden nederbörd. Det medför i sin tur att markvegetationen inom grundvattentäktsområdet inte kommer påverkas i någon nämnvärd grad av ett vattenuttag i den undre akviferen. De områden som däremot kan tänkas bli berörda är akviferens utströmningsområden vid Trankärren/Fagerum eller vid utströmningsområden i diken från Hagskog och norrut mot Hunderum. Idag kännetecknas dessa områden av små våtmarker som helt eller delvis torkar ut under delar av året. Risken med ett grundvattenuttag är att dessa områden kommer vara utorkade längre in på hösten än vad som annars skulle varit fallet Påverkan på Natura2000 områden Påverkan på områdets närliggande Natura2000 områden bedöms bli liten. Som tidigare nämnts kommer den största påverkan bli i akviferens utströmningsområden och då framförallt under hösten. Detta kan innebära att det tar längre tid på året innan delar av Natura2000 området Böda backar får del av områdets avrinning. Även Natura2000 området, Böda kusten västra påverkas i viss mån i och med att områdets ostligaste delar ligger inom akviferens upptagningsområde. Dock bedöms påverkan på markvegetationen som liten på grund av att områdets växtlighet huvudsakligen använder sig av det befintliga markvattnet. Den största direkta påverkan blir på Natura2000 området Böda Backar i och med dragningen av vattenledningen ut från akvifersområdet. Anläggningsarbetet kommer att utföras så att minsta möjliga påverkan på områdets naturvärden uppkommer Landskapsbild Över uttagsbrunnarna kommer ett brunnshus byggas vilket kan störa en annars obruten landskapsbild. Färgsättning och utformning kan anpassas för att smälta in i landskapet Näringsliv och turism Turismen är den största näringen på norra Öland och tillgängligt vatten är en förutsättning för att näringen ska förbli stor även i framtiden. En vattentäkt vid Rullbackarna kommer att kunna försörja minst 5000 personer under sommaren. Turismen är väldigt viktigt för det lokala näringslivet på norra Öland, där många verksamheter är direkt beroende av den. Förbättrad kommunal vattenförsörjning bedöms vara mycket positivt för näringsliv och turism. 1727)

22 6.3.9 Människors hälsa och säkerhet I och med en ny vattentäkt vid Rullbackarna så säkras vattenförsörjningen under sommarmånaderna på norra Öland, vilket betyder en positiv påverkan på befolkningen och på människors hälsa genom att säkerheten i tillgången på tjänligt dricksvatten ökar markant. Effekter som förväntas är färre tillfällen med leveransavbrott och ransoneringar. Det innebär också lägre risk för att viktiga samhällsfunktioner som sjuk- och äldrevård, ska drabbas av brist på tjänligt dricksvatten Friluftsliv Hela Öland omfattas av riksintresse för rörligt friluftsliv, enligt 4 kap 1 och 2 MB, vilket innebär att friluftslivets intressen särskilt ska beaktas innan ingrepp görs i miljön. Området är avsatt som Ekopark av statligt ägda Sveaskog. Det besöks frekvent av både närboende och turister, framförallt på sommaren. Det finns också gott om stigar och småvägar där folk kan röra sig. Det bedöms inte som att vattenverksamheten kommer påverka friluftslivet annat än under själva anläggningsarbetet. Detta arbete kommer utföras så att så liten störning som möjligt uppstår Påverkan på miljökvalitetsnormer Det ligger i verksamhetens egenintresse att både god kvantitativ och kemisk status bibehålls och vår bedömning är att miljökvalitetsnormerna inte kommer att påverkas negativt av en grundvattentäkt. Avrinningen från den nedlagda deponin som ligger uppe på Rullbackarna är mot nordväst och ett vattenuttag i akviferen söder om Rullbackarna bedöms inte ändra den strömningsriktningen. I dag är avrinningen från skjutbanan mot nordväst, men i och med att den ligger precis på kanten till vattentäktens upptagningsområde finns det en risk att strömningsriktningen ändras något. Vattenanalyser som gjorts visar på god vattenkvalitet i akviferen och eventuell metallurlakning från skjutbanan bedöms ha liten påverkan på vattenförekomsten. Det ska genomföras ett försök med långtidsprovpumpning sommaren 2013 och det här stycket kommer att kompletteras om ny information framkommer. 6.4 Miljökonsekvenser vid Alternativ lokalisering, Borgåsen Det största problemet med att anlägga en grundvattentäkt i Borgåsens är dess rika fornlämningsmiljöer, främst i form av två stycken fornborgar. Framförallt den norra fornborgen kommer att påverkas i och med att den ligger mitt i området med tänkt infiltration och brunnsplacering. Ytterligare nackdelar med Borgåsen jämfört med vald lokalisering är att större delen av området är privatägt. Vid infiltrationen kommer vattnet delvis i kontakt med kärrmarkerna på ömse sidor om åsen vilket kan skapa vattenkvalitetsproblem. Fördelar med Borgåsen är närheten till Hornsjön som är tänkt att användas som vattenresurs för infiltration. Det är också positivt att det finns ett tillstånd som möjliggör ett större vattenuttag från Hornsjön än vad som idag tas till vattentäkten i Löttorp. 1827)

23 6.5 Framtida klimatförändringar Att säga exakt hur framtida klimatförändringar kommer påverka Sverige är väldigt svårt, men det man kan säga rent kvalitativt är att ju varmare det blir på jordens yta desto större avdunstning och mer rörelser i atmosfären. Detta tillsammans med att en varmare atmosfär kan innehålla mer vatten möjliggör för fler och häftigare regn. I en klimatstudie, DHI 2010), som Länsstyrelsen i Kalmar län låtit utföra förväntas trots ökad nederbörd minskade årsmedelflöden i länet. På 30 års sikt väntas en minskning med procent och på längre sikt 100 år) procent. Det här beror främst på ökad avdunstning. Även säsongsvariationerna väntas förändras, på norra Öland med ökade flöden nov till mars och minskade flöden resterande månader. I samma studie väntas landhöjningen hålla jämna steg med vattennivåhöjningen i Östersjön på kort sikt. I ett längre perspektiv är osäkerheterna stora och en vattennivåhöjning i intervall på cm anges. 6.6 Verksamhetens förenlighet med miljömålen Verksamheten kommer medverka till att miljömålet, grundvatten av god kvalitet nås genom att förse delar av norra Öland med dricksvatten av god kvalitet och på så vis bidra till en hållbar dricksvattenförsörjning. 7 SKYDDSÅTGÄRDER 7.1 Försiktighetsåtgärder Förutom ett vattenskyddsområde runt vattentäkten och dess tillrinningsområde kommer det även finnas skydd runt själva uttagsbrunnen i form av staket och brunnshus. 7.2 Kontroll Det kommer ske regelbunden kontroll av vattenkvaliteten, för att säkerställa att vattnet uppfyller Livsmedelsverkets krav för dricksvatten. För att bedöma långsiktig vattenkapacitet i akviferen kommer även vattenflöde och nivå att mätas regelbundet. 8 SAMLAD BEDÖMNING Allmänt Det finns ett stort behov av en ny vattentäkt på norra Öland, då det periodvis under sommaren uppstår vattenbrist. Vald lokalisering vid Rullbackarna lämpar sig väldigt väl för anläggande av en ny grundvattentäkt, främst med tanke på akviferens skyddade läge, vattenkvantitet och vattenkvalitet. Alternativ lokalisering Alternativ lokalisering vid Borgåsen går ut på att använda sig av konstgjord infiltration med vatten från Hornsjön. Borgåsen är rik på fornlämningar, främst i form av två stycken fornborgar. Både Kalmar läns museum och Länsstyrelsen i Kalmar är negativt inställda till Borgåsen som plats för en vattentäkt. 1927)