Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(8) Datum Diarienr 2017/625 Nationella sektorsrådet Tid: , kl Plats: Deltagare: Lokal Sydney, World Trade Center, Kungsbron 70, Stockholm Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Christer Johansson SOF Birdlife, Magnus Kindbom LRF, Linda Berglund WWF, Ulf Sterler Svenska jägareförbundet, Per Ohlsson Havs- och vattenmyndigheten, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Sören Petersson Holmen Skog, Laila Rehnfeldt Sametinget, Karin Fällman Sveaskog (via Skype), Jan Terstad Naturskyddsföreningen, Claes Svedlindh Naturvårdsverket, Leif Öster Ekoturismföreningen; Leif Grehn Riksantikvarieämbetet. Skogsstyrelsen: Göran Rune, Johanna From, Oskar Forsberg, Carl Appelqvist (pkt 3 via Skype), Erik Sollander. Antecknat av: Ärende Frånvarande: Hembygdsförbundet, Samernas Riksförbund, Bergvik skog, Norra skogsägarna, SMF Skogsentreprenörerna (SE), GS-facket, SLU, Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna. I stort alla känner varandra vi hoppade över presentationsrundan. Johanna F presenterade sig. Två övriga frågor: Linda Eriksson: Viltbetesfrågan. Hur ser Skogsstyrelsen på frågan och vad avser man göra. Leif Öster: Vad händer på turistsidan Herman S: Skogsstyrelsen har i uppdrag att föra ut och förverkliga skogspolitiken och dess produktions- och miljömål. Idag har vi två punkter om de två samverkansprocesser vi driver med stark koppling till respektive mål. En annan sak vi arbetar med är tjänstemannarollen, senast på det interna chefsforum vi hade i förra veckan. Björn Risinger från Naturvårdsverket var gästtalare. Var går gränserna? När ska vi vara med och när ska vi inte vara med? Var går gränsen för det egna engagemanget i förhållande till det uppdrag vi har? Många svåra frågor. Ibland hamnar vi i rollen av domare där, liksom i idrottens värld, det kan se ut som åskådarna ibland försöker påverka domsluten i matchen, även om nog alla egentligen förväntar sig att domaren ska vara opartisk och göra sitt jobb. För en myndighet är detta viktiga frågor som vi också kommer att diskutera vid de medarbetardagar som kommer att genomföras i hela myndigheten under vårvintern 2018.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Skogsstyrelsen har flera stora utmaningar. Vi räknar med att få uppdrag som leder till att vi nog måste anställa sammantaget ca 130 nya medarbetare nästa år. Uppdragen handlar om arbetsmarknads- och integrationsfrågor, nyckelbiotopsinventering, utökade medel för formellt skydd av skog och naturvårdande skötsel. Vi har inte fått själva uppdragen än, vilket innebär en del besvärande osäkerheter. Claes S: På Naturvårdsverket har vi en motsvarande situation med flera uppdrag och ökade medel, bl.a. om våtmarker. Även Havs- och vattenmyndigheten vet jag sitter i samma situation. För oss nyrekryteringarna i huvudsak landa på länsstyrelserna. 2 Målbilder Oskar Forsberg presenterade sig och presenterade den arbetsplan som förvaltningsgruppen arbetat fram, samt redogjorde för det avslutade arbetet med att ta fram en målbild för hänsyn till rennäring (se bilaga 1), Förvaltningsgruppen tror också det är viktigt med regionala målbildsträffar. Inte minst för att kunna överväga och vid behov införa regionala anpassningar. Förvaltningsgruppen är oroade över att ibland höra att man ser målbilderna som något Skogsstyrelsen äger och har hand om. Viktigt att alla är tydliga med att målbilderna är gemensamma mellan skogsnäring och Skogsstyrelse. Det finns två syften med uppföljningen av målbilderna. Att få objekt för att kunna lära sig hur man kan göra bättre, samt att redovisa statistik. För statistiken kommer det att ta ytterligare lite tid då vi räknar med att nyttja löpande treårsmedeltal. Diskussion Flera pekade på vikten att komma igång snabbt med lärandet. Det får inte dröja. Även användningen av statistiken lyftes av flera som något mycket viktigt, mot bakgrund av tidigare problem med polytax. Flera undrade även om avhoppet från Samernas riksförbund (SSR) och hur det kopplade till att även Skogsstyrelsen hoppade av. Vad avser Skogsstyrelsen göra? Göran R: Till skillnad från för övriga målbilder är rennäring en annan näring. Det gör det svårt att fortsätta när SSR hoppade av. Vi har inte gjort tillräckligt vad gäller renskötseln. Vi avser att öka ambitionerna både med tillsyn och rådgivning och håller på att rekrytera bland annat på juristsidan. Andra påminde om grunden till målbildsarbetet som var att skogsbruket tog stor hänsyn, men på fel sätt. Målbilderna var ett sätt att göra den hänsyn som lämnades mer effektiv. Den utgångspunkten är fortfarande viktig. Flera uttryckte sig positivt om de regionala målbildsträffarna som en möjlighet att hålla i arbetet och att kunna göra nödvändiga regionala anpassningar. Hur brett används målbilderna?

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 3 Samverkansprocess skogsproduktion Innehåll/Resultat Oskar F: I fjol hade vi ett uppdrag att redovisa det och pratade med de 50 största aktörerna. Vår slutsats att nästan alla yrkesmässigt sysselsatta i skogsbruket har fått utbildning på målbilderna. Sammanfattning Göran R: Vi måste komma ihåg var vi började det här, med uppdraget 2011 om hållbart nyttjande av skog med fokus på hänsyn. Vi behövde förtydliga lagen, ta en diskussion om sektorsansvaret och landade i målbilder och ett nytt uppföljningssystem som behöver ge både underlag för en lärandeprocess och statistik. Herman S: Bra diskussion. Vi måste hålla i arbetet, påminna och fortsätta hålla aktuellt varför vi startade det här och hur det var tänkt. När resultaten kommer skarpt statistik och för återkoppling, då ska vi prioritera det. Det som inte får hända när resultaten kommer är att vi får reaktionen att det här kan ju inte stämma. Vi behöver reaktionen att javisst det här har fungerat, och här måste vi förbättra. Jag uppmanar alla att delta och bidra. Erik S redovisade arbetet i samverkansprocessen så långt (se bilaga 2). Diskussion Flera yttrade sig. Här ett kondensat: Bra att koppla till FN:s hållbarhetsmål. Tillväxt och tillvaratagande av markens produktionsförmåga blir grundläggande. Viktigt att vara överens om målen. Självklart måste arbetet ske inom hållbarhetsbegreppet men det är många aspekter i det. Ett viktigt arbete för att klara flera samhällsmål som klimat, välfärd, sysselsättning m.fl. Det kan finnas värden i att på något sätt ha en kvantitativ komponent i ställningstagandet. Viktigt att inte styrningen mot markägarna blir för hård. Formuleringen skogssektor och stat kan behöva ses över, den är nog inte tillräckligt bra Hur avser man konsekvensbedöma? Jan T: Naturskyddsföreningen deltar i arbetet. Vi har flera frågetecken. I grunden tycker vi att produktion och miljö bör hanteras gemensamt, och tycker det är fel att hantera produktionen separat. Vi är lite undrande till om Skogsstyrelsen har mandat att driva frågan. Om det ska sättas ett kvantifierat mål är det väl normalt regeringen som ska göra det. Bra om ni kan öka produktionen och samtidigt klara miljön, men det förefaller svårt. Bra att ni analyserar effekter brett med forskarseminarium god transparens mm. Erik S: Vi hanterar flera svåra frågor som vi inte anser att vi löst än. Självklart får vi inte gå utanför myndighetens uppdrag. Vid oklarheter avser vi stämma av med regeringskansliet. Vi uppfattar att vi agerar inom det mandat vi har. I skogspolitiken valde man att inte sätta upp detaljmål av olika slag. Vid behov anses det vara en fråga för myndigheten. Konsekvensbedömningarna avser vi göra på tre olika sätt.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 4 Samverkansprocess nyckelbiotoper Innehåll/Resultat Systemet Heureka klarar flera aspekter; Sen hoppas vi att forskarseminariet ska lösa ut rätt mycket. Det som inte klaras ut så får vi försöka hantera via expertbedömningar. Sammanfattning Herman S: Tack för bra synpunkter. Vi återkommer med fler avstämningar framöver. Huvudfrågan är att vi har bra tydlighet i miljömålen men väldigt stora oklarheter kring produktionsmålen. Liksom för miljömålen är det viktigt att det vi gör kan bli entusiasmerande och dragande! Göran R: Vi hade hoppats kunna ha en diskussion här och nu om uppdraget om nyckelbiotopsinventering, men uppdraget har inte kommit än. På basis av det vi vet har vi startat ett införandeprogram för att förbereda och utveckla arbetet. Samverkansprocessen är nu sammankopplad med införandeprojektet (se bilaga 3). Vi avser att före jul, genom ett inriktningsbeslut fastställa inventeringsmetoden för Nordvästra Sverige. För övriga landet får vi återkomma under januari. Samverkansprocessens och införandeprojektets respektive förslag kommer att kommuniceras åt båda håll. Samverkansprocessen tar nu farm förslag till ramverk som avses vara en grund för inriktningsbeslutet. Men som sagt, vi har inte fått uppdraget än. Diskussion Flera frågor togs upp. Testperioden inventeringar under den, ses de som någon form av preliminärbedömning? Likaså, om metoden ändras klassas gjorda inventeringar om? Vad händer om Skogsstyrelsen bara ska inventera på enskilt ägd mark kan bli en kraftig snedfördelning? Känns oroligt att dra igång med så många frågetecken, arbetet riskerar att bli ifrågasatt. Bra att regeringen uttryckt klar vilja och inriktning. Ansvarsfrågan är viktig, det handlar om insamling av ett kunskapsunderlag. Vad som sen händer med informationen är mycket viktigt. Om vi är eniga om att det är viktigt att områdena bevaras, då måste vi fundera mer hur vi ska omhänderta dem. Problem att ingen vill ta ansvar för inventeringsresultatet. Skogsstyrelsen menar att det är ett kunskapsunderlag, men det används av flera andra aktörer så att enskilda markägare kan uppfatta att det är riskabelt att ha områden med höga naturvärden på sin fastighet. Det är inte de 2 % ägare som har nyckelbiotoper som är problemet, det är de övriga 98% som blir skrämda och kan städa bort naturvärden. Det här borde ni reflektera över.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 5 Regeringsuppdrag sociala värden 6 Frågor i Skogsstyrelsens Innehåll/Resultat Nyckelbiotopsbegreppet är Skogsstyrelsens begrepp. Exempelvis landskapsperspektivet vet vi är viktigare än när begreppet myntades tidigt 1990-tal. Göran R: Vi har massor med bra frågetecken som vi idag inte kan svara på. Som sagt, vi har inte fått uppdraget än, vi får be om tålamod. Sammanfattning Herman S: Den här frågan har varit komplicerad för skogsstyrelsen i mer än 20 år. Vi kommer inte att klara allt, men vi ska klara av att göra det bättre, med objektivitet, transparens och förutsägbarhet. Vi kommer att behöva samverkansprocessen framöver. Göran R gjorde en kort redovisning av uppdraget och arbetet hittills (se bilaga 4). Avsikten är att beskriva de statliga styrmedel och andra verktyg som finns, analysera eventuella problem med nuvarande styrmedel och vid behov ge förslag på förändrade statliga styrmedel. Analysen pågår. En slutsats hittills är att målen är oklara. Flera nationella, regionala och lokala myndigheter är involverade och inom regeringskansliet hanteras frågan av flera departement. Tidsmässigt räknar vi med att analysen är klar i mitten av januari, förslag och slutsatser i början av februari, en remiss under februari och redovisning till regeringen den 15 mars. Diskussion Statistiskt görs främst ett antal fritidsvaneundersökningar med jämna mellanrum. Flera menade att styrmedel bör rikta in sig på att det ska vara lätt att ta sig ut i skogen, att sociala värden mer handlar om bristande efterfrågan än bristande tillgång. Målens otydlighet togs upp av flera. Flera preciseringar görs inom miljömålssystemet det finns en del att ta på. I skogspolitiken har däremot de sociala aspekterna aldrig inkluderats i regelverken. Genomgående är ansvarsfördelningen mellan myndigheterna oklar. Kommunerna är nyckelaktörer och de stöds av länsstyrelserna som har friluftssamordnare som ska arbeta närverksorienterat bl.a. för att kunna regionalisera friluftsmålen i dialog med kommuner, föreningar mm. Flera aktörer markerade att de gärna ser en referensgrupp light som vid behov kan ställa upp om projektet har frågeställningar de vill testa av. Sammanfattning Erik S: Kan ni rapportera in intresse att delta till mig senast fredag den 8 dec. Herman S: Tack för bra inspel och medskick. Vi ber er alla delta sen är det upp till er. Göran R: Vi tänker lyfta frågor från två av våra grupper. Centrala skogsskyddskommittén och Centrala frö- och plantrådet, se bilaga 5.

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende övriga rådgivande grupper Innehåll/Resultat Centrala frö och plantrådet (CFOP) är ett forum för utbyte av idéer, erfarenheter, kunskap, information och att stimulera ny forskning. Skogsnäringen, forskningen och myndigheter deltar. Bl.a. har man kartlagt utbildningssituationen inom grundutbildningen och forskarutbildningen. Underlaget lämnas till SLU under våren. Även operativt kan CFOP bidra. Man har tagit upp höstskottskjutning hos tall i sydöstra Sverige, och s.k. multiskadad tall (törskate, knäckesjuka och viltbete) i norra delen av landet. Båda kopplar till skogsägarnas attityd till tall, men också hur vi ska kunna ta fram medel för att hantera de här och andra utbrott. Vem gör vad och hur kan man få fram en stabilare finansiering. Centrala skogskyddskommittén (CSK) är ett informellt centralt forum för skogsskyddsfrågor med representanter för myndigheter, skogsnäring och forskning. Inom CSK har man diskuterat behovet av en ny utredning hur Sverige ska tackla moten från nya skadegörare. Rollfördelning mellan myndigheter, effektivare övervakning, lagrum förtvångsåtgärder och ersättningsfrågor är centrala frågor man ser behöver lösas bättre än idag. Ett förslag till utredning cirkuleras för närvarande i gruppen och Skogsstyrelsen avser att så småningom skicka in det till regeringskansliet. En annan fråga är den nya skadegöraren Diplodia, som nu får anses etablerad i landet. Kunskapsbristen är stor. Rådet till skogsägare är för närvarande att fälla angripna träd för att minska sporspridning och inte göra åtgärder i berörda bestånd under vår- eller försommar. Diskussion Flera menade att det är viktiga frågor som diskuteras i de två forumen. Exempelvis ansvarsfrågorna är alldeles för oklara och måste klaras ut. En parallell situation är de olika invasiva arter vi har. Kanske man kan inspireras av det arbetet. Vid en första etablering kan det finnas skäl att ha någon form av insatsstyrka som kan förhindra etablering. Det kan spara enorma medel. Sammanfattning Herman S: Tack, viktiga frågor vi får återkomma till. 7 Information Herman S: Vi har fem kort PM några frågor? Mera Tall Vad händer i Södermanland/Örebro? Johanna F: VI har haft ett uppstartsmöte och håller på att anställa en projektledare. Vi är på gång. Föreskrifter om anläggning av ny skog Viktigt att Skogsstyrelsen har ett rejält remissförfarande. Kommer ni att ta upp markberedningsmetoder? Oskar F: Vi gör åtminstone ett kunskapsunderlag oklart om något mer.

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Projekt indikatorutveckling Bra tänk gärna på hur datafångsten ska klaras av också. Nationell grön infrastruktur Jan T: Vi tycker det är viktigt, men får lite olika bilder av hur arbetet går. Vi tror det måste docka mot skogsbrukets planering och de kommunala översiktsplanerna de två helt dominerande planeringssystemen för landskapet som vi har) Claes S: En fråga är vad som händer efter oktober 2018 när arbetet ska avrapporteras. Några menar att det är klart då. Vi menar att det är då vi kommer att börja jobba med det under lång tid. Vi hoppas på ett långsiktigt uppdrag att fullfölja, förhoppningsvis med ett starkt processanslag. Regeringsuppdrag Inga frågor 8 Mötesdatum 2018 Följande datum fastställdes under 2018: 20 februari; 16 maj; 21 september; samt 5 december. 9 Övriga frågor Viltfrågan Linda E: Hur ser Skogsstyrelsen på viltfrågan Herman S: Vi är milt uttryckt oroade över betesskadesituationen i landet som sammantaget är ohållbar. Situationen i stora delar av landet där många trädslag inte kan bli trädbildande. Ni kanske har märkt att vi succesivt höjt tonfallet. Vi har ju inget direkt regelverk eller så kring viltfrågan. Däremot kommer vi att vara tydligare i tillsyn av skogsvårdslagen när det gäller föryngring. Vi kommer inte acceptera viltskada som tidigare, att man valt trädslag som inte är lämpliga osv. I Götaland sätts en hel del gran på marker som är klart olämpliga för det, med hänvisning till viltbete. Vi ser synnerligen allvarligt på saken. Vi avser göra en beskrivning av viltskadesituationen, hade från början tänkt nu i år, men det har kommit en del emellan så vi har fått skjut på det. Diskussion Bra att göra en nulägesbeskrivning. Gör även gärna en konsekvensanalys ur ett brett samhällsperspektiv, från arbetstillfällen till biologisk mångfald. Skogsbruket finansierar idag inventeringarna. Det borde vara staten där Skogsstyrelsen står för grundstatistiken. Demonstrationsytor typ hägn kan vara en pedagogisk metod att visa hur starkt viltbete påverkar. Vad händer på turismsidan? Leif Ö: Jag vill passa på att göra lite reklam för en utredning Ett land att besöka (SOU 2017:95). Mycket läsvärd.

8 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat I turismnäringen slås jag av vad mycket fler regler vi har än i skogsbruket. Som skogsägare har jag en pärm med samlade regler. Som turismföretagare har jag 14 pärmar. 10 Avslutning Herman S: Jag slås av att allt vi gör idag kan vi också förbättra. Tack för kloka synpunkter och glatt humör. Nästa möte håller vi den 20 februari 2017.

9 Bilaga 1 Målbilder för god miljöhänsyn Förankring av 2018 års arbetsplan för Samverkansgruppen för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn Oskar Forsberg (ordf.) Nicklas Samils Ola Kårén Mats Blomberg Johanna Fintling Elin Sunesdotter Per Olsson Leif Green (paus) Skogsstyrelsen Bergvik SCA Skog Södra LRF Skogsägarna Skogsentreprenörerna Havs- och vattenmyndigheten Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Planerad målbildsutveckling 2018 Nya målbilder Hänsyn vid dikesrensning (feb) Hänsyn vid skyddsdikning (feb) Död ved (feb) Träd och buskar med naturvärden (feb) Lövbiotoper inkl. ädellöv Hänsyn vid uttag av grenar, ris och toppar Kulturlämningar vid vatten/vattendrag Hänsyn vid byggande av skogsbilväg (ny arbetsgrupp) Revideringar/kompletteringar Introduktion till målbilder för god miljöhänsyn Hänsyn till vatten Körning i skogsmark Handledning till kulturmiljövärden Bebyggelselämningar Färdvägar och stigar Översilningsängar och slåttermyrar Tjärframställningsplatser Kolningsanläggningar Behov av eventuella kompletteringar av målbilderna för hänsynskrävande biotoper övervägs angående storleksgränser, regionalisering, stormskador, risk för stormskador och återskapande av naturvärden. 2 1

10 Avslut av arbete med målbilder för hänsyn skogsbruk-rennäring Startade hösten 2016 Präglats av god dialog Målbildsförslag framtagna (hösten 2017) SSR lämnar arbetet: Räcker inte för långsiktig och hållbar renskötsel Skogsstyrelsen lämnar: Myndighetens förtroende som objektiv och opartisk kan påverkas negativt när renskötseln inte är med Övriga: Inte meningsfullt att fortsätta Slutsats: I nuläget finns inte förutsättningar för att nå samsyn Arbetet avslutas inga målbilder läggs fram 3 Övriga planerade aktiviteter 2018 Samverkan kring hänsynsuppföljning Regionala målbildsträffar Riktad information till Länsstyrelserna Nytt presentationsmaterial om målbildsarbetet Workshops för att ta fram utvecklingsförslag Kontrollstation för målbildsarbetet Kartläggning av utvecklingsbehov Utveckling av kommunikationen för att stärka det gemensamma ägandet Revidering av målbildsförvaltningens uppdragsbeskrivning 4 2

11 Bilaga 2 Samverkansprocess skogsproduktion SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 1 Syfte och mål med arbetet Målet är att ta fram ett tydligt gemensamt ställningstagande kring skogsproduktion, från skogssektor och stat Ställningstagandet bör uttryckas i form av mål för hållbar skogsproduktion och/eller ett åtgärdsprogram i form av en lista på åtgärder som specificerade aktörer respektive staten bör vidta för att förbättra skogsproduktionen i landet. SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 2 1

12 Fyra åtgärdsområden Följande åtgärdsområden ligger till grund för arbetet med ökad skogsproduktion: Skador på skog (vilt, insekter, svampar, storm, brand mm) Infrastruktur (vägar, kartor, planer, datasystem, bredband mm) Effektiv skogsskötsel dvs. sådant som vi jobbar med på de stora arealerna, men kan bli bättre på (föryngring, röjning, gallring mm) Produktionshöjande åtgärder (dikning, gödsling, främmande trädslag, förädling mm) För varje åtgärdsområde finns det en arbetsgrupp Arbetsgrupperna rapporterar löpande till processgruppen Arbetet beräknas vara klart i december 2017 SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 3 Arbetsgrupperna Rapporterna är snart klara Publicering och pressmeddelande i januari Heurekaanalyser i januari-februari SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 4 2

13 Processgruppen Det gemensamma ställningstagandet: Formen för ställningstagandet och grundläggande skrivningar Hållbarhet och hänsyn till andra ekosystemtjänster och mål diskuteras Långsiktigt hållbarhet och möjligt att kunna nå miljömålen och andra samhällsmål är viktigt Renodla mot vad vi vill uppnå inom skogsproduktionen Ta hänsyn till andra mål, men inte villkora Koppling mot Agenda 2030, som är en bred uttolkning av hållbarhet SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 5 Fortsatt arbete Vår ursprungliga plan innebar att vi skulle ha ett ställningstagande framme till årsskiftet. Denna plan har visat sig vara allt för optimistisk varför vi nu presenterar en reviderad tidplan. Januari 2018: De fyra arbetsrapporterna är klara och publiceras i Skogsstyrelsens rapportserie. Pressmeddelande. Januari-februari 2018: Heurekaanalyser görs av de föreslagna åtgärderna för att få en bild av vad det kan ge för effekter på sikt. Våren 2018: Processgruppen jobbar vidare med förslagen i rapporterna och skriver en rapport för hela arbetet. Prioriteringar och avvägningar kommer att göras löpande. SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 6 3

14 Fortsatt arbete Information i sektorsråd och i Skogsstyrelsens rådgivande grupper. Processgruppen tar emot synpunkter. 20 mars: Forskarseminarium med inbjudna forskare 15 juni: Remissversion av rapport klar Juli-september: Bred remiss av rapport September: Regionala seminarier genomförs som en del av remissen Oktober-november: Hantering av synpunkter och färdigställa rapport SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 7 Frågor till nationella sektorsrådet - Hur ser ni på det gemensamma ställningstagandet? Hur det bör utformas och vad det bör innehålla? - Hur ser ni på planen för det fortsatta arbetet? SAMVERKANSPROCESS SKOGSPRODUKTION 8 4

15 Bilaga 3 Samverkansprocess Nyckelbiotoper 1.det vi vet angående RU om NBI. Skogsstyrelsens inventeringar av nyckelbiotoper är en av de största kartläggningar av natur i landet. Det är dock viktigt att skogsägare accepterar arbetssättet samt har förståelse och motivation att bevara nyckelbiotoperna. Av bland annat detta skäl är det viktigt att inventeringarna håller hög kvalitet för att få ändamålsenliga kunskapsunderlag. Regeringen föreslår en satsning på en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper, dels för att applicera utvecklad och förbättrad metodik i nordvästra Sverige, dels för att uppdatera den nyckelbiotopsinventering som genomförts i övriga delar av landet. Myndigheterna kan erbjuda skogsägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter möjlighet till områdesskydd. 2 1

16 Skogsstyrelsen har påbörjat ett införandeprojekt för att förbereda och utveckla arbetet med inventeringen. Samverkansprocessen är nu sammankopplad med införandeprojektet. Avsikten är att Skogsstyrelsen före jul genom ett inriktningsbeslut ska tydliggöra grundläggande förutsättningar för fortsatt arbete med förberedelser inför den kommande inventeringen. Även den utvecklade och förbättrade metoden för nordvästra Sverige ska fastställas. 3 Införandeprojekt och samverkansprocess NB De förslag som samverkansprocessen tagit fram ska ingå i underlagen för införandeprojektets utredningar Det innebär att samverkansprocessens förslag (PM mm) som riktas till Skogsstyrelsen kommer att belysas från olika verksamheters sida som del av beredningen innan beslut tas På motsvarande sätt ska underlag, utredningar och förslag som tas fram inom införandeprojektet kommuniceras med samverkansgruppen och berörda arbetsgrupper inom respektive område samt med intressenter som inte deltar i samverkansprocessen 4 2

17 Samverkansprocessen tar nu fram förslag till ramverk som tillsammans med andra underlag kan utgöra grund för inriktningsbeslutet. I vissa (relevanta) delar behövs vägledning i form av regeringsuppdraget innan beslut kan fattas. 5 Förslag till ramverk syfte med nyckelbiotopsinventering och användning av resultaten roller och ansvar vid fortsatt inventering hur inventeringsmetoden kan utvecklas för att få ökad transparens, objektivitet och förutsägbarhet vid bedömning av nyckelbiotoper systematisk fortlöpande uppföljning och kvalitetssäkring av nyckelbiotopsbedömningar i fält, inklusive objekt med naturvärden och objekt som inte bedömts vara nyckelbiotop utvecklad kommunikationen med berörda markägare vid nyckelbiotopsinventering uppföljning av hur skogsägare som fått nyckelbiotoper registrerade på sin mark upplever det och hur de ser på Skogsstyrelsens arbete med nyckelbiotoper arbetssätt vid externt ifrågasättande av nyckelbiotoper inrättande av en rådgivande grupp för nyckelbiotopsinventeringen som kan börja arbeta när samverkansprocessen avslutas

18 Nordvästra Sverige Skogsstyrelsen återupptar identifiering och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige från 1 januari 2018 En utvecklad och förbättrad metod ska användas. Syftet är att den utvecklade metoden ska öka förståelsen för viktiga naturvärden och ge stöd vid bedömning och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Det ingår i metoden att använda checklistor som tagits fram som stöd vid identifiering av nyckelbiotoper För att skapa en mer objektiv metod - skatta förekomst av naturvärdesvariabler via provytor. Provytorna kommer att läggas ut representativt beroende på områdets storlek och karaktär 7 Den utvecklade och förbättrade metoden ska testas och utvärderas under 2018 i linje med särskilt framtagen plan. Eventuella förändringar av metoden kan göras innan den tas i praktisk drift. 8 4

19 Frågor, synpunkter, reflektioner? 9 5

20 Bilaga 4 Regeringsuppdrag Skogens sociala värden Stefan Karlsson, projektledare Enheten för Policy och Analys 1 Uppdraget Skogsstyrelsen ska redovisa hur skogssektorns befintliga verktyg kan användas för att bevara och utveckla skogens sociala värden. I uppdraget ingår att analysera och vid behov utveckla styrmedel, exempelvis föreskrifter och allmänna råd för hänsyn till skogens sociala värden vid skogsbruksåtgärder. Målbilderna för hänsyn till friluftsliv och rekreation ska beaktas i uppdraget. Uppdraget ska genomföras i samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 31 mars

21 Skogsstyrelsens arbete med uppdraget 1. En beskrivning av de statliga styrmedel och andra verktyg kopplat till skogens sociala värden. Ambitionen i beskrivningen har varit att den ska vara så heltäckande som möjligt. 2. En analys av eventuella problem (orsaker och omfattning) med nuvarande statliga styrmedel. 3. Vid behov, om några problem identifieras i punkt två, ge förslag på förändrade statliga styrmedel. Inga detaljförslag utan mer principiella förslag på delar som bör utvecklas vidare. 3 Skogsstyrelsens arbete med uppdraget Styrgrupp på Skogsstyrelsen - Svante Claesson (ordf.) Enheten för policy och analys - Dan Rydberg Enhetschef, Skogsenheten - Magnus Viklund Enhetschef, Tillsynsenheten - Britt-Marie Larsson Enhetschef, Rådgivningsenheten Projektgrupp - Stefan Karlsson (PL) Enheten för policy och analys - Lis Boje Rådgivningsenheten - Sofia Blomquist Skogsenheten - Jörgen Ringagård Tillsynsenheten 4 2

22 Samverkan I samverkan med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Boverket Ingen referensgrupp Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Bilaterala möten Remiss i februari Arbetet under hösten Beskrivningen av nuvarande styrmedel är nästan klar. 2. Analysen av eventuella problem med nuvarande styrmedel och åtgärder pågår. Preliminära problem som identifierats är: Olika målstrukturer med olika konkretiseringsgrader och innehåll inom en rad olika politikområden med olika ansvariga departement, nationella, regionala och lokala myndigheter. Denna komplexitet ökar risken för brister i implementeringen. Vissa av målen är dessutom vaga och otydliga vilket gör det svårt att veta vad som krävs för att nå målen. Eventuella ändringar i skogsvårdslagen analyseras för närvarande. Antalet naturvårdsavtal för skogar med höga sociala värden har haft en låg efterfrågan, endast tio avtal. Skogsstyrelsen har inte tagit fram statistik kring sociala frågor. Forskningen pekar på en kunskapsbrist bland skogsägare avseende skogens sociala värden. 3. Inga förslag på förändringar av nuvarande styrmedel och åtgärder ännu. 6 3

23 Tidplan Beskriva nuvarande statliga styrmedel och andra verktyg - Klart slutet av sept. Analys av eventuellt behov av revideringar av nuvarande statliga styrmedel Klart mitten av jan. Förslag och slutsatser Klart början av feb. Remiss i februari. Beslut av GD Klart mitten av mars. 7 Frågor till nationella sektorsrådet Vad tycker ni om arbetet hittills? Har vi identifierat rätt problem? Vilka förändringar av nuvarande styrmedel och åtgärder vill ni lyfta fram? 8 4

24 Bilaga 5 Aktuella frågor i Centrala Frö och Plantrådet Centrala Skogsskyddskommittén 1 Centrala Frö- och Plantrådet -Rådet är en permanent rådgivande grupp inom området frö och plantor, skogsgenetik - genbevarande och skogsföryngring i syfte att uppnå bra framtida skogar. -Rådet ska bl.a. vara ett forum för utbyte och förmedling av idéer, erfarenheter, kunskap och information samt stimulera till ny forskning inom rådets verksamhetsområde. -I rådet finns representanter förskogsnäringen, centrala myndigheter och den skogliga forskningen 2 1

25 Centrala Frö- och Plantrådet Skogsstyrelsen Jordbruksverket SLU Högskolan Dalarna SkogForsk SCA Norrplant Sveaskog Södra skogsplantor Ramlösa plantskola Södra skogsplantor Bergvik skog Norra skogsägarna Centrala Frö- och Plantrådet Kompetensförsörjning Kartlagt utbildningssituationen inom grundutbildning och forskarutbildning Relevant kompetens bristvara nu och framåt Samverkansgruppen för skogsföryngring (SkogForsk) har också gjort sammanställning CFOP överlämnar underlag till SLU 4 2

26 Centrala Frö- och Plantrådet Höstskottskjutning hos tall i sö Sverige Observationer av störd skottskjutning Osäkert vad det beror på. Hypoteser finns. Åtgärd kort sikt: Skogsstyrelsen informerar initialt (ex via Skogseko) Skogsstyrelsen kartlägger omfattningen (ex via återväxtinventeringen) Studier av SLU Multiskadad tall i norra Sverige Observationer av tallar drabbade av törskate- och knäckesjuka. Samt viltbetade! Osäkert vad det beror på. Hypoteser finns. Åtgärd kort sikt: Fortsatt observera Mer underlag sedan studier av SLU? 5 Centrala Frö- och Plantrådet Två viktiga frågor kopplade till dessa skador: 1. Skogsägarens attityd inställning till tall? 2. Hur tillskapa medel för att arbeta med detta och andra utbrott (jfr Diplodia)? 6 3

27 Centrala SkogsskyddsKommittén Kommittén är ett informellt centralt forum för skogsskyddsfrågor. I kommittén finns representanter för skogsnäringen, centrala myndigheter och den skogliga forskningen 7 Centrala SkogsskyddsKommittén SLU Sveaskog LRF SI Skogsstyrelsen Jordbruksverket Naturvårdsverket Universiteten 8 4

28 Centrala SkogsskyddsKommittén Det finns behov av en ny SOU om hur Sverige ska tackla hoten mot nya skadegörare rollfördelning mellan myndigheter och koppling till EUlagstiftning effektivare övervakning av skogsskador och import, lagrum för tvångsåtgärder ersättningsfrågor. CSK ställer sig positiva till detta förslag! 9 Centrala SkogsskyddsKommittén Skogsstyrelsen tar första initiativet till en formulering som cirkulerar i CSK via mail. När formuleringen är klar skickar vi in den till Regeringskansliet för att föras in i skogsprogrammet 10 5

29 Centrala SkogsskyddsKommittén Diplodia Jan Stenlid, SLU. Nya fall i Ljusdal och söder om Kalmar. SLU har fått in ca 50 prover, de flesta av dessa är negativa. Ingenting tyder på att plantskolor skulle vara en spridningskälla för Diplodia i Sverige. Svampen får nu anses som etablerad i landet. Generell kunskapsbrist. Rådet till skogsägare är för närvarande att fälla angripna träd för att minska sporspridning och ej göra åtgärder i berörda bestånd under vår-försommar. SLU (Jan Stenlid) ska tillsammans med Skogsstyrelsen (Claes Fries) uppdatera skötselhandboken. CSK uppdrar åt Skogsstyrelsen att ansvara för att sammanställda ett gemensamt budskap för rådgivning till skogsägare. Detta ska vara klart under Frågor, synpunkter, reflektioner? 12 6