Nationella sektorsrådet

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum Diarienr 2018/673 Nationella sektorsrådet Datum och tid: , kl Plats: Deltagare: World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, Stockholm Herman Sundqvist Skogsstyrelsen, Linda Berggren WWF, Niclas Samils Bergvik, Jonas Eriksson Norra skogsägarna, Åke Granström Jägareförbundet, Leif Öster Naturturismföretagen, Leif Gren Riksantikvarieämbetet, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Sören Pettersson Holmen skog, Per Olsson Havs- och vattenmyndigheten, Karin Ewelönn GS-facket, Göran Andersson Friluftsfrämjandet, Tomas Lundmark SLU, Magnus Kindbom LRF, Liselott Eriksson Naturvårdsverket, Fredrik Klang Sveaskog (efter lunch). Från Skogsstyrelsen: Göran Rune, Erik Sollander, Tomas Mårtensson (från punkt 7), Oskar Forsberg (skype, punkt 4). Frånvarande: Antecknat av: Birdlife Sverige, Hembygdsförbundet, Naturskyddsföreningen, Sametinget, Samernas Riksförbund, Skogsentreprenörerna. Erik Sollander, Skogsstyrelsen Ärende Innehåll/resultat 1 Inledning Herman S hälsade välkomna. En kort presentationsrunda hölls. Herman S: Det politiska läget. För 2018 har vi mycket pengar, så pass att vi inte kommer att kunna upparbeta allt. För 2019 är situationen mer oklar. Riksdagen kommer att fatta ett budgetbeslut och beroende på vilken budget som går igenom så kan det få betydande inverkan på Skogsstyrelsens verksamhet. Om M:s budget går igenom så blir det exempelvis ingen inventering av nyckelbiotoper, inga naturnära jobb och mindre formella skydd. För närvarande är vi inne i en sällan skådad högkonjunktur med starka trender mot stärkt biobaserad ekonomi. Vi börjar nu tangera högsta hållbara avverkningsnivån, även om det fortfarande är en bit kvar till att ligga över under en hel tioårsperiod. Roligt att se all användning av skog som lyfts fram och att skogen är i ropet. Den fördjupade utvärderingen av Levande skogar kommer i början av nästa år. Där har vi tagit fram indikatorer för miljömålet, något som vi också fått mycket synpunkter på. Däremot har vi inte lagt fast några önskade nivåer eller målnivåer för indikatorerna. Under våren behöver vi återkomma om hur vi kan ta fram målnivåer som ska fungera och stimulera till förbättringar.

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2018/673 2(6) 2 Skogsskador, återkoppling Centrala Skogsskydds-kommittén Igår hade vi ett seminarium om skogsproduktion i Skellefteå. Jag var där och observerade men lade märke till att många kom från skogsnäringen, men väldigt få från andra intressenter. Det är mycket viktigt att vi får breda synpunkter från berörda intressenter på den remiss vi nu har ute. Skriv yttranden, håller ni inte med, säg så, och förklara varför. Det skapar förutsättningar för att processgruppen som håller i arbetet kan arbeta in synpunkterna. Remisstiden går ut 12 februari. Tidigare i år har vi beslutat en intern viltpolicy. För vår styrelse håller vi även på att ta fram ett övergripande dokument som ska lägga fast vår grundläggande hållning i principiellt viktiga frågor. Övriga frågor: Linda E: Remiss om Regler och rekommendationer för skogsbränsle och kompensationsåtgärder. Göran R redovisade kort arbetet i Centrala skogsskyddskommittén (CSK), se bilaga 1. Ett bekämpningsområde för granbarkborre i söder och problemen med multiskadad tall i norr är särskilt viktiga. Bekämpningsområde granbarkborre Vi uppfattar situationen som allvarlig i södra Sverige och har under hösten förberett ett bekämpningsområde. För närvarande är förslaget på remiss och vi räknar med att lägga fram ett förslag till Skogsstyrelsens styrelse den 19 februari. Ett bekämpningsområde innebär ändringar i Skogsstyrelsens författningssamling, vilket är hårt regelstyrt och arbetskrävande. Vi tror det blir ett beslut och avser kommunicera det. Hur tänker ni, särskilt i skogsnäringen kommunicera det? Vi ser det som viktigt att även näringen kommunicerar det för att det ska få effekt. Ett bekämpningsområde innebär även att Skogsstyrelsen kan förelägga om Sök och plock. Det kan bli en del bruna kuvert till berörda markägare. Diskussion Flera menade att det är bra att Skogsstyrelsen tagit tag i frågan och man tar frågan på stort allvar. Några konkretare kommunikationsplaner redovisades inte. Att bekämpningsområden även innebär ökad tillsyn mot enskilda är rimligt. Staten måste hantera problemen som kan uppstå i formellt skyddad skog. Att ha tillgång till långa tidsserier över t.ex. granbarkborre är vitalt för att förstå och kunna sätta in åtgärder, men SLU har stora problem med att få loss långsiktiga resurser till inventeringsinsatser mm. Multiskadad tall. Här handlar det om kombinationer av betesskador av älg, törskate, knäckesjuka, granrost, svattramrost med flera. Vi saknar hårda data men uppfattar att vi har betydande arealer multiskadad tall i Norr- och Västerbotten men

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2018/673 3(6) 3 Målmanualerna för målen om klimat och växt- och djurliv. förmodligen även söder därom och att skadorna verka vara accelererande. På kort sikt är förslaget att Skogsstyrelsen tar på sig att bilda ett partssammansatt utskott till CSK och ta fram förslag till praktiska lösningar till nästa möte i CSK. På längre sikt är tanken att stödja en ansökan till Vinnova om att bygga upp ett kompetenscentrum svenskt skogsskydd. Allmänt ser vi att skogsskadebilden håller på att förändras och förvärras. Vilka tankar och medskick har ni? Diskussion Från att ha varit en liten fråga växer skadeproblemen vilket är allvarligt när ökade förhoppningar ställs till skogen och bioekonomin. Många av forskarna som kan frågorna håller på att pensioneras. I LULUCF beräkningarna måste vi nog börja räkna på scenarier där vi även har påtagliga skadenivåer. Det här är frågor vi måste ta på största allvar. Utvecklingen i delar av Europa är oroande. Kan en konferens om frågan vara en bra start? Flera menade det och att vi nog bör få in frågan i skogsprogrammet. Sammanfattning Herman S: Utmaningen är stor men fokuset på skogen är starkt, så det kan gå. Jag ser ett starkt medskick om stöd för en konferens. Värdet av årliga uppföljningar av läget samt kompetens är stort. Sen måste staten hantera skadesituationen i formella skydd. Sen måste vi nå hela vägen till aktiva och effektiva åtgärder. Här har både myndigheter och näring ett stort ansvar. Det lär innebära behov av ökad samverkan rätt långt ner i olika sakfrågor utan att fastna i detaljer. Herman S: Tyvärr är den sakkunnige på Naturvårdsverket sjuk, men ni har fått ut PM:et. Kan vi göra så att vi samlar upp frågor och tankar och tar frågan på nästa möte. Vad har ni för frågor och medskick? Diskussion Miljömålssystemet är svårt. Ska det bli bra måste det koppla till saker som går att påverka och nå. Systemet har mer blivit en eländesbeskrivning, trots att mycket blir bättre. Finns något enkelt sätt att förstå ställningstaganden hur kom man till just siffran X? Digitaliseringen ger ju möjligheter att länka till relevant dokumentation. Miljömålen består av miljökvalitetsmål, preciseringar, indikatorer och kärnindikatorer så det är ett rätt djupt system. Hur själva syntesen görs blir otydligt.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2018/673 4(6) 4 Målbilder för god miljöhänsyn Mycket viktigt att systemet kan hantera och visa när det tas steg i rätt riktning. Så är det inte riktigt idag. Skogsstyrelsen brukar redovisa hur man ser på Levande skogar, men det är sämre med andra miljömål hur kan vi lämna synpunkter och input? Sammanfattning Herman S: Tack för det. Vi fullföljer punkten på nästa möte. Oskar F (på skype). Från målbildsförvaltningen brukar vi förankra handlingsplanen för kommande här på sektorsrådets sista möte för året. Se bilaga 2. Allmänt ser vi att arbetet att ta fram målbilder nu stannar av och vi går från att utveckla målbilder till att utveckla kommunikationen. Sen har vi några frågor. Allmänt om handlingsplanen Begreppet kalibrera målbilderna togs upp egentligen handlar det väl om konkretisering av dessa? Kommunikationen kan behöva stärkas och en del målbilder behöver konkretiseras. Kopplingen till uppföljning är stark men vi måste vara tydliga på att det är i genomsnitt som målbilden ska nås, inte i varje enskilt fall. Grundtanken med målbilderna har varit att den hänsyn som finns också ska lämnas. Om det blir för mycket, ja då får man prioritera. Det finns ett grundproblem i att följa upp målbilderna. Grundfrågan är om målbilderna används och skapar positiva incitament. Att mäta sig fram i skogen kan knappast vara en väg framåt. Går det att komplettera hänsynsuppföljningen med att mäta beteendeförändringar? Sammanfattning Herman S: Tack. Vi får fundera vidare på det här. Kontrollstationen På övergripande nivå används målbilderna och skapar engagemang och drivkrafter. Att vi ännu inte ser resultat för t.ex. skador på kulturvärden beror troligen på att det är väl tidigt. Sammanfattning Herman S: Tack. Frågan är delikat och vi får återkomma till den. Samverkan med samverkansprocess skogsproduktion hur bör vi samverka. Diskussion Flera menade att tiden nog är mogen för en närmare samverkan och att det finns stora fördelar med det.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2018/673 5(6) Hur lämpligen tar Skogsstyrelsen upp frågan i respektive processgrupp och försöker hitta bra lösningar som sedan diskuteras vi ett kommande sektorsråd. Göran R: Tack för inspelen. 5 Dialog för naturvård Liselott E: Naturvårdsverket drar igång en satsning Dialog för naturvård en utbildning. Den gick i lite annorlunda tappning även för 10 år sedan och var då mycket uppskattad. I ett första steg tänker vi oss en inriktning mot länsstyrelser och inom Naturvårdsverket. Vi diskuterar även med Skogsstyrelsen och kanske även med andra. Kursen är delad i tre delar om två dagar vardera. Diskussion I stort alla uttryckte positiva omdömen och vittande om att man uppfattar att tidigare satsningar gett positiva avtryck. Sammanfattning Herman S: Tack. 6 Civil Rights Defenders Punkten sköts upp till nästa möte. 7 Skogsprogrammet Tomas M redovisade kort vad som pågår. De regionala processerna tar nu fart och det är mycket aktivitet ute i länen. Diskussion Flera noterade att de regionala processerna är mycket olika och ställde frågan om de är för olika. Det har funnits en ovilja i Skogsstyrelsen att tidigt styra alltför hårt. Det är viktigt att inte kväva de regionala processerna. Flera påpekade också att det finns stora värden i att processerna skiljer sig. Landet är avlångt med olika förhållanden. Det bör kunna gå att ta fram standardunderlag till de olika processerna och på så vis förenkla arbetet? Att använda sektorsrådet som referensgrupp för Skogsstyrelsens arbete menade flera är logiskt det är ett brett existerande forum som bör kunna fylla den rollen. Det är viktigt att till fullo respektera regeringens programråd som har ett bredare mandat. Kan man tänka sig att skapa en informationsportal för skogsprogrammet någonstans- t.ex. på Skogsstyrelsens hemsida? Sammanfattning Herman S: Tack. Då ser jag att vi nyttjar sektorsrådet som en referensgrupp för Skogsstyrelsens arbete. Vi tar upp frågan skarpt första gången nästa möte. 8 Mötesdatum 2019 Följande datum slogs fast. 22 februari, 15 maj, 13 september och 2 december 9 Information Sektorsdialog

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2018/673 6(6) Ett medskick: Ta upp både risker och möjligheter. 10 Övriga frågor Remisser: Linda E: I Skogsstyrelsens remiss om Regler och rekommendationer för skogsbränsle och kompensationsåtgärder är det svårt att se vad som är nytt och vad som är gammalt. Det gör det onödigt svårhanterat. Göran R: Vi brukar ha den typen av markering internt. Tack, vi tar till oss. Det underlättar läsning. Avslutning Herman S tackade för bra möte och hälsade God Jul och Gott nytt år.

7 Bilaga 1 Syfte med punkten: Informera om CSK:s arbete -Granbarkborrar södra Sverige -Skogsskador 1 Verksamhetsområde CSK:s verksamhet omfattar skador på skog och på markens långsiktiga produktionsförmåga 2 1

8 Uppgifter Verka för att skador på skog förebyggs eller begränsas Utbyte av idéer, erfarenheter och kunskap Initiera och följa utredningar, beslutsprocesser, undersökningar etc. samt stimulera till ny forskning inom kommitténs verksamhetsområden förmedla kunskap och information verka för och stödja en fungerande regional samverkan om skogsskyddsfrågor 3 Deltagande organisationer/företag samt antal representanter Skogsindustrierna 3 Sveaskog 1 Skogsägarrörelsen 2 Universiteten 5 Naturvårdsverket 1 Jordbruksverket 2 4 2

9 3 st möten under 2018, varav en 2-dagarsexkursion CSK s ambition är att bli mer operativ Har nära koppling till CFOP 5 På agendan 2018 Diskussion och inspel till samverkansprocess skogsproduktion (arbetsgrupp; skogsskador) initierat studier av tillväxtstörningar på tall i Götaland (ihop med CFOP) Populationsövervakning granbarkborre Diplodia Invasiva arter, regelverk karantänskadegörare mm, mm 6 3

10 På agendan 2018 men framförallt: Förordat att det inrättas ett bekämpningsområde för granbarkborre i södra Sverige Via exkursion i Tornedalen fått insikt i problemet med multiskadad tall och även agerat 7 Bekämpningsområde Granbarkborre, vad händer? Regionalt samverkansprojekt under uppstart 7/11: CSK förordar 19/11: Resultat från inventering 23/11: Avgränsning av bekämpningsområde samt konsekvensutredning 29/11 21/12: remiss 7/1: Remissvar sammanställt 19/2: Föredragning i SKS styrelse för ev beslut 8 4

11 Vad innebär ett bekämpningsområde? 3 och 5 skogskubikmeter! Tidpunkter för borttransport av rått granvirke till terminal eller skogsindustri! Möjlighet att förelägga om den så kallade sök- och plockmetoden! Avverkningen ska utföras så att bekämpningen inte försvåras! 9 Multiskadad tall Exkursion i Torndedalen 2-3 oktober Älgskador Törskate Knäckesjuka Granrost Skvattramrost Betydande arealer i Norr- och Västerbotten Accelererande 10 5

12 Multiskadad tall Kort sikt: Skogsstyrelsen får i uppdrag att bilda ett partsammansatt Utskott samt att föredra förslag till praktiska lösningar för problemen med multiskadad ungskog i norr vid nästa sammanträde. Lång sikt: a) Aktivt stödja/delta i ansökan (VINNOVA) om ett Kompetenscentrum för svenskt skogsskydd b) Möjlig fortsättning med försöksverksamhet på lång sikt om ansökan hos VINNOVA inte vinner gehör. En rad försök och demonstrationsförsök kan bli aktuella. 11 Utskottet som ska formulera förslag till praktiska lösningar på problem med multiskadad ungskog i Norra Sverige: Nils Broman Clas Fries Anna Marntell Stefan Mattsson Erik Normark Anders Ohls Torgny Persson Jan Stenlid Emma Tillberg Norra Skogsägarna Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Sveaskog Skogsstyrelsen Pajala Allmänning Skogforsk SLU Skogsstyrelsen 12 6

13 Reflektion/ medskick till CSK? CSK noterar att skogsskadebilden är på väg att förändras! Tankar kring det? 13 7

14 Bilaga 2 Förankring av 2019 års arbetsplan Samverkansgruppen för förvaltning av målbilder för god miljöhänsyn Oskar Forsberg (ordf.) Skogsstyrelsen Nicklas Samils Bergvik Anna Cabrajic SCA Skog Mats Blomberg Södra Johanna Fintling LRF Skogsägarna Peter Bergman Sveaskog Liselott Eriksson Naturvårdsverket Elin Sunesdotter (föräldraledig) Skogsentreprenörerna Leif Green (paus) Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Läget för målbildsarbetet Fortsatt stort engagemang Lugnare målbildsutveckling få nya aktiviteter 2019 I huvudsak fortsättning på pågående aktiviteter Ökat fokus på utvecklad kommunikation Samverkan kring hänsynsuppföljning Samverkan skogsproduktion? Utvecklade arbetssätt kontrollstation för målbildsarbetet 2 1

15 Frågor Synpunkter eller frågor på målbildsförvaltningens arbetsplan för 2019? Vad är viktigast att belysa i den planerade kontrollstationen för arbetet med målbilder för god miljöhänsyn? Samverkansprocessen för skogsproduktion kommer med sin slutrapport under våren. Hur bör skogsproduktionsfrågorna samordnas med arbetet med målbilderna för god miljöhänsyn? 3 2