Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum Diarienr 2011/896 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: Plats: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandshuset, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridsman Skogsstyrelsen, Mats Sandgren SCA, Leif Gren Riksantikvarieämbetet, Viktoria Hallberg Svenska Hembygdsförbundet, Ulf Sandström SMF Skogsentreprenörerna, Linda Berglund, WWF, Marie Larsson Stern Sveaskog, Stefan Forsmark Sametinget, Ulf Sterler Jägarförbundet, Anna- Helena Lindahl Naturvårdsverket, Jonas Eriksson Norra Skogsägarna, Linda Hedlund LRF, Karin Åström SNF, Jonas Rudberg (del av möte) SNF, Mårten Larsson Skogsindustrierna, Yngve Daoson GS-facket. Övriga från Skogsstyrelsen: Jimmy Lundblad, Bertil Österberg, Erik Sollander Frånvarande: SLU, Friluftsfrämjandet, GS-facket Erik Sollander Innehåll/Resultat 1 inledning Monika S hälsade samtliga välkomna En kort presentationsrunda hölls. Övriga frågor: Norra skogsägarna har lyft 19 SVL. 2 Information Media: Monika S: Informerade om den senaste tidens mediala fokus på skog och främst hänsynen i skogsbruket. Skogsriket: Monika S: Landsbygdsdepartementet hearing om Skogsriket den 4 maj. Hearingen diskuterades. Flera menade att många bra inlägg gjordes.. Även Fora och Fauna konferensen togs upp. Skogsbruket har blivit bättre på att delta, vilket är värdefullt. Regeringsuppdrag: Erik S: Sedan förra mötet har vi fått de två uppdrag om jämställdhet som vi då annonserade. Ett avser Skogen i skolan och ett att förbättra kvinnliga skogsägares situation. Dessutom planeras ett uppdrag om ökad produktion i skogen I diskussionen påpekades att det är viktigt att Skogsstyrelsen i känsliga frågor sköter intressentprocesserna väl. Ställdes även en fråga om utredningen om främmande trädslag som Skogsstyrelsen tidigare redovisat. Hur har den fallit ut? Monika S: Vi kontrollerar med regeringskansliet hur beredningen av främmande trädslag går och återkopplar till er. 3 SNF:s syn på skog och skogspolitik Karin Åström redovisade Naturskyddsföreningens övergripande syn på skog och skogsbruk. Jonas Rudberg gjorde en fylligare presentation (se bilaga 1).

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (4) Ärende 4 Återkopplingar sedan förra mötet. Innehåll/Resultat SNFs bild av skog och skogsbruk diskuterades. Monika S: Som en övrig fråga har vi Skogsindustrierna rapport Levande skogar. Kan vi ta den nu? Som referens? Mårten L delade ut och redovisade skogsindustriernas rapport Levande skogar. Rapporten behandlar hur väl såväl de politiskt satta som företagens egna mål har nåtts och vilket arbete som återstår. Rapporten och dess slutsatser diskuterades. Monika S: Jag noterar att det finns stora olikheter mellan hur SNF och Skogsindustrierna redovisar sina bilder av hur läget ser ut i skogen. Det kan vara intressant att gemenamt utforska om det finns områden/frågor där större samsyn/samarbete kan finnas med bibehållen respekt för att SNF och Skogsindustrierna har olika roller. Polytax: Erik S: Sedan förra mötet har vi ändrat i vår polytax instruktion och i princip återinfört den gamla sammanvägningsmodellen till slutomdöme som vi haft före Dock ingår även kulturmiljöfrågorna nu i sammanvägningen, vilket det inte gjorde förr. De resultat som nu presenterats är rensade från effekter av den sammanvägningsmodell som vi använt under 2009 och De sista resultaten pekar på en försämring med lägre andel som klarar LIT nivån respektive bättre än LIT. Det område som oftast inte klarar LIT kraven är Hänsynskrävande biotoper. Polytaxresultaten diskuterades. Skogsbruket framförde kritik mot de senaste resultaten. Återkopplingen av resultaten måste skötas mycket bättre. Nuvarande situation är mycket frustrerande. Avverkningsanmälan 18 SVL, Kvikkjokk: Monika S: På förra mötet reste SNF frågan varför vi inte använt 18 SVL i detta fall. Vi lovade att återkoppla på detta möte. Bertil Ö: Skogsstyrelsen fick in en ansökan om avverkningstillstånd för två området i Änok-deltat. Områdena har mycket höga naturvärden och bedöms hålla nyckelbiotopsklass. Ärendet har tagit lång tid. I grunden är regelverket byggt så att markägaren har rätt att få avverkningstillstånd om det går att få upp ny föryngring, och man tar nödvändig hänsyn enligt 30 SVL. Dessutom finns en specialregel i 18 SVL som kom till 1991 i samband med en omdaning av det fjällnära regelverket. I 18 SVL finns möjlighet att helt vägra avverkning. Regeln är dock kopplad till ett krav att samhället då måste betala för intrånget enligt samma regelverk som gäller för expropriationer, formellt skydd m.m. Att använda 18 innebär dock, trots den kostnaden, inget långsiktigt skydd, utan markägaren kan återkomma med nya ansökningar. I så motto är regeln inte ändamålsenlig och Skogsstyrelsen har hitintills inte tillämpat den. Vidare var området inte prioriterat i den nationella strategin för formellt skydd. Området har tidigare varit uppe två gånger i olika reservatsbildningar, men har plockats bort. Sammantaget innebar detta att Skogsstyrelsen valde att inte tillämpa 18 SVL. I stället har man specificerat hänsyn som ska tas vid avverkningen enligt 30 SVL.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (4) Ärende Innehåll/Resultat Granbarkborre: Erik S: Före jul beslutade Skogsstyrelsen om ett bekämpningsområde för granbarkborre avseende 6 kommuner i Västernorrland och 2 i Jämtland. Vi har sedan fått påstötningar från skogsbruket om att området behöver utvidgas. SCA och Norrskog har genomfört flyginventeringar. På basis av dessa har vi lagt ett förslag om att utvidga området med 7 församlingar i Strömsunds kommun. Förslaget är f.n. på remiss till den 10 maj. Hitintills har inga negativa synpunkter på förslaget inkommit. En GD-dragning är planerad till den 20 maj, och i händelse av att vi går vidare avser vi föra förslaget till styrelsen den 1 juni, i så fall med juridiskt ikraftträdande den 15 juni. Omarbetning 30 SVL: Monika S: På förra mötet landade vi i att förlänga remisstiden. Skogsstyrelsens styrelse har uppdragit åt mig att bedöma hur den vidare tidplanen bör läggas upp. Att gå till beslut i juni som planerat, är kanske för tidigt. Den vidare processen diskuterades. Flertalet menade att man bör ge omarbetningsprocessen mer tid. Möjligen kan man gå till beslut i några frågor där tillräcklig samsyn har kunnat nås. 5 EU:s skogsstrategi Erik S: Skogspolitik inom EU är en angelägenhet för medlemsstaterna, inte för Kommissionen. Dock har medlemsländerna 1998 beslutat om en gemensam skogsstrategi, som man nu avser att omarbeta. Arbetet ska ske i en tillfällig arbetsgrupp (KOM, ca 15 medlemsländer, NGOs) under Standing Forest Committee, Arbetet börjar nu i maj och avses vara klart i feb/mars Några frågor man avser lägga till är: Klimat, bioenergi, olaglig avverkning, innovationsfrågor. 6 EU:s timmerförordning 7 Miljömålen, Fördjupad utvärdering Vilka frågor bör strategin fokusera på? Innebörden av skogsstrategin diskuterades, EU:s Forest action plan är exempelvis baserad på strategin. Några aktörer skickar in synpunkter efter mötet. Frågan tas upp igen i sektorsrådet i höst. Erik S: Skogsstyrelsen har även fått ett regeringsuppdrag att ge förslag till nationella bestämmelser som kompletterar EU:s timmerförordning. Arbetet pågår, Stefan Karlsson är projektledare. Skogsstyrelsen kommer att fortsätta använda den referensgrupp som Landsbygdsdepartementet tidigare samlat. Jimmy Lundblad tar nu över rollen som miljömålsansvarig för Levande skogar efter Ulrika Siira, som kommer att börja på den nya Havs- och vatten myndigheten. Jimmy L: Den fördjupade utvärderingen är en av processerna i miljömålsarbetet och pågår sen i höstas. Naturvårdsverket har huvuduppdraget, Skogsstyrelsens roll är att samverka, bidra med underlag, analyser m.m. Uppdraget har två delar, varav den första, med bl.a. preciseringar av miljömålen, har lämnats till regeringen. Vad vi förstår kommer förslagen att remitteras.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (4) Ärende Innehåll/Resultat Den andra delen pågår. Där ingår bl.a.: Bedöma miljötillstånd och göra en prognos om möjligheterna att nå och generationsmål, miljökvalitetsmål och beslutade etappmål. Utvärdera styrmedel och åtgärder som använts för att nå målen Identifiera synergier och bakomliggande problem Vilka områden behöver ytterligare insatser? Arbetet ska vara klart första kvartalet Tre frågor: Referensgrupp; Frågor att beakta; Komplettera kunskap. Arbetet diskuterades. De flesta menade att sektorsrådet är väl lämpat som referensgrupp, vid behov kompletterat med särskilda arbetsgrupper likt förra FU:n. Inom Future forests finns en hel del ny kunskap som kan visa sig mycket värdefull. Monika S: Vi har flera tyngre processer som pågår. FU, Kunskapsplattform, Polytax m.m. Jag ser ett behov av att skapa en övergripande processbeskrivning så att vi ser hur saker hänger ihop. Jimmy och Erik tar fram ett förslag till den 25 maj. 8 Kunskapsplattformen Monika S: I fredags rapporterade vi formellt till Regeringen. En av de tyngre slutsatserna är att det finns ett stort behov av en fortsatt process. Den 25 maj håller Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ett seminarium om resultaten, följt av en workshop ledd av regeringskansliet. Den 8 juni avser vi att inleda en rad seminarier för att mer handgripligt gå vidare i analyserna. Rådets ledamöter uppmanades att delta i arbetet. Erik S: Till den här punkten la vi även till frågan om den fortsatta processen för att utveckla nya sektorsmål. Se bifogat underlag. I korthet kommer vi till att vi bör avvakta till arbetet med miljömålen kommit längre. Dels av formella skäl, en myndighet får inte bedriva politisk verksamhet och nu vet vi inte vilka områden regeringen avser utveckla etappmål för, men också eftersom vi ser att det finns vinster i att följa miljömålssystemet i hur mål formuleras. I diskussionen framkom stor samstämmighet i slutsatsen att avvakta med nya sektorsmål. Även om det tar lite tid kan de gamla målen fortsätta dra tills nya finns. 9 Övriga frågor Skogsindustriernas rapport Levande skogar: (se punkt 3) Omarbetning av 29 Skogsvårdslagen Jonas E. Hur ser omarbetningsprocessen ut, tidplan, remiss, m.m.? Monika S: Vi gör ett separatutskick av tidplan mm under nästa vecka. 10 Mötets avslutande Nästa möte äger rum den 16 september.

5 Bilaga 1 Skog till nytta för alla? Nationella sektorsrådet 6 maj 2011 Jonas Rudberg

6

7 1958

8 1973

9 1986

10 2000

11 Efter J.Svensson & P.Sandström, Institutionen för skoglig resursanalys, SLU 2004

12 10 8 mars 2009 Bild: Hans Sundström

13 10 mars

14 1807 skogslevande arter är rödlistade < 4 procent av prod skogsmarken skyddad varav ~ 2 procent nedom fjällskogen Naturvårdshänsyn infördes på 90-talet, minskar nu samtidigt som avverkningen ökat

15 Rödlistade arter finns ju överallt Antal rödlistade arter och åldersklasser (efter A Dahlberg)

16 "...ska planera skogsbruket i syfte att uppnå en landskapsekologiskt balanserad åldersfördelning, med särskilt beaktande av andelen äldre skog i landskap med brist på sådan" (FSC SW 6.1.2)

17 Vi lämnar rejäla hänsynsytor

18

19

20 Reservaten hotar jobben Storskogsbruket Den dramatiska minskningen kan inte förklaras med naturvård och fler reservat som några hävdar. Under perioden avsattes bara några promille av skogen i reservat! Arbetstimmar (tusental)

21 Skogbruket motverkar klimatförändringarna + anger källa anger sänka

22 Vad gör Naturskyddsföreningen? Inventerar skyddsvärd skog, dokumenterar skogsskötsel mm Publicerar rapporter, PM, artiklar (svenska, engelska, tyska) Kartlägger tätortsnära skog, utbildar (Skogen som klassrum) Undersöker alternativa skogsbruksmetoder hyggesfritt Leder artprojekt och arbetar för att bevara/återskapa lövskogar Uppvaktar beslutsfattare om lagfrågor, reservatsanslag, miljömål, klimat/skogsfrågor, EU-politik mm Samarbetar med stort antal organisationer i Syd om bland annat tropisk skog fokus biologisk mångfald och mänskliga rättigheter Med mera

23 Inventerar.

24 Dokumenterar

25 Rapporterar

26 Skogen runt knuten. Skogen som klassrum

27 Lövskogar / vitrygg

28 Hyggesfritt skogsbruk! Påverkan på rödlistade och signalarter, generaliserad tabell (efter A Dahlberg)

29

30 Vad räcker pengarna till?

31 Skogsvårdslagen 30 Naturskyddsföreningen anser att skogsvårdslagen behöver omarbetas Skogsstyrelsen översyn av 30 är därför angelägen och välkommen; Naturskyddsföreningen anser inte att förslaget i nuvarande utformning sammantaget innebär väsentliga förbättringar; Naturskyddsföreningen avstyrker en rad förslag, såsom regler för prioritering av hänsyn, exkludering av rödlistade arter, exkludering ur föreskrifter om skogsbilvägar, skyddsdikning mm; Naturskyddsföreningen tillstyrker andra förslag, t ex om att inkludera vattenmiljöer, hyggesfritt skogsbruk, vissa ändringar och kompletteringar gällande trädslagsblandning, hänsynskrävande biotoper och återskapande av naturvärden; Naturskyddsföreningen anser att skogens sociala värden och hänsyn till dessa behandlats alltför summariskt och ger en rad förslag till förbättringar

32 EU:s handlingsplan för skogen Forest Action Plan Få konkreta åtaganden och åtgärder, mest mjuka formuleringar som "främja, "MS uppmanas att" o.s.v. FAP är ändå ett väsentligt steg mot en mer samordnad skogspolitik inom unionen En sådan utveckling är av godo, under förutsättning att en samordnad EU-politik medför att skogsbruket blir mer ekologiskt och socialt hållbart Sverige är ett av unionens ledande skogsländer, sett till både skogsareal och skogsnäringens ekonomiska omfattning, och skulle kunna vara en viktig röst i EU för att påverka utvecklingen i önskvärd riktning! [ur vårt remissvar 2006 när handlingsplanen antogs]

33 Några avslutande tankar Den svenska skogsindustrin är Starkt centraliserad, ett oligopol + vertikalt integrerad En stark lobbyist med goda kontakter inom regeringskansliet Väl medveten om vikten av naturvård och biologisk mångfald Mindre bra på att ta hänsyn till naturvård och biologisk mångfald, trots ofta goda ambitioner och en relativt hög ambitionsnivå Övertygad om att den svenska modellen är bäst i världen Men också: Mycket lyhörd inför frågor och krav från världsmarknaden

34 Tack för uppmärksamheten!