Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Transkript

1 1 januari december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad Projektbeställare 2.0 Beslutad Projektbeställare 3.0 Ny projektperiod Styrgrupp Projektdirektivet, version 3.0, beslutat Martin Eriksson Göran Rune Annelie Johansson Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län NV dnr NV SKS dnr 2012/227 Lst M dnr

2 Projektägare Bo Lundin, Naturvårdsverket Mikael Norén, Skogsstyrelsen Per-Magnus Åhrén, Länsstyrelsen i Skåne län Datum Länsstyrelsen i Skåne län Naturvårdsverket Skogsstyrelsen

3 Innehåll 1 Förutsättningar Bakgrund Syfte Projektmål Delmål Resurser Projektets genomförande Övergripande mål Risker Projektets avgränsningar Tidsmål Leveransförteckning Projektplan färdig tidpunkt Administrativa rutiner Projektorganisation Ändringshantering Informationsspridning Dokumentation Projektavslutning Utvärdering... 6

4 1 Förutsättningar 1.1 Bakgrund Miljömålsrådet har i samband med den senaste fördjupade utvärderingen om bl.a. miljökvalitetsmålet Levande skogar 1 bedömt att delmålet om långsiktigt skydd av skyddsvärd produktiv skogsmark inte kunde nås till Flera åtgärder behövde vidtas för att öka måluppfyllelsen. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket redovisade i maj år 2008 uppdraget Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur (även kallat Komet) 2. Där redovisar myndigheterna ett antal förslag till att utveckla och testa några metoder vid skydd av värdefull natur. I juni 2009 lämnade regeringen till riksdagen en proposition om områdesskydd: Hållbart skydd av naturområden (2008/09:214). Efter propositionen gavs ett gemensamt uppdrag 3 till Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur (Komet). De tre myndigheterna har valt att bedriva arbetet i projektform. Uppdraget innebär att Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län, efter samråd med övriga länsstyrelser och andra berörda myndigheter och organisationer, ska utforma metoder för det nya arbetssättet, och genomföra verksamheten, i fem större geografiska områden, till exempel län eller delar av län. Områdena ska väljas utifrån biogeografisk representativitet och karaktäriseras av övervägande enskilt markägande. I dessa områden ska arbetet bedrivas under en femårsperiod. De länsstyrelser som är direkt berörda av dessa områden ska särskilt involveras i arbetet. Länsstyrelsen i Skåne län ansvarar för samrådet med övriga länsstyrelser. Programmet bör inledningsvis fokusera på skydd av skogar. Statens resurser satsas där de högsta naturvärdena finns och urvalet av områden för skydd ska grunda sig på de strategier för skydd av skogar som finns såväl nationellt och regionalt. Uppdraget ska även bidra till att öka användningen av naturvårdsavtal där markägarnas intresse att bidra till naturvården tas tillvara. I januari 2010 utsågs fem s.k. kometområden (se tabell 1). Anvisningar för genomförande av programmet togs fram under 2010 av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län, efter samråd med de berörda länsstyrelserna och intressenter i referensgruppen. Andra myndigheter, markägaroch miljöorganisationer samt andra berörda aktörer ska ges möjlighet att medverka i valet av områden och utformningen i övrigt av programmet. Vid utformningen av riktlinjerna ska programmets kostnadseffektivitet särskilt beaktas. 1 Miljömålsrådet Miljömålen nu är det bråttom. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur. 3 M2009/2575/Na, M /Na 1

5 Arbetet i de fem kometområdena har pågått sedan maj 2010 och resultaten redovisas årligen den 1 oktober till Miljödepartementet. I januari 2012 gav regeringen ett nytt uppdrag inom ramen för genomförandet av Kometprogrammet 4. Uppdraget innebär att Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne län ska utvärdera arbetet med Komet. En översiktlig samhällsekonomisk konsekvensanalys av kostnader relativt samhällsnytta (däri inräknat engagemang för naturskydd) samt avvägning av för- och nackdelar mellan olika arbetsmetoder ska ingå i analysen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 augusti Denna rapportering är att betrakta som den årliga redovisningen 2012 som avses i ursprungsuppdraget. Tabell 1. Kometområden. Län Västerbotten Gävleborg Västra Götaland Kronoberg Skåne Kommuner Nordmaling, Bjurholm, Vännäs, Vindeln, Umeå och Robertsfors Bollnäs, Söderhamn och Ovanåker Dals Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud och Färgelanda samt församlingarna Frändefors, Brålanda, Gestad och Sundals Ryr i Vänersborgs k:n (dvs. landskapet Dalsland) Samtliga Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Simrishamn, Tomelilla och Östra Göinge 1.2 Syfte Syftet med projektet är att: utveckla och testa en kompletterande metod inom områdesskydd som bedöms kunna leda till ökad måluppfyllelse för Levande skogar, användningen av naturvårdsavtal ökar, markägare och skogsbrukets företrädare blir en mer aktiv part i skyddsarbetet samt, ett bättre samarbetsklimat mellan markägare och myndigheter samt myndigheter emellan uppnås. Vid utformningen av riktlinjerna ska programmets kostnadseffektivitet särskilt beaktas. 1.3 Projektmål Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring till markägare i syfte att dessa ska ges större möjligheter att ta initiativ till skydd av 4 M2011/3150/Nm 2

6 områden. Programmet riktar sig i huvudsak till privata, enskilda markägare. Informationen från myndigheterna ska innehålla uppgifter om vilka naturvärden som är prioriterade för skydd i olika områden, vilka skyddsinstrument som kan vara aktuella och vilka principer som bör gälla för ekonomisk ersättning. Arbetet ska genomföras i fem geografiska områden och rapporteras senast den 1 oktober, årligen till Regeringskansliet (Miljödepartementet). Redovisningen ska inkludera de uppgifter som myndigheterna bedömer behövs för att kunna utvärdera programmets kostnadseffektivitet i arbetet med skydd av naturområden, t.ex. skyddade arealer, den skyddade markens skyddsvärde och kostnaderna för skyddet för staten och berörda aktörer. Vid redovisningstillfället 2012 ska genomföras en utvärdering av programmet, som inkluderar en översiktlig samhällsekonomisk konsekvensanalys av kostnader relativt samhällsnytta (däri inräknat engagemang för naturskydd) samt en avvägning av för- och nackdelar mellan olika arbetsmetoder. Vidare ska förslag lämnas till förbättringar avseende måluppfyllelse, kostnadseffektivitet, effektiviteten i skydd för områden med höga naturvärden samt tillvaratagande av markägarnas intresse för naturvård. De resultat och förslag som projektet redovisar ska vara externt och internt kommunicerade. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 oktober Delmål 1. De fem kometområdena har goda förutsättningar för att genomföra Kometprogrammet i enlighet med anvisningar och utifrån tillgängliga resurser. 2. Erfarenheter och resultat från pågående Kometprogram är beaktade vid en eventuell utvidgning av Kometprogrammet. 3. Kometprogrammet är känt bland en majoritet av markägarna och intresseorganisationer i de berörda områdena. De känner till var de kan hitta information om vad som bör skyddas, vilka skyddsformer som finns att tillgå, principer för ersättningar, samt hur de kan föra en dialog med de myndigheter som ingår i projektet. 4. Alla berörda myndigheter och organisationer drar åt samma håll, kommunicerar samma budskap och är konsekventa i all sin kommunikation. 5. Senast den 1 oktober årligen till regeringen redovisa en utvärdering av programmets kostnadseffektivitet, grundat på t.ex. skyddade arealer, den skyddade markens skyddsvärde och kostnaderna för skyddet för staten och berörda aktörer. 3

7 1.4 Resurser Varje myndighet står för sina egna personalkostnader och resor. Övriga gemensamma kostnader, som till exempel lokalhyra vid externa möten eller kostnader för framtagande av marknadsföringsmaterial, delar myndigheterna på. 2 Projektets genomförande 2.1 Övergripande mål Projektet ska genomföras så att myndigheternas övergripande krav tillgodoses. Projektet ska hålla sig inom givna ekonomiska ramar och genomföra verksamheten så att den ger hög effekt avseende måluppfyllelse. 2.2 Risker En stor risk är att de personer som ingår i projektet inte ges tillräckligt utrymme gentemot andra arbetsuppgifter i sina tjänster att utföra planerade uppgifter. Denna risk är antagligen större för de personer vars insats i projektet är begränsad till ett fåtal dagar. Vidare är personalförändringar i projektet påtagliga risker. Till exempel att projektledare eller projektdeltagare byter tjänst eller avslutar sin tjänstgöring. En annan risk är att intern informationsspridning och förankring blir otillräcklig. Det är viktigt att alla berörda myndigheter har tillgång till samma information. Genomförandet av projektet förutsätter god samverkan med skogsägare och med inblandade myndigheter. I dagsläget finns det ingen anledning att bedöma denna som någon större risk, men det är viktigt att understryka att intresserade markägare och aktörer i skogssektorn, samt intresserade länsstyrelser och skogsstyrelsedistrikt är en grundförutsättning för projektets resultat. 2.3 Projektets avgränsningar Projektet innefattar att ta fram marknadsföringsmaterial, metoder och instruktioner för genomförande, samordning av verksamheten i Kometområdena, uppföljning m.m. Själva genomförandet av arbetssättet sker på respektive länsstyrelse och skogsstyrelsedistrikt inom Kometområdena. 2.4 Tidsmål Fas 2 i projektet startar 1 januari Projektet ska vara avslutat genom beslut senast den 31 december Leveransförteckning Projektets leveranser framgår av projektplan 4

8 2.6 Projektplan färdig tidpunkt Efter beslut om nytt projektdirektiv ska ny projektplan för projektet tas fram. Denna ska vara klar 30 januari 2012 och beslutad av styrgruppen senast den 6 februari Administrativa rutiner Respektive myndighets representant i arbetsgruppen ansvarar för ekonomisk uppföljning av faktiska kostnader och att de ekonomiska rutinerna följs, å sin myndighets vägnar. 2.8 Projektorganisation Projektbeställare Projektägare Styrgrupp Referensgrupp Projektledare Resurspersoner Projektarbetsgrupp + Projektledare Projektbeställare och beslutare av direktivet är: Annelie Johansson avdelningschef Länsstyrelsen i Skåne län, Martin Eriksson avdelningschef Naturvårdsverket, Göran Rune avdelningschef Skogsstyrelsen. Projektägare: Bo Lundin Naturvårdsverket, Mikael Norén Skogsstyrelsen, Per- Magnus Åhrén Länsstyrelsen i Skåne län. Styrgrupp: Bo Lundin Naturvårdsverket (sammankallande 2012), Mikael Norén Skogsstyrelsen (sammankallande 2013), Pär Larsson Skogsstyrelsen, Per-Magnus Åhrén Länsstyrelsen i Skåne län (sammankallande 2014). Projektledare: en projektledare som representerar Kometprogrammet och som utses gemensamt av styrgruppen Projektarbetsgrupp: en deltagare från respektive myndighet, förstärkning kallas in vid behov. Resurspersoner: tre informatörer (en per myndighet), övriga kallas in vid behov. 5

9 Referensgrupp: LRF, Skogsindustrierna, markägarorganisationer, WWF, Naturskyddsföreningen, två länsstyrelser, samt eventuellt någon ytterligare. Referensgruppens deltagare står för sina egna kostnader. 2.9 Ändringshantering Mindre justeringar i projektets framdrivande kan göras av projektledaren efter samråd med projektägarna. Större förändringar och ställningstaganden görs av styrgruppen. Projektbeställarna beslutar om förändring av direktiv Informationsspridning Det är mycket viktigt att information sprids om projektet, såväl inom Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Skåne län, övriga länsstyrelser som till organisationer, företag och andra myndigheter. Ett bra informationsarbete är en framgångsfaktor. Projektledaren har huvudansvaret för extern information i projektet. Respektive myndighets representant i arbetsgruppen ansvarar för intern information inom respektive myndighet å sin myndighets vägnar. Webbaserad information är grunden Dokumentation Samtliga möten i projektet ska dokumenteras. Formerna för detta beslutas av styrgruppen Projektavslutning Projektet avslutas när leveranser är godkända enligt kravspecifikation. Beslut fattas av styrgrupp. Projektet avslutas senast 31 december Utvärdering Utvärdering av projektet görs efter projektavslut genom projektledarens försorg på uppdrag av projektägarna. 6