Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(8) Datum Diarienr Samverkan skogsproduktion, processgrupp Tid: Plats: Deltagare: Antecknat av: Ärende Granen, Sveaskogs lokaler, Torsgatan 4, Stockholm. Dan Rydberg Skogsstyrelsen, Tommy Nilsson Sveaskog, Johan Sonesson Skogforsk, Mattias Magnusson Svenska kyrkan, Erik Petré Häradsallmänningarnas förbund, Göran Örlander Södra, Karin Vestlund-Ekerby LRF, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Christian Rimpi Jokkmokks allmänning, Tomas Höijer Sydved, Eva Stattin Stora skog, Carl Appelqvist Skogsstyrelsen, Erik Sollander Skogsstyrelsen. Via skype: Malin Sahlin Naturskyddsföreningen, Andreas Melin Skogssällskapet, Ola Kåren SCA, Nils Broman Norra skogsägarna. Erik Sollander och Carl Appelqvist Innehåll/Resultat 1 Välkommen, inledning 2 Minnesanteckningar från förra mötet Dan R hälsade välkomna. Malin S och Andreas Melin deltar via Skype under hela mötet. Ola Kårén och Nils Broman ansluter till punkt 8. Vi har två mål för dagen: 1. Att ordförandena i arbetsgrupperna har uppdraget klart för sig 2. Att komma en bit till med det gemensamma ställningstagandet. En presentationsrunda hölls. Dan R: Några frågor? Karin V-E: Pkt 3. En sida öppen för alla: Menas för alla i gruppen eller alla? ; Internationell utblick? Carl A: Vi menar en sida öppen för alla, vem som helst ska kunna gå in och titta. Internationella utblicken kommer under punkt 7. Dan R: Tack. Med det lägger vi anteckningarna till handlingarna. 3 Uppdatering av läget Nationella sektorsrådet Erik S: Vi har haft uppe frågan i nationella sektorsrådet den 31 maj och fick bl.a. en diskussion om att det vore värdefullt om vi kan kvantifiera hur mycket skogsråvara samhället lär behöva i strävan att bli fossilfritt. Vi har bett Tomas Lundmark på SLU försöka göra ett enkelt räkneexempel, medvetna om att det är svårt. Tomas räknar med att presentera något efter sommaren. Flera menade att det är bra att få ett räkneexempel. Andra menade att svårigheterna är så stora att det inte blir meningsfullt, inte minst för att man måste göra flera svåra antaganden. Vilken tidshorisont pratar vi om? Underlag finns redan i SKA 15 och från miljömålsberedningen. Minnesanteckningar processgrupp skogsproduktion docx

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Viktigt att se behovet i ett internationellt perspektiv. Någon ställde frågan om beslutet innebär att processgruppens roll förändras. Även synpunkter på att denna typ av utredningar kanske borde stämmas av i processgruppen innan de görs. Sammanfattning Dan R: Vi har tyckt att det kan vara värt ett försök, även om svårigheterna är stora. Tomas räkneexempel bör ses som ett underlag bland andra och ändrar på inget vis processgruppens uppgift roll eller ansvar. Vi behöver inte invänta denna utredning för att fortsätta vårt arbete. Vi ser det som fritt för olika aktörer att spela in underlag man uppfattar som väsentliga. Processgruppen avgör hur vi värderar olika underlag. Färdigställning av PM om arbetsgruppernas uppdrag. Carl A: Efter senaste mötet har vi efter lite slutbollning gjort en del slutjusteringar och uppfattar nu PMet som färdigt och har skickat ut det till ordförandena. Tyckte ni det blev tillräckligt bra? Några ytterligare justeringar behövs inte. Webbsida / sharepoint Carl A: Vi har lagt upp en öppen hemsida tillgänglig för alla samt en sharepoint för processgruppen och arbetsgrupperna. Den senare kräver inloggning uppgifter för det har skickats ut. Kolla med era IT-enheter om det krånglar och återkom till Carl om det inte fungerar. Referensgrupp mm. Carl A: På mötet den 20 januari sa vi att vi skulle hålla den gruppen informerad framöver. Vi har i kommunikationsplanen kallat den gruppen för referensgrupp, men det kanske blir fel eftersom i stort alla deltar på något sätt i arbetet nu. Behöver vi någon referensgrupp? Det är viktigt att vi får tillräckligt bred acceptens. Med frågan uppe löpande i sektorsrådet samt en öppen hemsida med underlag bör vi skapa goda möjligheter för intresserade att ta del av och kunna spela in synpunkter. Nog nödvändigt att vi remitterar brett på slutet. Lämpligen gör Skogsstyrelsen det. Processgruppens ansvar efter en remiss diskuterades. Några menade att gruppens ansvar bör ta slut i samband med remissen medan andra menade att gruppen måste ta ansvar även efter remissen. Annars faller ansatsen med ett gemensamt ställningstagande.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Sammanfattning Dan R: Vi landar inte frågan om referensgrupp vi fortsätter fundera på Skogsstyrelsen. Remitteringen får vi återkomma till. 4 Kommunikationsplan Carl A gjorde en genomgång av kommunikationsplanen. Nulägesbeskrivningen behöver uppdateras. Hur kopplar det här till en genomförandeplan? Sammanfattning Carl A: Tack jag uppdaterar nulägesbeskringen. Genomförandeplan har vi inte tänkt på så mycket än. Tänker oss att när vi vet vad vi vill göra, då kommer frågan om hur. Har ni ytterligare synpunkter så skicka in till mig efter mötet. 5 Frågor från arbetsgrupperna Punkten togs efter lunch i samband med punkt 8. Vad förväntas av arbetsgrupperna efter 2017? Carl A: Vi tror att vissa insatser kommer att behövas även under början av Finslipa förslagen i dialog med processgruppen och eventuellt genomföra regionala konferenser där förslagen presenteras. Hur kommer processgruppens skrivningar kopplade till vetenskaplighet och hållbarhet att göras? Carl A: Vi kommer att göra det, vi vet ännu inte i detalj hur. Att arbetsgrupperna har frihet att tänka brett är viktigt. En möjlighet är att arbetsgrupperna tar stöd av temporära forskarpaneler. Lämpligt att ha fler samlingar mellan processgrupp och ordförandena under hösten, även bra om arbetsgrupperna pratar sinsemellan. Sammanfattning Dan R: Vi behöver tänkta brett, att få till bra skrivningar är en utmaning. Till ordförandena Nyttja de sekretariat ni har i grupperna! 6 Förra mötets övning Carl A: På förra mötet hade vi tre frågeställningar som vi grävde i. De var: 1. Varför är det viktigt att ta fram ett gemensamt tydligt ställningstagande för skogsproduktion? 2. Vad innebär det att ha ett gemensamt ställningstagande från skogssektor och stat 3. Hur ska ställningstagandet användas? Jag har gjort en enkel sammanställning av de synpunkter som kom fram. Saknas något viktigt? Är sammanställningen ok?

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Syftet med ställningstagandet är att förtydliga produktionsmålet helst så att det får ett brett stöd och att det blir drivande för att åtgärderna ska kunna genomföras. Det är svårt att veta nu hur brett stödet blir, men ansatsen är att det är värdefullt med ett brett stöd i samhället. Vad vi menar med sektorns diskuterades. Några anser att sektorn bör avse skogsnäring och myndighet medan andra gör en bredare tolkning. Oavsett hur vi definierar skogssektorn ser Skogsstyrelsen ett klart behov av ett brett stöd i samhället för utfallet. Kanske ställningstagande som begrepp är svårhanterligt kanske bättre att se det som ett erbjudande till samhället från skogsbruket, som gruppen sen försöker få stöd och acceptens för. Sammanfattning Carl A: Kan man i korthet säga att svaren på de tre frågorna är: 1. Varför: Vi vill få en ökad förståelse i samhället för skogsproduktion 2. Vad innebär ställningstagandet: Det underlättar vidare arbete med att öka skogsproduktionen 3. Hur det kan användas: Bl.a. vid avvägningar mellan olika mål i skogsbruket. Dan R: Är begreppet ställningstagande svårt? Vi verkar fastna där? Är erbjudande till samhället enklare? Carl A får i uppdrag att redigera om resultatet i korta texter med innebörd i linje med ovan. 7 Ställningstagande skogsproduktion, fortsatt arbete Dan R: Vi har bett Göran Ö ge ett exempel hur Södra har gått tillväga. Göran Ö: Det här är en del i Södras koncernövergripande hållbarhetsmål (se bilaga 1). Initialt gjorde vi en intressentanalys. SEI hjälpte oss att välja ut intressenter. Vi har landat i flera viktiga punkter, skogligt måste vi få till tall på tallmark, annars kommer vi inte att lyckas nå målen. Skadorna är en annan viktig fråga. Från skogsprogrammets AG2, tog vi fram ett diagram över olika produktionshöjande åtgärder. Görans presentation bifogas till minnesanteckningarna. Flera fördjupningsfrågor och möjligheter nämndes. Flera av de övriga skogsföretagen har gjort liknande arbeten. Det kan vara värt att skanna av vad som gjorts. Sammanfattning Dan R: Tack för mycket bra inspiration inför kommande arbete. Till nästa möte måste vi landa vilken typ av mål/ställningstagande/erbjudande vi bör ha.

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende 8 Avstämning med ordföranden i arbetsgrupperna Innehåll/Resultat Dan R: Välkomna Ola och Nils. Kan vi börja med AG 1 hur ser ni på uppdraget och hur går det? AG 1 Skador: Ola K: (Se bilaga 2). Vi har haft ett första möte per skype och tänker fortsätta varva fysiska och skype möten. Vi har försökt formulera de viktigaste skadorna och vad vi kan göra. Vi tror också vi behöver ha kontakt med olika sak-specialister. Har landat i följande indelning: Storm (Kristina Blennow, Erik Valinger) Granbarkborre (Martin Schroeder) Rotröta (Jan Stenlid) Svamp (Jan Stenlid) Vilt (Märta Wallgren, Annika Felton, Urban Nilsson) Brand (Anders Granström) Snytbagge (Göran Nordlander) Sork (Frauke Ecke) Nya skadegörare (Jan S, Martin S) Tänker be forskarna om bedömning av omfattning för att få hjälp att prioritera. Eventuellt ett forskarmöte i höst. Vi tänker ta kontakt med företagens viltgrupper. Bra om vi kan täcka in både skadornas betydelse för produktionen, men även skötselns betydelse för uppkomsten av skador. Vi kommer att dela in arbetet och rapportskrivning i undergrupper, där sekretariatet håller ihop arbetet med rapporten. Vi skulle behöva lite guidning i upplägget av rapporten, bl.a. struktur, omfattning och innehåll. Gruppens tanke är att gå rakt på sak och inte lägga så mycket energi på faktabakgrund mm. Gruppen anser att viltskadorna är det största hindret för en ökad produktion. Man vill ge en konkret beskrivning av problematiken, utan att vara så politiskt korrekta. Mycket bra. Övriga instämmer i att gå rakt på sak utan att lägga för mycket tid på beskrivning av fakta. Bättre att hänvisa med referenser till forskning och studier som gjorts. Klimatskador som torka och frost mm kanske borde med. En bedömning hur det går för löv och gran på tallmark i södra Sverige vore värdefull. Även blötsnöskador, översvämning, ras och skred och invasiva arter bör finnas med. Carl A: Vi tar fram en rapportmall med en grov struktur. Olas presentation bifogas till minnesanteckningarna.

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat AG2: Infrastruktur: Andreas M: Ordf och sekretariatet har haft ett förberedande möte. Första mötet hålls via skype nu på måndag. Avser göra en plan för vidare arbete i sommar och höst. Tänker ett fysiskt möte i aug följt av några fysiska till, varvat med skype möten. Ännu inga övergripande frågor. Bra med rapportmall. Viktigt hålla bredden. Här är det vägar, IT-uppkopplingsmöjligheter, till möjligheter att få tillgång till information om värdekärnor mm. För det praktiska skogsbruket är detta fördjupningsområde jätteviktigt! Ett medskick om att det på Naturvårdsverket och Länsstyrelser finns en del kunskap om infrastrukturens påverkan på värdekärnor som kan vara bra att ha i åtanke när förslag skrivs. AG 3: Effektiv skogsskötsel Nils B: Första mötet hålls den 20 juni, därefter räknar jag med ett möte i månaden och preliminärt en exkursion den 20 okt. Räknar med att kunna leverera förslag i december. Tre frågeställningar från gruppen: 1. Ska även kommunikationsaktiviteter ingå? 2. Ska arbetet resultera i målbilder? 3. Förväntas gruppen presentera konkreta uppföljningsbara mål? Har ni någon signal om hur omfattande konsekvensanalyserna behöver vara? Carl A: Vi har inte resonerat i detalj ta med det ni kan. Vi tänker rätt mycket pang på rödbetan, inte alltför mycket bakgrundsbeskrivningar. En hel del är gjort och det går ju att referera till befintliga arbeten. Bra att ta med och formulera kommunikationsaktiviteter också. Ta med de åtgärder ni tror behövs. Hur långt bör arbetsgrupperna gå när det gäller målbilder? Tanken är att övergripande mål/målbilder är processgruppens ansvar men hittar ni anslag (t.ex. mätbara mål som är uppföljningsbara) ni tror är bra och drivande lägg med dem i rapporten. Men fokusera i första hand på åtgärder. Lönsamhetsperspektivet är viktigt och bör med. Största utmaningen är att inte bli för detaljerade. Förmedla det viktigaste. Om gruppen genomför en exkursion i höst kan det vara lämpligt att bjuda in övriga gruppers ordförande.

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat AG 4: Produktionshöjande åtgärder Tomas H: Vi hade ett första möte den 7 juni via skype. Att utgå från dagens politik tyckte några var lite för hård styrning, vi landade i att vi tänker börja brett. Vi har börjat sätta lite rubriker (Se bilaga 3). Vi tänker en indelning i stil med: Direkt produktionshöjande; Outnyttjad skogsvård; Myndigheternas agerande. Vi tänker sen jobba vidare i någon form av matris sett utifrån Lag, Implementering; Teknik; Forskning; Information; Stöd/bidrag osv. Försöka hitta underlag för att värdera de olika åtgärderna och sortera ut de med hög potential de lågt hängande frukterna. Gruppen träffas igen den 7 sep och därefter planerar vi två möten till. Bra om gruppen kan redovisa i siffror vilken potential man ser. Viktigt att betänka faktorer som renskötseln i norr men även företagens åtagande via certifiering. Flera delar här kan vara mycket kontroversiella vilket kan ge dåliga möjligheter till samsyn. Tänker gruppen göra någon intressentanalys? Hur ser man på kopplingen till forskningen? Tomas H: Vi tänker koppla in forskning. Javisst, flera frågor här är kontroversiella vilket kan bli en utmaning att hantera. Tänker skapa bilden av produktionspotentialen först och sen hantera begränsningarna. Viktigt att även forskning utanför skogsproduktionen täcks in, t.ex. naturvårdsforskningen för att öka möjligheterna till samsyn när förslagen sedan presenteras. Finns medel för särskilda forskningsbehov? Carl A: Om ni identifierar behov rapportera in så stämmer vi av med Johan S och tar en diskussion om hur vi kan lösa det. Konsekvensanalyser behöver göras för att få en uppfattning om påverkan på andra ekosystemtjänster. Forskningen behöver även vara med på remissen av det färdiga förslaget. Kort diskussion om hur processgruppen stöttar arbetsgrupperna och vad som är viktigt att tänka på i det fortsatta arbetet: Försöka hitta den röda tråden mellan grupperna Fokus på rätt saker för att få ett bra slutresultat Löpande kontakter i specifika frågor Identifiera behov av forskningsprogram Be forskare skriva korta syntesrapporter Fråga forskarna vad som är på gång inom olika områden

8 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (8) Ärende Innehåll/Resultat Dan R: Vi tänker oss rapporter som är rätt rakt på. Inte långa bakgrundsbeskrivningar hänvisa då istället. Kanske landar i spannet sidor. Ordförande bjuds in till processgruppen igen i september/oktober för att redovisa och diskutera förslag som kommit fram. Processgruppens mötesplan läggs ut på arbetsytan, så att ordförande kan spela in frågeställningar inför mötena. Thomas bilder bifogas till minnesanteckningarna (bilaga 3). 9 Kommande möten Nästa möte blir den 17/8 i Stockholm Carl skickar Doodle för Skypemöte i september och fysiska möten i oktober, november och december 10 Avslutning Reflektion över mötet och förslag inför kommande möten: Bra med arbetsgruppernas redovisningar, det blir lite mer konkret. Värdefullt för processgruppen att höra arbetsgruppernas tankar Detta arbete är svårt, det är inte så konstigt att vi är lite trevande Bra för arbetsgruppernas ordförande att få processgruppens syn. Vi behöver ha löpande avstämningar mellan grupperna Det vore bra om vi blir mer konkreta på våra möten framöver för att vara effektiva. Föreslår att Skogsstyrelsen tar fram förslag som gruppen kan diskutera kring. En erfarenhet från arbetet i Nationella skogsprogrammet var att det var för öppet för länge och effektiviteten blev lidande. Viktigt att vi kan följa gruppernas arbete löpande. Görs genom att minnesanteckningar, underlag och framväxande dokument läggs ut på arbetsytan. Dan tackade alla för bra presentationer och stort engagemang under mötet.

9 Bilaga 1 Södras koncernövergripande hållbarhetsmål Fossilfri produktion 2020, fossilfria transporter 2030 Årlig skogstillväxt 20% högre 2050 än 2015 Nollvision arbetsskador, arbetsskadefrekvensen minskar 15% per år till 2020 MÅL MÅL MÅL Fossilfrihet Skogstillväxt Hälsa och arbetsmiljö / hållbarhetsmål med målområden som berör alla delar av Södras verksamhet Klimatpositiv verksamhet Fossilfrihet Skogstillväxt Hållbart skogsbruk Aktivt skogsbruk Hänsyn i skogsbruket Naturvård Hållbar innovation Innovation av nya produkter Effektivt resursnyttjande Energieffektivisering Självförsörjande på el Ansvarstagande arbetsgivare och engagerade medarbetare Hälsa och säkerhet Mångfald och jämställdhet Kompetensförsörjning Ansvarsfulla affärer Implementering av leverantörskod Hållbar värdekedja 2 1

10 Södras väsentlighetsanalys ,0 Mycket hög Relevans för Södras intressenter 3,5 3,0 Hög Viktigt för intressenter Barnarbete och unga anställda Avfallshantering och återvinning Utsläpp till mark och vatten Hälsa och säkerhet Påverkan på miljön i arbetet i värdekedjan Utsläpp till luft Korruptions- och konkurrensfrågor Miljöpåverkan från transporter Samsyn Lag- och regelefterlevnad i värdekedjan Miljöpåverkan från produkter och tjänster Hantering av Påverkan på människor i klimatrisker Materialanvändning Diskrimineringsfrågor leverantörskedjan Utbildning och Dialog med intressenter Märkning av kompetensutveckling i värdekedjan produkter och tjänster Anställningsförhållanden Påverkan på Balans mellan finansiell och villkor lokalsamhällen vinst och hållbar utveckling Mångfald och jämnställdhet Påverkan på lokala ekonomier Viktigt för Södra Biologisk mångfald Hållbart skogsbruk Energianvändning Miljöaspekt Social aspekt Ekonomisk aspekt 2,5 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Mycket 5,0 Medel Stor stor Relevans för Södra 3 Klimatpositiv verksamhet Mål Befintliga aktiviteter Tillkommande aktiviteter Ansvar Prioritet Den årliga skogstillväxten på Södras medlemsfastigheter är år % högre än Effektiv skogsskötsel (Skoglig rådgivning enligt Södramodellen (markberedning, plantering röjning, gallring, slutavverkningsålder) 2. Skademinskning (Viltförvaltning, projekt, FoU, plantskydd, skogsskydd, rotstop) 3. Produktionshöjande åtgärder (plantskolor, fröplantager, växtförädling FoU, mm). 4. Skogsbruksplaner och annan planering. 1. Utredning om prioriteringsordning på skogvårdssåtgärder. Vilka förbättring ger högst påverkan. Påverkar nedanstående rangordning. (Göran) 2. Effektiv skogskötsel (Förbättrad/ökad rådgivning, ökade arealer skogsvård, dikesrensning). Ansvar för detta och pkt 3,4 sätts senare 3. Skademinskning (viltskador, barkborre, rotröta, mm) 4. Produktionshöjande åtgärder (skogsträdsförädling, SE plantor, främmade trädslag, mm) 5. Effektivare naturvård 6. Askåterföring som tjänst 7. Effektivare planering Prioritering av punkt 2 5 är avhängt på vad som kommer fram i utredning under punkt 1 4 2

11 Klimatpositiv verksamhet Under perioden 1990 till idag har skogstillväxten per hektar ökat med cirka 0,5 procent per år i Götaland. Det föreslagna målet innebär att skogstillväxtens positiva utveckling fortsätter i minst samma takt som under de senaste decennierna. Till åtgärderna som främjar detta mål hör att fortsatt hålla hög kvalitet i skogsskötselrådgivningen, att ha kontroll över skador på skogen samt att satsa på skogsträdsförädling och att förädlade plantor blir tillgängliga för Södras medlemmar Götaland, medeltillväxt (m³sk/ha) Medeltillväxt per ha (m³sk/ha) Linjär (Medeltillväxt per ha (m³sk/ha)) 8 Tillväxt, m3sk/ha,år 7,5 7 6,5 6 5,5 5 y = 0,0277x 48,582 4,

12 Prod.höjande åtgärder och naturens gränser (från nationella skogsprogrammet) Ej tillämpat storskaligt Vårda och utveckla Föryngring Säker Röjning Plantagefrö Begränsa viltskador Naturens Gränser Dikesrensning Grot Vegetativ förökning Rotröta Askåterföring Gödsling Osäker Stubbar Främmande trädslag Behovsanpassad gödsling Effektivitet för virkesproduktion Prod.höjande åtgärder och naturens gränser. Inom parantes redovisas bedömda långsiktiga effekter på virkesproduktionen (procent). Preliminära siffror Säker Naturens Gränser Dikesrensning (2) Grot (5) Bättre föryngring (5 10) Ej tillämpat storskaligt Vårda och utveckla Röjning Plantagefrö (10) Begränsa viltskador (10) Vegetativ förökning (10) Rotröta Osäker Askåterföring (2) Stubbar (5) Effektivitet för virkesproduktion Gödsling (2) Främmande trädslag (2, (10)) Behovsanpassad gödsling (5) 4

13 Hållbart skogsbruk Mål: Södra avverkar inom rekommenderad, hållbar avverkningsnivå. Åtgärder: Återkommande avverkningsberäkningar Samarbete med Riksskogstaxeringen för att säkra data om Södras medlemmar. Effektivare kontraktering och möte skogsägarna Effektivare planering och avverkningstjänster Prioritering av punkt 2 5 är avhängt på vad som kommer fram i utredning under punkt 1 9 Typgårdens lönsamhet Diagramrubrik Skogsnetto kr/ha Vinstutdelning / / Koncernen 5

14 Bilaga 2 Skador på skog Lägesrapport Skador på skog Lägesrapport Deltagare Arbetssätt möten Förberedelser Forskarkontakter - skador Rapport Forskarmöte Skadors betydelse för produktion Skötselns betydelse för skador SCA Skog 2 1

15 Deltagare Ola Kårén SCA, Jonas Bergquist Skogsstyrelsen, Anna Marntell Skogsstyrelsen, Bo Jansson BillerudKorsnäs, Anders Petterson Sorsele allmänning, Magnus Petersson Södra och Ulf Eriksson Vadsbo Skog. Arbetssätt möten Förberedelser vilka är de viktiga skadorna? SCA Skog 3 Forskarkontakter - skador Skada Forskare Stormskador Kristina Blennow, Erik Valinger Granbarkborre Martin Schroeder Rotröta Jan Stenlid Svampsjukdomar (Törskate, Jan Stenlid Gremmeniella, Knäckesjuka) Viltskador Märta Wallgren, Annika Felton, Urban Nilsson (Märta utsedd till ansvarig!) Brand Anders Granström Snytbagge Göran Nordlander Sork Frauke Ecke Nya skadegörare Jan S. / Martin S SCA Skog 4 2

16 Rapport Delar upp jobb i undergrupper. Skogsstyrelsen håller ihop. Forskarmöte, kontakt med andra grupperingar Skadors betydelse för produktion Skötselns betydelse för skador SCA Skog 5 3

17 Bilaga 3 1