Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum Diarienr 2015/2417 Minnesanteckningar Centrala Frö- och Plantrådets möte nr 65 Datum och tid: 21 oktober 2015 Plats: Naturvårdsverkets lokaler Deltagare: Jonas Bergqvist, Skogsstyrelsen Nils Broman, Norra Skogsägarna Sanna Black-Samuelsson, Skogsstyrelsen Clas Fries, Skogsstyrelsen Johan Jonsson, Södra Bo Karlsson, Skogforsk Ingrid Karlsson, Jordbruksverket Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, SLU Göran Rune, Skogsstyrelsen (ordf) Claes Uggla, Skogsstyrelsen Thomas Vestman, SCA Skog Antecknat av: Claes Uggla Mötesinnehåll Inledning (Göran Rune) Göran hälsar välkommen till möte nr 65 och påminner om rådets långa kontinuitet (möte 1 hölls 1979). Genomgång av minnesanteckningar från föregående möte som hölls den 14 januari 2014 (Lync/Skype). Den uppföljning av utbildning av markberedningsinstruktörer (info från Skogsvårdstekniska samverkansgruppen) som Magnus Petersson skulle presenterat vid dagens möte får flyttas fram till nästa möte då Magnus hade förhinder idag. Mötet kom överens om att även kommande år ha ett Skype-möte i början av året och ett fysiskt möte på förhösten. Claes skickar med föregående mötes minnesanteckningar tillsammans med dagens minnesanteckningar. Presentation & Aktuellt i din organisation (alla) Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn är professor i skogsföryngring vid SLU (Umeå). Berättar om ny fakultetsledning med Karin Ljung som dekanus. Aktuella forskningsprojekt: 1) Marie-Charlotte har ett nytt projekt med titeln Återhämtning och resiliens hos vegetation, markorganismer och ekosystemprocesser efter brand finansierat av FORMAS och som kopplar till Salabranden 2) Trees and crops for the future (TC4F) är en del av (förra) regeringens strategiska forskningsområde "Hållbart nyttjande av naturresurser". Programmet fick 108 miljoner kronor under den första perioden Minnesanteckningar CFOP 21 okt 2015

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2(5) ( ) varav 80% av resurserna tillföll SLU (20% till Umeå Universitet). VINNOVA har efter utvärdering rekommenderat regeringen att förlänga programmet under ytterligare 5 år (med lika stora resurser), men vi väntar på beslutet. Programmet består av 4 teman varav ett är skogsskötsel och under förra perioden tilldelas detta tema 6.4 miljoner per år ( ). Clas Fries är skogsskötselspecialist vid SKS. Berättar att Kunskapsplattform för skogsproduktion ska upp i Nationella Sektorsrådet kommande vecka. Johan Jonsson är chef för Södra skogsplantor. Berättar om viktiga framsteg för mekaniska snytbaggeskydd som möjliggör utfasning av kemiska preparat mot snytbagge. En utmaning är att få system som fungerar för alla olika planttyper och dessutom har ett godtagbart resultat beträffande kostnad/arbetsmiljö/effekt. Mot levermossa har man en dispens att använda Mogeton. Diskussion: Kan man tänka sig en gemensam approach i branschen att hitta alternativ till kempreparat? Inte helt självklart då företagen konkurrerar. Kan CFOP vara ett forum till ömsesidig nytta? Bo Karlsson är chef för Förädling Syd samt stationschef för Ekebo, Skogforsk. Berättar om ett antal pågående projekt: 1) Deltar i projektet Genomisk förädling av gran för nya bioprodukter granar i hela förädlingspopulationen ska genotypbestämmas och målet är att identifiera gener som styr ved- och fiberegenskaper, resistens mot rotröta mm, vilket kan ge en helt ny ingång i förädlingsarbetet. 2) Resistenstest av alla poppelkloner har genomförts med avseende på bladrost och bakteriekräfta. 5 av 12 kloner klarade testet och rekommenderas för odling. 3) Indikationer om problem med rotstabilitet hos unga granar gör att Skogforsk vill undersöka hur förädlad gran allokerar tillväxt till ovanjordsdelen respektive rotdelen. 4) Kottskadegörare (grankottmått) och askskottsjuka är exempel på områden där Skogforsk vill arbeta med forskning. 5) Troligen kommer ett förädlingsprogram för sibirisk lärk för norra Sverige att initieras. Jonas Bergqvist är skogsskötselspecialist vid SKS. Berättar om en utredning av SVL 6 (återväxtreglerna). Reglerna är oförändrade sedan 45 år tillbaka. Idag finns andra typer av krav på eller behov av resultat från föryngring. Det är inte fråga om att ändra lagen utan det handlar om en teknisk analys inom ramen för adaptiv skogsskötsel. Ska vara klart till sommaren Göran föreslår att Jonas vid CFOPs Lyncmöte i januari ger oss en delrapportering/avstämning från detta arbete. Claes Uggla arbetar med frågor om produktion och handel med skogsodlingsmaterial vid SKS. Sanna Black-Samuelsson är genetiker vid SKS, och arbetar bland annat med invasiva arter. Nils Broman ansvarar för den skogliga verksamheten inom Norra Skogsägarna. Berättar bland annat om sitt engagemang i TreO Norrprogrammet.

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 3(5) Förslag på förbättringar i regelverk och statistik (Claes Uggla) Återväxter på brandfältet (Clas Fries och Jonas Bergqvist) Thomas Vestman, SCA Skog / Norrplant. Ersättare för Jörgen Andersson detta möte. Plantsystemet Powerpot uppvisar lovande resultat på hygget enligt tester i alla förvaltningar. SCA vill minska andelen gran i planteringarna från 35 till 20% till förmån för tall, medan contorta ligger fast. TreO-plantagefrö har börjat nyttjas i södra delen. I norra delen får man vänta några år. Man ser bekymret med brist på förädlat granfrö pga kottförstörare i FP. Man arbetar med mekaniska snytbaggeskydd. Liknande utmaningar som Södra. Ingrid Karlsson arbetar med utsädesfrågor vid Jordbruksverket. Berättar bland annat om utbildningar för hantering av kemiska växtskyddsmedel. Göran Rune är chef för Skogsavdelningen vid SKS. Skogsstyrelsen har bjudit in företagen att komma med synpunkter på dagens regelverk samt statistikinhämtning för frö och planthandel. Svar har inkommit samlat från Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter, vilket redovisas. Plantproducenterna anser i sitt svar att det är problematiskt att förädlat frö ofta måste gå under beteckningen ursprung okänt. Diskussion kring detta på mötet, bland annat med synpunkten att det är av stor vikt att SKS ser över denna bestämmelse. Göran föreslår en avstämning vid nästa möte. Plantproducenterna pekar på vikten av tydlighet i SKS årliga plantundersökning på följande punkter: att det är antal levererade plantor och inte producerade som ska rapporteras, att det är antal plantor levererade till slutkund och inte leverans till andra aktörer som ska rapporteras. Mötet skickar med att det är viktigt att säkerställa att dubbelräkning undviks. Som bakgrund till diskussion redovisas resultat från inventering av återväxter och rotmurkla på brandfältet i Västmanland, samt Skogsstyrelsens föryngringsråd för detta område. Klicka på presentationen: Under efterföljande diskussion tas bland annat följande upp: Snytbaggen kan vara svårare problem i brändfält än annars, och särskilt i kantzonerna jämfört med centralt i brandfältet, åtminstone första året, men sker en utjämning nästa generation? Gäller samma distributionsmönster även viltbetning? Kan man i sin rådgivning föreslå mer åtgärder mot vilt i kanterna än i centrum? Problem med rotmurkla och snytbagge minskar om man väntar med beskogning men för vegetation gäller det omvända. Finns det en bonitetseffekt även på brandfält? Boniteten sjunker generellt. Vilka områden bedöms lämpliga för sådd? T20, T22, (T24). Snytbaggeproblem talar för sådd. Man ser att vegetationen inte kommer in så snabbt vilket är förvånande. Är det då ett gott råd att inte vara för snabb att beskoga? En rådgivningsstrategi borde vara att man ska fokusera på att reducera riskerna snarare än kostnaderna. Detta kan ske genom att applicera flera olika metoder i återbeskogningsarbetet, och att dela upp arbetet på tex tre år.

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 4(5) Minderårigas hantering av bekämpningsmedel (Thomas Vestman) Flera på mötet anser att man bör främja sådd som är billigare och snabbare än plantering. Om så krävs kan man alltid komplettera med plantering senare. En sådd har man råd att misslyckas med i motsats till en plantering. Det kommer troligen att brinna mer i framtidens Sverige. Se Salabranden som ett tillfälle att utveckla kunskapen och rådgivningen. Det har varit oklarheter i tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderårigas hantering av bekämpningsmedel. Thomas berättar vad man gjort i fråga om resthaltsanalyser och riskbedömning och kommunikation med Arbetsmiljöverket. Se presentation: Frågan är löst för SCAs del, men föreskrifterna kommer troligen att revideras för att öka tydligheten. Mötet frågar sig om alla aktörer måste göra samma analyser och riskbedömningar som SCA, vilket framstår som oklart. Risk för resistens hos gråmögel (Claes Uggla) Arbete med invasiva främmande arter (Sanna Black- Samuelsson) Bakgrund: En producent av växtskyddsmedel anser att dagens användning av fungicider vid odling av skogsplantor i täta förband medför risk för utveckling av resistens hos gråmögel. Hur ser CFOP på denna risk? Finns behov av åtgärder? Diskussion: Gråmögel är ett problem även i större krukor, och kan leda till att plantor måste kasseras. Man har några olika preparat att varva mellan, men skogen är en liten marknad för kemiföretagen så det är problem att få preparat godkända för användning i skogsplantskolor. En dellösning är att skogsplantskolorna i detta sammanhang ses som plantskolor så att fler preparat som är godkända i plantskolor (för tex. grönsaker) även ska kunna användas i skogsplantskolor. Detta är troligen något som preparattillverkarna skulle kunna påverka. En fråga är hur det ser ut i grannländerna? Kan man utnyttja mutual recognition mellan EU MS? Skogsplantproducenterna skulle kanske kunna samarbeta med LRF. LRF har ett pågående projekt Minor Use för att främja tillgången på växtskydd för mindre grödor. Skulle detta kunna vidgas till att innefatta skogen? Producentföreingen kan även kontakta Pernilla Åhrlin som är CFOPs kontaktperson på KemI. Slutsats: Det finns ett problem. Vem äger frågan? Göran föreslår att CFOP följer frågan kommande möten, och anser att det skulle vara en styrka i att gå ihop i branschen kring detta. Marie-Charlotte tar uppdraget att undersöka om det finns SLU-forskare som kan detta område och som skulle kunna bidra med kunskap och ev. delta nästa möte. Introduktion till begreppet invasiv främmande art. Den nya EUförordningen beskrivs liksom hur Sverige organiserar sitt arbete med implementeringen av denna. Exempel på olika arter som har eller ska genomgå riskbedömning utifrån invasivitetsaspekten diskuteras. Se presentation:

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 5(5) Mötet uppehöll sig vid frågan om det finns invasiva trädslag, och i så fall vilka. Contorta föremål för diskussion. Skogsträd, särskilt tallar, skiljer sig från många andra arter genom att det kan gå att kontrollera spridningen med röjsåg. Frågan om artens spridning kan kontrolleras eller inte är avgörande. Kan man sätta ett tröskelvärde för okontrollerad spridning? De flesta exoter kan i något tillfälle vara invasiva. I vågskålen ligger även att lättföryngrade trädslag kan bidra till bioekonomin. CFOPs roll och funktion (Göran Rune) Övriga frågor och avslutning (Göran Rune) Skogsstyrelsen har för avsikt att uppdatera nuvarande arbetsordning för CFOP. Inför det arbetet behöver Skogsstyrelsen synpunkter, idéer och inspel från ledamöterna på hur arbetsordningen skulle kunna utvecklas. Hur gör vi bäst verkstad för att främja syftet med CFOP? Dagens sista punkt ordnas som en workshop där vi med hjälp av Gunnar Kajmats söker efter svar på ovanstående frågor. Resultatet kommuniceras separat. Målet är att en reviderad arbetsordning som arbetats fram utifrån dagens workshop tillsammans med kommande återkopplingar och feedback ska kunna fastställas på nästa möte. Utifrån arbetsordningen söker vi samsyn i hur vårt arbetssätt kan utvecklas i praktiken. Nästa möte planeras till januari Datum fastställs senare. Göran tackar för allas deltagande och avslutar mötet.