Yttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Skogsstyrelsen Yttrande över remissen Skogsskötsel med nya möjligheter Skogsägarföreningen Mellanskog representerar privata skogsägare i Mellansverige. Vi tackar för möjligheten att inkomma med yttrande över Skogsstyrelsens remitterade rapport Skogsskötsel med nya möjligheter. Vi anför nedanstående synpunkter och hänvisar samtidigt till yttranden från LRF samt övriga skogsägarföreningar, vars ståndpunkter vi i allt väsentligt delar. Mellanskog välkomnar Skogsstyrelsens ansats att lyfta produktionsfrågorna i skogsbruket. Vi välkomnar också det inkluderande arbetssättet, byggt på dialog och inspel från branschen. Produktionsfrågorna är avgörande för lönsamheten på skogsgården och därmed för skogsägarens möjligheter att äga och bruka sin mark. En fortsatt utveckling på området är samtidigt en förutsättning för vårt samhälles förmåga att ställa om till en biobaserad ekonomi. Rapportens ansats knyter väl till det nationella skogsprogrammet och dess övergripande vision Skogen, det gröna guldet, ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi. Vi delar bilden att ett gemensamt narrativ är viktigt. För att denna gemensamma berättelse ska ha förutsättningar att skapas saknas dock några viktiga pusselbitar i rapporten. Historieskrivningen från istiden och framåt är ambitiös, men skulle kunna kortas till förmån för en genomgående beskrivning av dagens skogsbruk med modern teknologi, spårbarhet, målbilder, certfiering etc. Samtidigt saknas till stora delar en spaning framåt. Hur kommer digitaliseringen, förändrade handelsmönster, rådgivning via webb, användning av laserdata och drönare, att påverka förutsättningarna för en ökad skogsproduktion för kommande generationer? Resonemanget i rapportens inledning om att ersätta skogsvårdslagens jämställda mål till förmån för en helhet, eller väv, där alla delar är beroende av varandra är intressant. Dagens formulering om två jämställda mål skapar onödiga låsningar och motverkar möjligheterna att nyttja skogens hela potential till nytta för såväl den enskilda skogsägaren som samhället i stort. Samtidigt är det viktigt att produktionsperspektivet får en tydlig plats i en ny målbild

2 och att målbilden blir både tydlig och mätbar. Denna fråga bör analyseras och diskuteras ytterligare. Nedan ger Mellanskog sin övergripande bild kring de tretton föreslagna insatsområdena. Aktiv klövviltsförvaltning Mellanskog tillstyrker förslagen kring en aktiv klövviltsförvaltning. I rapporten kan man dock få intrycket av att de ökande skogsskadorna till följd av viltbete endast beror på mindre tillgång till foder. Tillgången till foder är visserligen en viktig faktor, Mellanskog menar att skogsskadorna orsakade av vilt också beror på tätare viltstammar. Hantera skadeorsaker utöver klövviltet Mellanskog tillstyrker förslagen kring skadeorsaker utöver klövvilt och vill särskilt lyfta fram behovet av en gemensam prioritering gällande bekämpning av skadeinsekter och åtgärder för att förhindra skador. En allt mer komplex omvärld med nya risker kopplade till bland annat klimatförändringarna ställer större krav på att rätt åtgärd görs i rätt tid. Här ser vi att Skogsstyrelsen bör vara ansvarig myndighet med ett övergripande ansvar. Skötselåtgärder, skogsträdsförädling och mekaniska skydd är viktiga faktorer för att bemöta skogsskador. Samtidigt behöver bekämpning med kemiska signalsubstanser vara en kompletterande åtgärd. Här behöver regelverken ses över. Mellanskog stödjer LRF:s förslag om att mängden tillåten död ved kan minskas. Bästa möjliga skogsodlingsmaterial Att använda förädlat skogsodlingsmaterial innebär ofta en mycket stor fördel för skogsägaren, Mellanskog stödjer rapportens förslag. I rapporten framgår dock inte i vilket syfte som en översyn av lagstiftningen ska göras. Rapporten bör tydligare peka ut att ambitionen är en ökad användning av vegetativt skogsodlingsmaterial. Skötsel för hög tillväxt, ökad biodiversitet och högt virkesvärde Mellanskog delar bilden att en hög tillväxt kräver en god skötsel och rätt åtgärder i rätt tid. En nyckel för att lyckas med detta är att skogsägarna har en uppdaterad skogsskötselplan och att rådgivningen håller hög kvalitet. Mellanskog har tillsammans med övriga skogsägarföreningar under lång tid arbetat för att säkerställa ovanstående och kommer att fortsätta i den riktningen. Vi tillstyrker därmed förslagen i rapporten. I detta sammanhang förtjänar dock en grundläggande princip att lyftas fram. Skogsägarna äger och brukar sin skog efter sina egna visioner och mål. Som skogsägarförening agerar vi i deras intressen och ger råd, baserade på vetenskap, utifrån deras mål och visioner för sitt skogsinnehav. Skogsägarnas frihet är både en styrka i ett mångfalds- och riskminimeringsperspektiv och en potentiell risk kopplat till samhällets behov av ökad biomassa. Skogsskötsel för andra samhällsmål

3 Mellanskog agerar på många sätt för att skapa naturvärden och för att öka effektiviteten i naturvårdsarbetet. Våra medlemmar har en mångfald av mål med sitt skogsbruk, spridningen i målsättning omfattar allt från högsta möjliga produktion till att skapa en skog som lämpar sig för friluftsteater. Vi välkomnar detta, men kan samtidigt konstatera att möjligheterna idag begränsas av certifieringsregler. Rapporten bör därför tydligare analysera certifieringsreglernas effekter och påverkan på aktiv hänsyn. Samtidigt anser vi inte att lagda förslag handlar om ökad skogsproduktion och avstyrker dem därmed. Vi ser att det finns andra samverkansprojekt som på ett bättre sätt kan omhänderta dessa förslag. Infrastruktur viktig för skogsförvaltning Tillgång till god uppkoppling och bredband är en förutsättning för att skogsbruket ska kunna hantera och dra nytta av den stora mängd data som genereras i vår dagliga verksamhet. Hela kedjan från skog till industri behöver fungera effektivt, satsningar på förbättrade möjligheter på transporter är avgörande för framtida konkurrenskraft. Mellanskog tillstyrker därför de lagda förslagen kring infrastruktur. Mellanskog delar LRF:s förslag att Trafikverket bör ges i uppgift att ta fram samhällsekonomiska kalkyler som verkligen visar godstransporternas bidrag till samhället i form av jobb, handel och tillväxt, dvs en utveckling av de befintliga modeller som i dagsläget inte visar dessa effekter. Speciellt infrastruktur som gynnar bioekonomi hämmas med rådande kalkylmodeller eftersom de utgår från varuvärdet och inte från förädlingsvärdet. Skogsråvara och biobränsle har ett lågt varuvärde vilket leder till att infrastrukturinvesteringar som gynnar skogsnäringen i princip aldrig kommer att prioriteras med rådande kalkylmodeller och med begränsade anslag. Främmande trädslag Rapporten tar sin utgångspunkt i att introduktionen av främmande trädslag är komplicerat och förenat med risker. Mellanskog menar att rapporten missar en viktig möjlighet att öka skogsproduktionen genom det förhållningssättet. För att ta tillvara på möjligheterna bör rapporten istället ta sin utgångspunkt i att främmande trädslag har en stor potential för ökad skogsproduktion, och att eventuella risker kan hanteras genom konceptet för adaptiv förvaltning innan en fullskalig introduktion sker. Bestämmelsen om främmande trädslag i 9 skogsvårdsförordningen behöver förändras då dagens långtgående inskränkning i förfoganderätten varken är väl motiverad eller nödvändig. Dikesrensning och skyddsdikning Mellanskog tillstyrker förslagen. Vi delar samtidigt LRF:s åsikt att förslagen om vattenvårdande åtgärder och anläggning av våtmarker är intressanta men leder inte till en ökad produktion. Dessa förslag bör kunna omhändertas inom ramen för andra samverkansprocesser.

4 Skogsgödsling Mellanskog delar bilden att skogsgödsling ger en snabb produktionshöjande effekt vilket i sig ger en positiv effekt för både skogsgårdens lönsamhet och samhällets förmåga att ställa om till en bioekonomi. De negativa effekterna är små. Mellanskog välkomnar förslagen i rapporten och vill särskilt lyfta fram att behovsanpassad gödsling BAG bör ses som ett komplement till konventionell gödsling. Åtgärderna ger olika resultat men utesluter inte varandra. Att förändra regler och föreskrifter är viktigt. Vi vill dock poängtera att den viktigaste frågan för att öka gödslingsarealerna är kunskap, attityd och viljan att gödsla hos skogsägarna och deras rådgivare. Fördjupade rådgivningsinsatser Det är redan idag, för de flesta markägare, möjligt att öka tillväxten genom traditionell skogsskötsel. Så varför sker det inte? I Kraftsamling Skog och senare Krafthandling Skog fick LRF tillsammans med skogsägarföreningarna många markägare att satsa mer på produktion. Drivkrafterna varierar, genom informationskampanjer och rådgivning kan dock aktiviteterna öka. Vi vill särskilt poängtera vikten av att utgå från skogsägarens egna mål och drivkrafter i rådgivningssituationen. För oss som skogsägarförening är individanpassade skogsskötselplaner en självklarhet. Vi välkomnar rapportens förslag på området. Vi vill också påtala att mycket material finns framtaget kring produktionsfrågorna. Vare sig branschen eller myndigheter behöver gå över ån för vatten. Bättre spridning av den kunskap och det material som redan finns leder en bra bit på vägen. Forskning och utveckling Mellanskog välkomnar rapportens förslag men vill samtidigt trycka på vikten av att utveckling av teknik för ökad produktion ges en framträdande roll i satsningen. Inte minst är detta relevant i ljuset av klimatförändringarna. Mellanskog saknar en analys av möjligheterna med, och behovet av, att utveckla ny teknik för avverkning på känsliga marker, ny teknik för vägbyggnationer, nya digitala beslutsstöd etc. Adaptiv förvaltning Mellanskog tillstyrker förslaget. Förvaltning, uppföljning och ständiga förbättringar Mellanskog välkomnar förhållningssättet och de förslag som läggs i rapporten. Sverige har en lång historia av att följa den skogliga utvecklingen, det är mycket värdefullt. Samtidigt ställer en förändrad värld krav på nya sätt att mäta och följa upp skogens bidrag till samhället. Därför vill vi särskilt lyfta fram det förslag som Sven Erik Hammar lämnade i SOU 2016:47 (miljömålsberedningen):

5 Uppföljning av andelen bioekonomi och substitution. För att stimulera samhällsomställningen till en bioekonomi, behövs bättre uppföljning än idag av hur stor andel bioekonomin utgör av den totala ekonomin. Jag välkomnar därför förslaget att uppdra till Tillväxtverket att i samråd med Naturvårdsverket och Energimyndigheten, utveckla uppföljningsmått så att utvecklingen mot en mer biobaserad ekonomi och substitutionen av fossila råvaror kan följas. Utöver ovanstående lämnade synpunkter vill vi peka på några ytterligare perspektiv och detaljer i rapporterna; Kompetensförsörjning Rapporten berör i olika delar problemen med skogsbrukets kompetensförsörjning, men begränsar den till att i första hand handla om forskning och utveckling. Mellanskog menar att frågan är större än så. Skogen står där den står, men människor flyttar på sig. Allt färre bor i glesbygd, samtidigt som vårt behov av att rekrytera nya medarbetare utanför de större tätorterna fortsatt är mycket stort. Hur får vi de gröna näringarna att bli attraktiva framtidsyrken? Hur rekryterar vi kompetens med en annan bakgrund än den traditionella? Hur skapar vi mångfald i våra företag och organisationer? Hela intentionen i rapporten riskerar att falla på grund av bristande kompetens, i alla led. Frågan om kompetensförsörjning bör därför belysas som en egen fråga i rapporten och analyseras på samma sätt som övriga delar. Bakgrund och avgränsningar Rapporten kan tolkas som att den största möjligheten att öka skogsproduktionen finns i att göra passiva skogsägare mer aktiva. Det är förvisso en viktig fråga. Men Mellanskog menar att arbetet med produktionshöjande åtgärder i form av t ex mer gödsling, bättre röjningar, bättre ståndortsanpassning och bättre tillgång till förädlat frö och plant bör riktas till alla för att förslagen ska ge full effekt. Naturvårdsbiologisk teori, fragment, matrix. Av rapporten får man lätt intrycket att matrix, den brukade skogen är ett dött område, sett ur ett naturvårdsbiologiskt perspektiv. Fynd av rödlistade arter, ökad mängd död ved, äldre träd m.m i form av generell hänsyn menar vi är bevis på att även områdena mellan de skogliga värdekärnorna i själva verket fyller en naturvårdsbiologisk funktion. Morgondagens skogar kommer att se annorlunda ut, än de skogar som brukats hittills. Efterfrågan kommer troligen att överstiga tillgången inom snar framtid, medelåldern sjunker, mer generell hänsyn lämnas i produktionsskogen och klimatet blir varmare. Detta är bara några faktorer som kommer att ställa nya krav på hänsynen. Vi menar att rapporten inte tillräckligt tydligt har analyserat vilka krav det ställer på morgondagens skötsel- och hänsynsmodeller. Delrapport: Effektiv skogsskötsel

6 Rapporten tar sin utgångspunkt i att nivån på viltskador ska vara enligt de mål som skogsbruket har formulerat, vi delar inställningen att det är målbilden. En djupare riskanalys av hur viltet påverkar skötselsystemen och förslag på nya skötselmodeller i områden med täta viltstammar bör dock få en mer framträdande plats i rapporten. Sture Karlsson, VD Mellanskog.